Biologiska stressmarkörer Konsensusmöte 12 13/2 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biologiska stressmarkörer Konsensusmöte 12 13/2 2002"

Transkript

1 STRESSFORSKNINGSRAPPORTER Nr Biologiska stressmarkörer Konsensusmöte 12 13/ Redaktörer: Torbjörn Åkerstedt Töres Theorell Arbetsmiljöverket Institutet för psykosocial medicin (IPM) Avdelningen för stressforskning, Karolinska institutet Stockholm Ansvarig utgivare: Töres Theorell

2 Psykosocial medicin är den samlande benämningen på den tvärvetenskapliga forskning som rör olika livsmiljöer; hur de upplevs och hur de påverkar människokroppen, negativt eller positivt. Människans miljö är rik på psykosociala risksituationer. Många kan framkalla såväl psykiska som fysiska besvär, rubbningar eller skador. Den psykosociala medicinska forskningens syfte är att studera samband mellan sådana situationer och människors känsloreaktioner, beteenden, fysiologiska reaktioner och kroppslig eller psykisk ohälsa. Forskningen är därför tvärvetenskaplig och inne-fattar såväl experimentella studier i laboratoriemiljö och under fältförhållanden, som epidemiologiska kartläggningar. I Stockholm bedrivs denna forskning som ett unikt samarbete mellan IPM - Institutet för psykosocial medicin Avdelningen för stressforskning vid Karolinska institutet, som också är WHO:s psykosociala samarbetscentrum, och Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid Stockholms läns landsting. IPM och Avdelningen för stressforskning, Karolinska institutet Föreståndare: Professor Töres Theorell Enheter vid IPM: Allmän social miljö och hälsa Chef: professor Töres Theorell Arbetsmiljö och hälsa Chef: professor Torbjörn Åkerstedt Migration och hälsa Chef: docent Solvig Ekblad Suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa Chef: professor Danuta Wasserman Copyright 2002 Förlaget och redaktörerna ISSN Akademitryck, Edsbruk; 2002

3 Tisdag 12/2 Program Chair: Torbjörn Åkerstedt 1000 Kaffe och samling 1030 TÅ/LA Introduktion 1045 TT Översikt 1130 TÅ Dygnsrytmer, sömn och aktivitetsmätning 1200 Lunch Ordf: Töres Theorell 1300 KOG Blodtryck, Hjärtfrekvens och -variabilitet Kommentar Mats Ericson 1330 ME En fördjupning kring hjärtfrekvensvariabilitet Kommentar KOG 1400 HJ Fysiologiska metoder för stressmätning i laboratoriet och fält Kommentar Ulf Lundberg 1430 UL EMG & katekolaminer fältstudier av stress Kommentar ÅMH 1500 Kaffe Ordf: Göran Lindstedt 1530 ÅMH Testosteron, DHEA(S) Kommentar P Björntorp 1600 HU Immunmarkører av kortvarig og langvarig stress, og klinisk relevans Kommentar Rolf Ekman 1630 RE Stressmarkörer utifrån ett neuroimmunologiskt perspektiv Kommentar H Ursin 1800 Middag Rabarber Onsdag 13/2 Ordf: Bengt Arnetz 0830 BA Stressmarkörer i ett epidemiologiskt/kliniskt perspektiv Kommentar: Palle Ørbaek 0900 PB Hormonella markörer för metabola syndromet Kommentar: Beng Arnetz 0930 TO Kortisol stora variationer i produktion, metabolism och vävnadseffekter Kommentar: Göran Lindstedt 1000 Kaffe Ordf: Palle Ørbaek 1030 LGG HbA1c och lipider Kommentar: Peter Währborg 1100 PÖ Stresskartläggning före inspektion av Arbetsmiljöinspektionen Kommentar: Leif Aringer 1130 PW Går det att mäta stress? Kommentar: Lars-Gunnar Gunnarsson 1200 GL Kvalitetssäkring av stressmarkörmätningar 1215 Lunch Ordf: Leif Aringer 1315 GL/RE Stressmarkörer i frontlinjen, möjligheter och risker Kommentar: Holger Ursin 1345 TT Slutdiskussion - vilka mått kan tänkas fungera? Hur? 1445 Avslutning (Kaffe) 3

4 Deltagare Leif Aringer, Arbetsmiljöverket, Solna Robert Wålinder, Arbetsmiljöverket, Solna Stig Marklund, Arbetsmiljöverket, Solna Axel Wannag Arbeidstillsynet, Oslo Asko Aalto, Social- och Hälsovårdsministeriet, Tammerfors Töres Theorell, Institutet för psykosocial medicin, Solna Torbjörn Åkerstedt, Institutet för psykosocial medicin, Solna Kristina Orth-Gomér, Karolinska institutet, Solna Peter Währborg, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Rolf Ekman, Göteborgs universitet, Göteborg Göran Lindstedt, Göteborgs universitet, Göteborg Per Björntorp, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Tommy Olsson, Universitetssjukhuset, Umeå Eugene Lyskow, Arbetslivsinstitutet, Umeå, abstract från Håkan Johansson, Arbetslivsinstitutet, Umeå Lars-Gunnar Gunnarsson, Universitetssjukhuset, Örebro Bengt Arnetz, Uppsala universitet, Uppsala Åse-Marie Hansen, Arbejdsmiljöinstitutet, Köpenhamn Holger Ursin, Universitetet i Bergen Ulf Lundberg, Stockholms universitet Mats Ericson, Mitthögskolan, Östersund Palle Ørbaek, Lunds universitet, Lund Sammanfattning från Biologiska Stressmarkörmötet 12-13/ finns utgiven i en separat Stressforskningsrapport med nummer

5 Sammanfattning Bakgrund Stressrelaterad sjukfrånvaro har ökat markant de senaste åren och kostar idag samhället stora summor förutom personligt lidande för de drabbade För att motverka utvecklingen har regeringen givit Arbetsmiljöverket i uppdrag att bl.a. förstärka arbetsmiljötillsynen inom det psykosociala området. Häri ingår både rekrytering av nya arbetsmiljöinspektörer, och utbildning av dessa, men även utveckling av inspektionsmetoder. Intervjuer och checklistemetoder har nått relativt goda nivåer av applicerbarhet, men frågor har rests om dessa skulle kunna kompletteras med / stödjas av biologiska stressmarkörer. En diskussion mellan ledande svenska stressforskare ansågs vara ett rimligt sätt att få en uppfattning om detta. I samarbete med Institutet för Psykosocial Miljömedicin inbjöds en rad ledande forskare inom området till ett konsensusmöte. Framför allt har vi vänt oss till forskare som via vetenskaplig publikation dokumenterat erfarenhet av de aktuella frågorna. Mötet hölls den februari 2002 på Institutet för Psykosocial Medicin. Alla deltagare levererade ett abstract som presenterades under 20 minuter och därefter diskuterades av övriga deltagare i 10 minuter. Mötet avslutades med en slutdiskussion för att summera intrycken och försöka åstadkomma ett konsensusdokument. Innehållet i mötet kan organiseras i fem huvuddelar: 1) Varför behövs biologiska variabler? 2) Vilka egenskaper bör biologiska stressmarkörer ha för att vara intressanta? 3) Metodöverväganden 4) Vilka biologiska variabler är lämpliga? 5) Hur gå vidare? Materialet i rapporten består av sammanfattningen nedan och de sammanfattningar som deltagarna lämnat inför mötet. 1) Varför behövs biologiska variabler? Initialt diskuterades varför biologiska stressmarkörer är intressanta i inspektionssammanhang. Ett huvudargument är att biologiska variabler kompletterar subjektiva rapporter via frågeformulär eller intervjuer och därmed kan ge en rapport från företagshälsovården eller ett inspektionsmeddelande från Arbetsmiljöinspektionen (AI) större tyngd. Rätt använda kan de också antyda möjliga mekanismer bakom hälsoeffekter och vara en varningssignal om hotande ohälsa genom arbetsmiljön samt dessutom fungera som indikatorer vid utvärdering av interventioner i syfte att förbättra arbetsmiljön. Det kan dock finnas en fara i användningen av biologiska markörer i stor omfattning genom att arbetsgivare skulle kunna kräva biologiska argument innan man genomför nödvändiga arbetsmiljöåtgärder. Möjligen är denna risk överskattad. 5

6 De etiska aspekterna av biologiska mätmetoder är centrala. Bortsett från smärta och obehag, som rimligen inte kan få förekomma i undersökningar av friska personer, finns oro kring t.ex. utpekande av en viss grupp som utsatt, liksom oro för obehörig insyn i enskilda individers mätresultat. I förlängningen finns också risk för oro för oönskad genetisk information mm från blodprov och andra kroppsvätskor. Av den anledningen behöver mätningarna utföras av någon extern instans t.ex. företagshälsovård eller yrkesmedicinsk klinik. Mätningarna måste hanteras så att bara den anställde själv får kännedom om sina resultat. Arbetsgivaren bör bara få information för gruppen som helhet. Mätningarna måste vara meningsfulla, inte bara ur ett biologiskt perspektiv, dvs. återspegla processer i kroppen som är relaterade till stress och dålig arbetsmiljö. De måste också vara analytiskt meningsfulla, dvs. provtagning skall ha skett på standardiserat sätt och mätningarna måste utföras med säker metodik. Flera forskare som använt sig av biologiska stressmarkörer såsom kortisol i saliv betonade att man upplevt ett stort intresse hos arbetstagarna av att delta i provtagningen och att man inte mött någon tveksamhet av etiska eller principiella skäl. Det finns exempel på att det varit lättare att få personer att lämna prover än att få dem att fylla i enkätformulär. De biologiska proverna har av arbetstagarna uppfattats som mer intressanta och relevanta. 2) Vilka egenskaper bör biologiska stressmarkörer ha för att vara intressanta Det grundläggande kravet synes vara att en biologisk stressmarkör måste vara vetenskapligt förankrad och reagera på ett förutsägbart och specifikt sätt på väletablerade stressituationer. Reaktioner på olika typer av icke stressrelaterade faktorer (fysisk aktivitet, föda, rökning, etc.) bör vara måttliga eller kontrollerbara. Resultaten bör också vara reliabla återupprepbara. En biologisk stressmarkör måste också ha klinisk relevans i betydelsen att mätvärden som kraftigt avviker från det hälsorelaterade normalintervallet visat sig vara uttryck för aktuell eller framtida ohälsa. Däremot krävs inte att värden skall ligga utanför referensintervallet för att de skall vara betydelsefulla. Bortsett från användning av referensintervall är jämförelse med vilovärden (icke-arbete) ett rimligt angreppssätt, liksom även studiet av avvikelser från normala dygnsrytmvariationer (dvs. annorlunda mönster över tid, även om inte genomsnittsnivåerna i sig avviker från det normala). Antagligen är det viktigast att mäta variabler som indikerar långvarig påverkan av stress, men akutreaktioner (som det mesta av den tidiga stressforskningen koncentrerat sig på) kan ändå vara av betydelse, speciellt om de förebådar långsiktig försämring av andra trögare indikatorer. 6

7 Förutsättningen för att på ett enkelt sätt kunna använda biologiska stressmarkörer som ett underlag i inspektionsarbete (och tillämpad forskning) är också att metoden inte medför obehag för individen, är lättapplicerad och inte medför orimliga kostnader. 3) Metodöverväganden Syftet med biologiska stressmarkörer ur arbetsmiljöförbättringssynpunkt gör naturligtvis att enskilda individers värden inte skall beaktas (annat än möjligen för rådgivning och eventuella andra åtgärder riktade till individen i fråga). All rapportering av resultat och allt slutsatsdragande angående arbetsmiljön bör ligga på gruppnivå eller anges som antal individer med värden över en viss, kritisk, nivå. De flesta biologiska markörer ger också en för stor variation mellan individer för att vara användbara i enskilda fall. Av både metodologiska skäl och sekretesskäl bör gruppstorleken ligga runt minst personer. Dessutom bör alltid biologiska indikatorer kombineras med psykologiska och andra indikatorer. En enstaka mätning det vanligaste sättet att ta prover på ansågs som starkt otillförlitlig om inte antalet analyserade individer är extremt högt. Enstaka absolutvärden är sällan tillfyllest. En fördel är om mätningar kan göras både under belastning och under återhämtning (arbetsvecka veckoslut t.ex.). Ännu viktigare är mätningar över längre tidsperioder av typ före, respektive efter, förändringar. Ytterligare en relaterad fråga rör kroppens biologiska klocka som levererar en för många variabler stark variation i dygnsrytm (t.ex. kortisol med höga morgonvärden och starkt sjunkande värden under dagen). Till detta kommer också de direkta fysiologiska effekterna av störd sömn som i sig leder till stressliknande fysiologiska reaktioner. Hög mätosäkerhet framhölls som ett genomgående problem. Skillnader mellan laboratoriers mätvärden kan hänföras såväl till analytisk variation som till skillnader i kalibrering, mätmetod och analyskvalitet. Extern kvalitetssäkring är nödvändig och ansvaret bör åvila professionella organisationer utan egenintresse av mätvärdena eller beroende av diagnostikföretagen. Här krävs systematisk utvärdering och utvecklingsarbete samt ett nära samarbete mellan laboratorium och användare. Ett speciellt problem är tidsutdräkten i samband med insamling och analys av prover. Ofta krävs snabb återföring till det undersökta företaget. Några veckor anses ofta som en relativt lång tid. Detta ställer stora krav på insamlingshastighet (stor personalåtgång), mätkapacitet samt analys och sammanställning av resultat. Mot bakgrund av osäkerheten i hur enskilda markörer avspeglar reaktioner på stress och risker för ohälsa samt biologiska skillnader mellan individer bör man kombinera metoder som mäter olika effekter. Man kan inte förlita sig på någon enda enskild variabel. 7

8 4) Vilka biologiska variabler är lämpliga? Gruppen fann att det finns en rad mycket intressanta variabler som är tydligt kopplade till reaktioner på psykosocial stress och används med goda resultat inom forskningen. Det finns dock egentligen inte några variabler som är omedelbart användbara för praktisk tillämpning i rutinmässigt inspektionsarbete. Vi vet bl. a. för litet om hur normalvärden/referensintervall ser ut i olika åldersgrupper, för män och kvinnor, i olika fysiska arbetsmiljöer m. m. Vi vet inte heller säkert hur värdena reagerar på en rad av i arbetslivet naturligt förekommande aktiviteter. Här krävs ett större utvecklingsprojekt en multicenterstudie som systematiskt bearbetar olika frågeställningar. Det finns dock en rad parametrar som redan idag kan användas i studier av forskningskaraktär. Många av dessa kan sägas ligga relativt nära praktisk användning och bör kunna inkluderas i utvecklingsprojekt kring mät- och inspektionsmetoder. Högst på listan placerades kortisol mätt i saliv. Kortisol är en medicinskt relevant variabel där stor erfarenhet dokumenterats i litteraturen, dock i allför ringa utsträckning när det gäller arbetsmiljöundersökningar. Metoden accepteras med lätthet av de flesta tillfrågade. Kortsiktiga effekter av stress är väletablerade med i allmänhet en tydlig höjning. Samma gäller för långsiktiga effekter, men kompliceras av den utslätning av rytmen som tycks föreligga vid kronisk trötthet och långvarig stress. Det finns dock ännu inga studier som tydligt beskriver övergången från överreaktivitet till utslätning. Inte heller finns referensvärden för större grupper eller studier av störande icke stressrelaterade faktorer (fysisk aktivitet, föda, rökning). Med tanke på den pulsatila insöndringen är standardiserad provtagning väsentlig. Ett möjligt komplement till kortisol i saliv är testosteron, antingen i saliv eller mätt som biotillgängligt testosteron i blod. Här finns ännu inte väl utvecklade salivmätningsmetoder men utvecklingsarbete pågår. Adekvat teknik för provsamling och förvaring är viktig. Anledningen till intresset för testosteron hos män är dels att detta hormon undertrycks vid stress och dels att det representerar återhämning/uppbyggnad, vilket upplevs som nödvändigt för en rimlig bild av stress. Hos kvinnor ses däremot förhöjda värden vid tillstånd som bl.a kan vara relaterade till stress. I övrigt föreligger samma problem som för kortisol. Dehydroepiandrosteronsulfat (DHEA-S), som är en föregångare till båda könshormonerna, skulle möjligen kunna användas i stressammanhang, men här vet vi idag för litet. Adrenalin och noradrenalin, samt deras O-metylerade metaboliter representerar mer akut aktivering av det autonoma nervsystemet och har studerats under många år. Framför allt urinmetoder är intressanta eftersom de inte kräver fysiska ingrepp mot individen och representerar halterna i blodet (särskilt arteriellt blod) och andra kroppsvätskor under längre tidsperioder. Noradrenalin är också mycket känsligt för kroppsposition och fysisk aktivitet. I övrigt föreligger samma problem som för kortisol. 8

9 Blodtryck och hjärtfrekvens är lättanvända metoder med väletablerade referensvärden. Speciellt portabla metoder (med självuppblåsande manschett) skulle kunna vara till god hjälp vid identifiering av särskilt belastande arbetssituationer. Båda speglar dock i stor utsträckning kroppsposition och fysisk aktivitet och användbarheten vid inspektion av psykosocial arbetsmiljö skulle förutsätta att fysisk aktivitet kan kontrolleras. Mätutrustningen är också relativt dyr och tidskrävande. Dock utvecklas för närvarande mycket enkla hjärtfrekvensmätare att bäras på handleden som en klocka. Dessa har ockå aktivitetsmätare inbyggda vilket skulle kunna ge möjligheter till synnerligen enkel och för individen mycket acceptabel datainsamling över många dygn. En del av analysmetoden för hjärtfrekvens innebär spektralanalys av variabiliteten i hjärtfrekvens, vilket har potential som stressindikator men som kräver mer utvecklingsarbete. EMG (elektromyografi) speglar muskeltonus och har använts mycket i arbetslivet för mätning av speciellt muskeltrötthet och lättanvänd utrustning finns tillgänglig. Tillämpningen i relation till belastningsskador är väletablerad. Vad gäller stress pågår utvecklingsarbete. Aktivitetsmätning via handledsburen rörelsemätare (accelerationssensor, stor som en klocka) är ett vedertaget sätt att automatiskt och över lång tid beskriva sömn-/vakenhetsmönster, men även aktivitetsnivå i samband med fysiskt arbete, överaktivitet, restless legs, mm. Metoden har hög acceptans men har ännu inte använts systematiskt i stressforskning. Aktivitetsmätningen kan göras tillsammans med hjärtfrekvensmätning inbyggt i samma enkla instrument. HbA1c speglar långsiktiga förändringar i blodsockernivåer och har i många studier visat sig vara en indikator av långvarig stress. Det är dock outrett i vilken utsträckning andra variabler (föda, motion, etc.) stör tolkningen av HbA1c i stresstermer. Metoden förutsätter blodprov och är därmed en mindre bred variabel, f.n. kanske mest av forskningsintresse. I landet finns en internationellt sett unik hög mätsäkerhet för ett stort antal laboratorier. Variabler som speglar immunaktivitet (t.ex. interleukin 6), sköldkörtelfunk-tion, hypofys-/lymfocytfunktion eller ackumulering av bukfetma kan också vara av intresse men mycket utvecklingsarbete återstår. Hormonet prolaktin, som normalt är kopplat till brösttillväxt och amning hos kvinnor, reagerar starkt på stress. Det har dock nackdelen att vi idag inte vet något om dess roll vid stressrelaterade sjukdomar. 5) Hur gå vidare? Mötet fann att dagens metoder fortfarande är på forskningsnivå och svårligen kan omsättas till fältmätningar i inspektionssammanhang annat än undantagsvis och i forskningsliknande situationer. Vad som behöver göras är systematisk forskning kring intressanta variabler. Framför allt behövs beskrivande forskning som speglar naturliga variationer över tid och över situationer för de relevanta variablerna och noggrann uppföljning av tydliga variationer i psykosocial belastning i relation till naturlig variation. Vidare behövs interventionsstudier för att studera åtgärdseffekter, helst med 9

10 angreppssätt där biologiska markörer kombineras med frågeformulärsmetoder. Systematiskt arbete med standardisering av mätmetoder och kontinuerlig kvalitetskontroll är också ett viktigt behov. Sannolikt är behovet av resurser så stort att det inte är troligt att enskilda forskargrupper kan genomföra arbetet i separata studier utan större satsningar av multicenterstudiekaraktär är nödvändiga. Vi föreslår därför att detta initiativ följs upp med ett möte för att diskutera samarbetsprojekt och samfinansiering. Reflektioner och synpunkter från Arbetsmiljöverket Vid konsensusmötet kunde konstateras att det finns biologiska verktyg för diagnostisering av en stressbelastad organisation. Idag kan prover från blod, urin och/eller saliv ge viss information om stressreaktioner hos arbetstagarna. Det gäller även mätning av vissa fysiologiska reaktioner. Proverna kan t.ex. mäta akuta stressreaktioner eller långsiktigt slitage på kroppen. Exakt vad testerna kan mäta finns det olika uppfattningar om och sättet att reagera skiljer mellan individer. Våra kunskaper på området och mätmetoderna behöver utvecklas. Orsaker till stressreaktioner kan också finnas både inom och utanför arbetsmiljön. Ett sätt att bättre ringa in förhållanden knutna till arbetsmiljön är att studera förändringar i stressreaktioner över tid, i arbetet under olika arbetssituationer och under arbetsfria perioder. En fördel med biologiska stressmarkörer är att det lättare går att få gehör hos ledningen när man kan se att stressen går att påverka. T.ex. skulle man kunna mäta hur en organisation påverkar medarbetarnas nivåer av stresshormoner. För de anställda kan det upplevas positivt att få konkreta bevis för att de mår dåligt på sitt jobb. Härigenom kan det vara lättare att ställa krav på arbetsgivaren. Även med tillgång till bättre utvärderade och mer användarvänliga metoder för biologisk mätning av stresspåverkan torde det knappast bli aktuellt att arbetsmiljöinspektionen genomför sådana mätningar. Däremot kan man tänka sig att biologisk provtagning används och vidareutvecklas av företagshälsovården och de yrkesmedicinska klinikerna samt övriga forskningsinstitutioner för att bli ett komplement till andra metoder. Inspektionen kan också komma att kräva kartläggningar av psykologiska arbetsmiljöförhållanden där biologiska markörer eventuellt kan vara en del. Självklart finns det integritetsproblem med blod-, urin- och salivtester. De anställda vet ju inte hur arbetsgivaren kan komma att använda resultaten. Dessutom kan proverna tänkas kunna ge även annan information än den man frågat efter, t.ex. indikera att någon dricker för mycket. Av den anledningen behöver testerna utföras av en extern instans såsom de tidigare nämnda yrkesmedicinska klinikerna eller företagshälsovården. Testerna måste kodas så att bara den anställde får veta sitt resultat. Arbetsgivarna får bara ut informationen för gruppen som helhet och enbart sådan information som man på förhand kommit överens om. 10

11 Vi bedömer att biologiska stressindikatorer för grupper av arbetstagare på en arbetsplats kan vara ett intressant och värdefullt komplement i tillsynen och att det är angeläget att satsa på metodutveckling så att de kan fylla en sådan funktion. Redan i dag är det lämpligt att försöka inhämta ytterligare praktiska erfarenheter av de metoder som framhållits i föregående avsnitt. Arbetsmiljöverket avser att gå vidare inom detta område. Några intressanta metoder att pröva är då kortisol i saliv, taget på ett standardiserat sätt från individer arbetande under olika förhållanden och skiftesscheman - inklusive nattarbete - samt de fysiologiska variablerna puls, blodtryck och variationer i hjärtfrekvens. Leif Aringer Överläkare Stig Marklund Arbetsmiljöinspektör/projektledare för "Arbetsorganisation och negativ stress". 11

12 Biologiska stressmarkörer i arbetsmiljökartläggning Töres Theorell Institutet för Psykosocial Medicin (IPM), Box 230, S Stockholm Tel , Tores.Theorell@ipm.ki.se Allmänt om biologiska stressmarkörer Inledning av Töres Theorell Varför skall man egentligen hålla på med biologiska stressmarkörer i arbetslivet? Vi stressforskare blir då och då kontaktade av företagsläkare eller andra som vill att vi skall rekommendera ett bra mått på stress. Man uttrycker detta på olika sätt men grundmeningen är alltid densamma - ge mig ett enkelt och lättolkat stressmått. Och svaret blir alltid att det inte finns något enkelt mått på stress (som ju för övrigt definieras på många olika sätt vilket gör att man ställs inför svårigheter). Det finns däremot en arsenal av biologiska stressmarkörer som kan användas på olika sätt, och valet av markörer måste alltid styras av den situation man vill belysa och vilken information man egentligen vill ha. Följande allmänna synpunkter ger vi alltid i den typen av rådgivning: A.) Det är alltid bättre att följa ett förlopp än att mäta vid ett tillfälle B.) Man förstår aldrig så bra om man följer endast en biologisk markör C.) Den grupp och de individer som ingår i den har alltid en historia som man måste känna till för att man skall kunna tolka de biologiska resultaten D.) Biologiska mått kan aldrig ersätta beskrivningar av arbetssituationen utan kan bara vara ett komplement dessa. Vi stressforskare kan tjäna som guider. Och guidningen kan nog bli avsevärt bättre om stressforskarna i landet samarbetar kring informationsfrågorna. I Sverige har vi ju en stark tradition när det gäller dessa saker. Vilka är de viktigaste skälen att använda biologiska stressmarkörer? - Som komplement till beskrivningar av arbetssituationen som kan behövas om arbetsmiljöbeskrivningarna är systematiskt snedvridna vilket kan förekomma om de anställda är rädda för repressalier eller stimuleras att förneka eller inte tänka efter (bl a vid kollektiv alexitymi som betyder oförmåga att förstå sina egna känslor). - Därför att arbetsgivaren inte lyssnar på argument som man fått från arbetsmiljökartläggningar. - Därför att de anställda är intresserade av hur stress kan fungera biologiskt just för dem. Detta är vanligt. Tvärtemot vad många tror är biologiska mått ibland mera populära (vilket kan betyda större deltagarfrekvens) än formulär på många arbetsplatser. - Därför att vi behöver bättre kunskap om hur parallellförloppen (biologiska och psykosociala) ser ut. 12

13 Och vad bör man kräva av biologiska markörer om de skall vara användbara i arbetsmiljösammanhang? 1.) De skall vara vetenskapligt förankrade. Detta är givetvis fundamentet för att en biologisk stressmarkör skall kunna vara aktuell. Det finns mycket som händer i forskningen just nu, t ex i studiet av genexpression som kan leda fram till mycket bra biologiska stressmarkörer men den potentiella vetenskapliga användningen är inte klarlagd och man måste därför vänta tills forskningen har kommit längre. 2.) Datainsamlingen skall inte vara smärtsam eller obehaglig för de anställda. 3.) De skall vara ekonomiskt möjliga att använda. 4.) De bör belysa en central komponent i effekterna av långvarigt påfrestande arbete, t ex störd energimobilisering eller regeneration. 5.) De bör ha relevans för hälsoutveckling. 6.) De bör visa förhållanden som inte bara är tillfälliga (såsom t ex snabbt varierande halt av adrenalin och noradrenalin i blodet) utan snarare uppvisa långsamma variationer som endast påverkas efter en lång tid av påfrestning. I Sverige har vi haft ganska litet debatt om etiska aspekter på biologiska stressmarkörer. Bland annat i vårt grannland Danmark har man haft en ganska omfattande etisk debatt kring användningen av biologiska markörer i arbetslivet i stort, och då även i relation till stress i arbetet. Problemet gäller inte bara för den individuella deltagaren i en kartläggning utan även på gruppnivå. Tänkbara komplikationer är t. ex. För individen: - Direkta komplikationer av datainsamlingen t ex blåmärke vid blodprov - Att obehöriga personer får tillgång till information (t. ex. om förekomst av sjukdom, konsumtion av alkohol eller droger och genetiska förhållanden) För gruppen: - Att gruppen pekas ut för att den biologiska utredningen visar att den avviker i något avseende från andra arbetsplatser. - Att arbetsgivaren använder de biologiska fynden som argument för att vidta/ej vidta åtgärder trots att andra förhållanden indikerar ett annat handlande. Härtill tillkommer att en omfattande användning av biologiska stressmarkörer kan leda till att arbetsgivare kan komma att kräva att biologiska utredningar skall göras innan de kan acceptera att vidta åtgärder. Den enda möjlighet vi har att hantera dessa etiska frågor är att - Se till att deltagarna verkligen äger informationen om sig själv som individer. - Se till att gruppen kontinuerligt informeras om de olika stegen i datainsamling, analys och feedback och att synpunkter därifrån respekteras. Mycket av diskussionen kring biologiska stressmarkörer handlar om specifika analyser, t ex salivkortisolkoncentrationen, som just nu är ett populärt stressmått och som har många fördelar som biologisk markör. Men det finns många biologiska parametrar som kan vara intressanta att studera. Och såväl fysiologiska 13

14 (EKG, hjärtfrekvensvariabilitet, EMG, EEG t ex) som biokemiska (blodfetter, urinsyra, fibrinogen, immunglobuliner, interleukiner) kan vara aktuella. För samtliga mått gäller att man måste ha kunskap om hur faktorer såsom kost, rökning, medicinering och fysisk aktivitet påverkar analyserna. Här följer en lista på biologiska stressmarkörer som man vid mötet diskuterade och fann möjliga att använda. Grupp 1: Tämligen etablerade mått som kan användas i kombination med andra och som uppfyller de flesta av kriterierna ovan: a.) Mått som speglar aktivering och störningar i förmågan till aktivering Salivkortisol. Speglar energimobilisering. Både dygnsvariation och medelnivå kan studeras med upprepade provtagningar. Avvikelser i såväl nivå som dygnsrytm kan vara tecken på långvarig påfrestning. En varning: Det är viktigt att analysmetoderna kontrolleras nog eftersom en del av de metoder som används registrerar inte bara fritt kortisol utan även inaktiverat sådant, kortisone. Fritt adrenalin och noradrenalin i urinen. Stigande och sjunkande nivåer under arbetstid tyder på förändringar i påfrestningsnivå. Kontinuerlig pulsregistrering. Kan dels användas för beräkning av medelpuls som ett mycket ospecifikt mått på aktivering och dels utnyttjas för mera sofistikerade analyser av heart rate variability (HRV) som på ett grovt sätt kan spegla aktiviteten i det parasympatiska nervsystemet. De sistnämnda kräver dock analysresurser och är inte tillräckligt vetenskapligt utprovade för att kunna rekommenderas i större skala på arbetsplatser. Blodtrycksregistrering med upprepade helautomatiska mätningar. Kräver också analysresurser men kan komma ifråga för mindre grupper på arbetsplatser Enkla upprepade blodtrycks- och pulsmätningar med beräkning av rate pressure product (puls gånger systoliskt blodtryck) kan också vara värdefulla. Glykosylerat hemoglobin (HbA1C). Relativt lätt provtagning och billig analys. Dock måste proverna specialbehandlas innan de fryses. Reagerar med stegring efter långvarig aktivering. Resultaten kan påverkas av ändringar i kost och fysisk aktivitet EMG som kan användas i studiet av muskelaktivering. EEG som speglar växlingar i aktiveringsgrad, t ex trötthet i samband med bevakningsarbete b.) Mått som speglar växlingar i regeneration/anabolism som undertrycks under perioder med aktivering Fritt testosteron i saliv. Analysmetoderna är dock inte färdigutvecklade. DHEA-s i blod. Tolkningarna av variationer behöver utvecklas. 14

15 Grupp 2: Mått som håller på att utvecklas och som kan bli aktuella i framtiden Immunologiska mått har använts i en del av forskningen när man följt förlopp hos anställda i samband med förändringar. De mest känsliga måtten kräver att man analyserar levande celler vilket kan göra det svårt och dyrt att genomföra undersökningar på större grupper. Immunglobuliner har använts men variationsmönstren är svårtolkade. Interleukin-6 kan komma att användas i framtiden när man blivit säkrare på att analysera låga koncentrationer. Il-6 förekommer i ganska höga koncentrationer i blodet och aktiveras i samband både med inflammation och psykisk ansträngning. Cytokinet TNF-alfa har också använts i denna typ av undersökningar och kan också bli aktuellt i framtiden. SÅ HÄR BRUKAR VI SVARA BL A Det är bättre att följa ett förlopp än att mäta en gång Man förstår aldrig så bra om man följer endast en biologisk markör Den grupp och de individer som ingår i den har alltid en historia Biologiska mått kan aldrig ersätta beskrivningar av arbetssituationen VAD ÄR BIOLOGISKA MARKÖRER BRA TILL? - Biologiska stressmarkörer behövs som komplement till beskrivningar av arbetssituationen - När arbetsgivaren inte lyssnar på argument - Anställda är intresserade av hur stress kan fungera biologiskt - Vi behöver bättre kunskap om hur parallellförloppen (biologiska och psykosociala) ser ut. VILKA KRAV SKALL MAN STÄLLA PÅ BIOLOGISKA STRESSMARKÖRER? De skall vara vetenskapligt förankrade. Datainsamlingen skall inte vara smärtsam eller obehaglig för de anställda De skall vara ekonomiskt möjliga att använda De bör belysa en central komponent i effekterna av långvarigt påfrestande arbete De bör ha relevans för hälsoutveckling De bör visa förhållanden som inte bara är tillfälliga ETISKA KOMPLIKATIONER AV ATT KARTLÄGGA BIOLOGISKA STRESSMARKÖRER För individen: - Direkta komplikationer av datainsamlingen t ex blåmärke vid blodprov - Att obehöriga personer får tillgång till information (t ex om förekomst av sjukdom, konsumtion av alkohol eller droger och genetiska förhållanden) För gruppen: - Att gruppen pekas ut för att den biologiska utredningen visar att den avviker i något avseende från andra arbetsplatser 15

16 - Att arbetsgivaren använder de biologiska fynden som argument för att vidta/ej vidta åtgärder trots att andra förhållanden indikerar ett annat handlande är starkt motiverat HUR KAN MAN LÖSA DE ETISKA PROBLEMEN? - Se till att deltagarna verkligen äger informationen om sig själv som individer - Se till att gruppen kontinuerligt informeras om de olika stegen i datainsamling, analys och feedback och att synpunkter därifrån respekteras. 16

17 Sömn, dygnsrytmer och aktivitet Torbjörn Åkerstedt Institutet för psykosocial medicin (IPM), Box 230 S Stockholm Tel Avsikten med detta bidrag är inte att behandla en stressindikators lämplighet i sig utan att presentera två metodaspekter som har betydelse för tolkningen av stressparametrar samt ett tänkbart mätinstrument. Dygnsrytm Den biologiska klockan är sedan 60-talet en väletablerad regulator av fysiologi och psykologi. Belägen i de suprachipsmatiska kärnorna i främre/undre delen av hypotalamus ger den via bl.a. pinealis och melatonininsöndring en dygnsvariation som karakteriseras av hög aktivering/ämnesomsättning dagtid och låg nattetid. För många variabler överstiger dygnsvariationen många gånger de effekter som stress eller fysisk ansträngning kan åstadkomma. Hormonet melatonin når sitt maximum kl. 4-5 på morgonen, TSH (med ft4 & rt3) under (mycket bred topp om sömn inte förekommer, prolaktin under sennatten (vid sömn annars undertryckt), kortisol kl 5-7 (men påverkas av planerad uppstigandetid), adrenalin och noradrenalin mitt på dagen, kroppstemperatur sen eftermiddag, osv. Även glukosnivåer visar en svag ökning fram mot natten. Observera att sömn undertrycker kortisol och TSH men befordrar GH, prolaktin, testosteron, m.fl. Av de dygnsrytmstarka variablerna har t.ex. kortisol och TSH mycket god reproducerbarhet över dygn under kontrollerade förhållanden (lab). Den tidigare mest använda dygnsrytmindikatorn var rektaltemperatur. Det är dock osannolikt att denna metod (med sensor i ändtarmen) är realistisk vid inspektionsarbete. Däremot är det inte alls osannolikt at salivprover för melatoninanalys kan komma till användning. Salivprov avges genom att deltagaren tuggar någon minut på en salivettbuss och sedan deponerar denna i ett litet provrör som sänts med patienten. Detta kan göras t.ex var tredje timme från uppstigandet. Melatonin är inte en indikator på stress men på de dygnsrytmeffekter som kan spegla stress eller olämpliga arbetsscheman. Här är validiteten hög. Ett problem är möjligen de direkta ljuseffekterna melatonininsöndringen avbryts / sänks vid ljusexposition. Om salivsampling används är okomplicerad och insamlingen kan utföras med minimal träning. Salivsamplen måste dock analyseras i laboratorium. Metoden har en synnerligen hög reproducerbarhet dygnsmönster är mycket stabila under konstanta betingelser. Sömn Sömnen förefaller vara en mycket känslig indikator på stress. Framför allt microaromsals och tidigt uppvaknande och eller lång insomningstid är vanligt. 17

18 Skälet verkar vara autonom aktivering i samband med oförmåga att stänga av tankarna på arbete eller hemproblem. Effekten är anticipatorisk. Färdigupplevd stress tycks snarare leda till ökad sömnighet, förkortad sömnlatens och ökad djupsömn (stadium 3 & 4). Intressant nog leder partiell sömnbrist över några dagar till förhöjda kortisolnivåer och viss insulinintolerans. Sömnbrist leder faktiskt till tillstånd som liknar typ-2- diabetes. Sömnbristeffekter kan alltså misstolkas som stresseffekter och stressreaktioner kan potentieras genom att också resultera i sämre sömn. Med dagens insamlingsmetoder kan sömn EEG med fördel registreras i hemmet via portabel / ambulatorisk utrustning. Det förefaller dock inte som detta skulle vara en förstahandsmetod vid inspektion av psykosocial arbetsmiljö utrustningen är dyr och kräver kunnig personal. Den skulle dock kunna komma till användning i specialfall extremt avvikande skiftarbetssystem i största allmänhet eller i samband med sömn under ogynnsamma omständigheter t.ex. ombord på fartyg vid sjögång eller under färd i is. Aktivitetsmätning En ur inspektionssynpunkt potentiellt intressant variabel är människans aktivitetsnivå. Denna kan sedan många år mätas med hjälp av en liten accelerationssensor buren på handleden (eller fotleden). Varje gång sensorns rörelse överskrider en vis accelerationsnivå registreras aktivitet. Mätenheten (aktigrafen) innehåller i allmänhet också en knapp för händelsemarkering. Hittills har aktigrafen framför allt använts för som enkelt men objektivt mått på sömnlängd och sömnkvalitet. Aktivitetsnivån sjunker nämligen dramatiskt då sömnen inträder och med hjälp av algoritmer kan både längd och kvalitet beräknas automatiskt. Aktivitetsnivån under sömnen blir ett användbart mått på sömnkvalitet. Men även aktivitet utanför sömnen är av intresse. Utrustningen har inte oss veterligt används för detta ändamål ännu, men vi har själva i en rad studier konstaterat högre aktivitetsnivåer i samband med vissa arbetsfaser. Sannolikt skulle aktigrafi kunna vara av avsevärd nytta vid inspektioner av arbetsbelastning och före-efter studier av interventioner vid hög arbetsbelastning. Aktigrafen fungerar som en mänsklig färdskrivare, är inte alltför dyr (10000:-) och kräver begränsad träning. Vad som saknas är framföra allt valideringsstudier av stress. 18

19 Psychosocial influences on variations in blood pressure, heart rate and rhythm Kristina Orth-Gomér MD, PhD Dept. of Public Health Sciences, Karolinska Institute, Box 220, S Stockholm, Tel , Physiology, epidemiology and pathology Coronary heart disease (CHD) is the most common cause of death in women as in men. In men below age 65, more than half of cardiac deaths are sudden, medically unattended and presumably arrhythmic. These patients rarely have access to modern cardiological life saving technology. Therefore it is important to identify the candidates for sudden cardiac death before the lethal event. The search for precursors of the lethal cardiac arrhythmia, when the heart abruptly ceases to maintain circulation of blood to the brain and other organs, has been focused on the electrical instability of the heart, and on other risk factors for heart disease such as smoking, obesity, hypertension and hyperlipidemia. Other predictors of sudden cardiac death are found in the natural variability of heart rates. These fluctuate periodically along with physiological processes, such as breathing. A decrease in the spontaneously occurring variability of the sinus rhythm has been demonstrated to be a strong predictor of mortality. Relation to stress Experimental animal studies have shown, that decreased heart rate variability is dependent upon the balance between sympathetic and parasympathetic drive the autonomic balance. Autonomic balance in its turn is known to be associated with psychological factors such as stress, depression and social isolation. In previous studies of psychosocial influences on the heart in men, depressive symptoms were closely related to ventricular ectopic activity. Men, who scored high on depressiveness on the Emotions Profile Index, had more and more dangerous disturbances of heart rhythm. The relationship was most evident in men who were otherwise healthy, but it was also found in men with CHD (Orth-Gomér, Acta Med Scand 1990) In our more recent studies of women and men, depression and social isolation were associated with a decrease in HRV, both in the time and frequency domains. The findings remained significant even after controlling for clinical risk factors. Among these, smoking, high blood pressure and lack of exercise were independently related to HRV, along with the psychosocial dimensions (Horsten, Psychosomatic Medicine, Carney, Circulation, 2001). 19

20 Field measurement Disturbances of heart rate and rhythm are assessed with ambulatory Holter recording of the continuous ECG. Sudden cardiac death is more prevalent in subjects with high levels of standard risk factors, thus enabling some identification of candidates. However, lethal arrhythmias can also occur in otherwise healthy men and women and are therefore hard to prevent. Field assessments have been practiced for four decades, using 24- hour or 48-hour ambulatory ECG-monitoring along with self recorded diary measures of emotions, stature, ingestions of food, drink, nicotine alcohol and of sleep. All these factors have been found to influence heart rate and rhythm. In particular, exposure to stressful environments can be effectively monitored using standardized diary methods along with Holter monitoring. Blood pressure Hypertension by definition present when resting, systolic and diastolic blood pressure are >160/90 mmhg is the most commonly treated risk factor for CHD. It is also associated with a high risk of stroke and vascular complications from other organs such as eyes and kidneys. Hypertension is often found together with obesity (Body Mass Index over 28 and/or waist to hip ratio over.85. Together with dyslipidemia (triglycerides > 1.2 and/or HDLcholesterol < 1.0)) and insulin-resistance or elevated blood glucose levels (>6.0 mmol/l), these factors constitute the metabolic syndrome, sometimes called the deadly quartet. All four factors increase the risk of heart disease, of peripheral artery disease and diabetes. Psychosocial factors, including low SES, social isolation and work stress, contribute to high blood pressure and to the metabolic syndrome. Two cases of intense and longstanding work stress have recently been acknowledged and reimbursed by the Labour Market Supreme Court (Arbetsdomstolen) as causes of acute stroke (infarction of the brain). Thus, ambulatory blood pressure monitoring is an important and often warranted method of monitoring of blood pressure variations due to stress. Future needs and conclusions The advancement of recording technology has produced smaller and more effective recorders with direct storage of ECG and blood pressure data, automatic patient reports and summaries of findings. More precise and patient/subject oriented, easily applied technology is now available to enable long series of recording over longer periods of time (72 hours). The measures of cardiovascular activity are extremely sensitive and important for the early detection of disturbance of heart rate and rhythm. 20

Biologiska stressmarkörer Konsensusmöte12-13/2 2002. Sammanfattning

Biologiska stressmarkörer Konsensusmöte12-13/2 2002. Sammanfattning STRESSFORSKNINGSRAPPORTER Nr 303 2002 Biologiska stressmarkörer Konsensusmöte12-13/2 2002 Sammanfattning Redaktörer: Torbjörn Åkerstedt Töres Theorell Arbetsmiljöverket Institutet för psykosocial medicin

Läs mer

Biologiska stressmarkörer

Biologiska stressmarkörer Stressforskningsrapport nr 303 Biologiska stressmarkörer Konsensusmöte 12 13/2 2002 - Sammanfattning Redaktörer: Torbjörn Åkerstedt & Töres Theorell Stressforskningsinstitutet STRESSFORSKNINGSRAPPORTER

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn

Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutet 1 Stress hos barn Stressbegreppet kan användas på samma sätt för barn som för vuxna. Barn reagerar också på liknande sätt

Läs mer

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

Fakta och myter inom stress - Om kortisol Fakta och myter inom stress - Om kortisol Har stressade personer högt kortisol och vad händer med kortisolkurvan när man blir utmattad? Draken 29 mars 2017 Föreläsare: Ingibjörg Jonsdottir, professor ISM

Läs mer

Stress hos barn. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Stress hos barn. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stress hos barn Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella forskningsteman:

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutet Stress hos barn Stressbegreppet kan användas på samma sätt för barn som för vuxna. Barn reagerar också på liknande sätt

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer

Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer Stressforskningsinstitutet 1 Stressmekanismer Stress är i sig inget sjukdoms- tillstånd utan handlar mer om mobilisering av energi. Problem uppstår

Läs mer

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress

Läs mer

Återhämtad eller inte: finns det någon koppling mellan kropp och knopp?

Återhämtad eller inte: finns det någon koppling mellan kropp och knopp? Återhämtad eller inte: finns det någon koppling mellan kropp och knopp? Petra Lindfors Professor Stockholms Universitet, Psykologiska institutionen pls@psychology.su.se Varför fokus på återhämtning? föregår

Läs mer

Stressfysiologi, 2011-11-09

Stressfysiologi, 2011-11-09 Stressfysiologi, 2011-11-09 Anna-Karin Lennartsson Doktorand, Göteborgs universitet och Institutet för stressmedicin Att mäta stress Arbetsmiljöfaktorer Exponering Upplevelse Fysiologi Utfall Sjukdom Symtom

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande

Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande Vad IDA lärt oss och framtida forskningsfrågor att besvara m h a IDA Petra Lindfors & Ulf Lundberg Professorer, Stockholms universitet,

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson 4 FOLKHALSASVERIGE.SE Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Mårten Rosenqvist Senior professor vid institutionen för kliniska vetenskaper på Karolinska Institutet Danderyds

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk aktivitet och hjärnan 1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

Läs mer

Tips från forskaren Arbete

Tips från forskaren Arbete Tips från forskaren Arbete Stressforskningsinstitutet Arbete Här listas forskarnas tips kring förbättrad arbetsmiljö och hur man kan handskas med ovanliga arbetstider. Att tänka på vid skiftarbete Forskare

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.

Läs mer

Blodtrycksförändringar hos skiftarbetare? Projektarbete vid. företagsläkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Blodtrycksförändringar hos skiftarbetare? Projektarbete vid. företagsläkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Blodtrycksförändringar hos skiftarbetare? Projektarbete vid företagsläkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2002-2003 Författare Stefan Jerresand Brukshälsan i Uppland AB Handledare

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Leif Aringer 29 augusti 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 1 Befolkningspyramid för Sverige

Läs mer

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1 Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

SÖMN Fakta och praktiska tips

SÖMN Fakta och praktiska tips / SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5 Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk

Läs mer

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell Hur mår du? Känslor och tankar? Medberonde Stress Vad kan jag göra själv? Stämmer detta/funderar du på detta? Lars Björklund

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE MEDICINSK KONTROLLAV NATTARBETANDE Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om medicinsk kontroll av nattarbetande

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Rast och ro Om stress och återhämtning

Rast och ro Om stress och återhämtning Rast och ro Om stress och återhämtning Maria Nordin Docent Institutionen för psykologi 1 Denna föreläsning Dagens arbetsliv av sömnproblem Dagens arbetsliv 2 Det gränslösa arbetslivet (Allvin m fl 2011)

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Trötthet och återhämtning. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Trötthet och återhämtning. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Trötthet och återhämtning Stressforskningsinstitutet Trötthet och återhämtning Alla klagar över trötthet och andelen trötta i befolkningen har ökat dramatiskt de

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)

Läs mer

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Trötthet och återhämtning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella

Läs mer

Att (in)se innan det går för långt

Att (in)se innan det går för långt Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden Organisation, ledning och samverkan (Gunnar Aronsson) Lärande, kompetens och personlig utveckling (Tom Hagström) Arbetsroll, könsroll, familjeroll, medborgarroll (Gunn

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det?

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Prestation Sammanbrottspunkt 0 10 20 30 40 50 Tid Återhämtning Prestation Maximum Utmattad Optimum mår dåligt Trött Välbefinnande Sjuk Arbetsoförmåga Arbetsbelastning

Läs mer

Pilotstudie Kedjetäcket

Pilotstudie Kedjetäcket Pilotstudie Kedjetäcket Jan 2009 Under hösten 2008 har SDS kliniken i Göteborg, den första kliniken i Sverige för sömn och dygnsrytm störningar, ISO-certifierad med internationellt kända specialister i

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

HbA 1c i diagnostiken (PRO)

HbA 1c i diagnostiken (PRO) HbA 1c i diagnostiken (PRO) - en pragmatisk klinikers reflektioner Lena Landstedt-Hallin Överläkare, Processansvarig Diabetes/Endokrin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Tredje gången gillt? 1 EASD,

Läs mer

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-

Läs mer

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

Effekter av skiftarbete

Effekter av skiftarbete Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1 Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets broschyrer Forskningsaktuellt sammanfattar de senaste

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Stressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2

Stressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2 Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Bakgrund, stressbegreppet: Pionjärer

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni? AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa?

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa? Arbetstider + återhämtning = hälsa? Sammanfattning Genom medvetandegörande av faktorer som påverkar hälsa, kan vi via beteendeförändringar påverka densamma Riktad utbildning som har stora hälsoeffekter

Läs mer