Lars Andersson Kvarnströms liv en soldat i 1800-talets Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lars Andersson Kvarnströms liv en soldat i 1800-talets Sverige"

Transkript

1 Lars Andersson Kvarnströms liv en soldat i 1800-talets Sverige över landskapsgränsen och bosätter sig som brukare av gården Idekulla i Virestad socken, en gård på 3/8 hemman. 3 Hans lagvigda kvinna blir Bengta Pehrsdotter, även hon från bondesläkt, född i Härlunda socken år Sju barn ska få uppleva Idekulla som sitt barndomshem. Lars föds den 24 maj Som sjuttonåring är det dags för Lars att tjäna dräng. Tjänsten på Lyckets Östregård varar två år. År 1848 flyttar han till Angshults gård. 6 Ett år senare är det slut med dränglivet. Ett tillfälle att bli soldat har yppat sig. I soldattorpet under Kvarnatorp i Virestad socken bor vid denna tid soldaten Jon Linnér med hustru Elin Petersdotter och dottern Johanna. 7 På generalmönstringen samma sommar den 22 juni begär och får Jon avsked såsom skadad i tjenst med underhåll. En soldattjänst är alltså plötsligt ledig i bygden. Tåget från Stockholm till Malmö ilar fram genom snötyngda Smålandsskogar. Som alltid när jag närmar mig Stenbrohult och Linnés monument försöker jag få en blick på den hastigt förbiilande stenskapelsen. Det känns tryggt. Här är min släkts hemtrakter sedan urminnes tid. Denna dag tänker jag osökt på Lars Kvarnström. Kanske var han en av de som möjliggjorde järnvägsdragningen här på 1860-talet. Han var ju indelt soldat i Kronobergs regemente och soldater ur regementet användes som bland annat rallare på och 1860-talen. Lars Kvarnströms farfar Lars Andersson kom från Jämshög socken i norra Blekinge. 1 Husförhörslängderna för denna socken går bara tillbaka till början av 1800-talet så ett djupare grävande i släktens äldre öden torde vara svårt. Det var också i Jämshög som Lars far Anders Larsson föds som son i en bondefamilj. 2 År 1824 bryter han emellertid upp och flyttar Som tjugoåring, den 6 oktober 1849, blir Lars antagen i 1:a Korpralskapet i Allbo kompani i Kronobergs regemente (soldatnummer 827) och kan nu flytta in i det lilla soldattorpet. 8 Som alltid noteras vid inskrivningen soldatens längd; hans är 6 fot 2 tum vilket motsvarar ca 189 cm, en lång karl. Vad rullorna inte berättar är att han har ett krokigt lillfinger på höger hand, ett genetiskt drag som går vidare till ett av barnbarnen och även till dess barnbarn i sin tur, denna artikels krönikör. Med ett eget hem och livets nödtorft tryggad är steget inte långt till att bilda familj. Fyra dagar efter födseln, den 28 maj 1829, hade Lars döpts i Virestad kyrka tjugotvå år senare vigs han i samma kyrka med Katarina Persdotter. Prästen har gjort följande notering i vigselboken: Soldaten vid Kongl. Kronobergs Regemente No 1 Lars Andersson Kvarnström och pigan Catharina Persdotter i Låkan. Han är boende i Kvarnatorp Södregårds sold.t. Han är född i Wirestads försam- 39

2 ling der han ständigt vistats. Hon är född uti Pjeteryd derifrån hon år 1842 hitflyttade. Mannen har Compagnie Chefens tillåtelse till äktenskap. Kvinna, vars fader är död, lemnar sin moders Enkan Ingeborg Jönsdotters i Liatorp under Sjöabro i Pjeteryd tillåtelse. Förut obelägrade. Bruden är således fem år äldre än sin make men något bevis för ett påtvingat äktenskap på grund av graviditet föreligger knappast. Första barnet, Blenda, föds nämligen tio månader efter vigseln.10 Hustrun Katarina är av torparefamilj och arbetade alltså vid vigseln som piga i gården Låkan. Från kyrkan bär det av till hennes nya hem i Kvarnatorp soldattorp. Mannen 22 år Kvinnan 27 år. Charta Sig. 12 ß Bco 1 Lysning d 28 Sept. Vigde den 8 Nov Lars deltar i regementets generalmönstring första gången i juni Dessa mönstringar hölls med tre-fyra års mellanrum. Innan nästa mönstringstillfäl- Hur soldattorpet i Kvarnatorp sett ut ger denna soldatstuga en god bild av. Torpet, som i dag finns på Kalvsviks hembygdsgård, har legat under Kronobergs regemente. 40

3 Det är mitt i vintern och isen ligger uppenbart tät vid kusterna. Från Slitö på Gotland beskriver en tidningskorrespondent den 15 februari situationen: Sistl. söndag lade sig is mellan Enholmen och Slitö. Några man från Enholmen, hvilka skulle afhemta posten härifrån voro nära att sätta lifvet till. De rodde sig fast i isen, och kunde med egen hjelp komma hvarken till holmen eller hamnen; men medelst rask hjelp härifrån lyckades det att få dem förda i land vid Slitö. 13 Det är således en något annorlunda tidpunkt för att mobilisera en armé på. Hotet är emellertid stort för en rysk landstigning på ön. I tidningen Folkets röst läser vi den 1 mars 1854: Ordres lärer i fredags afgått att en bataljon af Kronobergs regemente, en del af Smålands hussarer och två batterier artilleri, ett från Götha och ett från Wendes artilleriregementen skola omkring mediet af Mars månad inträffa i Carlskrona, för att öfverföras till Gottland, till förökande af dervarande militärstyrka. Enligt Sv. T. för i går skola alla Småländska regementena gå öfver till Gottland. 14 Att situationen var nog så allvarlig framgår senare av samma tidning: Från flera håll på östra kusten af Gottland berättas att starka kanonskott, isynnerhet den 9, varit hörda från sjön. Man gissade att de härrörde från ryska örlogsskepp. Stora skepp hafva äfven varit i sigte. 15 Svenska infanteriets uniform le ska emellertid europeiska händelser av stora mått för alltid ändra hans och många smålänningars bild av världen bortom de djupa skogarna. Krimkriget är på väg att bryta ut. Vid en militär konfrontation mellan Ryssland på ena sida och England/Frankrike på den andra hamnar Sverige mellan de två parterna. Kung Oskar I och den svenska regeringen hävdar frenetiskt att Sverige/Norge står neutrala men ryssarna visar föga tecken på att acceptera detta. Den starka ryska flottan utgör ett hot, speciellt mot Gotland. Denna ö ligger strategiskt mitt i Östersjön. Kungen beslutar därför att dra samman stora truppstyrkor på ön. Den 21 februari utfärdas följande order av befallningshavanden i Kalmar, generalmajoren och landshövdingen G.J. af Dalström: Det behövs inte mycket fantasi för att förstå den uppståndelse och alla de rykten som är i omlopp i alla soldattorp i Kronoberg län i slutet av februari Nu ska plötsligt allt det som övats ställas på sin spets. Till detta elände bidrar också snön. De småländska regementena ska till fots och med tunga trossvagnar ta sig söderut till Blekinge och till Karlskrona: Uppbrottsorder har ankommit till chefsembetet för Smålands grenadierbataljon. Cirka 440 man med befäl och underbefäl etc. skola den 25 Mars samlas i Wexiö, för att derifrån aftåga till Carlskrona och derstädes embarkera för öfverfart till Gottland. Kronolänsmannen i orten har fått befallning, att nämnde dag vid bataljonens trossbod å Ränneslätt tillhandahålla 25 hästar för trossens transportering till Bränsmåla. - Äfven till chefsembetet för Jönköpings regemente har ankommit uppbrottsorder. Den utkommenderade delen af regementet, 700 man, skall samlas i Wrigstad och för afgång till Gottland embarkera i Carlskrona. - Enligt tidningarne från andra orter hafva 700 man af Kronobergs regemente, hela södra skånska infanteriregementet, kronprinsens hussarer, ett fotbatteri af Wendes artilleri samt Södermanlands Som jag erhållit Kongl. M:ts nådiga befallning att innan denna månads slut afresa till Gottland, för att vidtaga alla åtgärder för öns försvar och förberedelser för de trupper, som dit ankomma; får jag vänligen anmoda Kon:s Befallningshafvande att, i händelse postskonerten nu är i Klinta hamn, vederbörande erinras att hålla en ränna öppen vid Böda för detta fartygs inlöpande; och har jag likaledes låtit afgå skrifvelse till Gottland, att utisning för skonerten från Klinte vidtages på det jag för öfverfarten till Gottland må kunna detta fartyg begagna

4 regem. fått dels färdighållnings- och dels marschorder. Kronobergs regemente skall den 21 Mars vara i Carlskrona, för att der embarkera och afgå till Gottland. 16 Lars Kvarnström har att, liksom nära tvåtusen andra män från Småland, ta farväl av nära och kära. Denna gång är det inte för någon övning, denna gång är det allvar. I torpet bakom sig lämnar han en 30-årig hustru med ett ettårigt barn. Den 21 mars tågar regementet in i Karlskrona: Från Carlskrona skrifves af den 22 Mars: Den bataljon af Kronobergs regemente, hvilken härifrån skall afgå till Gottland, anlände i går vid middagstiden. De utgöras för det mesta af ungt folk, och se alla ut som raska gossar blå, hvilka icke skulle hafva något emot att våga en dust, men det blir väl ingenting af denna gången, sedan underrättelser från Stockholm ankommit att Ryssland erkänt de förenade rikenas neutralitet. Bataljonen emottogs af militärbefälhafaren i andra militärdistriktet, herr generalmajoren och kommendören Boij. Och har i dag med ångkorvetterna Gefle och Thor, samt ångskonerten Balder afgått till sin bestämmelseort man med utrustning fördelade på tre mindre ångfartyg. Många får säkert tillbringa åtskilliga kalla vintertimmar på däck. För många är det säkert också första gången man skådat ett skepp, därtill farkoster med ångmaskiner. Fortfarande utgörs ju vid denna tid den svenska flottan, och även de utländska flottorna, av segelskepp med bredsideskanoner i flera våningar över varandra. Hotet mot Gotland riktar sig främst mot öns nordöstra sida. Här ligger de naturliga hamnarna Slite och Fårösund. Exakt var de svenska trupperna stiger i land känns inte men Lars Kvarnström ska snabbt förpassas som en rask gosse blå till en sjukling. Direkt vid framkomsten till Gotland inträffar nämligen för Lars en händelse som säkert gör militärlivet på ön till en plåga. Händelsen är dokumenterad i det sjukintyg som skrivs vid återkomsten: Att Soldaten No 1. Qvarnström vid Allbo Kompani af No 11 Kongl. Kronobergs Regemente, vid 3e Kompaniets (sammansatt af Kinnevalds och Allbo Kompanier) ankomst till Runhems (?) Prestgård på Gottland den 24 nästliden Mars, i egenskap af Trosbetäckning, biträdde vid aflösningen af de Packlårar, hvari Lifmunderingen förvarades, derunder erhöll en Det sjukintyg som bekräftar att Lars Kvarnström skadades svårt under Gotlandståget. ganska svår contusion på bröstet, äfvensom att han, i omedelbar följd häraf, var till all tjenstgöring under hela kommenderingen helt och hållet oförmögen, och måste under hemmarschen alltjemnt begagna sjukskjuts, varder under edelig förpligtelse, härmedelst intygadt. Wexiö d. 20 Maj 1854 W Tegner Kompanichef Att ofvannämnde Qvarnström var sjuk under hela den tid commenderingen på Gottland varade till följd af den contusion, som han haft på bröstet, och att han 42

5 äfven under innewarande års möte varit lidande af följderna deraf, intygas så samt mig Gud hjälpe till lif och själ. Kronobergshed Juni 1855 Selldén Regementsläkare. I mönstringsrullan för sommaren 1855 har noterats: Sättes på ett års förbättring för attesterad sjuklighet ådragen under tjensten vid Commenderingen till Gottland 1854 enligt Befälets intyg. 18 Soldattorpet som låg under Kvarnatorp kallades enligt en gjord torpinventering 1954 för Björkenäs och det var beläget 100 meter sydväst om gården Kvarnatorp. Bostaden var soldattorp för både Kvarnatorp, Arnanäs och Lövön. Enligt samma inventering kallades Lars Kvarnström för soldatnamnet Bom, något som dock inte framgår av mönstringsrullorna. I detta lilla torp framlever han och hustrun 33 år tillsammans. Den indelte svenske soldaten var generellt alls inte föraktad, snarare var det oftast tvärtom: Soldaten var en bygdens son och åtnjöt ett icke obetydligt anseende. Vid möten och kommenderingar tillägnade han sig en viss världsvana - blev belevad, talför och var ofta en god berättare. Iklädd paraduniform vid högtidliga tillfällen - kyrkoparader, bröllop, gillen etc. - var soldaten ett imponerande och dekorativt inslag i miljön. 19 En viss världsvana kan man med fog säga att Lars vunnit redan under sina första år som soldat. Gotlandståget måste ha varit något stort att berätta om. Otaliga gånger och för alla som ville höra på har säkert berättats om fältlivets strapatser den där marsmånaden Det ska bli än mer märkliga händelser som Lars har att berätta om många år senare. Vad det gällde kyrkparader hölls dessa några söndagar i april och maj månader. 20 Då samlades socknens soldater på kyrkbacken någon timme innan gudstjänsten. Stolta och vackra i sina uniformer övade då soldaterna marschsteg och vändningar, mestadels utan gevär. Befälet kontrollerade uniformer, frisyrer och hälsobefinnande. Innan gudstjänsten förhördes soldaterna också om soldatstadgan. Befälet som granskade soldaterna bar käpp, inte för att slå men väl för att peka ut eventuella brister i soldatens utrustning. Det säger sig självt att inför sådan marknadsföring av de indelta soldaterna gavs dessa ett visst sockenanseende. I soldatstadgan från 1880 berättas att soldat som bevistar bröllop, barndop eller begrafvning, skall vara klädd som till parad, utan gevär och patronväska, dock med bajonett. 21 Kronobergs regemente består av 1100 man och är uppdelat på 8 kompanier. Lars Kvarnström ingår i nummer 7 Allbo kompani. Detta kompani har sina soldattorp i socknarna Härlunda, Västra Torsås, Skatelöv, Aringsås, Blädinge, Vislanda, Aneboda, Ör, Moheda, Härlöv, Virestad, Stenbrohult, Kvennehjortberga, Lekaryd, Slätthög och Mistelås. Totalt uppgår kompaniet till 283 soldater. Av de 16 socknarna bidrar Virestad med flest soldater och soldattorp, hela 50 stycken. 22 Underhållet för varje soldattorp ligger på de rotebönder som torpet är lagt under. Varje rote ska i princip bestå av ett antal gårdar med en sammanlagd storlek på 1½ till 2 hela hemman. Ofta är antalet gårdar tre till fyra men är gårdarna små kan upp till 16 stycken ha gått samman för att hålla en soldat. Till soldattorpet hör en mindre åker, äng och mulbete så att soldaten kan hålla en á två kor och några får. 23 Det åligger också rotebönderna att hålla soldaten med kläder och en del lön i naturaprodukter. Storleken på detta tillskott, det s.k. hemkallet är beroende på hur mycket mark som ingick i soldattorpet och vilken kvalitet det är på marken. I hemkallet kan också ingå skjuts till en kvarn några gånger per år och ibland också skjuts till kyrkan. 24 I hemkallet ingår även julakosten: Till soldatens kontraktsenliga rättigheter hörde julakosten som av honom personligen hämtades hos rotebönderna. Det var inte enbart korv och sylta, som gjorde vandringen i den kulna decemberdagen så underbart lockande. Som extra krydda till julakosten vankades rikligt med brännvin och maltstark juldricka. Stundom kunde denna färd bli så påfrestande för soldaten, att sista rotebonden fick forsla honom hem med skjuts. 25 Soldatens utrustning bekostades av både stat och rotebönder. Man beräknar en slitagetid på fyra år för kläderna. De första fyra åren tjänar kläderna som Parad - eller Livmundering. Efterföljande fyra år används de gamla kläderna som Tjänstgörings - och Exercismundering för att därefter bli soldatens egen privata s.k. Släpmundering. Vid byte av soldat i soldattorpet ärvs den gamla soldatens kläder av den nye. Beklädnaden består av en kask som huvudbonad, vapenrock, byxor, stöfletter, lägermössa, halsduk samt linnebyxor, skjortor, strumpor och skor. Krigsutrustningen är gevär med bajonett och tillbehör, patronkök med bandolerrem, kopparflaska, mattornister, 43

6 Interiör från stugan i soldattorpet på Kalvsviks hembygdsgård. Till höger ses förstugan med ytterdörren, till vänster den lilla bakre kammaren. panierna i en lång linje bredvid varandra. Här hölls korum. Alltid gemensamt. Hur stämningsfullt var det ej vid aftonkorum under regementsövningarna, då psalmsången fylligt tonade från de långa leden, aftonhimlen lyste röd över den taggiga barrskogssilhuetten i väster och sablarna i solens sista strålar blixtrade, när de lyftes till salut vid Gud bevare konungen. Vi minnas också trumslagarnas långa rad, marscherande fram och åter i morgondimmorna och taktfast slående reveljen, eller huru taptots toner än närmade sig, än avlägsnade sig i mörkret, när denna signal under regementsmötena spelades av hela musikkåren. 27 ränsel med remmar och kapott. Geväret förvarar soldaten hemma men livmunderingen, dvs. den fina uniformen, finns inlåst i den s.k. rotekistan hos den av bönderna som utnämnts till rotemästare.26 Varje år får Lars Kvarnström lämna sitt soldathem för att, iförd livmundering och all därtill hörande utrustning, vandra till exercis- eller regementsmötena vilka vanligtvis inträffar under 14 dagar i juni månad. Kronobergs regemente har sin stora samlingsplats någon mil norr om Alvesta, eller Aringsås som platsen då hette. Invid den här befintliga Dansjön hade man år 1777 bestämt att den s.k. Dansjö ryd skulle upplåtas till exercisplats. Samtidigt döptes området om till Kronobergshed. I mer än ett sekel blev detta platsen för krigiska övningar, svordomar, skrik, samvaro och allehanda upptåg. Efter dagens ansträngande övningar trängdes hundratals soldater vid sjöns strand för ett säkert välbehövligt bad. Vart tredje eller fjärde år hölls generalmönstring då regementet i detalj nagelfors och inventerades. Allt nedtecknades noggrant och dessa rullor är i dag värdefulla dokument som berättar om regementet men som också ger inblickar i de lika soldaternas liv. Vad det gäller Lars Kvarnström kan man t.ex. följa honom i generalmönstringsrullorna för åren 1852, 1855, 1859, 1865, 1879 och Vid mönstringarna åren 1869 och 1873 är han dock inte närvarande vilket förklaras närmare nedan. Kronobergshed var inte ett speciellt stort område. Själva heden var från början endast ca femhundra meter lång och tvåhundra meter bred men området utökades under 1800-talet. Den här miljöbeskrivningen av platsen gavs i boken Sveriges försvar 1928: Lars återhämtar sig från sin svåra bröstskada. Och så går livet vidare under det låga soldattorpets tak. Året 1855 föds dottern Christina och två år senare ytterligare en dotter Anna-Lisa. År 1859 föds den ende Landsvägen följer lägrets framsida och där framför är regementets vanliga uppställningsplats med kom44

7 sonen, Peter Magnus och tre år senare det sista barnet, Maria. Vi befinner oss nu inne i 1860-talet, en svår tid, inte minst för bondebefolkningen i Småland. I Virestad socken har befolkningen ökat mellan åren 1800 och 1850 från drygt tretusen till närmare sextusen personer. Denna fördubbling av befolkningen gör att utkomstmöjligheterna blir sämre. Till detta ska läggas den stora spritkonsumtionen till vilken åtgår stora mängder säd. År 1829 var åtgången 46 liter per innevånare. När så nödår med missväxt stod inför dörren blir situationen mycket svår. Under den torra och varma sommaren 1868 slår missväxten till med full kraft. Sädespriserna skjuter i höjden och hungern härskar. Julen 1868 vimlar det av tiggare på vägar och stigar. Situationen förbättras inte under kommande vår. 28 I denna svåra tid får Lars Kvarnström order om att möta upp för en längre tids tjänstgöring. Han lämnar sin familj med siktet inställt på det avlägsna Malmö. Indelningsverkets soldater användes flitigt till allehanda uppdrag som inte hade med det rent militära att göra. Soldaterna var ju en stor arbetskraft som mestadels kunde användas näst intill gratis av samhället. Under åren användes därför totalt 4684 man från Kronobergs regemente till olika arbetskommenderingar. Man var med vid Göta kanals byggande åren och samtidigt ingick 250 soldater från Kronobergs regemente i perioden i den arbetsstyrka på totalt 1596 soldater som grävde den 3,3 kilometer långa Södertälje kanal. Även vid Trollhätte kanals byggande åren användes det småländska regementet. Självklart nyttjades också soldater vid byggandet av Sveriges järnvägars stambanor. Under åren var inte mindre än 8652 indelta, svenska soldater engagerade som rallare, däribland många från Kronobergs regemente. Det ligger nära till hands att tänka sig att det var stambanedelen genom regementets småländska område från Älmhult norrut som ingått i detta arbetsuppdrag. 29 Det är inte otroligt att Lars Kvarnström deltagit som rallare men närmare uppgifter känns inte. Delar av regementet är också år 1853 kommenderat till bevakningsuppdrag på Malmö Citadell, vilket framgår av generalmönstringsrullorna. Malmö Citadell, nuvarande Malmöhus, är under 1800-talet ett av Sveriges största fängelser. De första fångarna hade flyttat in i det gamla 1500-tals slottet året De levde under miserabla förhållanden, oftast i masslogement med upp till 130 fångar. 30 I generalmönstringsrullorna för åren 1869 och 1873 noteras att Kronobergs regemente har personal på kommendering på Malmö Citadell. Noga har man antecknat vilka som på grund av kommenderingar inte kunnat mönstras på Kronobergs hed vid midsommartiden Styrkan som då fanns på Malmö Citadell var följande: 1 kapten 1 löjtnant 1 fanjunkare 1 sergeant 1 furir 4 korpral 1 vicekorpral 2 trumslagare Kronobergs regementes övningsplats på Kronobergs hed. Soldater: Livkompaniet 8 Skatelövs kompani 9 Kinnevalds kompani 9 Norvidinge kompani 8 Ljungby kompani 8 Södra Sunnerbo kompani 10 Allbo kompani 12 Norra Sunnerby kompani 10 Totala antalet soldater

8 Under övningarna var soldaterna på Kronobergs hed förlagda på ett minst sagt originellt sätt. I stället för tält bodde man i permanent uppförda hyddor av halm. Bland dessa utvalda finns Lars Kvarnström. Arbetskommenderingarna gällde oftast inte längre perioder än ett antal månader men frågan är hur det har varit i detta fall. Dels finns arbetsstyrkan upptagen även fyra år senare, dels kunde Lars Kvarnströms barnbarn Anny Joelsdotter berätta att hon hört att morfadern under mycket lång tid varit förlagd till Malmö. Det är således inte omöjligt att Lars varit med om de dramatiska händelser som ägde rum på Malmö Citadell i september lag, och man fruktade att hela slottet skulle bli rov för lågorna. Emellertid lyckades man omsider efter stora ansträngningar begränsa elden så att utom hela västra flygeln, vilken icke kunde räddas, enbart hälften av södra byggnaden förstördes. Fångpersonalen, 780 man, blev utsläppt och fick taga plats på fästningsvallarna. En del av fångarna deltog villigt i släckningsarbetet, men mängden vägrade att arbeta och låg på vallarna som sysslolösa åskådare, under det de mellanåt sprang upp, hurrade och dansade. De hade även åtkommit brännvin, vilket förhöjde vildheten. Fångbevakningspersonalen var under dessa förhållanden otillräcklig, så att man måste dels inkalla till tjänstgöring det stadspermitterade manskapet av husarerna, dels telegrafera till chefen för södra skånska infanteriregementet att skyndsamt erhålla 150 man med skarp ammunition, och under dagens lopp anlände omkring 100 man. I en officiell redogörelse över vad som hände står följande: Vid straff- och arbetsfängelset i Malmö utbröt eld den 4 September på morgonen och ödelade södra och vestra sidorna af fängelsebyggnaderna, så att Fångvårds-Styrelsen nödgades låta af dervarande fångpersonal, vid Augusti månads slut uppgående till ungefärligen 780 man, förflytta till andra fängelser omkring 450 och deribland jemväl till cellfängelser något mera än 100 fångar. 32 Släckningsarbetet leddes med utmärkt raskhet. Omkring kl. 2 erfor man, att eld åter var anlagd i norra byggnaden eller i gamla Malmöhus slott, men man lyckades dock att snart kväva elden här. Beklagligtvis inträffade den olyckan, att, då en skorsten instörtade, tvenne strålförare blev ihjälslagna och 3 andra personer hårt skadade. De båda omkomna var mureriarbetarna Lindskog och Lönnberg. Ur Snällposten den 5 september 1870 läser man: ELDSVÅDA. Igår kl. omkring 7 på morgonen tillkännagav fyra kanonskott att eld utbrutit inom härvarande straff och arbetsfängelse. Elden, som efter all sannolikhet blivit anlagd, hade utbrutit i trätrådsfabriken i slottets västra flygel, vilken inom kort stod i ljus låga. Den starka nordvästliga blåsten förde elden in över gården, varest funnos stora timmerupp- På eftermiddagen ansåg man sig kunna hoppas att släckningen skulle till aftonen för det mesta vara 46

9 verkställd, men dessvärre tog elden ny fart omkring kl. 7 på kvällen, då klämtning ånyo tillkännagav faran. Hela staden kom då i rörelse och envar var bekymrad över, att i händelse den stora fångpersonalen icke skulle kunna hållas kvar, man då icke heller kunde veta vilka olyckliga följder för samhället detta kunde medföra. Emellertid vidtogs den åtgärd att kommendera alla fångarna att begiva sig in i den norra byggnaden som var oberörd av elden. Större delen lydde, men en del visade sig motsträviga, och måste tvingas in. Därjämte cernerades (omringades) fästningen av militärer. borggården, alla poster på vallarna var fördubblade, starka avdelningar besatte bryggan över graven och på yttre sidan om denna senare stod en tät kedja kring hela fästningen. Släckningsarbetet fortgick sedan efter erhållen förstärkning ganska raskt, ehuru elden inom den västra byggnaden var mycket stark. Under natten har fångarna förhållit sig stilla. Elden är ej ännu alldeles utsläckt, men någon fara för dess utbredning finnes icke för handen. 33 Efter branden fick fängelseledningen hård kritik för sin skötsel av anstalten. Kanske var det denna kritik som gjorde att styrelsen vid nyuppförandet satsade på ett helt nytt anstaltstänkande. Tidigare hade fångarna spärrats in i masslogoment. Nu slöts celldörrarna varje afton om fångar i enskilda bås, s.k. nattceller. Fängelset i Malmö var bland de första i landet som inrättade sådana enskilda celler. Delegationer från när och fjärran gjorde studiebesök och spred idén vidare. Släckningsarbetet började nu åter med förnyad kraft sedan nytt manskap erhållits. Men kl. 10 på aftonen började klämtningen för tredje gången. Elden lågade upp ånyo, och det behövdes mer släckningsmanskap. Fångarna hade också blivit oroliga, och ett par hundra bröt sig ut på inre borggården, där de dock förhöll sig stilla. Bevakningen utgjordes nu av omkring 300 man varje med 10 skarpa skott, och sålunda fördelade, att en avdelning upptog inre Malmö Citadell på 1870-talet. Över träbron fördes fångarna varje morgon för att arbeta utanför slottet. De var då alltid bevakade av soldater. 47

10 Lars Kvarnström har efter Malmövistelsen hunnit bli 44 år. Ytterligare nio år ska han dock tjäna svenska kronan som soldat. Vid mönstringen på Kronobergs hed den 29 juni 1882 är dock hans militärtid till ända. I rullan läser vi: Afsked med underhåll genast, tjenst utmärkt väl. sin far Lars. Peter Magnus händighet som snickare kunde komma väl till pass när han och fadern Lars på 1880-talet beslöt sig för att bygga ett nytt torp, Lilla Kvarnatorp. Samma år har han och hustrun lämnat det lilla torp som varit deras hem i 31 år. De flyttar som inhysesfolk in hos sonen Peter Magnus i torpet Lilla Fridhem under Kvarnatorp Södergård. Ja, det är minsann inte bara dessa två som samsades om platsen i det lilla torpet. De var i sanning många. Lars nygifta dotter Blenda och hennes man Joel fanns också här och med åren även deras fem barn. Lilla Kvarnatorp (1000 m s gården Kvarnatorp). Nuvarande stugan byggdes på 1880-talet av Lars Kvarnström. Stället övertogs 1885 av sonen Peter, som då var hemkommen från fyrbygge. Efter att Peter Kvarnström köpt ytterligare markområden, blev stället upptaget som hemmansdel. De vackra stengärdesgårdarna här är bestående äreminnen efter gamle Lars Kvarnström. Peter (Magnus) Kvarnström, född 1859, gift med Hanna Isaksdotter, född 1861, var byggmästare och möbelsnickare. De av honom gjorda timmerbyggnaderna och hans handgjorda möbler var i hög grad funktionsdugliga och vackra. 36 Så här berättas det år 1954 om platsen: Vet vi något närmare om Lars och Katarinas barn? Dottern Anna Lisa Qvarnström verkar ha haft sinne för att läsa. Hennes systerdotter Anny Joelsdotter kunde med stolthet berätta att mostern minsann hade varit småskolelärarinna. En närmare kontroll i husförhörslängderna bekräftar detta. Någon gång under perioden 1871 till 1876 har hon gått nödvändig utbildning. Vi vet inte det exakta året men prästen har i husförhörslängden antecknat följande: Genomgått lärokurs såsom småskolelärarinna i Wexiö d 1/5 9/7, med betyg godkänd. 34 Hon måste genast ha fått arbete i socknen för efter 1876 står hon upptagen som småskolelärarinna i husförhörslängderna. De goda inventerarna hade inte helt rätt i sin beskrivning. Lars med hustru och Peter Magnus med familj flyttar in i nybygget först året Anny Joelsdotter kunde berätta om detta torp som hon besökt många gånger i sin ungdom. Det var ett rött hus med vita knutar och bestod av tre rum och kök. Att Lars och Peter Magnus beslutar sig för att påbörja bygget av ett större torp är tämligen självklart. Det gamla torpet har nämligen, trots beteckningen Lilla Fridhem, en mängd inneboende. Låt oss bringa fram namnet på de personer som trängs i det lilla torpet i slutet av 1880-talet: Om Lars son Peter Magnus vet vi att han utbildade sig till snickare. Peter Magnus hade 1885 gift sig med sin Johanna Isaksdotter.35 Samtidigt hade han tagit över som brukare av det lilla torpet Fridhem efter Kopparstick med motiv från branden på Malmö Citadell år Soldaterna håller bort fångarna som samlats på den gamla fästningsvallen. 48

11 Peter Magnus Kvarnström är snickare och han är gift med Johanna. År 1886 får de sonen Axel Ivert och året 1888 dottern Thekla Kristina. De flyttar samma år till det nybyggda torpet. Fadern Lars Andersson Kvarnström och modern Katarina Persdotter bor kvar i Lilla Fridhem till år 1888 då de flyttar med till nybygget Lilla Kvarnatorp. Deras dotter Maria (Peter Magnus lillasyster) bor kvar hemma till år 1886 (eventuellt till år 1888) då hon flyttar på tillfälligt arbete i Danmark. I torpet bor också under denna tid Peter Magnus storasyster Blenda med sin familj, dvs. mannen Joel, tvillingbarnen Karl Julius och Amalia Fredrika födda år 1883, dottern Anna Maria född år 1885, dottern Anny Martina född år 1887 och dottern Hulda Kristina född år 1889, se vidare artikeln Joel Jonassons släkt. Detta betyder att det t.ex. under året 1885 finns tio personer i torpet och två år senare elva personer. Vilken helt annorlunda värld är inte detta jämfört med bostadssituationen i dagens moderna samhälle! Det hela har givetvis blivit alltmera ohållbar allt eftersom nya barn kom till. På hösten 1888 stod Lilla Kvarnatorp klart och dit flyttar nu Peter Magnus med sin familj samt hans far Lars och mor Katarina; tillsammans sex personer. Systern Blenda med make Joel och sin familj stannar dock kvar ett år i det gamla Fridhemstorpet men den 26 september 1889 är det dags för uppbrott även för dem. Familjen låter häst och kärra köra deras enkla bohag över sockengränsen till Werpeshult i Joels födelsesocken Stenbrohult. Den 27 maj 1905 insomnar Lars Kvarnström, före detta soldat vid Kronobergs regemente, Allbo kompani i torpet Lilla Kvarnatorp under Kvarnatorp Södregård. Dödsorsaken är bröstlidande. 37 Kanske är det sviterna efter den svåra bröstskada som han åsamkats på Gotland år 1854 som slutligen tar hans liv. Klockan 1 eftermiddag den 4 augusti ringde kyrkklockorna i Virestad kyrka för den gamle soldaten. NOTER 1 Jämshög A I:1 ( ) p Virestad A I:8 ( ) p Virestad A I:7 ( ) p Härlunda C:4 ( ) p Virestad A I:8 ( ) p Virestad AI:12 ( ) p Virestad AI:12 ( ) p Kronobergs regemente 357 b 303 och b Virestad EI:3 ( ) p Virestad C:6 ( ) p 51 + Virestad C:7 ( ) p Kronobergs regemente 357 ( ) b Tidningen Folkets röst Tidningen Folkets röst Tidningen Folkets röst Tidningen Folkets röst Tidningen Folkets röst Tidningen Folkets röst Generalmönstringsrulla för Kronobergs regemente ( ) s Torp och backstugor i Virestad. En inventering utgiven av Virestads hembygdsförening. Växjö Sid C. Grill: Statistiskt sammandrag af Svenska indelningsverket. I. Stockholm S Malin Svensson: Indelt soldat i Hamneda, Kungliga Kronobergs Regemente. Högskolan i Halmstad. B-uppsats i historia C. Grill: Statistiskt sammandrag af Svenska indelningsverket. II. Stockholm S C. Grill: Statistiskt sammandrag af Svenska indelningsverket. I. Stockholm S C. Grill: Statistiskt sammandrag af Svenska indelningsverket. I. Stockholm S Torp och backstugor i Virestad. En inventering utgiven av Virestads hembygdsförening. Växjö Sid C. Grill: Statistiskt sammandrag af Svenska indelningsverket. I. Stockholm S Sveriges försvar. Stockholm Del II. 28 Torp och backstugor i Virestad. En inventering utgiven av Virestads hembygdsförening. Växjö Statistik från Internet: arbetskommenderingar.htm#totalt. 30 Sven Rosborn: Malmöhus. Från 1400-talets kastell till 1900-talets museum. Malmö Namnrulla öfver Kommenderadt Befäl och manskap vid Kongl. Kronobergs regemente vid generalmönstringen den 28 juni Bidrag till Sveriges officiella statistik. Fångvården. Ny följd XII. Fångvårds-styrelsens underdåniga berättelse för år Stockholm Sven Rosborn: Malmöhus. Från 1400-talets kastell till 1900-talets museum. Malmö Virestad AI:22 ( ) p Virestad A I:31 ( ) p Torp och backstugor i Virestad. En inventering utgiven av Virestads hembygdsförening. Växjö Virestad F:7 ( ) p

12 50

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg.

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg. 2014-09-30 Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg. av Åke Öster Johan Hägg kommer från gården Tomasbol i Tydje församling, som senare slogs samman med Tösse församling. Ingår

Läs mer

Fadershuset. i tidens ström. Sune Askaner: En krönika om människor och händelser långt ner i Småland och i Sveriges sista krig.

Fadershuset. i tidens ström. Sune Askaner: En krönika om människor och händelser långt ner i Småland och i Sveriges sista krig. Sune Askaner: Fadershuset i tidens ström I tidens ström får alla plats. För en tid är vi där, på väg någonstans. Vart går färden och vad är målet? Ett liv kanske bara en tidsrymd mellan två årtal. Inte

Läs mer

Börje i Enet ("Börin") Stamtabell

Börje i Enet (Börin) Stamtabell Börje i Enet ("Börin") Stamtabell Tabell 1 Börje (Börin) Jönsson (1:682). Död 1693 i Enet, Svanaholm, Ås (F) [jane]. Levde i torpet Enet under Svanaholm, Ås Gift med Elin (1:683). Död 26 okt 1684 i Enet,

Läs mer

Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga.

Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga. Ängstugan nr 512 Rotegårdar var Bro, Långudden, Oppeby och Jursta i Ludgo 1678-1705 Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga. 1700 Mantalslängden uppger soldat

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 31 januari, 1833 Katarina, Stockholm

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 31 januari, 1833 Katarina, Stockholm Utskriftsdatum: 2012-04-11 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 62 Axel (August) Wilhelm Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 31 januari, 1833 Katarina, Stockholm

Läs mer

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22 Roten Roten ingick i Västerås kompani och hette från början Gammalby. Roten var frälse och bestod av landbönder under Wirsbo och Seglingsbergs Bruk. 1864

Läs mer

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Svea Linnéa Kraft 1909 1953 Johanna Charlotta Lundell 1876 1931 Johanna Nylin 1839-1920 Johan Frans Lundell 1840-1924 Anna Stina Hollsten 1807 1843 Anders Jansson

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Rullor och annat spännande

Rullor och annat spännande Rullor och annat spännande Malmö Släktforskarförening Tema: Rullor och annat spännande Vad är skillnaden mellan en ryttare och en soldat? Jämförelse Kavalleri - Infanteri Kavalleri Hästar Ryttare Rusthåll

Läs mer

Folkmängd i Kronobergs län 2003

Folkmängd i Kronobergs län 2003 Folkmängd i Kronobergs län 2003 Folkmängd i Kronobergs län 2003 ISSN 1103-8209, meddelande 2004:13 Text: Birgitta Blomdahl Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt av Länsstyrelsen Utgiven av: 1 Befolkningsutveckling

Läs mer

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård.

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård. 10 Tånnö Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård. Både Tånnö och Torskinge ligger nu i Värnamo kommun. Tånnö kyrka - (från Tånnös

Läs mer

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1 2005-12-03 Sida 1 Tabell 1 Lars Wibom (6102). Ryttare vid Majorens kompani, Livregementets dragoner. Född 1767 i Falu Kristine (W). Död mellan 1797 och 1805. Ryttare vid Majorens kompani tillhörande Livregementets

Läs mer

Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel

Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel Statens Indelningsverk beslutade år 1686 att varje hemman av viss omfattning skulle tillhandahålla bostad och ett jordbruk för en soldats försörjning.

Läs mer

Min mest spännande krigsupplevelse

Min mest spännande krigsupplevelse Min mest spännande krigsupplevelse LAURI TÖRNI: ASEVELI 1934-1954, Brother in Arms, (Vapenbroder) Jubileumspublikation, New York Fortsättnigskrig,1941-1944 Mars1943, Ontasjö (Ontajärvi), Öst-Karelen Korpral

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Anders Herman och Klara Josefina Alm

Anders Herman och Klara Josefina Alm Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

Joel Jonassons släkt. Av Sven Rosborn. Joel Jonasson och hans familj

Joel Jonassons släkt. Av Sven Rosborn. Joel Jonasson och hans familj Joel Jonassons släkt Av Sven Rosborn Joel Jonasson och hans familj Joel föddes i torpet Hjortholmen vilket låg under gården Werpeshult i Stenbrohult socken i Småland Året var 1859 och tidpunkten var dagen

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Nilsbygget??????? Horveryds Västragård. Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns (1834-1923). Flyttade 1887 till Bäckarydet.

Nilsbygget??????? Horveryds Västragård. Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns (1834-1923). Flyttade 1887 till Bäckarydet. Nilsbygget??????? Horveryds Västragård Sida 201 År Boende Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns (1834-1923). Flyttade 1887 till Bäckarydet. 1892 Grenadjär Klaes Emil Gustavsson Gräns. Flyttade hit från

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631.

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Källor och historisk metod A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Den 20 maj ansatte vi Magdeburg på allvar,

Läs mer

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON En Släktforskningrapport För ANDERS GÖRAN JOHANNESSON Skapad den 28 februari 2010 "The Complete Genealogy Reporter" 2006-2009 Nigel Bufton Software under license to MyHeritage Family Tree Builder INNEHÅLL

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga 1.5.1 Lantvärnet 1.5.2 Beväringar före 1886 1.5.3 Beväringar och värnpliktiga 1886- Värnpliktsorganisationens framväxt Den första

Läs mer

Släkten från GRENNA. 31/10 1801 i Ölmstad. B A126 Anna Pärsdotter * 19/2 1780 i Udderyd soldattorp i Ölmstad

Släkten från GRENNA. 31/10 1801 i Ölmstad. B A126 Anna Pärsdotter * 19/2 1780 i Udderyd soldattorp i Ölmstad Släkten från GRENNA Släkten från GRENNA Numreringen är unik för denna släkt och numren återfinns ej på annan plats. Dock användes för ursprungspersonerna, skrivna med fet stil, numren från antavlorna.

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska Selma Fingal, torparhustru och tvätterska I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren Selma som barn,

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.

Läs mer

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck.

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck. Förord 1 september 1939 invaderar Tyskland Polen och detta var början till andra världskriget. Det blev ett krig som varade i 6 hemska år. Över 20 miljoner icke- stridande miste sina liv. 6 miljoner människor

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON En Släktforskningrapport För ANDERS GÖRAN JOHANNESSON Skapad den 28 februari 2010 "The Complete Genealogy Reporter" 2006-2009 Nigel Bufton Software under license to MyHeritage Family Tree Builder INNEHÅLL

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

Systrarna på torpet Kajsalyckan

Systrarna på torpet Kajsalyckan Systrarna på torpet Kajsalyckan Av Eva Johansson Kajsa Johansdotter har gett namn åt torpet Kajsalyckan i Östergöl. Torpet Kajsalyckan i Östergöl i Älmeboda socken har fått sitt namn efter Kajsa Johansdotter.

Läs mer

Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26

Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26 Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26 Elsa Elvira Kraft 1908 1985 Svea Linnea Kraft 1909 1953 Elis Georg Kraft 1915 1980 Carl Georg Kraft 1881 1922 Johanna Charlotta Kraft 1856 Jan (Johan) Erik Kraft 1825

Läs mer

Båtsman. karin nilsson, text fredrik franke, illustration BLEKINGE MUSEUM

Båtsman. karin nilsson, text fredrik franke, illustration BLEKINGE MUSEUM Båtsman oo karin nilsson, text fredrik franke, illustration BLEKINGE MUSEUM Båtsmän i Blekinge DENNA BOK HANDLAR om båtsmannen i Blekinge, om hans familj och hans liv. Långt, långt tillbaka i tiden har

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Öfolket. En historia om bosättarna på Storön. Berättad av Lars Lundin

Öfolket. En historia om bosättarna på Storön. Berättad av Lars Lundin Öfolket. En historia om bosättarna på Storön. Berättad av Lars Lundin Redan före kommunsammanslagningen 1971 tillhörde Storön Åmål. Den första noteringen om detta, som man kan hitta i Tösse husförhörslängder,

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Jonny Nilsson 2013 Det är så här de flesta äldre Mönsteråsare minns husar Skog - i uniform och till häst på hembygdsföreningens årsfest.

Läs mer

Handboll var den stora sporten i Lägerhyddan och det var spel ända upp i division II för Skillingaryds IS.

Handboll var den stora sporten i Lägerhyddan och det var spel ända upp i division II för Skillingaryds IS. A. VÄSTRA LÄGRET A.7. IDROTT Idrott har alltid funnits på Slätten med Västra Lägret. I dag finns det en fast träningsplan för fotboll på Slätten och tidigare fanns här en ishockeyrink. Handboll och gymnastik

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

SKOMAKARE LARS PETER ISAKSSON

SKOMAKARE LARS PETER ISAKSSON SKOMAKARE LARS PETER ISAKSSON SKOMAKARE LARS FÖDD PETER 12 SEPT ISAKSSON 1823 FÖDD 12 SEPT 1823 STOREBROR TILL SVEN JOHAN ISAKSSON HERSLÖF FARBROR TILL CECILIA HERSLÖF Storebror till Sven Johan Isaksson

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Smedsl ä. Tiderman. genom tiderna. Anders August Sw ä

Smedsl ä. Tiderman. genom tiderna. Anders August Sw ä Smedsl ä kten Tiderman genom tiderna Anders August Sw ä rds anor Stjärnorna tindrade tysta för hundrade år tillbaka och skogen sov. Forsen dånade, hjulen dundrade, gnistorna sprakade, marken skakade hammaren

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet Ola Lönnqvist Från vaggan till graven Vi följer en person under 1800-talet Följ noga alla källor och sidor och se till att du förstår hur och var jag hittat informationen som jag skrivit av. På några ställen

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 238 i inventeringen.

Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 238 i inventeringen. Sid 1 av 6 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 238 i inventeringen. Torpets namn: Skräddaretorpet eller Skogen Tillhört gården: Järnstads Carlsgård Torpets art: Jordtorp Siste brukare av torpet: Torparen

Läs mer

Natur och kulturstig Livered

Natur och kulturstig Livered Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Anfäder Gustaf Henrik Petersson

Anfäder Gustaf Henrik Petersson Anfäder Gustaf Henrik Petersson Gustaf Henrik Petersson Snickare Född 1886-05-22 Öjaby Postgård Fridhem, Öjaby (G) 1) Bosatt 1890 Öjaby Postgård Fridhem, Öjaby (G) 2) Bosatt 1900 Öjaby Postgård Fridhem,

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer 1 Tunadalskyrkan 161127 Första Advent Hosianna- välsignad är han som kommer Idag är det festdag i kyrkorna. Det är första dagen på det nya kyrkoåret, Nyårsdag med nya möjligheter och nya påminnelser om

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga

Läs mer

Soldater vid Åstorp soldattorp, ST 1052 i Näshulta socken

Soldater vid Åstorp soldattorp, ST 1052 i Näshulta socken Soldater vid Åstorp soldattorp, ST 1052 i Näshulta socken 1 (14) Innehåll Axel Otto Brostedt...4 Anders (Wiberg) /Jernberg (Ersson)...5 Samuel Jernberg (Samuelsson)...6 Gustaf Adolf Kruse...7 Karl Anders

Läs mer

Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson

Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson John Axel Emanuel Gustafsson Disponent Född 1899-12-10 Berga nr 7, Kalmar landsförsamling (H) 1) Bosatt 1900 Berga nr 7, Kalmar landsförsamling (H) 2) Bosatt 1917-11-21

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Soldattorpet Bolstorp 1:1

Soldattorpet Bolstorp 1:1 Soldattorpet Bolstorp 1:1 Soldattorpet ligger hogt, lite sydvast om sjalva byn och bar troligen fatt sitt namn efter den urgamla slatterang som kallas / kallades for " Bolet" och som torpet gransar intill.

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 28 april, 1873 Malmö Caroli, Malmöhus län

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 28 april, 1873 Malmö Caroli, Malmöhus län Utskriftsdatum: 2012-04-11 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Annummer: Förnamn: Efternamn: 31 Alma Sofia Charlotta Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 28 april, 1873 Malmö Caroli, Malmöhus län

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Del 1 Barn- och ungdomsår, underbefäl på Skillingaryd 1885-1914

Del 1 Barn- och ungdomsår, underbefäl på Skillingaryd 1885-1914 Del 1 Barn- och ungdomsår, underbefäl på Skillingaryd 1885-1914 Barn- och ungdomsår 1885-1906 När Albert föds den 22 februari 1885 bor familjen sedan sex år i torpet Risängen i Hakarp 1 församling i Jönköpings

Läs mer

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR 1 Ola Lönnqvist En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR Information erhållen 21/8 2011 av Gunnar Frisén: Bror Frisén, far till Gunnar Frisén, född 6 feb 1914. Axel Frisén, släkting i Skövde. Forskning den 21-22/8

Läs mer

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl

Läs mer

Ekalyckan och Klockarebolet

Ekalyckan och Klockarebolet Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl

Läs mer

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA J A Lundins farfars släkt i Holmestad Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. 82 Brännebrona... 1 Anor till Nils* Magnusson Lundin... 2

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

KILINGE 1:3. Kilinge efter nybyggnaden

KILINGE 1:3. Kilinge efter nybyggnaden KILINGE 1:3 Kilinge efter nybyggnaden 1908-1910. Hit kom Anders Olsson, född 1795 i Boberg och hustrun Johanna Nilsdotter, född 1799 i Restad, från Boberg 1824. De fick 2 barn Maja Lena född 1822 och Olof

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Stormaktstiden Lärarmaterial

Stormaktstiden Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier, samt för att urskilja texters budskap, både de

Läs mer

Jes 9:1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande

Jes 9:1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande Jes 9:1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande dagar skall han ge ära åt trakten utmed havsvägen, landet

Läs mer

Bondgossen kammarherre

Bondgossen kammarherre q Bondgossen kammarherre b Sagan är satt med typsnittet Semper, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Fiskarebo. Lundholmen

Fiskarebo. Lundholmen Fiskarebo Lundholmen Sida 52 Backstuga under Lundholmen. Nu tillhör marken Sunnerby Ågård. Sista inv. Johan August Karlsson, f. 1861 i Moheda, och hustrun Eva Nilsdotter, f. 1868 i Blädinge. De flyttade

Läs mer

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 30 augusti Efter en natts tågresa från Örebro och en dags vandring i Östersund med besök bl.a. på Jämtlands läns museum,

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer