Konsekvenser av en höjd koldioxidskatt i den icke handlande delen av industrin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvenser av en höjd koldioxidskatt i den icke handlande delen av industrin"

Transkript

1 Konsekvenser av en höjd koldioxidskatt i den icke handlande delen av industrin ÅF-Process Karin Byman Ellenor Grundfelt Stefan Grönkvist Maria Stenkvist ÅF-Process Fleminggatan 7, Box 8309, Stockholm. Telefon Fax Org nr Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO Energimyndigheten\312637\Litet allmänt\genomförande

2 RAPPORT 2 (142) Innehåll SAMMANFATTNING 5 1 INLEDNING Bakgrund och syfte Uppdragsbeskrivning Metod och avgränsningar 15 2 OMFATTNING AV EU:S UTSLÄPPSHANDELSSYSTEM 20 3 ENERGISKATTESYSTEMET IDAG Bränslen El Fjärrvärme Summering av nedsättningsreglerna 25 4 ENERGIANVÄNDNING OCH KOLDIOXIDUTSLÄPP I DEN ICKE HANDLANDE DELEN AV INDUSTRIN 27 5 GRUV- OCH MINERALUTVINNINGSINDUSTRIN (SNI 10-14) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt 34 6 LIVSMEDELS- OCH TOBAKSINDUSTRIN (SNI 15-16) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt Kompletterande analys av ITPS 49 7 TEXTILINDUSTRIN (SNI 17-19) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt 54 8 TRÄVARUTILLVERKNING (SNI 20) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt 58

3 RAPPORT 3 (142) 9 GRAFISK INDUSTRI OCH FÖRLAGSVERKSAMHET (SNI 22) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt TILLVERKNING AV STENKOLSPRODUKTER, RAFFINERADE PETROLEUMPRODUKTER OCH KÄRNBRÄNSLE (SNI 23) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt KEMISK INDUSTRI (SNI 24) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt GUMMI- OCH PLASTVARUINDUSTRIN (SNI 25) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser vid höjd koldioxidskatt JORD- OCH STENINDUSTRIN (SNI 26) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt METALLVERK OCH GJUTERIER (SNI ) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt VERKSTADSINDUSTRIN (SNI 28-35) Energianvändning Förändring i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt 102

4 RAPPORT 4 (142) 16 ÖVRIG INDUSTRI (SNI 36-37) Energianvändning Förändring i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt JORDBRUK, SKOGSBRUK OCH FISKE Jordbruk Skogsbruk Fiske ÖVERSIKTLIG BEDÖMNING AV MÖJLIGA STYRMEDEL FÖR ATT UPPNÅ UTSLÄPPSREDUKTIONER Olika former av styrmedel Styrmedel för en minskad klimatpåverkan Slutsatser om styrmedel SAMMANFATTADE SLUTSATSER Studerade branscher Övriga branscher Kommentarer om ITPS studie Andra generella kommentarer 137 REFERENSER 139

5 RAPPORT 5 (142) Sammanfattning Energimyndigheten har givit ÅF i uppdrag att beskriva energianvändningen i de näringar som idag har nedsättning av koldioxidskatten samt möjligheterna att minska koldioxidutsläppen i dessa näringar. Vidare har uppdraget omfattat en analys av konsekvenserna av att skattenedsättningen tas bort. Nedsättningen av koldioxidskatten omfattar idag bränslen som används inom tillverkningsindustrin, d.v.s. branscher med SNI-kod samt jordbruks-, skogsbruks-, och vattenbruksverksamhet. Dessa näringar betalar idag 21 % av koldioxidskatten, vilket motsvarar 19 öre per kg koldioxidutsläpp. Om nedsättningen tas bort skulle skatten istället vara 91 öre per kg koldioxidutsläpp. Studien omfattar endast den icke-handlande delen av industrin samt jordbruk, skogsbruk och fiske. Det innebär att följande branscher inte ingår i studien: Gruv- och järnmalmsbearbetning (SNI 13.1) Massa- och pappersindustrin (SNI 21) Petroleumraffinaderier (SNI 23.2) Järn- och stålindustrin (SNI ) Jord- och stenindustrin (SNI ) Energianvändning I Figur 1 sammanfattas energianvändningen i de studerade branscherna. För de branscher där delar av industrin ingår i utsläppshandelssystemet presenteras energianvändningen enbart för den del som inte ingår. Däremot inkluderas fossilbränsleanvändningen i de förbränningsanläggningar som har en installerad effekt på över 20 MW och av den anledningen ingår i utsläppshandelssystemet. Det berör främst den kemiska industrin, men även verkstadsindustrin och livsmedelsindustrin har relativt stor fossilbränsleanvändning som omfattas av utsläppshandelssystemet. För den kemiska industrin ingår omkring 90 % av koldioxidutsläppen (fr.o.m. 2008) och för både verkstadsindustrin och livsmedelsindustrin omfattas drygt 30 % av koldioxidutsläppen. Energianvändningen är störst inom livsmedelsindustrin, trävarutillverkning, kemisk industri, metallverk och gjuterier, verkstadsindustrin och jordbruket. Fossilbränsleanvändningen är störst inom livsmedelsindustrin, kemisk industri, metallverk och gjuterier, verkstadsindustrin samt de areella näringarna. I statistiken ingår även diesel för drift av arbetsmaskiner vilket svarar för det mesta av fossilbränsleanvändningen inom de areella näringarna (ca 60 % inom jordbruket, 80 % inom skogsbruket och nästan 100 % inom fiskeverksamheten).

6 RAPPORT 6 (142) GWh Elenergi Fjärrvärme Övriga bränslen Biobränslen Naturgas och stadsgas Gasol Motorbensin Eo 2-5 Eo 1 och dieselbränsle Kol och koks Livsmedel- och tobaksindustrin Gruv- och mineralutvinningsindustrin Textilindustrin Trävarutillverkning Grafisk industri och förlagsverksamhet Tillverkn. av stenkols- och petroleumprod. m.m Kemisk industri Gummi- och plastvaruindustrin Jord- och stenindustrin Metallverk och gjuterier Verkstadsindustrin Övrig industri Figur 1 Energianvändningen inom den icke-handlande delen av industrin och de areella näringarna. Källa: ÅF Jordbruk Skogsbruk Fiske Konsekvenser av höjd koldioxidskatt I analysen av konsekvenserna av en höjd koldioxidskatt valdes de branscher ut som visade sig stå för en betydande del av den icke-handlande sektorns fossilbränsleanvändning, ha hög energikostad i förhållande till förädlingsvärde samt bedömdes ha möjligheter att vidta åtgärder för minskad fossilbränsleanvändning. Det innebär att följande branscher omfattades av konsekvensanalysen: Livsmedelsindustrin Kemisk industri Gummi- och plastindustrin Metallverk och gjuterier Verkstadsindustrin Jordbruk (inklusive växthusnäring) Livsmedelsindustrin Livsmedelsindustrin är en brokig bransch med skilda förutsättningar i de olika delbranscherna vad gäller användning av energi och möjligheter att minska fossilbränsleanvändningen. I bagerier är jäsning och bakning de mest energikrävande processerna, medan indunstning och torkning av mjölk är de mest energikrävande processerna i mejerierna. Även kylning, diskning och pastörisering står för en stor del av energibehovet. I slakterierna används stora mängder energi till beredning av tappvarmvatten. Andelen fossila bränslen är störst inom

7 RAPPORT 7 (142) tillverkning av juice, frukt, bär, fetter och oljor. Inom dessa branscher svarar fossila bränslen för mer än hälften av bränsleanvändningen. Stora delar av livsmedelsindustrins energiprocesser kännetecknas av satsvisa värmeflöden. Framför allt slakterier, mejerier och bryggerier har karaktären av processindustrier. Gemensamt för många av de satsvisa processerna är att de kräver stora värmemängder momentant. Bryggeriernas värmebehov varierar dessutom påtagligt över året. Livsmedelsindustrin verkar idag på en allt mer internationell marknad med intensiv handel mellan främst EU-länderna. Producenter av framför allt flytande och skrymmande produkter är något skyddade för internationell konkurrens då dessa produkter är dyra att transportera. Prispressen från några få stora grossisthandlare bedöms vara mycket stor. Försäljning av dagligvaruhandelns egna varumärken har ökat markant de senaste åren, vilket har satt ställt höga krav på flexibilitet och effektivitet hos livsmedelsföretagen. Framför allt mindre aktörer har drabbats hårt av detta och flera företag är idag mycket känsliga för ökade utgifter. En kraftigt ökad fossilbränslekostnad skulle i många fall leda till kraftigt ökade utgifter. En del av ökningen skulle kunna kompenseras minskad bränsleanvändning genom effektiviseringsåtgärder och processoptimering. Dessutom väntas användning av fjärrvärme öka för förvärmning. Företag som tidigare använt el för ångproduktion skulle möjligen öka sin elanvändning. Mot bakgrund av de senaste årens elprisutveckling är branschen dock tveksam till stora investeringar för elanvändning. Konvertering till biobränsle skulle på sikt sannolikt ske hos en del av de större livsmedelsföretagen som generellt har flexiblare anläggningar och bättre kunskap om processplanering och bränslehantering. Biobränsleanvändning lämpar sig dock generellt bättre i andra industrier, t.ex. kemiindustrin, där processerna är mer kontinuerliga. Skattehöjningens påverkan på konkurrenskraften bedöms vara mycket stor för små livsmedelsföretag som riskerar att slås ut, medan påverkan på de större företagen bedöms vara relativt liten. Inga större utsläppsminskningar förväntas och elanvändningen bedöms öka endast marginellt. Framför allt bedöms skattehöjningen medföra ökade skatteintäkter till staten. Kemisk industri Inom den kemiska industrin används fossila bränslen för värmning av processströmmar, förångning, torkning, smältning och värmning för att skapa förutsättningar för kemiska reaktioner. Energibärare i dessa processer är ofta ånga.

8 RAPPORT 8 (142) Baskemisk industri Majoritet av den kemiska basindustrin ingår i utsläppshandelssystemet. Det finns dock företag utanför handelssystemet som är fossilbränsleintensiva. Kemiindustrin är en mogen bransch, där nyetableringar är ovanliga och investeringar görs i form av produktionsökningar i befintliga anläggningar. Produkterna säljs på en global marknad och prispressen bedöms vara hård. De är därför känsliga för kostnadsökningar som endast sker i Sverige. En kraftig skattehöjning kan i många fall leda till kraftigt ökade rörliga kostnader och i vissa tillämpningar är det svårt att hitta alternativ till fossila bränslen. För vissa av företagen bedöms en skattehöjning leda till nedläggning och utflyttning av produktionen utomlands. Det är troligt att några företag i branschen kommer att byta till biobränsle för ångproduktion, då processerna i regel är kontinuerliga, vilket möjliggör byte till biobränsle. Generellt sett är branschen tveksam till övergång till el idag på grund av de senaste årens prisutveckling. En skattehöjning väntas också leda till ytterligare satsningar på energieffektiviseringar i form av återvinning av processvärme. Även intresset för olika typer av integrationsprojekt, som spillvärmesamarbete mellan energibolag och kemiföretag väntas öka. Totalt sett bedöms koldioxidutsläppen från branschen minska vid en skattehöjning. Läkemedel Läkemedelsindustrin är inte lika fossilbränsleintensiv som den baskemiska industrin. Produktionen sker uteslutande satsvis vilket medför begränsade möjligheter till att byta till biobränsle vid en skattehöjning. Det är dessutom mycket svårare att genomföra förändringar i läkemedelsbranschen eftersom det finns krav på registrering av förändringar i produktionen, vilket leder till att den administrativa bördan kan bli stor. En möjlig konsekvens av ökade energikostnader är därför minskad produktion i fossilbränsleintensiv läkemedelstillverkning. Såväl fossilbränsleanvändningen som koldioxidutsläppen bedöms minska marginellt. Här väntas istället ökade skatteintäkter. Läkemedelsbranschen karaktäriseras idag av goda marginaler, med undantag för kontrakts- och legotillverkare som bedöms ha pressade marginaler. Skattehöjningens påverkan på konkurrenskraften för branschen i helhet bedöms vara relativt liten. Gummi och plast Gummiindustrin domineras av en stor koncern, som till viss del omfattas av handelssystemet med utsläppsrätter. Produktionen av gummi sker både satsvis och kontinuerlig. Fossila bränslen används främst i olika vukaniseringsprocesser och för uppvärmning av lokaler. Gummiindustrin säljer en stor del av sina produkter till fordonsindustrin och bedöms vara hårt prispressade. Merparten av företagen säljer sina produkter på en global marknad, vilket innebär att en kostnadsökning i Sverige kan slå hårt. Det finns möjlighet att vidta åtgär-

9 RAPPORT 9 (142) der för att minska fossilbränsleanvändningen, men kostnaderna är höga i förhållande till de marginaler som finns i branschen idag. Därför bedöms risken vara stor att produktionen flyttar till låglöneländer. Det stora flertalet industrier inom plastindustrin har ingen eller marginell användning av fossila bränslen. Det finns dock vissa nischer som är fossilbränsleintensiva. Att byta till biobränsle för ångproduktion skulle vara en möjlig åtgärd vid en skattehöjning, men idag är användning av biobränsle ovanligt i branschen. Plastindustrin säljer lågteknologiska produkter oftast på en lokal marknad, vilket gör att deras konkurrenskraft bedöms påverkas i relativ liten utsträckning av höjd koldioxidskatt. Det bedöms också finnas vissa möjligheter att öka försäljningspriset vid ökade kostnader. Konkurrenskraften för företag som producerar högteknologiska produkter, vilka säljs på en global marknad, skulle däremot försämras. Totalt sett bedöms dock branschen inte drabbas i särskilt hög utsträckning, då fossilbränsleanvändningen utgör en sådan liten del av produktionskostnaderna. Ingen större förändring väntas i fossilbränsleanvändning och koldioxidutsläpp. Metallverk och gjuterier Många metallverk och gjuterier använder el för att smälta metaller och för framställning av aluminium (elektrolys) och har en begränsad användning av fossila bränslen. De metallverk och gjuterier som har fossilbränsleeldade smältugnar och värmeugnar är fossilbränsleintensiva. På grund av en förändring i lagen om skatt på energi kommer bränslen som används i metallurgiska processer att helt befrias från energiskatt och koldioxidskatt från och med En förändrad nedsättning skulle därför endast omfatta en mycket liten del av fossilbränsleanvändningen i branschen. Bränsleanvändningen bedöms därför inte förändras och påverkan på konkurrenskraften väntas bli marginell. Om skattehöjningen däremot även skulle omfatta bränsleanvändningen i metallurgiska processer är det troligt att ett antal metallverk och gjuterier byter från gasol till el, de företag som tidigare använt el. För de stora metallgjuterierna är en övergång till el dock inte realistisk på grund av att elugnar har mindre smältkapacitet. Dessa företag har små möjligheter att minska sina energikostnader vid en skattehöjning. Marginalerna i branschen bedöms vara små och ger inte utrymme för stora investeringar. Råvarupriserna har stigit kraftigt under de senaste åren, samtidigt som företagen varit pressade att ständigt sänka sina kostnader, inte minst de företag som levererar sina produkter till fordonsindustrin. Konkurrenskraften skulle försämras kraftigt för de företag som har stor smältkapacitet som utnyttjas naturgas eller gasol i smältugnar och som inte kan substituera bränsleanvändningen. Det är troligt att denna produktion att läggas ned om skatten höjs även för metallurgiska processer. För andra företag i branschen utgör energikostnaderna inte så stor andel och påverkan på konkurrenskraften bedöms bli liten.

10 RAPPORT 10 (142) Verkstadsindustrin I verkstadsindustrin är fossilbränsleanvändningen förhållandevis låg. Ett stort antal företag har ingen eller en marginell användning av fossila bränslen, men det finns också fossilbränsleintensiva företag, främst inom metallvaruindustrin. Fossila bränslen används främst för uppvärmning av lokaler, ugnar och ytbehandlingsbad. En skattehöjning bedöms leda till att oljepannor för uppvärmning av lokaler ersätts med fjärrvärme, värmepumpar och i viss utsträckning biobränslepannor. Påverkan på konkurrenskraften bedöms som liten för många av verkstadsindustrins större företag, på grund av att energikostnaderna står för en liten del av produktionskostnaderna. För metallvaruindustrin finns dock företag som skulle få en påtagligt försämrad konkurrenskraft av en skattehöjning. Totalt sett väntas koldioxidutsläppen minska från verkstadsindustrin på grund av skattehöjningen. Det bör påpekas att skattebefrielsen för metallurgiska processer från och med 2008 är av betydelse även för vissa företag inom verkstadsindustrin som använder fossila bränslen för värmebehandling. Jordbruk inklusive växthusnäring Jordbruksnäringen använder stora mängder diesel för jordbearbetning, tröskning, hantering av halm, utgödsling m.m. För övrigt används eldningsolja för torkning av spannmål och uppvärmning av driftbyggnader. Grödodling och animalieproduktion Sveriges jordbrukare är hårt konkurrensutsatta av jordbrukare i framför allt andra EU-länder. Producentpriserna sjunker i Sverige på samma sätt som i konkurrensländerna men i Sverige stiger samtidigt priset på insatsvaror vilket inte sker i samma utsträckning i konkurrentländerna. En höjd koldioxidskatt skulle förstärka och påskynda denna negativa utveckling. Sammantaget bedöms dock risken för nedläggningar och minskad produktion som liten i förhållande till andra branscher. Jordbrukssektorn har nämligen generellt mycket goda förutsättningar för att byta ut olja mot biobränslen för uppvärmning av driftbyggnader. Det beror på bl.a. närheten till bränslet, kunskapen om hanteringen samt tillgången till förhållandevis stora lagerutrymmen. Koldioxidutsläppen från jordbruket bedöms åtminstone på sikt minska avsevärt vid en skattehöjning. Utsläppen kommer dock att fortsätta vara stora p.g.a. att fossilbränsleanvändningen domineras av diesel till arbetsmaskiner. Växthusnäringen Förutsättningarna för konvertering till biobränsle inom växthusnäringen är något sämre. Det sker dock inom branschen en snabb utveckling mot ökad flisoch pelletsanvändning. Bedömningen är att en kraftig skattehöjning i värsta fall skulle kunna motverka denna positiva trend, d.v.s. att utsläppsminskningar som

11 RAPPORT 11 (142) annars skulle ha blivit av inte blir av p.g.a. att företagen inte klarar av att investera i ny teknik när de rörliga kostnaderna ökar markant. Några enstaka företag med extremt hög energikostnadsandel (upp till 50 %) kommer med all sannolikhet att lägga ned verksamheten. Sammantaget för branschen är det troligt att koldioxidutsläppen minskar till följd av minskad produktion och nedlagda företag. Främst kommer de små företagen att drabbas. Växthusnäringen domineras dock av småföretagare, varför branschen som helhet bedöms påverkas mycket negativt. Hela den icke-handlande sektorn Bränsleanvändning väntas minska mest i verkstadsindustrin, gummiindustrin och kemiindustrin samt i jordbruket. Minst förändringar av bränsleanvändningen väntas i livsmedelsindustrin och metallverk och gjuterier. För metallverk och gjuterier gäller detta endast om metallurgiska processer inte omfattas av en skattehöjning. Om de istället skulle omfattas av en skattehöjning väntas påverkan på bränsleanvändningen i branschen bli stor, med risk för utslagen produktion i energiintensiva företag. Påverkan på konkurrenskraften väntas bli mest negativ för små livsmedelsföretag, vissa energiintensiva företag inom den baskemiska industrin, gummiindustrin samt i växthusnäringen. Inom dessa branscher finns risk för att företag skulle slås ut vid en höjning av koldioxidskatten. Sammanfattningsvis innebär det att omkring 40 % av de totala utsläppen från den icke-handlande sektorn och jordbruket väntas påverkas marginellt av en skattehöjning. Ytterligare omkring 40 % av utsläppen kommer att minska i relativt stor utsträckning, vilket visas i Figur 2.

12 RAPPORT 12 (142) kton koldioxid Livsmedel Textil Trävaru Livsmedel + metallverk: knappt 40 % av utsläppen, marginell påverkan Kemi, gummi och plast, verkstad, jordbruk: knappt 40 % av utsläppen, relativt stora förändringar Massa och papper Kemi Gummi och plast Jord och sten Järn och stål Metallverk och gjuterier Verkstad Övrig industri Småindustri Raffinaderier Jordbruk Figur 2 Koldioxidutsläpp från den icke-handlande sektorn samt jordbruket. Källa: Naturvårdsverket. Anm: Utsläppen från jordbruket inkluderar även skogsbruk, men exkluderar utsläpp från arbetsmaskiner. Andra möjliga styrmedel I uppdraget ingick även att översiktligt beskriva andra möjliga styrmedel som skulle kunna användas för att nå utsläppsreduktion. Den här rapporten har visat att vissa industrier utanför handelssystemet för utsläppsrätter är att betrakta som fossilbränsleintensiva. Risken för att dessa skulle läggas ner eller att deras produktion flyttar utomlands bedöms i vissa fall som hög om kostnaden för fossila bränslen i Sverige skulle öka dramatiskt. Samtidigt har utvärderingar visat att ekonomiska styrmedel uppvisar bättre resultat än andra styrmedel. Det innebär att någon form av skatteväxling, där koldioxidskatt skiftas mot lättnader i arbetsgivaravgiften, kanske både kan vara ett effektivt verktyg för att dämpa påverkan på klimatet samtidigt som det minskar risken för att enskilda fabriker drabbas så hårt att verksamheten läggs ner eller flyttar utomlands. En sådan generell skatteväxling skulle kunna omfatta alla anläggningar. Nackdelen är dock att det fortfarande kan innebära kraftigt ökade produktionskostnader. En riktad skatteväxling av skatteväxling av NO X -typ har visat sig effektiv för att minska utsläppen av kväveoxider och det är därför troligt att den skulle kunna vara effektiv för att minska utsläppen av växthusgaser också. Det är dock komplicerat att definiera vad nyttiggjord energi är för samtliga typer av anläggningar och det troliga är därför att enbart större pannor och stationära kraftproducerande anläggningar kan komma i fråga. En riktad skatteväxling skulle där-

13 RAPPORT 13 (142) emot kunna genomföras genom att en avgift betalas in för emissionsfaktorn för bränslet (uttryckt i koldioxid per energimängd, baserat på värmevärdet) multiplicerat med energimängden bränsle som använts. Pengar kan därefter betalas tillbaks i förhållande till den energimängd bränsle som använts, oavsett bränsleslag.

14 RAPPORT 14 (142) 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Energimyndigheten och Naturvårdsverket har gemensamt fått i uppdrag att lämna underlag inför regeringens kontrollstation av det svenska klimatmålet. Arbetet innehåller både prognoser över utsläpp, utvärderingar av befintliga styrmedel samt konsekvensanalyser av förändringar av styrmedel som idag är av betydelse för utsläppen av växthusgaser och av möjliga nya styrmedel. Myndigheterna har som en del i detta arbete kartlagt och sammanställt gjorda utvärderingar av befintliga ekonomiska styrmedel, bl.a. kopplade till målet begränsad klimatpåverkan. Kartläggningen resulterade i en rapport (ER2006:34) där samlade slutsatser presenteras utifrån det inventerade utvärderingsunderlaget. Efter genomgång av befintliga utvärderingar kunde myndigheterna peka ut områden där nya utredningar behövs. Ett av myndigheternas förlag på ytterligare prioriterade utvärderingar var en analys över effekterna av att höja koldioxidskatten för de sektorer som inte omfattas av EU:s handelssystem. 1.2 Uppdragsbeskrivning ÅF har fått i uppdrag av Energimyndigheten och Naturvårdsverket att beskriva energianvändningen i de näringar idag som har nedsättning av koldioxidskatten och som inte ingår i handelssystemet för utsläppsrätter samt göra en kvalitativ analys av konsekvenserna av att ta bort nedsättningen av koldioxidskatten för dessa näringar. Konsekvensanalysen syftade till att på ett kvalitativt sätt: uppskatta förväntade utsläppsreduktioner i förhållande till förväntade skatteintäkter per bransch analysera och resonera kring konsekvenserna på branschernas elanvändning analysera och resonera kring konsekvenserna på branschernas konkurrenskraft.

15 1.3 Metod och avgränsningar RAPPORT 15 (142) Branscher/näringar som omfattas av studien Uppdraget omfattar en kvalitativ studie av styrning inom den industri som inte omfattas av EU:s handelssystem och som idag får nedsättning av energi- och koldioxidskatten samt de areella näringarna. Följande branscher/näringar omfattas av studien: Tabell 1 Branscher/näringar som omfattas av studien Bransch/näring SNI-kod Tillverkningsindustri Gruv- och mineralutvinningsindustrin (dock ej 13.1) Livsmedels- och dryckesvaruindustrin 15 Tobaksindustrin 16 Textil-, beklädnads- och läderindustrin Trävarutillverkning 20 Grafisk industri och förlagsverksamhet 22 Tillverkning av stenkolsprodukter och kärnbränsle 23.1 och 23.3 Kemisk industri 24 Gummi och plastvaruindustrin 25 Jord- och stenindustrin 26 (dock ej ) Metallverk och gjuterier 27 (dock ej ) Verkstadsindustrin Övrig industri Areella näringar Jord, skogsbruk fiske 01, 02, Metod Studien genomfördes i två etapper: Beskrivning av energianvändningen samt möjliga åtgärder för att minska energianvändningen och koldioxidutsläppen inom ovannämnda branscher/näringar Kvalitativ analys av konsekvenserna av att ta bort nedsättningen av koldioxidskatten, det vill säga höja skattesatsen från 21 % till 100 %, för ett urval av ovannämnda branscher/näringar

16 RAPPORT 16 (142) Beskrivning av energianvändningen samt möjliga åtgärder för att minska energianvändningen och koldioxidutsläppen I ett första steg identifierades de branscher/näringar som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och som idag omfattas av skattenedsättning för bränsleanvändning i processer, uppvärmning och arbetsmaskinsdrift 1. Energianvändningen i varje bransch/näring kartlades utifrån SCB:s energistatistik (per 3-siffrig SNI-kod), tillgänglig litteratur och samtal med branschorganisationer. Särskilda typprocesser samt energianvändningen i dessa beskrevs per bransch. Vidare gjordes övergripande bedömningar av möjligheter till minskad energianvändning och koldioxidutsläpp. De branscher som visade sig stå för en betydande del av den icke-handlande sektorns fossilbränsleanvändning, ha hög energikostad i förhållande till förädlingsvärde samt bedömdes ha möjligheter att vidta åtgärder för minskad fossilbränsleanvändning valdes ut för vidare analys till uppdragets andra del. Urvalsprocessen, som skedde i samråd med Energimyndigheten och Naturvårdsverket, resulterade i att följande branscher/näringar valdes ut för att ingå i konsekvensanalysen (uppdragets andra del): Livsmedelsindustrin Kemisk industri Gummi- och plastindustrin Metallverk och gjuterier Verkstadsindustrin Jordbruk (inklusive växthusnäring) Här bör påpekas att gummi- och plastindustrin valdes ut på grund av att ÅF fått uppgifter från SCB om stor naturgasanvändning i gummiindustrin. Uppgifterna korrigerades av SCB i ett senare skede, när urvalet redan var gjort. De urvalskriterier som beskrivs ovan har inneburit att följande branscher inte har studerats närmare i konsekvensanalysen (uppdragets andra del). Gruv- och mineralutvinningsindustrin, icke-handlande delen Tobaksindustrin Textilindustrin Trävaruindustrin Grafisk industri och förlagsverksamhet Tillverkning av petroleumprodukter stenkol- och kärnbränsle, ickehandlande delen Jord- och stenindustrin, icke-handlande delen 1 Beskrivning av bränsleanvändning för arbetsmaskindrift har endast varit möjlig för de areella näringarna. För tillverkningsindustrin saknas statistik uppdelat per bransch. Uppgifter finns endast om totala koldioxidutsläpp från tillverkningsindustrins arbetsmaskiner.

17 RAPPORT 17 (142) Övrig industri Skogsbruk och fiske Gemensamt för dessa branscher/näringar är att de har relativt liten fossilbränsleanvändning, att energikostnadens andel av förädlingsvärdet är låg och att de har små möjligheter att minska användningen av fossila bränslen. Här bör också påpekas att i enlighet med Energimyndighetens uppdragsbeskrivning har konsekvenserna av en förändrad skattenedsättning för utnyttjande av arbetsmaskiner i industrin inte analyserats i den här studien. När det gäller massa- och pappersindustrin (SNI 21), jord- och stenindustrin ( ) och samt järn- och stålindustrin har samtliga anläggningar inom dessa branscher ansetts ingå i den handlande sektorn. Det finns dock ett fåtal anläggningar inom dessa branscher som inte omfattas av utsläppshandeln, vilka står för 5 % av de totala koldioxidutsläppen i massa och pappersindustrin, 7 % i jord- och stenindustrin samt 1 % järn- och stålindustrin Kvalitativ analys av konsekvenserna av att ta bort nedsättningen av koldioxidskatten I den andra delen av uppdraget analyserades konsekvenserna av att ta bort nedsättningen av koldioxidskatten för de i konsekvensanalysen ingående branscherna/näringarna (se ovan). Att ta bort nedsättningen innebär att dagens skattenivå, som motsvarar 21 % av koldioxidskatten, höjs från 19 öre till 91 öre per kg koldioxid. Parametrar som analyserades per bransch var: Påverkan på fossilbränsleanvändningen Påverkan på elanvändningen Påverkan på konkurrenskraften För att skapa ökad förståelse för möjligheter och svårigheter att minska fossilbränsleanvändningen i de olika industribranscherna och för att analysera konsekvenserna av en höjd koldioxidskatt genomfördes totalt 24 djupintervjuer (telefonintervjuer) med olika fallföretag inom de studerade branscherna. En sammanfattning av resultaten från varje telefonintervju redovisas i bilaga 1. Företagen valdes ut så att de skulle representera de branschspecifika processer som bedöms kunna påverkas vid en förändrad koldioxidbeskattning. I några branscher valdes olika stora företag ut för att spegla effekterna på företag av olika storlek. De frågor som ställdes under djupintervjuerna redovisas i bilaga 2. En intervjuguide skickades till respondenterna några dagar innan intervju-

18 RAPPORT 18 (142) tillfället så att respondenterna fick möjlighet att förbereda sig. Intervjuguiden redovisas i bilaga 3. Som ett komplement till djupintervjuerna genomfördes en postal enkätundersökning som omfattade 115 företag av olika storlek och med olika verksamhet inom de utvalda branscherna. Efter ett par veckors tid skickades en påminnelse till de företag som ännu inte hade svarat på enkäten. Svarsfrekvensen på enkätundersökningen uppgick till närmare 50 %. Några av företagen som svarade på enkäten kontaktades även per telefon i syfte att klargöra vissa saker och söka svar på följdfrågor. Enkäten med tillhörande introduktionsbrev och påminnelsebrev presenteras i bilaga 4. Under arbetets gång fördes därutöver en dialog med olika branschaktörer och sakkunniga inom och utanför ÅF. Bland annat intervjuades representanter för olika branschorganisationer angående exempelvis branschernas konkurrenssituation. Utifrån fallstudierna, enkätundersökningen, kontakter med branschaktörer och kompletterande litteraturstudier kunde sedan generella konsekvenser av en skattehöjning belysas per bransch. Analysresultatet har också jämförts med resultatet av den studie som ITPS genomfört på uppdrag av Energimyndigheten. ITPS har i sin studie analyserat effekterna på den icke-handlande sektorn av en skattehöjning med hjälp av en så kallad faktorefterfrågemodell. De har också skattat kostnadseffekten av en skattehöjning med hjälp av en så kallad Salteranalys. I både bedömningarna har ITPS även antagit att elpriset höjs med 9,4 öre/kwh. ITPS har också i sina bedömningar utgått från att 0,8 % - regeln (se vidare 3.1.1) kommer att fortsätta att gälla. ITPS analysmetoder beskrivs utförligare i ITPS rapport till Energimyndigheten från april I konsekvensanalysen ingick även att belysa konsekvenser för jordbruksnäringen inklusive växthusodling vid en höjning av koldioxidskatten. Här genomfördes dock inte telefonintervjuer med enskilda jordbrukare utan konsekvenserna diskuterades med en rad branschkunniga personer och information inhämtades från befintlig litteratur. Som ett sista moment i studien användes resultaten från konsekvensanalysen som underlag för en översiktlig beskrivning av andra möjliga styrmedel som bedöms kunna användas för att nå utsläppsreduktioner i de studerade branscherna/näringarna. Bedömningen utgår från befintliga styrmedel Begränsningsregler ÅF:s uppdrag var att analysera konsekvenserna av om nedsättningen av koldioxidskatten skulle tas bort. Idag finns den så kallade 0,8 % - regeln som begränsar skatteuttaget ytterligare om skatteuttaget i ett företag uppgår till 0,8

19 RAPPORT 19 (142) % av försäljningsvärdet (se vidare 3.1.1). Denna begränsningsregel skulle dämpa effekten av en skattehöjning från 19 öre till 91 öre per kg koldioxid. Denna begränsningsregel är dock utformad med hänsyn tagen till dagens gällande skattenivåer. Vid en höjning av skatten till 91 öre per kg koldioxid skulle förutsättningarna förändras påtagligt och denna regel skulle behöva ses över och troligen förändras. Den dämpande effekten som dagens regelverk skulle ha på en skattehöjning har därför inte analyserats Skillnader i uppgifter mellan olika källor I studien har statistik från flera olika källor använts. Den generella beskrivningen av energianvändning per bransch utgår från statistik från SCB baserad på 3-siffrig SNI-kod. För beskrivning av hur energianvändningen har förändrats mellan 1990 och 2004 används statistik från Energimyndigheten. Vidare utgör uppgifter från Naturvårdsverket underlag för uppskattning av branschernas energianvändning som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Vid jämförelser har ÅF kunnat konstatera att statistiken misstämmer i varierande grad. För vissa branscher är skillnaderna marginella medan de måste ses som väsentliga för andra, i synnerhet för kemisk industri. Skillnaderna kan bl.a. bero på att arbetsställenas tillhörighet till olika branscher och delbranscher inte definierats lika för all statistik Skiftande detaljeringsnivå i branschstudierna Erfarenheter från studien visar att branschaktörernas/företagens egna kunskaper om energianvändning och tekniska förutsättningar för minskad fossilbränsleanvändning varierar kraftigt från bransch till bransch. Den varierande mängden tillgänglig information speglas även i denna studie i form av varierande omfattning på beskrivning och analys. För vissa branscher där bedömningen är att effekten för de enskilda företagen är relativt liten har både beskrivning och analys begränsats med avsikt, medan andra branscher analyserats mer ingående.

20 RAPPORT 20 (142) 2 Omfattning av EU:s utsläppshandelssystem För att kunna dela upp industrin i den handlande och icke-handlande sektorn har omfattningen av utsläppshandelssystemet studerats närmare. De typer av anläggningar som omfattas av handelns andra period år är: förbränningsanläggningar med en installerad kapacitet över 20 MW samt mindre förbränningsanläggningar anslutna till fjärrvärmenät med en total kapacitet över 20 MW, mineraloljeraffinaderier, koksverk, järn- och stålindustri, mineralindustri (cement, kalk, glas, keramik) samt massa- och pappersindustri. I tabellen nedan redovisas ingående branscher utifrån SNI-koder samt kommentarer vad gäller hur stor del av respektive bransch som ingår.

Effektivare skatter på klimat- och energiområdet

Effektivare skatter på klimat- och energiområdet Ds 2009:24 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet Finansdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Stockholm den 25 juni 2015 Magdalena Andersson Agneta Bergqvist (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Klimatfrågan

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2010

Statistik över industrins energianvändning 2010 Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen

Läs mer

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:13

Regeringens proposition 2006/07:13 Regeringens proposition 2006/07:1 Anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m. rop. 2006/07:1 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 2 november 2006

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

Finansdepartementet. Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel. Skatte- och tullavdelningen. Augusti 2015 1

Finansdepartementet. Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel. Skatte- och tullavdelningen. Augusti 2015 1 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel Augusti 2015 1 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Inför budgetpropositionen för 2016 är det angeläget att

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2013

Statistik över industrins energianvändning 2013 Energi 2014 Statistik över industrins energianvändning 2013 Energianvändningen inom industrin på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var energiförbrukningen inom industrin år 2013 på

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010 ER 2011:03 Långsiktsprognos 2010 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens energimyndighet

Läs mer

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken S V E N S K» energi Svensk* Fjärrvärme Finansminister Anders Borg Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia till: It- och energiminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum 2011-11-30

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com december 2013

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com januari 2014

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken; SFS 2015:154 Utkom från trycket den 24 mars 2015 utfärdad den 12 mars

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer

Kortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel 2012-2014 Våren 2013 ER 2013:07

Kortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel 2012-2014 Våren 2013 ER 2013:07 Kortsiktsprognos Över energianvändning och energitillförsel 2012-2014 Våren 2013 ER 2013:07 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax:

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Samhällsekonomiska kalkyler för Energimyndighetens långsiktsprognos 2008

Samhällsekonomiska kalkyler för Energimyndighetens långsiktsprognos 2008 Samhällsekonomiska kalkyler för Energimyndighetens långsiktsprognos 2008 Magnus Sjöström och Göran Östblom Externa PM, september 2008 PUBLISHED BY THE NATIONAL INSTITUTE OF ECONOMIC RESEARCH (NIER) Förord

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Statistikansvarig myndighet: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna Annika Gustafsson tfn 016 544 23 08 annika.gustafsson@energimyndigheten.

Statistikansvarig myndighet: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna Annika Gustafsson tfn 016 544 23 08 annika.gustafsson@energimyndigheten. EN 23 SM 1301 Industrins årliga energianvändning 2011 Slutliga uppgifter Energy use in manufacturing industry, 2011 Final data I korta drag Energianvändningen inom industrin minskar Under år 2011 minskade

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Energiläget i siffror 2011

Energiläget i siffror 2011 Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring av koldioxid (M2008/986/Mk)

Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring av koldioxid (M2008/986/Mk) Stockholm 11 april 2008 registrator@environment.ministry.se david.mjureke@environment.ministry.se Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

CERE Working Paper, 2011:7

CERE Working Paper, 2011:7 Effekter för den elintensiva industrin av att dessa branscher i olika grad omfattas av kvotplikt inom elcertifikatsystemet Runar Brännlund, CERE, University of Umeå Tommy Lundgren, CERE, Swedish University

Läs mer

spillvärme från industrier och lokaler Rapport I 2009:12

spillvärme från industrier och lokaler Rapport I 2009:12 spillvärme från industrier och lokaler Rapport I 2009:12 spillvärme från industrier och värmeåtervinning från lokaler lars-åke cronholm stefan grönkvist maria saxe ISBN 978-91-7381-027-2 2009 Svensk Fjärrvärme

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändrad beskattning bränslen för viss värmeproduktion

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändrad beskattning bränslen för viss värmeproduktion Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändrad beskattning bränslen för viss värmeproduktion 1 juli 2013 Innehåll Promemorians huvudsakliga innebåll 3 1 Lagtext 4 ti Förslag till lag om ändringilagen(1994:1776)

Läs mer

Askstatistik från energistatistik

Askstatistik från energistatistik SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Långsiktsprognos 2012. En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet ER 2013:03

Långsiktsprognos 2012. En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet ER 2013:03 Långsiktsprognos 2012 En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet ER 2013:03 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Halland och målen i Europas 2020-strategi

Halland och målen i Europas 2020-strategi 01054 Halland och målen i Europas 2020-strategi En rapport från Region Halland Halland och Europa 2020 strategin är en rapport från Region Halland framtagen av Regionkontoret oktober 2014. Halland och

Läs mer

Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-29 Er ref: Fi 2015/1733 Vår ref: GH Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

KV2 1 (3) 1 Företags-/personuppgifter för den som omfattas av ansökan Organisations-/personnummer. Postnummer Ort Land

KV2 1 (3) 1 Företags-/personuppgifter för den som omfattas av ansökan Organisations-/personnummer. Postnummer Ort Land KV2 1 (3) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 6 Kvotplikten regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag En Effekt - Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag Region Halland har våren 2009 initierat projektet En Effekt. Syftet med projektet är att miljökontor och energistrateg i varje kommun

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Energimyndigheten Naturvårdsverket Prognoser för utsläpp och

Läs mer

Promemoria. Beskattning av flygbränsle. Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemoria. Beskattning av flygbränsle. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Beskattning av flygbränsle Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian lämnas förslag om beskattning av flygbränsle som förbrukas i luftfartyg. Ändringarna är föranledda av att det EG-rättsliga

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Kortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år 2014-2016 Hösten 2014 ER 2014:14

Kortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år 2014-2016 Hösten 2014 ER 2014:14 Kortsiktsprognos Över energianvändning och energitillförsel år 2014-2016 Hösten 2014 ER 2014:14 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax:

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Snabbindikator på konjunkturen i mars 2003: 1(5) 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Fortsatt dämpat konjunkturläge men underliggande optimism inför framtiden Det aktuella konjunkturläget i Sverige är fortfarande

Läs mer