KALLELSE TILL UTSKOTTET FÖR STÖD OCH STRATEGI

Transkript

1 KALLELSE TILL UTSKOTTET FÖR STÖD OCH STRATEGI Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med utskottet för stöd och strategi, måndagen den 25 maj 2015 kl i Leja, kommunhuset Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Vid besök till Lindesbergs kommunhus för närvaro vid sammanträde och justering av protokoll, anmäl detta i växel/reception. Bengt Storbacka Ordförande Helena Randefelt Sekreterare Ledamöter Bengt Storbacka (S) ordförande John Omoomian (S) Margareta Ahlm (S) Susanne Karlsson (C) 1:e vice ordförande Anniette Lindvall (M) Bengt Evertsson (MP) Mats Seijboldt (SD) Ersättare Irja Gustavsson (S) Daniel Andersson (S) Linda Andersson (S) Christina Pettersson (C) Lillemor Bodman (M) Göran Gustavsson ( - ) Per Söderlund (SD) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Föredragande Tid 1. Val av justerare Förslag till justerare: Margareta Ahlm (S) med Anniette Lindvall (M) som ersättare Justering sker på kommunsekreterarens rum torsdag den 28 maj klockan Motion från Jonas Kleber (C) och Linda Svahn (S) om att erbjuda möjligheten att tanka biogas/fordonsgas i Lindesbergs kommun 3. Kommunledningskontorets förslag till fortsatt arbete med resultatet för Kommunens Kvalitet i korthet

2 4. Projektdirektiv till revidering av utvecklingsstrategin 5. Förfrågan om medlemskap i Finnskogarna Ekonomisk Förening Information om kommunens arbete med heltidstjänster Carina Fyrpihl Besök av lokala Unescocenter Presentation och information om Folkhälsoteamet Linnea Hedkvist Presentation och information om risk- och säkerhetsarbete 10. Presentation och plan för kommunens miljöarbete Gunnar Karlsson Rickard Sandström Information, övrigt Meddelanden

3 1. Val av justerare Förslag: Margareta Ahlm (S) med Anniette Lindwall (M) som ersättare. Justering sker torsdag den 28 maj klockan 15.00, på kommunsekreterarens rum, kommunhuset Sida 2 av 15

4 2. Motion från Jonas Kleber (C) och Linda Svahn (S) om att erbjuda möjligheten att tanka biogas/fordonsgas i Lindesbergs kommun Ärendebeskrivning Jonas Kleber (C) och Linda Svahn (S) inkom den 10 december 2014 med en motion där de föreslår att Lindesbergs kommun ska erbjuda möjligheten att tanka biogas/fordonsgas. I sin motion lägger de fram fem yrkanden: Att kommunen möjliggör för placering av framtida tankställe för biogas i anslutning till riksväg 50 vid mellersta infarten i Lindesberg. Att Lindesbergs kommun undersöker möjligheten att bli delägare i Biogasbolaget i Mellansverige AB. Att det ska undersökas om det finns intressenter som är intresserade av att driva biogasmacken. Att investeringen i tankställe läggs in i kommunens verksamhetsplan och kommande investeringsbudget, Att en biogasstrategi för Lindesbergs kommun tas fram. Kommunfullmäktige beslutade den 16 december 2014 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Vid beredande kommunstyrelsen den 27 januari 2015 beslutade kommunstyrelsen att överlämna motionen till Utskottet för Stöd och strategi som ett uppdrag. Sida 3 av 15

5 2.1. Handlingar Motion (C) (S) biogas fordonsgas.pdf (inkluderad nedan) Sida 4 av 15

6

7 3. Kommunledningskontorets förslag till fortsatt arbete med resultatet för Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2014 Ärendebeskrivning För femte året i rad deltog Lindesbergs kommun i Sveriges Kommuner och landstings (SKL) jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Det var totalt 225 kommuner som medverkade i arbetet år Syftet med KKiK är bland annat att kommuner ska använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen samt i dialogen med invånarna. Åtta av måtten i KKiK används som indikatorer på kommunfullmäktigenivå i utvecklingsstrategin och även några nämndmål har KKiK-mått som indikatorer. Det gör att det är lätt att jämföra kommunens resultat med andra och ta del av goda exempel från andra kommuner som har fått bra resultat. KKiK har medborgarfokus och är till för att kommunens invånare ska kunna se vilken kvalitet kommunen har inom olika verksamhetsområden. Nämnderna, utskotten och kommunfullmäktiges målområdesberedningar kan också använda resultat i sin dialog med medborgarna. I en tjänsteskrivelse daterad den 12 februari 2015 föreslår kommunstrategen att kommunstyrelsen ska besluta; Resultatet i Kommunens Kvalitet i Korthet överlämnas till samtliga nämnder och kommunstyrelsens utskott för prioritering av områden som verksamheterna ska analysera vidare och åtgärda. Kommunstrateg Malin Sjöberg redovisade vid kommunstyrelsens sammanträde den 25 februari 2015 Lindesbergs kommuns resultat i KKiK, samt vilka områden som nämnderna, utskotten och verksamheterna kan arbeta vidare med. Sida 5 av 15

8 Kommunstyrelsen beslutade den 25 februari 2015 att överlämna resultatet i Kommunens Kvalitet i Korthet till samtliga nämnder och kommunstyrelsens utskott för prioritering av områden som verksamheterna ska analysera vidare och åtgärda. Nämnderna och utskotten ska till kommunstyrelsen sammanträde i juni 2015 redovisa vilka förslag de har för att arbeta med målen och indikatorerna för respektive nämnd/ utskott. Kommunstrateg Malin Sjöberg inkom med en tjänsteskrivelse, daterad den 19 maj 2015, med kommunledningskontorets förslag till fortsatt arbete med resultatet för Kommunens Kvalitet i Korthet till kommunstyrelsen 3.1. Handlingar USS resultat KKiK KLK (1).pdf (inkluderad nedan) Sida 6 av 15

9 Kommunledningskontoret Malin Sjöberg TJÄNSTESKRIVELSE p Dnr 2015/ Utskottet för Stöd och strategi Kommunledningskontorets förslag till fortsatt arbete med resultatet för Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2014 Förslag till beslut Utskottet för Stöd och strategi överlämnar kommunledningskontorets förslag till fortsatt arbete med resultatet för Kommunens Kvalitet i Korthet till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Sveriges Kommuner och Landstings projekt Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) ger den förtroendevalde en god kännedom om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse med andra kommuner. Syftet är att använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen, samt i dialogen med medborgarna. KKiK är indelat i följande områden: kommunens tillgänglighet, trygghetsaspekter i kommunen, delaktighet och kommunens information, kommunens effektivitet samt kommunen som samhällsbyggare. Lindesbergs kommun gick med i projektet år Kommunstyrelsen behandlade kvalitetsuppföljningen för 2014 i februari 2015 och beslutade: Resultatet i Kommunens Kvalitet i Korthet överlämnas till samtliga nämnder och kommunstyrelsens utskott för att nämnden/utskottet kan prioritera vilka områden som verksamheterna ska analysera vidare för att sätta in åtgärder för att förbättra resultatet. Nämnderna och utskotten ska till kommunstyrelsens sammanträde i juni 2015 redovisa vilka förslag de har för att arbeta med målen och indikatorerna för respektive nämnd/utskott. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

10 Områden som är aktuella för kommunledningskontoret 2 De områden som är aktuella för kommunledningskontoret att arbeta med är i huvudsak Tillgänglighet, Delaktighet och kommunens information samt Kommunen som samhällsbyggare. Nedan följer de mått som bedöms vara aktuella för kommunledningskontorets verksamheter. Frågorna är numrerade på samma sätt som i resultatredovisningen av KKiK 2014 med kommentarer om hur kommunledningskontoret arbetar med att förbättra resultatet för måtten. Sammanfattningsvis kan man konstatera att sex av sju mått som är aktuella för kommunledningskontorets verksamhet redan används som indikatorer i kommunens styrprocess, antingen på kommunfullmäktigenivå eller på kommunstyrelsenivå. I och med att måtten ingår i styrprocessen har redan en politisk prioritering gjorts för utskottets verksamhet. Eftersom de används i styrprocessen arbetar enheterna inom kommunledningskontoret med att genomföra olika aktiviteter kopplade till målen och måtten i sina verksamhetsplaner, med syfte att förbättra resultaten för måtten. Tillgänglighet 1. Hur många av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? Måttet är en indikator i utvecklingsstrategin kopplat till kommunfullmäktiges inriktningsmål Medborgarna upplever bra service med kvalité. Enligt målvärdet i indikatorn skulle resultatet vara 90 procent år 2014, men resultatet blev 87 procent. Resultatet ligger därmed nära målvärdet och är en klar förbättring från föregående mätning och är också högre än medelvärdet för samtliga kommuner i KKiK som är 83 procent. Eftersom måttet är med som en indikator i utvecklingsstrategin ingår det i kommunens styrprocess och det är flera nämnder som tillsammans genomför olika aktiviteter för att förbättra måluppfyllelsen. För att förbättra resultatet tog kanslienheten fram en kommungemensam riktlinje för hantering av telefoni och e-post som antogs av ledningsgruppen i oktober 2014 och som nu håller på att implementeras. I riktlinjen finns bland annat information om förvaltningslagen och vilka skyldigheter vi inom kommunen har till att svara på e-post. Kanslienheten fortsätter att informera om riktlinjen vid introduktionen för nyanställda och vid chefsutbildningar. 2. Hur många av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Måttet är en indikator i utvecklingsstrategin kopplat till kommunfullmäktiges inriktningsmål Medborgarna upplever bra service

11 3 med kvalité. Enligt målvärdet i indikatorn skulle resultatet vara 75 procent år 2014, men resultatet blev 33 procent. Resultatet ligger därmed långt från målvärdet. Målvärdet är högt, i resultatet för 2014 års mätning nådde endast en kommun som deltar i KKiK upp till 75 procent. Eftersom måttet är med som en indikator i utvecklingsstrategin ingår det i kommunens styrprocess och det är flera nämnder som tillsammans genomför olika aktiviteter för att förbättra måluppfyllelsen. Det låga utfallet beror till största delen på att personer i verksamheten inte är tillgängliga på telefon. Växeln hade den tredje bästa svarstiden i undersökningen, men det är när växeln ska koppla samtal till rätt handläggare som problemet uppstår. Medborgaren får inte tag på rätt person, dels på grund av telefontider, eller att handläggaren inte är tillgänglig på telefon. Även om handläggaren kopplat bort telefonen så att växeln ser det, är personen fortfarande inte tillgänglig. Goda exempel från andra kommuner som uppnått ett bra resultat är att växeln kan nå personer i verksamheten som har till uppgift att ta emot samtal. Telefontider bör undvikas, det är bättre att ha en telefon för inkommande samtal som cirkulerar mellan personal på den aktuella enheten om det upplevs som störande med telefonsamtal. Förbättringspotentialen finns därmed främst inom övriga förvaltningar, men det finns aktiviteter som görs inom kommunledningskontoret för att förbättra resultatet. Ofta har växeln viktig information som skulle kunna användas till att förbättra verksamheternas tillgänglighet. Växeln har påbörjat ett arbete där man genom att medverka på olika verksamheters arbetsplatsträffar haft en dialog om hur tillgängligheten skulle kunna förbättras. För att förbättra resultatet tog kanslienheten fram en kommungemensam riktlinje för hantering av telefoni och e-post som antogs av ledningsgruppen i oktober 2014 och som nu håller på att implementeras. I riktlinjen framhålls vikten av att vara tillgänglig och beskriver rutiner för att ställa bort telefonen vid frånvaro och möten för att undvika att medborgare bollas fram och tillbaka. Kanslienheten fortsätter att informera om riktlinjen vid introduktionen för nyanställda och vid chefsutbildningar. På kommunledningskontoret har man inga telefontider och exempelvis kanslienheten arbetar för att stämma av med kollegor innan bortkoppling av telefon görs för att säkerställa att enheten är bemannad och nåbar. 3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen? Måttet är en indikator i utvecklingsstrategin kopplat till kommunfullmäktiges inriktningsmål Medborgarna upplever bra service med kvalité. Enligt målvärdet i indikatorn skulle resultatet vara 90 procent år 2014 och resultatet blev 94 procent. Resultatet överstiger därmed målvärdet och har ökat med 18 procentenheter sedan mätningen år 2012 och är också bra i förhållande till övriga kommuners resultat.

12 Här ska man dock ha i åtanke att utfallet är baserat på de 33 procent som i mått 2 har nått en handläggare i kommunen och urvalet blir därmed litet. 4 Eftersom måttet är med som en indikator i utvecklingsstrategin ingår det i kommunens styrprocess och det är flera nämnder som tillsammans genomför olika aktiviteter för att förbättra måluppfyllelsen. För att förbättra resultatet tog kanslienheten fram en kommungemensam riktlinje för hantering av telefoni och e-post som antogs av ledningsgruppen i oktober 2014 och som håller på att implementeras. I riktlinjen finns bland annat information om hur medarbetare inom kommunen ska presentera sig, vilket är en aspekt som mäts när det gäller gott bemötande. Kanslienheten fortsätter att informera om riktlinjen vid introduktionen för nyanställda och vid chefsutbildningar. Delaktighet och kommunens information 13. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Resultatet i undersökningen Information till alla visar på att de största förbättringsområdena är i fallande ordning webbplatsens sökfunktion, förskola, gymnasieskola och gator/vägar. Resultatet har förbättrats från 75 procents träffsäkerhet år 2013 till 76 procents träffsäkerhet 2014, trots att granskningen skärpts mellan åren. I förhållande till andra kommuner är kommunens resultat medelbra. Örebro kommun är ett gott exempel som har ett resultat på 92 procent och är femte bäst i riket. Måttet ingår inte i sin helhet i kommunens styrprocess, då det varken är en indikator på kommunfullmäktigenivå eller kommunstyrelsenivå. Det finns ett antal sidansvariga och redaktörer för kommunens webbplats på de olika förvaltningarna som ansvarar för att informationen på webbplatsen uppdateras kontinuerligt. Eftersom webbsamordning och kommunikation finns under kanslienhetens ansvarsområde har resultatet tagits upp i kommunens förvaltningsövergripande webbgrupp och används som utgångspunkt i det vidare utvecklingsarbetet för webbplatsen. Kansliet har även aktiviteter i sin verksamhetsplan som syftar till att förbättra webbplatsen, med utgångspunkt i undersökningens förbättringsområden. Kvaliteten på kommunens information till medborgarna skulle sannolikt öka om det fanns en kommunikatör som kunde arbeta mer aktivt med att utforma informationen till medborgarna. 14. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Måttet visar en bild av kommunens satsning på att skapa olika former av kommunikation och dialog med medborgarna. Det är utifrån 18 olika frågor kopplade till tillgänglighet och medborgardialog som tillsammans ger ett medborgarindex. Resultatet år 2014 var 57 procent, vilket var

13 högre än medelvärdet på 53 procent för alla deltagande kommuner i KKiK. 5 År 2013 antog kommunfullmäktige en Riktlinje för medborgardialog som en del i styrprocessen för att underlätta för verksamheterna i kommunen att genomföra olika typer av medborgardialog i sina beslutsprocesser. I Styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen som antogs i november 2014 finns även en rutin för hur beröm, förslag, klagomål och synpunkter från medborgarna ska tas tillvara på ett mer strukturerat sätt. Kommunstyrelsen ska få en sammanställning av förvaltningarnas redovisningar en gång i halvåret. Kommunstyrelsen använder måttet som indikator till nämndmålet Kommunens kommunikation och dialog med medborgarna ska öka. Målvärdet för år 2015 är att resultatet ska öka från 57 till 67 procent. Kanslienheten arbetar med målet och indikatorn i sin verksamhetsplan. Enheten har bland annat gjort ett webbformulär på kommunens webbplats, så att kommuninvånarna kan lämna in beröm, förslag, klagomål och synpunkter på samtliga verksamheter direkt via formulär på kommunens webbsida. På det viset får medborgaren en återkoppling på de synpunkter som lämnas och verksamheten kan lättare använda synpunkterna i sitt förbättringsarbete. Lindesbergs kommun som samhällsbyggare 37. Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar? Måttet är en indikator i utvecklingsstrategin kopplat till kommunfullmäktiges inriktningsmål Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. Enligt målvärdet i indikatorn ska resultatet vara 100 procent år 2016 och resultatet för 2014 är 46 procent. Eftersom måttet är med som en indikator i utvecklingsstrategin ingår det i kommunens styrprocess. Definitionen för miljöbil skärptes år 2013, vilket gav ändrade förutsättningar för kommunen att uppnå målvärdet till Enligt den tidigare definitionen skulle samtliga leasingbilar som kommunen har idag vara klassificerade som miljöbilar. För att nå målvärdet på 100 procent behöver nya bilar införskaffas, vilket innebär en kraftigt ökad kostnad för bilparken och behöver i sådana fall prioriteras politiskt och tas med i budgetprocessen. 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Måttet är en indikator i utvecklingsstrategin kopplat till kommunfullmäktiges inriktningsmål Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället.

14 6 Enligt målvärdet i indikatorn ska resultatet vara 25 procent år 2016 och resultatet för 2014 är 28 procent. Målvärdet är därmed redan nått. Eftersom måttet är med som en indikator i utvecklingsstrategin ingår det i kommunens styrprocess och måltidsenheten arbetar med måttet i sin verksamhetsplan. Gunilla Sandgren Förvaltningschef Malin Sjöberg Kommunstrateg

15 4. Projektdirektiv till revidering av utvecklingsstrategin Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige antog år 2013 utvecklingsstrategi för åren Strategin är indelad i sex målområden med sammanlagt 15 inriktningsmål. Med anledning av att utvecklingsstrategin upphör att gälla efter år 2016 behöver en revidering göras. Kommunchefen inkom med ett projektdirektiv till revidering av utvecklingsstrategin den 19 maj Syftet med projektet är att se över nu gällande inriktningsmål och indikatorer, utan att göra för stora förändringar så att man inte kan följa utvecklingen över tid. Inriktningsmålen ska utvärderas genom mätbara indikatorer. Projektet ska leverera ett förslag till utvecklingsstrategi med högst 15 inriktningsmål. Indikatorer ska anges och utgå ifrån/anpassas till de nyckeltal och redovisningar som kommunen lämnar till nationella institutioner. Målområden/målbilder ska utgöra underlag för kommunstyrelsens och nämndernas verksamhetsplanering. Kommunstrateg Malin Sjöberg är projektledare med en arbetsgrupp knuten till projektet. Kommunstyrelsens utskott för stöd och strategi är styrgrupp och kommunchefens ledningsgrupp är referensgrupp. En ny utvecklingsstrategi ska vara färdig för antagande i kommunfullmäktige senast i mars Handlingar Projektdirektiv utvecklingsstrategi från 2017.pdf (inkluderad nedan) Sida 7 av 15

16 Lindesbergs kommun Projektdirektiv 1(3) Projektnamn: Revidering av utvecklingsstrategin Dnr Projektägare: Kommunchef Christer Lenke Version 1 Projektnamn Revidering av utvecklingsstrategin. Projektägare Kommunchef Christer Lenke. 1. Bakgrund, syfte, strategier och mål 1.1. Idé och bakgrund Att ha en utvecklingsstrategi med väl formulerade inriktningsmål som har mätbara och påverkbara indikatorer gör att det blir bättre kvalitet i kommunens arbete med ledning och styrning. Väl formulerade och tydliga inriktningsmål ökar också förutsättningarna för att nämndernas mål blir tydliga och distinkta. Eftersom en strävan finns att målen ska vara medborgarfokuserade och indikatorerna ska vara resultatindikatorer som visar på vilken kvalitet medborgarna får, kommer även resultatet medborgarna till gagn. Kommunfullmäktige antog år 2013 utvecklingsstrategi för åren Strategin är indelad i sex målområden med sammanlagt 15 inriktningsmål. Med anledning av att utvecklingsstrategin upphör att gälla efter år 2016 behöver en revidering göras Syfte Syftet med projektet är att se över nu gällande inriktningsmål och indikatorer, utan att göra för stora förändringar så att man inte kan följa utvecklingen över tid. Inriktningsmålen ska utvärderas genom mätbara indikatorer Strategier En utvecklingsstrategi antagen av kommunfullmäktige är grunden för styrning, ledning och uppföljning av kommunstyrelsens och nämndernas verksamheter. Strategin ska harmoniera med den regionala utvecklingsstrategi som antagits av regionfullmäktige Projektmål Projektet ska leverera ett förslag till utvecklingsstrategi med högst 15 inriktningsmål. Indikatorer ska anges och utgå i från/anpassas till de nyckeltal och redovisningar som kommunen lämnar till nationella institutioner. Detta innebär att kommunen kan göra jämförelser med andra kommuner. Målområden/målbilder ska utgöra underlag för kommunstyrelsen och nämndernas verksamhetsplanering. Projektet ska utgå från de nu gällande inriktningsmålen och börja med att utvärdera eventuella brister i målformuleringarna och hur målen utvärderas (indikatorerna). Det är väsentligt att nämnderna och bolagen naturligt kan bryta ner inriktningsmål till nämndmål/bolagsmål för sin verksamhet så att all verksamhet kan vara delaktig i att arbeta för att uppnå inriktningsmålen. Det är svårt annars att få en tydlig röd tråd mellan mål på alla nivåer och aktiviteter med

17 Lindesbergs kommun Projektdirektiv 2(3) Projektnamn: Revidering av utvecklingsstrategin Dnr Projektägare: Kommunchef Christer Lenke Version 1 följdproblemet att det inte blir en effektiv resultatstyrning. Hänsyn behöver också tas till trenderna i samhället utifrån en omvärldsanalys. En utgångspunkt är att antalet mål inte ska öka, eftersom en effektiv resultatstyrning förutsätter få mål Effektmål och nyttoanalys Kommunfullmäktige ska på ett enkelt och överskådligt sätt kunna följa kommunens utveckling utifrån inriktningsmålen kopplat till budgeterade medel Uppföljning Uppföljning av samtliga inriktningsmål i utvecklingsstrategin görs två gånger per år, i delårsbokslut per den 30 juni och årsredovisning Avgränsningar Projektet ska utgå från nu gällande utvecklingsstrategi Målgrupper Utvecklingsstrategin ligger till grund för hela kommunens planering och uppföljning och gäller därmed för samtliga nämnder, förvaltningar och kommunala bolag. 2. Leverans och utvärdering Förslag till ny utvecklingsstrategi ska lämnas till kommunstyrelsen för antagande senast i februari 2016 och kommunfullmäktige i mars Projektorganisation 3.1. Projektledare Kommunstrateg Malin Sjöberg Arbetsgrupp Kommunens övergripande analysgrupp som består av ekonom Anette Persson och utvecklingsstrategerna Lena Uvhagen och Björn Österby, samt utbildningskoordinator Anna Spalin. Övriga strateger knyts till arbetsgruppen vid behov Styrgrupp Kommunstyrelsens utskott för stöd och strategi 3.4. Referensgrupp Kommunchefens ledningsgrupp

18 Lindesbergs kommun Projektdirektiv 3(3) Projektnamn: Revidering av utvecklingsstrategin Dnr Projektägare: Kommunchef Christer Lenke Version 1 4. Tid- och aktivitetsplan Antagande av projektdirektiv i ledningsgruppen: april 2015 Antagande av projektdirektiv i utskottet för stöd och strategi: 25 maj 2015 Antagande av projektdirektiv i kommunstyrelsen: 15 juni Budget Förslag arbetas fram av projektledaren tillsammans med arbetsgruppen och styrgruppen under hösten Antagande av ny utvecklingsstrategi av kommunstyrelsen: senast i februari 2016 Antagande av ny utvecklingsstrategi av kommunfullmäktige: senast i mars Projektet ryms inom befintlig budget. Extern konsult får anslås efter samråd med kommunchefen. 6. Riskanalys Risken är att projektets proportioner växer till att bli en total revidering av inriktningsmålen. Då försvinner långsiktigheten i målen. Det är upp till projektledaren att se till att projektet håller sig innanför ramarna. 7. Referenser Vision Utvecklingsstrategi , KF 68/2013. Regional utvecklingsstrategi. Mål- och resultat att utveckla mål- och resultatstyrning, Sveriges Kommuner och Landsting

19 5. Förfrågan om medlemskap i Finnskogarna Ekonomisk Förening 2015 Ärendebeskrivning Lindesbergs kommun var tidigare medfinansiär i projektet Finnskogarna.com, som avslutades i maj bidrog Lindesbergs kommun med kronor till Finnskogarna. Finnskogarna ekonomisk förening inkom den 25 mars 2015 med en ansökan och fortsatt stöd till Finnskogarna Handlingar Medlemskap Finnskogarna EF.pdf (inkluderad nedan) Sida 8 av 15

20

21

22

23

24

25 6. Information om kommunens arbete med heltidstjänster Carina Fyrpihl, Sida 9 av 15

26 7. Besök från lokala Unescocenter Sida 10 av 15

27 8. Presentation och information om Folkhälsoteamet Linnea Hedkvist, Sida 11 av 15

28 9. Presentation och information om risk- och säkerhetsarbete Gunnar Karlsson Sida 12 av 15

29 10. Presentation och plan för kommunens miljöarbete Rickard Sandström, Sida 13 av 15

30 11. Information, övrigt Sida 14 av 15

31 12. Meddelanden Handlingar MEDDELANDEN pdf (inkluderad nedan) Sida 15 av 15

32 MEDDELANDEN (händelser) Utskottet för stöd och strategi Sida 1 (1) Lindesbergs kommun Kansliavdelningen Riktning Hid Besl.inst Info Ärendemening Diarienr Sammtr.dat Notering Handläggare Ut USS KS 93/ Ekonomisk månadsuppföljning /133 AKK Winess Bardeli Datasystem :53 Antal:1 HAMED

33 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS 93 Dnr. 2015/133 Ekonomisk månadsuppföljning mars 2015 Beslut Den ekonomiska rapporten för mars 2015 läggs till handlingarna. Kommunstyrelsen uppmanar samtliga nämnder och utskott att följa budget. Ärendebeskrivning Sjukfrånvaron är högre än vid motsvarande period föregående år. En liten tendens till ökning ses både på socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Årets första och andra månad visar en befolkningsökning med 25 personer. Befolkningen ökar tack vare ett positivt invandringsnetto. Kommunen har ett fortsatt negativt födelsenetto och inrikes flyttningsnetto. Starten på 2015 visar en ökning av ungdomsarbetslösheten i kommunen. Både ungdomsarbetslösheten och den totala arbetslösheten ligger över Region Örebro läns nivåer. Ökningen av utbetalt försörjningsstöd i mars beror på att februari månad är en kort månad, så att flera utbetalningar sker i början av mars, som avser februari. Antalet hushåll har även ökat mellan februari och mars. IT- och teleenheten redovisar ett underskott på helår på 2 Mnkr som beror på eftersläpade kostnader för statsnät. Det är lantmäterikostnader, konsultkostnader och intrångsersättningar som belastar Ökade lönekostnader på personal- och löneenheten på grund av personalomsättning leder till ett beräknat underskott på 0,1 Mnkr. Det fackliga kontot beräknas visa ett underskott på helår på 0,3 Mnkr och personalbefrämjande åtgärder redovisar ett överskott på 0,2 Mnkr. Prognosen för 2015 för samtliga verksamheter inom barn- och utbildningsnämnden är oförändrad från tidigare månad, med ett underskott mot budget med -0,1 Mnkr. Underskottet är inom grundskolans verksamhet. 3 av 14 skolenheter har tillsammans ett underskott på 1,2 Mnkr som delvis finansieras med överskott inom grundskolans hela budgetram. Elevens val av skola till hösten 2015 inom både grundskola och gymnasieskola kan förändra prognosen snabbt. I övrigt är det inom gymnasiesärskola och fritidshem som de största utmaningarna med budget 2015 finns. Inom socialnämnden avser det prognostiserade underskottet inom individoch familj fler externa barn- och vuxenplaceringar än budgeterat. Justerande Utdragsbestyrkande

34 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Kommunstyrelsen För Bergslagens miljö- och byggnämnd saknas internfakturor för kronor, där kommunen har betalt licensavgifter för helår. Mätningssidan är inte fakturerad. Meddelas för åtgärd: Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Bergslagens miljö- och byggnämnd Tillväxtutskottet Utskottet för stöd och strategi Justerande Utdragsbestyrkande