Slutrapport. Diarienummer: Projektperiod:

Transkript

1 PK Slutrapport Projektnamn: Framtidens affärsaktörer Diarienummer: Projektperiod: Slutrapportens bilagor: 1. Lägesrapport för sista perioden: Transnationell aktivitet 3. Lista över samtliga genomförda aktiviteter 4. Utvärdering av kravspecifikationen 5. Slutrapport för utvärderingen (inklusive bilagor) 1. Sammanfattning Idén om kompetensutveckling för nya moderna roller inom offentlig sektor ledde till utbildningar för 240 personer samt en mängd idéer för framtiden Projektidé Framtidens Affärsaktörer har haft till syfte att säkerställa och utveckla kunskaperna hos den personal inom regionerna som kommer i kontakt med inköpsprocessen samt att skapa nya roller för att klara av de nya krav på kunskap som införandet av nya administrativa modeller (t e x elektronisk handel) medför. Resultat 240 individer har tagit del av tre olika utbildningsprogram som lett fram till de nya rollerna: Affärsutvecklare/inköp, Affärsanalytiker och Affärscontroller vilka tidigare inte funnits inom de tre landsting som tillsammans drivit detta projekt. 2. Projektets resultat De behov projektet avsåg fokusera på uppkom i kölvattnet av tre regioners nya e-handelssystem Västra Götalandsregionen, Landstinget i Östergötland och Region Skåne jobbar alla tre med införande av nya regiongemensamma lösningar för elektronisk handel. De nya kraven och det nya systemet innebär att gamla arbetsuppgifter försvinner och att nya tillkommer. En effekt av ett e- handelsystem är att man får tillgång till en otrolig mängd information. Man kan exempelvis få fram inköpsstatistik som innehåller köpbeteenden och köpmönster. Informationen kan analyseras, mätas och följas upp och ger stora möjligheter till ännu bättre affärer. Genom dessa nya förutsättningar har nya kunskapsbehov hos regionernas anställda uppkommit och dessa har legat som grund för detta projekt. Problemlösningen bestod i framtagandet av tre nya affärsroller och tilldem kopplade utbildningar För att möta den förändring som sker inom organisationerna skapades projekt Framtidens Affärsaktörer, ett kompetensutvecklingsprojekt i samverkan mellan de tre ovan nämnda landstingen. Genom en stor utbildningssatsning har 240 medarbetare erbjudits omfattande kompetensutvecklingsprogram som skapar förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig nya arbetsuppgifter inom tre nya affärsroller. Samtliga deltagare erbjöds ta del av en generell utbildning. Tanken var att den skulle vara Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, Stockholm Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr Telefon: Fax:

2 obligatorisk för samtliga men detta var svårt att uppnå. Efter de generella utbildningspassen valde deltagarna bland tre, till de nya rollerna specifika, utbildningar; Affärscontroller, Affärsanalytiker och Affärsutveckling/inköp. Utbildningarna levererades av Folkuniversitetet och pågick under perioden januari till december Utbildningarna har genomförts via traditionella föreläsningar, nätbaserad undervisning, seminarier samt grupparbeten. Inledande generell utbildning En generell utbildning i fem delar, under fyra dagar har givit samtliga kursdeltagare en stadig grund. Utbildningen har innefattat processutveckling, kommunikation (bestående av presentationsteknik och retorik) samt jämställdhet och tillgänglighet. Samtliga ämnen i den generella utbildningen är viktiga för att möta de krav som en allt mer komplex omvärld ställer på oss. Ny roll: Affärscontroller En utbildning i tre delar, under sex dagar. En affärscontroller ska stödja, säkerställa och följa upp verksamhetsprocesser (affärs- eller handelsprocesser). Affärscontrollern ska föreslå förbättringsåtgärder till den som är ansvarig för genomförandet av verksamheten och som har beslutsmandat. Huvudfokus i utbildningen ligger på ekonomi- och verksamhetsstyrning, processer, förstå analyser och tillämpa dessa i uppföljning och utveckling ur ett handelsperspektiv. Controllern ska vara intresserad av detaljerna som är kopplade till verksamhetsstrategierna. E-handeln ger information om bland annat avtalsleverantörer, priser, kvalitetskrav m.m. Affärscontrollern kan då vara nutids- och framtidsorienterad och kan föreslå och följa upp konsumtionsmål och effektivitet som leder till ännu bättre affärer. Det nytänkande med denna utbildning och roll är att organisationen får en resurs som har kunskap om hur man kan mäta och följa upp inköpsstatistik och ökar organisationens möjligheter att göra kvalificerade verksamhets- och processanalyser for att kunna föreslå, genomföra och förankra förändringar och förbättringsarbete i verksamheten. Rollen stärker också individens konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Ny roll: Affärsanalytiker En utbildning i tre delar, under fem dagar. En affärsanalytiker samlar in, bearbetar och presenterar data både till affärscontrollern och till affärsutvecklaren. Huvudfokus är analysmetoder, utvärdering och uppföljning. Affärsanalytikern arbetar som stöd till andra roller och till verksamheten och har fokus på utvärdering och analys. Förutom olika uppföljningsverktyg som är kopplade till olika verksamhetssystem, kan affärsanalytikern samla in data via enkäter, intervjuer och rapporter såväl interna som externa, nationella och europeiska, benchmarking databaser och liknande. Projektets framtagna utbildning till affärsanalytiker innehåller bland annat ämnen som insamling och bearbetning av data, analys och rapportformulering samt att analysera, förstå och tolka data. En affärsanalytiker kan också ingå i olika projekt som specialist. Det genom att personen i fråga får tillgång till en otrolig mängd information via e-handelssystemet, och ger input på den analys som ska göras. Ett konkret exempel kan vara att en analytiker samlar in data, analyserar ett utfall om ökade kostnader av handel av antidepressiva läkemedel och försöker dra slutsatser av detta genom att tillämpa olika statistiska metoder. Det nytänkande med denna utbildning och roll är att organisationen får en resurs som har kunskap om hur man samlar in och bearbetar data hämtat från t ex ett e-handelssystem och ökar organisationens möjligheter att göra kvalificerade ekonomiska analyser. Rollen stärker också individens konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Ny roll: Affärsutveckling/inköp Den mest omfattande av de tre utbildningarna, i fem delar, under elva dagar. Affärsutvecklaren är en aktör som har huvudfokus på strategisk målstyrning och planering, omvärldsanalyser, samverkan med andra affärsaktörer och verksamheter. Införandet av en ny e-handelsmodell innebär en realtidsuppföljning avseende volymer, priser, 2 (15)

3 avvikelser i kvalitétsmål/krav med mera. Tillgången till korrekt data blir alltså verklighet. Affärsutvecklaren kommer tack vare all ny affärsdata som e-handelsmodellen genererar kunna utveckla bättre affärsstrategier och mål för ett inköpsområde. Rollen innebär också ett närmare samarbete med affärscontrollern för att följa upp olika köpbeteenden och kunna bidra till rutiner och nya nyckeltal med mera när nya affärsmodeller ska utvecklas. För att klara av detta måste man förstå processer och att e-handel inte enbart är ett datasystem utan en affärsmodell som handlar om styrning av köpbeteende och verksamhetsprocesser. Projektets framtagna utbildning innehåller bland annat ämnen som strategisk målstyrning och planering, omvärldsanalys, internationell affärsjuridik, förhandlingsteknik och livscykelkostnad. Detta betyder att inköparen/ upphandlaren i sin analysfas inför en upphandling kan beakta produkten (varor eller tjänster eller sammansatt tjänst) relaterat till utveckling i omvärlden, landstingets totala konsumtion och verksamhetsprocessen. Rollen/befattningen vänder sig till inköpsorganisationen och innebär att man arbetar på ett strategiskt sätt för att nå uppsatta mål, till exempel vid en upphandling. Projektet har tagit fram en utbildning som bland annat innehåller ämnen som strategisk målstyrning, omvärldsanalys och förhandlingsteknik. Det nytänkande med denna utbildning och roll är att organisationen får en resurs som har bl a har kunskap om strategisk planering och leverantörsutveckling och genom det också kan bidra med input till verksamhetens planering så att deras processer utvecklas t e x genom att ny teknik på marknaden. Rollen stärker också individens konkurrenskraft på arbetsmarknaden. - För att skapa bra utbildningar har det varit värdefullt med input från de tre landstingens olika bakgrunder och kunskaper. - Det har varit svårt att genomgående behålla kopplingen mellan utbildningarna och e- handelsmodellerna. Detta beror bland annat på att det inte varit enkelt att använda konkreta exempel med data från e-handelssystemen dels på grund av att regionerna har tre olika system och dels i och med att regionerna kommit olika långt i implementerandet av systemen då utbildningarna konstruerats och genomförts. Projektets övergripande resultat Rollerna är projektets viktigaste leverans men utbildningskvalitén kan bli högre. Projektets huvudsakliga leverans är att tre nya affärsroller skapats. Under projektets förstudier genomfördes kompetens- och behovsanalyser varefter de nya rollernas innehåll formulerades. Rollerna har därefter utvecklats under projektets gång. Vägen mot dessa nya roller har varit att genomföra 3 specifika utbildningsprogram vilka ledde fram till var och en av rollerna. Utbildningsprogrammens innehåll är väl anpassat efter de kompetenskrav som rollerna har. Projektet kan dock inte anses ha levererat så pass högkvalitativa utbildningsinsatser som var önskvärt utan dessa bör ses som pilotförsök. Framöver kan med andra ord utbildningarna utvecklas och genomföras med en än högre kvalité. 240 deltagare har tagit del av över 956 utbildningstimmar VGR: 31 affärscontroller, 18 affärsanalytiker, 51 affärsutveckling/ inköp = 100 st. Skåne: 5 affärscontroller, 21 affärsanalytiker, 37 affärsutveckling/ inköp = 63 st. LiÖ: 12 affärscontroller, 0 affärsanalytiker, 3 affärsutveckling/ inköp = 15 st. Gick enbart grundkurserna: 12 st. Gick enbart distanskursen 2 st Utbildning i processkunskap (LiÖ): 48 st. Avvikelser Revidering av antal deltagare och budget Redan innan upphandlingen genomfördes insåg projektet att den angivna deltagarsiffran på individer (700 kvinnor 400 män) inte var rimligt att uppnå. Anledningen var att det vid tidpunkten när ansökan lämnades in fanns ett behov att av att erbjuda utbildning till 3 (15)

4 ca: 1100 medarbetare i de tre samverkande landsting/regionerna bl.a. i processkunskap kopplat till e-handelsprocesserna. D.v.s. inköps-, beställar-, logistik- och betalningsprocessen. Innehållet i dessa utbildningar handlar om att beskriva vad det innebär att vara processägare, processledare och att arbeta i en process t.ex. som beställare, inleveranskontrollant, fakturaattestant osv. Efterhand som projektet fortskridit har utvecklingen av respektive landsting/regions e- handelsinförande skett parallellt och varit på lite olika sätt. Vilket medfört att det behov som fanns vid tidpunkten när ansökan skrevs inte fanns vid tidpunkten då upphandlingen genomfördes. Därför kändes det inte meningsfullt och relevant att lägga ner resurser på en sådan bred utbildning. Det faktiska deltagarantalet beräknades istället till 230 varpå en ändringsansökan skickades till ESF. Denna ändringsansökan godkändes den 25 maj Projektets nya deltagarmål sattes till 230 och den nya budgeten till :- Deltagarfördelningen mellan de tre landstingen blev även något annorlunda än planerat där främst Östergötland inte nått sin inplanerade andel deltagare. Detta berodde på två saker, dels att det innehåll som blev i utbildningarna kring rollerna affärsutvecklare och affärsanalytiker inte riktigt stämde helt överens med det innehåll som Upphandlingscentrum önskat, och dels på att fler än beräknat i våra målgrupper inte kunde prioritera kompetensinsatserna under Det var olyckligt att deltagarantalet behövde justeras ned så pass mycket men lyckosamt att justeringsbehovet upptäcktes innan upphandlingen av utbildningarna genomfördes. Projektets påverkan och genomslag på olika nivåer Individnivå Målgrupper som nåtts genom projektets utbildningsinsatser är Inköpare/Upphandlare/Projektledare Aktörer i inköpsprocessens styr- och projektgrupper Inköps- och verksamhetscontrollers Personer som arbetar med uppföljningar av t ex läkemedel Ekonomer, ekonomiassistenter Administratörer Då individer tar del av en utbildningsinsats är det viktigt att hon delges verktyg för att kunna applicera de nya kunskaperna direkt i sin dagliga verksamhet. Vid denna tidpunkt är det dock svårt att utvärdera huruvida enskilda individer fått nya arbetsuppgifter redan nu. Ett av projektets mål var att individerna ska stärka sin konkurrenskraft på marknaden och öka arbetsmarknadsrörligheten. Detta mål är uppnått i och med att utbildningarnas innehåll är välanalyserat och anpassat efter samhällets efterfrågan på kunskaper hos offentliga aktörer. Organisationsnivå Projektet har förhoppningar om att de nya rollerna kommer att tas emot väl inom regionerna och förankras inom olika offentliga verksamheter. I detalj finns förhoppningar om att man i framtiden kommer att kunna se platsannonser som söker en affärscontroller, affärsanalytiker eller affärsutvecklare inom de tre landstingen och även på andra håll. Dessa roller kommer att behövas då e-handelssystemen blivit helt implementerade. I de fall regionerna framöver beslutar sig för att genomföra ytterligare utbildningar för dessa roller är det dock givet att de ser över huruvida utbildningarna behöver anpassas efter framtida rådande behov. Huruvida de utbildade deltagarna verkligen kommer få de roller och funktioner som ambitionen i ansökan trycker på beror dock mycket på hur väl de mottagande organisationerna förankrar erfarenheterna från detta projekt. För att skapa goda förutsättningar för detta har en gedigen överlämning till specifikt utvalda enheter och chefspersoner skett. System- och strukturnivå Samverkan Utbildningarna har bedrivits på tre olika orter (Linköping, Göteborg och Malmö) i syftet att öka 4 (15)

5 samverkan mellan de deltagande regionerna. Där har en blandad fördelning av representanter från respektive region i utbildningarna beaktats. För att utöka samverkan mellan deltagare från de tre landstingen även efter utbildningarnas slut har kontaktlistor tagits fram. Via dessa finns möjlighet för personer med liknande ansvarsområden i respektive landsting att fortsätta ett kunskapsutbyte via fysiska träffar eller digitala nätverk. Vidare har även projektet samverkat med ett annat ESF-projekt, nya ekonomrollen, i syfte att lära av varandra när det gäller att genomförandet av olika aktiviteter i projektet. Transnationalitet Hösten Elva personer från VGR och Skåne besökte under projektet ett sjukhus i Bottrop utanför Dortmund för att ta del av och lära mer och få insikt om hur de arbetar med konsumtion kopplat till vårdplaner/vårdprocesser. Finns det möjlighet till att följa upp konsumtion kopplat till produktion? Kan man se ekonomisk uppföljning och kontroll? Vilka modeller används och vilka tekniska anslutningar och processer innehåller systemet de använder? Syftet var att utbyta kunskap kring e- handel/affärsmodeller, handel/konsumtion kopplat till produktion och administrativa modeller - processorienterade - vilken administrativ utveckling som pågår inom området Supply Chain Management. Syftet var också att granska roller/yrken som processägare, processledare, processutvecklare, affärsutvecklare, affärsekonom, affärsanalytiker m.m. Idag kan projektet konstatera att både VGR- och Skånerepresentanterna som var med på resan har tagit förnyad kontakt med de europeiska kollegorna vilket visar att utbytet sått ett frö att bygga vidare på. Hösten Regionerna ligger långt fram i utvecklingen vad gäller införandet av e-handel, och har sökt andra länder inom EU för att finna nya kontakter. Ett skriftligt utbyte i form av en enkätundersökning har skett med England/UK, Skottland, Österrike och Holland i syfte att undersöka utvecklingen och implementeringen av strukturerad handelsdata som erhålls genom e-handel. Undersökningen sökte också svar på om de använder det arbetssätt och roller som projektet har utbildat och förbereder sig för. Nyttan med aktiviteterna är att man lär mer om och av varandra och kan skapa nätverk som kan bära och utvecklas för framtiden. Strategisk påverkan Se rubrik 9 - Individerna är de som avgör hur värdefulla utbildningsinsatserna varit för deras arbetssituation men de behöver stöd från respektive organisation för att kunna implementera sina nya kunskaper. Utan beslut på rätt nivå finns det en risk att lärdomarna inte tas tillvara. - Samverkansprojekt har både positiva och negativa effekter. Utan samverkan hade projektet aldrig fått ansökan beviljad (ESF-krav) och utbildningarna hade inte nått samma nivå gällande nivå och innehåll. Samverkan har dock samtidigt lett till ökade administrativa kostnader och i vissa fall utdragna beslutsprocesser i och med den något bristande kommunikationen mellan de tre landstingen (gäller under projekttiden och inte de långsiktiga effekterna av samverkan efter projektets slut). 5 (15)

6 3. Syfte och mål med projektet Projektets syfte Projektet har haft till syfte att säkerställa och utveckla kunskaperna hos den personal inom regionerna som kommer i kontakt med inköpsprocessen samt att skapa nya roller för att klara av de nya krav på kunskap som införandet av nya administrativa modeller (t e x elektronisk handel) medför. Mål, mått, avvikelser och lärande Här beskrivs projektets samtliga mål, hur väl de uppnåtts (kvantitativt och kvalitativt), eventuella avvikelse och lärande. Mål 1(6): Utveckling av befintliga och nya professionella nätverk Kvantitativa mått: På frågan Har du efter genomgångna kurser skapat nya professionella kontakter från andra landsting som du tror kommer vara vid liv även om ett år svarar deltagarna: 5% Ja, många, 47% Ja, några. Över en tredjedel tror med andra ord att de skapat värdefulla kontakter. Den mest positiva gruppen är här affärsutvecklarna där hela 70% svarat väldigt många eller några. Affärsutvecklare: 8,5% Ja, väldigt många, 61,7% Ja, några Affärscontroller: 3,6% Ja, väldigt många och 35,7% Ja, några Affärsanalytiker: 0% Ja, väldigt många och 28,6% Ja, några Kvalitativa mått: Genom att samtliga utbildningsprogram genomförts med blandade grupper har deltagarna fått möjlighet att erhålla kunskaper och exempel från de andra landstingens verksamheter. Denna ökade förståelse för andra organisationers utmaningar skapar en bra grund för större ödmjukhet inför andras utmaningar. Genom denna samverkan har också nya kontakter och nätverk skapats. Kontakter och nätverk innebär att man utbyter erfarenhet och kunskap och lär av varandra. Avvikelser i förhållande till projektansökan/ orsaker till avvikelser för mål 1: I ansökan anges att nätverk ska skapas på strategisk chefsnivå och hos specialister såsom projektledare och inköpare. Detta har skett genom de utbildningar som ägt rum med blandade grupper men då inga riktade utbildningsinsatser till dessa målgrupper ägt rum har projektet inte utvärderat om just dessa målgrupper utvecklat sina nätverk. Lärande/ vad hade kunnat göras bättre: Genom att genomföra fler parallella aktiviteter (utanför själva utbildningarna) för att stärka nätverken hade utfallet på hur många som anser sig skapat nya värdefulla kontakter kunnat öka. Mål 2(6): Öka och stärk kunskapen om mätbart förbättringsarbete och rollers betydelse i processer Kvantitativa mått: Detta mål har uppnåtts genom den generella utbildningen i processkunskap som samtliga deltagare tagit del av (ca 240 st.). Kvalitativa mått: Utbildningens kvalitet utvärderades genom webbenkät till samtliga deltagare. Kursen fick bra betyg. 84,1% anger en godkänd nivå (3-5 av 5) för: I vilken grad är du nöjd med delkursen? 65,9% anger en godkänd nivå (3-5 av 5) för: I vilken grad upplever du att kursen ökat din kompetens vad gäller processkunskap? 53,4% anger en godkänd nivå (3-5 av 5) för: I vilken grad har du ökat din kunskap kring din roll i de processer du ingår i? 56,3% anger en godkänd nivå (3-5 av 5) för: I vilken grad tror du att du kommer att ha nytta av 6 (15)

7 kursen i ditt dagliga arbete? Avvikelser i förhållande till projektansökan/ orsaker till avvikelser för mål 2: I förhållande till det angivna antalet deltagare på detta kursmoment har projektet långt ifrån nått det uppsatta målet om upp emot 5000 deltagare. Detta var dock ett orimligt antagande varpå nivån 240 deltagare är en fullt rimlig och godkänd nivå. Se avvikelser sid. 3 Mål 3(6): Kompetensutveckla befintliga och nya roller, införliva nya perspektiv samt skapa insikter i kunskapen om sin roll i handelmodellen och stärka den kommunikativa kompetensen Kvantitativa mått: Detta mål har uppnåtts genom den generella utbildningen i kommunikationskunskap som ca 200 deltagare tagit del av. Kvalitativa mått: Utbildningens kvalitet utvärderades genom webbenkät till samtliga deltagare. Kursen fick bra betyg 87,7% anger en godkänd nivå (3-5 av 5) för: I vilken grad är du nöjd med delkursen presentationsteknik? 74,2% anger en godkänd nivå (3-5 av 5) för: I vilken grad är du nöjd med delkursen argumentation och retorik? 80 % anger en godkänd nivå (3-5 av 5) för: I vilken grad har du stärkt din kommunikativa kompetens? 80,2% anger en godkänd nivå (3-5 av 5) för: I vilken grad tror du att du kommer att ha nytta av kursen i ditt dagliga arbete Avvikelser i förhållande till projektansökan/ orsaker till avvikelser för mål 3: Inga större avvikelser. Lärande/ vad hade kunnat göras bättre: Kommunikation är ett ämne som bör underhållas löpande varpå deltagarna bör ges löpande tillfällen i sin ordinarie verksamhet för att träna sina nyvunna kunskaper snarast framöver. Mål 4(6): Kompetensutveckla medarbetare till en ny roll som affärscontroller i enlighet med den nya e-handelsmodellen Kvantitativa mått Nöjdheten per kursmoment bland de som svarade på enkäten: Styrningsformer: 2,9 av 5 Utveckling av processtyrning samt uppföljning och kommunikation av processtyrning: 2,8 av 5 Utredning och analys samt uppföljning: 3,1 av 5 Kvalitativa mått: Röster som lyfts från deltagarna i kursen är exempelvis att lärarna tagit lite för många exempel från företagsvärlden istället för från offentliga verksamheter. Vidare anser många att struktur och röd tråd i utbildningens upplägg har brustit. En positiv del är dock att flera deltagare lyfter att de fått bra exempel samt att de fått arbeta med case som lyckade inslag. Mål 5(6): Kompetensutveckla medarbetare till en ny roll som affärsanalytiker i enlighet med den nya e-handelsmodellen Kvantitativa mått Nöjdheten per kursmoment bland de som svarade på enkäten: Undersökningsmetodik samla in bearbeta, analysera och tolka data: 3 av 5 Statistik med Excel: 3,3 av 5 Fältarbete med Excel: 2,4 av 5 7 (15)

8 Har kursmålen uppnåtts? Medelbetyget på hur väl kursmålen har uppnåtts är 2,66 av 5 Kvalitativa mått: Affärsanalytikerkursen har haft utmaningar i stora skillnader i förkunskaper hos deltagarna. Detta syns även i andra kurser men blev här väldigt tydligt genom Excelkursen som var svåranpassad till den heterogena gruppen. Dock förbättrades betygen på Excelkursen markant från halvtidsresultatet vilket var mycket positivt. Vidare hade kursen en övervikt i tid på insamlande av data snarare än på analys av densamma. Efter återkoppling till utbildningsleverantören skapades dock en åtgärdsplan för att komma till rätta med detta. Dock var just insamlandet av data ett uppskattat utbildningsmoment hos deltagarna. Mål 6(6): Kompetensutveckla medarbetare till en ny roll som affärsutvecklare inköp i enlighet med den nya e-handelsmodellen Kvantitativa mått Nöjdheten per kursmoment bland de som svarade på enkäten: Strategisk målstyrning och planering: 3 av 5 Omvärldsanalys: 3,4 av 5 Internationell affärsjuridik: 1,4 av 5 Förhandlingsteknik: 3,5 av 5 Livscykelkostnad: 2,43 av 5 Kvalitativa mått: Detta utbildningsspår har fått väldigt blandad kritik. En del kursmoment upplyfts tack vara omtyckta lärare medan moment Internationell affärsjuridik inte alls nådde upp till förväntningarna. Livscykelkostnadsmomentet genomfördes som en distansutbildning. Detta uppskattades inte av alla då många menar att det är ett moment som passar bäst med en närvarande lärare. Avvikelser i förhållande till projektansökan/ orsaker till avvikelser för mål 4,5 och 6: Deltagarantalet (som tidigare nämnts) har justerats totalt sett men per i ansökan angivet utbildningsspår har det inte avvikit nämnvärt. Däremot utvecklades en tredje roll (Affärsutvecklare- inköp) med vilken kompletterades i ansökan. Detta blev ett resultat av det kontinuerliga utvecklingsarbetet vilket kom att visa på ett behov av en affärsutvecklarroll. Vi ser detta utökande som en lyckad förändring av ansökan. Lärande/ vad hade kunnat göras bättre för mål 4,5 och 6: Givetvis hade betygen för utbildningsmomenten i flera fall kunnat nå en betydligt högre nivå. En del moment (som distansutbildningen och Internationell affärsjuridik) sticker ut som de minst uppskattade. Samtliga kurser hade kunnat förbättras om projektet genomfört en mer gedigen uppstart med lärarna samt skapat en struktur för att utvärdera kursinnehållets kvalitet antingen via medsittande observatör eller via skarpa utvärderingar efter de första genomförda momenten och att därefter ha en lucka fram till nästa kurs tog vid. Den årsplanering som lades lämnade inga större utrymmen för att stanna upp och reflektera. Vidare lämnades mycket ansvar för kurserna givetvis på de utbildande lärarna vilka inte alltid hade kunskap nog om exempel från offentliga organisationer, e-handelsmodellerna som skall införas eller om hur de nya rollerna var tänkta att fungera. Med andra ord hade en större konkurrens i upphandlingen samt större dialog med utbildningsleverantören (och intresse från dem) kunnat förbättrat kvalitén ytterligare 4. Arbetssätt Utbildningstillfällena var projektets huvudsakliga aktiviteter Under 2009 och 2010 rörde projektaktiviteterna främst kunskaps- och behovsinventering. Under 2011 genomfördes totalt 119,5 utbildningsdagar (956 tim) fördelade på 240 personer. Utbildningarna genomfördes på tre orter av lärare från Folkuniversitetet i Göteborg och en stor variation av utbildningsmetoder användes. Utöver utbildningsinsatserna har administrationsarbete, 8 (15)

9 ekonomiarbete, projektgrupps- och styrgruppsmöten, strategiska aktiviteter samt samverkan med nya ekonomrollen som var ett annat ESF-projekt i samma ansökan genomförts. Se bilaga 1 för en sammanställning av samtliga aktiviteter. Arbetssätt från idé till utbildningar - samt lärdomar kring varje fas: Behovsinventering -> Kravspecifikation -> Upphandling -> Skapa utbildningar och informationsmaterial -> Genomföra utbildningar -> Löpande avstämningar 1. Behovsinventering Behovsinventeringen bestod av ett flertal aktiviteter däribland seminarier, workshops och en omfattande enkät. Syftet var att kartlägga vilket kunskapsbehov som förelåg för att skapa en så tydlig bild som möjligt av de möjligheter och utmaningar som de nya modellerna kommer att generera. Den stora mängden bakgrundsdokument som togs fram har dock både stöttat och förvirrat projektets genomförande i och med att många av de personer som var med tidigt i analysfasen inte fanns kvar som operativa resurser då projektet inleddes. Det finns ett stort värde i att ha kvar samma individer från projektets början till slut. 2. Kravspecifikation baserad på behovsinventering Då ansökan beviljats startade processen att upphandla utbildningsleverantör och en kravspecifikation/ förfrågningsunderlag togs fram. Kravspecifikationen kom givetvis att påverka inkommande anbud vilket i sin tur kom att ligga till grund för detaljerna i utbildningarna. Fördelar och brister i kravspecifikationen noterades av projektets utvärderare. Se bilaga 3. Kravspecifikationen är ett viktigt verktyg för att få rätt innehåll och kvalité på upphandlade utbildningar. De övergripande formuleringar som använts i detta projekt skapade på gott och ont ett stort tolkningsutrymme varpå löpande avstämningar mellan projektgrupp och utbildningsleverantör blev väsentligt för att följa upp utbildningarnas kvalité. 3. Upphandling Upphandlingen genomfördes av Västra Götalandsregionens inköpsavdelning. Upphandlingen drog ut något på tiden. Dels för att tidsplanen var något ambitiöst satt. I november 2010 blev Folkuniversitetet utvald leverantör för samtliga tre utbildningsspår. Fler anbudssvar hade kunnat öka konkurrensen och därmed kvalitén på utbildningsleverantörerna. Kopplingen mellan utbildningarna och de nya administrativa modellerna (däribland e.handeln) var otydlig i såväl kravspecifikation som anbud. Detta ledde till att även lärarnas kunskaper och erfarenheter av e-handelssystem blev bristande något som syns i utvärderingar. Genom tydligare krav kring detta i kravspecifikationen hade denna brist eventuellt kunnat förebyggas. 4. Skapa utbildningar och informationsmaterial Då upphandlingen var klar skapade projektets operativa arbetsgrupp och Folkuniversitetet tillsammans de slutgiltiga detaljerna för utbildningarna. I samband med detta skickades information och inbjudningar ut till potentiella deltagare samt att en hemsida skapades med information om projektet. Under januari, februari och mars genomfördes projektets generella utbildningsspår och under april och maj startade de första specifika kurserna för affärsutvecklare, affärsanalytiker och affärscontroller. Något senare än planerat men dock, har därmed projektets samtliga inplanerade 9 (15)

10 utbildningar genomförts. Den korta tiden mellan avslutad upphandling (nov 2010) och kursstarterna (jan 2011) har påverkat utbildningarnas kvalité något och det har även bidragit till att en del av de potentiella deltagarna till det generella utbildningsspåret inte hann anmäla sig och komma med. Senare i projektet behövdes däremot ytterligare en kurs i affärsutveckling läggas till då efterfrågan på den var stor. Projektet hade inte optimala förutsättningar för att förankras på hemmaplan i landstingens organisation. Många deltagare var dåligt förberedda hemifrån kring varför de gick utbildningen. Det var stundom även svårt för lärarna att till deltagarna förmedla en tydlig koppling mellan de utbildningar de tog del av och den verklighet där de nya kunskaperna ska användas. En mer gedigen förberedelsetid skulle kunna eventuellt ge bättre utbildningskvalité. Det är en framgång att skapa förståelse och förankring hos de chefer som skickar sina anställa på utbildning och att förankra och informera om projektets syfte och mål samt om syftet med respektive deltagares deltagande för att skapa rätt förväntningar. Det är viktigt med löpande kontakt samt tydliga förväntningar mellan projektledning och lärarna från ett tidigt stadium 5. Genomföra utbildningarna De tre spårens specifika utbildningsprogram startade i mars och pågick parallellt fram till slutet av november. Utbildningarnas kvalité utvärderades löpande och en del justeringsbehov påpekades av utvärderare och projektledare till Folkuniversitetets lärare under resans gång. I utvärderingens första delrapport konstateras att: Projektet har på ett bra sätt lyckats koppla ansökans mål till de konkreta utbildningsblocken. Det går att hänföra de kursupplägg som tagits fram till de mål som finns i kravspecifikation och i ansökan. Väldigt knapp tid var dock inplanerad för att ge projektgruppen möjlighet att i detalj granska kursernas innehåll varpå endast övergripande upplägg, rubriksättning av moment och generella riktlinjer har kunnat ses över av projektledningen innan utbildningarna sattes igång. Inga resurser var heller tillsatta för att på plats kunna kontrollera kvalitén på utbildningarna. Platsbesök genomfördes dock av projektledare och utvärderare. Med tanke på att Framtidens Affärsaktörer i projektet har gett sig ut på otrampad mark, har resultatet över lag blivit lyckat. Dock har utbildningen tilldelats både ris och ros från kursdeltagarna i utvärderingen. Test-/ pilotutbildningar samt ännu tydligare uppstart och riktlinjer för de utbildande lärarna hade kunnat förbättra utbildningskvalitén. Pilotutbildningar alternativt en medsittande kvalitéssäkrare hade varit kostsamt, men säkerligen värdefullt för att än mer i detalj säkra utbildningarnas kvalitésnivå. 6. Löpande avstämningar mellan projektgrupp och Folkuniversitetet Under 2011 genomfördes ett antal möten med samtliga lärare samt många möten mellan projektledaren och Folkuniversitets representant. Detta var nödvändigt för att löpande se över kvalitén på utbildningarna. Vid ett par tillfällen krävdes att Folkuniversitetet återkom med en åtgärdslista för att visa på hur de skulle förbättra utbildningskvalitéeten, detta med tanke på de låga resutlat som kommit från utvärderande webenkäter samt platsreflektioner från projektledare och utvärderare. Vidare lades reflektioner från utvärderaren gällande exempelvis projektets jämställdhet och tillgänglighet fram. Även kring detta krävdes åtgärder för att säkerställa att dessa kriterier skulle nås på ett bra sätt. Samarbetsintresset och engagemanget hos anlitade lärare är av hög vikt för att löpande kunna anpassa utbildningarna för att bättre möta de kriterier projektet har satt på innehåll och kvalité. 10 (15)

11 5. Deltagande aktörer i projektet Organisationer som på olika sätt deltagit i aktiviteter under projektet Västra Götalandsregionen: Engagemang: Initierare, projektledare och projektägare. Påverkansarbete: Spridning och förankring av projektet i sin organisation samt till externa aktörer. Landstinget i Östergötland: Engagemang: Representant i projektgrupp och styrgrupp. Totalt 25 % tjänst. Påverkansarbete: Spridning och förankring av projektet i sin organisation samt till externa aktörer. Region Skåne: Engagemang: Representant i projektgrupp och styrgrupp. Totalt 50 % tjänst. Påverkansarbete: Spridning och förankring av projektet i sin organisation samt till externa aktörer. Folkuniversitetet: Utbildningsleverantör för samtliga utbildningsinsatser. Preera AB: Extern utvärderare (formativ och summativ) Zebra reklam AB: Aktiviteter kopplade till information/kommunikation och strategisk påverkan. Congrex Sweden AB: Mottagande av anmälningar och sammanställning av deltagarlistor. Affärskollegan: Kontaktyta för transnationell aktivitet i annat EU-land SPel: Kursansvarig för träffar där Projektledaren deltagit. Internet World, Sveriges kommuner och landsting, Papyrus, SCA och SLL, Visuera: Föreläsare på seminarium Projektgruppens sammansättning och arbete Sammansättning: Projektledare Mikael Ahlström anställd på 100 % (VGR), projektekonom Anna Karlsson (VGR), Lotta Dabro (LiÖ), Hans Classon (VGR), Kristian Silverberg (Skåne). Arbete: Projektgruppen träffades på fysiska möten eller telefonmöten 20 gånger inkl ett halvtidsmöte och ett projektavslutsmöte under genomförandefasen i projektet. Den absoluta merparten av det operativa ansvaret och arbetet genomfördes dock ensamt av projektledaren i samarbete med projektekonomen samt externa aktörer såsom utbildningsleverantör, kursadministratören, reklambyrå och utvärderare. Övriga i projektgruppen har uppskattat sin arbetstid till mellan 2,5-10h i nedlagd tid per vecka. Projektet har inte nått upp till den budgeterade nivån på ca 25 % respektive 50 % i avsatt arbetstid. Styrgruppens sammansättning och arbete Sammansättning: Peter Tellberg (Projektägare, VGR), Per Dahlgren (Skåne), Magnus Sjöberg (LiÖ). Arbete: Styrgruppen träffades på fysiska eller telefonmöten 10 gånger inkl ett halvtidsmöte och ett projektavslutsmöte under genomförandefasen i projektet och ansvarat för strategiska beslut. Reflektioner kring arbetet i projekt- och styrgrupp Idén och initieringen av projektet kom från VGR:s e-handelsprojekts dåvarande projektledare Ida Wernered. Under hela ansökningsprocessen fanns representanter från de tre landstingen närvarande i idégenerering och dialoger. Då projektet beviljats medel och satts igång kom dock majoriteten av de tidigt aktiva representanterna att vara utbytta mot nya krafter vilket påverkade projektets framfart och dess förankring i de tre landstingen negativt. Projektet hade ett par inledande möten med både styrgrupp och projektgrupp för att definiera olika aktörers ansvar och uppdrag. Redan i slutet av år 2010 noterades dock att projektets största utmaningar var att hålla uppe det engagemang som de bidragande landstingen initialt visat genom att skriva under ansökan. Det är väsentligt att deltagande aktörer tidigt specificerar sitt syfte att medverka och hur de ska bidra inom projektet. Var rätt aktörer involverade i projektet? Projektet är nöjt med de aktörer som varit delaktiga i projektet. Dock skulle arbetsfördelningen och 11 (15)

12 deltagarfördelningen kunnat vara mer jämt fördelat mellan de deltagande landstingen. Vidare skulle mer jämlikhet i styr-, projekt-, och lärargrupp ha varit att föredra. Det finns stora risker och nackdelar med att byta ut många operativa personer under projektets gång. För att smidigt kunna sprida och förankra information om projektets utbildningar i respektive landsting är det viktigt med engagerade projektgruppsrepresentanter vilka har möjlighet att avsätta tid. Även styrgruppens intresse för projektets framfart är av hög vikt. Det är viktigt att tidigt formulera ansvar och roller för samtliga inblandade aktörer. Det är en framgångsfaktor att tidigt rekrytera en utvärderare som följer projektet. 6. Jämställdhetsintegrering Fördelning Projektet har aktivt arbetat för att fördelningen mellan män och kvinnor i de olika kurserna varit jämn och har vid ojämnhet haft möjlighet att justera deltagarfördelningen mellan kurserna. Ansökan anger att det skall vara minst en kvinnlig representant i styrgruppen vilket inte blivit fallet. Detta beror på att det inte funnits någon kvinnlig representant i de aktuella befattningarna hos deltagande landsting/regionerna. Inte heller har lärarfördelningen blivit jämnt fördelad då endast två av lärarna varit kvinnor och sex män. En jämn fördelning bland lärarna ställdes dock inte som ett krav i kravspecifikationen. Utbildning i jämställdhet Ansökan, kravspecifikation och anbud tydliggör att samtliga utbildningsinsatser ska genomsyras av medvetenhet gällande jämställdhet. Utbildningsleverantören hänvisar till sin jämställdhetspolicy och plan som underlag till att stötta lärarna till att jämställdhetsanpassa sitt utbildningsmaterial. Under projektets gång visade det sig dock att dessa dokument föga stöttade lärarna i deras framtagande av utbildningsmaterial varpå projektet självt tilldelade samtliga lärare stöttande dokument/ instruktioner. Webenkäterna till utbildningsdeltagarna visar dock att materialet inte upplevs ha beaktat jämställdhetsaspekter tillfredställande genom alla delar. Detta påpekades till utbildningsleverantören som då gick vidare internt i sin organisation för att rätta till dessa brister. Se vidare reflektioner kring detta i utvärderingens slutrapport (bilaga 4). Vidare skapades en distansutbildning i jämställdhet, mångfald och tillgänglighet för att ge deltagarna kunskaper i dessa frågor. Denna utbildning fick en hel del kritik varpå projektledningen uppmanade utbildningsleverantören att åtgärda och förbättra undervisningsmaterialet. Detta gjordes då varpå utbildningen till slut nådde en godkänd nivå. - Jämställdhet handlar inte enbart om jämn könsfördelning utan även om vilka värden som förmedlas exempelvis genom utbildningarnas exempel. Projektets ledning har kunnat påverka deltagarfördelningen och har kunnat ställa vissa krav på utbildningsleverantören. Dock hamnar ett stort ansvar på de enskilda lärarna varpå ett systematiskt arbete med jämställdhet från utbildningsleverantörens sida blir ett måste. - Genom att ha infört än mer långtgående krav på ett systematiskt arbete med jämställdhet i kravspecifikationen hade möjligtvis jämställdhet varit en mer genomsyrande värdegrund i projektets utbildningsinsatser. 7. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Strukturell tillgänglighet Ansökan, kravspecifikation och anbud tydliggör att samtliga lokaler och samtliga undervisningsmaterial skall vara tillgängligt för alla. Projektets utvärdering visar på att utbildningsleverantören på ett tillfredställande sätt har haft stöttande hjälpmedel tillgängligt för de fall en deltagare har haft behov av det. I anmälan till kurserna fanns även möjlighet att ange sina 12 (15)

13 behov av hjälpmedel. Ingen av de svarande deltagarna har dock angivit något behov av detta. Utbildning i tillgänglighet Vidare skall utbildningsdeltagarnas kunskaper och medvetenhet kring funktionsnedsättningar och funktionshinder öka genom den framtagna distansutbildningen (nämnd ovan) samt genomsyra samtliga av övriga utbildningsinsatser. Samtliga lärare fick tidigt i projektet tilldelat sig material som på ett enkelt sätt visar hur utbildningsmaterial kan tillgänglighetsanpassas. Webb enkäterna visar dock att deltagarna inte är fullt nöjda med utbildningsmaterialets tillgänglighetsanpassning och intervjuerna med lärarna visar att de inte gjort några större ansträngningar för att i förebyggande syfte göra sitt material mer lättillgängligt utan hänvisar till att de skulle ha gjort det om behov uppkommit. Projektledningen framförde kritik till utbildningsleverantören kopplat till detta. Intervjun med kontaktpersonen på Folkuniversitetet visar på att de inte har tydliga riktlinjer för hur de arbetar med att förebyggande informera lärare om behovet av, samt verktyg för, att arbeta med tillgänglighet. Webb enkäterna visar också att fåtalet tycker att materialet varit bra tillgänglighetsanpassat. Inga deltagare har dock angivit att de har behov av hjälpmedel varpå inga direkta komplikationer har uppstått. Folkuniversitet bekräftar också att i fall en deltagare skulle ha haft behov av hjälpmedel har de möjlighet att tillgodose detta. - Tillgänglighetsaspekterna bör likt jämställdhet (som nämnts ovan) systematiskt inarbetas i samtliga lärares utbildningsmaterial och pedagogik. x 8. Regionala prioriteringar 9. Spridning och påverkansarbete Mottagare av projektets spridningsaktiviteter Projektet har identifierat följande aktörer som de viktigaste mottagarna. Regionernas inköpsorganisationer Chefer: inköpschefer, ekonomichefer, verksamhetschefer, HR- chefer, Processägare Landstingspolitiker Fackliga organisationer Utbildningsföretag Ett antal aktiviteter för strategisk påverkan har ägt rum Hemsida (uppsättning, information om utbildningar samt spriding av resultat) Spridningsseminarium i Göteborg ( ) PR-material (Affischer, rollups, mässmonter) Deltagande på Kvalitétsmässan 2011 Roadshow om E-tjänster på 3 olika sjukhus i LiÖ (flyttat till våren 2012) Pressreleaser till tidningar, utbildningsföretag och fackliga organisationer Annonser i olika tidningar (Effektivisering av offentlig sektor, Svd, facktidningar mm) Webbdagarna i Malmö lobbying Erfarenhetsdagarna i Stockholm lobbying Västsveriges upphandlingsdag Rollups, utställning Exempel: Spridningsseminarium i Göteborg ( ) Seminariet hade flera bra och relevanta föreläsare (Internet World, Sveriges kommuner och landsting, Papyrus, SCA och SLL) och ca: 70 deltagare. Projektledaren genomförde en utvärdering och de kommentarer som kom in var mycket övervägande positiva. Det framtagna materialet och seminariet höll en väldigt bra kvalité. 13 (15)

14 Hemsidan: Hemsidan har haft höga besökssiffror från 1/9-23/12 har hemsidan haft över besökare. Överlämning vägen för projektets överlevnad Överlämningens innebörd är att föra över ansvar och initiativkraft för de tre framtagna rollerna till linjeorganisationer och utvalda ansvariga chefer. Överlämningen innebär att linjen ska verka för att utnyttja projektets resultat och för att rollernas innehåll ska användas och utvecklas framöver. Genom överlämningen önskas att lärdomarna från projektet tas tillvara samtidigt som de nya förvaltarna ges frihet att utveckla och förbättra rollerna. Även tre olika utbildningsföretag har kontaktats och visat intresse för att fortsätta utbildningarna i någon form. Överlämningen innebär att: Värna om utbildningsinsatserna Verka för att de utbildade får förutsättningar att jobba i de nya rollerna Verka för att rollerna fullt ut etableras inom respektive regions verksamhet Mottagare i Landstinget i Östergötland Affärscontroller: Enheten Verksamhetsekonomi inom Resurscentrum, Chef: Henrik Lee Affärsanalytiker: Enheten Verksamhetsekonomi inom Resurscentrum, Chef: Henrik Lee och produktionsenheten Upphandlingscentrum, Chef: Helen Widin Affärsutvecklare: Produktionsenheten Upphandlingscentrum inom Landstinget i Östergötland Chef: Helen Widin Mottagare i Västra Götalandsregionen Samtliga tre roller: överlämnas till inköpschefen för område inköp som får i uppdrag att förvalta rollerna i vad han anser vara lämpliga verksamhetsområden. Mottagare i Region Skåne Samtliga tre roller: överlämnas till inköpsdirektören för enheten koncerninköp. Samt eventuellt andra lämpliga verksamheter som denne beslutar om. 10. Extern utvärdering Formen för den externa utvärderingen Projektet har använd sig av både formativ och summativ utvärdering. Den formativa utvärderingen har bestått av löpande reflektioner och stöttning till projektets ledning i syftet att hjälpa projektet att kvalitativt nå sina mål samt i att följa ESF s kriterier. Reflektionerna har besvarats och/ eller åtgärdslistor tagits fram med syftet att möta utvärderarens punkter. Reflektionerna har gällt alltifrån projektgruppens sviktande engagemang och projektets informationsstrukturer till utbildningsinsatsernas kvalité. Utvärderaren har även lämnat reflektioner och stöttande material direkt till utbildningsleverantören och dess lärare för att underlätta för dem att göra ett bra jobb. Den summativa utvärderingen har bestått av att skapa underlag för kvantitativ resultatutvärdering med syftet att visa på kvantitativa mått av olika målgruppers bilder av projektets och eller utbildningsinsatsernas kvalité. Båda utvärderingsmetoderna har genomförts av extern utvärderare från Preera AB. Utvärderingsaktiviteter Formativa utvärderingsaktiviteter: Reflektionsmöten med projektledare och projektgrupp (samt med ESF) Intervjuer med projektgruppens och styrgruppens medlemmar Utvärdering av exempelvis kravspecifikation, informationsmaterial och samarbeten Intervjuer med medverkande lärare Intervjuer med Zebra reklam samt med ansvarig representant från utbildningsleverantörer Platsbesök på kurser och intervjuer med kursdeltagare 14 (15)

15 Utvärdering av måluppföljning och kriterier: Löpande formativ utvärdering av projektets arbete mot i ansökan uppsatta mål Löpande formativ utvärdering av projektets arbete mot ESF s programkriterier Löpande formativ utvärdering av ESF s horisontella kriterier Framtagande av delrapporter och reflektionsunderlag Summativa utvärderingsaktiviteter: Webbenkät för den generella utbildningen samt de tre spårens samtliga utbildningar Webbenkät till samtliga lärare Webbenkät till projektgrupp och styrgrupp Det är värdefullt att tidigt anlita en utvärderare som följer projektet från början. För specifika utvärderingsreflektioner se bilaga 4: utvärderingens slutrapport. 11. Egenutvärdering Projektets projektgrupp har skapat gemensamma målbilder & löpande utvärderat måluppfyllelse Med stöd av extern utvärderare har ett antal arbetsmöten där projekt- och styrgrupp reflekterat över projektets måluppfyllnad genomförts. Initialt genomfördes ett möte för att skapa gemensamma bilder kring vad respektive mål mer konkret innebar samt hur, och av vem uppföljningen av målen skulle genomföras. Detta arbete stöttade projektledningen i att prioritera bland aktiviteter samt i att unisont sträva åt samma håll. Vidare har projektet tagit del av den externa utvärderarens reflektioner kring utbildningsleverantörens insatser vilket givit stöd till projektledningen gällande behov av justeringar av leverantörens utbildningsinsatser. Det är mycket väsentligt att projektledningen skapar gemensamma bilder av projektets mål och aktiviteter, framförallt då aktörerna kommer från olika organisationer och är tänkta att lägga ner olika mycket operativt engagemang. Genom att löpande följa upp hur väl samarbetet bland de operativa aktörerna fungerar samt hur väl målen uppnås kan nödvändiga justeringar göras i god tid. 12. Kommentarer och tips Se respektive rubriks lärdomar. 13. Kontaktpersoner Mikael Ahlström (projektledare) Tel: Mail: mikael.ahlstrom@vgregion.se Peter Tellberg (projektägare) Tel: Mail: peter.tellberg@vgregion.se Underskrift projektansvarig (projektledare) Datum Namnteckning Namnförtydligande 15 (15)