Fyra år med Mitt Hjärta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fyra år med Mitt Hjärta"

Transkript

1 Fyra år med Mitt Hjärta En rapport från verksamheten mars 2004 mars 2008 Specialistmottagning hjärt- och kärlsjukdomar

2

3 Innehållsförteckning Mitt hjärta fyra år 4 Kort historik 6 Kranskärlsröntgen 8 Den förrädiska täta LAD-stenosen 10 Myocardscint 10 Sekundärprevention på sjukhuset, inom primärvården och på Mitt Hjärta 10 Samarbetet med primärvården 11 Prioritering av inkommande remisser 11 Beskrivning av patienter 12 Konsultsvar och återremittering till familjeläkare 13 Vårdavtalet 14 Den kardiologiska konsultationen 15 Ekokardiografi 16 Vilo-EKG 17 Arbetsprovet timmars EKG timmars blodtryck 18 Avtalade volymer av olika undersökningar per år 19 Utförda undersökningar per kalenderår 19 Ökade behov av undersökningar 20 Hjärtrehabilitering 20 Indelning av patienter utifrån rehabiliteringsbehov 21 Program för hjärt- och kärlrehabilitering 22 Hjärtskolan gruppundervisning med fokus på olika teman 22 Hjärtskolans föreläsningsserie 23 Fysisk träning 23 Kosten 24 Avslut i rehabiliteringsprogrammet 25 Resultatet från rehabiliteringen resultatindikatorer 25 Organisation och medarbetare vid Mitt Hjärta 26 Påvisbar effekt av verksamheten och vårdens kvalitet 28 Kvalitetsarbetet 28 Sjukvårdens betydelse för insjuknande och död 29 Arbetet för att förebygga hjärtsjukdom kan göras bättre 31 Synliga förbättringar med verksamheten 32 Avtalet och bakgrunden 33 Vad vi tidigt sagt om Mitt Hjärtas vårdkoncept 36

4 Mitt Hjärta fyra år Ett av felen i dagens svenska sjukvård är att kontakten mellan specialister och primärvården inte fungerar. Hjärtpatienten som skrivs ut från sjukhuset snabbt känner sig ofta ensam, utan tryggheten i en uppföljande kontakt med vården. Det borde finnas en lots för övergången mellan vården på sjukhuset och uppföljningen på vårdcentralen. Så svarade Nina Rehnqvist, professor, kardiolog, chef för SBU och en auktoritet inom hjärtsjukvården, när frågan ställdes till olika experter: Vilka förbättringar inom hjärt-kärlsjukvården är mest angelägna att genomföra just nu, i Hjärt-Lungfondens årsrapport Denna lotsfunktion ligger helt i linje med det vårdkoncept som Mitt Hjärta sedan länge har arbetat efter och som bygger på många års erfarenhet av arbete med hjärtpatienter både på sjukhus och inom öppenvården. Vi bedömer att uppföljningen troligen är bättre i södra Hälsingland än på många andra håll eftersom Mitt Hjärta har fungerat som den lots som nu efterfrågas. Det huvudsakliga samarbetet med Hälsocentralerna har varit runt de till Mitt Hjärta remitterade patienterna. Remissflödet har succesivt ökat och det är inte ovanligt att det på en och samma dag kommer upp till femton-tjugo remisser. Fördelningen är jämn mellan Hälsocentralerna i södra Hälsingland. Antalet remisser från norra Hälsingland har ökat påtagligt under det senaste året vilket är den huvudsakliga orsaken till att vi gjorde fler konsultationer och undersökningar under 2007 än vad vi har avtalat om för södra Hälsingland. Glädjande är att många patienter fortsätter att komma på remiss till oss från Söderhamnsområdet och att en del patienter remitteras från områden utanför södra Hälsingland. Ett antal patienter söker sig nu också till vår mottagning från Mälardalen. Vi ser ytterligare möjligheter när det gäller att inom den öppna vården förbättra den sekundära preventionen, dvs förebygga återinsjuknande i hjärtsjukdom. Den medicinska utvecklingen leder till att mycket av detta arbete kommer att skötas inom primärvården. Familjeläkare är inte alltid uppdaterade inom området och därför behövs en organisation som Mitt Hjärta som i samarbete med familjeläkarna ser till att hjärtpatienten får det bästa omhändertagandet. Genom ett begränsat vårdavtal med landstinget om hjärtrehabilitering som slöts under 2006 har vi nu cirka 50 patienter som går i Mitt Hjärtas Hjärtskola. Dessa patienter får särskild information både enskilt och i grupp. En hjärtsköterska har huvudansvaret för rehabiliteringen och har tillgång till ett team av andra medarbetare. Kvalitetsarbetet måste ses i relation till vad vi kan åstadkomma för patienterna i form av minskat insjuknande och död. Vi är övertygade om att vi med verksamheten på Mitt Hjärta kan påverka hälsotillståndet i befolkningen. Vi gör bedömningen att vi efterhand även skall kunna påvisa positiva effekter statistiskt eftersom vi vet att sjukvårdens insatser har betydelse för folkhälsan. Detta gäller särskilt eftersom vi arbetar systematiskt med hjärt- och kärlsjukdom, den sjukdomsgrupp som har störst betydelse för hur vi insjuknar och dör i vårt samhälle idag. Vi verkar i en bygd med en ökad förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar vilket är den viktigaste orsaken till att medellivslängden i befolkningen är något lägre än för riket. Vi har t ex en ökad förekomst av stroke i Hälsingland. Det finns flera orsaker till att det förhåller sig så. På senare tid har det uppmärksammats att sjukvårdens insatser har stor betydelse när det gäller insjuknande och död i hjärt- och kärlsjukdom. Med bättre behandlingar och uppföljningar kan vi enligt den evidensbaserade medicinen minska förtida död och insjuknande med upp till 50 80%! De nu återkommande jämförande undersökningarna mellan landstingen i landet talar för att vi i Gävleborg kan och bör göra bättre ifrån oss på detta område. Vad det handlar om är: 4 2

5 Att befolkningen har tillgång till en bra och snabb behandling vid akut insjuknande i hjärtkärlsjukdom Att effektivt verka för rökstopp Att behandla högt blodtryck enligt evidensbaserad vetenskap Att ge blodfettsbehandling till dem med höga halter av det onda kolesterolet och till dem med hög ärftlighet för hjärt-och kärlsjukdom Utöver detta skall sjukvården inspirera och undervisa patienter till förbättringar avseende sin förebyggande medicinering och det som kallas för livsstil. Det handlar då om att rekommendera anpassad fysisk träning och ett kosthåll som motverkar fetma och diabetes. Genom att driva hjärt-och kärlmottagningen har vi skaffat oss kunskaper om vilka krav och förutsättningar som ställs på entreprenörskap inom vården. Detta har varit bidragande till att vårt aktiebolag Mitt Hjärta Primärvård AB lyckades vinna upphandlingen om att driva Bollnäs Hälsocentral från mars När Mitt Hjärta nu även är en aktör inom primärvården kommer det att kunna ge ytterligare möjligheter för det förebyggande, folkhälsoinriktade arbetet. Under det gångna året har vi systematiskt arbetat med kvalitetsfrågor och med organisations- och konceptutveckling för att bli rustade för ytterligare uppgifter som entreprenörer inom vården. I november 2007 blev Mitt Hjärta kvalitetscertifierade, både på hjärtmottagningen och på Bollnäs Hälsocentral. Remisstillströmningen och det ökade upptagningsområdet har medfört att Mitt Hjärta i november 2007 nådde och överskred taket i vårdavtalet, både inom den ordinarie mottagningsverksamheten och på rehabiliteringssidan. Frågan ligger i skrivande stund på landstingsledningens bord. Skall man utöka taket så att Mitt Hjärta kan ta hand om de inkommande remisserna? Det rör sig om ett behov av en cirka 20-procentig ökning på hjärtsidan och en 50-procentrig i rehabiliteringsavtalet. Om inte, kommer mottagningen att nå sitt tak i september-oktober. Vår förhoppning är att volymerna skall justeras så att Mitt Hjärta även fortsättningsvis kan ge familjeläkarna och patienterna den service och medicinskt godtagbara väntetider som de vant sig vid och har rätt till. Mitt Hjärta har sedan länge ett givande samarbete med kardiologer på Bollnäs sjukhus kring patienter med störningar i hjärtrytmen och behov av pacemaker. Vi bedömer att det finns en stor potential för samverkansprojekt med landstinget om att i samband med den nishning av verksamheter som föreslås inom divisionaliseringen, etablera en arytmienhet vid Bollnäs sjukhus. För Core Care AB Bollnäs i mars 2008 Eskil Hammarström VD 5 3

6 Kort historik Den 15/ tog Mitt Hjärta emot den första patienten vid hjärt- och kärlmottagningen i Bollnäs. Verksamheten har producerat en stor mängd sjukvård inräknat 9000 kardiologiska konsultationer (läkarbesök), behandlat sammanlagt 4300 patienter, gjort 4620 arbetsprov, 6000 ekokardiografiska undersökningar, 2500 vilo-ekg, 700 stycken 24-timmars EKG och 500 stycken 24-timmarsblodtryck. Konsultationer och undersökningar på Mitt Hjärta sker enligt avtal med landstinget Gävleborg i huvudsak efter remittering från familjeläkare eller från specialister på sjukhus. Avtalet mellan Core Care AB och Landstinget Gävleborg var i upphandlingen avsett för befolkningen i södra Hälsingland. Efterhand har verksamheten blivit en resurs för hela Hälsinglands befolkning som i många avseenden har underutnyttjat eller inte haft tillgång till undersökningar och behandlingar som är nödvändiga för en optimal vård vid hjärtsjukdom. I början av 2004 hade vi ett antal möten med Medicinkliniken vid Bollnäs sjukhus. Först ett mera allmänt och informativt möte där alla berörda medarbetare var inbjudna. Sedan för att tillsammans med verksamhetschefen och berörda läkare dra upp riktlinjer för samarbetet. De då aktuella (februari 2004) väntelistorna vid mottagningen i Bollnäs och den i Söderhamn gicks igenom tillsammans med sjukhusets specialistläkare. De flesta patienter som stod på väntelista kunde brevledes erbjudas tid till vår mottagning. Ett stort brevutskick ordnades genom sjukhusets försorg där patienter fick en tid hos oss mot en skriftlig bekräftelse att det var deras önskemål. Över 90% tackade ja och det gällde även de patienter som väntade på undersökning i Söderhamn. På så sätt kunde vi starta mottagningsarbetet i full skala. I stort sett hela våren 2004 kunde bokas med patienter från sjukhusens väntelistor och varvas med patienter som efterhand remitterades från hälsocentralerna. Vid ytterligare möten med medicinklinikens verksamhetschef och läkare har vi efterhand kommit överens om hur patientsamarbetet skall ske. Mitt Hjärta har påtagit sig uppgiften att avlasta sjukhusen när det gäller den polikliniska och öppenvårdsmässiga delen av den kardiologiska verksamheten. Vi anser att sjukhusens viktigaste funktion, sett ur det kardiologiska perspektivet, är att sköta och ansvara för den akuta verksamheten, att ta hand om patienter som akut insjuknar med instabil kärlkramp, akut hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Sjukhuset måste kunna agera snabbt och vid behov se till att en patient med instabil kärlkramp eller pågående hjärtinfarkt kommer till en adekvat behandling. Ofta innebär det en snabb ambulanstransport av patienten till Gävle för att få ett kranskärlsproblem snabbt åtgärdat innan hjärtat tar bestående skada. En annan viktig akutfunktion är att behandla olika former av 6 4

7 hjärtrytmrubbningar, ett område som expanderar genom en ökad tillgänglighet av diagnostiska, behandlande och ibland botande möjligheter. Vi har tillsammans med medicinkliniken slagit fast att allt det som omedelbart angår och gynnar upprätthållandet av den akuta hjärtverksamheten vid sjukhuset i Bollnäs skall understödjas från Mitt Hjärtas sida. Det innebär bland annat att patienter med avancerade hjärtrytmstörningar och pacemakerbehov skall handläggas vid sjukhusets polikliniska mottagning. Detta för att man skall kunna utveckla verksamheten och skaffa sig tillräckliga medicinska och tekniska färdigheter och erfarenheter. Polikliniska hjärtpatienter som sköts på medicinmottagningen i övrigt, skall ha möjlighet att vara patient på vår mottagning. Överenskommelsen är att patienten i dessa fall skall ha ett fritt val. Medicinklinikens läkare kan till oss remittera patienter för fortsatt utredning och behandling om det inte bedöms att patienten direkt kan remitteras till sin familjeläkare. Ett särskilt intressant och viktigt samarbetsområde är det kring patienter med behov av pacemakerbehandling för hjärtsvikt. En inventering av patienter har gjorts och görs nu kontinuerligt där vi utnyttjar den samlade kompetens som finns vid sjukhuset i Bollnäs och Mitt Hjärta. Geir Falk som är ansvarig hjärtläkare och teamet kring honom har en mycket stor kompetens och flera av våra konsulterande kardiologer har specialkompetens på arytmiområdet. Tillsammans med medicinkliniken har vi reglerat rutiner när det gäller patienter som behöver operativa insatser för sin hjärtsjukdom. När ett sådant behov uppstår under utredning hos oss och när det inte råder tvekan inför ett beslut sammanställs en journalhandling med remiss till Thoraxklinik. Detta underlag går sedan till ansvarig kardiolog på sjukhuset som kompletterar med en specialistvårdsremiss enligt rutiner som finns för detta. Kardiologen sänder sedan allt remissmaterial samlat till rätt instans. Vid mera komplicerade frågeställningar har vi remitterat vidare för fortsatt utredning och bedömning till ansvarig kardiolog på sjukhus. Vi ser framgent ett problem med en grupp till åren komna patienter som har behov att operativa insatser men där risker och kostnader med sådana ingrepp väger tungt i bedömningen om man skall gå vidare med operation och andra ingrepp. I dessa fall bör vi kunna samverka med medicinkliniken och upprätta rutiner för hur vi på bästa sätt skall göra dessa svåra medicinska och etiska ställningstaganden. Med den omorganisation som nu skett inom landstinget behöver vi se över rutinerna ytterligare i frågan om remittering till regionsjukvård. Vårdtiderna för hjärtpatienter har genom den medicinska utvecklingen blivit allt kortare. Många insatser som tidigare gjordes inneliggande för patienten kan idag göras inom den öppna vården. Hjärtinfarkt eller hotande hjärtinfarkt behandlas idag med en huvudinriktning på att öppna ett kranskärl som har stängts eller håller på att stängas. Det blir fråga om att med olika medicineringar stabilisera patienten och med ambulans transportera patienten till Gävle där man på Hjärtenheten gör kranskärlsröntgen och samtidigt ingrepp som syftar till att återställa cirkulationen till hjärtmuskeln. Ofta lyckas man bra med detta och patienten blir dels smärtfri dels stabil och inte längre i behov av att vårdas på sjukhus. Patienten kommer ena dagen in till sjukhus med svåra bröstsmärtor och det finns en risk för utveckling av en stor hjärtinfarkt. Efter transport till Gävle, där kranskärlet öppnas, blir patienten besvärsfri och hotet om hjärtinfarkt har avvärjts. Patienten kan skrivas ut samma dag till sitt hem, ofta utan att riktigt förstå vad som hänt och vad som krävs av den medicinska uppföljningen. Tidigare, med de längre vårdtiderna på sjukhuset, hade läkare och sköterskor tid att informera patienten medan han låg inne. Läkaren kunde lägga upp medicineringen och förbereda patienten före utremittering till primärvården. Förhållandet med korta vårdtider har lett till problem inom hjärtsjukvården idag vilket nu börjar uppmärksammas av auktoriteter på området. 7 5

8 Kranskärlsröntgen Coronarangiografi med kontrast i kranskärlen Kranskärlens anatomi Kranskärlsröntgen är numera en rutinundersökning vid vissa specifika tillstånd i utredningen av bröstsmärtor och ibland vid klaffsjukdomar. Bilden är en helt annan än den var för år sedan då kranskärlsröntgen betraktades som en preoperativ undersökning som skulle visa vilka kärl som behövde åtgärdas med bypassoperation. Utvecklingen har hunnit ikapp och Hjärtenheten i Gävle kan idag erbjuda tider för undersökning och behandling med förhållandevis korta väntetider. Vi gläder oss särskilt över det nya kranskärlslaboratoriet som tillskapats i Gävle och för den entusiasm och kompetens som operatörer och personal där har visat gentemot oss och våra patienter. Med den medicinska utvecklingen och medvetenheten inom kardiologin kan vi nu ingripa i ett tidigare skede i kranskärlssjukdomens förlopp. Förr röntgade vi kranskärl på patienter med mycket långt framskriden sjukdom och ofta efter att patienten haft en eller flera hjärtinfarkter med skador och hjärtmuskelförsvagning som följd. De flesta kranskärlsröntgade patienter gick då vidare till bypassoperation om inte hjärtmuskelfunktionen hade hunnit bli allt för dålig. Dessa patienter förekommer även nu men de är i minoritet. De flesta kranskärlsundersökningar görs idag på patienter som nyligen har insjuknat med kärlkramp eller på patienter som fått förvärrade symptom. De har numera i mindre utsträckning en tidigare genomgången hjärtinfarkt. Röntgenundersökningen visar förändringar som ofta kan åtgärdas med ballongsprängning och implantation av stent. Stentning innebär att man för in en liten hylsa i det förträngda och med ballong vidgade kärlet. Hylsan expanderar inne i kärlet och håller kärlet öppet för blodcirkulationen. Det innebär att ett större operativt ingrepp kan skjutas upp och att man genom insatsen kan återskapa cirkulation till en del av hjärtmuskeln som annars hade gått under i en hjärtinfarkt. Under de gångna fyra åren har Mitt Hjärta remitterat 325 patienter till Gävle för kranskärlsröntgen. Data om dessa har vi samlade för bearbetning efterhand. Majoriteten av dessa patienter har uppvisat en eller flera förträngningar i kranskärlen av den grad att de hotar cirkulationen i hjärtat. Åderförkalkningen har lett till att de så kallade placken förtränger kärlet på ett för hjärtat kritiskt sätt. När ett kranskärl förträngs till över 75% så talar man om en stenos och då är förträngningen av stor klinisk betydelse. Ofta medför det att patienten har symptom på kärlkramp. Förträngningen kan vara kort eller lång beroende på hur åderförkalkningen har utvecklats. Vid röntgenundersökningen kan man upptäcka enstaka stenoser eller flera stenoser i ett och samma kärl eller i alla de tre stora kranskärlsgrenarna. Stenoserna kan vara lättåtkomliga för PCI (ballongsprängning och implantation av stent, se nedan) men kan också vara mera svårbehandlade som till exempel de stenoser som ligger i en förgrening av ett kranskärl och där själva ingreppet kan medföra att ett kärl stängs av. De långa stenoserna kan vara svårbehandlade. Tekniken och skickligheten hos operatörerna utvecklas snabbt och allt mera avancerade ingrepp görs. På basen av hur det ser ut i kranskärlen vid röntgen talar vi om 1-kärlssjukdom, 2-kärlssjudom eller 3- kärlssjukdom. 1- och 2-kärlssjudom kan oftast behandlas med PCI medan vid 3-kärlssjukdom bör man överväga behov av bypassoperation. När ett kranskärl är helt stängt talar vi om en ocklusion. Den kan vara relativt nytillkommen eller vara av äldre datum. Med den moderna PCI-tekniken kan många av ocklusionerna öppnas upp om det finns medicinska skäl som talar för att patienten kommer att ha nytta av ett sådant ingrepp. 8 6

9 plack kärlvägg kärllumen Kranskärlet kärllumen plack kärlvägg När våra patienter undersökes med kranskärlsröntgen i Gävle så görs vid behov ballongvidgning och implantation av stent, Percutan Coronar Intervention förkortat PCI, vid samma tillfälle. Vi ser goda kliniska resultat av ingreppen vid efterföljande kontroller hos oss. Ett fåtal patienter har uppvisat så omfattande förändringar vid kranskärlsröntgen att de har behövt en bypassoperation. En trend vi fortsätter att se är att allt fler patienter får vara med i ställningstagandet om de skall genomgå ballongsprängning eller operation. Det har gällt flera av våra något äldre patienter som uppvisar mera omfattande förändringar i kärlen och som med anledning av detta skulle kunna ha nytta av en bypassoperation. Flera av dessa patienter väljer att genomgå en eller flera ballongsprängningar med stent med mycket god symptomlindring vid uppföljning på mottagningen. När det gäller 3- kärlssjukdom så finns det vetenskapliga belägg för att en bypassoperation ökar överlevnaden hos patienten, prognosen är bättre. Men i övriga fall av sjukdomsutveckling i kranskärlen så verkar det som att PCI är det som i första hand skall tillgripas. Bypassoperationen kan på detta sätt skjutas upp eller överhuvudtaget inte bli aktuell om sekundärpreventiva insatser sätts in. Alla stenoser behöver inte åtgärdas. Det gäller de stenoser som inte hotar hjärtats funktion och som inte orsakar symptom. En mycket god kännedom om cirkulationen i hjärtat behövs för denna bedömning. När PCI-tekniken var ny åtgärdades antagligen för många av de stenoser som sågs vid kranskärlsröntgen. Det pratades lite skojfriskt om operatörernas occulo-stenotiska reflex, synintrycken ledde till att man ville göra mera än vad som senare har visats vara lämpligt. Numera görs noggranna och sofistikerade bedömningar dels av själva stenosen, dels av dess betydelse för cirkulationen, med bland annat myocardscint eller magnetkameraundersökning. Om en stenos ser ut av vara signifikant för blotta ögat händer det att en tryckmätning vid själva röntgenundersökningen görs som mera objektivt kan tala om om stenosen är signifikant eller inte. När tryckmätning talar för en mera normal cirkulation i kärlet så leder det till att man inte behöver spränga och stenta kärlet i onödan. Den kardiologiska uppföljningen efter kranskärlsröntgen och PCI har blivit allt viktigare med hänsyn dels till den totala mängd av ingrepp som görs i kranskärlen och dels utifrån behovet att sköta blodförtunnande behandling. Efter PCI behöver patienten använda läkemedel som skyddar mot återfall. Dessa ofta dyra läkemedel, t ex Plavix, ordineras upp till ett år och även längre efter genomförd PCI. Kardiolog bör under den tiden ansvara för att behandlingen verkligen genomförs och bevaka att risker och biverkningar inte uppstår. Om inte detta sköts på ett bra sätt ökar riskerna för återinsjuknande i kärlkramp och hjärtinfarkt och det kan leda till en misshushållning med kvalificerade operativa ingrepp och dyra läkemedel. 9 7

10 Kranskärl med stent kateter kärlvägg plack stent ballong Den förrädiska täta LAD-stenosen En reflektion vi gör, på basen av våra remisser till kranskärlsröntgen, är att många patienter som kommer från familjeläkarna har väldigt subtila symptom men när de undersöks så kan de ha omfattande förändringar i kranskärlen. Vi har noterat en diskrepans mellan symptom när det gäller förträngning i det stora kärlet som försörjer vänsterkammarens hela framsida, LAD. Vi har börjat prata om den förädiska täta LAD-stenosen. Den hjärtinfarkt som här ligger på lur kan få mycket allvarliga konsekvenser inklusive plötslig död. Ibland kan vi inte vid arbetsprovet påvisa något säkert avvikande. En ekokardiografisk undersökning i det tidiga förloppet efter arbetsprovet kan möjligen visa på att hjärtmuskeln inte mår bra. När sedan röntgen av kranskärlen sker ser vi att LAD-kärlet bara släpper igenom ett hårfint blodflöde på grund av åderförkalkningen och PCI genomförs. Cirkulationen till en stor del av hjärtmuskeln har hängt på en skör tråd kan man säga. Myocardscint En samarbetspartner på länssjukhuset är den Nuklearmedicinska avdelningen. Den är remissinstans när vi har behov av så kallad myocardscint, en undersökning som ger information om genomblödningen i hjärtat under arbete och i vila. Metoden ansågs av många som möjligen på utgående när tillgängligheten för kranskärlsröntgen ökade. Det har närmast visat sig tvärtom, att myocardscint är ett nödvändigt komplement till kranskärlsröntgen vid många frågeställningar inte minst inför bedömning av ingrepp med bypass eller PCI. Därför är väntetiderna för oprioriterade patienter långa till undersökningen. Myocardscint kan även ersätta kranskärlsröntgen för flera patientkategorier. Den service vi fått från kollegor på den Nuklearmedicinska avdelningen har varit värdefull och vi bedömer att de har gjort bra prioriteringar av våra remitterade patienter. Sekundärprevention på sjukhuset, inom primärvården och på Mitt Hjärta En stor beröringspunkt mellan Mitt Hjärta och sjukhusen, och ännu mera med primärvården, är hur vi fortlöpande följer upp patienter som har insjuknat med kranskärlssjukdom. Det är få insatser inom sjukvården som är så kostnadseffektiva som att på ett bra sätt ta hand om dessa patienter. I södra Hälsingland finns en god tradition av detta arbete inom Hjärtskolan som växte fram på sjukhuset i 10 8

11 Bollnäs i början av 1990-talet. Mitt Hjärta värnar om en fortsatt bra verksamhet för att förhindra återfall i hjärtsjukdom d v s sekundär prevention eller hjärtrehabilitering. Sekundär prevention innebär att de patienter som har insjuknat får ta del av den kunskap som finns om hur man skall förhålla sig till medicinering och livsstilsfrågor. Vi har haft möten med sjukhusens hjärtsköterskor för att samordna återbesök och för att få in patienter i olika uppföljande program. Vi avsätter god tid i konsultationen med dessa patienter och försöker tillsammans med patienten göra ett bra avstamp för framtiden. Vi har ansvar för att en bra preventiv medicinering tillämpas och att alla patienter blir rökfria och anammar en bra kosthållning samt ökar sitt motionerande. Vi talar om den lågintensiva fysiska träningens nytta för hjärtat. Samarbetet med primärvården Vår stora samarbetspartner är Hälsocentralerna. Alla Hälsocentraler i Bollnäs och Ovanåker uppsöktes före starten för information om vår verksamhet. Eskil deltog även på ett gemensamt möte med familjeläkarna i Edsbyn, Alfta och Bollnäs arrangerat av Primärvården. I Söderhamn hade vi en gemensam träff med läkare från alla Hälsocentralerna. Inledningsvis framfördes en viss oro inför att det skulle komma att finnas flera instanser att remittera patienterna till, Medicinmottagningen vid Bollnäs sjukhus, Mottagningen vid Söderhamns sjukhus och Mitt Hjärta. Det framfördes önskemål eller tankar om en central bedömning av remisser. I praktiken har detta visat sig bli fallet genom det samarbete som upprättats mellan Sjukhusen och Mitt Hjärta. Vi har tillsammans fördelat patienter från väntelistor både i Bollnäs och i Söderhamn. På medicinkliniken har vederbörande remissgranskare ofta fördelat vidare lämpliga patienter till Mitt Hjärta. Prioritering av inkommande remisser Prioriteringsordningen av remisser till Mitt Hjärta baseras på vad som finns angivit i remissen och utifrån annan information som kan finnas om den aktuella patienten och följer de evidensbaserade regler som gäller prioriteringar vid hjärt- och kärlsjukdom. Prioritet 1a) Skall få tid inom 1 dygn eller närmaste arbetsdag Prioritet 1b) Skall få tid inom en vecka tio dagar Prioritet 2) Skall få tid inom 2-8 veckor Prioritet 3) Skall få tid inom 2-3 månader Prioriteringar utifrån den information som finns i remissen kan vara svår särskilt om inte remissen innehåller väsentlig information. Överlag har vi fått mycket bra remisser och ibland strålande sådana med konkreta och adekvata frågeställningar. Det förekommer dock att primärvårdsläkare remitterar patienter på frikostiga indikationer och även med otillräcklig information i remissen. Vi skall definitivt inte neka att ta hand om sådana remitterade patienter på Mitt Hjärta. Vi har sagt att vi är lyhörda för patienters egna önskemål om t ex förebyggande insatser för sin hjärt- kärlhälsa. Vi är också medvetna om att patienter med oklara remisser kan ha en verklig hjärt- och kärlsjukdom som kan framträda när vi väl undersöker. Det finns flera exempel från den kliniska vardagen på detta. Om någon remittent i klartext anger en önskan om förtur tar vi hänsyn till detta. Inremitterande instans får en remissbekräftelse med uppgift om beräknad tidpunkt för undersökning hos oss. Det gäller för de patienter som inte får tid hos oss inom 10 dagar (prioritet 1a och 1b). Prioriteringsgrad 1a) kan vara en patient som i remissen beskrivs ha en nyinträdd och svårare grad av hjärtsvikt eller en patient som helt nyligen har debuterat med bröstsmärtor tydande på kärlkramp. För dessa patienter skall vi alltid under våra öppettider ha kapacitet att ta emot inom närmaste dygnet. För prioritet 1b) kan det gälla samma symptom som 1a) men det framgår ur remissen att vissa adekvata medicinska åtgärder redan har vidtagits och att man utifrån remissen kan anta att det inte föreligger risk med att dröja upp till tio dygn med undersökning. Kategorierna 1a) och 1b) är till för patienter med allvarliga symptom, ofta nytillkomna sådana och flera av dessa patienter kan vara potentiella inläggningsfall på medicinkliniken för en snabb 11 9

12 handläggning. De kan behöva en akut kranskärlsutredning eller t ex inleda behandling av en mera omfattande och inom öppenvården svårstyrd hjärtsvikt. För att illustrera dessa patienter hämtar vi här några fall från vardagen på mottagningen. Beskrivning av patienter 65 årig kvinna med nydebuterad kärlkramp och typ II diabetes. Kärlkrampen utlöses vid minimala ansträngningar och när hon kommer till oss har hon en klar instabil angina pectoris (instabil kärlkramp med hotande hjärtinfarkt) med EKG-förändringar som vid en pågående hjärtinfarkt. Hon remitteras akut till medicinkliniken och genomgår inom något dygn en bypassoperation på Regionsjukhus. 60-årig man med hjärtsviktssymptom som inte har en adekvat behandling för detta och där man under en längre tid i första hand tolkat besvären som astma. Vid undersökningen har patienten påtagliga tecken på ett sviktande hjärta. Ekokardiografisk undersökning ger diagnos och det finns tecken på klaffsjukdom. Patienten läggs in akut på medicinkliniken för medicinering och vidare diagnostik av orsaken till hjärtsvikten. En drygt 60-årig man som nyligen hade utretts hos oss med fynd av en lindrig men behandlingskrävande hypertoni på basen av en tidigare lindrig njursjukdom. Arbetsprovet var normalt med god förmåga och vi såg inte några förändringar i EKG-bilden talande för kranskärlssjukdom. Denna patient hade nu plötsligt någon månad senare fått ont i bröstet vid ett fysiskt ansträngande arbetsmoment och besvären hade upprepats. Patienten ringde då mottagningen och pratade med en hjärtsköterska som genast insåg att tillståndet var alarmerande och kunde tyda på att patienten drabbats av nytillkommen kärlkramp. Vid arbetsprov dagen efter framkom nytillkomna och uttalade EKGförändringar vid arbetsprovet talande för att en stor del av hjärtmuskeln var hotad av syrebrist. Patienten remitterades in akut under diagnos instabil angina pectoris. Nästkommande dag gjordes en kranskärlsröntgen i Gävle där man åtgärdade en grav förträngning i infarten i det vänstra kranskärlssystemet. Patienten kunde sedan samma dags eftermiddag ta bussen hem och har vid uppföljning på Mitt Hjärta mått helt bra. Alla som kommer till undersökning under prioritet 1) är inte inläggningsfall. Några visar sig vara falskt alarm. När detta kan påvisas är det också viktigt för berörd patient och för den som har remitterat. Många patienter diagnostiseras dock med ett allvarligt tillstånd och vi kan inleda vidare medicinsk och annan behandling och utredning med planerade polikliniska insatser. Som exempel den 66-årige man som har levt under stress i samband med makans bortgång under det senaste året. Tidigare har han varit motionsaktiv på en relativt hög nivå, åkt flera Vasalopp, men gått ned sig även fysiskt under senaste året säger han. Inremitterande begär förtur för undersökning eftersom patienten under senaste 3-4 dygnen haft något oklara smärtor i bröstet. När vi gör en ekokardiografisk undersökning efter arbetsprovet finner vi förändringar som kan indikera problematik i det vänstersidiga kranskärlsträdet. Han klarar arbetsprovet utan att få subjektiva besvär och arbetsförmågan är god (133% av förväntat) men EKG-reaktionen är inte helt invändningsfri och kan tala för syrebrist i hjärtmuskeln under arbetet. Han blir insatt på medicinering och vi bedömer det som angeläget att genomföra en kartläggande kranskärlsröntgen. Efter två månader kallas patienten till kranskärlsröntgen i Gävle och man noterar då att patienten har något oklara symptom. Vid röntgen kunde man se att våra fynd vid ultraljudet stämde. Man fann enligt utlåtandet: I proximala (första delen av) LAD, efter avgången av den första diagonalen (där kärlet delar upp sig) finns en mycket tät stenos, Den första diagonalen har också den en måttligt signifikant proximal stenos. I övrigt fanns en del ytterligare åderförkalkningar i kranskärlen. Det genomfördes PCI med två stent som säkrade cirkulationen genom LAD och vidare ut i diagonalkärlet. Ingreppet blev lyckosamt och patienten är helt besvärsfri och följs upp på Mitt Hjärta hos hjärtsköterska och kardiolog för att förhindra återinsjuknande. Senast frågade patienten om han kan åka Vasaloppet igen. Utan det nu genomförda ingreppet hade han haft stor risk att dö i skidspåret

13 Symptom kan vara svåra att fånga och sätta på pränt i en remiss. Det händer att patienter som har prioriterats lägre av oss på basen av information given i remissen ändå visar sig ha svår hjärtsjukdom när de kommer till undersökning hos oss. Några sådana fall har blivit inläggningsfall. Vi påminner oss den unge man som hade sökt distriktsläkaren för en övre luftvägsinfektion under julen och remitterats till sjukhusets väntelista på grund av en förändring på vilo-ekg. Han kom till oss fyra månader senare. Han tyckte att han mådde ganska bra och ville först inte vidkännas några besvär. Vid ekokardiografisk undersökning påvisades ett mycket försvagat och utvidgat hjärta som vid en hjärtmuskelinflammation. Det är ett tillstånd med mycket hög risk för plötslig död om det inte kan vändas och stabiliseras med olika medicinska insatser. Patienten omhändertogs akut på sjukhuset där han fick en omfattande medicinering och utredning som verifierade hjärtmuskelsjukdomen. Han blev behandlad med en särskild pacemaker som har möjlighet att bryta farliga störningar i hjärtrytmen genom elektrisk defibrillering. Ett annan lärorik historia var en 65-årig man med diabetes II och sedan några år stabil kärlkramp. Han hade nyligen bedömts med ett arbetsprov på sjukhus efter remiss från sin familjeläkare. Arbetsprovet kunde inte påvisa något avvikande och vid återbesök hos familjeläkaren fick han information om att det inte fanns något ytterligare som behövde göras utredningsmässigt eftersom arbetsprovet hade varit normalt. Patienten och kanske i första hand en anhörig ifrågasatte detta och bad om en ytterligare bedömning och fick remiss till oss. På basen av informationen i remissen fick han vänta några veckor. Det gjordes ett nytt arbetsprov som inte medförde några säkra besvär av kärlkrampstyp men det fanns en del mindre förändringar i EKG-reaktionen så att syrebrist inte kunde uteslutas. Arbetsförmågan var normal vid cyklingen. Däremot upptäcktes vid ekokardiografin efter arbete att två områden i hjärtmuskeln inte arbetade normalt och det skulle kunna tyda på att mer än ett av de tre kranskärlssystemen var påverkade. Patienten remitterades till Gävle med önskan om hög prioritet för en kranskärlsröntgen. Denna påvisade omfattande förträngningar i alla tre kärlen och han bedömdes som i snabbt behov av en bypassoperation. Detta besked fick patienten en knapp månad efter tidigare besked att inget ytterligare behövde göras och det blev en chockartad upplevelse. Efter bypassoperation går denna patient en helt annan framtid till mötes avseende sin kranskärlssjukdom inklusive överlevnad. Prioriteringsgrad 2) är den vanligast förekommande kategorin. Det kan röra sig om olika symptom som kan tyda på hjärtsjukdom. Ofta finns från den som remitterar en bedömning av vad det kan vara och en önskan om att vi skall göra en utredning och bedömning. Ofta förekommer det speciella önskemål om de fysiologiska undersökningar som vi kan erbjuda. För prioriteringsgrad 2) gäller att undersökning kommer att beredas inom 2 till 8 veckor beroende på tillströmningen av remisser och när konsulterande kardiologer är i tjänst. Remissbekräftelse skickas till vederbörande instans och remittent. Prioritering 3) har fortsatt varit sällan förekommande och vi har inte haft anledning att utnyttja en fjärde prioriteringsgrad. Konsultsvar och återremittering till familjeläkare De flesta patienter som remitterats från Hälsocentralerna gör ett enstaka besök på Mitt Hjärta. Patienten har fått genomgå en kardiologisk konsultation och en eller flera fysiologiska undersökningar. Genom detta har vi kunnat svara på en ställd fråga eller givit synpunkter på diagnoser, medicinering eller annan handläggning i remissvar. I konsultsvaret ges en sammanfattning av våra bedömningar och vi medsänder kopia på journalhandlingen i dess helhet med originalinformation om konsultationen och utlåtanden om de olika fysiologiska undersökningarna. Genomströmningen av patienter har varit stor och det är bara ett mindre antal patienter som behövt gå vidare från Mitt Hjärta med ytterligare utredningar och återbesök. Vi har inte byggt upp någon större kader av patienter som sköts kontinuerligt hos Mitt Hjärta även om den gruppen tillväxer efterhand. Det rör sig då oftast om hjärtpatienter som i avsaknad av vår verksamhet hade behövt gå på medicinmottagning för kontroller. Det här förhållningssättet kommer vi även i fortsättningen att försöka behålla då det på sikt garanterar en snabb tillgänglighet för familjeläkarna att utnyttja oss som diagnostiker när det gäller hjärtsjukdom och dess skötsel. När det finns önskemål om ett arbetsprov 13 11

14 eller en ekoundersökning så skall det alltid finnas en tid inom rimlig tidsram. Vår bedömning är alltså att de flesta patienter med hjärt- och kärlsjukdom skall skötas inom primärvården under stabila förhållanden. Med en stabil patient menar vi en patient som är väldiagnostiserad, har en bra förebyggande medicinering och som är symptomfri eller har stabila symptom. Med tiden händer saker, försämringar och mera akuta symptom uppträder. I det skedet skall vi på Mitt Hjärta kunna vara behjälpliga med utredningar och bedömningar så länge inte tillståndet hamnar inom den rent akuta omhändertagandenivån. Då är det specialisten på sjukhuset som skall ta vid. Vi tror att Mitt Hjärta med denna strategi, i samarbete med primärvården, kan förbättra omhändertagandet och insatser kan sättas in tidigare i olika sjukdomsförlopp. Detta ger möjligheter att bättre motverka akuta insjuknanden och inriktningen på vården kan efterhand bli mera förebyggande, inte minst för de patienter som redan en gång har insjuknat i hjärtsjukdom. Här finns mycket att vinna för patienter när det gäller livskvalitet och överlevnad. För sjukvården och samhället i sin helhet finns här möjligheter att minska vårdkostnader. Mitt Hjärta skall framöver fokusera ytterligare på samarbetet med Hälsocentralerna för att finna ännu bättre samarbetsformer runt patienterna. Vi behöver ta samlade grepp om olika utredningsgångar och om de preventiva och sekundärpreventiva insatserna för befolkningen inom hjärt- och kärlområdet. Vårdavtalet Enligt det gällande avtalet styrs Mitt Hjärtas ekonomiska intäkter till 100% av vad vi gör för patienterna på mottagningen enligt en särskilda taxor. Enligt taxan får vi betalt för den kardiologiska konsultationen (läkarbesöket) och för de olika fysiologiska undersökningarna; ekokardiografi, arbetsprov, 24-timmarsregistrering av EKG och Blodtryck samt för vanligt vilo-ekg. Det finns ingen garanti eller grundnivå i avtalet utan ersättningen bygger helt på de utförda insatserna. Alla patienter som behandlas på Mitt Hjärta skall enligt avtalet ha en remiss från läkare inom primärvården eller från annan läkare såsom specialist på sjukhus eller tillhöra den kategori patienter som har sina regelbundna uppföljningar hos kardiolog på medicinmottagningen. Många patienter vänder sig direkt till oss med önskemål om bedömning och utredning. I dessa fall måste vi hänvisa till familjeläkare som får ta ställning till remiss. Ibland när dessa patienters symptom och frågeställningar är medicinskt relevanta har det inte alltid känts bra att neka bokning på mottagningen. Särskilt gäller detta patienter som med egna initiativ försöker göra en insats för sin hälsa med en förebyggande inställning. Vi har möjlighet att ta emot enstaka patienter för så kallad second opinion. Under året har vi även avtalat med landstinget om att kunna ta emot patienter med ökad risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom och som hänvisas från hälsocentral. Vi har gjort en del av 40-åringarnas hälsosamtal för Bollnäs Hälsocentrals räkning

15 Den Kardiologiska konsultationen Kardiolog Saman Ahmet i arbete på mottagningen Vanligen talar man om ett läkarbesök när man går till läkare. Kardiologen på Mitt Hjärta ställer frågor och gör en kroppsundersökning. Med begreppet konsultation vill vi lyfta fram den stora betydelsen som ligger i mötet mellan patienten och läkaren. Inför mötet finns en tidsram avsatt som det gäller för båda parter att utnyttja på bästa sätt. Patienten har symtom, en sjukdom eller diagnos och har förväntningar och frågor. Ofta finns en oro och rädsla inför symtomen och det är inte alltid lätt att under en kort stund få allt framfört. Kardiologen är den som med sin kompetens och sitt handlingssätt skall utreda och behandla tillståndet. Det innebär att kardiologen under samtalet frågar efter omständigheter som kan ha bidragit till de aktuella problemen, om sjukdomar som kan vara relevanta, om ärftliga förhållanden och även om sociala och personliga förhållanden. En viktig del i kardiologens inventering blir hur symtomen yttrar sig, hur de har utvecklats och vilka mediciner eller annat som har kunnat påverka. Med denna utfrågning eller så kallad anamnespenetration kommer det fram information som bidrar till den fortsatta handläggningen, utredningen och förhållningssättet. Kardiologens kroppsundersökning koncentreras oftast till avlyssning av lungor, hjärta och kärl med stetoskopet. Mot slutet av konsultationen informeras patienten om aktuella fynd. Det bör komma till stånd en dialog om hur man skall gå vidare med utredningar och om eventuell medicinering. Ofta finns det när det gäller hjärt- och kärlsjukdom mycket som patienten själv kan göra för att hans tillstånd skall förbättras. Det är bra om man kan komma fram till lämpliga mål t ex att sluta röka, motionera mera och förbättra kosten. Kardiologen har en motiverande och rådande funktion i detta skede. Om konsultationen får en hög kvalitet så kommer fortsättningen att bli mycket lättare och effektivare för både läkaren och patienten. Onödiga undersökningar och akutbesök kan förebyggas. Patienten bör vara välinformerad och motiverad och efter en konsultation veta vad nästa steg är och hur tillståndet skall skötas både av honom eller henne själv och av sjukvården. Vi erbjuder om möjligt en koncentrerad utredning vid ett och samma tillfälle där konsultationen är basen, vid behov kompletterad med t ex en ultraljudsundersökning av hjärtat och arbetsprov. De två faktorerna, Mitt Hjärtas centrala placering i Bollnäs mitt emot resecentrum samt att oftast hela 15 13

16 utredningen med dess olika undersökningsmoment sker vid ett och samma tillfälle, gör att mottagningen fyller behovet som remissinstans för hela länet. Ekokardiografi Kardiologen undersöker hjärtat med ekokardiografi Ultraljudsundersökning av hjärtat har varit en eftersatt metod i hela landet och det har nu lett till att Socialstyrelsen har påpekat vikten av att verksamheten utökas och görs tillgänglig för patienterna. Särskilt i vår region har det varit en bristvara. Det har uppskattats att vi i Hälsingland gör 14 undersökningar per 1000 invånare och år medan man i Stockholm och i Linköpingsområdet gör en bra bit över 30 undersökningar per 1000 invånare. Detta trots att vi här är mer hjärtsjuka enligt statistiken. En ekokardiografisk undersökning innebär att man med ultraljud får en bild av hur hjärtat fungerar avseende muskler och klaffar. Man får information om en mängd faktorer som har stor betydelse för det medicinska handlandet inte minst gällande medicinering, förhållningssätt, fortsatt utredning och uppföljning. Med ekokardiografi upptäcker vi t ex hjärtmuskelförtjockning som har en avgörande betydelse för patientens framtida hälsa och överlevnad. Ett annat viktigt område för ekokardiografin är vid diagnostik och behandling av hjärtsvikt. Kvaliteten i en ekokardiografisk undersökning är i hög grad beroende av hur kompetent undersökaren är. Mitt Hjärta kan ge denna kompetens genom valet av de kardiologer som arbetar på mottagningen. Dessutom är vi bärare av lång erfarenhet i användningen av tekniken där vi även bidragit med en bok i utbildningssyfte, DopplerEkokardiografi. Enligt en nu allmän praxis delar vi in ekoundersökningarna i omfattande-, standard- och enkel undersökning. Med en omfattande undersökning menas en tidskrävande undersökning som innehåller olika mätningar och inspelningar. Det kan gälla ett hjärta med klaffsjukdom där det ingår att bedöma klaffens funktion och grad av betydelse sett ur perspektivet att den eventuellt behöver opereras och dokumenteras för remittering till opererande instans. Undersökningen kräver en dokumentation i ekoapparaten och i journalhandlingen. Den skall kunna återskapas och vidarebefordras elektroniskt till annan intressent inom vården. En standardundersökning är den vanligaste undersökningen inom öppenvårdskardiologin och innebär en något mindre tidskrävande undersökning än den omfattande men med samma dokumentationskrav. Den enkla undersökningen används sällan och är mera avsedd för undersökningar som görs via biomedicinsk analytiker som vi inte har anlitat hittills inom Mitt Hjärta. Hos oss är det kardiolog som utför undersökningen

17 Vilo-EKG Vilo-EKG är den rutinundersökning som visar hjärtats elektriska aktivitet. Undersökningen kan påvisa avvikelser i hjärtrytmen och ge information om andra förhållanden i hjärtat såsom indirekta tecken på förtjockning i hjärtmuskeln. Vid arbetsprov inleds undersökningen alltid med ett vilo-ekg. Arbetsprovet Hjärtsjukskötare Kurt Trosell genomför ett arbetsprov Arbetsprovet innebär för patienten en fysisk ansträngning på ergometercykel samtidigt som vi registrerar EKG. Provet avslöjar patientens faktiska arbetskapacitet och kan framkalla olika symptom och vi kan med EKG bedöma störningar i hjärtfunktionen. Den vanligaste användningen för arbetsprov är att bedöma om det finns en bristande blodcirkulation i kranskärlen. EKG-bilden kan uppvisa olika grader av syrebrist i hjärtmuskeln (coronarinsufficiens) under ansträngning och på så vis kan medicinering eller andra insatser vidtas. Flera av de patienter som får remiss till kranskärlsröntgen fångas upp vid arbetsprov. Arbetsprovet indikerar i dessa fall svår syrebrist samtidigt som patienten oftast får symptom på kärlkramp. Det är dock inte alltid som arbetsprovet kan påvisa EKGförändringar talande för syrebrist trots att patienten har kärlkramp och förändringar i sina kranskärl. Vi pratar då om en falskt negativ undersökning. På samma sätt kan arbetsprovet ge EKG-förändringar som skulle kunna tyda på syrebrist men vid kranskärlsröntgen kan kärlen se helt fina ut. En del av de något yngre kvinnorna reagerar på detta sätt med en avvikande EKG-bild som då beskrivs som falskt positiv. Helheten och undersökarens kompetens är avgörande för slutresultatet. Före arbetsprovet tar hjärtsköterskan ett vilo-ekg och patienten förbereds för provet. Kardiologen gör sedan en bedömning av patienten före provet, tolkar vilo-ekg och gör vid behov ytterligare undersökning. Sedan tar sköterskan hand om själva provets utförande med hjärtläkaren i bakgrunden. Mängder av information tas in under provets gång såsom uppgifter om blodtryck, om hjärtrytmen och om hur ansträngande patienten upplever arbetet. Om det uppstår symptom får patienten gradera dessa på en 10-gradig skala. Ekg-bilden lagras i en dator och kan åskådliggöras på olika sätt. Ett underlag 17 15

18 skapas på så sätt för att kardiologen som gör ett utlåtande över arbetsprovet. Utifrån underlaget skall kardiologen kunna komma fram till vilka implikationer resultatet får för patienten avseende behov av ytterligare utredning, medicinering etc. Många patienter kommer till undersökning från familjeläkare som vill utesluta att patientens besvär i bröstet har med kärlkramp att göra. Många kommer på remiss för att bekräfta att deras besvär är uttryck för kärlkramp och önskemålet är då diagnos och förslag på fortsatt handläggning. 24-timmars EKG Påkoppling av ett 24-timmarsEKG Vi har tre utrustningar som kan användas för att registrera hjärtats rytm under en längre tid. Patienten får apparaturen med elektroder påkopplade på bröstkorgen och går sedan hem. När patienten återkommer kan vi överföra informationen till en dator och få information om alla hjärtslag under hela dygnet. Detta innebär att vi kan avläsa olika former av störningar i hjärtaktiviteten i förekommande fall. Patienten för dagbok och noterar symptom som sedan relateras till det som kan ses på EKGregistreringarna. EKG-utrustningen medger att patienten kan registreras kontinuerligt upp till tio dagar vid behov. Behovet av 24-timmarsregistreringar ökar i takt med att kunskapen om hjärtrytmstörningar ökar. Många rytmstörningar kan numera behandlas effektivt med både mediciner och fram för allt med ablationer där rytmstörningen lokaliseras och tas bort med olika tekniker. 24-timmars Blodtryck Blodtrycket varierar under dygnet med den fysiska och psykiska aktiviteten. Under sömnen skall blodtrycket gå ner till låga normala nivåer. En kurva med blodtrycket registrerat över hela dygnet ger mycket information och kan få stor betydelse för hur man behandlar och utreder. Patienten kommer ena dagen för påkoppling och nästa dag vid avkopplingen kan läkaren och patienten gå igenom fynd och ta ställning till behandling. Metoden kan hjälpa till att ställa diagnosen hypertoni, att utesluta den eller för att styra en medicinering. Metoden kan också fånga upp de former av högt blodtryck som behöver utredas vidare. När blodtrycket inte sjunker normalt under sömnen på natten kan det tyda på en extraordinär orsak till det höga blodtrycket (sekundär hypertoni) eller att störningen beror på att patienten har ett sömnapnésyndrom. Vi har två apparater till förfogande. Vissa patienter reagerar med högt blodtryck i kontakten på mottagningen men uppvisar vid en 24- timmarsregistrering i övrigt normala blodtryck. Dessa patienter med så kallad White Coat Hypertension kräver ett annat omhändertagande än det vi har för patienter med den vanliga typen av högt blodtryck

19 Avtalade volymer av olika undersökningar per år Kardiologiska konsultationer 1700 Enkla konsultationer 500 Omfattande eko 525 Standard eko 700 Enkelt eko 175 Arbetsprov timmars EKG timmars Bltr 350 Vilo-EKG 1700 Mitt Hjärta har under de fyra första åren från 15 mars 2004 till 15 mars 2008 behandlat 4300 patienter och gjort 9000 kardiologiska konsultationer, 4620 arbetsprov, 6000 ekokardiografiska undersökningar, 2500 vilo-ekgn, 700 stycken 24-timmars EKG och 500 stycken 24-timmarsblodtryck. Utförda undersökningar per kalenderår Typ av undersökning Avtalet Konsultationer Omfattande eko Standard eko Enkelt eko Arbetsprov timmars EKG timmars Bltr Vilo-EKG Eftersom vi till att börja med under 2004 arbetade av väntelistor från sjukhusen blev det under den första tiden förhållandevis fler av de undersökningar som efterfrågades i dessa väntelistor. En skevhet i förhållande till avtalet, när det gäller antal av olika undersökningar, uppstod från början och har med tiden bestått men utjämnats något. Sett över hela tidsperioden på fyra år gör vi på senare tid fler standardekon och konsultationer och färre omfattande ekon. 24-timmars registrering av EKG har ökat med tiden liksom vilo-ekg. Vi har tidigt förhandlat med Landstingets ledningskontor om att låta efterfrågan av olika undersökningar styra volymerna snarare än att dessa skall styras av de antal som anges i avtalet. Vi har fått ett skriftligt godkännande om att volymer av olika undersökningar kan få avvika från det avtalade under förutsättning är att vi fortsatt håller oss inom den totala ekonomiska ram som avtalet tillåter. Efterfrågan styr mot att vi behöver göra fler standardekon och fler kardiologiska konsultationer. För närvarande ser vi att behoven ökar för just dessa typer av undersökningar och vi bedömer att det behövs en förändring i avtalet med omfördelning av undersökningar och en utökning. Nedan skisserar vi detta behov

20 Ökade behov av undersökningar Åtgärd Antal Behov 2008 Kardiologiska konsultationer Enkla konsultationer 500? Omfattande eko ? Standard eko Enkelt eko 175? Arbetsprov timmars EKG timmars Bltr Vilo-EKG Spirometri Nytt behov 300? De antal av undersökningar och läkarbesök som finns i gällande avtal grundar sig på de uppgifter om behoven som docent Stig Persson kom fram till i sin utredning Fysiologiska undersökningar och läkarbesök dimensionerades för ett beräknat behov för enbart södra Hälsingland. Behovet av arbetsprov bedömdes som något större för norra Hälsingland men i övrigt ansågs behoven som likartade. Docent Persson angav att det totala behovet för hela Hälsingland var ungefär kardiologiska konsultationer, cirka 4000 arbetsprov och cirka 5400 ekokardiografiska undersökningar per år. Dessa siffror relaterade han strikt till ett behov för hjärtsjukdomarnas skötsel. I ett öppenvårdsperspektiv bör det tillkomma ytterligare behov av fysiologiska undersökningar utöver detta för att kunna möta behovet från familjeläkarna om diagnostiska insatser. Inte minst gäller det en stor grupp av patienter med högt blodtryck som behöver bedömas med ekokardiografi. På senare tid har det påtalats att sjukvården inte behandlar hjärtsvikt på ett adekvat sätt och att detta har sin orsak i att man inte använder ekokardiografi som diagnostiskt hjälpmedel i tillräckligt stor utsträckning. På samma sätt är det med behovet av Arbetsprov som diagnostiskt instrument. För familjeläkarna kan det ofta vara av stor betydelse att man vid ett arbetsprov kan utesluta att aktuella besvär i bröstet har med kärlkramp att göra. Det finns även behov på mottagningen av att kunna göra en lungfunktionstest med spirometri. Det är ett viktigt diagnostiskt instrument för att fånga in lungsjukdomar som astma och KOL. Vid revisionen påtalades detta behov av vederbörande professor i klinisk fysiologi. Sammanfattningsvis behövs en omfördelning och utökning av antalet konsultationer och undersökningar för att möta efterfrågan fram för allt från familjeläkarna i Hälsingland. Hjärtrehabilitering Under hösten 2005 deltog vi i en upphandling avseende hjärtrehabilitering för Gävleborgs län. Resultatet blev att vi i februari 2006 tilldelades en tredjedel av den summa pengar som upphandlingen omfattade. I upphandlingen erbjöd vi ett betydligt större program baserat på tre gånger så mycket resurser. Vi kan inte på grund av den ekonomiska begränsningen implementera detta program men vi har i en modifierad version kunnat arbeta med hjärtrehabilitering. Vi samverkar med primärvården, sjukhusen och med övriga verksamheter som arbetar med att förebygga, behandla och rehabilitera patienter med hjärt- och kärlsjukdom. Mitt Hjärta har till rehabiliteringen anställt en särskilt kompetent och lämpad hjärtsköterska. På konsultbasis har vi tillgång till psykoterapeut, kostvetare, sjukgymnast och kardiologer. Ett sammanhållande namn på rehabiliteringsverksamheten vid Mitt Hjärta är Hjärtskolan

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Kärlkramp. Vad händer i kroppen?

Kärlkramp. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Information till dig som har en sjukdom i hjärtats kranskärl. Reviderad version mars 2001 A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning

Läs mer

Körkort arbetsfysiologi

Körkort arbetsfysiologi Körkort arbetsfysiologi Utbildningsläkare Klinisk Fysiologi SU/Sahlgrenska Per Nivedahl Syfte Som led i klinikens kvalitetsarbete/kvalitetssäkra utbildningen för randare och ST-läkare Underlätta och strukturera

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

(a) Hur kan vi skilja denna patients symtom från en patient med en kärlkrampsattack? [2p]

(a) Hur kan vi skilja denna patients symtom från en patient med en kärlkrampsattack? [2p] Del 1 1. En 62-årig kvinna inkommer till akutmottagningen efter flera timmars bröstsmärta Hon har hela sitt liv jobbat som lågstadielärare men har nu varit med om en omorganisation i skolan där hon fått

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Att leva med kärlkramp

Att leva med kärlkramp Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Kranskärlskliniken SUS

Kranskärlskliniken SUS Kranskärlskliniken SUS Information till dig som skall genomgå kranskärlsingrepp KRANSKÄRLSRÖNTGEN OCH BALLONGVIDGNING patientinformation Hjärtat är en muskel som genom regelbundna sammandragningar pumpar

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Återföring. Remisshantering

Återföring. Remisshantering Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi Ischemisk hjärtsjukdom Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin Stefan Lind Biträdande överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Epidemiologi Ca 3 400 000 människor

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl 005-08-01 Sida 1 Länssjukhus Närsjukhus Familjeläkar verksamhet Definition vårdkedja 1. Syfte SAMMANHÅLLEN VÅRDEPISOD, EN SERIE AV SAMORDNADE VÅRDINSATSER INKL. PATIENTINFORMATION OCH PATIENTUNDERVISNING,

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Medicinskt Programarbete Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting 2004 Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Rapporten är framtagen av Tomas

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)?

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? erbjuder stöd och information om synkope och refl exanoxiska anfall i samarbete med individer, familjer och vårdpersonal Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? Checklista Affiliated

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Att leva med hjärtsvikt Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Att få pacemakern inopererad var som att vända en hand En kväll för 18 år sedan kände jag en intensiv smärta i nacken

Läs mer

Blir vården bättre med artrosregister?

Blir vården bättre med artrosregister? Blir vården bättre med artrosregister? Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Vad är artros? En sjukdom

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Kranskärlssjukdom Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Johan Pontén, överläkare Medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad Kliniska riktlinjer - Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration poliklin

Preoperativ hälsodeklaration poliklin Preoperativ hälsodeklaration poliklin Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Vem är din

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

PM Information till hjärtinfarktpatienter

PM Information till hjärtinfarktpatienter PM Information till hjärtinfarktpatienter Text författare: Marianne Gerstner, Marco Donelli, Daniel Thorén, Pia Liljewall, Anette Wahlqvist, Susanne Olsson Godkänt av: Sven-Erik Olsson Skapat: 2004-05-11

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Arbetsprov Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Varför? Bröstsmärta är mycket svårt att värdera Täta

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Björn-Erik Erlandsson Deputy Dean, KTH/STH björn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 4 30 1 Historiskt seminarium

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel?

Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel? Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel? Ann Ekberg-Jansson Registerhållare Luftvägsregistret Tf Förvaltnings- och Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg Index, 1965 = 100 KOL

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke

VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke Primärvårdens alt kommunernas åtagande»förebygga stroke«i stort sett samma riktlinjer som för att förebygga alla andra hjärtkärlsjukdomar. Alla TIA-attacker hanteras som

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B). Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat

Läs mer

Specialist i Internmedicin

Specialist i Internmedicin Specialist i Internmedicin Heltid, tillsvidare, tillträde enligt Överenskommelse. Angereds Närsjukhus, Angered, Göteborg Ett nytt närsjukhus i Angered ska stå klart 2012. Sjukhuset ska vara en central

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Omfattande hjärt-kärlriskanalys på endast 3 minuter Genombrott inom tidig diagnostik av atheroskleros Arteriografundersökningen (liknar en vanlig blodtrycksmätning) undersöker

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Kurs: Specifik omvårdnad -kliniska studier inom medicinsk/kirurgisk och akutsjukvård, C 10 p.

Kurs: Specifik omvårdnad -kliniska studier inom medicinsk/kirurgisk och akutsjukvård, C 10 p. Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Sjuksköterskeprogrammet 120p VK-03 D, Kurs 16. Datum 05 11 04 Tid 09.00-14.00 Examinator: Anna Löfmark Kursansvarig: Dagny Melander Individuell tentamen Omvårdnadsvetenskap.

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

Kärlkramp. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Kärlkramp. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Kärlkramp En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfondens skrift om kärlkramp vänder sig till den som har sjukdomar i hjärtats kranskärl och framför allt till den som fått diagnosen angina pectoris,

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer