Rapport till HoS-nämnden avseende satsning på social omsorg och psykiatri, s.k. Milton-medel (LF 50/05)

Transkript

1 1(10) Enhet Datum Diarienr Hälso- och sjukvårdsnämnden eller vilken nämnd det nu ska vara Rapport till HoS-nämnden avseende satsning på social omsorg och psykiatri, s.k. Milton-medel (LF 50/05) Inledning Riksdagen beslutade i december 2004 att under åren genomföra en satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Satsningen bestod av två delar; länsmedel för insatser inom vård, boende och sysselsättning samt utvecklingsmedel för verksamhetsutveckling inom olika områden. De senare kunde sökas av enskilda vårdgivare. För länsmedlen gällde förutsättningen att dessa endast kunde sökas gemensamt av landsting och kommuner. I Södermanlands län beslutades att de nio kommunerna och Landstinget Sörmland tillsammans skulle utforma en ansökan för att få del av länsmedlen. Ansökan till Socialstyrelsen I den gemensamma ansökan från kommunerna och landstinget i Södermanlands län angavs fyra målgrupper för de planerade insatserna: personer med neuropsykiatriska funktionshinder personer med svårare psykisk störning/sjukdom personer med psykisk eller neuropsykiatrisk störning och samtidigt missbruk personer som vårdats enligt LRV Sexton länsprojekt beviljades medel av Socialstyrelsen och den nationella psykiatrisamordningen. Socialstyrelsens uppföljning på nationell nivå En uppföljning av hur medlen använts och hur beviljade projekt fallit ut gjordes under våren 2007 av Socialstyrelsen. Av lämnad rapport framgår

2 2(10) att satsningen har haft en mycket positiv inverkan när det gäller att öka ambitionen, ansvarstagandet och engagemanget för personer med psykiska funktionshinder. Detta gäller på alla nivåer, såväl lokalt som regionalt och nationellt. Det framgår också att samverkan mellan kommuner och landsting har förbättrats. Satsningen har till större delen inriktats på personer med komplex och sammansatt problematik och därmed endast kommit att beröra ett litet antal personer. En övergripande slutsats är, enligt Socialstyrelsen, att punktinsatser med statliga medel endast i mycket liten grad bidrar till att långsiktigt lösa de resurs-, kompetens- och strukturproblem som finns inom psykiatrin och socialtjänsten. Resultat i punktform av uppföljningen på nationell nivå: Kunskap om psykiskt sjuka och funktionshindrade personers behov har förbättrats Samverkan mellan kommuner och landsting har förstärkts Vissa målgrupper har prioriterats Brukarperspektivet har varit otillräckligt Psykiatrisk vård har utvecklats för vissa grupper och integrerats med sociala och rehabiliterande insatser Slutenvården har inte utvecklats alls Boendeinsatser har utvecklats, men endast för ett fåtal personer Sysselsättningsverksamhet med rehabiliteringsperspektiv har utvecklats, men endast för ett fåtal personer Kompetensutvecklingen är inte tillräcklig Satsningarna i Södermanlands län Landstinget Sörmland och kommunerna i länet ansökte gemensamt om medel för att driva projekt på såväl kommun-, som läns- och länsdelsnivå. Sammanfattande beskrivningar av genomförda satsningar framgår av föreliggande rapport. Flera av projekten är beskrivna i utförliga slutrapporter. Projektorganisation Länsstyrgruppen för närvården har haft det övergripande ansvaret för samtliga projekt och utgjort styrgrupp. För det praktiska arbetet tillsattes en projektledningsgrupp. I huvudsak har projektledningsgruppen fungerat som en sambands- och förankringsgrupp för projektledarna och främst hanterat länsgemensamma projekt och frågor. Projektledningsgruppens arbete avslutas med föreliggande rapport. Tre styrgrupper har funnits för ledning och genomförande av projekten i respektive länsdel. Styrgrupperna avses fortleva, om än i modifierad

3 3(10) form, med uppdrag att med stöd av resterande länsmedel driva samverkan inom olika områden vidare. Länsövergripande projekt Projektledare två projektledare anställdes under perioden oktober 2005 till och med mars 2007, sammanlagt cirka 18 månader. Projektledarna har ansvarat för samordning av projekten och framtagande av utbildningsprogrammet för neuropsykiatri. De har även medverkat direkt i vissa projekt. Utbildning i neuropsykiatri en utbildningssatsning med innehåll anpassat för tre olika grupperingar (politiker och högre tjänstemän, enhetschefer och andra nyckelpersoner samt anställda med patient- /brukarkontakt). Avslutande seminarier för politiker och högre tjänstemän i respektive länsdel skulle ha genomförts under våren Av olika skäl sköts seminariet upp. För närvarande finns planer på att genomföra seminariet tillsammans med presentation av det kommande länsgemensamma programmet avseende neuropsykiatriska diagnoser. Programmet är under framtagande. Egna projekt i norra länsdelen I norra länsdelen utformades projektbeskrivningarna gemensamt av representanter för Eskilstuna och Strängnäs kommuner samt Psykiatriska kliniken vid Mälarsjukhuset. För de tre delprojekten finns etappavslutsrapporter. Teamsamverkan fortbildningsinsatser och förbättringsarbete med genombrottsmetoden planerades inom fem områden (psykos, personlighetsstörning, psykisk funktionsstörning och samtidigt missbruk, samverkan kring barn samt neuropsykiatri). Hitintills har endast fyra områden hanterats. Inom neuropsykiatriområdet var avsikten redan från början att genombrottsarbetet skulle genomföras först sedan utbildningssatsningen avslutats. För närvarande planeras insatser inom området ske med det kommande vårdprogrammet avseende neuropsykiatriska diagnoser som grund. Det gemensamma arbetet med att bygga upp Beroendecentrum i länsdelen kom att kollidera med området psykiskt funktionshindrade med samtidigt missbruk (DD). Det har medfört att arbetet inom DD-området i fortsättningen kommer att hanteras inom ramen för den vidare utvecklingen av Beroendecentrum. I övrigt lever de grupperingar som bildades för genombrottsarbetet vidare och förbättringsarbetet fortgår trots att själva projektet avslutats. Ytterligare utbildnings-/fortbildningsinsatser kommer också att genomföras inom de olika områden som bearbetats.

4 4(10) Mobila och akuta beredskapsinsatser (MAB) delprojektets syfte var att förbättra omhändertagandet av barn till föräldrar med akuta psykiatriska hjälpbehov. Även detta samverkansprojekt mellan BUP, vuxenpsykiatrin och socialtjänsten kom att använda sig av genombrottsmetoden. Projektet är avslutat men förbättringsarbetet fortgår och är nu integrerat i ordinarie verksamhet. Upplevelsen i projektgruppen är att samverkan förbättrats och att den hjälp man kan ge blir bättre om man ger den tillsammans. För närvarande genomförs en breddad utbildningsinsats, Värdedialogen för ett 40-tal personer som är berörda i akuta situationer. Chefsutbildning två grupper 1:a linjens chefer har genomgått utbildningen under 2006 och Sammanlagt har ca 40 chefer i kommuner och landsting genomgått utbildningen tillsammans. Av genomförd utvärdering framgår att en övervägande majoritet av deltagarna upplevt utbildningen värdefull både ur den egna organisationens perspektiv och ur samverkansperspektiv. Ett uppföljningsseminarium kommer att genomföras under början av Egna projekt i södra länsdelen Projektbeskrivningarna i södra länsdelen utformades gemensamt av representanter för Psykiatriska kliniken och de fyra kommunerna, Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa. I länsdelen valde man att ha en egen projektledare för att driva utvecklingsarbetet. Efter den egentliga projekttidens slut är projektledaren fortsatt anställd på 0,2 tjänst t.o.m för att ansvara för en gemensam behovsinventering gällande psykiskt funktionshindrade i södra länsdelen. Mellanstöd projektet syftade till utveckling av en väl fungerande vårdoch omsorgsorganisation samt en sammanhållen vårdkedja i hela södra länsdelen. Projektet bestod av tre olika delar, en utbildningssatsning som kom att omfatta knappt 280 personer, auskultationer i varandras verksamheter samt utformning, implementering och säkring av rutiner för samordnad vårdplanering och informationsöverföring. Samtliga kommuner har medverkat i projektet som avslutades i augusti innevarande år. (Slutrapport föreligger.) Kognitiva hjälpmedel projektet som drevs under 2006 syftade till att sprida information och kunskap om de hjälpmedel som finns för patienter med kognitiva funktionshinder (bl.a. AD/HD och Aspergers syndrom). Föreläsningar anordnades i samtliga kommuner i länsdelen för både personal och brukare/närstående. Framtaget informationsmaterial finns bevarat och är tillgängligt för intresserade inom landstinget och kommunerna. (Slutrapport föreligger.)

5 5(10) Sviktplats med Gnesta kommun som huvudman inrättades en sviktplats för psykiskt funktionshindrade vid kommunens boende Terrassen. Syftet var att bland annat att undvika inläggning och att underlätta utskrivning samt att förbättra stöd och hjälp till psykiskt funktionshindrade. Sviktplatsen fanns tillgänglig under hela 2006 och halva Efter utvärdering avslutades projektet och verksamheten övergick i ordinarie verksamhet. (Slutrapport föreligger.) Egna projekt i västra länsdelen Projekten i västra länsdelen utgick i huvudsak från de önskemål som fanns i respektive kommun. Det innebar att länsdelen inledningsvis inte hade några gemensamma projekt. Så småningom kom emellertid viss samverkan att ske vad gäller utveckling av vården för dömda patienter och för personer med psykiskt funktionshinder och samtidigt missbruk. Flens kommun - i kommunen planerades två projekt; ett med inriktning på flyktingbarn och ett med inriktning på psykiskt funktionshindrade med samtidigt missbruk (DD). Det första projektet var initialt tänkt att rikta sig till asylsökande barn men i anslutning till den amnesti som utfärdades för denna grupp, försvann i ett slag en stor del av den problematik som uppstått kring dessa barn. Med tillstånd från Socialstyrelsen kunde därefter projektet breddas till att avse samverkan kring alla barns hälsa i Flen. Efter en förankringsprocess bland alla ingående parter har en konsult anlitats för att stödja uppbyggnaden av en samverkansgrupp för barns hälsa i Flen. I gruppen ingår representanter från skola, barnomsorg, fritids, IFO, BVC, MVC och BUP samt kommunens folkhälsoplanerare. Gruppen har startat upp sitt arbete under hösten 2007 och det beräknas pågå även under våren Därefter är det tänkt att samverkansgruppen ska fortsätt sitt arbete på egen hand. Katrineholms kommun i kommunen planerades fyra projekt: ett projekt i avsikt att förbättra samverkan gällande psykiskt funktionshindrade och skapa ett en gemensam vision och handlingsplan ett samverkansprojekt med inriktning på barn och ungdom ett projekt i syfte att förbättra omhändertagandet av dömda patienter samt psykiskt funktionshindrade personer med samtidigt missbruk (DD) ett projekt för att utveckla ett koncept för ett mellanvårdsboende I kommunernas arbete med att utveckla vården för personer med dubbla diagnoser (DD) upptäcktes så många beröringspunkter att Katrineholms och Flens DD-projekt kom att föras samman. Dessutom bjöds Vingåkers kommun in att medverka i projektet. Arbetet har resulterat i ett förslag för hur arbetet ska bedrivas. Utförlig beskrivning förslaget finns i särskild rapport. Katrineholms kommun har uttalat sin ambition att snarast,

6 6(10) tillsammans med landstingets psykiatriverksamhet, utveckla ett DDteam. Besked avvaktas från landstinget. Samverkansprojektet gällande psykiskt funktionshindrade vuxna resulterade i ett förslag som lämnades i april 2006 (Att systematiskt och strukturellt samverka kring personer med psykiska funktionshinder i Katrineholm). Av slutrapporten från projektet framgår att förslaget inte accepterades av uppdragsgivarna och istället har samverkansarbetet inriktats på att åstadkomma en gemensam vårdplanering samt att kartlägga samverkan kring psykisk rehabilitering. En gemensam vårdplan har nu tagits i bruk. Inom kort kommer en kartläggning att ske i KFV-regionen av behoven hos människor med psykiska funktionshinder. Utvecklingen av ett koncept för mellanvårdsboende är genomfört (slutrapport finns) och ett underlag till verksamhetsbeskrivning är framtaget. På grund av ekonomisk osäkerhet kom mellanvårdsboendet aldrig att etableras. För närvarande finns dock förslag om att återuppta planeringen för detta. Huvudsyftet med samverkansprojektet gällande barn och ungdom var att utveckla en modell som kan sammanfattas med tre begrepp; tidig upptäckt, kraftfull insats och helhetssyn. Med en utvecklad samsyn skall de som i sitt arbete kommer i kontakt med barn med särskilda behov utbildas för att i tidigt skede upptäcka de barn som riskerar att utveckla allvarlig anpassningsproblematik. Samverkansparter för arbetet är Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen, Barn- och ungdomspsykiatrin, Polisen och Örebro universitet. De så kallade Miltonmedlen har använts till tre utbildningstillfällen för all personal inom de organisationer som tillhör samverkansparterna: - Risk och skyddsfaktorer i barnets miljö. Professor Håkan Stattin, Örebro universitet och Professor Marianne Cederblad, Lunds universitet. - Risk och skyddsfaktorer betydelse i skolan. Docent Martin Karlberg, Lärarutbildningen, Uppsala universitet - Att skapa tillitsfulla relationer till föräldrar till barn med särskilda behov. Specialpedagog Magnus Waller, Precens. Cirka 30 coacher har utbildats vid ett tvådagars internat och ska fungera som coacher/case managers till de barn med särskilda behov som upptäcks i skola/förskola. Coacherna arbetar på uppdrag från rektor och ska i samarbete med vårdnadshavare samordna insatserna kring dessa barn dvs. inventera risk- och skyddsfaktorer, hålla i samordnade möten, ansvara för åtgärdsplaner etc. Coacherna kommer kontinuerligt att få handledning och kompetensutveckling. Medlen har också använts till att utbilda 20 personer i föräldrastödsprogrammet Föräldrakraft som ska kunna vara en av insatserna som coachen kan förmedla. Örebro universitet står för uppföljning, utvärdering och viss kompetensutveckling inom modellens ram.

7 7(10) Vingåkers kommun en utbildningssatsning genomfördes i samverkan med Psykiatriska kliniken i Katrineholm. Den första delen av satsningen riktades mot personalgruppen på socialpsykiatrin samt till hemtjänstpersonal. Syftet var att utveckla kompetensen och stärka de personalgrupper som kommer i kontakt med psykiskt funktionshindrade i sitt arbete. Personal från öppenvårdspsykiatrin höll i föreläsningar som handlade dels om symptombild vid olika diagnoser, prognos samt förhållningssätt. En fördjupningsdel riktades enbart till socialpsykiatrin och ambitionen var att hitta verktyg för vidare utveckling samt ge möjlighet till egen reflektion över hur man hanterar sig själv och andra. Med stöd av genombrottsmetoden genomfördes också förbättringsarbete gällande samverkan inom öppen vård. Projektet syftade till att genom samverkan uppnå ett gemensamt synsätt utifrån individens behov. Avsikten var att lära sig mer om varandras verksamheter och att tydliggöra rollerna samt att ta fram en ny gemensam vårdplan. Två personer vardera från socialpsykiatrin och öppenvårdspsykiatrin deltog. Upplevelsen är att såväl samarbetsklimatet som kännedomen om varandras verksamheter förbättrats. Ekonomi Landstinget och kommunerna beviljades tillsammans sammanlagt kronor för genomförande av projekten i länsansökan. Enligt Socialstyrelsens beslut får de gemensamma medlen nyttjas tills de förbrukats inom områden som godkänts av Socialstyrelsen. Kravet är att de ska kunna särredovisas och någon tidsgräns är inte utsatt. De länsdelsvisa styrgrupperna ansvarar för medlens användning i respektive länsdel. Nedanstående sammanställningar bygger, för landstingets ansvarsområden, på ekonomienhetens redovisning av allt som är bokfört t.o.m Redovisningen för Katrineholms kommuns områden bygger på ekonomisk redovisning i augusti. LÄNSGEMENSAMMA MEDEL Statsbidrag Förbrukat nov-07 Kvar Neuropsykiatri Projektledning Kvarvarande länsgemensamma medel kommer att användas för avslutande neuropsykiatriseminarier samt utarbetande och implementering av kommande länsgemensamma program för neuropsykiatri och beroende- /missbruk. Landstinget förvaltar och har redovisningsansvar för de länsgemensamma medlen.

8 8(10) NORRA LÄNSDELEN Statsbidrag Förbrukat nov-07 Kvar Teamsamverkan MAB Chefsutbildning Till och med oktober har endast cirka 30 % av beviljade medel nyttjats för projekten i norra länsdelen. Det främsta skälet till detta är att genombrottsarbetet gällande teamsamverkan kom att bli avsevärt billigare än beräknat genom att landstingets utvecklingsenhet stod för ledning och genomförande av genombrottsarbetet. En stor andel av kvarvarande medel är uppbokade för kommande arbete kring personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Resterande medel ska, enligt Socialstyrelsen, användas för insatser inom de områden som tidigare beviljats. I norra länsdelen har landstinget redovisningsansvar för medlen. SÖDRA LÄNSDELEN Statsbidrag Förbrukat nov-07 Kvar Kognitiva hjälpm Mellanstöd Projektledare Sviktplatser Behovsinventering Genom att medel omfördelats mellan de olika projekt som landstinget har redovisningsansvar för, är det svårt att följa hur kostnaderna i verkligheten fördelat sig mellan projekten. Framför allt gäller detta mellanstöd och projektledare. För genomförande av projektet kognitiva hjälpmedel åtgick endast kronor och kvarvarande medel för projektet har, tillsammans med övriga resterande medel, överförts till mellanstöd och till det nya projektet behovsinventering. Kompetenshöjande insatser för framför allt baspersonal inom kommuner och landsting planeras. Landstinget haft redovisningsansvar för samtliga projekt utom projektet sviktplatser, vilket Gnesta kommun ansvarade för.

9 9(10) VÄSTRA LÄNSDELEN Statsbidrag Förbrukat nov-07 Kvar Flen, flyktingar Flen, DD K-holm, samv K-holm, samv-barn K-holm, DD,LRV K-holm, mellanbo 0 Vingåker, utb Vingåker, samv Västra länsdelen Resterande medel i Katrineholms kommun kommer att användas till uppsökande verksamhet och till att starta ett DD-team. I västra länsdelen har Katrineholms kommun redovisningsansvar för samtliga projekt i Katrineholm samt DD-projektet i Flen. Vingåkers kommun har ansvar för utbildningssatsningen i kommunen. Medlen för flyktingprojektet i Flen och samverkanssatsningen i Vingåker förvaltas av landstinget. Sammanfattande bedömning av genomförda projekt I Sörmland har Miltonsatsningen framför allt inriktats på kunskapshöjande insatser och på åtgärder för att förbättra samverkan mellan aktörerna inom olika områden. Förhoppningen har varit och är att patienterna/brukarna därigenom indirekt erbjuds ett bättre och säkrare omhändertagande. Någon samlad utvärdering av länets olika projekt har inte genomförts och inte heller planerats. De uppföljningar som gjorts i vissa projekt och den uppfattning deltagare i de andra projekt framhåller, ger emellertid en uppfattning som överensstämmer med de slutsatser som Socialstyrelsen dragit efter sin uppföljning, dvs. att Miltonsatsningen har inneburit förstärkt samverkan mellan kommuner och landsting och den har haft en mycket positiv inverkan när det gäller att öka ambition, ansvarstagande och engagemang för personer med psykiska funktionshinder. I Sörmland förefaller samverkan mellan kommuner och landsting verkligen ha förstärkts. Nya samverkansgrupper har bildats för olika ändamål och flera av dem kommer att bestå för att fortsätta påbörjat förbättringsarbete. Det finns idag en tydlig vilja till samarbete på alla nivåer. Även

10 10(10) om resurs-, kompetens och strukturproblem inte lösts, har de statliga medlen ändå betytt mycket för att starta upp processer som på sikt förväntas ge goda resultat och ge en bättre vård. Projektledningsgruppen Johan Lindström Eskilstuna kommun Tina Källberg Landstinget Sörmland, NLD Jan Nilsson Katrineholms kommun Maj Rom Landstinget Sörmland, VLD Helena Broberg Gnesta kommun Inger Eklind Landstinget Sörmland, SLD Anne Nordström Landstinget Sörmland, UtvHS