FÅGELUTREDNINGAR. Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen

Transkript

1 FÅGELUTREDNINGAR Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen

2 FÅGELUTREDNINGAR Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen KUND Trafikverket KONSULT WSP Environmental Sverige Box Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Anders Blomdahl Telefon: Epost: anders.blomdahl@wspgroup.se Uppdragsnamn Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen - VÄGPLAN Uppdragsnummer Författare Anders Blomdahl Datum Granskad av Johan Bohlin Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen - VÄGPLAN

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING 4 2 OMRÅDET 4 3 FÖRSTUDIER METODIK KONTAKTER ARTPORTALEN Utdrag Utdrag ARTDATABANKEN TIDIGARE INVENTERINGAR RESULTAT FÖRSTUDIER Kontakter med lokala ornitologer Artportalen Artdatabanken Tidigare inventeringar 8 4 SMÅLOM ALLMÄNT OM SMÅLOM METODIK RESULTAT DISKUSSION FÄLTBESÖK 10 5 TJÄDER ALLMÄNT OM TJÄDERN FÖRSTUDIE TJÄDER Studier av ortofoton Kontakter med lokalkännedom Artportalen TJÄDERINVENTERING Inventerare Metodik Tjäderbiotop RESULTAT TJÄDERINVENTERING Västra delområdet Östra delområdet 17 6 ÖVRIGA SKYDDSVÄRDA ARTER RÖDLISTAN FÅGELDIREKTIVET RESULTAT 19 7 SAMMANFATTNING 20 FÅGELUTREDNINGAR Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen 3

4 1 INLEDNING WSP har av Trafikverket fått i uppdrag att utreda vissa fågelförekomster i anslutning till en planerad ny väg 1053 i närheten av Rörbäcksnäs i Malung- Sälens kommun. Uppdraget har omfattat generella förstudier om fågelförekomsten i området, smålom i några tjärnar, samt särskilt fokus på eventuella spelplatser för tjäder. I samband med sistnämnda gjordes även en fältinventering i området. I föreliggande rapport redovisas resultatet av de genomförda studierna. 2 OMRÅDET Området som utretts ligger strax väster om Sälenfjällen, mellan Tandådalen/ Hundfjället och Rörbäcksnäs i Dalarna. Utredningsområdet framgår av bild 1 och 2. Bild 1: Aktuellt område som utretts. Bild 2: Utredningsområdet markeras med röd cirkel Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen - VÄGPLAN

5 3 FÖRSTUDIER 3.1 METODIK Genom en omfattande förstudie inhämtades den kunskap om området som finns lokalt. En fördjupad kontakt med t.ex. lokala ornitologer och ornitologiska föreningar kan ofta ge tips, information och kunskap som kan ta flera säsongers inventeringar i anspråk för att uppnå och är ovärderlig för det fortsatta arbetet. Under förstudierna i detta projekt togs kontakt med lokala ornitologer och representant för Kungsörn Sverige, utdrag gjordes från Artportalen och rapport från tidigare inventering granskades. 3.2 KONTAKTER Inför fältinventeringen kontaktades lokala ornitologer samt organisationer med god kännedom om fågellivet. Under förstudierna som genomfördes i november 2015, kontaktades följande personer: Börje Dahlén: Aktiv i Kungsörn Sverige samt med god lokalkännedom Per Lif: Lokalkännedom, boende i Lima, Dalarna 3.3 ARTPORTALEN Sökningar i Artdatabankens webbaserade rapportdatabas Artportalen gjordes under förstudien. Det ska dock noteras att Artportalen har en begränsning då systemet enbart visar de observationer som rapporterats in till databasen. Därtill visas inte fynd som förlagts med sekretesskydd vid en sökning av publika fynd. Ett utdrag från Artportalen är således inte alltid helt förenligt med ett områdes fågelfauna, men kan ändå ge en bild av ett områdes värde för fåglarna och en grund för vidare förstudier eller inventeringsinsatser. I detta arbete gjordes två olika utdrag av rapporter från Artportalen, för att ge en så tydlig bild som möjligt över områdets fågelfauna. Nedan redovisas de två utdrag som gjordes under förstudierna: Utdrag 1 Det första utdraget som gjordes redovisar rödlistade fågelarter inom eller i nära anslutning till det aktuella utredningsområdet. Här gjordes ett utdrag över samtliga rapporterade rödlistade arter av samtliga rödlistekategorier, som rapporterats inom eller i nära anslutning till utredningsområdet mellan åren Sökningen bedöms ge en översiktlig bild över de publika fynden över skyddsvärda arter som finns i området. Området som ingick i denna sökning framgår av bild 3. FÅGELUTREDNINGAR Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen 5

6 Bild 3: Grönt lager i kartan visar ytan för utdrag av för samtliga rödlistade arter rapporterade Utdrag 2 Detta utdrag redovisar samtliga fågelarter rapporterade inom ett större sökområde. I denna sökning utökades sökområdet betydligt jämfört med den första sökningen, till att omfatta en större yta runt om utredningsområdet. Sökningen ger därmed en överskådlig bild över den generella fågelfaunan inom hela området. Sökningen gjordes för samtliga rapporterade fågelarter i Artportalen mellan åren Ytan som utgjorde det större sökområdet framgår av bild 4. Bild 4: Grönt lager i kartan visar ytan för utdrag av för samtliga fågelarter rapporterade Gröna punkter visar definierade lokaler i Artportalen, dit rapporterade fynd kan kopplas. Som framgår av dessa gröna punkter förekommer enbart Rörbäcksnäs som definierad lokal inom det egentliga utredningsområdet Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen - VÄGPLAN

7 3.4 ARTDATABANKEN Under arbetet gjordes även en begäran om utdrag av skyddade arter från Artdatabanken, då sådana inte framkommer vid ovan beskrivna sökning av publika fynd. 3.5 TIDIGARE INVENTERINGAR I samband med planering av flygplatsen genomförde Enetjärn Natur en förenklad naturvärdesinventering under december 2010, vilket resulterade i rapporten Förenklad inventering och bedömning av naturvärden och fåglar (2011). Under åren gjorde sedan Enetjärn Natur naturvärdesinventering och fågelutredning för flygplatsområdet. Under hösten 2014 kompletterades dessa med en naturvärdesinventering som genomfördes med fältbesök i oktober 2014, för delar av det landområde där flygplatsvägen nu planeras. Denna inventering redovisas i rapporten Kompletterande naturvärdesinventering (2014). 3.6 RESULTAT FÖRSTUDIER Kontakter med lokala ornitologer Genom kontakter som togs med lokala ornitologer framkom att det aktuella området inte är särskilt välbesökt av fågelskådare. Av fågelarter som upptas i fågeldirektivet bedöms grönbena, järpe, ljungpipare, orre, spillkråka, tjäder, trana och tretåig hackspett förekomma, samt åtminstone under gnagarår även hökuggla, pärluggla och sparvuggla. Möjligen kan också småspov, stenfalk och törnskata finnas. Lokala ornitologer har bra koll på de kungsörnsrevir som förekommer. Det finns olika kungsörnsrevir i både norr, öster och söder om det aktuella området, men det är över 5 km från området till närmaste bo. Sannolikt kan örnarna från alla tre reviren jaga i området, men en ny väg bedöms inte utgöra någon särskild påverkan på de häckande örnparen. Under örninventeringar som utfördes i området vintern 2013/14 av lokala ornitologer, fanns initialt misstanke om ett kungsörnsrevir med centrum i närheten av den planerade vägen. Men med kunskap om hur stora reviren är i dessa magra marker och att det saknas örnhäckningsbiotop på låglandet, gjordes bedömningen att inte misstanken stämma. De mest tänkbara rovfåglarna att stöta på är tornfalk, sparvhök, duvhök och stenfalk. I området förekommer en del sträckande fåglar. Rovfåglar, även sträckande örnar, kommer från sydost och utnyttjar uppvindarna efter Hundfjällets sydvästsluttning och rovfåglar och tättingar kan trängas ihop mellan Stora Moberget och Skärfjället som ligger längre norrut och samlas ihop respektive spridas i vägområdet. Det bedöms dock inte vara en sträckled av stor betydelse. Berguv häckar av och till på Medskogshögens sydvästsluttning söder om Rörbäcksnäs. Senast kända häckning var Häckplatsen är dock belägen ca 3 km från den aktuella vägen, med både Medskogshögen och Rörbäcksnäs mellan häckplats och väg. Vägen bedöms därför inte utgöra FÅGELUTREDNINGAR Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen 7

8 någon påverkan på berguvsparet och det bedöms inte heller som sannolikt att det förekommer häckande berguv i låglandet där vägen planeras. Uppgifterna kommer från Börje Dahlén och Per Lif Artportalen De utdrag som gjordes av publika rapporter från Artportalen visar på få rödlistade fågelarter inom det aktuella utredningsområdet. Följande rödlistade fågelarter fanns rapporterade från Rörbäcksnäs mellan åren : Havsörn, kungsörn, fjällvråk, storspov, berguv, spillkråka, gröngöling, tretåig hackspett, hussvala, kungsfågel, stare och sävsparv. Många av observationerna är gjorda utanför häckningsperioden, men att döma av rapporterna i Artportalen förekommer åtminstone storspov, hussvala och stare under häckningstid. Tittar man på rapporterade rödlistade arter i den utökade sökningen enligt alternativ 2 ovan, framkommer flera fynd av ovan nämnda rödlistade arter samt ytterligare en rad rödlistade arter. Under häckningstid finns rapporter av för fjällvråk, kungsörn (Tandådalen), pilgrimsfalk (Högfjällshotellet), gråtrut, tornseglare, tretåig hackspett, ängspiplärka, buskskvätta, svart rödstjärt, kungsfågel, sävsparv, videsparv och gulsparv. Dessutom finns rapporter från övriga delar av året av sädgås, blå kärrhök, duvhök, silltrut, rödstrupig piplärka, ängspiplärka, vinterhämpling, och lappsparv. Andra rapporterade arter rapporterade inom den större sökytan i Artportalen och som kan benämnas som ornitologiskt intressanta är orre, tjäder, järpe, dalripa, fjällripa, fjällpipare, hökuggla, jorduggla, pärluggla, sparvuggla, gråspett, ringtrast, lavskrika, bändelkorsnäbb, tallbit och snösiska Artdatabanken I det utdrag av skyddsklassade observationer som erhölls av Artdatabanken fanns inga tillkommande rödlistade arter eller Natura 2000-arter inom utredningsområdet, utöver de som framkom av den publika sökningen Tidigare inventeringar I rapporten Förenklad inventering och bedömning av naturvärden och fåglar av Enetjärn Natur (2011) summerades fågelfaunan inom flygplatsområdet enligt följande: Områdets fågelfauna domineras av arter som är allmänna och utbredda i brukad skogsmark i denna del av Dalarna. Det finns inga kända bon av större rovfåglar eller kända större spelplatser av skogshöns inom inventeringsområdet. Såväl tjäder som orre förekommer dock relativt frekvent inom området. Det finns tre kända kungsörnsrevir inom tio km från inventeringsområdet och arten bedöms födosöka inom området. I rapporten omnämns även följande fågelarter med förekomst eller möjlig förekomst runt flygplatsområdet: Av rovfåglar nämns förekomst av kungsörn, fiskgjuse, ormvråk, fjällvråk, sparvhök, duvhök, samt möjligen bivråk, lärkfalk, stenfalk och blå kärrhök. Ugglorna sparvuggla, pärluggla, slaguggla, hornuggla, jorduggla och hökuggla bedöms förekomma samt eventuellt hornuggla Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen - VÄGPLAN

9 Skogarna hyser skogshönsen tjäder, orre, järpe och dalripa, samt tretåig hackspett, lavskrika och bergfink. På omgivande myrmark förekommer ljungpipare, gluttsnäppa, grönbena, enkelbeckasin, småspov, gulärla och ängspiplärka. I traktens vattendrag förekommer troligen häckande strömstare, men annars inga speciella fågelarter. I rapporten nämns även att inga kända förekomster av pilgrimsfalk finns inom en mils radie och inga äldre förekomster är heller kända, samt att inga förekomster av berguv är kända i närliggande trakt. I samband med den kompletterande naturvärdesinventeringen som Enetjärn Natur gjorde 2014, konstaterades därtill spillkråka och orre. I övrigt hänvisade de till deras tidigare fågelinventeringsrapport. 4 SMÅLOM Efter förfrågan gjordes även en kort förstudie angående förekomst av smålom vid ett par mindre tjärnar strax väster om Sälens flygfält (bild 5), vilken även följdes upp med fältbesök i samband med tjäderinventeringen. Bild 5: Två mindre tjärnar strax väster om flygfältet, där eventuell förekomst av smålom har utretts. 4.1 ALLMÄNT OM SMÅLOM Smålommen är en fågelart som häckar vid små och oftast fisktomma skogstjärnar och gölar. Storleken på häckningstjärnen kan vara mindre än 1 hektar och har oftast flacka gungflyartade stränder. I tjärnen bör finnas små holmar av gungfly som då utgör lämpliga boplatser för fåglarna. Då häckningssjöarna oftast är fisktomma måste föräldrafåglarna flyga iväg för att hämta fisk till ungarna i närliggande sjöar. Smålommen fiskar då främst i klarvattenssjöar med ganska småvuxen laxeller mörtartad fisk. I stora delar av landet tycks den nästan enbart välja FÅGELUTREDNINGAR Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen 9

10 fiskevatten med goda bestånd av siklöja (uppgifter från Artdatabankens artfakta, SLU). Smålommen är upptagen i rödlistan i kategorin nära hotad (NT), samt i bilaga 1 till Fågeldirektivet. 4.2 METODIK I studien gjordes en sökning i Artportalen, Artdatabankens webbaserade rapportbas, samt kontakt togs åter med de lokala ornitologerna Börje Dahlén och Per Lif. 4.3 RESULTAT Sökningen i Artportalen avgränsades till att omfatta samtliga rapporterade smålommar mellan åren , men under denna period fanns inga rapporter om smålom inlagda i systemet. Inte heller kontakterna med de lokala ornitologerna gav något resultat, beroende på att de inte hade besökt de aktuella tjärnarna eller hade någon övrig kännedom om dem. Liksom vad övriga förstudier visat så är dessa områden dåligt besökta av fågelskådare och resultatet om de förekommande arterna i en skrivbordsbaserad förstudie blir därför begränsat. 4.4 DISKUSSION Det finns inget underlag om eventuell fiskförekomst i de aktuella tjärnarna. En granskning av kartan ger en bild av ett antal mindre sjöar som finns inom en radie av 10 km från de aktuella tjärnarna. Därtill förekommer put and takefiske i den intilliggande större sjön Mobergstjärnen, där regnbåge kan fiskas. En lom skulle således kunna hämta fisk från Mobergstjärnen. Om de två mindre tjärnarna har rätt förutsättningar för häckande smålom, som t.ex. att de är fisktomma och har gungflyartade stränder, så finns således förutsättningar för smålom att häcka där. 4.5 FÄLTBESÖK I samband med tjäderinventeringen som genomfördes i mitten av maj 2016 besöktes även de aktuella tjärnarna. I Mobergstjärnen noterades då ett par drillsnäppa, en fiskande fiskgjuse samt en trana. Både de mindre tjärnarna hade en lämplig biotop för att kunna hysa häckande smålom, med gungflyaktiga strandkanter. Inga lommar noterades dock vid inventeringstillfället, men det kan inte helt uteslutas att de ännu inte hade hunnit anlända till sina häckningsgölar i mitten av maj. Den östra tjärnen var faktiskt ännu delvis täckt av ett tunt istäcke Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen - VÄGPLAN

11 Bild 6: Den västra av de två mindre tjärnarna innanför sjön med put-and-take-fiske. Bild 7: Den östra av de två tjärnarna. 5 TJÄDER Under samrådsskedet framkom önskemål att utreda om planerat projekt kunde medföra någon påverkan på tjäderspelplatser. 5.1 ALLMÄNT OM TJÄDERN Tjädern häckar i skogsmark med inslag av myrar i större delen av Sverige. I fjälltrakterna går den upp till björkzonen. Det finns inga tecken på betydande FÅGELUTREDNINGAR Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen 11

12 populationsförändring. Arten har på lite längre sikt minskat i Götaland och södra Svealand men stammen bedöms ha varit stabil totalt i Sverige de senaste 15 åren (uppgifter från Artdatabankens artfakta, SLU). Arten är inte upptagen i rödlistan, utan förs istället till kategorin Livskraftig. Däremot är arten upptagen i bilaga 1 till Fågeldirektivet. 5.2 FÖRSTUDIE TJÄDER Studier av ortofoton Som ett första led i arbetet att utreda eventuella spelplatser för tjäder utfördes biotopgranskning av ortofoton över området, varvid potentiella biotoper för tjädern kunde pekas ut. Dessa biotoper kunde sedan verifieras och inventerades i fält, vilket redovisas nedan. Då stora delar av området utgörs av myrmark framträdde endast två områden där barrskog dominerande, vilka ansågs lämplig som tjäderbiotop under studierna av ortofoton (se bild 8). Detta kunde sedan bekräftas vid fältinventeringen, då lämpliga tjäderbiotoper i övrigt saknades inom utredningsområdet. Bild 8: De två områden som bedömts ha högst potential att hysa tjäder efter studier av ortofoton (inringade i rött), i denna rapport benämnda östra och västra delområdet. Ytan inom det östra delområdet som markeras med ett blått raster var dock avverkad relativt nyligen och bestod endast i ett stort hygge Kontakter med lokalkännedom Under förstudien togs även kontakt med personer med god lokal kännedom, för att ta del av deras erfarenheter av tjäderns förekomst inom utredningsområdet. Vid samtal med Bernt Lisspers framkom att han även hade diskuterat frågan med jaktledaren Hermod Werme och de kunde med säkerhet säga att det inte finns några tjäderspelplatser inom det aktuella området. De närmast kända spelplatserna för tjäder förekommer norr om utredningsområdet, i närheten av Lilla Moberget. Kontakt med de geotekniker som vistats i området för att göra inmätningar visade att de stött på tjäder vid flera tillfällen runt Mobergstangen, i utredningsområdets nordöstra del. Bland annat hade en spelgalen tupp noterats där Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen - VÄGPLAN

13 5.2.3 Artportalen Ett utdrag gjordes i Artportalen för samtliga rapporterade fynd av tjäder mellan åren inom en tämligen stor yta runt området, klart större än det aktuella utredningsområdet. Sökning resulterade i endast tre rapporterade observationer: 1 tupp mellan Rörbäcksnäs och Hundfjället 13 feb ex.ca. Rörbäcksnäs 19 mar tuppar och en höna nära Sälens flygplats 27 dec 2010 Sannolikt ger dock resultatet mer en bild av ett dåligt besökt område av ornitologer, än en dålig förekomst av tjäder. 5.3 TJÄDERINVENTERING En inventering i fält genomfördes maj 2016, där det huvudsakliga syftet var att kontrollera potentialen för tjäderspelplatser inom utredningsområdet. I samband med besöket gjordes även en övergripande fågelinventering, varvid samtliga sedda och hörda fågelarter noterades. Tiden för inventeringen valdes då tjäder var huvudsyftet och besöket bokades in så snart uppdraget hade beställts. Tidpunkten bedömdes infalla i slutet av tjäderspelet, men ändå inom tid för att eventuella tuppar ska finnas kvar i närheten av spelplatsen och spår från spelet fortfarande går att finna. Vädret under de två inventeringsdagarna var strålande, sol och svaga vindar. Temperaturen varierade från strax under nollan i gryningen då inventeringen startade, till upp mot 20 grader mitt på dagen Inventerare Inventeringarna genomfördes av följande personer: Anders Blomdahl är bland annat författare av boken Sjöfågelguiden/Flight Identification of European Seabirds och före detta sekreterare i SOF:s Raritetskommitté. Anders är reseledare i fågelresebyrån AviFauna med utlandserfarenheter från många områden på norra halvklotet och han har arbetat som ringmärkare, guide och sträckräknare i södra Israel. Författare av många artiklar i ornitologiska tidskrifter, samt jobbat med ringmärkning, sträckräkning och inventering i olika projekt. Har tidigare arbetet på miljömyndighet med miljöbalksrelaterade ärenden rörande naturvård och miljöfarlig verksamhet. Har som konsult på WSP Environmental genomfört ett flertal fågelinventeringar och gjort påverkansbedömningar på fåglar inom flera olika projekt. Göran Holm är utbildad miljövetare med inriktning mot naturvård, vid Högskolan i Kalmar. Göran har genomfört flera fågelinventeringar åt bland annat kommuner, länsstyrelser och naturvårdsverket. Han har drivit egen firma med inriktning på fågelinventeringar. Tidigare satt Göran i styrelsen för Ölands Ornitologiska Förening där han var ansvarig för naturskyddsfrågor som t.ex. frågor rörande vindkraftsexploatering. Göran har också arbetat som volontär med fågelskyddsprojekt i Syrien för stäppvipa och eremitibis. Han har tidigare jobbat på Länsstyrelsen med jordbruksfrågor och har bland annat handlagt och skrivit åtagandeplaner för miljöersättningar som gynnar fågellivet. FÅGELUTREDNINGAR Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen 13

14 5.3.2 Metodik Fältinventeringen genomfördes på plats av två inventerare, som till fots vandrade inom och i omgivningen av det utpekade utredningsområdet. Då inventeringen fokuserades kring tjäderns förekomst, fokuserades fältbesöken runt de två delområden som efter ortofoton och kontakter framstått som mest intressanta för att kunna hysa arten. I dessa områden lyssnades efter spelande tjäder tidigt på morgonen och här inventerades spår som kan tyda på tjäderförekomst (som t.ex. spillning och betade tallar). Även biotopen kontrollerades, vilken har en avgörande roll för om en större spelplats ska kunna finnas. Då tjädern var inventeringens fokus utfördes ingen linjetaxering. Istället täcktes de två ytorna genom täta linjer som promenerades i sicksack, varvid större delen av områdena kunde kontrolleras. Under inventeringarna noterades även de olika områdenas biotoper, vilket är av stor vikt för tjädern (se nedan). I samband med fältbesöket besöktes även andra delar inom utredningsområdet med intressanta biotoper, varvid samtliga fåglar som sågs eller hördes antecknades Tjäderbiotop Tjädern har speciella krav på sin miljö, för att det ska kunna finnas en god stam inom ett område och potential för en större spelplats. En bra tjäderskog ska innehålla bland annat sumpskog, paraplygranar och kjolgranar för skydd, skiktning, gamla tallar, blåbärsris, bäckdrag, rotvältor, myrmark med tuvull och asp 1. Med andra ord ett varierat landskap. En stor spelplats för tjädern består av ett centrum där tupparna hävdar revir som är cirka ett hektar stora. Men förutom en lämplig central lekplats krävs det också mer eller mindre intakt skog intill själva lekplatsen på en radie av minst en kilometer eller 300 hektar. För en större spelplats med över 10 spelande tuppar måste det inom en 500-metersradie runt spelplatsen finnas cirka 20 hektar myrmark, 25 hektar äldre skog och 10 hektar gallringsskog. I en yttre ring meter utanför spelplatsens centrum måste det dessutom finnas ca 100 hektar lämplig tjädermark 2. Om inte förutsättningarna för en större spelplats finns, spelar tupparna normalt ensamma. Detta sker till exempel i fragmenterade skogar, utan de sammanhållna skogsområden som krävs för att en större spelplats ska kunna förekomma. 1 Rönning G, Oldhammer B Tjädern, leken och landskapet. 2 Hjorth, I Tjädern. En skogsfågel. Skogsstyrelsen Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen - VÄGPLAN

15 5.4 RESULTAT TJÄDERINVENTERING Västra delområdet Bild 9: Röd markering visar det västra delområdet. Inom detta område dominerade en gles tallskog, av karaktären produktionsskog. Tallarna visade liten åldersvariation och ytterst få äldre träd noterades. Enstaka död ved fanns i området. Inslaget av gran eller lövträd var litet. Marken var täckt av mossor och lavar, medan förekomsten av bärris var lågt. Inom området påträffades relativt mycket tjäderspillning, utspritt över stora delar av området. Enstaka betade tallar noterades, det vill säga ofta äldre tallar där tjädern äter barr. En tjäderhöna sågs, samt dessutom en orrhöna. Bild 10: Typisk miljö i det västra delområdet, med gles tallskog av samma åldersstruktur och mossor och lavar på marken, men med låg andel bärris. FÅGELUTREDNINGAR Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen 15

16 Att det finns tjäder i området var således uppenbart och med tanke på mängden spillning borde ett flertal fåglar uppehålla sig inom området. Men områdets relativt begränsade storlek, fragmenterade struktur och homogena biotop gör att det inte är sannolikt med någon större spelplats inom området. Sannolikt spelar ett antal tuppar där, fast då ensamma eller maximalt på mindre spelplatser med ett fåtal tuppar. Bild 11: Andelen död ved var lågt inom västra delområdet. Bild 12: Tjäderspillning, vilket förekom i ganska riklig mängd inom det västra delområdet Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen - VÄGPLAN

17 5.4.2 Östra delområdet Bild 13: Röd markering visar det östra delområdet, där blå yta visar avverkat område. I det östra delområdet hade den tänkta inventeringsytan minskat, genom att skogen norr om den lilla grusvägen genom området hade avverkats. Övrig del med kvarvarande skog inom detta område bestod i produktionsskog, med gles tallskog av samma åldersstruktur. Området var mycket homogent och saknade nästan helt variation. Marken var täckt av mossor och lavar, medan bärris i princip saknades helt. Andelen död ved var låg. En tjädertupp stöttes i området och ett fåtal spillningshögar påträffades dessutom, liksom någon betad tall. Geotekniker som utfört provborrningar stötte på en spelgalen tjädertupp inom detta område, samt även orrar och dalripor i områdets utkanter intill myren. Det bedöms som osannolikt att detta delområde skulle hysa någon större spelplats för tjäder. Bild 14: Miljöbild från det östra delområdet. Även här fanns gles tallskog av typen produktionsskog och andelen bärris var lågt. FÅGELUTREDNINGAR Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen 17

18 Bild 15: Typisk homogen biotop för östra delområdet. Bild 16: Ytan norr om skogsbilvägen som löper genom det östra delområdet var helt avverkat. Bild 17: Tjäderspillning, en av få påträffade spillningshögar inom östra delområdet Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen - VÄGPLAN

19 6 ÖVRIGA SKYDDSVÄRDA ARTER I denna rapport redovisas förutom tjädern även samtliga fynd av skyddsvärda fågelarter som noterades under tjäderinventeringen. Som skyddsvärd fågelart i denna utredning avses samtliga rödlistade fågelarter, samt de arter som upptas i fågeldirektivets bilaga RÖDLISTAN Rödlistning är ett system som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen för att utvärdera tillståndet för arter i naturen. Det kan ses som en prognos över risken för enskilda arter att dö ut från Sverige. De arter som uppfyller kriterierna för någon av kategorierna Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) eller Kunskapsbrist (DD) benämns rödlistade. De rödlistade arter som kategoriseras som CR, EN eller VU benämns därtill som hotade. Senaste förteckning över rödlistade arter i Sverige offentliggjordes av Artdatabanken den 28 april FÅGELDIREKTIVET Rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar, allmänt kallat Fågeldirektivet, innehåller regler till skydd för samtliga naturligt förekommande och vilt levande fågelarter inom EU. Totalt omfattas 200 fågelarter av direktivet. Enligt fågeldirektivet ska vi skydda och se till att alla vilda fåglar och deras livsmiljöer inom Sverige bevaras. 6.3 RESULTAT Trots att det var perfekta väderförutsättningar för fågelinventering och datumen var mitten av maj, var det förvånansvärt tomt och tyst i skogen under de tidiga morgontimmarna. I mitten av maj har inte alla flyttande fåglar hunnit anlända till denna del av Dalarna, vilket gör att en del sena flyttfåglar missades. Den första vågen av insektsätare hade dock hunnit anlända, varför arter som t.ex. rödstjärt, lövsångare, ärtsångare, svartvit flugsnappare och grå flugsnappare noterades. Trots avsaknad av vissa sena flyttare bedömdes besöket ändå ge en god bild av områdets betydelse för fåglar. I tabellen nedan redovisas de få fågelarter som är upptagna av rödlistan eller i bilaga 1 till Fågeldirektivet och som noterades under fältinventeringen maj 2016: FÅGELUTREDNINGAR Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen 19

20 Tabell 1: Noterade skyddsvärda fåglar. Aktuell status i rödlistan benämns Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) eller Kunskapsbrist (DD) benämns rödlistade. Arter i fågeldirektivet benämns (F). ART ANTAL KOMMENTAR Tjäder (F) 2 Se ovan Orre (F) 1 En höna stöttes inom det västra delområdet, nära forsen. Trana (F) 1 Mobergstjärnen Fiskgjuse (F) 1 Fiskade i Mobergstjärnen Ljungpipare (F) 1 En rastande fågel intill vägen just innan östra delområdet. Sannolikt på flyttning. Buskskvätta (NT) 1 Sjungande i östra delområdet Kungsfågel (VU) 3 Sjungande i östra delområdet 7 SAMMANFATTNING Förstudien som utfördes visade att området generellt är dåligt besökt av ornitologer, vilket gör att det fanns ett ganska litet underlag att tillgå. Studien gav ändå en bild av att utredningsområdet hyser en relativt trivial fågelfauna av arter som är allmänna och utbredda i brukad skogsmark i denna del av Dalarna. Låglandet där vägen planeras utgör ingen lämplig häckplats för arter som t.ex. kungsörn, pilgrimsfalk eller berguv. Det finns en god lokal kunskap om de revir som förekommer och det finns inga kända kungsörnshäckningar inom 5 km från området och inte heller någon känd häckning av pilgrimsfalk eller berguv inom utredningsområdet eller i dess närhet. Enstaka arter som upptas i Fågeldirektivet eller är rödlistade förekommer naturligtvis inom området. Förekomsten av sådana skyddsvärda arter bedöms vara låg, inte minst under häckningstid. I området förekommer sannolikt en del sträckande fåglar, men området bedöms inte vara en sträckled av stor betydelse. Det aktuella området bedöms inte heller vara av betydelse som rastplats eller övervintringsplats för fåglar. Då biotopen var passande kan det inte uteslutas att smålom förekommer i de två mindre tjärnarna som finns väster om flygfältet, även om det inte fanns lommar där vid besöket i mitten av maj. Tjädern förekommer inom området, både i det västra och i det östra sammanhängande barrskogsområdet som finns inom utredningsområdet. De områden med barrskog som finns inom utredningsområdet är fragmenterade och av tydlig produktionsskogskaraktär, där träden är av samma ålderstruktur. Äldre opåverkad skog saknas i princip helt och omkringliggande marker intill dessa två barrskogsområden är inte lämpliga som tjäderbiotop. Det är således osannolikt att det skulle kunna förekomma en större spelplats för tjädern inom utredningsområdet. Området hyser sannolikt inte en tillräckligt stor tjäderpopulation och då bra tjäderbiotoper saknas in närområdet är det osannolikt att det vandrar in tjädrar för att spela inom utredningsområdet. Istället bedöms ett antal tuppar spela ensamma eller på mindre spelplatser med endast ett fåtal tuppar. Områdets relativt enahanda, fragmenterade och starkt påverkad natur gör även att fågelfaunan generellt upplevs som trivial och relativt individfattig. Vid Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen - VÄGPLAN

21 inventeringen som utfördes i mitten av maj påträffades förvånansvärt lite fågel och endast ett fåtal arter som upptas av rödlistan eller i fågeldirektivet påträffades. Myrområdena inom området inventerades inte, men vissa stickkontroller gjordes på lämpliga platser under fältinventeringsdagarna. Gluttsnäppor spelade och småspovar förekom, fast även dessa områden upplevdes som magra fågelmässigt. Geotekniker som vistats i dessa områden har rapporterat orrar och dalripor. Sammantaget ger både förstudier, kontakter med lokala ornitologer och närboende samt fältinventering en bild av ett område utan stora värden för fågelfaunan. Även om tidpunkten för inventeringen var lagd något innan de senaste flyttfåglarna har anlänt på våren, kan ändå en bedömning göras utifrån erfarenheter från andra inventeringar i liknande biotoper. Sammantaget bedöms områdets fågelfauna eller biotoper inte utgöra några sådana värden, att det planerade vägprojektet skulle kunna medföra något allvarligt hot mot lokal eller regional förekomst av någon skyddsvärd fågelart, eller några viktiga fågelhabitat. FÅGELUTREDNINGAR Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen 21

22 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Sverige AB Arenavägen Stockholm Globen Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen - VÄGPLAN Tel: