Vårdriktlinjer vid kranskärlssjukdom Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdriktlinjer vid kranskärlssjukdom Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting"

Transkript

1 Vårdriktlinjer vid kranskärlssjukdom Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting Etiologi och epidemiologi 2 Riskfaktorer 2 Primärprevention 2 Sekundärprevention 3 Stabil icke invalidiserande angina 6 Omhändertagande vid misstänkt hjärtinfarkt 8 Instabil angina 9 Uppföljning hjärtinfarkt, stabiliserad angina och bypass/ptca 9 Funktionsgruppering 9 Förslag till kvalitetsuppföljning 10

2 Om vårdriktlinjer Framtagande av vårdriktlinjer för Primärvården är ett systematiskt sätt att komma överens om och dokumentera önskad standard i val av diagnostik, behandling och vårdnivåer vid olika sjukdomstillstånd. Dessa vårdriktlinjer har tagits fram av en arbetsgrupp, granskats av en referensgrupp och godkänts av vårdcentralscheferna. Vårdriktlinjerna ska omfatta vanliga sjukdomstillstånd bygga på god kunskap och erfarenhet ha klinisk relevans i Primärvården vara korta och sammanfattande vara lätta att hantera i primärvårdens vardagsarbete vara väl förankrade i verksamheten utarbetas i nära samverkan med länsdelssjukvården tas fram då ett gemensamt synsätt är hälsoekonomiskt motiverat gagna patienterna. Dokumentfakta Arbetsgrupp för vårdriktlinjer vid kranskärlssjukdom Siv Andersson, överläkare, medicinkliniken, Karlskoga lasarett. Tommy Fraser, överläkare, medicinkliniken, Lindesbergs lasarett. Jan Johansson, distriktsläkare, Askersunds vårdcentral. Håkan Lindgren, distriktsläkare, Hallsbergs vårdcentral. Britta Ryttberg, överläkare, kardiologkliniken, USÖ. Staffan Öjlert, distriktsläkare, Olaus Petri vårdcentral. Gäller för Distriktsläkare i Primärvården i Örebro läns landsting Giltighetstid Gäller från januari 2006 och skall revideras senast Redigering och distribution Allmänmedicinskt Forskningscentrum AFC. Redaktör Sven Röstlund Adress VÅRDPRAXIS (www.orebroll.se/vardpraxis). ETIOLOGI OCH EPIDEMIOLOGI Vanligaste uttrycket för kranskärlssjukdom är kärlkramp och hjärtinfarkt. Komplikationer i form av arytmi och hjärtsvikt är vanliga både före, under och efter akuta episoder. 1 % av befolkningen uppskattas lida av angina pectoris. En distriktsläkare med ansvar för 1500 personer kan förväntas träffa 4 nya fall årligen. RISKFAKTORER Annan arteriosklerotisk sjukdom, diabetes mellitus typ 2, hypertoni, hyperlipidemi, rökning, övervikt - särskilt bukfetma, kronisk njursjukdom, tidig menopaus (<40 år), hereditet, stress, fysisk inaktivitet m.fl. PRIMÄRPREVENTION Intervention mot hypertoni, diabetes (lipidbehandling vb!), rökning, fysisk inaktivitet, övervikt och stress när så är möjligt. I första hand bör en värdering av den totala risken göras. Härvid används riskvärderingsinstrument SCORE, vg se rekommendationer från ÖLL s läkemedelskommitte. Hereditet Vid hjärtinfarkt <55 års ålder för män och < 65 års ålder för kvinnor + hyperlipidemi kan syskon och barn genom patienten föreslås kontroll av blodlipider. Individuell bedömning (ev. efter kardiologkontakt) huruvida förstagradssläktingar med hyperlipidemi ska behandlas med farmaka. 2

3 SEKUNDÄRPREVENTION Ju fler riskfaktorer individen har, desto viktigare är det att påverka dessa. Effekten av sekundärprevention vid kranskärlssjukdom har stark dokumentation. 3

4 Utredning/Behandling Högt blodtryck Behandlingsmål Diastoliskt <90 Diabetiker diastoliskt <85 Diabetiker <75 år med mikroalbuminuri <130/80 Systoliskt <140 Hyperlipidemi Provtagningar Förhöjda blodfetter fastställs helst med två provtagningar med minst två veckors mellanrum. Vid förhöjda lipidnivåer: Vid inställning på lipidsänkande medicin. Behandlingskontroller efter inställningsperioden. Totalkolesterol, HDL, LDL, faste- Triglycerider, vikt Kreat, ALAT, GT, blodsocker, TSH för att utesluta sekundär hyperlipidemi. Lipidstatus och ALAT LDL och vikt var till vartannat år Årstidsvariation på 10% (ta samma årstid) Behandlingsmål och gräns för insättande av behandling Totalkolesterol <5 mmo1/l (Mycket hög risk 4,5 mmol/l) LDL-kolesterol: <3 mmol/l (Mycket hög risk 2,5 mmol/l) HDL: För män > 1 mmol/l För kvinnor > 1,2 mmol/l Triglycerider < 1,7 mmol/l Alla patienter med interventionsbehov får kostråd, råd om motion och vid övervikt råd om viktreduktion. För farmakologisk behandling, se ÖLL s läkemedelskommittés rekommendationer. Förstahandsval är Simvastatin, som är såväl väldokumenterat som kostnadseffektivt. Dosering mg dagligen. Vid terapisvikt kan atorvastatin(lipitor) mg prövas. Ezetimib (Ezetrol) kan användas som tillägg om behandlingsmål ej kan nås med enbart statin. I första hand kombineras i så fall med Simvastatin 40 mg. Isolerad hypertriglyceridemi är särskilt påverkbar av kost- och livsstilsförändringar. Diabetes mellitus Eftersträva god metabol kontroll Psykisk stress, fysisk aktivitet Informera om stresshantering. Ge råd om ökad fysisk aktivitet överväg FaR (Fysisk aktivitet på recept). Övervikt Framförallt bukfetma är en metabol riskfaktor och predisponerar för diabetes, hyperlipidemi och hypertoni. Ge kostinformation och betona vikten av fysisk aktivitet. Vid behov uppmuntra till deltagande i viktminskningsgrupp. Överväg FaR. 4

5 Kostråd i praktiken Ät mer av Grönsaker och rotfrukter Frukt och bär Bröd - gärna fiberrikt - pasta, ris, gryn Mjukt eller flytande matfett, t ex mjuka bordsfetter, raps- eller olivolja, flytande margarin Fisk och magert kött Ät mindre av Fet ost, grädde, feta desserter Hårda matfetter som hushållsmargarin och smör Feta kött- och charkuteriprodukter Snacks, kaffebröd, socker, godis och söta drycker Undvik kokkaffe Läkemedelsbehandling ASA Trombyl 75 mgx1 vid såväl angina som efter hjärtinfarkt. Plavix -Tre månadaders behandling i samband med inläggning av stent, samt efter instabil angina/ickeo-vågsinfarkt utan intervention. Vid sk läkemedelsstent 6 mån eller längre. Även vid diabetes mellitus eller recidiverande sjukdom kan längre behandlingstider vara aktuella. Behandlingstidens längd bestäms av PAL på sjukhuset. -Alternativ till ASA vid ASA-överkänslighet, kan övervägas i utvalda fall Betablockad Till a11a postinfarktpatienter utan kontraindikation bör selektiv betablockad ges, atenolol eller metoprolol. Hjärtfrekvensen är ett bra mått på effekten av betablockad. Eftersträva vilofrekvens 50-60/minut. ACE-hämmare Till patienter med nedsatt vänsterkammarfunktion (EF <40%) eller kliniska tecken till hjärtsvikt skall ACE-hämmare ges. Beakta ev. kontraindikationer. Försök dostitrera upp till rekommenderad måldos. Vid intolerans kan AT II receptorblockare övervägas. ACE-hämmare skall också övervägas till hypertoniker samt diabetiker vid alla former av infarkt samt till transmurala framväggsinfarkter - även vid normal vänsterkammarfunktion. 5

6 STABIL ICKE INVALIDISERANDE ANGINA Huvudprincip Instabila tillstånd sköts av medicinklinikerna. När tillståndet är stabilt kan primärvården i princip ta över. Utredning Undersökning När Anmärkningar Anamnes Alltid Enskilt viktigaste delen av utredningen. Riskfaktorgenomgång. Fysikalisk undersökning Alltid Kan avslöja alternativa orsaker till symtomen Laboratorieprover Alltid Kan avslöja alternativa orsaker till symtomen. Hb, Kreat, Na, K. Riskfaktorkartläggning EKG i vila Alltid EKG långtidsregistrering Sällan EKG under arbete Oftast Ekokardiografi - i vila Ganska ofta Om alternativa orsaker till symtomen misstänks -under stress Ibland Specialistundersökning Myocardscintigrafi Sällan På speciell indikation. Beställs av specialist Kranskärlsröntgen Ganska ofta Vid frågeställning kranskärlsingrepp. För prognosvärdering (vid misstanke om flerkärlssjukdom eller förträngning vänster huvudstam). Vid misstanke om kranskärlssjukdom och otillräcklig information från icke invasiva undersökningar. Specialistundersökning. Vänstergrenblock + angina pectoris Riskpatient för utveckling av hjärtsvikt. Funktionsbedömning med hjärteko kan vara bra. Arbetsprov kan göras även vid vänstergrenblock, man ser funktionsgrad och arytmier. Kvinnor kan ha diffus symtomatologi vid kranskärlssjukdom - ibland bara dyspné trots avancerad sjukdom. Arbetsprov kan visa både falskt positiva och falskt negativa resultat. Ökad uppmärksamhet om flera riskfaktorer finns! Läkemedelsbehandling Läkemedel När Anmärkningar Acetylsalicylsyra Alltid Om ej kontraindicerat Lipidsänkare Nitrater - kortverkande - långverkande Oftast Alltid Ej sällan För anfallskupering För att förebygga anfall Betablockerare Oftast Första val vid ansträngningsangina. Dos 6

7 regleras efter vilofrekvensen, 50-60/minut Kalciumantagonister Ofta Första val vid spasmangina. Se Rekommenderade läkemedel, Läkemedelskommittén Låt ej patienter med tydlig anamnes gå obehandlade under utredningstiden! Remissindikationer Oklar diagnos Invalidiserande angina trots behandling Misstanke om central stenos eller trekärlssjuka vid arbetsprov Arbetsprov före remiss till med klin Karlskoga eller kard klin USÖ. Vid remiss för arbetsprov i Lindesberg får man samtidigt klinisk bedömning. Remissen ska omfatta Funktionsanamnes (enligt NYHA, se nedan) Relevanta kliniska fynd Komplicerande sjukdomar Aktuell medicinering 7

8 OMHÄNDERTAGANDE AV PATIENTER MED MISSTÄNKT HJÄRTINFARKT PÅ VÅRDCENTRAL Patient med misstänkt hjärtinfarkt ska vid ankomsten till vårdcentralen omedelbart bedömas av den läkare som har jour. Patienten får ej lämnas ensam på undersökningsrummet. Syrgas (2 liter på grimma). Tag EKG. Sätt infart. Rytmövervakning - kontinuerligt EKG Nitromex 0,5 mg (eller Suscard 2,5 mg - 5 mg) BT-kontroll (risk för blodtrycksfall). Ges ej om BT <100 mm Hg ASA 300 mg. OBS! eventuell överkänslighet. Morfin 10 mg/ml (1 ml späds med 9 ml NaCl) 5 mg iv. Upprepa vb. Vid ångest Stesolid 2,5-5 mg iv. Finns indikation för akut kärlöppnande behandling? (se faktaruta nedan) Pat är aktuell för PCI vid USÖ. Snabb handläggning! 1. Plavix 75 mg 8 st + Trombyl 75 mg 4st + Heparin 4000E iv 2. Seloken iv 5 mg x 3 med några minuters intervall. Beakta kontraindikationer: hjärtsvikt, dålig perifer cirkulation, AV-block II III, obstruktiv lungsjukdom, bradycardi <60, pågående verapamilbehandling, systol BT <110). Antidot vid ogynnsam effekt av β-blockad: Adrenalin 0,1-0,2 mg iv. EKG-kriterier för akut kärlöppnande behandling (=PCI vid USÖ): ST-höjning > 2mm V1-V4,> 1 mm V5-V6,aVl-III ST-avgångssänkning V1-V3 (misstänkt posterior infarkt), Nytillkommet vänster grenblock Samtliga patienter med misstänkt hjärtinfarkt ska oavsett allmäntillstånd transporteras i ambulans till akutmottagningen. Aktuellt EKG bifogas. I ambulansen kopplas pat upp på Mobimed och kontakt etableras med respektive sjukhus. Dokumentfakta: Utdrag ur Vårdriktlinjer vid kranskärlssjukdom. Gäller för Primärvården i Örebro läns landsting. Skrivet april Reviderad januari Distribution: Kan läsas och skrivas ut via Utvecklingsenhetens hemsida VÅRDPRAXIS (www.orebroll.se/vardpraxis).. 8

9 INSTABIL ANGINA Känd angina pectoris som inom senaste fyra veckorna påtagligt ändrat karaktär, blivit daglig, mer lättutlöst, mer långdragen, svarar sämre på nitroglycerin eller uppträder i vila. Nydebuterad angina pectoris med progredierande symtom inom de senaste fyra veckorna Lättutlöst angina pectoris under de första fyra veckorna efter akut hjärtinfarkt Akut remiss skrivs! UPPFÖLJNING EFTER HJÄRTINFARKT, STABILISERAD ANGINA OCH BYPASSOPERATION Kontroll enligt riktlinjer för sekundärprevention (se ovan) Medicin/Kardiologkliniken Patienter i arbetsför ålder, de som genomgått intervention (by-pass eller PCI) eller i övrigt komplicerade följs med 1-2 återbesök på med/kard klin. Yngre patienter och de med förväntat ytterligare utredningsbehov följs längre. Vanligen tar med/kard kliniken ställning till sekundär profylax innan pat är färdigbehandlad och remitteras till primärvården. Primärvården Uppföljning och kontroll av stabila tillstånd. Ev. ökning av lipidsänkande farmaka tills målvärden för lipider uppnåtts. Vid försämring: Optimera medicinen, nytt arbetsprov och därefter ev. remiss till medicin kliniken. Det är av värde om arbetsprovet som då görs är med optimal medicinering. FUNKTIONSGRUPPERING Den mest använda metoden för skattning (enligt NYHA New York Heart Association) av subjektiva besvär, med utgångspunkt från den "normala" aktiviteten hos varje individ. Ju högre man kommer på skalan (ju mer sjuk pat är), desto mer objektiv blir skalan. Skalan används både för patienter med hjärtsvikt och angina. NYHA I NYHA II Pat med hjärtsjukdom men utan resulterande begränsning av fysiska prestationsförmågan. "Normal" ansträngning ger inga besvär av trötthet, hjärtklappning, dyspné eller angina. Pat med hjärtsjukdom som resulterar i lätt begränsning av fysiska prestationsförmågan. Besvärsfrihet i vila men "normal" ansträngning ger lätta besvär. NYHA III Pat med hjärtsjukdom som resulterar i markerad nedsättning av fysiska prestationsförmågan. Besvärsfrihet i vila men mindre än normal" fysisk ansträngning ger besvär. För kliniskt bruk används ofta IIIa och IIIb för att ange "närmare II" eller "närmare IV". IIIa: Orkar >200 m på plan mark utan besvär. IIIb: Orkar <200 m på plan mark utan besvär NYHA IV Pat med hjärtsjukdom resulterande i oförmåga att utföra någon fysisk ansträngning utan besvär. Ofta symtom även i vila. Ökande besvär vid varje form av fysisk ansträngning. 9

10 FÖRSLAG TILL KVALITETSUPPFÖLJNING Regelbunden uppföljning förutsätter att man på vårdcentralen har bestämt vilka parametrar skall följas hur ofta vem skall göra det vilka skall ha resultaten. Vårdkvaliteten kan mätas på tre olika nivåer: struktur (vad behövs?) process (vad skall göras?) resultat (vad vill vi uppnå?) Gör målen mätbara: 1. Definiera lämpliga områden, indikatorer, som är användbara för att följa kvalitet i olika delar av arbetet med resp.diagnos. 2. Klargör vilka kriterier som gäller (dvs. vilka mätbara gränsvärden, åtgärder, uppföljande kontroller. Bör oftast finnas definierade i vårdriktlinjerna) 3. Bestäm vårdcentralens standard (andelen händelser som överensstämmer med kriteriet). NIVÅ Struktur Vad behövs? Process Vad skall göras? INDIKATOR område Vårdriktlinjer Information KRITERIER gränsvärden Aktuella vårdriktlinjer finns tillgängliga. Skriftlig patientinformation finns aktuell och används. HLR Defibrillator finns på VC Ja HLR Register Årlig utbildning/träning av all alla läkare och sköterskor Register över pat med ischemisk hjärtsjukdom finns på VC? MÅL/STANDARD för vårdcentralen Andel DL/DS som har tillgång till aktuella vårdriktlinjer. Kontroll NYHA grad skall anges Andel pat med funktionsgrad (NYHA) dokumenterad Förebyggande Uppgift om rökning finns i journalen Uppgift om blodtryck finns senaste året i journalen Ja Ja Ja < än x % är rökare x % uppnår målblodtryck Uppgift om LDL finns senaste 2 åren x % uppnår målet < 3 ASA-behandling Betablockad Lipidsänkare x % står på ASA x % står på betablockad x % står på statin 10

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv Del 2. 6 sidor. Kalle 47 år, 18 poäng Kalle är född 1964, arbetar som sjukhusfysiker, är gift och har barn. Använder ingen tobak. Sedan 10-årsåldern tränat och tävlat i orientering dock ej på elitnivå.

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Akut och kronisk kranskärlssjukdom fokus på akut handläggning. AT-undervisning Thomas Kellerth Kard klin

Akut och kronisk kranskärlssjukdom fokus på akut handläggning. AT-undervisning Thomas Kellerth Kard klin Akut och kronisk kranskärlssjukdom fokus på akut handläggning AT-undervisning 2015-03-25 Thomas Kellerth Kard klin Socialstyrelsen: dödsorsaker 2012 Lancet 2004; 364: 937-52 Fallexempel 1 73 årig

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Trombyl 75mg/d. Laddninsdos 300 mg. 46% riskreduktion av MACE efter hjärtinfarkt Hemofili/Trombocytopeni.

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

Generellt mål: Genom att med olika åtgärder interferera med lipoproteinomsättningen så att halterna av S-kolesterol och LDL-kolesterol reduceras

Generellt mål: Genom att med olika åtgärder interferera med lipoproteinomsättningen så att halterna av S-kolesterol och LDL-kolesterol reduceras B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI (CN rev 1) Fråga: Vilka skall undersökas? Svar: Personer med: A.) Manifest kranskärlssjukdom eller annan atherosklerotisk kärlsjukdom, oavsett ålder och kön. B.) Övriga

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

Del 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia.

Del 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia. Totalt 17p. Som primärjour på ett länsdelssjukhus ca sju mil från universitetsstaden blir Du sökt av en sjuksköterska kl 22.15. Man har mottagit ett EKG från ambulansen, det gäller en 73-årig kvinna med

Läs mer

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p Du tjänstgör på Hjärtinfarktavdelningen på ditt sjukhus. På ronden bestäms att Herr Andersson skall skrivas hem Det rör sig om en 67-årig man som tidigare arbetat som ingenjör

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015 Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

Integrerande MEQ fråga DX1. 2012 10 15 Totalt 20 poäng. Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht2012/vt2013. Anvisning:

Integrerande MEQ fråga DX1. 2012 10 15 Totalt 20 poäng. Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht2012/vt2013. Anvisning: Integrerande MEQ fråga DX1 2012 10 15 Totalt 20 poäng Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht2012/vt2013 Anvisning: Frågan är uppdelad på 9 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger

Läs mer

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt 2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin HT poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin HT poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin HT 2014 2014-10-14 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Hjärtsvikt Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtsvikt Defenition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består

Läs mer

B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI

B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI (CN) Fråga: Vilka skall undersökas? Svar: Personer med: A.) Manifest kranskärlssjukdom eller annan atherosklerotisk kärlsjukdom, oavsett ålder och kön. B.) Övriga tillstånd

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom

Läs mer

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar

Läs mer

MEQ fråga poäng. Anvisning:

MEQ fråga poäng. Anvisning: MEQ fråga 1 63-ÅRIG MAN 10 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

FAKTA för Sjuksköterskor

FAKTA för Sjuksköterskor FAKTA för Sjuksköterskor 14:00-14:15 Välkommen och introduktion till FAKTA för ssk - Marita 14:15-15:00 Bra att veta om hypertoni - Per Hauschild Riskfaktorer vid hjärtkärlsjukdom, Hem- resp. 24 tim blodtrycksmätning,

Läs mer

Hypertoni och graviditet

Hypertoni och graviditet Kvinnokliniken i Norrköping Hypertoni och graviditet 1(5) Hypertoni och graviditet Kronisk hypertoni och graviditet Definition: Hypertoni som har förelegat före graviditeten eller har diagnostiserats före

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom

Akut kranskärlssjukdom Akut kranskärlssjukdom - primärt omhändertagande Jonas Oldgren Överläkare, universitetslektor Kardiologklin och Inst f med vet Akademiska sjukhuset Uppsala Akut kranskärlssjukdom Instabil angina Icke-ST-höjningsinfarkt

Läs mer

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi Ischemisk hjärtsjukdom Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin Stefan Lind Biträdande överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Epidemiologi Ca 3 400 000 människor

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR.

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR. MEQ-fråga 1 Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht13t14 Totalt 20 poäng OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR. Anvisning: (Examinationen

Läs mer

Integrerande MEQ fråga DX1. Totalt 18 poäng. Anvisning:

Integrerande MEQ fråga DX1. Totalt 18 poäng. Anvisning: Integrerande MEQ fråga DX1 Totalt 18 poäng Din skrivningskod: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Hjärtstopp Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Innehåll Hjärtstopp (bakgrund-hjärtstoppsregistret) Hjärtstopp på DS Nya riktlinjer 2011 Defibrillator och mediciner

Läs mer

MEQ fråga DX1. Totalt 20 poäng. Anvisning:

MEQ fråga DX1. Totalt 20 poäng. Anvisning: MEQ fråga DX1 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig

Läs mer

Ischemisk hjärtsjukdom

Ischemisk hjärtsjukdom Ischemisk hjärtsjukdom Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtats syresättning Kranskärlen är ändartärer, dvs det saknas kontakt till andra artärer, s k kolateralförsörjning. Hjärtmuskeln är

Läs mer

Del 2_7 sidor_14 poäng

Del 2_7 sidor_14 poäng Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex. Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en) 6937/16 ADD 1 TRANS 72 FÖLJENOT från: inkom den: 7 mars 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat D043528/02

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Vilo-EKG (Ruta 8) Överensstämmer helt 28/28 Bort: Tillägg: Kommentarer: Inga specifika. Just nu testar vi med 15-avlednings EKG.

Vilo-EKG (Ruta 8) Överensstämmer helt 28/28 Bort: Tillägg: Kommentarer: Inga specifika. Just nu testar vi med 15-avlednings EKG. Vilo-EKG (Ruta 8) Överensstämmer helt 28/28 Bort: Tillägg: Inga specifika. Just nu testar vi med 15-avlednings EKG. Arbets-EKG (Ruta 9) Överensstämmer helt 15/28 Bort: Tillägg: Ej V4R på barn (10 avd.)

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder 1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt

Läs mer

Del 8_6 sidor_21poäng

Del 8_6 sidor_21poäng Del 8_6 sidor_21poäng Du arbetar som underläkare på akuten när sjuksköterskan Eva kommer och meddelar dig att ett larm är på väg in med ambulans. Eva ursäktar sig över larmrapporten, allt hon vet är att

Läs mer

AKUTA KORONARA SYNDROMET

AKUTA KORONARA SYNDROMET AKUTA KORONARA SYNDROMET Akut koronart syndrom AKS Definition Den kliniska bild som betingas av en plötslig förändring f i det koronara blodflödet det pga blodproppsbildning i anslutning till en ateromatös

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,

Läs mer

REKOMMENDERAD FYSISK TRÄNING VID HJÄRT-KÄRLSJUKDOM

REKOMMENDERAD FYSISK TRÄNING VID HJÄRT-KÄRLSJUKDOM HJÄRTA KÄRL Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel Alkohol och Tobak. TERAPIRÅD REKLISTAN 0 REKOMMENDERAD FYSISK TRÄNING VID HJÄRT-KÄRLSJUKDOM

Läs mer

Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003

Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003 Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 1 och 3 Redovisning av ett kvalitetsprojekt i samarbete med CAMTÖ och Hälsokansliet Diana Ticic, Kardiologkliniken / Centrum för evidensbaserad

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

7. Svar: kontakt med koronarangiografi lab läkare då patienten behöver genomgå akut PCI. (1p)

7. Svar: kontakt med koronarangiografi lab läkare då patienten behöver genomgå akut PCI. (1p) FACIT - DX1 HT15 2015-10-13 MEQ 1. Svar: hjärtstopp. Pulskontroll ingår ej. (2 p) 2. Svar: Larma (mottagningspersonal för hämtning av defibrillator, akut vagn samt larma akuta teamet på sjukhuset), starta

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym Leif Ekman Ht 2016 * A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF)

Läs mer

MEQ-fråga 1. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht Totalt 21 poäng

MEQ-fråga 1. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht Totalt 21 poäng 1 Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht 2013 2013-03-22 Totalt 21 poäng Anvisning: (Examinationen består av en om 21 p och 13 kortsvarsfrågor om 39 p) n är uppdelad på 14 sidor (inkl

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund 3-4 % av den totala vuxna befolkningen beräknas ha förmaksflimmer. Prevalensen ökar med ökande ålder med en övervikt för män. I intervallet 60

Läs mer

ID- / TENTAMENSKOD:... MEQ fråga 1. 8 poäng. Anvisning:

ID- / TENTAMENSKOD:... MEQ fråga 1. 8 poäng. Anvisning: MEQ fråga 1 88-ÅRIG MAN 8 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha en

Läs mer

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Bröstsmärteseminarium SVK HT 2015/VT2016

Bröstsmärteseminarium SVK HT 2015/VT2016 Bröstsmärteseminarium SVK HT 2015/VT2016 Fall 1. 61-årig man inremitterad till akuten från VC p g a bröstsmärta. Anamnes: Typ 1 diabetes mellitus, beh med insulinpump. Hypertoni. Pågående utredning p g

Läs mer

Delexamination 1 Klinisk Medicin vt16 25 poäng MEQ

Delexamination 1 Klinisk Medicin vt16 25 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 160301 vt16 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma

Läs mer

MEQ fråga 1. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt15/ht15. Totalt 20 poäng

MEQ fråga 1. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt15/ht15. Totalt 20 poäng MEQ fråga 1 Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt15/ht15 Totalt 20 poäng Obs! Om vi frågar om t ex 2 åtgärder skriv då bara 2 åtgärder. Skriver du fler rättas endast de 2 första. Hjälpmedel:

Läs mer

1. Någon form av angina. Pat har en stenos, är kodat. Hyperlipidemi sätts då man sätter in Simvastatin

1. Någon form av angina. Pat har en stenos, är kodat. Hyperlipidemi sätts då man sätter in Simvastatin 1. Någon form av angina. Pat har en stenos, är kodat. Hyperlipidemi sätts då man sätter in Simvastatin Ansträngningsangina I20.8 Hypertoni I10.9 Diabetes mellitus E14 Hyperlipidemi E78.5 Angio AF037 2.

Läs mer

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Lund den 7 december 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén Klokare läkemedelsbehandling gav Guldpillret 2014 Juryns motivering till priset lyder: "Pristagarna har tagit ett betydelsefullt steg längre i arbetet

Läs mer

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Arbetsprov Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Varför? Bröstsmärta är mycket svårt att värdera Täta

Läs mer

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:

Läs mer

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA En varningssignal! Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Men det gick ju över Vad är en TIA? TIA = transitorisk

Läs mer

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Lund den 16 mars 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Kranskärlssjukdom Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Johan Pontén, överläkare Medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad Kliniska riktlinjer - Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer