Konsekvenser av en höjd koldioxidskatt i den icke handlande delen av industrin
|
|
- Maj-Britt Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Konsekvenser av en höjd koldioxidskatt i den icke handlande delen av industrin ÅF-Process Karin Byman Ellenor Grundfelt Stefan Grönkvist Maria Stenkvist ÅF-Process Fleminggatan 7, Box 8309, Stockholm. Telefon Fax Org nr Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO Energimyndigheten\312637\Litet allmänt\genomförande
2 RAPPORT 2 (142) Innehåll SAMMANFATTNING 5 1 INLEDNING Bakgrund och syfte Uppdragsbeskrivning Metod och avgränsningar 15 2 OMFATTNING AV EU:S UTSLÄPPSHANDELSSYSTEM 20 3 ENERGISKATTESYSTEMET IDAG Bränslen El Fjärrvärme Summering av nedsättningsreglerna 25 4 ENERGIANVÄNDNING OCH KOLDIOXIDUTSLÄPP I DEN ICKE HANDLANDE DELEN AV INDUSTRIN 27 5 GRUV- OCH MINERALUTVINNINGSINDUSTRIN (SNI 10-14) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt 34 6 LIVSMEDELS- OCH TOBAKSINDUSTRIN (SNI 15-16) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt Kompletterande analys av ITPS 49 7 TEXTILINDUSTRIN (SNI 17-19) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt 54 8 TRÄVARUTILLVERKNING (SNI 20) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt 58
3 RAPPORT 3 (142) 9 GRAFISK INDUSTRI OCH FÖRLAGSVERKSAMHET (SNI 22) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt TILLVERKNING AV STENKOLSPRODUKTER, RAFFINERADE PETROLEUMPRODUKTER OCH KÄRNBRÄNSLE (SNI 23) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt KEMISK INDUSTRI (SNI 24) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt GUMMI- OCH PLASTVARUINDUSTRIN (SNI 25) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser vid höjd koldioxidskatt JORD- OCH STENINDUSTRIN (SNI 26) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt METALLVERK OCH GJUTERIER (SNI ) Energianvändning Förändringar i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt VERKSTADSINDUSTRIN (SNI 28-35) Energianvändning Förändring i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt 102
4 RAPPORT 4 (142) 16 ÖVRIG INDUSTRI (SNI 36-37) Energianvändning Förändring i energianvändningen sedan Möjliga åtgärder för att minska energianvändningen Konsekvenser av höjd koldioxidskatt JORDBRUK, SKOGSBRUK OCH FISKE Jordbruk Skogsbruk Fiske ÖVERSIKTLIG BEDÖMNING AV MÖJLIGA STYRMEDEL FÖR ATT UPPNÅ UTSLÄPPSREDUKTIONER Olika former av styrmedel Styrmedel för en minskad klimatpåverkan Slutsatser om styrmedel SAMMANFATTADE SLUTSATSER Studerade branscher Övriga branscher Kommentarer om ITPS studie Andra generella kommentarer 137 REFERENSER 139
5 RAPPORT 5 (142) Sammanfattning Energimyndigheten har givit ÅF i uppdrag att beskriva energianvändningen i de näringar som idag har nedsättning av koldioxidskatten samt möjligheterna att minska koldioxidutsläppen i dessa näringar. Vidare har uppdraget omfattat en analys av konsekvenserna av att skattenedsättningen tas bort. Nedsättningen av koldioxidskatten omfattar idag bränslen som används inom tillverkningsindustrin, d.v.s. branscher med SNI-kod samt jordbruks-, skogsbruks-, och vattenbruksverksamhet. Dessa näringar betalar idag 21 % av koldioxidskatten, vilket motsvarar 19 öre per kg koldioxidutsläpp. Om nedsättningen tas bort skulle skatten istället vara 91 öre per kg koldioxidutsläpp. Studien omfattar endast den icke-handlande delen av industrin samt jordbruk, skogsbruk och fiske. Det innebär att följande branscher inte ingår i studien: Gruv- och järnmalmsbearbetning (SNI 13.1) Massa- och pappersindustrin (SNI 21) Petroleumraffinaderier (SNI 23.2) Järn- och stålindustrin (SNI ) Jord- och stenindustrin (SNI ) Energianvändning I Figur 1 sammanfattas energianvändningen i de studerade branscherna. För de branscher där delar av industrin ingår i utsläppshandelssystemet presenteras energianvändningen enbart för den del som inte ingår. Däremot inkluderas fossilbränsleanvändningen i de förbränningsanläggningar som har en installerad effekt på över 20 MW och av den anledningen ingår i utsläppshandelssystemet. Det berör främst den kemiska industrin, men även verkstadsindustrin och livsmedelsindustrin har relativt stor fossilbränsleanvändning som omfattas av utsläppshandelssystemet. För den kemiska industrin ingår omkring 90 % av koldioxidutsläppen (fr.o.m. 2008) och för både verkstadsindustrin och livsmedelsindustrin omfattas drygt 30 % av koldioxidutsläppen. Energianvändningen är störst inom livsmedelsindustrin, trävarutillverkning, kemisk industri, metallverk och gjuterier, verkstadsindustrin och jordbruket. Fossilbränsleanvändningen är störst inom livsmedelsindustrin, kemisk industri, metallverk och gjuterier, verkstadsindustrin samt de areella näringarna. I statistiken ingår även diesel för drift av arbetsmaskiner vilket svarar för det mesta av fossilbränsleanvändningen inom de areella näringarna (ca 60 % inom jordbruket, 80 % inom skogsbruket och nästan 100 % inom fiskeverksamheten).
6 RAPPORT 6 (142) GWh Elenergi Fjärrvärme Övriga bränslen Biobränslen Naturgas och stadsgas Gasol Motorbensin Eo 2-5 Eo 1 och dieselbränsle Kol och koks Livsmedel- och tobaksindustrin Gruv- och mineralutvinningsindustrin Textilindustrin Trävarutillverkning Grafisk industri och förlagsverksamhet Tillverkn. av stenkols- och petroleumprod. m.m Kemisk industri Gummi- och plastvaruindustrin Jord- och stenindustrin Metallverk och gjuterier Verkstadsindustrin Övrig industri Figur 1 Energianvändningen inom den icke-handlande delen av industrin och de areella näringarna. Källa: ÅF Jordbruk Skogsbruk Fiske Konsekvenser av höjd koldioxidskatt I analysen av konsekvenserna av en höjd koldioxidskatt valdes de branscher ut som visade sig stå för en betydande del av den icke-handlande sektorns fossilbränsleanvändning, ha hög energikostad i förhållande till förädlingsvärde samt bedömdes ha möjligheter att vidta åtgärder för minskad fossilbränsleanvändning. Det innebär att följande branscher omfattades av konsekvensanalysen: Livsmedelsindustrin Kemisk industri Gummi- och plastindustrin Metallverk och gjuterier Verkstadsindustrin Jordbruk (inklusive växthusnäring) Livsmedelsindustrin Livsmedelsindustrin är en brokig bransch med skilda förutsättningar i de olika delbranscherna vad gäller användning av energi och möjligheter att minska fossilbränsleanvändningen. I bagerier är jäsning och bakning de mest energikrävande processerna, medan indunstning och torkning av mjölk är de mest energikrävande processerna i mejerierna. Även kylning, diskning och pastörisering står för en stor del av energibehovet. I slakterierna används stora mängder energi till beredning av tappvarmvatten. Andelen fossila bränslen är störst inom
7 RAPPORT 7 (142) tillverkning av juice, frukt, bär, fetter och oljor. Inom dessa branscher svarar fossila bränslen för mer än hälften av bränsleanvändningen. Stora delar av livsmedelsindustrins energiprocesser kännetecknas av satsvisa värmeflöden. Framför allt slakterier, mejerier och bryggerier har karaktären av processindustrier. Gemensamt för många av de satsvisa processerna är att de kräver stora värmemängder momentant. Bryggeriernas värmebehov varierar dessutom påtagligt över året. Livsmedelsindustrin verkar idag på en allt mer internationell marknad med intensiv handel mellan främst EU-länderna. Producenter av framför allt flytande och skrymmande produkter är något skyddade för internationell konkurrens då dessa produkter är dyra att transportera. Prispressen från några få stora grossisthandlare bedöms vara mycket stor. Försäljning av dagligvaruhandelns egna varumärken har ökat markant de senaste åren, vilket har satt ställt höga krav på flexibilitet och effektivitet hos livsmedelsföretagen. Framför allt mindre aktörer har drabbats hårt av detta och flera företag är idag mycket känsliga för ökade utgifter. En kraftigt ökad fossilbränslekostnad skulle i många fall leda till kraftigt ökade utgifter. En del av ökningen skulle kunna kompenseras minskad bränsleanvändning genom effektiviseringsåtgärder och processoptimering. Dessutom väntas användning av fjärrvärme öka för förvärmning. Företag som tidigare använt el för ångproduktion skulle möjligen öka sin elanvändning. Mot bakgrund av de senaste årens elprisutveckling är branschen dock tveksam till stora investeringar för elanvändning. Konvertering till biobränsle skulle på sikt sannolikt ske hos en del av de större livsmedelsföretagen som generellt har flexiblare anläggningar och bättre kunskap om processplanering och bränslehantering. Biobränsleanvändning lämpar sig dock generellt bättre i andra industrier, t.ex. kemiindustrin, där processerna är mer kontinuerliga. Skattehöjningens påverkan på konkurrenskraften bedöms vara mycket stor för små livsmedelsföretag som riskerar att slås ut, medan påverkan på de större företagen bedöms vara relativt liten. Inga större utsläppsminskningar förväntas och elanvändningen bedöms öka endast marginellt. Framför allt bedöms skattehöjningen medföra ökade skatteintäkter till staten. Kemisk industri Inom den kemiska industrin används fossila bränslen för värmning av processströmmar, förångning, torkning, smältning och värmning för att skapa förutsättningar för kemiska reaktioner. Energibärare i dessa processer är ofta ånga.
8 RAPPORT 8 (142) Baskemisk industri Majoritet av den kemiska basindustrin ingår i utsläppshandelssystemet. Det finns dock företag utanför handelssystemet som är fossilbränsleintensiva. Kemiindustrin är en mogen bransch, där nyetableringar är ovanliga och investeringar görs i form av produktionsökningar i befintliga anläggningar. Produkterna säljs på en global marknad och prispressen bedöms vara hård. De är därför känsliga för kostnadsökningar som endast sker i Sverige. En kraftig skattehöjning kan i många fall leda till kraftigt ökade rörliga kostnader och i vissa tillämpningar är det svårt att hitta alternativ till fossila bränslen. För vissa av företagen bedöms en skattehöjning leda till nedläggning och utflyttning av produktionen utomlands. Det är troligt att några företag i branschen kommer att byta till biobränsle för ångproduktion, då processerna i regel är kontinuerliga, vilket möjliggör byte till biobränsle. Generellt sett är branschen tveksam till övergång till el idag på grund av de senaste årens prisutveckling. En skattehöjning väntas också leda till ytterligare satsningar på energieffektiviseringar i form av återvinning av processvärme. Även intresset för olika typer av integrationsprojekt, som spillvärmesamarbete mellan energibolag och kemiföretag väntas öka. Totalt sett bedöms koldioxidutsläppen från branschen minska vid en skattehöjning. Läkemedel Läkemedelsindustrin är inte lika fossilbränsleintensiv som den baskemiska industrin. Produktionen sker uteslutande satsvis vilket medför begränsade möjligheter till att byta till biobränsle vid en skattehöjning. Det är dessutom mycket svårare att genomföra förändringar i läkemedelsbranschen eftersom det finns krav på registrering av förändringar i produktionen, vilket leder till att den administrativa bördan kan bli stor. En möjlig konsekvens av ökade energikostnader är därför minskad produktion i fossilbränsleintensiv läkemedelstillverkning. Såväl fossilbränsleanvändningen som koldioxidutsläppen bedöms minska marginellt. Här väntas istället ökade skatteintäkter. Läkemedelsbranschen karaktäriseras idag av goda marginaler, med undantag för kontrakts- och legotillverkare som bedöms ha pressade marginaler. Skattehöjningens påverkan på konkurrenskraften för branschen i helhet bedöms vara relativt liten. Gummi och plast Gummiindustrin domineras av en stor koncern, som till viss del omfattas av handelssystemet med utsläppsrätter. Produktionen av gummi sker både satsvis och kontinuerlig. Fossila bränslen används främst i olika vukaniseringsprocesser och för uppvärmning av lokaler. Gummiindustrin säljer en stor del av sina produkter till fordonsindustrin och bedöms vara hårt prispressade. Merparten av företagen säljer sina produkter på en global marknad, vilket innebär att en kostnadsökning i Sverige kan slå hårt. Det finns möjlighet att vidta åtgär-
9 RAPPORT 9 (142) der för att minska fossilbränsleanvändningen, men kostnaderna är höga i förhållande till de marginaler som finns i branschen idag. Därför bedöms risken vara stor att produktionen flyttar till låglöneländer. Det stora flertalet industrier inom plastindustrin har ingen eller marginell användning av fossila bränslen. Det finns dock vissa nischer som är fossilbränsleintensiva. Att byta till biobränsle för ångproduktion skulle vara en möjlig åtgärd vid en skattehöjning, men idag är användning av biobränsle ovanligt i branschen. Plastindustrin säljer lågteknologiska produkter oftast på en lokal marknad, vilket gör att deras konkurrenskraft bedöms påverkas i relativ liten utsträckning av höjd koldioxidskatt. Det bedöms också finnas vissa möjligheter att öka försäljningspriset vid ökade kostnader. Konkurrenskraften för företag som producerar högteknologiska produkter, vilka säljs på en global marknad, skulle däremot försämras. Totalt sett bedöms dock branschen inte drabbas i särskilt hög utsträckning, då fossilbränsleanvändningen utgör en sådan liten del av produktionskostnaderna. Ingen större förändring väntas i fossilbränsleanvändning och koldioxidutsläpp. Metallverk och gjuterier Många metallverk och gjuterier använder el för att smälta metaller och för framställning av aluminium (elektrolys) och har en begränsad användning av fossila bränslen. De metallverk och gjuterier som har fossilbränsleeldade smältugnar och värmeugnar är fossilbränsleintensiva. På grund av en förändring i lagen om skatt på energi kommer bränslen som används i metallurgiska processer att helt befrias från energiskatt och koldioxidskatt från och med En förändrad nedsättning skulle därför endast omfatta en mycket liten del av fossilbränsleanvändningen i branschen. Bränsleanvändningen bedöms därför inte förändras och påverkan på konkurrenskraften väntas bli marginell. Om skattehöjningen däremot även skulle omfatta bränsleanvändningen i metallurgiska processer är det troligt att ett antal metallverk och gjuterier byter från gasol till el, de företag som tidigare använt el. För de stora metallgjuterierna är en övergång till el dock inte realistisk på grund av att elugnar har mindre smältkapacitet. Dessa företag har små möjligheter att minska sina energikostnader vid en skattehöjning. Marginalerna i branschen bedöms vara små och ger inte utrymme för stora investeringar. Råvarupriserna har stigit kraftigt under de senaste åren, samtidigt som företagen varit pressade att ständigt sänka sina kostnader, inte minst de företag som levererar sina produkter till fordonsindustrin. Konkurrenskraften skulle försämras kraftigt för de företag som har stor smältkapacitet som utnyttjas naturgas eller gasol i smältugnar och som inte kan substituera bränsleanvändningen. Det är troligt att denna produktion att läggas ned om skatten höjs även för metallurgiska processer. För andra företag i branschen utgör energikostnaderna inte så stor andel och påverkan på konkurrenskraften bedöms bli liten.
10 RAPPORT 10 (142) Verkstadsindustrin I verkstadsindustrin är fossilbränsleanvändningen förhållandevis låg. Ett stort antal företag har ingen eller en marginell användning av fossila bränslen, men det finns också fossilbränsleintensiva företag, främst inom metallvaruindustrin. Fossila bränslen används främst för uppvärmning av lokaler, ugnar och ytbehandlingsbad. En skattehöjning bedöms leda till att oljepannor för uppvärmning av lokaler ersätts med fjärrvärme, värmepumpar och i viss utsträckning biobränslepannor. Påverkan på konkurrenskraften bedöms som liten för många av verkstadsindustrins större företag, på grund av att energikostnaderna står för en liten del av produktionskostnaderna. För metallvaruindustrin finns dock företag som skulle få en påtagligt försämrad konkurrenskraft av en skattehöjning. Totalt sett väntas koldioxidutsläppen minska från verkstadsindustrin på grund av skattehöjningen. Det bör påpekas att skattebefrielsen för metallurgiska processer från och med 2008 är av betydelse även för vissa företag inom verkstadsindustrin som använder fossila bränslen för värmebehandling. Jordbruk inklusive växthusnäring Jordbruksnäringen använder stora mängder diesel för jordbearbetning, tröskning, hantering av halm, utgödsling m.m. För övrigt används eldningsolja för torkning av spannmål och uppvärmning av driftbyggnader. Grödodling och animalieproduktion Sveriges jordbrukare är hårt konkurrensutsatta av jordbrukare i framför allt andra EU-länder. Producentpriserna sjunker i Sverige på samma sätt som i konkurrensländerna men i Sverige stiger samtidigt priset på insatsvaror vilket inte sker i samma utsträckning i konkurrentländerna. En höjd koldioxidskatt skulle förstärka och påskynda denna negativa utveckling. Sammantaget bedöms dock risken för nedläggningar och minskad produktion som liten i förhållande till andra branscher. Jordbrukssektorn har nämligen generellt mycket goda förutsättningar för att byta ut olja mot biobränslen för uppvärmning av driftbyggnader. Det beror på bl.a. närheten till bränslet, kunskapen om hanteringen samt tillgången till förhållandevis stora lagerutrymmen. Koldioxidutsläppen från jordbruket bedöms åtminstone på sikt minska avsevärt vid en skattehöjning. Utsläppen kommer dock att fortsätta vara stora p.g.a. att fossilbränsleanvändningen domineras av diesel till arbetsmaskiner. Växthusnäringen Förutsättningarna för konvertering till biobränsle inom växthusnäringen är något sämre. Det sker dock inom branschen en snabb utveckling mot ökad flisoch pelletsanvändning. Bedömningen är att en kraftig skattehöjning i värsta fall skulle kunna motverka denna positiva trend, d.v.s. att utsläppsminskningar som
11 RAPPORT 11 (142) annars skulle ha blivit av inte blir av p.g.a. att företagen inte klarar av att investera i ny teknik när de rörliga kostnaderna ökar markant. Några enstaka företag med extremt hög energikostnadsandel (upp till 50 %) kommer med all sannolikhet att lägga ned verksamheten. Sammantaget för branschen är det troligt att koldioxidutsläppen minskar till följd av minskad produktion och nedlagda företag. Främst kommer de små företagen att drabbas. Växthusnäringen domineras dock av småföretagare, varför branschen som helhet bedöms påverkas mycket negativt. Hela den icke-handlande sektorn Bränsleanvändning väntas minska mest i verkstadsindustrin, gummiindustrin och kemiindustrin samt i jordbruket. Minst förändringar av bränsleanvändningen väntas i livsmedelsindustrin och metallverk och gjuterier. För metallverk och gjuterier gäller detta endast om metallurgiska processer inte omfattas av en skattehöjning. Om de istället skulle omfattas av en skattehöjning väntas påverkan på bränsleanvändningen i branschen bli stor, med risk för utslagen produktion i energiintensiva företag. Påverkan på konkurrenskraften väntas bli mest negativ för små livsmedelsföretag, vissa energiintensiva företag inom den baskemiska industrin, gummiindustrin samt i växthusnäringen. Inom dessa branscher finns risk för att företag skulle slås ut vid en höjning av koldioxidskatten. Sammanfattningsvis innebär det att omkring 40 % av de totala utsläppen från den icke-handlande sektorn och jordbruket väntas påverkas marginellt av en skattehöjning. Ytterligare omkring 40 % av utsläppen kommer att minska i relativt stor utsträckning, vilket visas i Figur 2.
12 RAPPORT 12 (142) kton koldioxid Livsmedel Textil Trävaru Livsmedel + metallverk: knappt 40 % av utsläppen, marginell påverkan Kemi, gummi och plast, verkstad, jordbruk: knappt 40 % av utsläppen, relativt stora förändringar Massa och papper Kemi Gummi och plast Jord och sten Järn och stål Metallverk och gjuterier Verkstad Övrig industri Småindustri Raffinaderier Jordbruk Figur 2 Koldioxidutsläpp från den icke-handlande sektorn samt jordbruket. Källa: Naturvårdsverket. Anm: Utsläppen från jordbruket inkluderar även skogsbruk, men exkluderar utsläpp från arbetsmaskiner. Andra möjliga styrmedel I uppdraget ingick även att översiktligt beskriva andra möjliga styrmedel som skulle kunna användas för att nå utsläppsreduktion. Den här rapporten har visat att vissa industrier utanför handelssystemet för utsläppsrätter är att betrakta som fossilbränsleintensiva. Risken för att dessa skulle läggas ner eller att deras produktion flyttar utomlands bedöms i vissa fall som hög om kostnaden för fossila bränslen i Sverige skulle öka dramatiskt. Samtidigt har utvärderingar visat att ekonomiska styrmedel uppvisar bättre resultat än andra styrmedel. Det innebär att någon form av skatteväxling, där koldioxidskatt skiftas mot lättnader i arbetsgivaravgiften, kanske både kan vara ett effektivt verktyg för att dämpa påverkan på klimatet samtidigt som det minskar risken för att enskilda fabriker drabbas så hårt att verksamheten läggs ner eller flyttar utomlands. En sådan generell skatteväxling skulle kunna omfatta alla anläggningar. Nackdelen är dock att det fortfarande kan innebära kraftigt ökade produktionskostnader. En riktad skatteväxling av skatteväxling av NO X -typ har visat sig effektiv för att minska utsläppen av kväveoxider och det är därför troligt att den skulle kunna vara effektiv för att minska utsläppen av växthusgaser också. Det är dock komplicerat att definiera vad nyttiggjord energi är för samtliga typer av anläggningar och det troliga är därför att enbart större pannor och stationära kraftproducerande anläggningar kan komma i fråga. En riktad skatteväxling skulle där-
13 RAPPORT 13 (142) emot kunna genomföras genom att en avgift betalas in för emissionsfaktorn för bränslet (uttryckt i koldioxid per energimängd, baserat på värmevärdet) multiplicerat med energimängden bränsle som använts. Pengar kan därefter betalas tillbaks i förhållande till den energimängd bränsle som använts, oavsett bränsleslag.
14 RAPPORT 14 (142) 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Energimyndigheten och Naturvårdsverket har gemensamt fått i uppdrag att lämna underlag inför regeringens kontrollstation av det svenska klimatmålet. Arbetet innehåller både prognoser över utsläpp, utvärderingar av befintliga styrmedel samt konsekvensanalyser av förändringar av styrmedel som idag är av betydelse för utsläppen av växthusgaser och av möjliga nya styrmedel. Myndigheterna har som en del i detta arbete kartlagt och sammanställt gjorda utvärderingar av befintliga ekonomiska styrmedel, bl.a. kopplade till målet begränsad klimatpåverkan. Kartläggningen resulterade i en rapport (ER2006:34) där samlade slutsatser presenteras utifrån det inventerade utvärderingsunderlaget. Efter genomgång av befintliga utvärderingar kunde myndigheterna peka ut områden där nya utredningar behövs. Ett av myndigheternas förlag på ytterligare prioriterade utvärderingar var en analys över effekterna av att höja koldioxidskatten för de sektorer som inte omfattas av EU:s handelssystem. 1.2 Uppdragsbeskrivning ÅF har fått i uppdrag av Energimyndigheten och Naturvårdsverket att beskriva energianvändningen i de näringar idag som har nedsättning av koldioxidskatten och som inte ingår i handelssystemet för utsläppsrätter samt göra en kvalitativ analys av konsekvenserna av att ta bort nedsättningen av koldioxidskatten för dessa näringar. Konsekvensanalysen syftade till att på ett kvalitativt sätt: uppskatta förväntade utsläppsreduktioner i förhållande till förväntade skatteintäkter per bransch analysera och resonera kring konsekvenserna på branschernas elanvändning analysera och resonera kring konsekvenserna på branschernas konkurrenskraft.
15 1.3 Metod och avgränsningar RAPPORT 15 (142) Branscher/näringar som omfattas av studien Uppdraget omfattar en kvalitativ studie av styrning inom den industri som inte omfattas av EU:s handelssystem och som idag får nedsättning av energi- och koldioxidskatten samt de areella näringarna. Följande branscher/näringar omfattas av studien: Tabell 1 Branscher/näringar som omfattas av studien Bransch/näring SNI-kod Tillverkningsindustri Gruv- och mineralutvinningsindustrin (dock ej 13.1) Livsmedels- och dryckesvaruindustrin 15 Tobaksindustrin 16 Textil-, beklädnads- och läderindustrin Trävarutillverkning 20 Grafisk industri och förlagsverksamhet 22 Tillverkning av stenkolsprodukter och kärnbränsle 23.1 och 23.3 Kemisk industri 24 Gummi och plastvaruindustrin 25 Jord- och stenindustrin 26 (dock ej ) Metallverk och gjuterier 27 (dock ej ) Verkstadsindustrin Övrig industri Areella näringar Jord, skogsbruk fiske 01, 02, Metod Studien genomfördes i två etapper: Beskrivning av energianvändningen samt möjliga åtgärder för att minska energianvändningen och koldioxidutsläppen inom ovannämnda branscher/näringar Kvalitativ analys av konsekvenserna av att ta bort nedsättningen av koldioxidskatten, det vill säga höja skattesatsen från 21 % till 100 %, för ett urval av ovannämnda branscher/näringar
16 RAPPORT 16 (142) Beskrivning av energianvändningen samt möjliga åtgärder för att minska energianvändningen och koldioxidutsläppen I ett första steg identifierades de branscher/näringar som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och som idag omfattas av skattenedsättning för bränsleanvändning i processer, uppvärmning och arbetsmaskinsdrift 1. Energianvändningen i varje bransch/näring kartlades utifrån SCB:s energistatistik (per 3-siffrig SNI-kod), tillgänglig litteratur och samtal med branschorganisationer. Särskilda typprocesser samt energianvändningen i dessa beskrevs per bransch. Vidare gjordes övergripande bedömningar av möjligheter till minskad energianvändning och koldioxidutsläpp. De branscher som visade sig stå för en betydande del av den icke-handlande sektorns fossilbränsleanvändning, ha hög energikostad i förhållande till förädlingsvärde samt bedömdes ha möjligheter att vidta åtgärder för minskad fossilbränsleanvändning valdes ut för vidare analys till uppdragets andra del. Urvalsprocessen, som skedde i samråd med Energimyndigheten och Naturvårdsverket, resulterade i att följande branscher/näringar valdes ut för att ingå i konsekvensanalysen (uppdragets andra del): Livsmedelsindustrin Kemisk industri Gummi- och plastindustrin Metallverk och gjuterier Verkstadsindustrin Jordbruk (inklusive växthusnäring) Här bör påpekas att gummi- och plastindustrin valdes ut på grund av att ÅF fått uppgifter från SCB om stor naturgasanvändning i gummiindustrin. Uppgifterna korrigerades av SCB i ett senare skede, när urvalet redan var gjort. De urvalskriterier som beskrivs ovan har inneburit att följande branscher inte har studerats närmare i konsekvensanalysen (uppdragets andra del). Gruv- och mineralutvinningsindustrin, icke-handlande delen Tobaksindustrin Textilindustrin Trävaruindustrin Grafisk industri och förlagsverksamhet Tillverkning av petroleumprodukter stenkol- och kärnbränsle, ickehandlande delen Jord- och stenindustrin, icke-handlande delen 1 Beskrivning av bränsleanvändning för arbetsmaskindrift har endast varit möjlig för de areella näringarna. För tillverkningsindustrin saknas statistik uppdelat per bransch. Uppgifter finns endast om totala koldioxidutsläpp från tillverkningsindustrins arbetsmaskiner.
17 RAPPORT 17 (142) Övrig industri Skogsbruk och fiske Gemensamt för dessa branscher/näringar är att de har relativt liten fossilbränsleanvändning, att energikostnadens andel av förädlingsvärdet är låg och att de har små möjligheter att minska användningen av fossila bränslen. Här bör också påpekas att i enlighet med Energimyndighetens uppdragsbeskrivning har konsekvenserna av en förändrad skattenedsättning för utnyttjande av arbetsmaskiner i industrin inte analyserats i den här studien. När det gäller massa- och pappersindustrin (SNI 21), jord- och stenindustrin ( ) och samt järn- och stålindustrin har samtliga anläggningar inom dessa branscher ansetts ingå i den handlande sektorn. Det finns dock ett fåtal anläggningar inom dessa branscher som inte omfattas av utsläppshandeln, vilka står för 5 % av de totala koldioxidutsläppen i massa och pappersindustrin, 7 % i jord- och stenindustrin samt 1 % järn- och stålindustrin Kvalitativ analys av konsekvenserna av att ta bort nedsättningen av koldioxidskatten I den andra delen av uppdraget analyserades konsekvenserna av att ta bort nedsättningen av koldioxidskatten för de i konsekvensanalysen ingående branscherna/näringarna (se ovan). Att ta bort nedsättningen innebär att dagens skattenivå, som motsvarar 21 % av koldioxidskatten, höjs från 19 öre till 91 öre per kg koldioxid. Parametrar som analyserades per bransch var: Påverkan på fossilbränsleanvändningen Påverkan på elanvändningen Påverkan på konkurrenskraften För att skapa ökad förståelse för möjligheter och svårigheter att minska fossilbränsleanvändningen i de olika industribranscherna och för att analysera konsekvenserna av en höjd koldioxidskatt genomfördes totalt 24 djupintervjuer (telefonintervjuer) med olika fallföretag inom de studerade branscherna. En sammanfattning av resultaten från varje telefonintervju redovisas i bilaga 1. Företagen valdes ut så att de skulle representera de branschspecifika processer som bedöms kunna påverkas vid en förändrad koldioxidbeskattning. I några branscher valdes olika stora företag ut för att spegla effekterna på företag av olika storlek. De frågor som ställdes under djupintervjuerna redovisas i bilaga 2. En intervjuguide skickades till respondenterna några dagar innan intervju-
18 RAPPORT 18 (142) tillfället så att respondenterna fick möjlighet att förbereda sig. Intervjuguiden redovisas i bilaga 3. Som ett komplement till djupintervjuerna genomfördes en postal enkätundersökning som omfattade 115 företag av olika storlek och med olika verksamhet inom de utvalda branscherna. Efter ett par veckors tid skickades en påminnelse till de företag som ännu inte hade svarat på enkäten. Svarsfrekvensen på enkätundersökningen uppgick till närmare 50 %. Några av företagen som svarade på enkäten kontaktades även per telefon i syfte att klargöra vissa saker och söka svar på följdfrågor. Enkäten med tillhörande introduktionsbrev och påminnelsebrev presenteras i bilaga 4. Under arbetets gång fördes därutöver en dialog med olika branschaktörer och sakkunniga inom och utanför ÅF. Bland annat intervjuades representanter för olika branschorganisationer angående exempelvis branschernas konkurrenssituation. Utifrån fallstudierna, enkätundersökningen, kontakter med branschaktörer och kompletterande litteraturstudier kunde sedan generella konsekvenser av en skattehöjning belysas per bransch. Analysresultatet har också jämförts med resultatet av den studie som ITPS genomfört på uppdrag av Energimyndigheten. ITPS har i sin studie analyserat effekterna på den icke-handlande sektorn av en skattehöjning med hjälp av en så kallad faktorefterfrågemodell. De har också skattat kostnadseffekten av en skattehöjning med hjälp av en så kallad Salteranalys. I både bedömningarna har ITPS även antagit att elpriset höjs med 9,4 öre/kwh. ITPS har också i sina bedömningar utgått från att 0,8 % - regeln (se vidare 3.1.1) kommer att fortsätta att gälla. ITPS analysmetoder beskrivs utförligare i ITPS rapport till Energimyndigheten från april I konsekvensanalysen ingick även att belysa konsekvenser för jordbruksnäringen inklusive växthusodling vid en höjning av koldioxidskatten. Här genomfördes dock inte telefonintervjuer med enskilda jordbrukare utan konsekvenserna diskuterades med en rad branschkunniga personer och information inhämtades från befintlig litteratur. Som ett sista moment i studien användes resultaten från konsekvensanalysen som underlag för en översiktlig beskrivning av andra möjliga styrmedel som bedöms kunna användas för att nå utsläppsreduktioner i de studerade branscherna/näringarna. Bedömningen utgår från befintliga styrmedel Begränsningsregler ÅF:s uppdrag var att analysera konsekvenserna av om nedsättningen av koldioxidskatten skulle tas bort. Idag finns den så kallade 0,8 % - regeln som begränsar skatteuttaget ytterligare om skatteuttaget i ett företag uppgår till 0,8
19 RAPPORT 19 (142) % av försäljningsvärdet (se vidare 3.1.1). Denna begränsningsregel skulle dämpa effekten av en skattehöjning från 19 öre till 91 öre per kg koldioxid. Denna begränsningsregel är dock utformad med hänsyn tagen till dagens gällande skattenivåer. Vid en höjning av skatten till 91 öre per kg koldioxid skulle förutsättningarna förändras påtagligt och denna regel skulle behöva ses över och troligen förändras. Den dämpande effekten som dagens regelverk skulle ha på en skattehöjning har därför inte analyserats Skillnader i uppgifter mellan olika källor I studien har statistik från flera olika källor använts. Den generella beskrivningen av energianvändning per bransch utgår från statistik från SCB baserad på 3-siffrig SNI-kod. För beskrivning av hur energianvändningen har förändrats mellan 1990 och 2004 används statistik från Energimyndigheten. Vidare utgör uppgifter från Naturvårdsverket underlag för uppskattning av branschernas energianvändning som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Vid jämförelser har ÅF kunnat konstatera att statistiken misstämmer i varierande grad. För vissa branscher är skillnaderna marginella medan de måste ses som väsentliga för andra, i synnerhet för kemisk industri. Skillnaderna kan bl.a. bero på att arbetsställenas tillhörighet till olika branscher och delbranscher inte definierats lika för all statistik Skiftande detaljeringsnivå i branschstudierna Erfarenheter från studien visar att branschaktörernas/företagens egna kunskaper om energianvändning och tekniska förutsättningar för minskad fossilbränsleanvändning varierar kraftigt från bransch till bransch. Den varierande mängden tillgänglig information speglas även i denna studie i form av varierande omfattning på beskrivning och analys. För vissa branscher där bedömningen är att effekten för de enskilda företagen är relativt liten har både beskrivning och analys begränsats med avsikt, medan andra branscher analyserats mer ingående.
20 RAPPORT 20 (142) 2 Omfattning av EU:s utsläppshandelssystem För att kunna dela upp industrin i den handlande och icke-handlande sektorn har omfattningen av utsläppshandelssystemet studerats närmare. De typer av anläggningar som omfattas av handelns andra period år är: förbränningsanläggningar med en installerad kapacitet över 20 MW samt mindre förbränningsanläggningar anslutna till fjärrvärmenät med en total kapacitet över 20 MW, mineraloljeraffinaderier, koksverk, järn- och stålindustri, mineralindustri (cement, kalk, glas, keramik) samt massa- och pappersindustri. I tabellen nedan redovisas ingående branscher utifrån SNI-koder samt kommentarer vad gäller hur stor del av respektive bransch som ingår.
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2002:1142 Utkom från trycket den 30 december 2002 utfärdad den 19 december 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2009:1496 Utkom från trycket den 21 december 2009 utfärdad den 10 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2004:1038 Utkom från trycket den 3 december 2004 utfärdad den 25 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2009:1497 Utkom från trycket den 21 december 2009 utfärdad den 10 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Utfärdad den 19 juni 2019 Publicerad den 26 juni 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776)
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2016:1079) om ändring i lagen (2016:506) om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2017:1225 Utkom från trycket
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2006:592 Utkom från trycket den 16 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2016:506) om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2016:1079 Utkom från trycket den 2 december 2016 utfärdad
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2016:1072 Utkom från trycket den 2 december 2016 utfärdad den 24 november 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2015:747 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2007:1387 Utkom från trycket den 28 december 2007 utfärdad den 18 december 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2016:505 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merEffektivare skatter på klimat- och energiområdet
Ds 2009:24 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet Finansdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer
Läs merSkatteverket 1(7) INFORMATION 2010-12-17. Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011
Skatteverket 1(7) Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011 Nedan följer en sammanställning över de förändringar av lagen (1994:1776) om skatt
Läs merNYHETSBREV 2000:4. punktskatter. Ändringar i energibeskattningen. Riksskatteverket
NYHETSBREV 2000:4 punktskatter Ändringar i energibeskattningen Riksskatteverket 1 Information om punktskatter Nyhetsbreven är avsedda att ge en kort översikt över de förändringar som sker inom punktskatteområdet.
Läs merBasindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Läs merAnvändningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018
Användningen av energigaser inom industrin Stockholm 30 januari 2018 Energigaser Naturgas, biogas (LNG eller LBG) Fordonsgas Gasol (förnybar gasol) Vätgas Svensk industris väg till global klimatnytta 2017-03-16
Läs merLagrådsremiss. Skattebefrielse för diesel som används i arbetsmaskiner inom skogsnäringen. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Skattebefrielse för diesel som används i arbetsmaskiner inom skogsnäringen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 7 april 2005 Pär Nuder Agneta Bergqvist (Finansdepartementet)
Läs merYttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merVissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01244/S2 Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2018 Mars 2017 1 Innehållsförteckning 2 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 4 2
Läs merRegeringens proposition 2009/10:41
Regeringens proposition 2009/10:41 Vissa punktskattefrågor med anledning av budgetpropositionen för 2010 Prop. 2009/10:41 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 oktober
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2001:518 Utkom från trycket den 25 juni 2001 utfärdad den 31 maj 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merA 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
Läs merRegeringens proposition 2007/08:121
Regeringens proposition 2007/08:121 Nedsatt koldioxidskatt för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter Prop. 2007/08:121 Regeringen överlämnar denna proposition
Läs merUtsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion
Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2006:1508 Utkom från trycket den 28 december 2006 utfärdad den 14 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merStatistik över industrins energianvändning 2010
Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen
Läs merLagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2018 Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Harpsund den 1 juni 2017 Magdalena Andersson Agneta Bergqvist (Finansdepartementet)
Läs merUtsläpp av växthusgaser i Sverige 2011
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden
Läs merStockholm 4 mars 2019
Er ref/dnr: Fi2019/00431/S2 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 4 mars 2019 Yttrande över Finansdepartementets promemoria Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning
Läs merVissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet 1 2 December 2015 Promemorians huvudsakliga innehåll Vissa fall av skattebefrielse på bränsleskatteområdet utgör
Läs merSkattebefrielse på el
PFE PROGRAM FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING I ENERGIINTENSIV INDUSTRI Skattebefrielse på el för effektiv elanvändning i industrin PFE två sätt att minska företagets energikostnader Skattebefrielse på el. Lägre
Läs mer1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid
1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det
Läs merStrukturstudie av näringslivet i Sverige 2004
S2007:001 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 2 Sammanfattning 3 Resultat
Läs merRegeringens proposition 1998/99:26
Regeringens proposition 1998/99:26 Beskattning av råtallolja Prop. 1998/99:26 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29 oktober 1998 Göran Persson Erik Åsbrink (Finansdepartementet)
Läs merLagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Stockholm den 25 juni 2015 Magdalena Andersson Agneta Bergqvist (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Klimatfrågan
Läs merNågot ökad bränsleförbrukning inom industrin
EN 23 SM 0501 Industrins årliga energianvändning 2004 preliminära uppgifter Energy use in manufacturing industry, 2004 provisional data I korta drag Förändrad undersökning Undersökningen gällande industrins
Läs merVaruflödesundersökningen 2016
Varuflödesundersökningen 2016 181 miljoner Ton gods som transporterades inrikes. 1 293 miljarder Värdet på gods som transporterades inrikes. 84 miljoner Ton gods som transporterades till utlandet. 837
Läs merFossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
Läs merStrukturstudie av näringslivet i Sverige 2003
S2006:003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 3 Sammanfattning 5 Resultat
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merKLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merFinansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel
Läs merDen svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder
Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merKlimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning
Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; Utkom från trycket den 8 december 2017 utfärdad den 30 november 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om
Läs merEnergigaser bra för både jobb och miljö
Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige
Läs merFÖRÄNDRINGAR I LSE. (Lagen om skatt på energi) Budgetproposition 2017
FÖRÄNDRINGAR I LSE (Lagen om skatt på energi) Budgetproposition 2017 BUDGETPROPOSITIONEN Å I detta informationsblad upplyser vi om innehållet i Regeringens proposition 2016/17:1 med avgränsning till förändringsförslagen
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merVissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Mars 2015 1 Innehållsförteckning 1 Lagtext... 5 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merEU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel
EU:s och Sveriges klimatpolitik Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel 1 Vilka möjligheter finns till fossilfri gruvproduktion? Vilka lösningar är
Läs merKostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag
Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries
Läs merSammanfattning Naturvårdsverket tillstyrker förslaget om att skattenedsättningarna för diesel i gruvindustriell verksamhet tas bort.
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2019-03-04 Ärendenr: NV-01510-19 Finansdepartementet fi.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över remiss av promemorian
Läs merFossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB
Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status
Läs mer2016 Skattebefriad förbrukare av bränsle
2016 Skattebefriad förbrukare av bränsle Den här broschyren riktar sig till dig som redan är eller funderar på att ansöka om godkännande som skattebefriad förbrukare av bränsle enligt lagen om skatt på
Läs merStatistik över industrins energianvändning 2012
Energi 2013 Statistik över industrins energianvändning 2012 Energiförbrukningen inom industrin minskade år 2012 Enligt Statistikcentralen minskade energiförbrukningen inom industrin med omkring fem procent
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merSvensk klimatpolitik SOU 2008:24
Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella
Läs merFinansdepartementet. Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel. Skatte- och tullavdelningen. Augusti 2015 1
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel Augusti 2015 1 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Inför budgetpropositionen för 2016 är det angeläget att
Läs merRapport 2003:1. Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt
Rapport 2003:1 Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt EU: s direktiv Rapport 2003:1 Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med
Läs merVad händer på den svenska gasmarknaden? Stockholm Maria Malmkvist, Energigas Sverige
Vad händer på den svenska gasmarknaden? Stockholm 2019-02-05 Maria Malmkvist, Energigas Sverige Energigaser Gasol (förnybar gasol) Naturgas och biogas (LNG och LBG) Fordonsgas Vätgas 2 Vardagsliv Råvara
Läs merEffektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp
Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp El till vad och hur mycket i svensk industri IKP Energisystem Sven-Olof Söderberg, Louise Trygg, Peter Karlsson, Alemayehu
Läs merSvensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv
Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål
Läs merEkonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021
Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster
Läs merStatistik över industrins energianvändning 2013
Energi 2014 Statistik över industrins energianvändning 2013 Energianvändningen inom industrin på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var energiförbrukningen inom industrin år 2013 på
Läs merHandel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.
Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen
Läs merUtsläppsrättspris på Nord Pool
Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp
Läs merEnergi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.
12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade
Läs merErik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27
Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande
Läs merRegeringens proposition 2015/16:159
Regeringens proposition 2015/16:159 Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet Prop. 2015/16:159 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 31 mars 2016 Stefan Löfven Per Bolund
Läs merRapporteringsformulär Energistatistik
Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea
Läs merSKV 536 utgåva 6 Skattebefriad förbrukare av bränsle
SKV 536 utgåva 6 Skattebefriad förbrukare av bränsle Den här broschyren riktar sig till dig som redan är eller funderar på att ansöka om godkännande som skattebefriad förbrukare av bränsle enligt lagen
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merEnergiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Läs merNy kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.
Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:
Läs merEnergi. energibalanserna.
Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade
Läs merSkogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna
Läs merAnpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m.
2006-06-27 Promemoria Anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m. Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian lämnas förslag om anpassningar till det nya energiskattedirektivet
Läs merAnpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 oktober 2006 Anders Borg Rolf Bohlin (Finansdepartementet)
Läs merEnergiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012
Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,
Läs merBeskattning av flygbränsle för privat ändamål
Promemoria Beskattning av flygbränsle för privat ändamål Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian lämnas förslag om beskattning av flygbränsle som förbrukas i luftfartyg, när luftfartyget används
Läs merEn bedömning av askvolymer
PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige
Läs merEnergiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010
Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är
Läs merAnnika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?
Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid
Läs merStyrmedel och skatter idag och framöver på avfall
Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )
Läs merKlimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö
Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh
Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod
Läs merEnergiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent
Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merLAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007
Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi; SFS 2017:1231 Utkom från trycket den 8 december 2017 utfärdad den 30 november 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merHANDELNS betydelse för Sverige
HANDELNS betydelse för Sverige Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m 1.
Läs merBranschens anpassning mot EU:s och Sveriges
Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges 1 klimatmål Status i gruvbranschen, EUs och Sveriges klimatmål; - befintliga och kommande regelverk Anders Lundkvist SveMin Elektrifierad gruvproduktion och
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs mer