Organisatorisk och social arbetsmiljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Organisatorisk och social arbetsmiljö"

Transkript

1 Organisatorisk och social arbetsmiljö Kunskaps- och arbetsdokument relaterat till AFS 2015:4 Innehåll och tolkning av föreskriften Fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö Jan Winroth 2016

2 Innehåll Inledning Den nya föreskriften AFS 2015:4 innehåll och tolkning Organisatorisk arbetsmiljö organisations och verksamhetsfokus - Nuläge en referenspunkt för åtgärder och utvärdering - Friskfaktorer i arbetslivet organisationsfokus Social arbetsmiljö grupp och relationsfokus - Friskfaktorer kopplat till social arbetsmiljö gruppnivå Upplevd arbetsmiljö individfokus - Friskfaktorer kopplat till upplevd arbetsmiljö individfokus Referenser

3 Inledning Centrala områden relaterat till arbetsmiljö handlar om regelsystem, fysisk arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö, arbetsskador och rehabilitering (Zanderin, 2005). Historiskt så har frågor som skydd, säkerhet och riskfaktorer betonats då det i många arbetsmiljöer fanns stora risker. Arbetslivet har de senaste 10 åren genomgått stora förändringar vilket också inneburit att arbetsvillkor och förutsättningar i arbetsmiljöer ser annorlunda ut. Detta kan ses som en förklaring till behovet av förnya de föreskrifter och regelverk som skall reglera hur man skall tänka och arbeta med arbetsmiljöfrågor i dagens arbetsliv. Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) utgör ett exempel på detta. Ser vi till regelsystemet så utgör Arbetsmiljölagen (1978) den generella utgångspunkten som sedan regleras genom föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) där det systematiska arbetet betonas utifrån följande logik: Undersökning Riskbedömning Åtgärd Kontroll. Vi ställer oss nu frågan: Innebär den nya föreskriften ett nytt sätt att tänka och arbeta med arbetsmiljö och hälsa? Den nya föreskriften AFS 2015:4 innehåll och tolkning Delar av föreskriften ersätter tidigare föreskrifter vilket innebär att vissa delar är redan kända frågeställningar. Exempel på detta är de tre områden som lyfts fram i föreskriften: Arbetsbelastning ( 9) primärt en organisatorisk och individrelaterad fråga. Här handlar det om att resurserna skall anpassas till kraven i arbetet, en tydlig uppdragsdialog ( 10) och att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är strakt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagarna (a.a. 11, s 9) Arbetstider ( 12) primärt en organisationsfråga. Här handlar det om att förlägga arbetstider i möjligaste mån så att de inte skapar ohälsa. Här lyfts återhämtning upp som en viktig fråga. Kränkande särbehandling ( 13) primärt en social fråga relationsfråga. Huvudbudskapet här är att kränkande särbehandling inte accepters i verksamheten. Att arbeta med frågor kring bemötande och uppträdande kan utgöra viktiga strategier för att motverka att detta sker i verksamheten. Här skall också finnas rutiner för att hantera dessa frågor om de uppstår ( 14). Vad är då nytänkandet? Rubrikvalet antyder ett perspektivskifte i tänkandet kring arbetsmiljöfrågor. Organisatorisk arbetsmiljö innebär att betoningen blir starkare på hur organisatoriska frågor påverkar arbetsmiljön och hälsan. Exempelvis frågor som har med ledning och styrning att göra eller hur balansen mellan krav och resurs ser ut. Social arbetsmiljö har tidigare funnits som en del i psykosocial arbetsmiljö men där man nu valt att öka betoningen på de social och mellanmänskliga frågorna. Kan kopplas till bemötande, socialt stöd och arbetsklimat. Den andra dimensionen som innebär något nytt är att det främjande perspektivet lyfts fram i 1 där det formuleras på följande sätt Syftet med föreskriften är att främja god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och social förhållanden i arbetsmiljön (a.a. s 5). Detta återkommer i 7 som handlar om mål där

4 formuleringen är: Målen skall syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa (a.a. s 7). Här lyfts också intentionen om medarbetarnas delaktighet in. Dessa formuleringar anger tydligt att det handlar både om hälsofrämjande och förebyggande arbete vilket sedan inte matchas i kravet kring kunskaper i 6. Här lyfter man fram två områden som chefer och arbetsledare skall ha kunskap om nämligen: 1. Hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning. 2. Hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. (a.a. s 7) Här nämns också att arbetsgivaren skall se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken. Utan alltför djupgående analyser kan vi konstatera att om det som står i föreskriften skall bli praktik så krävs det också kunskaper och kompetens kring: 3. Hur man omsätter organisatorisk arbetsmiljö till praktisk handling. Förstå kopplingen mellan verksamhetsfrågor, arbetsmiljö och hälsa. 4. Hur man arbetar hälsofrämjande formulera mål, omvandla till strategier, följa upp och utvärdera på olika systemnivåer. Vi kommer i följande text komplettera den vägledning som finns så att även punkt 3 och 4 får en idémässig och teoretisk grund som kan vägleda hur det kan gå till i praktiken (Arbetsmiljöverket, 2016, Vägledning). Organisatorisk arbetsmiljö organisations och verksamhetsfokus Organisatorisk arbetsmiljö tar sin utgångspunkt i verksamheten och hur den organiseras och drivs. Den grundläggande kompetensen kring detta hämtar vi i organisationsteori och inom arbets- och organisationspsykologin. Bolman & Deal (2012) menar att för att förstå en organisation krävs att man anlägger flera perspektiv ett strukturellt som bl.a. handlar om hur vi organiserar, leder och styr en organisation; ett HR-perspektiv (human resource) som fokuserar på mänskliga behov och mänskliga resurser i en organisation som kompetens och hälsa; ett symboliskt perspektiv som betonar normer och värderingar eller organisationskultur och ett politiskt perspektiv som handlar om makt och olika intressen som kan visa sig på lite olika sätt. Detta kan utgöra en bakgrund när det gäller att beskriva och analysera den organisatoriska arbetsmiljön. Ett enklare sätt att uttrycka sig är att säga att det handlar om arbetsvillkor. Här handlar det sedan om att kunna göra kopplingar mellan arbetsvillkor, arbetsmiljö och hälsa. Vad kan göras för att främja hälsa och vad är det som kan orsaka ohälsa? Har vi kompetens kring detta så kan vi formulera mål, välja strategier och utvärdera resultat. Vi skall här presentera några modeller som kan vara vägledande för tanke och handling när man arbetar med organisatorisk arbetsmiljö. Den första modellen betonar uppdraget och resultat medan den andra mer fokuserar på arbetsvillkor och kopplingarna mellan verksamhetsfrågor, arbetsmiljö och hälsa. Yttre villkor Yttre UPPDRAG VERKSAMHET RESULTAT KVALITET - Krav, resurs, ansvar - Kommunikation Inre villkor Inre

5 Grundfrågan för en organisation är: Varför finns vi till? När det gäller den offentliga sektorn handlar det om att vi har ett uppdrag som kan handla om utbildning, sjukvård, omsorg, service, infrastruktur eller myndighetsutövning. Inom näringslivet utgör utgångspunkten en affärsidé som kan handla om produkter, tjänster och service som det finns en marknad för. Med detta som utgångspunkt organiserar vi en verksamhet som levererar det önskade resultatet som kan värderas av medborgare, brukare, patienter, klienter eller kunder som vi då kallar yttre kvalitet. Ser vi till under vilka förutsättningar vi levererade vårt uppdrag så handlar det om den inre kvalitén eller den organisatoriska arbetsmiljön som här utgör en av de avgörande faktorerna. Kraven kan handla om uppsatta mål, att ha rätt kompetens för uppdraget, att följa regelverk, att uppnå vissa prestationsmått eller om att ha ett gott bemötande. Att utföra ett arbete innebär ett antal olika krav. Det ställs krav på vad som skall göras, till exempel vilken vård som ska ges, vilka produkter som ska tillverkas, vilka tjänster eller vilken service som skall tillhandahållas. Det ställs också krav på hur mycket som skall göras (kvantitet) och hur bra det skall göras (kvalitet) och när det skall vara klart (Arbetsmiljöverkets vägledning för AFS:en 2015:4, s 34). Resurserna kan handla om personal, kompetens, engagemang, pengar, tid, lokaler, nätverk m.m. Ansvar är kopplat till den roll man har vilket kan innebära ett arbetsmiljöansvar om man är chef eller olika former av ansvar kopplat till profession eller det uppdrag man har. Det kan handla om att känna till regelverk, att använda skyddsutrustning eller det kan handla om att rapportera avvikelser. Ser vi det från ett mer främjande perspektiv så har man ett stort ansvar för att själv bidra till ett gott arbetsklimat och en god arbetsmiljö. Kommunikation kopplat till organisatorisk arbetsmiljö kan handla om uppdragsdialog vilket innebär att ledningen på ett tydligt sätt kommunicera mål, uppdrag, krav och resurser. Det kan också handla om att ge feedback eller återkoppling på det arbete som utförs. Detta är i sig faktorer som är hälsofrämjande och som kan kompletteras med de vardagsnära frågorna som handlar om att bli sedd och lyssnad på som i första hand det nära ledarskapet kan påverka. Detta för oss in på hur vi kan göra kopplingar mellan verksamhetsfrågor, arbetsmiljö och hälsa. Externa villkor samhällsvillkor och livsvillkor Organisatoriska villkor centralt Organisatoriska villkor lokalt KONTEXT ORGANISATION VERKSAMHET HÄLSA - Organisering -Arbetsvillkor -Vad menas? - Ledning- och styrning -Arbetsklimat -Vad påverkar? -Personliga upplevelser ARBETSMILJÖ

6 En formell organisation utmärks av: Arbetsfördelning och specialisering Samordning och styrning Ledarskap Mål (Bruzelius & Skärvad, 2011, s 27) Organisering handlar om roll och ansvarsfördelning eller fördelning av arbetsuppgifter. Hur verksamheten organiseras påverkar arbetsvillkoren både på gruppnivå och individnivå. En vanlig organisationsform är linje stab vilket innebär att beslut tas i linjen där det tydligt framgår vilka hierarkiska nivåer eller hur många beslutsnivåer som finns. Till sin hjälp i exempelvis juridiska frågor, IT-frågor, personalfrågor och arbetsmiljöfrågor så finns stödresurser i form av stab eller andra stödresurser som kan vara kopplade till HR-kontor eller företagshälsovård. Det är linjen eller verksamheten som äger frågorna och har huvudansvaret. Ledning och styrning utgör en mycket avgörande roll för hur en organisation och dess medarbetare fungerar och agerar. Varje organisation har ett antal olika ledningssystem som påverkar medarbetarnas vardag och därmed såväl arbetsmiljö som hälsa. Om vi börjar på ett övergripande plan så kan det vara starkt fokus på kontroll eller motsatsen på tillit. Verksamhetens art påverkar av naturliga skäl vilka lednings- och styrformer som är mest relevanta. Ekonomistyrning finns alltid med som en ram i alla organisationer där budget och bokslut blir viktiga ingredienser. I myndighetsutövning blir regelstyrning framträdande men finns i någon form med i all former av verksamheter. Arbetsmiljölagen, systematiskt arbetsmiljöarbete och AFS 2015:4 utgör ett exempel på regelstyrning. Normativ styrning handlar mer om att betona värdegrundsfrågor och normer som man vill skall genomsyra verksamheten och hur medarbetarna agerar i olika situationer. Att styra genom mål utgör också en generell grund i de flesta organisationer (Alvesson & Sveningsson, 2012; Johansson & Skoog, 2007). När man skall arbeta med organisatorisk arbetsmiljö handlar det om att identifiera hur villkor, organisering och ledning- och styrning ser ut i just den egna organisationen göra en bra kontext och nulägesanalys. Vi nöjer oss här med att konstatera att arbetsvillkor och organisering påverkar arbetsmiljö och hälsa och att arbetsmiljö och hälsa på motsvarande sätt påverkar verksamhetens resultat och kvalitet! Mer om detta och hälsofrågorna i ett senare avsnitt. Nuläge en referenspunkt för åtgärder och utvärdering Om vi börjar med att göra en kontextanalys så får vi en utgångspunkt för villkor och förutsättningar. Eftersom verksamheters art och villkor variera i mycket stor utsträckning utgör detta en viktig utgångspunkt för att det skall bli så verksamhetsrelaterat som möjligt. Här ser vi till villkor mer övergripande som kan innefatta exempelvis ledning- och styrning, vi ser vad som står i policy och styrdokument och vi ser till hur uppdraget ser ut i relation till de resurser som finns till förfogande. Här kan vi också försöka värdera ledarskapets engagemang kring frågorna och medarbetarnas intresse och delaktighet. För att sedan bli mer specifik så handlar det sedan om att få en så klar bild som möjligt av hur arbetsmiljön ser ut och hur hälsoläget är. Här finns oftast redan existerande former och metoder som organisationen valt för att beskriva och analysera nuläget. Metoder som används och som kan användas är enkäter, intervjuer, observationer, dokumentanalys, tester, fokusgrupper,

7 dialog med berörda. Det kan vara på sin plats att reflektera kring om det primärt handlar om kartläggning där det kvantitativa ligger i förgrunden med statistik och statistisk analys eller om tanken mer är att göra en nulägesanalys där det även handlar om att värdera den bild som växer fram och som då kräver en mer kvalitativ analys där värdemässiga utgångspunkter och teori kan utgöra analysverktyg. Exempelvis om vi fokuserar på det som fungerar bra och på de som resurser som finns tillgängliga eller om vi i första hand fokuserar på problem och brister eller en kombination. En följdfråga här blir: Hur kommuniceras de resultat som kommer fram och hur tar man frågorna vidare till handling? Information dialog fortsatt process? Följande modell kan vara vägledande i arbetet att ta fram ett nuläge: Förebyggande strategier KONTEXT DESTRUKTIVA FAKTORER Excellent arbetsförmåga Ingen arbetsförmåga STÖDJANDE FAKTORER Hälsofrämjande strategier (Lindberg, 2006) Utifrån ovanstående modell kan en dialog föras på arbetsplatsen eller i organisationen om vilka som uppfattas som de största riskfaktorerna och hur dessa skulle kunna elimineras eller påverkas förebyggande strategier. På motsvarande sätt identifiera de faktorer som uppfattas som mest stödjande och hur det skulle gå underhålla dessa eller till och med utveckla hälsofrämjande strategier. Syftet är att bibehålla eller förbättra arbetsförmågan, hälsan och hållbarheten hos medarbetarna som utgör en av organisationens viktigaste resurser. Friskfaktorer i arbetslivet - organisationsfokus Enligt forskningen så är följande några av de mest framträdande friskfaktorerna i arbetslivet: Balans mellan: Krav Resurs (Kanske den allra viktigaste) Tydliga mål som kommuniceras Tid för reflektion, återhämtning och utveckling - möjliggöra Skapa förutsättningar för delaktighet känna att man kan påverka sin arbetssituation (Arbetsmiljöverket, Rapport 2012:7, Abrahamsson m.fl., 2003; ISM, Rapport nr 9, 2016, uppdaterad version).

8 Om vi ser till en mycket generell faktor som påverka såväl verksamhet som arbetsmiljö så är det hur ledarskapet agerar och fungerar. Här handlar de såväl om det strategiska som det nära ledarskapet. Larsson (2010) visar i sin avhandling på ledarskapets värderingar och vilka verktyg i form av teorier och modeller de har att tillgå påverkar ledarnas beteende som i sin tur påverkar medarbetarnas beteende. Andra avhandlingar visar också på hur viktigt ledarskapet är (Exempelvis Skagert, 2010). Detta indikerar att det finns mycket att vinna på ledarskapsutveckling och också på att utveckla fungerande stödprocesser för ledarskap. Social arbetsmiljö grupp och relationsfokus Om vi på ett övergripande plan vill diskutera social arbetsmiljö så handlar det om arbetsklimat (se modell ovan). Mer specifikt handlar det om socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor. Det finns fyra former av sociala relationer (Härenstam & Bejerot, 2010). Den första handlar om utbyte som i arbetslivet kan handla om utbyte av tjänster eller att vi kan ta nytta av varandras kompetens. Detta handlar primärt om samarbete. Samarbete handlar också om olika roller och hur dessa kan relateras till varandra. En speciell aspekt av detta är teamarbete. Den andra handlar om socialitet eller gemenskap där socialt stöd och samspel utgör grundbultar. Till denna kategori kan vi föra in begrepp som trivsel, bemötande, normer och bekräftelse. De andra två formerna har en något annan laddning och dessa är konflikter och makt. Konflikter kan uppstå när olika intressen står mot varandra eller om några personer inte fungerar ihop. Att synliggöra och sätta ord på konflikter som finns är en mycket viktig del när vi pratar om social arbetsmiljö. Makt handlar om relationer där någon är överordnad någon annan vilket den strukturella organisationen är ett bevis på där chefer på högre nivå har större beslutsmandat än en första linjens chef. Social status kan också relateras till maktbegreppet men också till hälsa (Marmot, 2006). Det kan också finnas intressegrupper som har stor makt i vissa organisationer. Här blir begreppet relation centralt liksom interaktion vilka båda utgör viktiga begrepp när vi diskuterar social arbetsmiljö. Ytterligare ett begrepp som vi tidigare kopplade till organisatorisk arbetsmiljö men som har minst lika stor betydelse här är kommunikation. Kommunikation kan handla om information, om diskussion eller om dialog. Det kan även handla om hur vi beter oss i vardagen mot varandra inte minst genom våra attityder och beteende som inte minst visar sig genom vårt kroppsspråk. Även hur vi förstår och tolkar mål och vårt uppdrag kan kopplas till detta liksom feedback. I många böcker om ledarskap lyfts just begreppet kommunikation i kombination med relation upp som nyckelbegrepp (Elmholdt m.fl., 2015; Blomqvist & Röding, 2010). Detta bekräftas också av forskningen som säger att gemensam förståelse och goda sociala relationer till andra människor är bland de viktigaste salutogena faktorerna eller friskfaktorerna. Medan brist på stöd utgör en riskfaktor (Härenstam & Bejerot, 2010). Friskfaktorer kopplat till social arbetsmiljö gruppnivå På motsvarande sätt som vi lyfte fram några viktiga faktorer på organisationsnivå så gör vi här motsvarande på gruppnivå: Att känna tillhörighet och att man ingår i en arbetsgemenskap

9 Socialt stöd och samspel. Här handlar det om få feedback, bli bekräftad, få uppmuntran och bra bemötande. Ledarskapet (se ovan). När det handlar om det nära ledarskapet så handlar det om att ha tillit till sina medarbetare, vara lyhörd och observant och agera vid behov. Här kommer också kompetensen in att både kunna leda verksamhet kommunicera mål och uppdrag och kunna leda medarbetare relationsfrågor, arbetsfördelning och samordning. Om vi tidigare nämnde ledarskap som en generell faktor som påverka verksamheten och arbetsmiljön så blir det lika påtagligt utifrån ovanstående beskrivning att medarbetarskapet utgör även det en sådan faktor. Med detta sagt så kan det vara värt att fundera på hur en satsning på ledarskaps- och medarbetarskapsutveckling kan bidra till att skapa en bra verksamhet och bra organisatorisk och social arbetsmiljö. Vi vet att ledarskapets engagemang och medarbetarnas delaktighet utgör helt avgörande faktorer för att ett förändrings- och utvecklingsarbete skall lyckas (Svensson m.fl. 2007; WHO, 2010). Upplevd arbetsmiljö individfokus Tidigare använde vi formuleringen psykosocial arbetsmiljö vilket då även innefattade det psykologiska eller individuella perspektivet på arbetsmiljön. Här blir våra upplevelser centralt. Detta utgör fortfarande en viktig aspekt när vi arbetar med arbetsmiljöfrågor och hälsa. Samma situation kan uppfattas på helt olika sätt sett ur ett individperspektiv. Följande modell ger en illustration över detta: Individfaktorer Faktisk Upplevt Konsekvenser arbetssituation arbetsklimat Organisatoriska och sociala faktorer (I Aronsson m.fl., 2012, s 170) Hur jag tänker, reagerar och agerar är något som utvecklats över lång tid och där vissa klarar påfrestningar och utmaningar på ett mycket bra sätt medan andra är mer känsliga och upplever hög grad av stress när exempelvis nya villkor uppstår. Teoribildningen KASAM (känsla av sammanhang) förklarar varför vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra (Antonovsky, 1991). De personer som har en hög grad av KASAM är de som bäst står emot livets alla påfrestningar. Det innebär att man förstår ens situation på ett realistiskt sätt begriplighet, att man upplever att man har resurser att bemästra situationen hanterbarhet och att man kan värdera om den är viktig eller oviktig för mig meningsfullhet. Detta kan relateras till temat stress som handlar om att kunna identifiera stressorer, värdera om de är påverkbara eller inte och sedan ha strategier för att kunna hantera olika former av stress. Dessa frågor kan kopplas till hur man mår och mer specifikt till psykisk hälsa eller

10 psykisk ohälsa. Idag finns en tendens till ökad sjukskrivning relaterad till psykisk ohälsa som i värsta fall leder till utmattningssyndrom som oftast innebär långa sjukskrivningar (Aronsson m.fl., 2012). Att utveckla kompetensen kring stress och stresshantering torde utifrån ovanstående resonemang vara en bra investering för både organisationen och individen. Sättet att tänka som påverkar mitt sätt att reagera och agera kan med andra ord utgöra en viktig resurs. Andra personliga resurser som är påverkbara är kompetens och hälsa som är mycket betydelsefulla för både organisationen och för mig själv. Hälsa gör att jag orkar med vardagens krav på ett bättre sätt exempelvis ett arbete och även ha ork över till fritidsaktiviteter och kompetens som gör att jag känner mig tryggare i mitt uppdrag och därmed kan prestera på ett bra sätt. Motivation och engagemang är andra viktiga begrepp här. Om jag upplever att mitt arbete är meningsfullt och jag får uppskattning för det jag gör så påverkar det både arbetsprestation och hälsa. Om denna idealbild råder arbetstillfredsställelse - så kommer jag med mycket stor sannolikhet vara en mycket bra kollega och medarbetare och på så sätt bidra till en god arbetsmiljö och ett gott arbetsklimat. Friskfaktorer kopplad till upplevd arbetsmiljö individfokus Meningsfullhet uppleva sitt arbete som meningsfullt och också kunna se sin insats i ett större sammanhang (känsla av sammanhang) Delaktighet få vara delaktig vilket innebär att min röst också räknas och det jag säger kan påverka ett utfall. Att vara aktiv delaktig kräver ett visst mått av engagemang med andra ord handlar det även om att vilja vara delaktig Tydlighet veta mitt uppdrag och min roll och vad som förväntas av mig Tid för reflektion, utveckling och återhämtning - prioritera Hälsa som resurs för att klara vardagens krav - ork

11 Referenser Abrahamsson, K.; Bradly, G.; Brytting, T.; Eriksson, T.; Forslin, J.; Miller, M.; Söderlund, : och Trollestad, C. (2003). Friskfaktorer i arbetslivet. Stockholm: Prevent AFS 2001:1 Arbetsmiljöverket. Systematiskt arbetsmiljöarbete. AFS 2015:4 Arbetsmiljöverket. Organisatorisk och social arbetsmiljö. AML (1978). Arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverket Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö. Vägledning till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Alvesson, M. & Svenningsson, S. (2012). Organisationer, ledning och processer. Lund: Studentlitteratur Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur Aronsson, G.; Hellgren, J.; Isaksson, K.; Johansson, G.; Sverke, M. & Torbiönn, I. (2012). Arbets- & organisationspsykologi. Individ och organisation i samspel. Stockhol: Natur & Kultur Bolman, L. G. & Deal, T. E. (2012). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Blomqvist, C. & Röding, P. (2010) Ledarskap. Personen, reflektionen, samtalet. Lund: Studentlitteratur Bruzelius, L. H. & Skärvad, P-H. (2011). Integrerad organisationshälsa. Lund: Studentlitteratur. ISM Rapport nr ;2016 (uppdaterad version). Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser. Elmholdt, C; Keller, H.D. & Tanggaard, L. (2015) Ledarskapets psykologi. Att leda medarbetare i en föränderlig värld. Malmö: Gleerups Härenstam. A. & Bejrot, E. (2010) (red.). Sociala relationer i arbetslivet. Malmö: Gleerups Johansson, U. & Skoog, M. (2007). Verksamhetsstyrning för utveckling, förbättring och förändring. Malmö: Liber Larsson, J. (2010). Healthy and effective leadership in organisations. Sundsvall: University Printing Office at Mid Sweden University Lindberg, P. (2006). The work ability continuum. Epidemiological studies of factors promoting sustanable work ability. Stockholm: Karolinska Institutet Marmot, M. (2006). Statussyndromet. Hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden. Stockholm: Natur & Kultur Skagert, K. (2010). Leadership, strategies and preconditions to promote and maintain health at work. University of Gothenburg. Institute of Medicine at Sahlgrenska Academy Svensson. L.; Aronsson, G.; Randle, H. & Eklund, J. (2007). Hållbart arbetsliv. Projekt som gästspel eller strategi i hållbar utveckling. Malmö: Gleerups Zanderin, L. (red.) (2005) andra uppl. Arbetsmiljö. Lund: Studentlitteratur Rapport 2012:7 Arbetsmiljöverket. Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer. Kunskapsöversikt. WHO Healthy workplace: A model for action. For employers, workers, policy-makers and practitioners.

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Påverkar hälsa och ledarskap vinsten i företaget?

Påverkar hälsa och ledarskap vinsten i företaget? Påverkar hälsa och ledarskap vinsten i företaget? Hur påverkar hälsa och arbetsmiljö vinsten, resultatet och kvalitén i våra företag? Vad säger forskning och beprövad erfarenhet vilka faktorer som bidrar

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö 2

Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 - Hur omsätter vi innebörden i föreskriften till praktisk handling? - Mervärde för organisation och medarbetare? Jan Winroth och Christer Sorbring Reflektioner kring

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med

Läs mer

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Jan Winroth, universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Teori - Forskning

Läs mer

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Organisatorisk & social arbetsmiljö Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 31 mars 2016 Upplägg Regeringens initiativ - Arbetsmiljöstrategi &

Läs mer

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg DET HÅLLBARA LEDARSKAPET Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg charlotte.rawall@pbm.se AGENDA Arbetsmiljöforskning om friska arbetsplatser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun Namn på dokumentet: Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun Version: 1.0 Dokumenttyp: Riktlinje Gäller: Tillsvidare Dokumentansvarig: Personalchef Revideras: Senast vart fjärde

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Webbkonferens om nya föreskriften AFS 2015:4 SKL och Pacta, i samarbete med Suntarbetsliv 1 Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 5 april

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum 2016-11-08 44 KS 407/16 Arbetsmiljöpolicy Beslut Arbetsgivar- och organisationsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni? AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön

Läs mer

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få!

Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få! CHECKLISTAN Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få! Boka en gratis konsultation så visar våra experter exempel på verktyg och metoder för ett

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD SVERIGES BYGGINDUSTRIER ARBETAR FÖR SÄKRA ARBETSPLATSER Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Sidfot Datum 3 Det gränslösa arbetslivet Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Från hierarki till

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö En del av det systematiska arbetsmiljöarbetet Roger Edsand Ny föreskrift - anledning Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Sven Lindblom 1

Sven Lindblom 1 2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015 Malin Bolin, fil.dr sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015 Från sjukprevention till hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom

Läs mer

SAM vid uthyrning av

SAM vid uthyrning av SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)

Läs mer

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM) CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd

Läs mer

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande HÄLSA - HÄLSOARBETE Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande Fokus: Hälsofrämjande Förebygga ohälsa Främja hälsa: Två olika värdemässiga utgångspunkter Målet med förebyggande arbete: - Att ohälsa inte

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö Från teori till praktik!

Organisatorisk och social arbetsmiljö Från teori till praktik! Organisatorisk och social arbetsmiljö Från teori till praktik! Elisabet Palmér, hälsoutvecklare och civilekonom Katrin Skagert, arbetsmiljöstrateg och medicine doktor Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö

Läs mer

Välkomna tillbaka Hälsoinspiratörsutbildning Dag 2

Välkomna tillbaka Hälsoinspiratörsutbildning Dag 2 Välkomna tillbaka Hälsoinspiratörsutbildning Dag 2 Hålltider dag 2 08.30 Stretch för onda kroppar 10.00 Fika 10.20 Repetition dag 1 10.45 Hälsa på arbetsplatsen. Arbetsmiljörond 1 12.00 Lunch 13.00 Arbetsmijlörond1

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/

Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/ TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid 2019-01-03 SN 2019/00080401 0480-453891 Socialnämnden Medarbetarenkät 2018 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning

Läs mer

inflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet

inflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet socialt illit trygghet uppskattning närvaro god fysisk arbetsmiljö tydligt ledarskap flexibilitet inflytande humor respekt tid variation KARLSTADS UNIVERSITET ARBETSMILJÖPOLICY frihet uppmärksamma kommunikation

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan Arbetsmiljöpolicy Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning 1. Arbetsmiljöpolicy

Läs mer

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet Med den här lathunden vill din fackliga organisation informera om

Läs mer

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart [Dubbelklicka här för att infoga en bild] Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen Status: Antaget 2016-06-14 239 Giltighetstid: Tills vidare Linköpings

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

Allmänna reflektioner

Allmänna reflektioner Allmänna reflektioner Behövd - efterlängtad Bra namn Belyser de viktigaste risk- och friskfaktorerna Möjliggör förhoppningsvis att FH kan bli mer av en strategisk partner och förflytta insatser från efterhjälpande

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen HFS 2015. Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats ett

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 , fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom och främja hälsa Ökat

Läs mer

Så skapar du en god digital arbetsmiljö

Så skapar du en god digital arbetsmiljö Så skapar du en god digital arbetsmiljö Från planering till användande med ett förebyggande perspektiv Roger Edsand ur GP 22 september 2018 Intraservice Vi utbildar både dig som är medarbetare och chef.

Läs mer

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ). Kraven i koncentrat Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ). Arbetsgivarna ska se till att (1): chefer och arbetsledare har

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Företagshälsa Hållbara organisationer ur ett Genus & Jämställdhetsperspektiv. Lenita Norberg & Robert Björngard

Företagshälsa Hållbara organisationer ur ett Genus & Jämställdhetsperspektiv. Lenita Norberg & Robert Björngard Företagshälsa Hållbara organisationer ur ett Genus & Jämställdhetsperspektiv Lenita Norberg & Robert Björngard Medborgarkooperativ Hälsorum Offerdal Jämtland Offerdals Hälsocentral 27 år Personalkooperativ

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Hur är det på min arbetsplats? Ett arbetsmaterial med följande innehåll: 1. Förslag till undersökning av den psykosociala arbetsmiljö 2. LIUs handlingsplan för arbetsmiljö 3. IKEs

Läs mer

PROMOTIVA ASPEKTER. Maria Nordin Institutionen för psykologi

PROMOTIVA ASPEKTER. Maria Nordin Institutionen för psykologi PROMOTIVA ASPEKTER Maria Nordin Institutionen för psykologi HÄLSOPROMOTION Att skapa en miljö där alla kan hålla sig friska och ingen behöver bli sjuk eller skadad Arena Hälsofrämjande Delaktighet Process

Läs mer

Parternas avsikter bidrar till ett samlat grepp i Umeå kommun

Parternas avsikter bidrar till ett samlat grepp i Umeå kommun Parternas avsikter bidrar till ett samlat grepp i Umeå kommun Handlingsplan 2017-2020 Bakgrund Tankar framåt Utgångspunkter Uppföljning Innehåll Sjukfrånvaro, Umeå kommun Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning.

Läs mer

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket

Läs mer

HR som chefsstöd i hälsa och arbetsmiljö. - Ett material för dig som HR i chefsstödjande position utifrån ISM-Rapport 21 Hälsa på arbetsplatsen

HR som chefsstöd i hälsa och arbetsmiljö. - Ett material för dig som HR i chefsstödjande position utifrån ISM-Rapport 21 Hälsa på arbetsplatsen HR som chefsstöd i hälsa och arbetsmiljö - Ett material för dig som HR i chefsstödjande position utifrån ISM-Rapport 21 Hälsa på arbetsplatsen Gustav Ödebrink och Annemarie Hultberg, Institutet för stressmedicin,

Läs mer

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4 Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4 Diskussionsfrågor som stöd för att kunna formulera egna mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen.

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(12) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Typ av dokument Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Beslutad KSAU, 2017-02-28, 23 Giltig t o m Tills vidare Dokumentansvarig HR-avdelningen Diarienummer

Läs mer

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder

Läs mer

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se AFS 2015:4 1 Ersätter: Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14) Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17)

Läs mer

Malin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm, 151127

Malin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm, 151127 , Fil.dr sociologi Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm, 151127 Varför ska vi bry oss om arbetsplatser? 2 Strukturella skillnader Heterogen arbetsmarknad och arbetskraft

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier

Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier mmunstyrelsen Datum 1 (5) nsult och uppdrag 2016-10-14 Utveckling/HR Anne-Li Gustafsson, 016-7102138 Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier Att arbeta i

Läs mer

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Diarienr: Beslutsdatum: Ansvarig: HR-direktör Senast reviderad: Ansvar och roller Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige ansvarar för

Läs mer

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Målet med dagen är att Få en inblick i och förståelse för OSA Förstå hur dessa frågor kan integreras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete Få

Läs mer

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Källor genomgående i presentationen Arbetsmiljöverket och Metodicum Organisatorisk och social arbetmiljö 2016 04 24 Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5 Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Höga Kusten hotellet, 5 november 2014

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Höga Kusten hotellet, 5 november 2014 Malin Bolin, fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Höga Kusten hotellet, 5 november 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom

Läs mer

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap Organisatoriska och individuella förutsättningar Anders Hansson Svenska hälsopromotionsgruppen Katrin Skagert Institutet för stressmedicin Chefsuppdraget

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf 129 www.upplands-bro.se Vårt gemensamma uppdrag Vår personalpolicy beskriver våra grundläggande värderingar och samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare.

Läs mer

Hur får vi balans mellan krav och resurser?

Hur får vi balans mellan krav och resurser? mars 2017 Hur får vi balans mellan krav och resurser? Insatser för minskad arbetsbelastning i socialtjänsten Hur får vi balans mellan krav och resurser? Vision arbetar för ett hållbart och mänskligt arbetsliv.

Läs mer

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR Typ av dokument: Policy Datum: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Arbetsmiljö och lika villkor Ansvarig förvaltningsenhet: Personalenheten Ersätter dokument: Arbetsmiljöpolicy

Läs mer

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA Välkommen till ABF Skånes arbetsmiljöutbildningar ABF har en lång erfarenhet av samhälls- och arbetlivsutveckling. En del av detta

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett

Läs mer

Kommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsens personalutskott besluta att

Kommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsens personalutskott besluta att STRÄNGNÄS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-06-19 30/45 18:1 KS 157 Arbetsmiljöpolicy Dnr 2018:279-003 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1.

Läs mer

LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION

LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION Hållbara chefer Anki Udd anki.udd@ledarna.se Ledarskapsexpert/-utvecklare Källa: Dagens Industri 2014-05-19 På agendan Ett föränderligt arbetsliv Chefers situation och

Läs mer

LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION. Ledarna.se

LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION. Ledarna.se LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION Stressad? HÅLLBARA CHEFER VAD? VARFÖR? HUR? VAD? CHEFER SOM VILL OCH KAN VERKA SOM CHEFER ÖVER TID DEFINITION AV HÅLLBAR CHEF Psykiskt välbefinnande Låg utmattning Låg

Läs mer

Du gör skillnad för människan i vardagen!

Du gör skillnad för människan i vardagen! Medarbetarplan Spånga-Tensta Stadsdelsförvaltning 1. Medarbetarsamtal 2. Uppföljningssamtal 3. Resultatsamtal 4. Lönesamtal Du gör skillnad för människan i vardagen! Innehållsförteckning Min medarbetarplan

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Kursutbud Arbetsmiljö

Kursutbud Arbetsmiljö Kursutbud Arbetsmiljö Yrkesmästaren Vi ser utbildning som en pågående process genom yrkeslivet. Arbetsuppgifter förändras kontinuerligt vilket medför att lärande är nödvändigt för att effektivisera det

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019

Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019 Hälsa & Arbetsmiljö Politikerutbildning våren 2019 Olika perspektiv på hälsa FRISKFAKTORER Främja Hälsoarbetet (friskfaktorer, utgår från det friska, det som fungerar bra/bibehålla/utveckla) RISKFAKTORER

Läs mer

DISPOSITION Inledning. Organisationshälsa

DISPOSITION Inledning. Organisationshälsa 1972- Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion DISPOSITION Inledning - Bakgrund och historia - Från Friskvård i företag till - Från Linjen i Folkhälsoarbete till Hälsa på arbetsplatsen - WHP - Idé

Läs mer