Innehållsförteckning. Referat 2. Inledning 2. Litteraturstudie 3. Material och metoder 4. Resultat 4. Diskussion 6. Källor 7

Transkript

1 Innehållsförteckning Referat 2 Inledning 2 Litteraturstudie 3 Material och metoder 4 Resultat 4 Diskussion 6 Källor 7

2 Referat Detta arbete tar upp frågan om möjligheten att och intresse för att mentaltesta unga travhästar. Inga försök finns gjorda på travhästar och endast ett funnet gjort på halvblod. En litteraturstudie av detta försök och intervjuer av professionella travtränare ingår i studien. I försöket på halvblod tog man reda på om det går att mäta hästars temperament. De använde unghästar vars uppväxt och miljö var likartad. I två skilda moment utsattes de för ett hastigt uppdykande okänt föremål och de blev ledda över en träbro. Det senare för att även ta reda på deras hanterbarhet. Man dokumenterade deras reaktioner, pulskurva och hur lång tid hästarna tog på sig. Man kom fram till att det går att mentaltesta unga halvblod. Fyra travtränare tillfrågades om de kunde upptäcka om en ung travhäst har ett bra löphuvud, vilket är en mycket viktig egenskap hos en travhäst och om andra viktiga mentala egenskaper de vill ha. Sista frågan var att om det skulle gå att göra ett sådant test, skulle de vilja ha det? De var tämligen överens om att ett bra löphuvud endast visar sig i lopp och att ögonens uttryck är viktigt, likaså moderns beteende. Två var positiva till mentaltest, två tyckte ej att det var nödvändigt. Slutsatsen är att det går att mentaltesta unga hästar, men det finns ännu inget sätt att testa egenskapen löphuvud. I försöken på halvblod upptäcktes det att flera av de testade egenskaperna kan förändras när hästen blir äldre och erfarnare. Inledning När en person ska köpa en travare, t ex en ettåring på auktion, så diskuteras det mycket om hästens härstamning och exteriör. En tredje sak som borde vara intressant att få reda på är hästens temperament och om den har s k löphuvud. Därför skulle det vara mycket intressant om man kunde skapa ett mentaltest för unga travhästar, precis som man kan mentaltesta hundar. Det finns få studier gjorda på häst i ämnet, men nyligen gjordes ett försök på halvblod där man kom fram till att det går att testa/mäta en hästs temperament och personlighet (Visser, I försöket och i den litteratur de använde kom de fram till att följande egenskaper går att beskriva på detta sätt: Prestation Temperament Sinnesrörelse Samarbetsvilja Inlärningsförmåga Löphuvud -beror på både deras fysiska förmåga och deras temperament. -grundinställning gentemot förändringar och utmaningar i omgivningen (Mason, 1984). -kapacitet att uppfatta och reagera på (potentiellt) farliga situationer (Boissy, 1995). -villighet att lyda människan. -förmåga att förändra utförandet av ett visst beteende till följd av erfarenhet (Chance, 1993). -viljan att vinna trots mjölksyra och smärta. 2

3 Vilka egenskaper vill då en tränare ha hos en travhäst? Finns det en möjlighet att testa/mäta dessa? Är ett mentaltest något som en köpare/tränare vill ha med i bedömningen av en ung travare? Något som också är viktigt att få fram är om den testade egenskapen förblir likadan genom åren, om hästen reagerar likadant vare sig den är ett eller fem år gammal. Om hästen har ett löphuvud eller inte är den egenskap som är mest intressant att få fram på en travare. Litteraturstudie Jag har studerat ett försök att mentaltesta halvblod (Visser, 2002). De började med ettåringar till tvåårsåldern, plus att det gjordes ett ridförsök på vuxna hopphästar. Det första gjordes i Holland och det andra på Strömsholm, Sverige. Det gjordes två försök på ettåringarna och när de var två år så gjordes samma försök igen. Det ena gick ut på att utsätta den ensamma hästen för ett hastigt uppdykande okänt föremål och det andra var att leda hästen över en träbro. Man dokumenterade med filmkamera och pulsmätare. Det användes runt 40 hästar i försöken. De använde en inomhusarena, ca 18*21m, och en, 3*3 m, med en dörr från utsidan och en dörr in till arenan. Föremålstestet började med att en skötare ledde hästen till en där den fick stå ensam en stund. Dörren öppnades med automatik och hästen kunde gå in i arenan. Där sänktes ett utfällt paraply ner från taket. Det var en tyngd fastsatt på det för att det skulle ta två sekunder att få ner det till ca en meter över underlaget. Efter ett antal minuter hämtades hästen och leddes tillbaka till stallet. Hanterbarhetstestet började på samma sätt med att hästen blev ledd till en där den fick vara ensam en stund. Efter tre minuter ställde sig en skötare framför boxen, efter ytterligare tre gick denne in i boxen och klappade hästen på manken för att sedan ta på den en grimma och leda ut den i arenan. Där skulle den bli ledd över en träbro som var 15 cm hög. Det låg halmbalar på sidorna av den. Hästen fick tre försök på sig och när den klarat det eller gjort sina tre försök så leddes den hem till stallet. I figur 1 resp 2 beskrivs hur de olika testerna var upplagda. Fig 1 Föremålstest minuter Leds till Ensam i Ensam i arena Arena med föremål Fig 2 Hanterbarhetstest minuter Leds till Ensam i Skötare framför Skötare i Leds mot/över bro 3 försök 3

4 Man studerade dessa beteenden hos hästarna: * Blåser kort frustande ljud följt av ljudlig inandning. * Utforskar står inom två meter från föremålet, nosen under dets mittlinje, öron, ögon och huvud pekande mot det. * Utforskar annat gör ej ovanstående. * Fokuserad nosen under föremålets mittlinje, öron, ögon och huvud pekande mot det. * Tid det tar att komma inom två meter från föremålet. * Tid det tar att röra vid föremålet. * Om den travar eller galopperar. Vid hanterbarhetstestet studerades också om hästen var motsträvig när den leddes mot bron, vilket tolkades som ovilja att samarbeta, och antal försök som krävdes för att ta sig över bron. Vid ridtestet som utfördes på vuxna hästar studerade man dessa parametrar: * Känslig för störningar hur snabbt och intensivt hästen reagerar för störningar i omgivningen. * Skyggig hur ofta och intensivt hästen skyggar för något. * Livlighet hur aktiv och vaken och/eller lekfull hästen är. * Självförtroende hur trygg och säker hästen verkar vara. * Nyfikenhet tendens att utforska olika saker i omgivningen. * Mod tendens att passera/klara av skrämmande ting och händelser. Litteraturstudien visade att pulsen är ett bra sätt att mäta temperament på. Pulsbilden är även konstant genom åren hos en individ, åtminstone från ett till två års ålder, liksom flykt. Pulsen visade tydliga skillnader mellan olika individer. Även om hästen inte flyr så kan man se på pulsen om den är rädd eller stressad. I detta fall berodde en högre puls mer på sinnesrörelse än på fysisk aktivitet då de hästarna inte travade eller galopperade så mycket. En hög pulsvariation berodde på en låg nivå på fysisk rörelse och individen återkom snabbt till den puls den hade innan försöket. En låg pulsvariation berodde på ett mer motsträvigt beteende och det tog betydligt längre tid för den att återkomma till pulsen innan försöket. Man upptäckte också att vuxna hästar reagerade mindre med att fly, jämfört med yngre hästar (ett år) och de unga hästarna spenderade mer tid att utforska det främmande föremålet än de vuxna. Detta ansåg de bero på att vuxna hästar har blivit lärda att inte fly, även om de är rädda. Material och metoder Jag har frågat fyra olika professionella travtränare om vad de har för åsikter om mentaltest. De frågor jag ställde var: * Kan du upptäcka om en häst har ett bra löphuvud på annat sätt än i tävling? * Kan du upptäcka det på en ettåring? * Vilka mentala egenskaper är det viktigt att en travhäst har? * Om det går att göra ett mentaltest, är det något du skulle vilja ha med när du bedömer en häst du funderar på att köpa? Utöver härstamning, exteriör, veterinärutlåtande och röntgen. 4

5 Resultat Travtränarnas svar: Hans Adielsson Han vill ha ett allmänt bra temperament. De ska vara lugna, alerta, trygga och ärliga. Han vill inte ha en nervig häst. Han anser att en häst med bra temperament även har ett bra löphuvud, och att de flesta hästar har det. För att veta helt säkert om en häst har bra löphuvud så behöver den sättas på prov, i lopp. Innan första start, vid uppträningen, så kan man få en viss förståelse om hästens löphuvud. Hans brukar titta på de unga hästarnas huvud och blick innan han köper den. Ett huvud med bra form och ett bra uttryck i ögonen brukar ha ett bra temperament. Det går inte att se på rangordningen eller det sociala beteendet i flock om den har ett bra löphuvud eller inte. Ofta är en bra häst en i flocken ganska lågmäld individ någonstans i mitten av rangordningen. Han tittar en del på moderns beteende, då fölet till stor del präglas på henne. Dessutom kan en ganska skyggig och larvig häst bli mycket bra, om den har förmågan att koncentrera sig på uppgiften vid tävling (t ex Raggaren som tjänat ca två miljoner kronor, är en riktig glytt ). Hans tycker inte att ett mentaltest är nödvändigt vid en bedömning, då han själv kan se om hästen ger ett bra intryck. Stefan Hultman Han tycker inte att man kan se på en häst, eller en ettåring, om den har ett bra löphuvud och inte heller på rangordningen. Han tycker att ett bra löphuvud kan märkas på om hästen frivilligt svarar ut andra hästar som kommer bakifrån, inte bara i lopp, utan även vid t ex bakvarv (medsols) och värmning (som From Above gör). Om han ser en häst i ögonen så vill han se intelligens. Om ingen är hemma så är det tecken på sämre mentala egenskaper och han skulle ej köpa den hästen. Han tycker att ett mentaltest kan vara bra att ha med som en bedömningspunkt av en unghäst. Lutfi Kolgjini Han anser att man inte kan märka om en häst har ett riktigt bra löphuvud förrän hästen har startat i lopp, och att man inte kan se det på ettåringar. Han vill att hästarna ska vara förnuftiga och kloka, men det är ändå ingen garanti på om de blir bra. Han anser också att temperament och löphuvud är helt skilda saker och att man inte kan mäta löphuvud. Därför vill han inte ha ett mentaltest. Stig H. Johansson Han tycker inte att man kan märka ett bra löphuvud utanför lopp, men att man kan få en god idé om en ettåring har ett bra temperament, en bra inställning o s v, om man som bedömare är erfaren. Han vill att en häst ska vara trygg, säker och ha ett bra självförtroende. Han tittar mycket på härstamningen. Om ettåringen har en moder med dåligt temperament blir den mindre intressant att köpa. 5

6 Han anser att det är mycket svårt att mäta om en häst har ett bra löphuvud. Om man lyckas med det så tycker han att ett mentaltest skulle vara överlägset i bedömningen av en ettåring. Diskussion Försöken på halvblod visar att det går att mäta temperament på hästar, men man fick inte reda på om egenskapen höll i sig genom åren. Det som höll i sig längst och starkast var hästens tendens att fly från fara. Fast eftersom försöken gjordes på halvblod så var de inte intresserade av att testa löphuvud, då de hästarna vanligtvis inte behöver ha det. När man mentaltestar hundar används begreppet nervkonstitution; avreaktion, hur lång tid det tar från kraftig sinnesrörelse tills att individen är lugn igen. Denna benämning skulle kunna användas på hästar då det är intressant att veta hur de klarar stress. Pulsen visar detta bra. En god nervkonstitution är en hög pulsvariation som går ner snabbt när hästen inte längre utsätts för yttre stress. För att veta mer om hur stressad hästen egentligen blir kan man ta blodprov och mäta halten av stresshormoner, t ex kortison. Det är då lämpligt att ta flera prov med bestämda tidsinterval. När är det då en lämplig tid att testa unghästarna? Bästa tiden torde vara innan auktionerna som ettåring, men efter betet. Det är att föredra att kunna testa hästen i enskildhet, men den måste då vara van vid att vara själv, annars skulle stressen att bli ensam göra testresultaten felaktiga. Ett alternativ är att ha kompisarna i närheten eller att testa flera samtidigt. Testas flera kan det behövas en filmkamera eller flera bedömare så att ingen hästs beteende missas. Att filma kan ändå vara bra, men det ska helst inte vara ett måste. Idealet är att utforma ett test som en eller två personer kan göra där hästen är uppstallad och det bör kunna göras i en fålla, högst 25*25 meter, för att hästen inte ska kunna springa långt iväg. Så hur ska man då gå till väga när man testar en häst? Ganska enkelt borde det vara att testa hästens stressnivå och mod med ett s k föremålstest. Istället för att hissa ner ett paraply kan man slänga in en plastpåse fylld med tomburkar, eller möjligen något aningen mindre skramlande. Och om man vill veta hur hanterbar hästen är, om den vill samarbeta och lita på människan så kan man istället för en träbro ha en presenning eller cavalettibommar på marken som en person ska leda hästen över. Med hjälp av detta kan vi nu få reda på en hel del om hästen, men inte så mycket om den viktigaste mentala egenskapen, löphuvud. Att titta på rangordningen pekar inte ut att en specifik häst har bra löphuvud, men de bästa finns oftast någonstans i mitten, enligt tränares erfarenheter. Det kan ju vara skäligt, då den ranghöga hästen har fullt upp med att hålla koll på alla andra för att bibehålla sin ställning, och den ranglåga får alltid komma sist. Sist till maten, sist till vattnet, sist in i stallet. Den kan också vara tämligen hunsad av de andra och därigenom ha dåligt självförtroende. De hästar som finns i mitten av rangordningen har troligen det lugnaste, enklaste livet. Innan man har hittat ett fungerande test av löphuvud så kommer det att behövas ett par år för att studera de testade hästarna, från ett års ålder till att de börjat tävla och man kan få reda på hur de fungerar. Det bästa vore då att tala med tränaren eller kusken. En häst med bra löphuvud behöver inte tvunget vara först i mål, det kan vara andra saker som hindrar ett förstapris. T ex fysiska svagheter, bättre hästar i det loppet, materiella ting som felas, sämre teknik att trava eller andas, instängd i loppet m m. Det finns mängder med saker som kan inträffa, men som inte behöver betyda att hästens löphuvud är dåligt. En del frågeställningar har dykt upp under arbetets gång: 6

7 Hur testar man egenskapen löphuvud? I litteraturstudien definierades egenskapen som viljan att vinna trots mjölksyra och smärta. Hur kan ett test utformas som kan utföras på ettåriga hästar och som ger en tillräckligt bra vägledning om hästens mentala kapacitet? Finns det någon gemensam nämnare? Legolas är ett bra exempel på löphuvud. Han hade dåliga ben och tålde knappt träning utan att bli halt. Likväl vann han lopp efter lopp Källor Visser, E. K. (2002). Horsonality a study on the personality of the horse. Psen en Looien BV. Boissy, A. (1995). Fear and fearfulness in animals. Q Rev Biol, 70, Chance, P. (1993). Learning and behaviour. 3 rd edition. Belmont: Brooks/Cole. Mason, W. A. (1984). Animal learning: experience, life modes and cognitive style. Verh Dtsch Zool Ges, 77,