ledarskap vid Eliasson Anna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ledarskap vid Eliasson Anna"

Transkript

1 = Rapportt 2010:18 = Institutio onen för pedagogik,didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i ledarskap inom Magisterprogrammet i Ledarskap, 15 hp Attt slå samman utan att personalen går sönder En fallstudie om att främja psykosocial arbetsmiljö vid organisationsförändringar i Svenska kyrkan Anna Eliasson Handledare: Per Hansson

2

3 Sammanfattning I Svenska kyrkan sker nu ett stort antal fusionsprocesser. Mindre enheter läggs samman och nya större församlingar och pastorat bildas. Denna studie fokuserade på sambandet mellan organisationsförändringar och psykosocial arbetsmiljö. Tidigare forskning undersöktes i ett inledande litteraturstudie. Genom intervjuer dokumenterades sedan erfarenheter hos företrädare för anställda, arbetsgivare och stift i Svenska kyrkan. En grundläggande fråga var: Vad kännetecknar ledningsstrategier i de förändringsprocesser då de anställda inte beskriver att arbetsmiljöupplevelsen försämras? Studien tog sin utgångspunkt i den tidigare forskning som visar att om inga extra åtgärder görs för att måna om de anställda under en organisationsförändring försämras vanligen deras upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. Med en proaktiv ledningsstrategi, där ledare aktivt och förutseende tar initiativ till att arbeta med olika arbetsmiljöfaktorer, kan dock en sådan försämring av arbetsmiljöupplevelsen helt utebli. Tidigare forskning framhöll också flera ledningsstrategier som visat sig positivt påverka den psykosociala arbetsmiljön under organisationsförändringar. I synnerhet följande fyra områden nämndes som viktiga att främja i ledningsarbetet: Tydlighet gällande mål, roller och ansvarsfördelning; samverkan mellan ledning och anställda; information och kommunikation samt tillgodoseende av psykologiska behov hos de anställda, som socialt stöd, laganda och rättvisa. Generella erfarenheter, utifrån kontakter med många ledare och anställda som varit med om fusionsprocesser i Svenska kyrkan, undersöktes sedan genom intervjuer av stiftstjänstemän, en arbetsgivarkonsult och fackliga förtroendemän. Informanternas samlade erfarenheter gav stöd för att en proaktiv ledningsstrategi, som omfattade ett metodiskt arbete med de ovan nämnda fyra områdena i samband med förändringsprocessen, kunde främja att anställda inte upplevde att arbetsmiljön försämrades. Utifrån informanternas samlade erfarenhet kunde även ytterligare ett område framhållas som betydelsefullt för upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. Detta femte viktiga område handlade om att människorna i organisationen behövde kunna känna mening och glädje i samband med förändringen. Förändringsledare behövde därför verka för att positiva vinster blev tydliga och att glädje och gemenskap främjades, t.ex. genom gudstjänster, fester och roliga aktiviteter. 1

4 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Förord Introduktion Inledning Fusioner sammanläggningar eller sammanslagningar? Problemformulering Syfte Frågeställningar Metod Litteraturstudie samt fallstudie av erfarenhet i Svenska kyrkan Förväntat resultat Vetenskapstradition Författarens egna begränsningar Bakgrund om Svenska kyrkan Svenska kyrkans organisation Arbetsmiljöansvar i Svenska kyrkan Stiftens utredningar, beslut och utvärderingar Små och stora enheters betydelse för psykosocial arbetsmiljö Tidigare forskning om organisationsförändringar och arbetsmiljö Centrala begrepp Tidigare forskning om fusioner och andra organisationsförändringar Anställdas hälsa och välbefinnande vid nedskärningar och andra organisationsförändringar Strategier för att främja psykosocial arbetsmiljö Tidigare forskning om arbetsmiljön i Svenska kyrkan Empirisk undersökning Metodteori Val av metod Resultat av empirisk undersökning Presentation av data Analys Diskussion Referenser Artiklar, litteratur och rapporter Referenser internet

5 Övriga otryckta källor Förord Denna studie, av erfarenheter av sambandet mellan arbetsmiljö och organisationsförändringar i Svenska kyrkan, hade inte varit möjlig utan de nio personer som i intervjuer delade med sig av sina erfarenheter, kunskaper och tankar. Jag vill därför rikta ett stort tack till er, arbetsgivarkonsult, stiftstjänstemän och fackliga förtroendemän som medverkat. Även Professor Per Hansson vill jag tacka varmt för god och inspirerande handledning. 10 november 2010 Anna Eliasson 3

6 1. Introduktion I detta inledande kapitel beskrivs ämnets betydelse liksom arbetets problemformulering, syfte och frågeställningar. Även den valda metoden samt författarens förförståelse, förväntningar och begränsningar redovisas. 1.1 Inledning Det var bättre förr eller Nu äntligen. Förändringar kan upplevas på olika sätt. Det nutida svenska samhället, som efterträtt industrisamhället och som kan kallas kunskapssamhället eller tjänstesamhället, karaktäriseras av ständig utveckling och förändring (Pettersson, 2000). Så förändras nu också många arbetsplatser och organisationer. En vanlig förändring är att mindre enheter läggs samman och bildar större organisationer, vilket brukar kallas fusion, sammanslagning eller sammanläggning. Fusioner sker såväl i svenska företag och kommuner som i Svenska kyrkan. Styrande, ledande och anställda berörs på olika sätt av dessa förändringar. Både fördelar och nackdelar kan upplevas i samband med förändringarna. Förändringarna motiveras ofta av ekonomiska skäl. Även andra faktorer kan dock påverkas av förändringar, som t.ex. de anställdas psykosociala arbetsmiljö. Vad denna påverkan innebär är omtvistat. Vissa debattörer hävdar att arbetsmiljön kan förbättras genom bildande av större enheter. Andra menar att så inte alls behöver vara fallet. När en fusion eller en annan organisationsförändring är beslutad finns det därför flera angelägna frågor att bearbeta som: - Hur ska arbetsplatsens ledare agera för att arbetsmiljön ska upplevas som god även när organisationen förändras? - Vilka strategier kan främja att de anställda efter förändringen inte suckar Det var bättre förr utan att de istället mer entusiastiskt går ut i arbetet med känslan: Nu äntligen kan vi? 1.2 Fusioner sammanläggningar eller sammanslagningar? På frågor om hur fusioner upplevs och huruvida de är negativa eller positiva finns många svar beskrivna, svar som ibland också skiljer sig diametralt från varandra. Följande tre exempel på fusioner i Sverige visar detta: Det var stor glädje utanför Saabporten i går kväll. Paul Åkerlund, ordförande IF Metall och Ulf Drufva, andre vice ordförande i Unionen, firade med en flaska Unions-cider. ( ) Efter 14 månaders pina har det äntligen blivit klart, säger Ulf Drufva som arbetat på Saab sedan Så skriver lokaltidningen i Trollhättan när det blivit klart att Spyker ska köpa Saab Automobil (TTELA, 24 februari 2010). 4

7 För några månader sedan togs beslutet om att halvera antalet stadsdelar i Göteborg, från 20 till 10. En av de mest omdiskuterade sammanslagningarna är den mellan Torslanda och Biskopsgården. I denna organisation möts ett villadominerat medelklassområde och en av Göteborgs fattigaste och mest socialt utsatta stadsdelar. Torleif Larsson, ny stadsdelschef i Torslanda-Biskopsgården citeras: Det jag vill verka för är att det råder rimligt goda levnadsförhållanden i hela staden. Att människor har möjligheter, och ges ansvar, att forma sina liv. (Göteborgsposten, 5 maj 2010, s. 10). 1 januari 2005 lades Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna samman och bildade Försäkringskassan. Under år 2008 genomfördes ännu en omfattande organisationsförändring. Den nya organisationen har debatterats i media och allvarliga arbetsmiljöproblem har konstaterats av fackförbundet ST liksom av författarna till en kandidatuppsats som utifrån intervjuer med anställda dragit slutsatsen att omorganisationen gått för fort, saknat genomtänkt plan och att de anställda känner sig oroliga och bortglömda (Dzemidzic & Jakupovic, 2009; Fackförbundet ST, 2009). Ovanstående tre exempel beskriver alla fusionsprocesser. De känslor och tankar som uttrycks i de olika fallen är dock mycket skiftande. Spektrumet sträcker sig från stor glädje och lättnad, via förhoppningar om nya möjligheter till uttryckt oro och besvikelse. Fusioner är ofta omfattande processer som innebär många små och stora förändringar, vilka i sin tur påverkar många människor. Beroende av vem som tillfrågas och vilken aspekt av fusionen som undersöks kan därför svaren på frågor om vad fusionen innebär och om den upplevs som negativ eller positiv bli mycket olika. Så kan vi också som synonym till ordet fusion välja det mer negativt laddade ordet sammanslagning eller det mer neutrala eller rentav positiva ordet sammanläggning. Men finns det ändå strategier som ledare kan tillämpa som generellt främjar en mer positiv upplevelse av en fusion? Den frågan har styrt detta arbetes problemformulering, syfte och frågeställningar. 1.3 Problemformulering Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan organisationsförändringar och psykosocial arbetsmiljö. De organisationsförändringar som särskilt fokuseras är fusioner och ekonomiskt motiverade effektiviseringsprocesser. En grundläggande fråga är om olika ledningsstrategier i samband med organisationsförändringar kan påverka de anställdas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. 5

8 1.4 Syfte Arbetet syftar till att lyfta fram både praktisk erfarenhet och aktuell forskning om sambandet mellan organisationsförändring, ledning och arbetsmiljö. Forskningens teorier och resultat jämförs med erfarenheter av förändringsarbete i Svenska kyrkan idag. I uppsatsen redovisas därför först aktuell forskning och sedan dokumenterad erfarenhet hos personer som i sina yrken och uppdrag arbetat och arbetar med just dessa frågor. De faktorer som lyfts fram som viktiga av både forskning och yrkeserfarenhet bidrar särskilt till arbetets slutsats. (Som uppsatsens författare har jag även ett praktiskt egenintresse av att få större kunskap om ämnet då jag som arbetsledare vill kunna främja den psykosociala arbetsmiljön under en kommande organisationsförändring.) 1.5 Frågeställningar De mer preciserade frågeställningarna i detta arbete är: - Hur inverkar organisationsförändringar på anställdas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön? - Kan ledare i samband med organisationsförändringar främja en mer positiv arbetsmiljöupplevelse hos de anställda? - Finns det ledningsstrategier som är särskilt effektiva för att främja de anställdas positiva upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön? 1.6 Metod Litteraturstudie samt fallstudie av erfarenhet i Svenska kyrkan Utifrån syftet att vilja studera både aktuell organisationsforskning och praktisk erfarenhet görs först ett litteraturstudium av forskning från olika yrkesområden och branscher. Sedan görs en fallstudie av Svenska kyrkan. Fallstudien utgår från skriftlig dokumentation av Svenska kyrkans organisation och arbetsmiljö. Genom intervjuer med nyckelpersoner på stift och arbetsorganisationer dokumenteras sedan erfarenhet av organisationsförändringar och arbetsmiljö. I intervjuerna läggs ett särskilt fokus på de strukturförändringar, oftast fusioner, som nu sker i Svenska kyrkan och informanternas erfarenheter av sambandet mellan ledning och arbetsmiljö. 1.7 Förväntat resultat Vid arbetets början var min förutfattade mening att när organisationer förändras kan också de anställdas upplevelse av arbetsmiljön förändras. Jag trodde att om en organisationsförändring är dåligt förberedd förändras upplevelsen av arbetsmiljön generellt i negativ riktning. Jag trodde också att både forskning och intervjuer skulle bekräfta att de anställdas upplevelse kan påverkas positivt av flera faktorer, som t.ex. att anställda får information och inflytande över 6

9 förändringsprocessen. Den tes jag särskilt ville pröva var om en proaktiv strategi, där ledningen innan förändringen planerat för förankring och de anställdas delaktighet, bidrar till en mer positiv upplevelse av arbetsmiljön än om ledningen agerar reaktivt och först efter förändringen försöker hantera de problem som uppstår. Genom att förutsättningslöst söka och läsa forskning inom ämnena arbetsmiljö och organisationsförändring försökte jag balansera min förförståelse av ett proaktivt förhållningssätt som särskilt konstruktivt. 1.8 Vetenskapstradition Arbetet skrivs i postmodernistisk tradition, i den betydelsen att jag ser det inte som möjligt att rent objektivt kunna skildra sambandet mellan organisationsförändringar och arbetsmiljö. I stället avser jag att lyfta fram olika forskares teorier liksom att dokumentera några nyckelpersoners subjektiva erfarenheter av organisationsförändringar och arbetsmiljö. Förutom i metodbeskrivningar använder jag i uppsatsen ofta passiv språkform. Detta görs inte för att ge sken av objektivitet. Som uppsatsens författare står jag som subjekt bakom allt som skrivs. Jag har dock valt passiv form då det är den språkform som används i de flesta avhandlingar och artiklar jag utgått från. Då jag velat referera teorier så nära ursprungsbetydelsen som möjligt har jag även försökt använda ett liknande språk. 1.9 Författarens egna begränsningar Mitt eget intresse och min egen erfarenhet och åsikt, att arbetsmiljö är en viktig faktor för en organisations hälsa och effektivitet, har styrt ämnesvalet. För att ändå kunna belysa sambandet mellan organisationsförändring och arbetsmiljö på ett mångsidigt sätt har jag sökt svar i forskning från olika länder och olika branscher. I litteraturstudiet har jag särskilt utgått från Ann-Sophie Hanssons forskning. Hennes avhandling (2008) liksom även Sara Göranssons avhandling (2009) gav mig grundläggande kunskap om ämnesområdet och ledde mig också vidare till andra forskare. För att inte enbart hämta kunskap ur deras forskningstraditioner har jag även gjort egna sökningar och funnit andra forskare och publikationer. Jag har dock inte funnit några alternativa skolbildningar, kanske för att arbetsmiljö är ett begrepp som kan ses ur många perspektiv. De teorier jag funnit i litteratur och artiklar ser jag därför som kompletterande snarare än motstridiga. Som präst i Svenska kyrkan kan jag heller inte helt objektivt förhålla mig till Svenska kyrkan som organisation. Detta då jag själv har en erfarenhet av organisationen som präglar min förståelse och tolkning av informanternas berättelser. Även i fallstudien utgår jag därför från att objektivitet är omöjlig. Genom intervjuerna kan jag inte dra några allmängiltiga slutsatser om hur organisationsförändringar påverkar arbetsmiljö. Däremot kan intervjuerna dokumentera informanternas erfarenheter av organisationsförändringar och arbetsmiljö. Likheter och skillnader i dessa erfarenheter kan studeras och även jämföras med teorier i 7

10 annan forskning. I intervjuundersökningarna har jag valt informanter med olika roller i strukturförändringsprocesser och informanter som jag trott haft generella erfarenheter av ett större sammanhang. För att begränsa min egen förförståelse och tolkning har jag försökt ställa öppna frågor. Jag har spelat in intervjuerna för att kunna vara mer kritisk till vad jag hör och väljer att citera. Jag har också i texten många gånger valt att återge längre citat för att läsaren ska kunna göra sin egen tolkning av det som sägs. Informanterna är personer jag vanligen inte har kontakt med i mitt arbete. 8

11 2. Bakgrund om Svenska kyrkan I detta kapitel beskrivs organisationen Svenska kyrkan och hur arbetsmiljöfrågor är rättsligt reglerade. Aktuella utredningar och beslut samt pågående debatt om organisationsförändringar och arbetsmiljöfrågor i Svenska kyrkan presenteras. 2.1 Svenska kyrkans organisation Svenska kyrkan är en stor organisation med ca 6,6 miljoner tillhöriga ( ), vilket motsvarar 71,3% av Sveriges folkmängd (Webbstatistik Svenska kyrkan). I Svenska kyrkan sker nu på flera nivåer i organisationen strukturförändringar. Detta är särskilt påtagligt på lokalplanet där många församlingar och pastorat nu läggs samman till större enheter. (De enskilda församlingarna i Svenska kyrkan ingår i pastorat, som leds av en kyrkoherde. Pastoraten ingår i kontrakt där en kontraktsprost har en samlande funktion. Kontrakten ingår i stift som leds av en biskop. Sveriges 13 stift omfattar geografiskt hela landet och Svenska kyrkan har som samlande ledare en ärkebiskop.) Från år 2000 till år 2010 minskade antalet församlingar från 2517 till 1467, vilket är en minskning med 42 % (Björk, 2009). I Svenska kyrkans många arbetsgivarenheter verkar totalt cirka anställda (Zygmunt, 2009). Ännu saknas de ingående utvärderingar som besvarar frågorna om hur de redan genomförda samt de nu pågående organisationsförändringarna inverkar på de anställdas upplevelse av arbetsmiljön. Svenska kyrkan har visserligen tillsatt en central strukturutredning men denna har ingen tydlig inriktning på att undersöka konsekvenser för den psykosociala arbetsmiljön. 2.2 Arbetsmiljöansvar i Svenska kyrkan Enligt Arbetsmiljölagen har arbetsgivaren arbetsmiljöansvar (AML 3 kap.). Här anges t.ex. i 2 a att Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Även arbetstagaren har ett ansvar att medverka i arbetsmiljöarbetet (AML 3 kap 4 ). Arbetsgivare och arbetstagare har också en skyldighet att samverka. Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö (AML 3 kap. 1 a ). Arbetsmiljöuppgifter kan i Svenska kyrkan delegeras men det yttersta ansvaret ligger hos arbetsgivaren framhåller Svenska kyrkans egen utredning (Styra och leda, 2008). I Svenska kyrkan är vanligen kyrkoråd eller kyrkonämnd arbetsgivare och dessa styrande råd kan delegera arbetsmiljöansvar till kyrkoherden, vilken i sin tur kan delegera arbetsmiljöansvar vidare till underlydande arbetsledare. 9

12 Kyrkans utredning (2008) påminner om att det i praktiken ofta varit oklart var arbetsmiljöansvaret i Svenska kyrkan ligger och att ett av de vanligaste kraven från Arbetsmiljöverket har varit tydligare fördelning av arbetsmiljöuppgifter (Styra och leda, 2008) års kyrkomöte beslutade i enlighet med kyrkostyrelsens förslag (webb Svenska kyrkan - Kyrkomötet Styrning och ledning): Med syftet att skapa en tydligare ansvarsfördelning föreslås att kyrkoherden genom bestämmelser i kyrkoordningen får uppdrag att leda all verksamhet i en församling och en pastoratssamfällighet. Kyrkorådet och kyrkonämnden är fortsatt styrelse i församlingen respektive samfälligheten. (KsSkr 2009:5, s. 29). Kyrkoherdens ansvar att leda hela församlingsverksamheten blev därmed tydligare uttalat. Något mer preciserat förtydligande om hur arbetsmiljöuppgifter ska fördelas görs dock inte och otydligheten p.g.a. delegeringsmöjligheten tycks därmed kvarstå. 2.3 Stiftens utredningar, beslut och utvärderingar Besluten om församlingssammanläggningar tas på stiftsnivå och föregås av utredningar. Svenska kyrkan regleras, efter relationsförändringen i förhållande till staten år 2000, inte bara av lagar och förordningar utan även av Kyrkoordningen och bestämmelser utfärdade av kyrkostyrelsen. Enligt Kyrkoordningen 37 kap. beslutar stiftsstyrelsen om ändringar i territoriell församlingsindelning, pastoratsindelning och kontaktsindelning. Stiftstyrelsen beslutar även om bildande, ändringar och upplösande av flerpastoratssamfälligheter. Den territoriella församlingsindelningen får enligt 1 ändras om det ger bättre förutsättningar för församlingarna att utföra sina uppgifter (Kyrkoordningen, 2009, 37 kap. 1 ). Fastän arbete med indelningsfrågor nu sker i hela landet är policydokument, praxis och arbetsfördelning mycket olika i de olika stiften, vilket Christofer Lundgren visat i en jämförande magisteruppsats (Lundgren, 2008). Vissa stift, som Lund och Skara som haft många församlingssammanläggningar, har också gjort utvärderingar av indelningsändringarnas följder. I Göteborgs stift pågår nu ett sådant utvärderingsarbete och en första delrapport har färdigställts. I denna redovisas analyser av befintlig kyrkostatistik samt undersökningar av hur sammanläggningar upplevs av kyrkoherdar och förtroendevalda (Björk, 2009). Även i Lunds stift, där en omfattande utredning är slutförd, har främst kyrkoherdar och förtroendevalda intervjuats. I några fall har även andra yrkesgrupper tillfrågats om sina upplevelser. Utredningen redovisar dock endast med några få citat hur enskilda representanter för dessa andra yrkesgrupper upplever arbetsmiljön (Alenäs, Dahlgren & Selander, 2008). Lunds stifts utredare konstaterar också att endast i 17 % av de svarande omorganiserade församlingarna hade riskbedömning gjorts (Alenäs et al., 2008). Enligt Arbetsmiljöverkets 10

13 författningssamling 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete fastslås i 8 att När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. (AFS 2001:1, ss. 8-9). En mer proaktiv strategi för lokalt arbete med indelningsändringar kan anas i Luleå stift där man framställt en Handbok för förändringsarbete. Denna handbok beskiver aktuella lagar och avtal samt de många faktorer som är viktiga att bearbeta vid en strukturförändring, som t.ex. riskbedömning och namnfrågor. Handboken ger även förslag på en samtalsmetod för att främja delaktighet och samverkan. Enligt denna metod förs ingående samtal om bl.a. församlingens/ pastoratets historia, mål, omvärld, ekonomi, hot och möjligheter. Utifrån dessa samtal görs sedan en handlingsplan för förändringsarbetet (Luleå stift, 2002). 2.4 Små och stora enheters betydelse för psykosocial arbetsmiljö Om stiftens utredare främst fokuserar på de ledande och styrande i församlingen och deras upplevelse av strukturförändringarna behöver dessa undersökningar, för att säga något om anställdas arbetsmiljö, även kompletteras med fler studier som fokuserar på övrig personals upplevelse. I ledaren i tidningen Kyrkfack, som ges ut av arbetstagarorganisation SACO KyrkA, varnar förbundsordförande Bror Holm för tendensen att endast se till ekonomiska aspekter vid strukturförändringar. Han skriver också att det är en farlig myt att arbetsmiljön automatiskt blir bättre med större enheter (Holm, 2009, s. 3). Britt-Marie Kjölsrud och Ester Svärd (2007) har i Arbetsmiljöverkets rapport ett annorlunda perspektiv då de anser att det finns strukturella orsaker till Svenska kyrkans arbetsmiljöproblem. I detta sammanhang nämner de, bland andra faktorer, även små organisatoriska enheter. De skriver att dessa små enheter bl.a. bidrar till - svårigheter att upprätthålla kompetens, -begränsa utrymmet för personaladministrativa åtgärder, -försvårar ett effektivt lokalt skyddsarbete (Kjölsrud & Svärd, 2007, s. 2). Utifrån såväl Holms som Kjölsruds och Svärds resonemang väcks flera frågor som: Hur många är de anställda i de distrikt, församlingar, pastorat respektive samfälligheter som räknas som små enheter? Gynnas alltid arbetsmiljön om enheterna växer? Eller finns det brytpunkter när enheterna blivit så stora att arbetsmiljön snarare försämras? Jag anser därför att frågan om strukturförändringarnas betydelse för den upplevda arbetsmiljön är angelägen att undersöka ur flera perspektiv, som t.ex. små landsförsamlingars respektive större stadsförsamlingars. Det är också viktigt att komplettera stiftens undersökningar med fler studier som även fokuserar mer på upplevelsen hos andra anställda än kyrkoherdarna. 11

14 3. Tidigare forskning om organisationsförändringar och arbetsmiljö I detta kapitel redovisas resultatet av det litteraturstudie som gjorts utifrån tidigare forskning. Centrala återkommande begrepp beskrivs liksom forskning kring organisationsförändring, hälsa och olika ledningsstrategier. Först refereras forskning utifrån många olika typer av organisationer. Därefter redovisas tidigare forskning på Svenska kyrkan. 3.1 Centrala begrepp Begreppen psykosocial arbetsmiljö, hälsa, stress och organisationsförändring är återkommande och centrala i den forskning som undersökts. Nedan beskrivs därför hur begreppen används i forskning och i kommande framställning Psykosocial arbetsmiljö Begreppet psykosocial arbetsmiljö har varit etablerat sedan 1970-talet och har en grund i psykoanalytikern Erik H Eriksons begrepp psykosocial som beskriver individens samspel med omgivningen. Individ och miljö förutsätts i denna tradition ömsesidigt påverka varandra (Lennéer-Axelson & Thylefors, 1989) Hälsa Begreppet hälsa har definierats på många olika sätt i olika tider och av olika forskare. Studier av psykosocial arbetsmiljö kan också fokusera på såväl den anställda individens hälsa som på organisationens hälsa. Den individuella hälsan kan bedömas genom studier av sjukfrånvaro, sjukdom och hur individen själv beskriver sin upplevda hälsa. Organisationens hälsa kan studeras genom analys av faktorer som effektivitet, frånvaro och anställda som lämnar organisationen (Hansson, 2008) Individuell hälsa och välbefinnande Världshälsoorganisationens definition från år 1948 av hälsa som a state of complete physical, mental and social wellbeing, and not merely the absence of disease or infirmity (Vinberg, 2006, s. 13) har kritiserats för att vara alltför orealistisk (Hansson, 2008). Ett mer holistiskt perspektiv på begreppet hälsa, där alla aspekter i livet tänks inverka, började därför användas på 1980-talet (Hansson, föreläsning, ). Olika hälsopåverkande faktorer har lyfts fram som betydelsefulla av olika forskare. Hansson (2008) nämner t.ex. att redan i antiken förespråkades ett helhetsperspektiv på individens hälsa. Galenos ( e. Kr.) balansteori där hälsa innebar balans mellan kroppens fyra tänkta element är ett exempel på detta. Hansson (2008) refererar även nutida studier som Erikssons, publicerad år 1995, där lycka, livsmening, meningsfullt arbete och tro var viktiga faktorer för hälsa liksom Nordenfelts teori, från slutet av 1970-talet, om hälsobetydelsen av individens förmåga att uppnå sina mål (Hansson, 2008). Vinberg (2008) sammanfattar diskussionen om hälsobegreppet i fyra olika sätt att tala om hälsa: 1) Frånvaro av sjukdom, 2) Välbefinnande, 3) Balans och 4) Förmåga. 12

15 I nutida forskning används ofta begreppet Wellbeing, vilket i denna uppsats översätts med välbefinnande. Det är ett vidare begrepp än biologisk hälsa då det även tar in individens känsla (Hansson, 2008). En människa kan därför uppleva välbefinnande trots att hon har en diagnostiserad biologisk sjukdom. En människa kan även sakna välbefinnande trots att hon saknar diagnostiserad sjukdom, t.ex. vid utbrändhet (Hansson, föreläsning, ) Organisationshälsa En organisations hälsa kan enligt Hansson (2008) studeras i såväl organisationens resultat som i de anställdas hälsa. Om fokus förr låg på att undvika anställdas ohälsa satsas idag mer på att främja hälsa utifrån antagandet att ömsesidig påverkan sker mellan de anställda och deras arbetsmiljö. Organisationshälsa kan främjas genom att de anställdas behov och intressen i högre grad tillgodoses. Hansson (2008) refererar t.ex. en studie av sjukvårdsarbetare av Cox & Griffiths från 1992 som visar att organisationshälsa främjar de anställdas hälsa och engagemang. De anställda påverkar i sin tur sedan kvaliteten på organisationens utförda resultat (Hansson, 2008). Hälsosamma organisationer känns igen genom att de både har ekonomisk framgång och en frisk personal, hävdar Arnetz (2006) utifrån egen och annan forskning (Arnetz, 2006). T.ex. har ett ökat inflytande över beslutsfattandet för anställda påvisats öka deras arbetstillfredsställelse och även förbättra andra beteenden som är viktiga för effektivitet (Arnetz, 2006) Stress Begreppet stress förekommer ofta i forskning om psykosocial arbetsmiljö och används vanligen i betydelsen av att vara en faktor som negativt påverkar den arbetande. Hansson (2008) beskriver stressfaktorer som något som ger oönskade effekter som fysiologiska förändringar och symptom samt psykosocial och känslomässig anspänning. Hon ser även dessa stressfaktorer i ett holistiskt perspektiv och menar att de kan ha samband med samhälleliga faktorer, situationsbetingade faktorer, arbetsförhållanden samt individens egenskaper och livssituation. Som samhälleliga faktorer nämner hon t.ex. ekonomisk uppeller nedgång och förändrade krav på effektivitet och kvalitet. Individuella faktorer kan t.ex. vara ålder, kön, möjlighet till coping, d.v.s. en individs förmåga att hantera en krävande situation, samt förmåga att känna meningsfullhet. Situationsbetingade förhållanden kan vara organisationskultur, normer, krav från familj, socialt stöd samt hemsituation. Arbetsförhållanden kan gälla t.ex. arbetsmängd, organisationsförändring, eget inflytande, arbetstrygghet, tydliga mål och ledarskap (Hansson, 2008). Att flera olika faktorer inverkar på en individs upplevelse av stress visade även Hansson tillsammans med Arnetz och Anderzén (2006) i en studie av stressrelaterad sjukfrånvaro bland anställda i äldrevården. De anställda med denna frånvaro bedömde med lägre värden än övriga inte bara sin hälsa, utan även sin sociala situation, sin hemsituation och sin arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelsen hade i sin tur samband med såväl individens återhämtningsförmåga och känsla av livsmening som med arbetstempot och möjligheten att utveckla sin arbetsskicklighet i organisationen (Hansson et al., 2006). 13

16 Långvarig stress kan, enligt forskning refererad av Hansson (2008), leda till minskad arbetstillfredsställelse, koncentrationsproblem, oro, utmattning, depression, apati och hjälplöshet (Hansson, 2008). Även stress kan, enligt vissa forskare liksom hälsa, studeras både hos individer och hos organisationer. Arnetz (2006) argumenterar utifrån egen och annan forskning att stress i en organisation är en fråga även för den högsta ledningen. Stress påverkar nämligen inte bara individer utan är även en betydande faktor för organisationens funktion och resultat, förmåga till förändringar och innovationer, konkurrenskraft och lönsamhet (Arnetz, 2006). Om ledningen tolkar en förändring i omvärlden som ett hot eller en möjlighet har också betydelse för organisationens fortlevnad. Ledningens uppfattning och hantering av förändringsfaktorer spelar därför stor roll för om de anställda kommer att se dem som något som stressar eller något som utmanar (Arnetz, 2006). Att förändringar kan ge upphov till stress hos individer hävdas även av Johannisson (2006). Hon ser likheter mellan nutida stress och stress i 1900-talets början då stora samhällsförändringar också innebar ett ifrågasättande av gamla värderingar. Människor kan känna sig vilsna när gamla värdegrunder inte längre gäller. Stress visar, enligt Johannisson, även på människans fysiska och psykiska gräns för kapacitet och kan ses som en kroppslig signal för behovet av vila och återhämtning (Johannisson, 2006) Organisationsförändring Organisationsförändringar kan vara av många olika slag, vilket Härenstam, Rydbeck, Karlkvist, Waldenström, Wiklund och MOA Research Group (2004) särskilt studerat. Strukturell förändring i arbetsorganisationen, förändringar i produktionsprocessen, ökade kompetenskrav, minskning av arbetsstyrkan, ökad övervakning av resultat, ökad integration av arbetsprocessen samt minskat antal hierarkiska nivåer är exempel på förändringar som observerats i både privat och offentlig sektor (Härenstam et al., 2004). Sammanläggning/ sammanslagning är ett exempel på en vanlig organisationsförändring men även uppdelning i mindre enheter förekommer (Bordia, Hobman, Jones, Gallois & Callan, 2004) Sammanfattning av centrala begrepp De begrepp som används i forskning kring psykosocial arbetsmiljö är som teorierna ovan visat ofta breda och mångtydiga. Såväl faktorer knutna till individen som miljöfaktorer inverkar på upplevelsen av arbetsmiljö, hälsa och stress. Även detta arbete skrivs utifrån den holistiska hälsosyn som i synnerhet Hansson (2008) beskriver, där en mängd både yttre och inre faktorer inverkar på en individs hälsa och välbefinnande. Med psykosocial arbetsmiljö menas här den arbetsmiljö som påverkas av både arbetaren och hans/ hennes omgivning. Hälsa används här i den breda betydelse Vinberg (2008) framhåller som något som kan studeras i olika faktorer som frånvaro av sjukdom, välbefinnande, balans och förmåga. (Balans används dock inte i den antika betydelsen, utan avser istället individens biologiska hormonbalans liksom individens balans mellan olika beståndsdelar i livet som arbete, fritid etc.) Begreppet stress används om den negativa stress som kan upplevas negativ av individen eller mätas biologiskt t.ex. i bestående skadliga hormonförändringar. Arbetet utgår även från Arnetz (2006) teori att negativ stress kan minska en organisations effektivitet och 14

17 produktivitet. Med organisationsförändring menas här alla typer av förändringar en organisation kan genomgå. Uppsatsens fokus är dock på fusions- och effektiviseringsprocesser. 3.2 Tidigare forskning om fusioner och andra organisationsförändringar Sambandet mellan organisationsförändringar och arbetsmiljö har i tidigare forskning studerats med ett flertal olika fokus. Valet av fokus, t.ex. organisation eller individ, kan också inverka på bedömningen av förändringens resultat, vilket detta avsnitt utförligare beskriver Organisationsförändringars inverkan på psykosocial arbetsmiljö Många studier har gjorts, i synnerhet sedan 1990-talet, på effekterna av organisationsförändringar. Härenstam, Marklund, Berntson, Bolin och Ylander (2006) refererar till dessa studier och konstaterar att studiernas syfte och inriktning ofta styr tolkningen av organisationsförändringarnas resultat. T.ex. tenderar studier som är fokuserade på ledarskap och ekonomi att se mer positiva effekter av förändringarna medan studier på stress i arbetslivet uppmärksammar mer negativa effekter. De flesta studierna visar dock att organisationsförändringar har stor inverkan på anställdas hälsa och arbetsvillkor. I Sverige finns t.ex. studier som sammankopplar den ökade sjukfrånvaron med snabbt ökande resultatkrav på den enskilda arbetaren. Olika grupper av anställda tycks reagera olika på olika typer av förändringar. Så finns tecken på skillnader i förändringarnas effekter för kvinnor och män, yngre och äldre, välutbildade och lågutbildade (Härenstam et al., 2006). T.ex. mår äldre personer med längre anställningstid sämre när arbetstillfällen hotas än unga med kortare anställningstid (Göransson, 2009). Det finns också studier som visar att yrkesgrupper vars status sjunker får mer sjukfrånvaro än de vars status och verksamhet stärks (Härenstam et al., 2006) Fusion ur ett organisationsperspektiv Ungefär hälften av alla företagsfusioner misslyckas! (Handout s. 3 vid föreläsning av Per Hansson, ). Påståendet grundar sig, enligt Hansson, på forskning där syftena med företagsfusioner jämförts med de faktiska resultaten. Denna metod, att jämföra syfte med resultat, kan vara ett sätt att bedöma om en fusion varit framgångsrik. Ett annat sätt att bedöma en fusion är att se den ur de olika ingående organisationernas perspektiv. Har dessa ursprungliga organisationer olika syften med att ingå i en fusion behöver en utvärdering studera fusionens resultat även utifrån dessa olika ursprungliga syften. Enligt Hansson (föreläsning ) kan fusioner vara mer eller mindre jämlika, d.v.s. värdet och storleken hos de ingående organisationerna kan vara mer eller mindre jämnt. I företagsvärlden talas om Merger of equals när ungefär lika stora organisationer går samman medan Statutory merger innebär att ett företag köper ett annat. Efter fusioner, där obalansen är så stor att en organisation kan kallas mottagande och en annan försvinnande, mår 15

18 generellt de anställda i den mottagande organisationen bättre medan de anställda från den försvinnande löper större risk för utbrändhet och ohälsa (Handout ss. 3-4, Hansson föreläsning, ). Om en fusion har som syfte att skapa en helt ny organisation med frisk arbetskraft bör den alltså för att bli framgångsrik bildas utifrån ungefär jämnstarka organisationer Fusion ur ett individperspektiv Ett annat sätt att bedöma en fusions framgång är att tillfråga dem som arbetar i organisationen. Så gjordes t.ex. av Frostemark Pålsson (2005) vid en undersökning av upplevelsen hos sjuksköterskor och undersköterskor när två vårdavdelningar hade sammanslagits till en. De två avdelningarna hade olika syften med förändringen och efter ett och ett halvt år sade sig några vara mycket nöjda med sammanslagningen medan andra var mycket besvikna (Frostemark Pålsson, 2005). En och samma fusion kan alltså upplevas diametralt olika av olika anställda. Som Frostemark Pålsson menar kan situationen innan och individens förväntningar också styra om de sedan bedömer fusionen som lyckad eller misslyckad. Även psykologiska teorier kan ge förklaringar till varför fusioner upplevs olika av olika anställda. Svedberg (2007) menar att det ofta finns en naiv förväntan på att arbetsgrupper automatiskt ska fungera bara medarbetarna är kloka och sympatiska. Han beskriver flera grupp-psykologiska teorier som hävdar att nybildning av grupper alltid kräver ansträngning. T.ex. refererar han Schutzs FIRO-modell som utgår från att alla grupper, genom dialog eller konflikt, genomgår olika, mer eller mindre krävande, faser. En ombildning av gruppen kan kräva att man måste gå tillbaka och bearbeta tidigare faser (Svedberg, 2007, ss ). Även Belbins teori om teamroller, som refereras av Svedberg (2007), där en effektiv arbetsgrupp förutsätter att deltagarna tagit på sig olika informella roller som t.ex. plant, coordinator och completor kan visa att det krävs ett avancerat samspel och en ny rollsökningsprocess när en ny grupp ska formas (Svedberg, 2007, ss ). Dylika teorier kan förklara varför de som har en trygg roll i en fungerande arbetsgrupp känner motstånd mot en förändring medan andra, som befinner sig i ett sammanhang där de inte trivs, ser förändringen som en möjlighet. Även individens personlighet kan, enligt vissa teorier, inverka på inställningen till förändringar. Enligt Lennéer-Axelson och Thylefors (1989) är vissa människor mer förändringsbenägna än andra. I synnerhet yngre personer är, enligt dem, generellt mer positiva till förändring, särskilt om de får inflytande i processen. Mest benägna till förändring är de ledare och andra som tagit initiativ till förändringen och får ära av den, förutsatt att deras egen kontroll och eget inflytande inte minskas i processen (Lennéer-Axelson & Thylefors, 1989) Sammanfattning av avgörande faktorer för upplevelsen av en fusionsprocess Av tidigare nämnda teorier och exempel drar jag slutsatsen att makt och inflytande kan spela en avgörande roll vid bedömningen av en fusion. Som Lennéer-Axelson och Thylefors framhåller kan individens makt och inflytande vara avgörande för om hon eller han är positiv till förändringen. Individer som efter en fusion förlorar makt och status är generellt mer 16

19 negativa till resultatet. På samma sätt kan en fusion upplevas som mer negativ av de anställda som kommer från en svagare organisation och som mer positiv av dem som kommer från en starkare och rikare organisation. Även inställningen till fusionen innan den genomförs har enligt dessa teorier betydelse för hur resultatet efteråt bedöms. De organisationer som läggs samman kan ha olika syften med fusionsprocessen som sedan i olika grad upplevs bli förverkligade. Även faktorer hos individerna, som ålder och om de före förändringen trivs eller vantrivs med sin arbetssituation, kan påverka hur de sedan bedömer resultatet av en fusion. 3.3 Anställdas hälsa och välbefinnande vid nedskärningar och andra organisationsförändringar Tidigare forskning har i ett flertal studier påvisat att organisationsförändringar haft samband med försämrad hälsa hos anställda. Dessa, såväl fysiska som psykiska, negativa hälsoeffekter som konstaterats beskrivs i detta avsnitt. Här beskrivs också studier av andra organisationsförändringar där negativa hälsoeffekter inte har kunnat påvisas. I fallen där negativa hälsoeffekter inte kunde påvisas beskrivs även de ledningsfaktorer som anses förklara att försämringen uteblev Negativa fysiska och biologiska effekter Studier visar att när organisationer gör nedskärningar och minskar sitt antal anställda påverkas även den personal som får arbeta vidare. De kvarvarande kan drabbas psykiskt, av obehagliga känslor och tankemönster, men också rent fysiskt. En stor finsk studie, som löpte över sju och ett halvt år under 1990-talet, visade att sjukfrånvaron för de fast anställda ökade efter en nedskärning. Antalet dödsfall orsakade av hjärt- och kärlsjukdomar fördubblades. De första fyra åren var dessa dödsfall drygt fem gånger fler än före förändringen. Däremot kunde inte någon ökning av dödsfall orsakade av andra sjukdomar påvisas (Vahtera, Kivimäki, Pentti, Linna, Virtanen, Virtanen & Ferrie, 2004). Även biologiska effekter som hormonförändringar har studerats i samband med organisationsförändringar. Hansson (2008) refererar tidigare forskning som visar att om stressreaktioner blir kroniska hos en individ kan de leda till fysiologiska förändringar som obalans i de hormonsystem som reglerar kroppens uppbyggnad och nedbrytning. Situationer förknippade med fara och utmaningar främjar kroppens nedbrytning och frigörandet av energi. Stressforskning har därför fokuserat på förändringar i utsöndringen av hormoner som serum kortisol, prolaktin, testosteron samt dehydroepiandrosteron-sulfat (DHEA-S). Hormonet DHEA-S har en uppbyggande funktion och samband har påvisats mellan en god psykosocial arbetsmiljö och en ökning av detta hormon. Långvarig stress och oförmåga till återhämtning har påvisats vara förknippat med en minskning av DHEA-S (Hansson, 2008). Långvarig stress, där individens halt av nedbrytande hormoner har ökat i förhållande till de 17

20 uppbyggande, gör enligt Arnetz (2006), individen sämre på att prestera och mindre öppen för förändring och innovation. Hansson, Vingård, Arnetz och Anderzén (2008) studerade hormonförändringar hos anställda i svensk äldrevård vid en organisationsförändring som syftade till effektivisering och ekonomisk besparing. Anställda på de avdelningar som berördes direkt av förändringarna jämfördes med dem som inte berördes direkt. Mellan grupperna uppmättes efter förändringen inga skillnader i deras självuppskattade hälsa, arbetstillfredsställelse eller arbetsrelaterade utmattning. Däremot minskade nivån av hormonet DHEA-S hos dem som berörts direkt av förändringen, vilket Hansson et al. (2008) tolkade som en försämrad förmåga till återhämtning p.g.a. långvarig stress under året som omorganiseringen pågick. Hos dem som inte var direkt berörda ökade halten DHEA-S något. Sjukfrånvaron ökade i båda grupperna, med 4,8 dagar i den direkt berörda gruppen och med 1 dag i gruppen av icke direkt berörda. Nivån av kortisol minskade i båda grupperna, vilket Hansson et al. (2008), menar kan tolkas som att hela organisationen påverkas vid en förändring, inte bara de direkt berörda. Låga nivåer av kortisol förknippas med kronisk stress och utbrändhet (Hansson, 2008) Negativa psykiska effekter Många studier har även gjorts som påvisar negativa känslomässiga och mentala effekter för de anställda som blir kvar efter en organisationsförändring. Ett ökat arbetstempo liksom oro och osäkerhet inför förändringen är sådana negativa effekter som har påvisats i olika studier (Göransson, 2009). Andra negativa effekter som forskning påvisat, och som refereras av Trevor och Nyberg (2008), är minskat engagemang för organisationen och det egna arbetet, minskad arbetstillfredställelse och minskad tillit. Betydelsen av känsla av meningsfullhet för upplevd hälsa och arbetstillfredsställelse bekräftas även i Hanssons olika studier av anställda i kyrka och äldrevård (Hansson, 2008) Sammanfattning negativa fysiska, biologiska och psykiska effekter Sammanfattningsvis finns alltså i forskningen exempel som beskriver ett samband mellan organisationsförändringar och ohälsa hos anställda. Dessa ohälsofaktorer kan, som tidigare nämnts, vara ökad sjukfrånvaro och dödlighet, negativa hormonförändringar, ökade känslor av oro och osäkerhet samt minskat engagemang och minskad känsla av mening och arbetstillfredsställelse. Det finns dock även exempel på organisationsförändringar där dessa negativa hälsofaktorer inte observerats, vilka beskrivs nedan Organisationsförändringar utan negativa effekter för anställdas välbefinnande och hälsa Parker, Chmiel och Wall (1997) konstaterade i en fyraårig studie av nedskärningar inom ett amerikanskt kemiföretag i England att välbefinnandet för de kvarvarande anställda inte minskades efter förändringen. Avgörande i detta fall var, enligt forskarna, att det fanns en medveten förändringsstrategi. De negativa konsekvenserna, som ökade krav, t.ex. ökad 18

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Arbetsmiljöarbete och motivation

Arbetsmiljöarbete och motivation Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg DET HÅLLBARA LEDARSKAPET Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg charlotte.rawall@pbm.se AGENDA Arbetsmiljöforskning om friska arbetsplatser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

Läs mer

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Sidfot Datum 3 Det gränslösa arbetslivet Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Från hierarki till

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3 Sid av 8 Orsakerna till förändringar i verksamheten kan vara många. Oftast är det en strävan till högre effektivitet som för privata företag ska resultera i bättre lönsamhet. Lönsamhet är för alla företag

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2013-03-08 1 SAMBAND MELLAN ARBETE, ARBETSUPPLEVELSE OCH

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Konsekvensbedömning?

Konsekvensbedömning? Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

Arbetsmiljöfrågor för förtroendevalda inom kyrkan

Arbetsmiljöfrågor för förtroendevalda inom kyrkan Arbetsmiljöfrågor för förtroendevalda inom kyrkan Arbetsmiljöarbetet i församlingar och samfälligheter inom Svenska kyrkan Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Webbkonferens om nya föreskriften AFS 2015:4 SKL och Pacta, i samarbete med Suntarbetsliv 1 Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 5 april

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2 Att identifiera risker och genomföra åtgärder Fall 2 Viktigaste reglerna för fall 2 AFS 2001:1 AFS 2012:2 AFS 1994:1 AFS 1998:5 AFS 2015:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete Belastningsergonomi Arbetsanpassning

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Angående arbetsmiljöfrågor.

Angående arbetsmiljöfrågor. Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården

Läs mer

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(12) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Typ av dokument Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Beslutad KSAU, 2017-02-28, 23 Giltig t o m Tills vidare Dokumentansvarig HR-avdelningen Diarienummer

Läs mer

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA Välkommen till ABF Skånes arbetsmiljöutbildningar ABF har en lång erfarenhet av samhälls- och arbetlivsutveckling. En del av detta

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmiljöprogram

Arbetsmiljöprogram PROGRAM 1 (8) INLEDNING I Regionplanen för perioden -2019 framgår det att regionen ska utvecklas som arbetsplats med ledarskap och medarbetarskap som proaktivt påverkar arbetsmiljön i positiv riktning

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande.

Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande. Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande. Den fysiska arbetsmiljön, inklusive att arbetsplatsen är säker och inte orsakar fysiska skador eller besvär, är väldigt

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

STRESS- höna eller ägg?

STRESS- höna eller ägg? STRESS- höna eller ägg? ORSAK OCH VERKAN Stress är ett symtom och kan, i sig, innebära ohälsa Men långvarig stress lägger även grunden till andra arbetsmiljöproblem NI BÖRJAR!!! VILKA ORSAKER TILL STRESS

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB

Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB Konsekvensbedömning Vad är det? Och hur gör man? Inledning Inför varje större

Läs mer

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande. Regeringsbeslut II 10 2002-05-02 N2001/11628/ARM Näringsdepartementet Härnösands kommun Socialförvaltningen 871 80 HÄRNÖSAND Överklagande över Arbetsmiljöverkets beslut i fråga om krav på arbetsmiljökonsekvensutredning

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Riktlinjer 2010-04-28 Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Antagna av Personal- och förhandlingsutskottet 2010-04-28, att gälla från och med 2010-05-17 2 Innehåll Bakgrund...3 Riktlinjer...3 Systematiskt

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Kvinnors och mäns arbetsvillkor: Vad vet vi egentligen?

Kvinnors och mäns arbetsvillkor: Vad vet vi egentligen? Kvinnors och mäns arbetsvillkor: Vad vet vi egentligen? Magnus Sverke Professor i arbets- och organisationspsykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet magnus.sverke@psychology.su.se Andelen

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5 Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAD ARBETSLUST

PROGRAM FÖR ÖKAD ARBETSLUST ARBETSGLÄDJE ARBETSGLÄDJE 1. Systematiskt arbetsglädjearbete 2. Att skapa och uppmärksamma framgångar 3. Ge uppskattning, uppmuntran 4. Utvecklande och meningsfulla arbetsuppgifter kompetensutveckling

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Upphandlares villkor och förutsättningar Januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Inledning Upphandlare har en nyckelposition inom offentlig

Läs mer

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN God arbetsmiljö ska prägla Härjedalens kommun i dess tjänster, i utrustningar, lokaler,

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer