Kapitel 6 06/05/2012. Internationell rörlighet för produktionsfaktorer. Löner och kapitalavkastning beror av marginalproduktiviteten

Transkript

1 Kapitel 6 Internationell rörlighet för produktionsfaktorer roduktionsfaktorerna har en avtagande avkastning om vi ökar den ena medan den andra är konstant Y Y Om vi har en arbetare per maskin och ökar till 2 kan produktionen öka ganska mycket eftersom maskinen kan användas större del av dygnet. Men om vi ökar till 3 arbetare per maskin blir produktionsökningen mindre. Och när vi ökar till 4 per maskin blir ökningen ännu mindre det börjar bli trångt och svårt att arbeta effektivt. L Om varje arbetare har två maskiner istället för en blir produktionen större. Ökar vi sedan med en tredje maskin kommer ökningen inte att vara lika stor eftersom det är svårare att övervaka tre maskiner. K Löner och kapitalavkastning beror av marginalproduktiviteten Om K/L är stor har kapitalet en låg marginalproduktivitet. et innebär att avkastningen på kapital blir låg. Företagen kan inte betala så mycket för att hyra ytterligare en maskin. Om K/L är stor innebär det att L/K är liten. å är arbetskraftens marginalproduktivitet hög och företagen kan betala höga löner för att anställa ytterligare arbetare. I länder med mycket kapital per arbetare är lönerna höga och kapitalavkastningen låg. I länder med lite kapital per arbetare är lönerna låga och kapitalavkastningen hög. 1

2 Internationell rörlighet av arbetskraft Migration: Immigranter byter nationstillhörighet permanent. Migrationen i världen ökar År 1965 lever75 millioner människor i ett annat land än där de är födda År 2000 är motsvarande siffra 150 millioner Idag ca 3 % av världens befolkning Gästarbetare: ersoner som tillfälligt arbetar i ett annat land. Internationell migration Table 6.3 Immigrants as a percentage of the opulation and the Labor Force, 2005 ercentage ercentage ercentage ercentage Country of opulation of Labor Force Country of opulation of Labor Force Europe weden 5.3% 4.8% Austria 9.7% 12.0% witzerland Belgium United Kingdom enmark Japan France Germany Traditional Immigrant Countries Italy Australia Luxembourg Canada Netherlands United tates Migrationens orsaker Ekonomiska orsaker: ush factors : Fattigdom och arbetslöshet ull factors : Högre löner, lättare att få jobb Övriga orsaker: Flykt från krig, miljökatastrofer och politiskt förtryck 2

3 Välfärdseffekter av arbetskraftsrörelser från U-länder till I-länder I U-länderna som har ett nettoutflöde av arbetskraft: K/L ökar. Kapitalets marginalprodukt och därmed kapitalavkastningen minskar. Arbetskraftens marginalprodukt och därmed lönerna ökar. I I-länderna som har ett nettoinflöde sker motsatsen: Kapitalets marginalprodukt och därmed kapitalavkastningen ökar. Arbetskraftens marginalprodukt och därmed lönerna minskar. Välfärdseffekter av arbetskraftsrörelser mellan länder För världen som helhet ökar produktionen och därmed inkomsterna eftersom arbetskraft flyttas från en plats där den har en låg marginalproduktivitet till en plats där det har en hög marginalproduktivitet. roduktionsbortfallet i U-länderna från ett lägre antal arbetare är mindre än produktionsökningen i I-länderna när de får tillgång till fler arbetare. Eftersom världens nationalinkomst ökar måste kapitalägarna i I- länderna och arbetarna i U-länderna tjäna mer än vad arbetarna i I-länderna och kapitalägarna i U-länderna förlorar. Välfärdseffekterna är desamma som vi får av mellanbranschhandel i faktorproportionsmodellen, därför brukar handel anses vara ett substitut till arbetskraftsrörelser. Brain drain Verkligheten är mer komplex än den förenklade analysen på föregående slide. I verkligheten är många immigranter från fattiga länder högutbildade. et innebär att I-länderna får nytta av utbildningskostnader i U- länderna. Men det förutsätter att immigranterna får möjlighet att arbeta i de yrken de är utbildade till. et innebär också att emigration kan vara ett problem för fattiga länder som blir av med välutbildad arbetskraft. Men å andra sidan skickar emigranterna ofta hem betydande belopp till släktingar i hemlandet vilket har en stor betydelse för ekonomin i fattiga länder. 3

4 Kapitalrörelser mellan länder Utländska direktinvesteringar En utländsk direktinvestering innebär att ett företag bygger en fabrik utomlands eller köper upp ett utländsk företag (minst 50% av aktierna). Table 6.1 elected Indicators of FI and International roduction, Value at Current rices (Billion dollars) Annual Growth Rate (per cent) Item FI Inflows % 9.7% 27.4% 28.9% FI Inward tock 647 1,789 7,123 10, Utländska direktinvesteringar Table 6.2 Regional istribution of FI Flows, Region/Country FI Inflows FI Outflows eveloped Countries European Union Japan United tates Other eveloped Countries eveloping Countries Africa Latin America & the Caribbean Asia & Oceania Central & Eastern Europe World e flesta direktinvesteringar sker mellan de rika länderna Men det finns också en nettoöverföring av kapital från rika till fattiga länder, U-länderna tar emot mer direktinvesteringar än vad de investerar I andra länder. Orsaker till FI Högre avkastning på kapitalet. I länder med låg kapitaltillgång är kapitalavkastningen högre. Geografiska aspekter såsom tillgång till naturresurser eller klimat lämpligt för viss typ av jordbruksproduktion. Handelshinder och transportkostnader kan göra det svårt att exportera till ett land. Ett alternativ till export blir då att lokalisera produktionen inom landet genom en direktinvestering. Närvaro på den lokala marknaden kan ge bättre kontakt med och kännedom om konsumenterna än om man bara exporterar dit. 4

5 Välfärdseffekter av internationella kapitalrörelser (Från I-länder till U-länder.) I-länderna har ett nettoutflöde av kapital: K/L minskar. Kapitalets marginalprodukt och därmed kapitalavkastningen ökar. Kapitalägarna får högre andel av nationalinkomsten. Arbetskraftens marginalprodukt och därmed lönerna minskar Arbetarna får en lägre andel av nationalinkomsten. I U-länderna som har ett nettoinflöde av kapital sker motsatsen: Kapitalets marginalprodukt och därmed kapitalavkastningen minskar. Kapitalägarna får lägre andel av nationalinkomsten. Arbetskraftens marginalprodukt och därmed lönerna ökar. Arbetarna får en högre andel av nationalinkomsten. Välfärdseffekter av internationella kapitalrörelser (Från I-länder till U-länder.) För världen som helhet ökar produktionen och därmed inkomsterna eftersom kapital flyttas från en plats där det har en låg marginalproduktivitet till en plats där det har en hög marginalproduktivitet. roduktionsbortfallet i I-länderna från ett lägre antal maskiner är mindre än produktionsökningen i U-länderna när de får tillgång till fler maskiner. (Överföringen av kapital är en av förklaringarna till att tillväxten är högre i U-länder än i I-länder) Eftersom världens nationalinkomst ökar måste kapitalägarna i I- länderna och arbetarna i U-länderna tjäna mer än vad arbetarna i I-länderna och kapitalägarna i U-länderna förlorar. Välfärdseffekterna är desamma som vi får av mellanbranschhandel i faktorproportionsmodellen, därför brukar handel anses vara ett substitut till kapitalrörelser. Exempel, fria faktorrörelser mellan Indien och UA Antag att K/L är liten i Indien och stor i UA I Indien är kapitalavkastningen hög och lönerna låga I UA är lönerna höga och kapitalavkastningen låg Om amerikanska kapitalister kan investera i Indien istället kommer de att välja att göra det, med lägre investeringar i UA och högre i Indien kommer kapitalstocken att öka i Indien och minska i UA Om indiska arbetare har en möjlighet att flytta till UA kan de få högre inkomster. Arbetskraften minskar i Indien och ökar i UA. K/L ökar i Indien och minskar i UA, vilket innebär att skillnaderna i löner och kapitalavkastning minskar. Vilket i sin tur minskar incitamenten att emigrera eller investera utomlands. Eftersom produktionsfaktorerna har flyttats från ett land där den faktorn har låg produktivitet till ett land där den har hög har världens totala produktion ökat. 5

6 Multinationella företag Ett multinationellt företag är ett företag som har verksamhet i många olika länder. Om ett företag vill börja sälja sin produkt i ett annat land finns i princip tre alternativ: 1. Export 2. Ge ett företag i det andra landet rätt till licenstillverkning. 3. irektinvestering, och bli ett multinationellt företag. Multinationella företag blir allt vanligare och spelar en allt viktigare roll i världsekonomin. För att förklara detta finns en teori som kalls OLI teorin. Ownership Localization Internalization Ownership syftar på ägande av en speciell tillgång, oftast en immateriell tillgång såsom patent eller kunskap om speciella produktionsmetoder. Om man väljer alternativet att lägga ut produktionen som licenstillverkning till ett annat företag så finns risk att man skapar en konkurrent om framtida produkter. et andra företaget får del av kunskaper som de kan utnyttja till att utveckla nya konkurrerande produkter. För att behålla kontrollen över företagsspecifik kunskap blir export eller direktinvestering att föredra. Localization syftar på att det finns specifika fördelar med att producera på en speciell plats. et kan vara tillgång till speciella resurser eller bättre klimat. Om man förlägger produktionen i det land där man ska sälja produkten slipper man tullar och transportkostnader. Argument för direktinvestering eller licenstillverkning istället för att exportera till det andra landet. Internalization syftar på att det finns fördelar med att bedriva produktionen inom en organisation, argument mot licenstillverkning. (Motsatsen till detta är outsourcing när det finns fördelar att låta ett annat företag utföra en del av produktionsprocessen) OLI-aspekterna ger olika argument mot export och licenstillverkning och stärker därmed skälen till att göra en direktinvestering och bli ett multinationellt företag 6

7 olitiska aspekter på multinationella företag. Å ena sidan kan ett land vilja locka till sig FI för att få mer kapital och därmed ökad tillväxt och högre löner. Å andra sidan kan man vilja begränsa FI för att ha en större kontroll över det egna näringslivet. katteaspekter Olika dotterföretag i en multinationell koncern betalar skatt där de är lokaliserade vilket ger ett incitament att redovisa höga vinster i länder med låg företagsbeskattning och låga vinster i länder med hög företagsbeskattning. Transfer pricing innebär att man använder internprissättning för att flytta vinster mellan länder. kattekonkurrens mellan länder, regeringar kan börja tävla med varandra att sänka företagsbeskattningen för att på så vis få företagen att betala mer skatt i det egna landet. Kapitel 7, 8 Handelshinder Tullar Tullar är skatter som ska betala för att importera en produkt, dvs för att flytta produkten över en nationsgräns. Tullar används dels för att öka skatteintäkterna dels för att skydda vissa branscher mot utländsk konkurrens. Intäktsmotivet är viktiga i U-länderna där tullar ofta utgör en stor andel av statens intäkter. et protektionistiska motivet är viktigt i I-länder där vi ofta vill skydda vissa branscher mot konkurrens från låglöneländer. Tullarna påverkar ett lands industristruktur eftersom de påverkar inhemska produktionens storlek i olika branscher. e påverkar också konsumenterna genom ökade priser vilket påverkar vilka varor de väljer att konsumera. Men de påverkar också produktion och konsumtion i andra länder via påverkan på världsmarknadspriserna. 7

8 Tullar tas antingen ut som enhetstullar, en avgift per enhet eller ad valorem tullar, en procent av priset eller en kombination av båda. Table 7.1 roduct Live, Chickens Hams Butter elected U.. Tariffs Rice wine or ake Cheddar Cheese 16% Caviar 15% High uality Beef Cuts 4% hotographic Film in Rolls, 35mm 3.7% Tire of Rubber for Motor Vehicles Radial 4% Bicycles 11% uty Rate 0.9 cents each 1.4 cents/kg 12.3 cents/kg 3 cents/liter Mushrooms 8.8 cents/kg + 20% Cigars each valued as less that 15 cents $1.89/kg + 4.7% Cigarettes, paper-wrapped 41.7 cents/kg + 0.9% Women s or Girl s Overcoats made of wool 55.9 cents/kg % En enhetstull på bilar på kr kommer öka priser på alla bilar med kr. et innebär en högre procentuell prisökning på billiga bilar som i första hand köps av låginkomsttagare. Enhetstullar kan därför sägas vara regressiva En ad valorem tull på bilar exempelvis 5 procent av priset ger lägre prisökning på billiga bilar än på dyra bilar så vi undviker den regressiva effekten. Om vi väljer enhetstullar kommer inhemska producenter att specialisera sig på lågprisprodukter. Vid ad valorem tullar finns starkare skäl för inhemska producenter att specialisera sig på högprisprodukter. Ekonomiska effekter av en tull i en liten öppen ekonomi Världsmarknadspriset påverkas ej så vi behöver bara analysera inhemska effekter. roduktionen ökar och konsumtionen minskar, Figure 7.4 omestic Effects of a Tariff minskad import rice of Cloth roducenterna får ökade vinster och staten ökade skatteintäkter Tariff = T t w a b E c G d F Konsumenterna förlorar mer än de övriga vinner, ruta b och d är samhällets totala förlust, dead weight loss uantity of Cloth 8

9 Ekonomiska effekter av en tull i ett stort land Världsmarknadspriset påverkas så vi måste analysera effekterna både inom landet och utomlands Figure 7.5 omestic Effects of a Tariff in a Large Country rice of Cloth E U rice of Cloth INIA U 1 * a b c d e * 2 2 F INIA U uantity of Cloth U.. Cloth Market INIA uantity of Cloth India Cloth Market Utbud och efterfrågan på världsmarknaden ger oss världsmarknadspriset på tyg. Om vi inte har några handelshinder eller transportkostnader blir de inhemska priserna lika med världsmarknadspriset. UA INIA WORL U U U INIA World I World INIA U U C U C I I I W Antag att UA inför en tull: UAs importefterfrågan gäller priset inklusive tull så vi ritar en efterfrågekurva längre ner som motsvarar efterfrågan till världsmarknadspriset Vi har nu olika priser i Indien och UA, i Indien är det lika med världsmarkandspriset, i UA lika med världsmarknadspriset plus tull. UA INIA WORL U U INIA World U I World INIA U U C U C I I I W W 9

10 Välfärdseffekter i UA UA tjänar på tullen om den blå rektangeln (den del av tullen som betalas av Indiska producenter) är större än trianglarna (den del av konsumenternas förlust som inte motsvarar någon annans intäkt.) UA INIA WORL U U INIA World U I World INIA U U C U C I I I W W Välfärdseffekter i Indien roducenterna förlorar mer än konsumenterna tjänar UA INIA WORL U U INIA World U I World INIA U U C U C I I I W W Table 7.2 The Economic Effects of elected U.. Import Tariffs in 1990 (in millions of $) roduct Tariff (%) Consumer Cost Tariff Revenue roducer Gain ead- Weight Loss Consumer Cost per Job in Thousands Ceramic Tiles Costume Jewelry Frozen Concentrated orange juice Glassware Luggage Rubber Footwear Woman s Footwear Woman s Handbags

11 Argument för tullar Öka statens intäkter - framförallt i U-länder med dåligt utvecklade skattemyndigheter, då är tullar enklare att driva in än andra skatter Försvars och beredskapsskäl - Vid krig som hindrar internationell handel är det bra att ha en inhemsk produktion av de viktigaste typerna av varor kydd för nya industrier som kan bli viktiga i framtiden kydd av industrier som håller på att slås ut kan vara motiverat om krisen är tillfällig, annars bättre att stödja omskolning till verksamhet som har framtiden för sig. kydda inhemska jobb å kort sikt kan arbetslösheten öka om en bransch slås ut, på lite längre sikt kommer arbetarna att få jobb i andra branscher. Importkvoter Importkvoter begränsar den totala mängden som får importeras av en vara. Figure 8.2 omestic Effects of a uota rice of Cloth 1 Area a är ökningen av producentöverskottet q uota + Area c är ökad vinst till importörer eller utländska exportörer a b c d w uantity of Cloth Importkvoter Importkvoter ger nästan samma effekter som tullar i en statisk analys Figure 7.4 omestic Effects of a Tariff rice of Cloth Tariff = T t w a b c d uantity of Cloth 11

12 Vad händer om efterfrågan ökar och vi har en tull? rice of Cloth t Tariff = T w Om efterfrågan ökar är priset oförändrat, import och konsumtion ökar uantity of Cloth Vad händer om efterfrågan ökar och vi har en importkvot? rice of Cloth 1 q q uota + riset stiger Inhemsk produktion och konsumtion ökar w uantity of Cloth Vad händer om världsmarknadspriset ökar och vi har en tull? rice of Cloth riset stiger: roduktion ökar Konsumtion och import minskar Tariff = T t w uantity of Cloth 12

13 Vad händer om världsmarknadspriset ökar och vi har en importkvot? rice of Cloth 1 uota + Vinsten för importörer eller utländska exportörer minskar q w 3 4 uantity of Cloth Industripolitik Industripolitiken skiljer sig åt mellan länder, olika typer av regler, exempelvis skatteregler eller arbetsskyddsbestämmelser avviker och påverkar företagens kostnader. ärmed påverkas handeln av industripolitiken. ubventioner ubventioner kan användas för att stödja den inhemska industrin och utgör därmed ett alternativ till tullar och kvoter. e kan vara direkta i form av en summa pengar per producerad enhet, men de kan också vara indirekt i form av en extra förmånlig industripolitik. irekta subventioner är olagliga enligt WTOs regler men indirekta är svårare att reglera. roduktionssubventioner Figure 7.6 The Effects of a omestic roduction ubsidy rice of Cloth 1 ubsidy E G Tariff = T t w a b c d F uantity of Cloth 13

14 rice of Cloth roduktionssubventioner En produktionssubvention av samma storlek som tullen ger samma ökning av inhemsk produktion men drabbar inte konsumenterna 1 ubsidy w a a b E F Konsumenterna påverkas ej uantity of Cloth Figure 7.4 omestic Effects of a Tariff rice of Cloth Tariff = T t w a b c d uantity of Cloth Miljöpolitik Miljöpolitiken kommer att påverka handelsströmmarna. Om ett land har en strängare miljölagstiftning blir det högre produktionskostnader och inhemsk produktion kan ersättas av import. Race to the bottom: Länder kan tävla om att mildra miljölagstiftning för att locka till sig mer produktion: Exempel: vensk industri betalar reducerad koldioxidskatt. Race to the top: Men länder kan också tävla om att skärpa miljölagstiftningen för att allokera miljöförstöringen till andra (fattigare) länder och genom import ändå kunna konsumera billiga varor. Exempel: verige har förbjudit uranbrytning pga av att den ger svår miljöförstöring, men vi importerar uran så att vi ändå kan konsumera billig el. (Koldioxid har globala effekter så svenskar drabbas inte mer än andra länder av att svensk industri har en hög energikonsumtion, uranbrytning har lokala effekter så vi slipper de effekterna om vi importerar uran.) 14

15 Internationella miljöavtal Internationella miljöavtal kan vara en lösning på race to the bottom problemet. Exempel: Förmodligen är rika länder duktigare på att ta hand om miljöfarligt avfall på ett säkert sätt. Men i fattiga länder tillåts ofta dumpning vilket är billigare. Vem har komparativ fördel i att ta hand om miljöfarligt avfall? U-ländernas komparativa fördel i form av lägre kostnader kanske bara är skenbar? et vore antagligen bättre för världen som helhet om vi fraktade farligt avfall från U-länderna till I-länderna för att destruera det så det blir ofarligt. Men det är billigare att betala u-länderna en liten slant för att få dumpa det farliga avfallet där än att använda de avancerade metoderna i de rika länderna. Om vi har skenbara komparativa fördelar går handeln åt fel håll. The Basel Convention on the Control of Transboundary Movements of Hazardous Waste är ett exempel på internationellt avtal. et förbjuder rika länder att skicka farligt avfall till fattiga länder. Är detta ett handelshinder som hindrar fattiga länder att tjäna pengar på att ta hand om avfall? Eller är det ett stöd för befolkningarna i de här länderna så att inte deras regeringar mutas att ta emot avfall som skadar deras egen befolkning? Regleringar på arbetsmarknaden Alla länder har olika regleringar kring arbetsmiljö, arbetstidslagar, regler för hur man kan säga upp personal etc. etta påverkar kostnadsnivåerna och därmed komparativa fördelarna i olika länder. Utnyttjar vi fattiga länders befolkningar när vi importerar billiga varor som tillverkas av förtryckta arbetare under usla arbetsvillkor? Eller ger vi dem en chans att ändå tjäna lite pengar för att komma ur sin fattigdom? kulle internationell arbetsmiljölagstiftning vara ett hinder för U-länderna att exportera sig ur sin fattigdom eller ett stöd till förtryckta arbetare i tredje världen? Om ett land tillåter slaveri har det då en komparativ fördel i arbetskraftsintensiv industri eller är den bara skenbar? 15

16 Transportkostnader Transportkostnader minskar handeln eftersom det blir mindre lönsamt att exportera eller importera. En vara kommer bara att handlas om prisskillnaden mellan länderna är större än transportkostnaden. Non-tradeable goods är varor där transportkostnaden är så hög att det inte uppstår någon internationell handel. Tradeable goods är varor där transportkostnaderna är tillräckligt låga för att handel ska uppstå. Transportkostnadernas påverkan på handeln Vi antar att importören betalar för frakten. UA INIA WORL U U U INIA World t I t World INIA U U C U C I I I W Transportkostnaderna minskar vinsterna från handel på samma sätt som tullar gör, är det ett argument för att subventionera transporter? Nej handeln är enbart lönsam, om vinsterna av handel är större, än kostnaderna för transporter. Om vi subventionerar transporterna får vi för mycket handel. 16