BILAGA 1: Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Transkript

1 Dnr: (17) BILAGA 1: Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Innehåll: Läget på arbetsmarknaden för unga i Blekinge Blekinge i jämförelse med riket Blekingekommunerna i jämförelser med riket Kvarstående hos Arbetsförmedlingen Ungdomskraft Blekinge - kraftsamling mot ungdomsarbetslösheten Analys: Ungdomskrafts mål Kommunalt aktivitetsansvar - KAA Analys: KAA Ekonomiskt bistånd Analys: Ekonomiskt bistånd Undersysselsatta Analys: Undersysselsatta Grundskolan Gymnasieskolan Analys: Skolstatistik Unga som varken arbetar eller studerar, UVAS Analys: UVAS Slutsatser Nationella strukturella obalanser Regionala och lokala obalanser och utmaningar Stora utmaningar i obalanser för utrikes födda och män Obalanser i utbildningssystemen får effekter med utanförskap Unga vuxna i åldern Undersysselsatta KAA - kommunalt aktivitetsansvar Ekonomisk bistånd Källor

2 Läget på arbetsmarknaden för unga i Blekinge 2(17) Blekinge i jämförelse med riket Av Blekinges registerbaserade arbetskraft i åldern uppgick arbetslösheten i september 2015 till 23,9% - den högsta i riket. Tabell: Arbetslöshet och ranking för Sveriges län september 2015 Blekingekommunerna i jämförelser med riket Av rikets 290 kommuner placerar sig samtliga blekingekommuner mycket lågt på rankingen. Ronneby är den kommun i riket som har näst högst ungdomsarbetslöshet. Tabell: Arbetslöshet och nationell ranking för Blekinges kommuner, september 2015

3 Kvarstående hos Arbetsförmedlingen 3(17) Tabell: Kvarstående - varav arbetslösa och i program, samt antal utrikes födda, funktionsnedsatta och endast förgymnasial utbildning - september Värmekartan med röda värden markerar höga värden.

4 4(17) Ungdomskraft Blekinge - kraftsamling mot ungdomsarbetslösheten Blekinge har sedan september 2013 kraftsamlat för att hantera ungdomsarbetslösheten. Målet har varit en sänkning av ungdomsarbetslösheten med 50% för kvinnor och 50% för män fram till september Utvecklingen av ungdomsarbetslösheten redovisas i graferna nedan. Från utgångsläget i september 2013 till september 2015 kan följande slutsatser dras: Fram till juni var ungdomsarbetslösheten inne i en tydligt fallande trend. Utfallet för september 2015 avviker kraftigt från denna trend. Utgångsläget för männen var sämre än för kvinnorna och utvecklingen har gått mot en ytterligare kraftig förstärkning av den initiala obalansen mellan könen med negativ utveckling för männen i samtliga kommuner. Total för både kvinnor och män: Ungdomsarbetslösheten har minskat 13,43 % Karlskrona har sänkt mest följt av Sölvesborg. Kvinnor: Ungdomsarbetslösheten har minskat 26,52 % Karlskrona har sänkt mest följt av Sölvesborg. Män: Ungdomsarbetslösheten har minskat 8,53 % Sölvesborg har sänkt mest följt av Olofström. Olofström har minsta skillnaden mellan utfallet för kvinnor och män. Analys: Ungdomskrafts mål Två av fyra år med det övergripande effektmålet har passerat. Med nuvarande utveckling är möjligheterna att nå målet för: Kvinnor: Möjligt att nå i de flesta kommuner. Karlshamn ser ut att få svårast att nå målet i gruppen kvinnor. Kvinnor och män: Svårt att nå för alla kommuner. Utvecklingen ligger inte tillräckligt bra till i någon kommun. Män: Mycket svårt att nå. Ingen kommun ser ut att klara målet. Ronneby ligger sämst till. Orsaker till rekylen i septembersiffrorna kan finnas i: Utrikes födda har ökat kraftigt Långtidsarbetslösheten ökar. Utrikes födda är överrepresenterade i denna grupp. Karlshamn gjorde ett avbrott i projektet där 20 elevstödjare var anställda i våras

5 5(17) Tabell: Utfall och effektmål halverad ungdomsarbetslöshet i Blekinge Tabell: Ungdomsarbetslöshetens utveckling september september Grönt anger värden som ligger i linje eller överträffar en linjär utveckling mot målet - röda värden ligger under. Tabell: Utveckling av ungdomsarbetslösheten i Blekinge till

6 6(17)

7 7(17) Tabeller: Utveckling av ungdomsarbetslösheten i Blekinges kommuner Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström till nedbrutet på kön.

8 8(17) Kommunalt aktivitetsansvar - KAA Tabell: Antal unga som kommunen har inom sitt aktivitetsansvar nedbrutet på orsakskoder - juni Utfall/förväntad fördelning indikerar utfallets storlek i relation till en jämn fördelning av Blekinges totala utfall med hänsyn till kommunens storlek. Analys: KAA Utifrån statistiken i Blekinge totalt ser vi att en samverkan kring ungdomar som hamnat i KAA och som kategoriserats under borde åtgärdas blir mycket angelägen. Att nå dessa ungdomar med individanpassade och motiverande insatser och åtgärder kan komma att kräva en bredare samverkan mellan och inom kommunens olika aktörer, landstinget och Arbetsförmedlingen. Ett arbete med denna kategori ungdomar kan också komma att handla om en utökad samverkan med och stöd gentemot föräldrar och vårdnadshavare. Vi ser också att ett proaktivt arbete med barn och ungdomar blir ytterst angeläget utifrån att de inte ska behöva hamna i KAA. Här finns utvecklingspotential. De stora skillnaderna mellan antalet individer i åtgärder mellan kommunerna antyder att det finns en del att vinna på ökat erfarenhetsutbyte kring vilka åtgärder som är effektiva för att unga ska gå tillbaka till gymnasiestudier och hur KAA samverkar med Navigatorcentrum. Den 1 januari infördes den nya lagen om kommunens registeransvar. Vi kan se att det fortfarande finns brister i samkörningen av olika register, vilket genererar en del felkällor. Siffran är också en färskvara i ständig förändring. Det bör beaktas att nyanlända är en stor grupp i KAA av olika anledningar och kan utgöra en felkälla - de väntar på skolstart, är folkbokförda och vistas på skilda orter etc. De ökade volymerna gör att påverkan blir större.

9 9(17) Ekonomiskt bistånd Tabell: Antal unga som uppbär försörjningsstöd i kommunen nedbrutet på orsakskoder - juni Utfall/förväntad fördelning indikerar utfallets storlek i relation till en jämn fördelning av Blekinges totala utfall med hänsyn till kommunens storlek. Analys: Ekonomiskt bistånd Statistiken visar att ungdomar som uppbär ekonomiskt bistånd pga arbetslöshet utgör en stor grupp i Blekinge. Ett utvecklad och fortsatt samverkan med socialförvaltningen är nödvändig för de kommuner i länet där försörjningstödet inte är placerat inom den kommunala arbetsmarknadsavdelningen. Siffrorna avser de som beviljats ekonomiskt bistånd. De som fick avslag utgör en stor grupp i vissa kommuner. Vi kan anta att dessa i stor utsträckning också kan ha behov av stöd, men deras behov har inte kartlagts. Kommunerna har olika statistikprogram, vilket innebär olika kodning av ansökningarna. Olofström har gjort en offensiv satsning på färre unga per handläggare som inneburit att man har en på riksnivå mycket låg andel unga med ekonomiskt bistånd.

10 10(17) Undersysselsatta Tabell: Timanställda i kommunen, juni Utfall/förväntad fördelning indikerar utfallets storlek i relation till en jämn fördelning av Blekinges totala utfall med hänsyn till kommunens storlek. Analys: Undersysselsatta Samtliga kommuner har ett stort antal timanställda med varierande sysselsättningsgrad. Att vara timvikarie men ändå inte kunna försörja sig fullt ut kan ha en inlåsningseffekt, då timanställda inte har samma möjlighet att delta i program och projekt. Många timanställda har inte tillräcklig utbildning för att kvalificera sig för tillsvidareanställning. Kvinnor är överrepresenterade i denna grupp. Här återfinns även individer som studerar eller är föräldralediga och i viss utsträckning därför inte önskar fler timmar. Timanställningar kan även för vissa individer innebära att man har viss närvaro på arbetsmarknaden och kan på så sätt vara en ingång till etablering på arbetsmarknaden. Vi noterar att många är timanställda hos kommunala arbetsgivare, men betydligt färre är inskrivna hos Af. Det finns skäl att undersöka gruppen vidare för att kunna dra rätt slutsatser och göra rätt insatser.

11 11(17) Grundskolan Tabell: Andel elever som inte uppfyller kunskapskraven i alla ämnen i grundskolan under läsåret 2014/2015 i Blekinge. Figur: Ej behöriga till yrkesprogram på gymnasiet, läsåret 14/15. * anger att uppgift saknas. Till gruppen nyinvandrad räknas de elever som anlänt under skolåret.

12 12(17) Gymnasieskolan Tabell: Unga som ej fullföljer gymnasiet inom 3 år för läsår 2011/12. Analys: Skolstatistik I Blekinges grundskolor finns en obalans mellan könen där 17% av pojkarna och 12% av flickorna saknar behörighet till gymnasiet. Andra grupper som är utsatta för obalanser är nyinvandrade och utrikes födda. Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar också skolresultaten.

13 13(17) Unga som varken arbetar eller studerar, UVAS UVAS utgår från ett helt kalenderår och fångar upp unga som vare sig haft studiemedel, studerat eller haft en inkomst över ett prisbasbelopp under kalenderåret. UVAS speglar faktiskt antal individer som faller inom kriterierna. Vänster tabell: Unga som varken arbetar eller studerar, UVAS år respektive år. Höger tabell: Kommunvis redovisning av unga i åldersgruppen med okänd aktivitet utbrutet.

14 14(17) Tabell: Blekinge har rikets högsta andel UVAS för åringar, Analys: UVAS Blekinge toppar dessvärre riksstatistiken även för UVAS i åldersgruppen år. Många aktörer som arbetar med arbetsmarknadspolitiska åtgärder lägger störst fokus på unga i åldersspannet år vilket inneburit att unga kan ha hamnat lite i skuggan. Ungas etableringsålder på arbetsmarknaden i Sverige börjar närma sig 30 år vilket innebär att Blekinge har höga UVASsiffror i en grupp som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden, vilket pekar på att det finns en utmaning vi behöver adressera.

15 15(17) Slutsatser Nationella strukturella obalanser En attraktiv regional arbetsmarknad har stor bredd och stort utbud av jobb för både låg- och högutbildade. I likhet med andra utsatta regioner finns tecken på att Blekinges regionala arbetsmarknad under senare år har utarmats strukturellt. Utvecklingen av arbetsmarknadens storlek och hälsosamma sammansättning av erbjudande för såväl låg- som högutbildade kan i stora stycken påverkas av de regionala och lokala aktörerna, men den nationella nivån har också stor påverkansmöjlighet och ansvar att ta in regionala perspektiv i alla nationella beslut och se möjligheter i att motverka urbaniseringen. Politikområdena behöver dessutom ta in en helhetssyn så att det ena politikområdet inte motverkar det andras syfte. Det finns en risk att myndigheter i Sverige, ofta med en central placering och fokus, inte lyckas ta hänsyn till utsatta regioners behov i beredningar och beslut. System som sjösätts riskerar vara utformade för förutsättningar som inte finns i utsatta regioner. Här behövs nationella krafttag och en grundlig analys kring varför exempelvis Gävleborg och Blekinge under lång tid legat i topp vad gäller ungdomsarbetslöshet och varför så många utbildade unga kvinnor väljer att lämna regionerna för att etablera sig i storstäder. Vad behöver göras inom de olika politikområdena för att bättre utveckla hela Sverige. Regionala och lokala obalanser och utmaningar Blekinge har svårigheter att erbjuda förutsättningar för sina unga att ta sig från skolan till arbetsmarknaden. De unga ska vara väl förberedda för övergången mellan skola och arbetsliv och för de som behöver hjälp måste samhällets stödsystem för kompetens- och jobbmatching få större genomslag. Vi dras även med långlivade obalanser i utbildningsystem och förutsättningar på arbetsmarknaden vid jämförelser mellan olika grupper. Stora utmaningar i obalanser för utrikes födda och män Statistiken på övergripande nivå visar på obalanser mellan kvinnor och män samt för utsatta grupper som utrikes födda och funktionshindrade. Vår kunskap om individerna är för låg för att med säkerhet veta att de åtgärder vi erbjuder är tillräckliga. Vi behöver skaffa mer kunskap genom att bryta ner målgruppen på fler sätt än de traditionella som kön och ålder för att kunna göra insatser med större precision för individerna. Människors inre kvaliteter är förmodligen mer avgörande än de yttre. Vi skulle behöva nå djupare i vår målgruppsanalys. Bland de utsatta grupperna vet vi att gruppen utrikes födda kommer öka kraftigt. Det finns en eftersläpning i statistiken eftersom vi inte kommer se de som idag strömmar till Blekinge i statistiken förrän de registreras hos Arbetsförmedlingen. Ronneby har landets högsta arbetslöshet. Nyanlända är överrepresenterade i gruppen arbetslösa i Ronneby. Även männen får snart sorteras in som en utsatt grupp - antalet män i åldern som kvarstår i Arbetsförmedlingens register är 56% högre än antalet kvinnor (791 kvinnor, 1232 män). Det finns även en koppling mellan män och utrikes födda. Av de nyanlända är männen kraftigt överrepresenterade, vilket ger avtryck i arbetslöshetsstatistiken. Av 128 utrikes födda i Karlskrona som kvarstår i Arbetsförmedlingens register är 109 män.

16 16(17) Med tanke på aktuellt migrationstryck kan vi förmoda att trenderna med allt fler utrikes födda och allt fler män i arbetslöshetsstatistiken kommer att bestå om situationen inte hanteras med kraft. Långtidsarbetslösheten ökar nu i Blekinge. Utrikes födda är överrepresenterade i denna grupp. Obalanser i utbildningssystemen får effekter med utanförskap Blekinges regionala utvecklingsstrategi pekar på att fler av länets unga kvinnor än unga män flyttar. Vi vet också att det finns ett samband mellan utbildningsnivå och flyttbenägenhet. Redan i skolan uppstår en obalans mellan könen där den undervisning som erbjuds inte landar lika väl hos pojkarna som hos flickorna. Pojkarna har sämre resultat i skolan och fler pojkar än flickor hoppar av skolan. De unga kvinnorna tillgodogör sig utbildningssystemets erbjudande bättre och detta faktum bidrar till att unga kvinnor i högre utsträckning lämnar länet - exempelvis för högre studier eller till arbetsgivare som efterfrågar välutbildade individer. Individer med lägre utbildningsnivå har svårare att slå sig in på arbetsmarknader utanför länet. Fler män lämnar skolan och närmar sig därmed arbetslivet med en svagare position än kvinnorna och vi återfinner dem också i högre utsträckning i arbetslöshetsstatistiken. Forskning visar också att lågutbildade individer, ofta män, som stannar kvar i högre utsträckning inte känner sig efterfrågade av samhället, icke önskvärda. Unga vuxna i åldern Blekinge har rikets högsta siffror för unga i åldern som varken arbetat eller studerat under ett helt år. Vi behöver mer kunskap även om den här gruppen och aktörerna behöver hitta vägar fram för samverkan kring unga vuxna individer i denna åldersgrupp. Undersysselsatta För individer som exempelvis har timvikariat - ofta i kommunen eller landstinget - kan en inlåsningseffekt uppstå. Enligt samhällets definition arbetar de och har därmed inte har samma möjlighet att delta i program och projekt trots att de kan ha problem att försörja sig fullt ut. Det finns även risk att de inte kvalificerar sig för tillsvidareanställning pga otillräcklig utbildning. I denna grupp är kvinnor överrepresenterade. Men timanställning kan också vara en fördel för individen jämfört med arbetslöshet, eftersom det kan vara en ingång till att etablera sig på arbetsmarknaden. Timanställning kan också vara något som individen valt eftersom den nivån av engagemang på arbetsmarknaden kan passa exempelvis studerande och föräldralediga. KAA - kommunalt aktivitetsansvar 58 unga i Blekinge har placerats i kategorin borde åtgärdas. Här behövs individanpassade lösningar som kräver bredare samverkan mellan kommunens aktörer, landstinget och Arbetsförmedlingen. KAA kan också utvecklas genom mer samverkan mellan länets kommuner och med de Navigatorcentrum som etablerats i alla kommuner. Ekonomisk bistånd Unga som uppbär ekonomiskt bistånd utgör en stor grupp i Blekinge. I de kommuner där försörjningsstödet inte är placerat inom den kommunala arbetsmarknadsavdelningen behöver samverkan med socialförvaltningen fördjupas.

17 17(17) Siffrorna avser de som beviljats ekonomiskt bistånd. De som fick avslag utgör en stor grupp i vissa kommuner. Vi kan anta att dessa i stor utsträckning också kan ha behov av stöd i någon form, men deras behov har inte kartlagts. Källor Slutsatserna och vägvalen i Blekinges lokala överenskommelse bygger förutom på statistiken i denna bilaga även på gemensamma erfarenheter från Blekinges gemensamma samverkansarbete inom skola, arbetsmarknad och vuxenutbildning samt på ett antal befintliga förstudier och underlag: Blekinges Regional Utvecklingsstrategi - Attraktiva Blekinge Småland-Blekinges OECD-analys Analyser och beskrivningar i ansökan om ESF-projektet Blekinges Unga Lyfter 2.0 Analyser inför uppstart av Ungdomskraft Blekinge Förstudien Förebygga skolavhopp Förstudien Förändra Radikalt, Ronneby kommun Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi

18 Dnr: (11) BILAGA 2: Redovisning av befintlig verksamhet Nedan redovisas de insatser som på olika sätt kommit till vår kännedom och som bedömts relevanta för unga till arbete. Värdet av kartläggningen får ett större värde och bör därför förfinas när den kompletteras med en djupare analys av Blekinges unga som föreslås som prioriterad förstudie i bilaga 3. Verksamhet Beskrivning Aktörer AF/F-kassan: Aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning Mottagaren ska delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Af, AF: Anställningsstöd Lönesubvention till arbetsgivare Af, AF: Arbetsmarknadsutbildning Vanligen upp till sex månader lång yrkesinriktad kurs. Af, AF: Arbetsplatsintroduktion Stöd till nyanlända Af, AF: Förberedande Utbildning AF: Jobbgarantin för ungdomar år Utbildning som förbereder individen inför en arbetsmarknadsutbildning. Unga garanteras något av: - arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling, utbildning, hjälp starta företag eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Af, Af, AF: Mentorskap AF: Praktik AF: Studiemotiverande folkhögskolekurs Mentorer från Blekinges arbetsgivare agerar i egenskap av vuxen från arbetslivet stöd åt unga. Hos privata eller offentliga arbetsgivare samt ideella organisationer. Högst sex månader - oftast heltid. Aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning kan utbetalas. Tre månader lång kurs där man får prova på hur det kan vara att studera som vuxen. Man får Af, Arbetsgivare i Blekinge, Af, Af,

19 möjlighet att prova olika ämnen, förbättra sin studieteknik och lägga en plan för framtiden. Det finns tid för samtal och erfarenhetsutbyte. 2(11) AF: Stöd till start av näringsverksamhet Aktiv sommar Almi Idéinstitutet Arbetscenter Arbetsmarknadsgruppen Arbetsmarknadsprojekt - På spåret Beredskapsanställningar - UNG BLK - Baltic Logistics Know-how Aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning som försörjning normalt under max sex månader vid uppstart av näringsverksamhet. Samverkan mellan Arbetsmarknadsavdelningen och Introduktionsenheten kring ensamkommande flyktingbarn/unga: Under sommaren erbjuds unga i boendet samt vissa utflyttade flyktingbarn mellan år feriearbete/sommarjobb kombinerat med svenskundervisning. Almi Idéinstitutet arbetar med ung idéutveckling som länkar samman unga blekingars idéer och entreprenörskap med Almis verksamhet. Skapa arbetsfrämjande åtgärder för arbetssökande och funktionsnedsatta. För att fler ålderspensionärer, förtidspensionärer och personer med funktionsnedsättning ska kunna bo kvar längre i sina hus erbjuder arbetsmarknadsgruppen avgiftsbelagda trädgårdstjänster. Unga vuxna ges rehabiliteringsinsatser som samordnas från flera samverkande parter. En coach arbetar tillsammans med deltagaren utifrån dennes behov och mål mot en för deltagaren meningsfull sysselsättning. Pågår hela Kommer därefter tillämpas i Navigatorcentrum för unga upp till 25. Unga med socialbidrag anställs av kommunen - de blir därmed mer intressanta på arbetsmarknaden och kan även skrivas in i A- kassan. Kompetenskomplettering, språkutbildning och studiebesök som syftar till att unga blekingar Af, Karlshamn, Region Blekinge, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Almi, Af, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Försäkringskassan, Karlshamn, Karlshamn, FINSAM, Karlskrona, Karlshamn,

20 ska hitta sitt arbete i Nordtyskland. 3(11) Bransch- och yrkesråd BRON Coompanion Delta Elevstödjare Entreprenöriellt lärande Entreprenörskuben Feriearbete Folkhögskoleutbildning FÖRSAM - Rekrytering till Arbetsförmedlingen samlar representanter från branschorganisationer och fackliga parter två gånger om året inom Handel service besöksnäring; Vård och omsorg; Skola; Transport trafik reparation underhåll; Industri; IT Stötta och rehabilitera individer som står extremt långt från arbetsmarknaden genom att samla stöd från flera aktörer. Stödjer utveckling av socialt arbetsintegrerade och kooperativa företag. Företrädare för industrin gör sig tillgängliga för att i samverkan med lärare medverka i undervisningen. Lärarna avropar besök som ska passa in i undervisningsplanen. Besöken kan med fördel förberedas och efterhanteras i undervisningen. Arbetslösa unga deltar i skolverksamheten som elevstödjare i Karlshamn och Olofström. Skolan ska genomsyras av det entreprenöriella lärandet. Pedagoger ska utbildas och metoder utvecklas. Ta fram en arbetsmodell där unga arbetslösa år och gymnasieelever år genomgår en lärprocess inom entreprenörskap. Arbetet drivs av ungdomar i åldern Blekinges kommuner har valt att utöka antalet platser för feriearbete Unga erbjuds typiskt 3 veckors feriearbete. Utbildningar för de som står långt ifrån arbetsmarknaden ska utvecklas. Ökat deltagande på Blekinges folkhögskolor - exempelvis på de studiemotiverande kurser. Samverkan med kommuner, högskolan för att skapa positiva synergier för både Region Blekinge, Af, Af, Landstinget, Karlskrona, FINSAM, Försäkringskassan, Region Blekinge, Region Blekinge, Tech Network, Af, Karlshamn, Olofström, Region Blekinge, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Karlskrona, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Region Blekinge, Af, Folkhögskolorna, Region Blekinge, Karlskrona, Ronneby,

21 försvarsmakten Förändra radikalt Gymnasiekompetens - Förebygg skolavhopp Hemmasittare Hundra nya möjligheter Högskoleutbildning Jobb till 1000 Jobbsatsning Jobbsökarna Jobcenter försvarsmakten och det civila samhället rörande kompetens. Ett nationellt projekt där tio kommuner ska hitta obeprövade lösningar till olika utmaningar. Med bred uppslutning från flera förvaltningar som Socialförvaltningen och Utbildningsförvaltningen ska Ronneby specifikt hitta metoder att lösa ungdomsarbetslösheten. Åtta gymnasieskolor i Blekinge har tagit fram handlingsplaner för att fler ska slutföra sina studier på gymnasieskolan. Härnäst ska skolorna i samverkan genomföra förbättringarna. Coacher stöttar elever på grund- och gymnasieskola åter till skolan genom individuella insatser utifrån elevens behov. Unga får möjligheter att få 6 månaders anställning på Landstinget med lön. Många har fått jobb på Landstinget efteråt. 87 unga under 2014 hittills (sep). Eftergymnasial utbildning gör de unga mer attraktiva hos arbetsgivarna. Antalet personer som deltar i dessa utbildningar ska öka i Blekinge. Jobb till 1000 är kommunens satsning för att utveckla näringslivsstrukturen i Olofström. Ett år med allmänförberedande utbildning, kartläggning, vägledning och praktik med målet egenförsörjning genom arbete eller studier när året är slut. Jobbsökarna är en samverkan mellan Företagarna och Arbetsförmedlingen, som även får sponsring från näringslivet. Jobbsökarna letar upp "dolda jobb" hos småföretagare och stödjer företagaren i rekryteringsprocessen. Utifrån den enskildes intresse, val och vilja att arbeta arbetar man integrerat med det psykiatriska behandlingsarbetet i en metod som Karlshamn, Länsstyrelsen, Ronneby, SKL, Vinnova, Region Blekinge, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Gymnasieskolorna, Olofström, Sölvesborg, Af, Landstinget, Region Blekinge, Utbildningsanordnare, Olofström, Sölvesborg, Af, Företagarna, Företag, Af, Landstinget, Karlskrona, Landstingspsykiatrin, 4(11)

22 kallas IPS, Individuell Placement Support. 5(11) KAA - Kommunala Aktivitetsansvaret Kaoskompaniet Klaura Pop-up market Kognitivanpassade verksamheter Kommunal ungdomspraktik, KUP Kompetens för framtiden Kompetenskartläggning Kompiskortet Kreativum Science Center Kommunen ska kontakta och erbjuda individuell vägledning till målgruppen. Det kan handla om praktik, arbete, utbildning eller coachning. Tillsammans med arbetslösa ungdomar testar Kaoskompaniet olika metoder som leder till ökat självledarskap, självkänsla och självförtroende. Ideell förening som stöttar unga entreprenörer som är i färd med att dra igång egna verksamheter. Arbetsplatslika verksamheter för unga år med möjlighet till arbetsträning, praktik och anställning. Effekt: Den unge får i egen takt med Supported Employment-metoden redskap att beskriva sin funktionsnedsättning i relation till ett arbete. Max 3 månaders praktik i kommunens verksamhet. Under 20 och saknar gymnasiebetyg utgår ersättning med 1056 kr/mån. Över 20 eller med slutbetyg får 3224 kr/mån. Stärka/fortbilda pedagoger verksamma i förskola och F-6 i sin roll som förebilder inom naturvetenskap och teknik. Arbetsgivarnas kompetensbehov har kartlagts i tre större genomlysningar , 2012 och Resultatet används av utbildningsaktörer. Just nu planeras nästa kartläggning. Att som extra stöd, hjälp eller sällskap, gratis ta med sig en kompis till olika aktiviteter och arrangemang, exempelvis simhallen. Science center-verksamhet i Blekinge. Ligger bakom Arbetsmarknadskvällar, Möjligheternas värld, Forskarfredag, Unga Forskare, Finn Upp, Unga Spekulerar, Snilleblixtar och Kreapark. Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Af, Ronneby, Litorina FHS, UF, Almi, Region Blekinge, Klaura Pop-up, Karlshamn, Karlshamn, Region Blekinge, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Kreativum, BTH, Skånekommuner, Region Blekinge, Af, Landstinget, Karlskrona, Sölvesborg, Kreativum,

23 Liv i Livet Lärcenter Macken My Way Navigatorcentrum (BUL 2.0) Nollvision för ungdomar i JOB Nyföretagarcentrum, CNC Sektorsspecifika utbildningar SKAPA Social företagslots Sommarlovsföretagarna (UF) Unga vuxna. Ingår i BUL 2.0 med 7 kurstillfällen i hela Blekinge för unga år. Fysiska platser för distansstudier, studievägledning och pedagogiskt stöd. Används ofta av Komvux. Ingen särskild inriktning mot unga. Ett affärsdrivande, arbetsintegrerat socialt företag, som drivs som ett kooperativ. Unga som ingår i jobbgarantin med ett digitalt intresse erbjuds en möjlighet att utveckla sina egna idéer. Etablering av fysiska navigatorcentrum/mötesplatser i blekingekommunerna. Ungdomslotsarna kan snabbt ge svar på ungas frågor och underlätta kontakter med företagsnätverk. Individuell kartläggning som skall resultera i individuella handlingsplaner med målet arbete eller studier. Erbjuder kostnadsfri, konfidentiell och personlig rådgivning för personer som funderar på att starta företag. Gymnasial utbildning och kommunal vuxenutbildning inom tjänste-, service och besöksnäringssektorn. Blekinge vill även ha YHutbildningar inom dessa områden. SKAPA Stärker, Kompetensutvecklar och Aktiverar målgruppen genom individuellt anpassade program för arbetsträning, rehabilitering, praktikplatser och jobbsökarstöd. Lots för socialt företagande i Karlskrona. Halva arbetstiden dediceras till ungdomar inom ramen för BUL Karlskrona. Även stöd till Macken i Karlskrona. Utbildning och feriearbete som egen företagare. Verksamheten startas och drivs under hela sommaren. Af, Landstinget, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Af, Karlskrona, Af, Karlshamn, Region Blekinge, Af, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Af, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Region Blekinge, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Karlskrona, Region Blekinge, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, 6(11)

24 Sölvesborg, UF, 7(11) Start direkt SYV Team Work Praktik med ersättning motsvarande aktivitetsstöd under de första 90 dagarna man är inskriven på AF SYV har en nyckelroll i hela skolans ansvar att eleverna ska koppla skolarbetet till arbetslivet. I höst arrangeras en regionalt samordnad utbildning för grundskolepersonal. Med individen i centrum görs deltagaren till projektledare i ett team med nära samarbeten med socialsekreterare, arbetsmarknadskonsulent och involverade myndigheter. Olofström, Region Blekinge, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Sölvesborg, Teknikcollege Ett samlingsbegrepp för utbildning i framkant - på gymnasial och eftergymnasial nivå med teknisk inriktning. Region Blekinge, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Företag, Tekniksommar Tekniksprånget UBC taskforce (Union of the Baltic Cities) UF Uffe I samarbete med Teknikcollage erbjuds ett veckolångt sommarjobb där högstadieelever möter teknik. Betalda praktikplatser i fyra månader hos Sveriges företag. Lön och kvalificerad handläggning erbjuds i ett "junior-traineeprogram" ute på teknikintensiva företag. Inom UBC task force kartlägger man aktiviteter och genomför benchmarking för insatser som syftar till att öppna arbetsmarknaden för unga. Insatserna kan komma att resultera i ett gemensamt projekt i Östersjöregionen. Ideell och obunden organisation som tillsammans med skolan utvecklar grundskoleoch gymnasieelevers kreativitet och företagsamhet, exempelvis genom att de startar och driver egna företag. Unga funktionshindrade för etablering i arbete. FINSAM-projekt. Olofström, Företag, Karlskrona, Region Blekinge, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, UF, Af, Sölvesborg, FINSAM, Ung Framtid - nationellt Höja kvalitén i Arbetsförmedlingens erbjudande Af,

25 till nyarbetslösa unga genom coachning de första tre månaderna - och samtidigt vara aktivt ute på företag. 8(11) Ung Möjlighet Unga Ekar Ungdomsanställningar Ungdomskraft Blekinge Utvecklad besöksnäring Validering Vuxenutbildning - Grundläggande och gymnasial nivå Vuxenutbildning - Lärlingsutbildning Finsamprojekt för ungdomar upp till 29 år som behöver stöttning för att komma ut i arbetslivet eller studier. Fokus på hälsa, kost och motion. Både grupp och individuellt Ett crowd funding-initiativ där alla med jobb föreslås donera en dagslön eller mer för att bygga en fond för att utveckla unga Blekingeentreprenörers utvecklingsidéer. Anställa ungdomar så att de kommer ut i arbetslivet och får den första erfarenheten. Initiativ från aktörer i Blekinge för ökad samverkan lokalt, regionalt och nationellt kring för att öppnar arbetsmaknaden för unga. Målet är att halvera ungdomsarbetslösheten till år Exempel på aktiviteter: - Gemensamma plattformar för marknadföring av Blekinges besöksnäring - visitblekinge.se - Satsning på idrott och evenemang för och av unga En strukturerad bedömning, värdering och erkännande av de kunskaper och kompetens en person har oavsett om dessa förvärvats inom eller utanför det formella utbildningsväsendet. Kommunal vuxenutbildning på två nivåer, grundläggande och gymnasiala kurser. Lärlingsutbildning inom Komvux på gymnasial nivå för vuxna. 70% av lärlingsutbildningen ska genomföras på en arbetsplats. Af, Olofström, FINSAM, Blekinge Business Incubator, Olofström, Region Blekinge, Af, Landstinget, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Almi, BTH, Länsstyrelsen, Region Blekinge, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Länsstyrelsen, Företagsakademin Syd, Idrottsförbundet, Region Blekinge, Af, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Utbildningsanordnare, Af, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Utbildningsanordnare,

26 Vuxenutbildning - Yrkesutbildning Vård- och omsorgssamverkan Vårdsommar Young Innovation Hub Yrkeshögskoleutbildning Yrkesutbildning inom Komvux på gymnasial nivå för vuxna. Samverkan för utveckling av utbildningsområdet med gemensam marknadsföring och utveckling av attraktiva arbetsplatser. Antalet utbildningsplatser dimensioneras i samverkan. Vänder sig till ungdomar på högstadiet för att de ska få en inblick i vårdarbetet, Young Innovation HUB är en pop-up-mötesplats där unga sociala entreprenörer kan arbeta, inspireras och utveckla tankar och idéer tillsammans. Eftergymnasial utbildning med låg andel unga under 25. Landstinget, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Utbildningsanordnare, Region Blekinge, Landstinget, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Olofström, Region Blekinge, Young Innovation Hub, Region Blekinge, Utbildningsanordnare, 9(11)

27 10(11) Kategorisering av aktiviteter Arbetet med att samla in och skapa en överblick av vilka målgrupper aktiviteterna ovan riktar sig mot har inletts. En första indelning i ålderskategorier redovisas nedan. Aktiviteter riktade mot åldersgruppen Aktiviteter för år Aktiv sommar Arbetscenter Arbetsmarknadsgruppen "Arbetsmarknadsprojekt - På spåret" BRON Coompanion Feriearbete Hundra nya möjligheter Jobbsökarna "KAA - Kommunala Aktivitetsansvaret" Kognitivanpassade verksamheter Kommunal ungdomspraktik, KUP Liv i Livet Macken My Way "Navigatorcentrum (BUL 2.0)" Start direkt SYV Teknikcollege "UBC taskforce (Union of the Baltic Cities)" UF Ung Framtid - nationellt Ung Möjlighet Ungdomsanställningar Aktiviteter riktade mot åldersgruppen Almi Idéinstitutet Arbetscenter Arbetsmarknadsgruppen "Arbetsmarknadsprojekt - På spåret" BRON Coompanion Delta Elevstödjare Hemmasittare Hundra nya möjligheter Jobbsökarna

28 Kognitivanpassade verksamheter Kommunal ungdomspraktik, KUP Liv i Livet Lärcenter Macken My Way "Navigatorcentrum (BUL 2.0)" Nollvision för ungdomar i JOB Start direkt "UBC taskforce (Union of the Baltic Cities)" Uffe Ung Framtid - nationellt Ung Möjlighet Ungdomsanställningar "Vuxenutbildning - Grundläggande och gymnasial nivå" "Vuxenutbildning - Lärlingsutbildning" "Vuxenutbildning - Yrkesutbildning" 11(11) Aktiviteter riktade mot åldersgruppen Almi Idéinstitutet Arbetscenter Arbetsmarknadsgruppen "Arbetsmarknadsprojekt - På spåret" BRON Coompanion Delta Jobbsökarna Kognitivanpassade verksamheter Lärcenter Macken SKAPA Uffe Ung Möjlighet Ungdomsanställningar "Vuxenutbildning - Grundläggande och gymnasial nivå" "Vuxenutbildning - Lärlingsutbildning" "Vuxenutbildning - Yrkesutbildning"

29 Dnr: (15) BILAGA 3: Verksamhet i samverkan Innehåll: 1. Ungdomskraft Blekinge - etablerad samverkan för att stärka, matcha och kompetensutveckla unga 1.1 Bakgrund 1.2 Nationell samverkan 1.3 Styrgrupper 1.4 Navigatorcentrum i alla kommuner 1.5 Erbjudanden på Navigatorcentrum 1.6 Samverkan Navigatorcentrum - Ung Framtid 2 Huvudsaklig ansvarsfördelning mellan parterna i samverkan Region Blekinge Länsstyrelsen i Blekinge Arbetsförmedlingen Blekingekommunerna Landstinget Blekinge Almi Blekinge Tekniska Högskola 3 Ungdomsperspektivet 3.1 Så når vi de unga i Blekinge idag Navigatorcentrum Ungdomsspanare & Elevstödjare Fokus på individen i Ung Framtid Liv i Livet Entreprenörskap och empowerment 3.2 Ungdomsperspektivet - förbättringsområden Navigatorcentrum utan signerade närvarorapporter och PUL-medgivande Kommunikation med föräldrar Rådslag 4 Områden för samverkan 4.1 Utbildningskontrakt och traineejobb Lokala processer och rutiner för traineejobb och utbildningskontrakt Ny roll: Speciallärare/samordnare 4.2 Prioriterade förstudier i samverkan Förstudie: Fördjupad målgruppsanalys med utvecklingsplan för utsatta målgrupper Förstudie: Multikompetenta team Förstudie: Utveckling av ungas arbetsmarknad Förstudie: Stärkt samverkan skola-arbetsliv 4.3 Utveckling av samverkan i befintlig verksamhet Navigatorcentrum och Ung Framtid Sociala investeringar och vikten av att engagemang i ungdomsfrågor genomsyrar aktörerna

30 1. Ungdomskraft Blekinge - etablerad samverkan för att stärka, matcha och kompetensutveckla unga 2(15) 1.1 Bakgrund Under finans- och fordonskriserna ökade ungdomsarbetslösheten kraftigt i Blekinge och bet sig kvar på en hög nivå efter krisernas omedelbara förlopp. Blekinge har sedan dess etablerat sig bland de regioner i Sverige som har högst ungdomsarbetslöshet och ligger inte sällan högst i riket tog Blekinges kommuner, Region Blekinge, Länsstyrelsen, Landstinget Blekinge, Blekinge Tekniska Högskola och Almi ett initiativ att gemensamt arbeta för att till år 2017 halvera ungdomsarbetslösheten i Blekinge. Ungdomsarbetslösheten är ett elakt problem som ingen enskild aktör på någon enskild nivå kan lösa på egen hand. Arbetet har därför sedan 2013 satt fokus på utvecklad samverkan mellan aktörer på lokal, regional och nationell nivå för att gemensamma befintliga och tillförda resurser ska användas mer effektivt och ge bättre förutsättningar för unga till arbete. 1.2 Nationell samverkan Lokal och regional nivå besitter inte alla verktyg för effektivt arbete för de unga - alla nivåer behöver ta aktiv del i arbetet. Därför uppvaktade Blekingeaktörerna regeringen i oktober 2013 för att påvisa ökad samverkan med den nationella nivån. 1.3 Styrgrupper En styrgrupp bestående av ledarna för de politiskt styrda organisationerna tillsammans med Arbetsförmedlingen, landshövdingen, rektorn för BTH och Almis VD följer utvecklingen mot en halvering av ungdomsarbetslösheten. Medlemmarna i Ungdomskraft Blekinges styrgrupp står gemensamt bakom målet att halvera ungdomsarbetslösheten. En motsvarande styrgrupp finns även på tjänstemannasidan med representation från i huvudsak arbetsmarknadsavdelningar, vuxenutbildningar och representanter från Blekinge kompetensplattform. Tjänstemannastyrgruppen arbetar med strategiutveckling och taktiskt upplägg i samverkansarbetet och tar initiativ till och är styrgrupp för större projekt för unga i arbete. 1.4 Navigatorcentrum i alla kommuner Tjänstemannastyrgruppen genomförde 2013 en förstudie och 2014 ett genomförandeprojekt för etablering av Navigatorcentrum i Blekingekommunerna. Navigatorcentrum som nu finns med fysiska lokaler i samtliga kommuner. Verksamheten drivs och utvecklas i samverkan mellan kommunerna, Arbetsförmedlingen, Region Blekinge och Landstinget Blekinge. Navigatorcentrum utgår från ett ungdomsperspektiv och bygger på bemötande och frivillighet i en ickemyndighetslik miljö där vi möter de unga utan blanketter och övervakning. Bemötandet ska ske ur den unga generationens perspektiv och ska vara så attraktiv att de unga själva söker sig dit frivilligt.

31 1.5 Erbjudanden på Navigatorcentrum På alla Navigatorcentrum finns coacher, ungdomslotsar, ungdomsspanare och etablerade samarbeten med KAA, det kommunala aktivitetsansvaret. Ungdomsperspektivet på Navigatorcentrum kretsar mycket kring Ungdomsspanarna, med uppgift att spana på andra ungdomar som varken arbetar eller studerar, rekryteras ur gruppen unga arbetslösa. Spaningsarbetet sker på platser där de unga naturligt väljer att befinna sig konserter, evenemang och sociala medier. Ungdomsspanarna och övrig personal möter även de unga som själva söker sig till Navigatorcentrum. Konceptet visar sig också vara en dörröppnare till arbetsmarknaden för Ungdomsspanarna själva: utifrån ungas önskemål kontaktar Ungdomsspanarna företag och yrkesgrupper och ordnar informationsträffar, rekryteringsmässor, studiebesök m.m. 3(15) Vissa aktiviteter erbjuds bara på en eller några platser för att bättre utnyttja spetskompetens, specialisering eller uppnå effektivisering genom samarbeten - men aktiviteterna är tillgängliga för alla Blekinges unga. Det kan handla om den arbetslivsorienterade rehabiliteringskursen Liv i Livet som samtidigt erbjuds på upp till två platser i länet baserat på aktuellt behov, eller vård och omsorgssamverkan som är koncentrerad till Karlskrona där vårdutbildning finns etablerad. 1.6 Samverkan Navigatorcentrum - Ung Framtid En stor del av insatserna på Navigatorcentrum drivs inom ramen för Europeiska Socialfondens programområde 3, det s.k. Sysselsättningsinitiativet för unga med målgruppen år som varken arbetar eller studerar. Inom samma programområde finns även Ung Framtid som arbetar med unga i åldern år som utretts inom Arbetsförmedlingen och bedöms stå nära arbetsmarknaden. Unga i åldern år är en heterogen grupp där individen har olika förutsättningar och behov. Genom samarbete mellan Arbetsförmedlingens Ung framtid och Navigatorcentrum kan det totala erbjudandet till och bemötandet av målgruppen utvecklas och bli både tydligare och mer anpassat efter den enskildes behov. Samverkan mellan Navigatorcentrum och Ung Framtid i Blekinge är redan etablerad och ambitionen är att fördjupa denna samverkan. Båda verksamheterna har huvudsaklig finansiering i Europeiska Socialfondens Sysselsättningsinitiativ för unga i programområde 3. Arbetsförmedlingen är också finansiell part i båda projekten. Region Blekinge, vars medlemmar är kommunerna och Landstinget, är projektägare för ESF-projektet som ingår i Navigatorcentrum. 1.7 Samverkan med andra myndigheter och aktörer Navigatorcentrum har funktionen av att lyssna och lotsa. Ibland kan insatser från bl.a vården och socialtjänsten behövas parallellt med att den unge är arbetssökande, och då kan Navigatorcentrum vara en förmedlande länk via sitt kontaktnät. Inslag med samhällsaktörer som konsumentvägledning, Skattemyndigheten och fackföreningar såväl som olika intresseorganisationer förekommer i olika grad i länets Navigatorcentrum. Även här finns möjlighet för alla länets unga att ta del av aktiviteterna. Nära samverkan med studie- och yrkesvägledare från gymnasiet och vuxenutbildningen blir en viktig insats i detta.

32 1.8 Blekingemodellen en lokal väg in till hela Blekinges arbetsmarknad Transparensen och samverkan i verksamheterna är stor, vilket har lett till att alla Blekinges unga får tillgång till hela Blekinges erbjudande oavsett var de bor. Detta kallar vi Blekingemodellen - En lokal väg in till hela Blekinges arbetsmarknad. 4(15)

33 2 Huvudsaklig ansvarsfördelning mellan parterna i samverkan 5(15) Region Blekinge När Ungdomskraft Blekinge startade önskade parterna att Region Blekinge skulle leda genomförandedelen av samverkansarbetet. Utgångspunkten för genomförandearbetet har varit att de samverkande aktörerna ska fortsätta besitta sakkompetens, ta initiativ och vidareutveckla sin drivkraft. Region Blekinge har en coachande roll i samverkansprocessen. Region Blekinge ansvarar även för Blekinges kompetensplattform, som representerar en av flera viktiga sektorer i det distribuerade ansvar som bygger upp förutsättningarna för unga i samhället. Länsstyrelsen i Blekinge Landshövdingen är ordförande i Ungdomskraft Blekinges styrgrupp. Medlemmarna i styrgruppen representerar ledningen i sina organisationer och har gemensamt signerat målet om halverad ungdomsarbetslöshet. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen ingår i Ungdomskraft Blekinges styrgrupp och gjorde redan 2013 anpassningar i verksamheten genom att tillsätta en samordnare som arbetade med externa relationer och intern verksamhetsutveckling gentemot unga. Arbetsförmedlingen i Blekinge leder idag arbetet inom Ung Framtid och är också med i systerprojektet Blekinges Unga Lyfter 2.0 där stor del av Navigatorcentrums verksamhet ingår, liksom Landstingets arbetslivsorienterade rehabiliteringskurs Liv i Livet. Blekingekommunerna Kommunerna har sedan 2013 vidareutvecklat sin samverkan med arbetsmarknadsenheterna som kitt. Samarbeten sker med andra kommunala förvaltningar såsom utbildning, kommunalt aktivitetsansvar (KAA) och socialförvaltning. Landstinget Blekinge Landstinget är en viktig aktör eftersom de erbjuder ingångsjobb för unga. Landstinget Blekinge är också beroende av en väl fungerande kompetensförsörjning med unga som nyckelresurs. Genom den arbetslivsorienterade rehabiliteringskurs-serien Liv i Livet som i samverkan med Navigatorcentrum erbjuds på olika platser i Blekinge, nås flera av de som står längst från arbetsmarknaden och underlättar för dem att närma sig arbetsmarknaden.

34 Almi Almi inledde 2013 en förstudie om hur man skulle komplettera sin verksamhet i Blekinge för att tydligare öppna en väg in till Almis befintliga erbjudande för unga. Genomförandeprojektet Idéinstitutet fungerar som en brygga mellan Almis ordinarie verksamhet och unga som har eller vill utveckla idéer inom ungt entreprenörskap och kan skaffa sig kapacitet att genomföra dem. Genom Idéinstitutet har Almi tagit fasta på ungdomsperspektivet och är ett bra exempel på hur en befintlig organisation kan anpassa sig för att möta och bemöta en ung målgrupp och bli ett attraktivt alternativ för några i den heterogena grupp individer som unga utgör. 6(15) Blekinge Tekniska Högskola BTH bidrar till att göra Blekinge attraktivt för unga genom insatser för att göra studietiden i Blekinge mer trivsam för studenterna och genom att arbeta för att höja intresset för teknik.

35 7(15) 3 Ungdomsperspektivet 3.1 Så når vi de unga i Blekinge idag En förutsättning för framgång i arbetet med unga är god kommunikation med målgruppen. I Blekinge finns ett antal viktiga verktyg på plats för att nå de unga Navigatorcentrum Etableringarna av Navigatorcentrum har berikat Blekingekommunerna med nya mötesplatser där ambitionen är att möta unga på deras villkor. Ungdomsperspektivet understryks av frivilligheten, den myndighetsolika miljön och att stödet till de unga ska kunna nås på samma plats. Ofta kan hjälpbehovet hos den unge vara sammansatt. Ur ett ungdomsperspektiv är det viktigt att den unge kan få ett sammansatt stöd utan att behöva skaffa sig avancerad kunskap och på egen hand söka upp flera olika myndigheter. Det är heller inte lämpligt att unga med en sammansatt problematik ska tvingas berätta sin historia upprepade gånger Ungdomsspanare & Elevstödjare Samtliga Navigatorcentrum har anställt ungdomsspanare som är rekryterade från gruppen unga arbetslösa och som bedömts särskilt lämpade att kommunicera med målgruppen med ungdomsperspektivet i fokus. Ungdomsspanarna utgör en viktig referensgrupp för kommunernas gemensamma arbete med unga. Elevstödjarna fungerar på motsvarande sätt men agerar i en avgränsad skolmiljö Fokus på individen i Ung Framtid Arbetsförmedlingen har inom ramen för EU:s sysselsättningsinitiativ, som administreras av Europeiska Socialfondens programområde 3, kunnat utveckla en förmedlarfunktion med mer fokus på unga utredda individer som bedömts vara matchningsbara och befinna sig nära arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens ungdomssatsning innebär en rejäl resursförstärkning och en anpassning mot ungdomars behov av mer personlig vägledning och matchning direkt mot arbetsgivarna. De som arbetar inom Ung Framtid upplever stora möjligheter att själva utforma verksamheten. Samverkan med möjlighet till samlokalisering med Navigatorcentrums resurser kan innebära förbättrade möjligheter att nå och bemöta de unga Liv i Livet För de unga som står mycket långt från arbetsmarknaden erbjuder Landstinget i Blekinge den arbetslivsorienterande rehabiliteringskursen Liv i livet som syftar till att den unge ska börja närma sig arbetsmarknaden.

36 3.1.5 Entreprenörskap och empowerment På senare år har flera nya aktörer inom området för ungt entreprenörskap och ung empowerment etablerat sig i Blekinge. Exempel på dessa är: o Kaoskompaniet o Klaura Pop-up o Kreativa kuben o My Way o Sommarföretagarna i Blekinge 8(15) Se bilaga 2 för beskrivning av dessa aktörer. 3.2 Ungdomsperspektivet - förbättringsområden Navigatorcentrum utan signerade närvarorapporter och PULmedgivande I bemötandet av de unga har Navigatorcentrum satt ungdomsperspektivet i centrum. Navigatorcentrum ska vara en plats dit man söker sig frivilligt och får adekvat stöd - utan övervakning och kontroll som är främmande företeelser i den värld många i målgruppen befinner sig i. Verksamheten drevs också enligt ungdomsperspektivsprincipen fram till lanseringen av ESFs sysselsättningsinitiativ. ESF krävde sedan att verksamheten skulle förändras genom att alla unga deltagare ska signera månadsrapporter minst en gång i månaden och att ge PUL-medgivanden. Genom att verksamheten på Navigatorcentrum är frivillig blir den administrativa hanteringen av signerade månadsrapporter massiv eftersom handläggarna som ska beakta ungdomsperspektivet inte kan veta när de unga väljer att komma in nästa gång. Coacher och vägledare på Navigatorcentrum vädjar om att få ägna mer tid åt de unga och mindre åt pappersarbete och systemunderhåll Kommunikation med föräldrar Vårt gemensamma arbete att nå ungdomar är nästintill uteslutande riktat mot den unge. Samtidigt så upplever personalen på Navigatorcentrum och Arbetsförmedlingen ofta att ungdomarna blivit ditskickad av sina föräldrar. Vi behöver gemensamt bli bättre på att träffa föräldrar och ge dem information om våra verksamheter. De är en viktig påverkansfaktor i den unges liv och speciellt i de fallen som räknas till UVAS så har föräldrarna och personer runtomkring en enormt viktig roll att få den unge att besöka Arbetsförmedlingen eller Navigatorcentrum. Inom vår målgrupp är dessutom en viss del inte myndiga utan föräldrarna har också ett vårdnadsansvar. Vi behöver gemensamt utveckla bra informationsvägar och tillfällen där föräldrar blir mer insatta i våra respektive verksamheter. På det sättet kan vi nå fler, samtidigt som vi också kan stödja föräldrarna i deras strävan att få den unge att bli en självständig vuxen.

37 Genom att lägga mer fokus än tidigare på föräldrarollen och på så sätt nå ut till fler så kommer det ge stora fördelar i att nå de unga som inte har kontakt med någon myndighet och som står långt ifrån arbetsmarknaden. 9(15) Rådslag Blekinge möter redan idag unga via flera bra kontaktytor. Det kan finnas anledning att samla unga och föräldrar vid särskilt anordnade tillfällen i samarbete med exempelvis ungdomsspanare, politiker i ungdomsråd, coacher, vägledare, högskolan m.fl. Det skulle kunna anordnas som ett ungdomsprojekt av studenter - kanske bli årets tema 2016 för högskolans The art of Hosting.

38 10(15) 4 Områden för samverkan Blekingeaktörerna avser fortsätta arbeta i och utveckla de redan etablerade samverkansytorna. Att den här överenskommelsen skrivs gemensamt är ett uttryck för den viljan. Kommunernas samverkansinsatser säkerställs genom ordinarie resurser centrerade kring arbetsmarknadsavdelningar och vuxenutbildning. Verksamheten inom Navigatorcentrum i Blekinge finansieras i dagsläget delvis genom projektet Blekinges Ungs Lyfter 2.0 som beviljats inom Europeiska Socialfondens sysselsättningsinitiativ som syftar till att under programperioden utöka befintliga arbetsmarknadspolitiska initiativ. Syftet är att verksamheten ska vara fortsatt implementerad i kommunerna även efter avslut av Blekinges Unga Lyfter 2.0. Projektet löper till Utbildningskontrakt och traineejobb Blekingeaktörernas etablerade samverkan kommer initialt att fokusera på att starta upp och säkerställa de lokala processer och rutiner som ska säkerställa genomförandet av traineejobb och utbildningskontrakt. Målen för traineejobb och utbildningskontrakt nedbrutna på kommunnivå redovisas i överenskommelsens huvuddokument. Målgruppen för traineejobb känns snäv med hänsyn till inskrivningstid Lokala processer och rutiner för traineejobb och utbildningskontrakt Samverkansutvecklingsprocesser, tillförda resurser för samverkan och rutinbeskrivningar för genomförandet av traineejobb och utbildningskontrakt inklusive beskrivningar av lokala styrgrupper redovisas i bilaga 3a-e. Bilaga 3a Karlskrona kommun Bilaga 3b - Ronneby kommun Bilaga 3c Karlshamns kommun Bilaga 3d Sölvesborgs kommun Bilaga 3e - Olofströms kommun Ny roll: Speciallärare/samordnare För effektivt genomförande av rutinerna med traineejobb och utbildningskontrakt ser vi ett behov av att stärka upp med en ny roll som speciallärare & samordnare. Studiedelen i traineejobb och utbildningskontrakt kommer till stor del bestå av individuella upplägg där lösningarna söks från flera olika studieformer. För att hålla ihop och följa upp att studieplanen följs, ser vi ett behov av en samordnarfunktion. Vi ser även behov av studiestöd framförallt för dem med utbildningskontrakt, eftersom flertalet redan har haft problem under studietiden. Vi vill undersöka möjligheten till framtida samordningsvinster genom att koppla ihop olika insatser som t.ex. IM-programmen, kommunala aktivitetsansvaret-kaa och Arbetsförmedlingens olika anställningsformer med studieinslag; yrkesintroduktion, traineejobb och utbildningskontrakt, för att få större bärighet i insatserna genom fler deltagande individer.

39 4.2 Prioriterade förstudier i samverkan Tjänstemannastyrgruppen bjöd i augusti 2015 in till politikerträff med efterföljande workshop för att formulera sin samsyn och identifiera särskilt viktiga områden för Blekinges fortsatta arbete med unga till arbete. Blekinges samverkansarbete inom Ungdomskraft Blekinge hade då pågått i närmare två år. På en del områden har vi stärkt våra krafter och tjänstemannastyrgruppen ansåg att det fanns anledning att se över prioriteringarna på medellång sikt för att ta hänsyn till aktuell situation. 11(15) Vi behöver ta oss an områdena genom att i inledande förstudier ta fram utvecklingsplaner. Grundtankar till förstudier har tagits fram av arbetsgruppen. Nedan redovisas en kort sammanfattning. Tjänstemannastyrgruppen väljer former, innehåll och tidpunkt för när och om förstudier ska starta Förstudie: Fördjupad målgruppsanalys med utvecklingsplan för utsatta målgrupper Blekinge utmärker sig som en av de regioner i Sverige som under lång tid haft störst utmaningar med ungdomsarbetslöshet och unga i utanförskap. Unga är en heterogen grupp. För att utforma framgångsrika insatser för unga till arbete behövs god kunskap om målgrupper. En grov indelning på några yttre faktorer som kön och ålder är otillräcklig eftersom alla individer av ett visst kön i en viss ålder sällan har samma behov. De insatser som vi väljer att genomföra måste med precision riktas mot individer som har behov av stödet. Hela processen med målgruppsanalys och produktion av utvecklingsplaner behöver engagera unga och beakta ungdomsperspektivet. Det är särskilt angeläget att vi gör rätt insatser nu när antalet utrikes födda ser ut att öka markant och därmed kraftigt öka behoven av insatser för unga till arbete. Många av de utrikes födda som anländer till Sverige är unga och vi vet erfarenhetsmässigt att långtidsarbetslösheten är stor i den här gruppen. Förstudien ska ge oss kunskap om hur den heterogena gruppen unga vuxna, med behov av stöd för att komma in på arbetsmarknaden i Blekinge, ser ut och hur vi ska följa och uppdatera målgruppen kontinuerligt i framtiden. Vidare ska förstudien ta fram handlingsplaner för prioriterade målgrupper, mappa befintliga aktiviteter och hitta gap i vårt erbjudande till de identifierade målgrupperna Förstudie: Multikompetenta team Flera projekt i Blekinge har syftat till att öka samverkan i rehabilitering mellan kommuner, Landstinget Blekinge, Arbetsförmedlingen och försäkringskassan för att unga vuxna ska finna en förankring på arbetsmarknaden. I s.k. multikompetenta team har handläggare från olika aktörer samlats i flerpartssamtal med den unge individen för att ta fram en gemensam plan som den unge sedan genomför i samarbete med en projektcoach som tagit över stora delar av det praktiska arbetet med koordinering och rapportering till berörda myndigheter. Projektresultaten har varit mycket goda. En stor andel av de unga har etablerat sig på arbetsmarknaden eller återupptagit sina studier. Även de socioekonomiska beräkningarna visar

40 på goda resultat för inblandade myndigheter. Likväl har det varit svårt att upprätthålla samverkan efter projektens slut. Det har saknats en sammankallande part, en motor, en överenskommelse och en handlingsplan för arbetet. Behoven har också överstigit tillgången. 12(15) Förstudien ska visa vägen för hur förslaget om samverkan kring individen i s.k. multikompetenta team på organisatorisk nivå ska förankras hos relevanta aktörer. Aktörerna behöver gemensamt ta fram en modell och en handlingsplan för hur samverkan kan se ut på handläggarnivå Förstudie: Utveckling av ungas arbetsmarknad Jämfört med riket utmärks Blekinges arbetsmarknad av låg andel ingångsjobb, d.v.s. jobb som är ungas första jobb i en långsiktig etablering på arbetsmarknaden. Inom industrin är andelen sysselsatta unga lägre i Blekinge än riksgenomsnittet. I den offentliga sektorn och även i andra sektorer har kraven ökat - idag är det ofta svårt att få ett jobb utan högskoleutbildning. Det finns också en trend där drivna unga skjuter upp sin etablering på arbetsmarknaden och under tiden löser sin situation genom att hitta arbeten med låga utbildningskrav. Kommunerna, Region Blekinge, arbetsgivarorganisationerna och Arbetsförmedlingen behöver gemensamt utreda vad som krävs för att bredda ungdomars arbetsmarknad och utifrån det ta fram en gemensam handlingsplan. Syftet, i ett längre perspektiv, är att tillsammans skapa förutsättningar för att utöka ungdomars arbetsmarknad genom ett internt arbete inom våra egna organisationer, men också att ta med näringslivet för att få fler ungdomar i arbete. Förstudien ska bl.a. utreda hur kommun och landsting kan skapa fler ingångsjobb för unga och vad det skulle kosta. Sociala upphandlingar är ett verktyg som kan vara aktuellt. Även företagen bör engageras och ta ansvar. Hur uppmuntrar vi fler unga att bli entreprenörer? Kan vi skapa nya yrkesroller i välfärden som resurs i skolan, lärarassistent, studiehandledare på modersmål som kopplar till traineejobben? Förstudie: Stärkt samverkan skola-arbetsliv Samhället satsar idag stora resurser på arbetsmarknadspolitiska åtgärder för de unga som i olika grad redan hamnat i svårigheter. Insatserna har i stor utsträckning reaktiv karaktär och fokuserar på att hantera situationer för unga där en annan utveckling i många fall hade varit möjlig om individerna varit bättre förberedda när det naturligt var dags att lämna skolan och träda in på arbetsmarknaden. Med större kunskap om arbetsmarknaden kan fler unga tidigt skaffa sig en förståelse och målbild om sin roll på arbetsmarknaden. Med en god målbild ökar engagemanget, vägen till målet blir tydligare och valen i skolan mer välgrundade. Förstudien ska ge oss kunskap om hur aktörer som skolan, arbetslivet, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheterna kan samverka för att bättre och tidigare förbereda eleverna för inträdet på arbetsmarknaden. 4.3 Utveckling av samverkan i befintlig verksamhet Kommunerna, landstinget, högskolan och Arbetsförmedlingen besitter tillsammans med andra aktörer stort kunnande och stora resurser för att stödja ungas väg till arbetsmarknaden. Genom

41 att utöka och fördjupa samverkan finns utrymme för att uppnå bättre resultat av befintliga resurser. 13(15) Navigatorcentrum och Ung Framtid Samverkan lokalt mellan Arbetsförmedlingens ungdomshandläggare och resurser inom Ung Framtid och kommunens Navigatorcentrum kan utökas framöver. Samlokalisering kan vara ett alternativ för att göra aktörernas erbjudande mer tillgängligt för målgruppen. Utveckling av gemensamma satsningar och gemensamma processer och samarbete i rekrytering av och i själva stödfasen är ett annat område. Även mot arbetsgivarsidan finns skäl att samordna insatserna. Aktörerna närmar sig arbetsmarknaden ur lite olika perspektiv och för därför med sig olika kvaliteter till bordet. Med samordning blir erbjudandet till och kommunikationen med arbetsgivarna mer slagkraftig och parallellarbetet minskar. I samordningsarbetet ligger även ett kontinuerligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte om utvecklingen på den lokala och regionala arbetsmarknaden som kan ligga till grund för verksamhetsutvecklingen Sociala investeringar och vikten av att engagemang i ungdomsfrågor genomsyrar aktörerna Samhällets aktörer har mycket att vinna på att lyckas i ungdomsfrågorna, exempelvis genom att göra sociala investeringar. Eller omvänt - extremt mycket att förlora på att avstå. En genomarbetad uppskattning av kostnaden för de unga som i Sverige hoppar av skolan ett vanligt läsår, som utförts av Ingvar Nilsson, ger oss en uppfattning om att det handlar om summor i storleksordningen är 260 miljarder. En enkel jämförelse genom nedbrytning till regional nivå baserat på befolkningsmängd ger en indikation på samhällets kostnader för utmaningar som skulle kunna motverkas genom exempelvis sociala investeringar: Olofström: 346 miljoner kronor per år Sölvesborg: 450 miljoner kronor per år Karlshamn: 839 miljoner kronor per år Ronneby: 749 miljoner kronor per år Karlskrona: miljoner kronor per år Blekinge: miljoner kronor per år SKL har uppmärksammat Olofströms kommuns satsning på unga som uppbär ekonomiskt bistånd. Genom att arbeta aktivt med målgruppen och att satsa på fler handläggare som har mer tid att arbeta med varje ung sökande har antalet unga med ekonomiskt bistånd minskat kraftigt. Satsningen gynnar de unga individerna men den betalar sig även ekonomiskt för kommunen. Samhällsvinsten på längre sikt blir förmodligen betydande. Verksamheten med elevstödjare i Karlshamn och Olofström är ett annat exempel på satsning som gjort tydligt avtryck i statistiken. Landstinget Blekinge har nyligen instiftat en social investeringsfond för att finansiera sociala investeringar i Blekinge - en väg som kan bli intressant för framtida arbetssätt.

42 För att lyckas bekämpa ungdomsarbetslösheten krävs ett tydligt ledarskap. Samverkansytorna och de gemensamma samverkansinitiativen mellan aktörer lever i symbios med att varje aktör säkerställer att deras egna organisationer, exempelvis alla berörda kommunala förvaltningar, i allt högre grad genomsyras av de gemensamma målen. Det är centralt att kommunernas politiska och tjänstemannaledning säkerställer en gemensam målbild och kommunicerar ett tydligt ledarskap. 14(15)

43 15(15) Varaktighet och revidering Denna överenskommelse gäller tillsvidare och revideras minst en gång per år. På tjänstemannanivå sker uppföljningen kvartalsvis i samband med styrgruppens ordinarie möten då även revideringar kan beslutas. I detta forum behandlas även hinder för samverkan. Styrgruppens ordförande ansvarar för att parterna sammankallas. Dokumentation och uppföljning För att lära av och utvärdera arbetet kommer arbetet att följas upp på individnivå. Arbetsförmedlingen kommer ansvara för uppföljningen. Det innebär att unga som rapporteras inom ramen för uppföljningen av denna överenskommelse ska vara inskrivna på Arbetsförmedlingen. Kommunen ska medverka till att Arbetsförmedlingen får relevant information. Parterna kommer samverka med målgrupper utanför rapporteringsgruppen i syfte att proaktivt stärka de unga eller deras förutsättningar, exempelvis unga i skolan, hemmasittare och arbetsgivare. Dokumentationen gäller individ, typ av insats, insatsens längd och vem som utför insatsen. För att själva kunna rapportera i Arbetsförmedlingens systemverktyg behöver kommunens tjänstemän, efter att en överenskommelse är påskriven av båda parter, få behörigheter till Webbstödet. I rapporteringen är det viktigt att iaktta personuppgiftslagen (1998:204) med tillhörande förordning vid all hantering av personuppgifter.

44 Samverkansrutiner mellan AF och Karlskrona kommun -Utbildningskontrakt och traineejobb Syfte Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Syftet med utbildningskontrakt är att en arbetslös ungdom utan fullständig gymnasieutbildning ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att få en gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper. Syftet med traineejobb är att en ungdom ska kunna kombinera studier på en reguljär yrkesutbildning med ett arbete på deltid för att få formell kompetens inom de yrken där det finns en efterfrågan på arbetskraft. Målgrupp Ungdomar inskrivna på Arbetsförmedlingen som har fyllt 20 men inte 25 år. Styrning och samverkan Arbetsförmedlingen och Karlskrona kommun har bildat 3 olika samverkansgrupper. Samverkansgrupperna har regelbundna möten och kommer att sammankallas av ansvarig för varje grupp. På ett övergripande processplan (Se Bilaga processkarta) så handlar vårt gemensamma och samordnade arbete kring utbildningskontrakt och traineejobb om att: identifiera ungdomar aktuella för insatserna anordna utbildningsplaster på kommunal vuxenutbildning se till att det finns praktikplats och anställningar som kan kombineras med studier informera och motivera ungdomar aktuella för insatserna matcha individ och lämplig insats följa upp och utvärdera vårt arbete på individ, grupp och organisationsnivå Arbetsmarknadsförvaltningen - Ett Karlskrona med utbildning och arbete för alla Adress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Karlskrona Östra Hamngatan 7 B arbetsmarknadsforvaltningen@karlskrona.se

45 1. Samverkansgrupp chefsnivå AF: Doris Larsson (sektionschef), Uga-handläggare KOMMUN: Anne Kjellson (enhetschef Navigatorcentrum), Mikael Thornéus (rektor Vuxenutbildningen), Marie Franzén (rektor Vuxenutbildningen) Sammankallande = Doris (Doris sammankallar till första mötet på Navigatorcentrum) Mötesfrekvens: 1 ggr/månaden Syfte med gruppen: En strategisk arbetsgrupp på övergripande organisatorisk nivå. o Steg 1- Planera och sätta igång rutiner för samverkan. Skapa ett flöde/en arbetsprocess och verkställa igångsättningen av aktiviterer inom processen på handläggarnivå. o Steg 2- Uppföljning för att lösa problem i tidigt skede. o Steg 3- Resultatanalys o Steg 4- Justering av processen Agenda: fast agenda tas fram i första mötet. Mötena protokollförs och sparas hos respektive part. Vikten av samverkan inom kommunen: Inledande möten med förvaltningschef och ledningsgrupp på kunskapsförvaltningen, funktionsstödsförvaltningen och äldreförvaltningen sker under november. Mötena syftar till att informera om insatserna och trycka på vikten av kommunen som arbetsgivare. Mötena syftar också till att starta upp en dialog kring kommande kompetensförsörjning i respektive förvaltning. Chef för arbetsförmedlingen i Blekinge, David Fridlund, finns med på arbetsmarknadsförvaltningens nämndsmöte i oktober för att informera och tydliggöra insatserna för politiker i nämnden.

46 2. Samverkansgrupp handläggarnivå AF: Handläggare (uppskattad tid i samverkan 50%) KOMMUN: Funktioner på handläggarnivå i form av praktikförmedlare, anställningsförmedlare till praktikplatser och tjänster inom kommunen, utbildningssamordnare för Vuxenutbildningen. Sammankallande = Handläggare AF Första mötet för gruppen sammankallas efter chefsgruppen haft sitt första möte. Mötesfrekvens: Bestäms på första mötet Syfte med gruppen: En operativ samverkansgrupp på verksamhetsnivå. o Steg 1: verkställa de aktiviteter som finns uppsatta i processkartan. Komplettera processkartan med ev tillägg av aktiviteter i samverkan. o Steg 2: Gruppen kommer att se om dessa rutiner fungerar i praktiken. Därför behövs utvärdering av processkartan göras. Resultatet av utvärderingen tas i dialog med samverkansgruppen på chefsnivå så att justeringar kan göras. Agenda: fast agenda tas fram i första mötet. Mötena protokollförs och sparas hos respektive part. 3. Samverkansgrupp motiverande insatser AF: Personalfunktion inom Ung Framtid KOMMUN: Personalfunktion inom Navigatorcentrum Sammankallande = Anne Kjellsson Anne bjuder in till första möte. Doris tar med sig personal från Ung Framtid och Anne tar med sig personal från NC. Mötesfrekvens: bestäms på första mötet. Syfte med gruppen: Kan handla om att personer som blir aktuella för insatserna kan behöva motiverande och förberedande insatser innan påbörjande av utbildningskontrakt/trainee. Gruppen syftar till att i samverkan se över lösningar med motiverande insatser i form av tex program inom ramen för NC och Ung framtid samt AF:s övriga egna insatser.

47 Agenda: fast agenda tas fram i första mötet. Mötena protokollförs och sparas hos respektive part. Att tänka på: Viktigt att arbeta med motiverande insatser för individer som uppbär försörjningsstöd. Maria Persson, förvaltningschef vid arbetsmarknadsförvaltningen tar kontakt med Margaretha Jansson vid socialförvaltningen. Även viktigt att tänka in personer som finns inom KAA (kommunala aktivitetsansvaret) som då de fyller 20 kan bli aktuella för insatserna. Budget för samverkan Varje part lägger in personella resurser för samverkan enligt medverkan i ovan beskrivna samverkansgrupper. Lokalmässigt befinner sig våra verksamheter granne med varandra då vi finns på samma gata, Norra Kungsgatan i Karlskrona. Aktuella yrkesområden Arbetsförmedlingen tar fram prognos för Karlskrona samt diskuterar i samverkan med kommun kring bristyrke, bristyrkesområde och jobb inom välfärden. Tillsammans vill vi titta på jobb inom välfärdsområdet för skolan i form av att pröva nya funktionstitlar som t ex resurspedagog, lärarassistent och studiehandledare på modersmålet. Vi ser utifrån båda parter att frågan handlar om vinsten av kompetensförsörjning till skolan där det råder stor brist på pedagoger. Ovan resonemang gäller även för vård-, äldreomsorg- och funktionsstödsområdet.

48 Facklig förankring SKL:s cirkulär 15:27 ang utbildningskontrakt: Anställningsvillkor Det avtal som SKL har tecknat inom området för arbetsmarknadspolitiska insatser, BEA, "Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser", är tillämpligt vid anställning av personer som anställs för sådant arbete i kommuner, landsting, regioner och Pactaföretag som omfattas av förordningarna gällande Utbildningskontrakt och Extratjänst. BEA har till syfte att stärka en anvisad arbetstagares möjligheter att få ett reguljärt arbete och är tillämpligt för arbetstagare som * anvisats skyddat arbete, (OSA) eller * anställs för arbete som inte är budgeterat inom arbetsgivarens ordinarie verksamhet i syfte att minska arbetslösheten. Det rör sig här om anställning utöver ordinarie budgeterad verksamhet. Den anställde ska med andra ord inte ersätta befintlig personal. Det är viktigt att alla parter, arbetsgivaren, arbetstagaren, arbetsförmedlaren och facklig representant, medverkar till att målet - att stärka arbetstagaren att få och behålla ett reguljärt arbete - ska kunna nås. Lokala förutsättningar och samverkan/dialog Anställningarna som görs inom ramen för Utbildningskontrakt och Extratjänst kan behöva extra mycket handledning och stöd. Det är viktigt att placeringar sker där det finns goda möjligheter att ta emot arbetstagarna utifrån aktuell organisation, arbetsplats, tidsutrymme för handledning och stöd m.m. För att anställningarna ska ha bättre förutsättningar att uppnå syftet att stärka de arbetstagare som anställs så är det viktigt att arbetsgivaren i ett tidigt skede initierar en dialog med lokala fackliga företrädare. Frågor som kan vara bra att diskutera är på vilka arbetsplatser som anställningarna ska finnas och vilka arbetsuppgifter som kan vara lämpliga, formerna för handledning och handledare/stöd samt uppföljning av genomförda anställningar. Facklig förankring på lokal kommunal nivå sker i facklig samverkansgrupp AMF (fsg) samt i förvaltningsövergripande facklig samverkansgrupp (ksg).

49

50 Sida 1 av 2 Samverkansrutiner mellan Arbetsförmedlingen och Ronneby Kommun - Utbildningskontrakt och traineetjänster (bilaga till Blekinges länsövergripande överenskommelse om samverkan med kommunerna) Syfte Att genom samverkan utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska arbetslösheten bland ungdomar. Att bidra till kompetensförsörjning i bristyrken inom kommunen. Målgrupp Alla unga i åldern 20 till 24 år som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Antalet nämns ej här då det förändras över tid. AF kartlägger målgruppen över tid och inför möte inom samverkansgrupp samt uppföljningsgrupp Samverkansorganisation och rutiner: Samverkansgrupp på handläggarnivå: Af och kommunen har bildat en samverkansgrupp bestående av en handläggare från AF, en samordnare från Arbetsmarknadsenheten/Navigatorcentrum och en representant från Vuxenutbildningen. Adjungerande är även personalansvariga från Utbildningsförvaltningen och Äldreförvaltningen och Socialförvaltningen. Samverkansgruppen har möten 2 gånger i månaden första kvartalet och 1 gång i månaden därefter. Af är sammankallande. Gruppens uppgift är att fungera som en beredningsgrupp där Af identifierar aktuella ungdomar och kommunen annonserar identifierade anställningsplatser. Till första mötet kartlägger Af aktuella ungdomar och kommunen kartlägger aktuella anställningsplatser. Uppföljningsgrupp på verksamhetsnivå: Uppföljning sker 4 ggr/år (två på våren och två på hösten) med följande deltagare:

51 Sida 2 av 2 Sektionschef från AF, chef för Arbetsmarknadsenheten, rektor för vuxenutbildningen, rektor från gymnasieskolan, samordnare från Navigatorcentrum samt arbetsgivarrepresentant från Utbildningsförvaltning och Omsorg. En kontaktpolitiker kommer även att bjudas in. Både möten i samverkansgruppen samt uppföljningsmötena protokollförs som minnesanteckningar och sparas hos respektive part. Budget för samverkan Varje part lägger in personella resurser för samverkan enligt medverkan i ovan beskrivna grupper. Processkarta- Traineeanställningar och Utbildningskontrakt

52 Sida 1 av 2 Samverkansrutiner mellan Arbetsförmedlingen och Karlshamns kommun - Utbildningskontrakt och traineetjänster (bilaga till Blekinges länsövergripande överenskommelse om samverkan med kommunerna) Syfte Att genom samverkan utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska arbetslösheten bland ungdomar. Att bidra till kompetensförsörjning i bristyrken inom kommunen. Målgrupp Alla unga i åldern 20 till 24 år som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Antalet nämns ej här då det förändras över tid. AF kartlägger målgruppen över tid och inför möte inom samverkansgrupp samt uppföljningsgrupp Samverkansorganisation och rutiner: Samverkansgrupp på handläggarnivå: Af och kommunen har bildat en samverkansgrupp bestående av en handläggare från AF, en samordnare från kommunens Navigatorcentrum och en representant från Vuxenutbildningen. Adjungerande är även personalansvariga från Utbildningsförvaltningen och Omsorgsförvaltningen. Samverkansgruppen har möten 2 ggr i månaden första kvartalet och 1 gång i månaden därefter. Af är sammankallande. Gruppens uppgift är att fungera som en beredningsgrupp där Af identifierar aktuella ungdomar och kommunen annonserar identifierade anställningsplatser. Till första mötet kartlägger Af aktuella ungdomar och kommunen kartlägger aktuella anställningsplatser. Uppföljningsgrupp på verksamhetsnivå: Uppföljning sker 4 ggr/år (två på våren och två på hösten) med följande deltagare:

53 Sida 2 av 2 Sektionschef från AF, verksamhetschef och enhetschef för Arbetsmarknadsavdelningen, rektor för vuxenutbildningen, rektor från gymnasieskolan, samordnare från Navigatorcentrum samt arbetsgivarrepresentant från Utbildningsförvaltning och Omsorg. En kontaktpolitiker kommer även att bjudas in. Både möten i samverkansgruppen samt uppföljningsmötena protokollförs som minnesanteckningar och sparas hos respektive part. Budget för samverkan Varje part lägger in personella resurser för samverkan enligt medverkan i ovan beskrivna grupper. Processkarta- Traineeanställningar och Utbildningskontrakt

54 Sida: 1 av 2 Samverkansrutiner mellan AF och Sölvesborgs Kommun -Utbildningskontrakt och traineetjänster (bilaga till Blekinges länsövergripande överenskommelse om samverkan med kommunerna) Syfte Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Målgrupp Alla unga i åldern 16 till 24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Antalet nämns ej här då det förändras över tid. AF kartlägger målgruppen över tid och inför möte inom samverkansgrupp samt uppföljningsgrupp Samverkanorganisation och rutiner: Af och kommun har bildat en samverkansgrupp bestående av handläggare från AF, en samordnare från kommunen, representant från omsorgen (då vi i första skedet ser störst behov inom deras verksamhet) och en representant från vuxenutbildningen. Samverkansgruppen har möten 2 ggr i månaden första kvartalet och 1 grr/månaden där efter. Af är sammankallande. Gruppens uppgift är att fungera som en beredningsgrupp där Af remitterar in aktuella ungdomar och kommunen remitterar in identifierade anställningsplatser. Till första mötet kartlägger Af aktuella ungdomar och kommunen kartlägger aktuella anställningsplatser. Uppföljning: Uppföljning sker 4 ggr/år (två på våren och två på hösten) med följande deltagare: Samverkansgruppen, sektionschef från AF, chef för AME representant för vuxenutbildningen och navigatorcentrum samt kommunens personalchef. Både möten i samverkansgruppen samt uppföljningsmötena protokollförs som minnesanteckningar och sparas hos respektive part.

55 Sida: 2 av 2 Budget för samverkan Varje part lägger in personella resurser för samverkan enligt medverkan i ovan beskrivna samverkansgrupp.