Konsekvenser av en höjd koldioxidskatt i den icke handlande delen av industrin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvenser av en höjd koldioxidskatt i den icke handlande delen av industrin"

Transkript

1 Konsekvenser av en höjd koldioxidskatt i den icke handlande delen av industrin ÅF-Process Karin Byman Ellenor Grundfelt Stefan Grönkvist Maria Stenkvist ÅF-Process Fleminggatan 7, Box 8309, Stockholm. Telefon Fax Org nr Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO Energimyndigheten\312637\Litet allmänt\genomförande

2 RAPPORT 2 (142) Innehåll SAMMANFATTNING 5 1 INLEDNING Bakgrund och syfte Uppdragsbeskrivning Metod och avgränsningar 15 2 OMFATTNING AV EU:S UTSLÄPPSHANDELSSYSTEM 20 3 ENERGISKATTESYSTEMET IDAG Bränslen El Fjärrvärme Summering av nedsättningsreglerna 25 4 ENERGIANVÄNDNING OCH KOLDIOXIDUTSLÄPP I DEN ICKE HANDLANDE DELEN AV INDUSTRIN 27 5 GRUV- OCH MINERALUTVINNINGSINDUSTRIN (SNI 10-14) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt 34 6 LIVSMEDELS- OCH TOBAKSINDUSTRIN (SNI 15-16) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt Kompletterande analys av ITPS 49 7 TEXTILINDUSTRIN (SNI 17-19) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt 54 8 TRÄVARUTILLVERKNING (SNI 20) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt 58

3 RAPPORT 3 (142) 9 GRAFISK INDUSTRI OCH FÖRLAGSVERKSAMHET (SNI 22) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt TILLVERKNING AV STENKOLSPRODUKTER, RAFFINERADE PETROLEUMPRODUKTER OCH KÄRNBRÄNSLE (SNI 23) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt KEMISK INDUSTRI (SNI 24) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt GUMMI- OCH PLASTVARUINDUSTRIN (SNI 25) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser vid höjd koldioxidskatt JORD- OCH STENINDUSTRIN (SNI 26) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt METALLVERK OCH GJUTERIER (SNI ) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt VERKSTADSINDUSTRIN (SNI 28-35) Energianvändning Förändring i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt 102

4 RAPPORT 4 (142) 16 ÖVRIG INDUSTRI (SNI 36-37) Energianvändning Förändring i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt JORDBRUK, SKOGSBRUK OCH FISKE Jordbruk Skogsbruk Fiske ÖVERSIKTLIG BEDÖMNING AV MÖJLIGA STYRMEDEL FÖR ATT UPPNÅ UTSLÄPPSREDUKTIONER Olika former av styrmedel Styrmedel för en minskad klimatpåverkan Slutsatser om styrmedel SAMMANFATTADE SLUTSATSER Studerade branscher Övriga branscher Kommentarer om ITPS studie Andra generella kommentarer 137 REFERENSER 139

5 RAPPORT 5 (142) Sammanfattning Energimyndigheten har givit ÅF i uppdrag att beskriva energianvändningen i de näringar som idag har nedsättning av koldioxidskatten samt möjligheterna att minska koldioxidutsläppen i dessa näringar. Vidare har uppdraget omfattat en analys av konsekvenserna av att skattenedsättningen tas bort. Nedsättningen av koldioxidskatten omfattar idag bränslen som används inom tillverkningsindustrin, d.v.s. branscher med SNI-kod samt jordbruks-, skogsbruks-, och vattenbruksverksamhet. Dessa näringar betalar idag 21 % av koldioxidskatten, vilket motsvarar 19 öre per kg koldioxidutsläpp. Om nedsättningen tas bort skulle skatten istället vara 91 öre per kg koldioxidutsläpp. Studien omfattar endast den icke-handlande delen av industrin samt jordbruk, skogsbruk och fiske. Det innebär att följande branscher inte ingår i studien: Gruv- och järnmalmsbearbetning (SNI 13.1) Massa- och pappersindustrin (SNI 21) Petroleumraffinaderier (SNI 23.2) Järn- och stålindustrin (SNI ) Jord- och stenindustrin (SNI ) Energianvändning I Figur 1 sammanfattas energianvändningen i de studerade branscherna. För de branscher där delar av industrin ingår i utsläppshandelssystemet presenteras energianvändningen enbart för den del som inte ingår. Däremot inkluderas fossilbränsleanvändningen i de förbränningsanläggningar som har en installerad effekt på över 20 MW och av den anledningen ingår i utsläppshandelssystemet. Det berör främst den kemiska industrin, men även verkstadsindustrin och livsmedelsindustrin har relativt stor fossilbränsleanvändning som omfattas av utsläppshandelssystemet. För den kemiska industrin ingår omkring 90 % av koldioxidutsläppen (fr.o.m. 2008) och för både verkstadsindustrin och livsmedelsindustrin omfattas drygt 30 % av koldioxidutsläppen. Energianvändningen är störst inom livsmedelsindustrin, trävarutillverkning, kemisk industri, metallverk och gjuterier, verkstadsindustrin och jordbruket. Fossilbränsleanvändningen är störst inom livsmedelsindustrin, kemisk industri, metallverk och gjuterier, verkstadsindustrin samt de areella näringarna. I statistiken ingår även diesel för drift av arbetsmaskiner vilket svarar för det mesta av fossilbränsleanvändningen inom de areella näringarna (ca 60 % inom jordbruket, 80 % inom skogsbruket och nästan 100 % inom fiskeverksamheten).

6 RAPPORT 6 (142) GWh Elenergi Fjärrvärme Övriga bränslen Biobränslen Naturgas och stadsgas Gasol Motorbensin Eo 2-5 Eo 1 och dieselbränsle Kol och koks Livsmedel- och tobaksindustrin Gruv- och mineralutvinningsindustrin Textilindustrin Trävarutillverkning Grafisk industri och förlagsverksamhet Tillverkn. av stenkols- och petroleumprod. m.m Kemisk industri Gummi- och plastvaruindustrin Jord- och stenindustrin Metallverk och gjuterier Verkstadsindustrin Övrig industri Figur 1 Energianvändningen inom den icke-handlande delen av industrin och de areella näringarna. Källa: ÅF Jordbruk Skogsbruk Fiske Konsekvenser av höjd koldioxidskatt I analysen av konsekvenserna av en höjd koldioxidskatt valdes de branscher ut som visade sig stå för en betydande del av den icke-handlande sektorns fossilbränsleanvändning, ha hög energikostad i förhållande till förädlingsvärde samt bedömdes ha möjligheter att vidta åtgärder för minskad fossilbränsleanvändning. Det innebär att följande branscher omfattades av konsekvensanalysen: Livsmedelsindustrin Kemisk industri Gummi- och plastindustrin Metallverk och gjuterier Verkstadsindustrin Jordbruk (inklusive växthusnäring) Livsmedelsindustrin Livsmedelsindustrin är en brokig bransch med skilda förutsättningar i de olika delbranscherna vad gäller användning av energi och möjligheter att minska fossilbränsleanvändningen. I bagerier är jäsning och bakning de mest energikrävande processerna, medan indunstning och torkning av mjölk är de mest energikrävande processerna i mejerierna. Även kylning, diskning och pastörisering står för en stor del av energibehovet. I slakterierna används stora mängder energi till beredning av tappvarmvatten. Andelen fossila bränslen är störst inom

7 RAPPORT 7 (142) tillverkning av juice, frukt, bär, fetter och oljor. Inom dessa branscher svarar fossila bränslen för mer än hälften av bränsleanvändningen. Stora delar av livsmedelsindustrins energiprocesser kännetecknas av satsvisa värmeflöden. Framför allt slakterier, mejerier och bryggerier har karaktären av processindustrier. Gemensamt för många av de satsvisa processerna är att de kräver stora värmemängder momentant. Bryggeriernas värmebehov varierar dessutom påtagligt över året. Livsmedelsindustrin verkar idag på en allt mer internationell marknad med intensiv handel mellan främst EU-länderna. Producenter av framför allt flytande och skrymmande produkter är något skyddade för internationell konkurrens då dessa produkter är dyra att transportera. Prispressen från några få stora grossisthandlare bedöms vara mycket stor. Försäljning av dagligvaruhandelns egna varumärken har ökat markant de senaste åren, vilket har satt ställt höga krav på flexibilitet och effektivitet hos livsmedelsföretagen. Framför allt mindre aktörer har drabbats hårt av detta och flera företag är idag mycket känsliga för ökade utgifter. En kraftigt ökad fossilbränslekostnad skulle i många fall leda till kraftigt ökade utgifter. En del av ökningen skulle kunna kompenseras minskad bränsleanvändning genom effektiviseringsåtgärder och processoptimering. Dessutom väntas användning av fjärrvärme öka för förvärmning. Företag som tidigare använt el för ångproduktion skulle möjligen öka sin elanvändning. Mot bakgrund av de senaste årens elprisutveckling är branschen dock tveksam till stora investeringar för elanvändning. Konvertering till biobränsle skulle på sikt sannolikt ske hos en del av de större livsmedelsföretagen som generellt har flexiblare anläggningar och bättre kunskap om processplanering och bränslehantering. Biobränsleanvändning lämpar sig dock generellt bättre i andra industrier, t.ex. kemiindustrin, där processerna är mer kontinuerliga. Skattehöjningens påverkan på konkurrenskraften bedöms vara mycket stor för små livsmedelsföretag som riskerar att slås ut, medan påverkan på de större företagen bedöms vara relativt liten. Inga större utsläppsminskningar förväntas och elanvändningen bedöms öka endast marginellt. Framför allt bedöms skattehöjningen medföra ökade skatteintäkter till staten. Kemisk industri Inom den kemiska industrin används fossila bränslen för värmning av processströmmar, förångning, torkning, smältning och värmning för att skapa förutsättningar för kemiska reaktioner. Energibärare i dessa processer är ofta ånga.

8 RAPPORT 8 (142) Baskemisk industri Majoritet av den kemiska basindustrin ingår i utsläppshandelssystemet. Det finns dock företag utanför handelssystemet som är fossilbränsleintensiva. Kemiindustrin är en mogen bransch, där nyetableringar är ovanliga och investeringar görs i form av produktionsökningar i befintliga anläggningar. Produkterna säljs på en global marknad och prispressen bedöms vara hård. De är därför känsliga för kostnadsökningar som endast sker i Sverige. En kraftig skattehöjning kan i många fall leda till kraftigt ökade rörliga kostnader och i vissa tillämpningar är det svårt att hitta alternativ till fossila bränslen. För vissa av företagen bedöms en skattehöjning leda till nedläggning och utflyttning av produktionen utomlands. Det är troligt att några företag i branschen kommer att byta till biobränsle för ångproduktion, då processerna i regel är kontinuerliga, vilket möjliggör byte till biobränsle. Generellt sett är branschen tveksam till övergång till el idag på grund av de senaste årens prisutveckling. En skattehöjning väntas också leda till ytterligare satsningar på energieffektiviseringar i form av återvinning av processvärme. Även intresset för olika typer av integrationsprojekt, som spillvärmesamarbete mellan energibolag och kemiföretag väntas öka. Totalt sett bedöms koldioxidutsläppen från branschen minska vid en skattehöjning. Läkemedel Läkemedelsindustrin är inte lika fossilbränsleintensiv som den baskemiska industrin. Produktionen sker uteslutande satsvis vilket medför begränsade möjligheter till att byta till biobränsle vid en skattehöjning. Det är dessutom mycket svårare att genomföra förändringar i läkemedelsbranschen eftersom det finns krav på registrering av förändringar i produktionen, vilket leder till att den administrativa bördan kan bli stor. En möjlig konsekvens av ökade energikostnader är därför minskad produktion i fossilbränsleintensiv läkemedelstillverkning. Såväl fossilbränsleanvändningen som koldioxidutsläppen bedöms minska marginellt. Här väntas istället ökade skatteintäkter. Läkemedelsbranschen karaktäriseras idag av goda marginaler, med undantag för kontrakts- och legotillverkare som bedöms ha pressade marginaler. Skattehöjningens påverkan på konkurrenskraften för branschen i helhet bedöms vara relativt liten. Gummi och plast Gummiindustrin domineras av en stor koncern, som till viss del omfattas av handelssystemet med utsläppsrätter. Produktionen av gummi sker både satsvis och kontinuerlig. Fossila bränslen används främst i olika vukaniseringsprocesser och för uppvärmning av lokaler. Gummiindustrin säljer en stor del av sina produkter till fordonsindustrin och bedöms vara hårt prispressade. Merparten av företagen säljer sina produkter på en global marknad, vilket innebär att en kostnadsökning i Sverige kan slå hårt. Det finns möjlighet att vidta åtgär-

9 RAPPORT 9 (142) der för att minska fossilbränsleanvändningen, men kostnaderna är höga i förhållande till de marginaler som finns i branschen idag. Därför bedöms risken vara stor att produktionen flyttar till låglöneländer. Det stora flertalet industrier inom plastindustrin har ingen eller marginell användning av fossila bränslen. Det finns dock vissa nischer som är fossilbränsleintensiva. Att byta till biobränsle för ångproduktion skulle vara en möjlig åtgärd vid en skattehöjning, men idag är användning av biobränsle ovanligt i branschen. Plastindustrin säljer lågteknologiska produkter oftast på en lokal marknad, vilket gör att deras konkurrenskraft bedöms påverkas i relativ liten utsträckning av höjd koldioxidskatt. Det bedöms också finnas vissa möjligheter att öka försäljningspriset vid ökade kostnader. Konkurrenskraften för företag som producerar högteknologiska produkter, vilka säljs på en global marknad, skulle däremot försämras. Totalt sett bedöms dock branschen inte drabbas i särskilt hög utsträckning, då fossilbränsleanvändningen utgör en sådan liten del av produktionskostnaderna. Ingen större förändring väntas i fossilbränsleanvändning och koldioxidutsläpp. Metallverk och gjuterier Många metallverk och gjuterier använder el för att smälta metaller och för framställning av aluminium (elektrolys) och har en begränsad användning av fossila bränslen. De metallverk och gjuterier som har fossilbränsleeldade smältugnar och värmeugnar är fossilbränsleintensiva. På grund av en förändring i lagen om skatt på energi kommer bränslen som används i metallurgiska processer att helt befrias från energiskatt och koldioxidskatt från och med En förändrad nedsättning skulle därför endast omfatta en mycket liten del av fossilbränsleanvändningen i branschen. Bränsleanvändningen bedöms därför inte förändras och påverkan på konkurrenskraften väntas bli marginell. Om skattehöjningen däremot även skulle omfatta bränsleanvändningen i metallurgiska processer är det troligt att ett antal metallverk och gjuterier byter från gasol till el, de företag som tidigare använt el. För de stora metallgjuterierna är en övergång till el dock inte realistisk på grund av att elugnar har mindre smältkapacitet. Dessa företag har små möjligheter att minska sina energikostnader vid en skattehöjning. Marginalerna i branschen bedöms vara små och ger inte utrymme för stora investeringar. Råvarupriserna har stigit kraftigt under de senaste åren, samtidigt som företagen varit pressade att ständigt sänka sina kostnader, inte minst de företag som levererar sina produkter till fordonsindustrin. Konkurrenskraften skulle försämras kraftigt för de företag som har stor smältkapacitet som utnyttjas naturgas eller gasol i smältugnar och som inte kan substituera bränsleanvändningen. Det är troligt att denna produktion att läggas ned om skatten höjs även för metallurgiska processer. För andra företag i branschen utgör energikostnaderna inte så stor andel och påverkan på konkurrenskraften bedöms bli liten.

10 RAPPORT 10 (142) Verkstadsindustrin I verkstadsindustrin är fossilbränsleanvändningen förhållandevis låg. Ett stort antal företag har ingen eller en marginell användning av fossila bränslen, men det finns också fossilbränsleintensiva företag, främst inom metallvaruindustrin. Fossila bränslen används främst för uppvärmning av lokaler, ugnar och ytbehandlingsbad. En skattehöjning bedöms leda till att oljepannor för uppvärmning av lokaler ersätts med fjärrvärme, värmepumpar och i viss utsträckning biobränslepannor. Påverkan på konkurrenskraften bedöms som liten för många av verkstadsindustrins större företag, på grund av att energikostnaderna står för en liten del av produktionskostnaderna. För metallvaruindustrin finns dock företag som skulle få en påtagligt försämrad konkurrenskraft av en skattehöjning. Totalt sett väntas koldioxidutsläppen minska från verkstadsindustrin på grund av skattehöjningen. Det bör påpekas att skattebefrielsen för metallurgiska processer från och med 2008 är av betydelse även för vissa företag inom verkstadsindustrin som använder fossila bränslen för värmebehandling. Jordbruk inklusive växthusnäring Jordbruksnäringen använder stora mängder diesel för jordbearbetning, tröskning, hantering av halm, utgödsling m.m. För övrigt används eldningsolja för torkning av spannmål och uppvärmning av driftbyggnader. Grödodling och animalieproduktion Sveriges jordbrukare är hårt konkurrensutsatta av jordbrukare i framför allt andra EU-länder. Producentpriserna sjunker i Sverige på samma sätt som i konkurrensländerna men i Sverige stiger samtidigt priset på insatsvaror vilket inte sker i samma utsträckning i konkurrentländerna. En höjd koldioxidskatt skulle förstärka och påskynda denna negativa utveckling. Sammantaget bedöms dock risken för nedläggningar och minskad produktion som liten i förhållande till andra branscher. Jordbrukssektorn har nämligen generellt mycket goda förutsättningar för att byta ut olja mot biobränslen för uppvärmning av driftbyggnader. Det beror på bl.a. närheten till bränslet, kunskapen om hanteringen samt tillgången till förhållandevis stora lagerutrymmen. Koldioxidutsläppen från jordbruket bedöms åtminstone på sikt minska avsevärt vid en skattehöjning. Utsläppen kommer dock att fortsätta vara stora p.g.a. att fossilbränsleanvändningen domineras av diesel till arbetsmaskiner. Växthusnäringen Förutsättningarna för konvertering till biobränsle inom växthusnäringen är något sämre. Det sker dock inom branschen en snabb utveckling mot ökad flisoch pelletsanvändning. Bedömningen är att en kraftig skattehöjning i värsta fall skulle kunna motverka denna positiva trend, d.v.s. att utsläppsminskningar som

11 RAPPORT 11 (142) annars skulle ha blivit av inte blir av p.g.a. att företagen inte klarar av att investera i ny teknik när de rörliga kostnaderna ökar markant. Några enstaka företag med extremt hög energikostnadsandel (upp till 50 %) kommer med all sannolikhet att lägga ned verksamheten. Sammantaget för branschen är det troligt att koldioxidutsläppen minskar till följd av minskad produktion och nedlagda företag. Främst kommer de små företagen att drabbas. Växthusnäringen domineras dock av småföretagare, varför branschen som helhet bedöms påverkas mycket negativt. Hela den icke-handlande sektorn Bränsleanvändning väntas minska mest i verkstadsindustrin, gummiindustrin och kemiindustrin samt i jordbruket. Minst förändringar av bränsleanvändningen väntas i livsmedelsindustrin och metallverk och gjuterier. För metallverk och gjuterier gäller detta endast om metallurgiska processer inte omfattas av en skattehöjning. Om de istället skulle omfattas av en skattehöjning väntas påverkan på bränsleanvändningen i branschen bli stor, med risk för utslagen produktion i energiintensiva företag. Påverkan på konkurrenskraften väntas bli mest negativ för små livsmedelsföretag, vissa energiintensiva företag inom den baskemiska industrin, gummiindustrin samt i växthusnäringen. Inom dessa branscher finns risk för att företag skulle slås ut vid en höjning av koldioxidskatten. Sammanfattningsvis innebär det att omkring 40 % av de totala utsläppen från den icke-handlande sektorn och jordbruket väntas påverkas marginellt av en skattehöjning. Ytterligare omkring 40 % av utsläppen kommer att minska i relativt stor utsträckning, vilket visas i Figur 2.

12 RAPPORT 12 (142) kton koldioxid Livsmedel Textil Trävaru Livsmedel + metallverk: knappt 40 % av utsläppen, marginell påverkan Kemi, gummi och plast, verkstad, jordbruk: knappt 40 % av utsläppen, relativt stora förändringar Massa och papper Kemi Gummi och plast Jord och sten Järn och stål Metallverk och gjuterier Verkstad Övrig industri Småindustri Raffinaderier Jordbruk Figur 2 Koldioxidutsläpp från den icke-handlande sektorn samt jordbruket. Källa: Naturvårdsverket. Anm: Utsläppen från jordbruket inkluderar även skogsbruk, men exkluderar utsläpp från arbetsmaskiner. Andra möjliga styrmedel I uppdraget ingick även att översiktligt beskriva andra möjliga styrmedel som skulle kunna användas för att nå utsläppsreduktion. Den här rapporten har visat att vissa industrier utanför handelssystemet för utsläppsrätter är att betrakta som fossilbränsleintensiva. Risken för att dessa skulle läggas ner eller att deras produktion flyttar utomlands bedöms i vissa fall som hög om kostnaden för fossila bränslen i Sverige skulle öka dramatiskt. Samtidigt har utvärderingar visat att ekonomiska styrmedel uppvisar bättre resultat än andra styrmedel. Det innebär att någon form av skatteväxling, där koldioxidskatt skiftas mot lättnader i arbetsgivaravgiften, kanske både kan vara ett effektivt verktyg för att dämpa påverkan på klimatet samtidigt som det minskar risken för att enskilda fabriker drabbas så hårt att verksamheten läggs ner eller flyttar utomlands. En sådan generell skatteväxling skulle kunna omfatta alla anläggningar. Nackdelen är dock att det fortfarande kan innebära kraftigt ökade produktionskostnader. En riktad skatteväxling av skatteväxling av NO X -typ har visat sig effektiv för att minska utsläppen av kväveoxider och det är därför troligt att den skulle kunna vara effektiv för att minska utsläppen av växthusgaser också. Det är dock komplicerat att definiera vad nyttiggjord energi är för samtliga typer av anläggningar och det troliga är därför att enbart större pannor och stationära kraftproducerande anläggningar kan komma i fråga. En riktad skatteväxling skulle där-

13 RAPPORT 13 (142) emot kunna genomföras genom att en avgift betalas in för emissionsfaktorn för bränslet (uttryckt i koldioxid per energimängd, baserat på värmevärdet) multiplicerat med energimängden bränsle som använts. Pengar kan därefter betalas tillbaks i förhållande till den energimängd bränsle som använts, oavsett bränsleslag.

14 RAPPORT 14 (142) 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Energimyndigheten och Naturvårdsverket har gemensamt fått i uppdrag att lämna underlag inför regeringens kontrollstation av det svenska klimatmålet. Arbetet innehåller både prognoser över utsläpp, utvärderingar av befintliga styrmedel samt konsekvensanalyser av förändringar av styrmedel som idag är av betydelse för utsläppen av växthusgaser och av möjliga nya styrmedel. Myndigheterna har som en del i detta arbete kartlagt och sammanställt gjorda utvärderingar av befintliga ekonomiska styrmedel, bl.a. kopplade till målet begränsad klimatpåverkan. Kartläggningen resulterade i en rapport (ER2006:34) där samlade slutsatser presenteras utifrån det inventerade utvärderingsunderlaget. Efter genomgång av befintliga utvärderingar kunde myndigheterna peka ut områden där nya utredningar behövs. Ett av myndigheternas förlag på ytterligare prioriterade utvärderingar var en analys över effekterna av att höja koldioxidskatten för de sektorer som inte omfattas av EU:s handelssystem. 1.2 Uppdragsbeskrivning ÅF har fått i uppdrag av Energimyndigheten och Naturvårdsverket att beskriva energianvändningen i de näringar idag som har nedsättning av koldioxidskatten och som inte ingår i handelssystemet för utsläppsrätter samt göra en kvalitativ analys av konsekvenserna av att ta bort nedsättningen av koldioxidskatten för dessa näringar. Konsekvensanalysen syftade till att på ett kvalitativt sätt: uppskatta förväntade utsläppsreduktioner i förhållande till förväntade skatteintäkter per bransch analysera och resonera kring konsekvenserna på branschernas elanvändning analysera och resonera kring konsekvenserna på branschernas konkurrenskraft.

15 1.3 Metod och avgränsningar RAPPORT 15 (142) Branscher/näringar som omfattas av studien Uppdraget omfattar en kvalitativ studie av styrning inom den industri som inte omfattas av EU:s handelssystem och som idag får nedsättning av energi- och koldioxidskatten samt de areella näringarna. Följande branscher/näringar omfattas av studien: Tabell 1 Branscher/näringar som omfattas av studien Bransch/näring SNI-kod Tillverkningsindustri Gruv- och mineralutvinningsindustrin (dock ej 13.1) Livsmedels- och dryckesvaruindustrin 15 Tobaksindustrin 16 Textil-, beklädnads- och läderindustrin Trävarutillverkning 20 Grafisk industri och förlagsverksamhet 22 Tillverkning av stenkolsprodukter och kärnbränsle 23.1 och 23.3 Kemisk industri 24 Gummi och plastvaruindustrin 25 Jord- och stenindustrin 26 (dock ej ) Metallverk och gjuterier 27 (dock ej ) Verkstadsindustrin Övrig industri Areella näringar Jord, skogsbruk fiske 01, 02, Metod Studien genomfördes i två etapper: Beskrivning av energianvändningen samt möjliga åtgärder för att minska energianvändningen och koldioxidutsläppen inom ovannämnda branscher/näringar Kvalitativ analys av konsekvenserna av att ta bort nedsättningen av koldioxidskatten, det vill säga höja skattesatsen från 21 % till 100 %, för ett urval av ovannämnda branscher/näringar

16 RAPPORT 16 (142) Beskrivning av energianvändningen samt möjliga åtgärder för att minska energianvändningen och koldioxidutsläppen I ett första steg identifierades de branscher/näringar som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och som idag omfattas av skattenedsättning för bränsleanvändning i processer, uppvärmning och arbetsmaskinsdrift 1. Energianvändningen i varje bransch/näring kartlades utifrån SCB:s energistatistik (per 3-siffrig SNI-kod), tillgänglig litteratur och samtal med branschorganisationer. Särskilda typprocesser samt energianvändningen i dessa beskrevs per bransch. Vidare gjordes övergripande bedömningar av möjligheter till minskad energianvändning och koldioxidutsläpp. De branscher som visade sig stå för en betydande del av den icke-handlande sektorns fossilbränsleanvändning, ha hög energikostad i förhållande till förädlingsvärde samt bedömdes ha möjligheter att vidta åtgärder för minskad fossilbränsleanvändning valdes ut för vidare analys till uppdragets andra del. Urvalsprocessen, som skedde i samråd med Energimyndigheten och Naturvårdsverket, resulterade i att följande branscher/näringar valdes ut för att ingå i konsekvensanalysen (uppdragets andra del): Livsmedelsindustrin Kemisk industri Gummi- och plastindustrin Metallverk och gjuterier Verkstadsindustrin Jordbruk (inklusive växthusnäring) Här bör påpekas att gummi- och plastindustrin valdes ut på grund av att ÅF fått uppgifter från SCB om stor naturgasanvändning i gummiindustrin. Uppgifterna korrigerades av SCB i ett senare skede, när urvalet redan var gjort. De urvalskriterier som beskrivs ovan har inneburit att följande branscher inte har studerats närmare i konsekvensanalysen (uppdragets andra del). Gruv- och mineralutvinningsindustrin, icke-handlande delen Tobaksindustrin Textilindustrin Trävaruindustrin Grafisk industri och förlagsverksamhet Tillverkning av petroleumprodukter stenkol- och kärnbränsle, ickehandlande delen Jord- och stenindustrin, icke-handlande delen 1 Beskrivning av bränsleanvändning för arbetsmaskindrift har endast varit möjlig för de areella näringarna. För tillverkningsindustrin saknas statistik uppdelat per bransch. Uppgifter finns endast om totala koldioxidutsläpp från tillverkningsindustrins arbetsmaskiner.

17 RAPPORT 17 (142) Övrig industri Skogsbruk och fiske Gemensamt för dessa branscher/näringar är att de har relativt liten fossilbränsleanvändning, att energikostnadens andel av förädlingsvärdet är låg och att de har små möjligheter att minska användningen av fossila bränslen. Här bör också påpekas att i enlighet med Energimyndighetens uppdragsbeskrivning har konsekvenserna av en förändrad skattenedsättning för utnyttjande av arbetsmaskiner i industrin inte analyserats i den här studien. När det gäller massa- och pappersindustrin (SNI 21), jord- och stenindustrin ( ) och samt järn- och stålindustrin har samtliga anläggningar inom dessa branscher ansetts ingå i den handlande sektorn. Det finns dock ett fåtal anläggningar inom dessa branscher som inte omfattas av utsläppshandeln, vilka står för 5 % av de totala koldioxidutsläppen i massa och pappersindustrin, 7 % i jord- och stenindustrin samt 1 % järn- och stålindustrin Kvalitativ analys av konsekvenserna av att ta bort nedsättningen av koldioxidskatten I den andra delen av uppdraget analyserades konsekvenserna av att ta bort nedsättningen av koldioxidskatten för de i konsekvensanalysen ingående branscherna/näringarna (se ovan). Att ta bort nedsättningen innebär att dagens skattenivå, som motsvarar 21 % av koldioxidskatten, höjs från 19 öre till 91 öre per kg koldioxid. Parametrar som analyserades per bransch var: Påverkan på fossilbränsleanvändningen Påverkan på elanvändningen Påverkan på konkurrenskraften För att skapa ökad förståelse för möjligheter och svårigheter att minska fossilbränsleanvändningen i de olika industribranscherna och för att analysera konsekvenserna av en höjd koldioxidskatt genomfördes totalt 24 djupintervjuer (telefonintervjuer) med olika fallföretag inom de studerade branscherna. En sammanfattning av resultaten från varje telefonintervju redovisas i bilaga 1. Företagen valdes ut så att de skulle representera de branschspecifika processer som bedöms kunna påverkas vid en förändrad koldioxidbeskattning. I några branscher valdes olika stora företag ut för att spegla effekterna på företag av olika storlek. De frågor som ställdes under djupintervjuerna redovisas i bilaga 2. En intervjuguide skickades till respondenterna några dagar innan intervju-

18 RAPPORT 18 (142) tillfället så att respondenterna fick möjlighet att förbereda sig. Intervjuguiden redovisas i bilaga 3. Som ett komplement till djupintervjuerna genomfördes en postal enkätundersökning som omfattade 115 företag av olika storlek och med olika verksamhet inom de utvalda branscherna. Efter ett par veckors tid skickades en påminnelse till de företag som ännu inte hade svarat på enkäten. Svarsfrekvensen på enkätundersökningen uppgick till närmare 50 %. Några av företagen som svarade på enkäten kontaktades även per telefon i syfte att klargöra vissa saker och söka svar på följdfrågor. Enkäten med tillhörande introduktionsbrev och påminnelsebrev presenteras i bilaga 4. Under arbetets gång fördes därutöver en dialog med olika branschaktörer och sakkunniga inom och utanför ÅF. Bland annat intervjuades representanter för olika branschorganisationer angående exempelvis branschernas konkurrenssituation. Utifrån fallstudierna, enkätundersökningen, kontakter med branschaktörer och kompletterande litteraturstudier kunde sedan generella konsekvenser av en skattehöjning belysas per bransch. Analysresultatet har också jämförts med resultatet av den studie som ITPS genomfört på uppdrag av Energimyndigheten. ITPS har i sin studie analyserat effekterna på den icke-handlande sektorn av en skattehöjning med hjälp av en så kallad faktorefterfrågemodell. De har också skattat kostnadseffekten av en skattehöjning med hjälp av en så kallad Salteranalys. I både bedömningarna har ITPS även antagit att elpriset höjs med 9,4 öre/kwh. ITPS har också i sina bedömningar utgått från att 0,8 % - regeln (se vidare 3.1.1) kommer att fortsätta att gälla. ITPS analysmetoder beskrivs utförligare i ITPS rapport till Energimyndigheten från april I konsekvensanalysen ingick även att belysa konsekvenser för jordbruksnäringen inklusive växthusodling vid en höjning av koldioxidskatten. Här genomfördes dock inte telefonintervjuer med enskilda jordbrukare utan konsekvenserna diskuterades med en rad branschkunniga personer och information inhämtades från befintlig litteratur. Som ett sista moment i studien användes resultaten från konsekvensanalysen som underlag för en översiktlig beskrivning av andra möjliga styrmedel som bedöms kunna användas för att nå utsläppsreduktioner i de studerade branscherna/näringarna. Bedömningen utgår från befintliga styrmedel Begränsningsregler ÅF:s uppdrag var att analysera konsekvenserna av om nedsättningen av koldioxidskatten skulle tas bort. Idag finns den så kallade 0,8 % - regeln som begränsar skatteuttaget ytterligare om skatteuttaget i ett företag uppgår till 0,8

19 RAPPORT 19 (142) % av försäljningsvärdet (se vidare 3.1.1). Denna begränsningsregel skulle dämpa effekten av en skattehöjning från 19 öre till 91 öre per kg koldioxid. Denna begränsningsregel är dock utformad med hänsyn tagen till dagens gällande skattenivåer. Vid en höjning av skatten till 91 öre per kg koldioxid skulle förutsättningarna förändras påtagligt och denna regel skulle behöva ses över och troligen förändras. Den dämpande effekten som dagens regelverk skulle ha på en skattehöjning har därför inte analyserats Skillnader i uppgifter mellan olika källor I studien har statistik från flera olika källor använts. Den generella beskrivningen av energianvändning per bransch utgår från statistik från SCB baserad på 3-siffrig SNI-kod. För beskrivning av hur energianvändningen har förändrats mellan 1990 och 2004 används statistik från Energimyndigheten. Vidare utgör uppgifter från Naturvårdsverket underlag för uppskattning av branschernas energianvändning som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Vid jämförelser har ÅF kunnat konstatera att statistiken misstämmer i varierande grad. För vissa branscher är skillnaderna marginella medan de måste ses som väsentliga för andra, i synnerhet för kemisk industri. Skillnaderna kan bl.a. bero på att arbetsställenas tillhörighet till olika branscher och delbranscher inte definierats lika för all statistik Skiftande detaljeringsnivå i branschstudierna Erfarenheter från studien visar att branschaktörernas/företagens egna kunskaper om energianvändning och tekniska förutsättningar för minskad fossilbränsleanvändning varierar kraftigt från bransch till bransch. Den varierande mängden tillgänglig information speglas även i denna studie i form av varierande omfattning på beskrivning och analys. För vissa branscher där bedömningen är att effekten för de enskilda företagen är relativt liten har både beskrivning och analys begränsats med avsikt, medan andra branscher analyserats mer ingående.

20 RAPPORT 20 (142) 2 Omfattning av EU:s utsläppshandelssystem För att kunna dela upp industrin i den handlande och icke-handlande sektorn har omfattningen av utsläppshandelssystemet studerats närmare. De typer av anläggningar som omfattas av handelns andra period år är: förbränningsanläggningar med en installerad kapacitet över 20 MW samt mindre förbränningsanläggningar anslutna till fjärrvärmenät med en total kapacitet över 20 MW, mineraloljeraffinaderier, koksverk, järn- och stålindustri, mineralindustri (cement, kalk, glas, keramik) samt massa- och pappersindustri. I tabellen nedan redovisas ingående branscher utifrån SNI-koder samt kommentarer vad gäller hur stor del av respektive bransch som ingår.

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2002:1142 Utkom från trycket den 30 december 2002 utfärdad den 19 december 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2009:1497 Utkom från trycket den 21 december 2009 utfärdad den 10 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2006:592 Utkom från trycket den 16 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2016:506) om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2016:1079 Utkom från trycket den 2 december 2016 utfärdad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2016:1072 Utkom från trycket den 2 december 2016 utfärdad den 24 november 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2007:1387 Utkom från trycket den 28 december 2007 utfärdad den 18 december 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2015:747 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Effektivare skatter på klimat- och energiområdet

Effektivare skatter på klimat- och energiområdet Ds 2009:24 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet Finansdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2016:505 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Skatteverket 1(7) INFORMATION 2010-12-17. Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011

Skatteverket 1(7) INFORMATION 2010-12-17. Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011 Skatteverket 1(7) Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011 Nedan följer en sammanställning över de förändringar av lagen (1994:1776) om skatt

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

NYHETSBREV 2000:4. punktskatter. Ändringar i energibeskattningen. Riksskatteverket

NYHETSBREV 2000:4. punktskatter. Ändringar i energibeskattningen. Riksskatteverket NYHETSBREV 2000:4 punktskatter Ändringar i energibeskattningen Riksskatteverket 1 Information om punktskatter Nyhetsbreven är avsedda att ge en kort översikt över de förändringar som sker inom punktskatteområdet.

Läs mer

Lagrådsremiss. Skattebefrielse för diesel som används i arbetsmaskiner inom skogsnäringen. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremiss. Skattebefrielse för diesel som används i arbetsmaskiner inom skogsnäringen. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Skattebefrielse för diesel som används i arbetsmaskiner inom skogsnäringen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 7 april 2005 Pär Nuder Agneta Bergqvist (Finansdepartementet)

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2001:518 Utkom från trycket den 25 juni 2001 utfärdad den 31 maj 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Skattebefrielse på el

Skattebefrielse på el PFE PROGRAM FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING I ENERGIINTENSIV INDUSTRI Skattebefrielse på el för effektiv elanvändning i industrin PFE två sätt att minska företagets energikostnader Skattebefrielse på el. Lägre

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2010

Statistik över industrins energianvändning 2010 Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:26

Regeringens proposition 1998/99:26 Regeringens proposition 1998/99:26 Beskattning av råtallolja Prop. 1998/99:26 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29 oktober 1998 Göran Persson Erik Åsbrink (Finansdepartementet)

Läs mer

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Stockholm den 25 juni 2015 Magdalena Andersson Agneta Bergqvist (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Klimatfrågan

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Något ökad bränsleförbrukning inom industrin

Något ökad bränsleförbrukning inom industrin EN 23 SM 0501 Industrins årliga energianvändning 2004 preliminära uppgifter Energy use in manufacturing industry, 2004 provisional data I korta drag Förändrad undersökning Undersökningen gällande industrins

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I LSE. (Lagen om skatt på energi) Budgetproposition 2017

FÖRÄNDRINGAR I LSE. (Lagen om skatt på energi) Budgetproposition 2017 FÖRÄNDRINGAR I LSE (Lagen om skatt på energi) Budgetproposition 2017 BUDGETPROPOSITIONEN Å I detta informationsblad upplyser vi om innehållet i Regeringens proposition 2016/17:1 med avgränsning till förändringsförslagen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Rapport 2003:1. Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt

Rapport 2003:1. Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt Rapport 2003:1 Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt EU: s direktiv Rapport 2003:1 Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

2016 Skattebefriad förbrukare av bränsle

2016 Skattebefriad förbrukare av bränsle 2016 Skattebefriad förbrukare av bränsle Den här broschyren riktar sig till dig som redan är eller funderar på att ansöka om godkännande som skattebefriad förbrukare av bränsle enligt lagen om skatt på

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel EU:s och Sveriges klimatpolitik Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel 1 Vilka möjligheter finns till fossilfri gruvproduktion? Vilka lösningar är

Läs mer

Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Mars 2015 1 Innehållsförteckning 1 Lagtext... 5 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp El till vad och hur mycket i svensk industri IKP Energisystem Sven-Olof Söderberg, Louise Trygg, Peter Karlsson, Alemayehu

Läs mer

SKV 536 utgåva 6 Skattebefriad förbrukare av bränsle

SKV 536 utgåva 6 Skattebefriad förbrukare av bränsle SKV 536 utgåva 6 Skattebefriad förbrukare av bränsle Den här broschyren riktar sig till dig som redan är eller funderar på att ansöka om godkännande som skattebefriad förbrukare av bränsle enligt lagen

Läs mer

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid. Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen

Läs mer

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2013

Statistik över industrins energianvändning 2013 Energi 2014 Statistik över industrins energianvändning 2013 Energianvändningen inom industrin på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var energiförbrukningen inom industrin år 2013 på

Läs mer

Finansdepartementet. Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel. Skatte- och tullavdelningen. Augusti 2015 1

Finansdepartementet. Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel. Skatte- och tullavdelningen. Augusti 2015 1 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel Augusti 2015 1 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Inför budgetpropositionen för 2016 är det angeläget att

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Beskattning av flygbränsle för privat ändamål

Beskattning av flygbränsle för privat ändamål Promemoria Beskattning av flygbränsle för privat ändamål Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian lämnas förslag om beskattning av flygbränsle som förbrukas i luftfartyg, när luftfartyget används

Läs mer

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se. 12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Energi. energibalanserna.

Energi. energibalanserna. Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:159

Regeringens proposition 2015/16:159 Regeringens proposition 2015/16:159 Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet Prop. 2015/16:159 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 31 mars 2016 Stefan Löfven Per Bolund

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:13

Regeringens proposition 2006/07:13 Regeringens proposition 2006/07:1 Anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m. rop. 2006/07:1 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 2 november 2006

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Remissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015

Remissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015 Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 59/2015 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2015/1733 Stockholm, 2015-05-04 Remissyttrande Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.

Läs mer

Aktuellt på styrmedelsfronten

Aktuellt på styrmedelsfronten Aktuellt på styrmedelsfronten Gasdagarna i Malmö 27 maj 2015 Anna Wallentin, Upplägg av presentationen Nu Kort och allmänt om den svenska biodrivmedelsmarknaden och skattenivåer Skatteregler nationellt

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,

Läs mer

Anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m.

Anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m. 2006-06-27 Promemoria Anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m. Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian lämnas förslag om anpassningar till det nya energiskattedirektivet

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010 ER 2011:03 Långsiktsprognos 2010 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens energimyndighet

Läs mer

Ingen ändring föreslås. Parentesen med hänvisning till verksamhetkod/er kan strykas eftersom den inte fyller någon funktion.

Ingen ändring föreslås. Parentesen med hänvisning till verksamhetkod/er kan strykas eftersom den inte fyller någon funktion. 2 kap. Jordbruk Djurhållning 1.10 1.11 För en verksamhet 2 kap. 1 eller 2 (verksamhetskod 1.10 eller 1.11) är beloppet 4 500 kronor (L) eller 1 950 1.10-i 1.11 För en verksamhet som är tillståndspliktig

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges 1 klimatmål Status i gruvbranschen, EUs och Sveriges klimatmål; - befintliga och kommande regelverk Anders Lundkvist SveMin Elektrifierad gruvproduktion och

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com december 2013

Läs mer

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat, SOU 2003:60.

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat, SOU 2003:60. Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 STOCKHOLM Skogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat,

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.V.28 K(28)1917 Ärende: Statligt stöd nr N /28 - Sverige Nedsättning av koldioxidskatten för bränsle som används i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer