Professionalism - skolans viktigaste fråga? ROBERT WENGLÉN

Transkript

1 Professionalism - skolans viktigaste fråga? ROBERT WENGLÉN

2 Introducerande definition En profession kännetecknas av en professionell logik, kallad professionalism, där de professionella styr och kontrollerar arbetet En profession uppstår, grovt förenklat, när en yrkesgrupp transformera sig själv genom utveckling av formella kvalifikationer utifrån vetenskapsbaserad kunskap, universitetsutbildning, legitimation och etiska riktlinjer som disciplinerar yrkesgruppen, kombinerat med en politisk legitimitet och ett formellt monopol att utföra ett visst samhällsuppdrag

3 Vad är det inte! Professionsbegreppet förväxlas ibland med två vardagliga betydelser. att göra något på yrkesbasis» professionella fotbollsspelare vs amatörfotbollsspelare allmän yrkesmässig skicklighet» ett professionellt bemötande exempelvis på banken, resebyrån eller inom äldrevården

4 Dagens situation Professionalismen i skolans värld står inför en paradoxal utmaning Beslutsfattare vill öka professionalismen» Lärarlegitimation, undervisningen ska baseras på vetenskapllig grund (och beprövad erfarenhet) Samtidigt tenderar den professionella logiken att utarmas» Man inför ledningsidéer som har sitt ursprung i marknadens eller byråkratins logik Valfrihet och skolpeng; ta bort makt från de som otillbörligen skaffat sig fördelar på andras bekostnad (marknad) Regler för uppföljning, rapportering, utvecklingssamtal etc. (byråkrati)

5 Agenda Forskningsöversikt Professioner: Vad kännetecknar en profession? Professionalisering: Hur blir man en profession? Professionalism: Skillnaden mellan marknad, byråkrati och professionalism Tillämpning Vad bör man tänka på när man leder en professionsorganisation?» Strategi, styrning och struktur

6 Den tidiga professionsforskningen Professioner är samhällets viktigaste institutioner Läker våra mentala och fysiska sår, utbildar våra barn, upprätthåller rättstaten, etc Samhällen utvecklas via specialisering och professioner utgör en nyckelfunktion i övergången till kunskapssamhället Arbetet baseras på tillämpning av esoterisk (för allmänheten fördold) kunskap på det specifika fallet Man ser till det allmännas bästa» Apotekaren verkar för en allmän minskning av läkemedelskonsumtion Man blandar inte in känslor (rationalitet)» Man underkänner även de som man tycker synd om Man behandlar alla lika» Ingen ska få gå före i vårdkön, tentamen utan namn

7 Professionalisering Hur professioner (inte) växer fram: 1) Nationellt professionellt förbund 2) Statligt sponsrat krav på yrkeslegitimation 3) System för examination för att få en yrkeslegitimation 4) En för professionen speciell utbildning 5) En för professionen dedikerad universitetsutbildning 6) Etiska koder (oftast via det gemensamma förbundet) 7) Vetenskaplig journal i ämnet 8) Ackrediteringssystem för kontroll av de olika universitetens professionsutbildningar

8 Kategorisering av professioner Normprofession Medicin Nyckelprofession Vetenskapen Sakprofessioner Jurister och revisorer Semiprofessioner Lärare, socionomer, bibliotekarier, sjuksköterskor Yrkeskårer Polisen, försvaret, prästerskapet Pre-professioner Fastighets- och försäkringsmäklare, kapitalförvaltare

9 Motreaktionen: Professionaliseringsforskningen Professioner är ett uttryck för att vissa grupper i samhället har skaffat sig privilegier på andras bekostnad Professionaliseringsträvanden = monopolstrategi = ett sätt att stänga andra ute och skaffa sig otillbörliga fördelar Eller ett arbetsmarknadsskydd» Utan en skyddad jurisdiktion kan inte discipliner existera» Professionerna är välfärdens och det vetenskapsbaserade kunskapsarbetets väktare?

10 Professionalism: den tredje logiken Tre övergripande verksamhetslogiker Marknad Byråkrati Professionalism

11 Marknadslogiken Adam Smith: The Wealth of Nations (1776) Tron på den fria marknaden och den osynliga handen Kunden bör bestämma Konkurrens leder till kvalitet och kostnadseffektivitet» Jämviktspriser; Övervinster ej möjligt Långtgående (mekanisk) specialisering Utkontraktering (företag) och byteshandel (individer) Företag/organisationer är marknadsmisslyckanden

12 Marknadslogiken Det ska inte finnas några handelshinder: Vem som helst ska kunna erbjuda hjärttransplantationer, utbildning, omsorg etc. Fungerande (?) exempel: Blocket, OMX

13 Byråkratiska logiken Max Weber: Ekonomi och samhälle (1922) Tron på att rationella organisationer skapar kvalitet och kostnadseffektivitet Långtgående vertikal och horisontell ansvars- och arbetsdelning» Chefen bestämmer» Små beslut ska decentraliseras och stora centraliseras Standardisering och formalisering

14 Professionalism Eliot Freidson: Professionalism (2001) Tron på att de professionella ska styra och kontrollera ( känsligt ) expertarbete till skillnad från byråkratiska regler och efterfrågan på marknader, där chefer respektive kunder kontrollerar arbetet En profession förvaltar, grovt förenklat, en viss typ av vetenskapsbaserad kunskap, kvalitetssäkrad via examina och eventuell legitimation, i en kollegial form med politisk legitimitet att genomföra ett visst samhällsuppdrag

15 Professionalismens särdrag Monopol på en särskild del av arbetsmarknaden Vissa arbeten är så känsliga och så specialiserade att det krävs adekvat utbildning och träning En akademisk utbildning som kontrolleras av professionen Intellektuell specialisering och tillämpning av färdigheter grundade i teoretisk kunskap O/T-relationen = osäkerhet genom teknikalitet Diskretion baserat på kunskapsasymmetri Arbetet låter sig inte enkelt mätas, standardiseras och rationaliseras; kräver professionellt omdöme Internt och externt inflytelserikt förbund

16 Professionellt arbete Professionellt arbete bygger på en hög grad av operationell autonomi Tre delar i professionellt arbete klassificera ett problem (diagnos) analysera och resonera om problemet (dra slutsatser) agera, intervenera (behandla) Dessa sker de ofta parallellt eller i olika ordning Diagnosis and treatment are mediating acts: diagnosis takes information into the professional knowledge system and treatment brings instructions back out from it. Inference, by contrast, is a purely professional act. It takes the information of diagnosis and indicates a range of treatments with their predicted outcomes (Abbott, 1988: 40)

17 Vanliga problem i organisationer som kännetecknas av professionalism Bristande samordning Primadonnor och småpåvar Egenintresset kommer före det allmännas bästa Free riders Alla professionella är inte professionella Stimulerar individuellt men inte organisatoriskt lärande Bristande kunskaper om och intresse av vad klienten efterfrågar Man vårdar en kropp snarare än en person Man ignorerar vikten av kostnadseffektivitet Vård kommer före ekonomi Lösningen är alltid mer resurser

18 Tre logiker för organisering och styrning av arbete Marknad Byråkrati Professionalism Teoretisk källa Adam Smith Max Weber Eliot Freidson Störst inflytande Kunderna Cheferna (på uppdrag av ägare) De professionella Syn på vad som driver kvalitet Konkurrens via fria marknader Effektivitet via kompetent ledning Monopol/jurisdiktion och diskretion Slagord Valfrihet, fri konkurrens, jämviktspriser Hierarki (vertikal och horisontell ansvarsfördelning), rationalitet, standardisering och formalisering Kunskap, auktoritet, samt diskretion och inflytande för experterna Vanliga brister Imperfekt information på en imperfekt marknad Bristande kunskaper om vad kunden efterfrågar; begränsad förmåga att mobilisera medarbetarna, flykt från personligt ansvar Bristande samordning, kontroll, klientorientering och kostnadsmedvetenhet. Risk för organisatorisk handlingsförlamning och free riders

19 Diskussion Vilka för- och nackdelar känner ni igen vad gäller professionalism i er egen verksamhet?

20 Konventionell Strategi Strategi = organisationens koncept för hur man skapar långsiktiga konkurrensfördelar Två val» Lågkostnads- eller differentieringsstrategi Det billiga eller unika alternativet på marknaden» Utifrån-och-in eller inifrån-och-ut Utifrån kundernas uttryckta behov eller utifrån organisationens kärnkompetens

21 Strategi i professionsorganisationer Intressentbaserad strategi balansera klienternas, de professionellas och ägarnas intressen och skapa förutsättningar för att gemensamt utveckla verksamheten Stakeholder value snarare än shareholder value processen och resultatet är transparent

22 Intressekonflikter inom Executive Education Projektledare och deltagarnas chefer Vad företagen efterfrågar Nöjda deltagare, tillväxt och lönsamhet Deltagaren Vad individen efterfrågar Universitetsledningen Sprida och nyttogöra forskning Arena för pedagogisk utveckling av forskarna Generera överskott till forskningen Lärarna Vad de själva forskar om och vad de anser att deltagaren bör kunna

23 Konventionell styrning Styrning = hur man skapar riktning och kraftsamling i en organisation, dvs. processer och system genom vilka ledningen påverkar medarbetarna att implementera organisationens strategi Ömsesidig anpassning Direkt övervakning Standardisering av arbetsprocesser (Rutiner) Standardisering av output (Mål/resultat) Standardisering av kunskaper Standardisering av normer/värderingar

24 Styrning i professionsorganisationer Professionsorganisationer är kulturer präglade av Diskretion, dvs. långtgående befogenheter och ansvar kopplat till det operativa arbetet Klanstyrning, dvs. den värderingsstyrning som sker inom och av professionen självt, via utbildningen, det dagliga arbetet och via professionens etiska riktlinjer Dessa förutsättningar medför att ledningen lämpligen riktar en hög grad av sin uppmärksamhet mot rekryteringsprocessen och mot att stödja och påverka den informella styrningen som sker via socialisationsprocesser inom professionen Arbeta med snarare än mot kulturen

25 Konventionell organisationsstruktur Att utforma en organisationsstruktur innefattar att ta ställning till vad som ska utföras i egen regi och vad som ska köpas av externa aktörer identifiera och definiera arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter och fördela detta på organisationens enheter och medarbetare» Gruppera utifrån funktion eller kund/brukare?» Centralisering och decentralisering» Grad av formalisering och standardisering

26 Struktur i professionsorganisationer Hög grad av diskretion Autonomi och decentraliserat beslutsfattande Låg grad av formalisering och standardisering Professionalism: Det beror på ; tillämpa abstrakta kunskaper på det unika fallet Ledningen behöver beakta behovet av funktionell specialisering och klientens flöde Multidisciplinära team Matrisstruktur» Men allt för mycket lean tenderar att utarma specialistkompetensen

27 Diskussion Har skolan blivit bättre av en ökad grad av marknads- och byråkratisk logik? Kan professionalism på ett konstruktivt sätt balanseras med New Public Management (dvs. marknads- och byråkratisk logik)?

28 Sammanfattning Strategi Styrning Struktur Särpräglande förutsättningar Stakeholder snarare än shareholder value Kulturbunden diskretion och klanstyrning Behov av fördjupning inom specialiteten, samt nära samarbete med andra specialister Särpräglande tumregler för ledningen Eftersträva en intressentbaserad strategi Eftersträva styrning via rekryterings- och socialisationsprocesser Eftersträva multidisciplinära team i en matrisstruktur

29 Nyckelinsikter Samtliga tre logiker har sina för- och nackdelar Chefer inom skolan bör förstå, kunna hantera och balansera samtliga tre logiker Det operativa arbetet i skolan skulle må bra av en ökad grad av professionalism Men professionalism är sällan ett bra sätt att hantera tillväxt- och effektivitetsutmaningar!

30 Hur stärka professionalismen? Ökade krav på vetenskaplighet Egendriven läsning av vetenskapliga artiklar Var försiktig med att smeta ut arbetsuppgifter Man ska i första hand arbeta med sin specialitet Skapa förutsättningar för spontana och formaliserade kollegiala kunskaps- och erfarenhetsutbyten Skapa en balans mellan ämneslag och arbetslag Ämneschefer på kommunnivå Mästarlära (Auskultering) Stå upp mot konsumentarismen (föräldrarna vet inte bäst) och byråkratiseringen (varsamt och noggrant utvald rapportering till överordnade) Stå upp mot (allt för mycket) administrativa pålagor som härstammar ur föräldrarnas eller överordnandes behov