Didaktiska konsekvenser i olika lärande miljöer

Transkript

1 Didaktiska konsekvenser i olika lärande miljöer Jane Meckbach Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH En idrottslärares arbete är både varierande och skiftande. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera idrottslärarnas framställning av sin praktik, dvs. synliggöra de miljöer och erfarenheter som genererar ämnets innehåll. Föreliggande text tar sin utgångspunkt i en närstudie av idrottslärares praxis i relation till de uppgifter som finns i den pedagogiska verksamheten i skolan. Inledning Vad är det som påverkar idrottslärarens undervisning av dagens elever i ett ämne där kroppen och fysisk aktivitet är i fokus, såväl i skolan som i samhället för övrigt? Den enskilde läraren och skolan har idag ett stort ansvar att tolka de statliga styrdokumenten och genomföra en meningsfull undervisning. Att vara lärare i dagens målrelaterade skola, där varje enskild skola utifrån de statliga styrdokumenten skriver fram sina lokala arbetsplaner för varje enskilt ämne, kan variera. I den lokala kursplanen för exempelvis idrott och hälsa skall läraren ta hänsyn till de statliga styrdokumenten, den enskilda kommunens skolplan samt de lokala förutsättningar som finns vid den enskilda skolan. Att vara fysiskt aktiv och ha rätt till att delta i idrottslig verksamhet måste, menar Lars-Magnus Engström, ses som en rättighet för alla barn. Vidare framhåller han att skolan är den absolut viktigaste miljön för påverkan till fysisk aktivitet därför att skolan når alla barn och ungdomar. 1 En idrottslärare måste förhålla sig till den sociala situation som skolan utgör i allmänhet och dessutom i relation till den enskilda skolan i den miljö och kontext som den befinner sig i. Skolan i sig är en institution med både lång historia och starka traditioner vilket förmodligen formar arbetet i skolan. Denna text kommer att ha ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär att jag utgår från att lärandet inte bara är ett kognitivt fenomen utan också ett sinnligt och socialt fenomen, där en viktig förmåga är att kunna delta i en social praktik. I ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande kommer aktiviteterna vara det som utformar ämnets praktik. 2 Ingrid Carlgren menar att ett sociokulturellt perspektiv på lärande öppnar för nya sätt att se på, förstå och tala om pedagogiska verksamheter. För att komma åt det lärande som pågår blir det lika viktigt att fokusera verksamheten som de individer som skall lära. 3 Vidare menar hon att fokus bör ligga på att beskriva och analysera praktiken som miljö för lärande, eftersom de aktiviteter som strukturerar praktiken utgör en del av lärandet 4. I den flervetenskapliga studien Skola-Idrott-Hälsa 2001 (SIH) 5 har 75 undervisande lärare i idrott och hälsa undersökts via enkäter med öppna och slutna svarsalternativ varav 16 lärare 1 Lars-Magnus Engström (2004a): Barns och ungdomars idrottsvanor i förändring Svensk Idrottsforskning, Årgång 13, nummer 4, s Ingrid Carlgren, (1999): Pedagogiska verksamheter som miljöer för lärande, i Miljöer för lärande, red. Carlgren, I. Lund: Studentlitteratur, s Ibid., s Ibid. 5 För en utförligare redovisning av hela SIH-projektet läs Lars-Magnus Engström (2004b): Skola-Idrott-Hälsa: En presentation av SIH-projektet, Svensk Idrottsforskning. Årgång 13, nummer 4, s

2 även har intervjuats. Dessa studier är redovisade i tidigare rapporter och artiklar. 6 Hösten 2002 genomfördes en uppföljningsstudie vars syfte var dels att belysa hur olikheter i barns fysiska aktiviteter avspeglades i motorisk förmåga och hälsotillstånd, dels att analysera skolans, närmiljöns och levnadsvillkorens betydelse. Vidare var ett viktigt syfte att studera hur barnen förändrade sina vanor från vårterminen i år 6 till höstterminen i år 8. För att möjliggöra ovanstående analyser valdes de fem skolor som hade mest respektive sex skolor som hade de minst, fysiskt aktiva eleverna ut från basmaterialet En lärarenkät besvarades av totalt 75 lärare (2001). Utav dessa var tio (5 män och 5 kvinnor) från de skolor som kom att följas upp 1,5 år senare. I materialet framgick att vid de lågaktiva skolorna (skolår 6) undervisade en man och fyra kvinnor samt vid de högaktiva skolorna (skolår 6) var fördelningen tre män och två kvinnor. Alla utom en hade lärarexamen. Samtliga lärare hade erfarenhet av föreningsidrott varav två lärare från de lågaktiva och fyra från de högaktiva skolorna var aktiva på motionsnivå vid undersökningstillfället. Ingen tävlade på elitnivå men en i vardera grupp hade tidigare varit det. Fler lärare från de högaktiva skolorna var ledare och styrelsemedlemmar i en förening. Undervisningstiden för idrott och hälsa skilde sig åt mellan de lågaktiva skolorna (70 till 90 minuter/vecka) och de högaktiva skolorna (90 till 105 minuter/vecka). Andra resultat som framträdde var att lärargruppen vid de högaktiva skolorna i högre grad föredrog fortbildning som gavs vid högskolor med inriktning mot idrottsämnet. Lärarna vid de lågaktiva skolorna föredrog i större utsträckning fortbildning som var riktad till hela personalgruppen. Skillnader som framträdde vad gäller mål för undervisningen var att lärarna vid de högaktiva skolorna framhöll som mycket viktigt; att utveckla social kompetens och lära eleverna simma. Lärarna från de lågaktiva skolorna framhöll som mycket viktigt; att ge kunskaper i de vanligaste idrotterna. Uppföljningsstudien genomfördes hösten 2002 på plats vid respektive skola. Vid detta tillfälle genomfördes även en skattning av kvaliteten på lokaler, utrustning för såväl inomhus- som utomhusaktiviteter, skolgårdens tillstånd och närmiljön. I följande figurer (1 och 2) visas den totala skattningen av de (6) minst aktiva skolorna respektive de (5) mest aktiva skolorna. Kvalitetsskattning 20 skattning totalt lågaktiva skolor Figur 1. Kvalitetsskattning vid lågaktiva skolor 6 Suzanne Lundvall, Jane Meckbach, Britta Thedin Jakobsson (2002): Lärarnas syn på ämnet idrott och hälsa, Svensk Idrottsforskning. Årgång 11, nummer 3, s ; Suzanne Lundvall & Jane Meckbach (2004): Fritt och omväxlande! Lärares bakgrund och tankar om sitt yrke, i Mellan Nytta och Nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa, red. Håkan Larsson & Karin Redelius. Stockholm: Idrottshögskolan; Suzanne Lundvall & Jane Meckbach (2004): Fritt och omväxlande! Lärares bakgrund och tankar om sitt yrke! Svensk Idrottsforskning. Årgång 13, nummer 4, s ; Jane Meckbach (2204): Ett ämne i förändring! Lärares reflektion över ämnet idrott och hälsa i grundskolan, Svensk Idrottsforskning. Årgång 12, nummer 4, s Engström (2004b), s. 7. 2

3 Kvalitetsskattning 20 skattning totalt högintensiva skolor Figur 2. Kvalitetsskattning av högaktiva skolor En helt entydig bild framträder inte, hälften av de lågaktiva skolorna (3 av 6) bedöms ha en mycket låg kvalitet. En stor variation framträder dock det finns lågaktiva skolor med mycket hög kvalitet och högaktiva skolor med mycket låg kvalitet. Låt mig ge en kortfattad beskrivning av eleverna från de högaktiva respektive de lågaktiva skolorna med hjälp av Lars-Magnus Engströms redovisning. Några resultat som framträder mellan den första datainsamlingen (2001) och den andra 2002 är att skillnaden mellan eleverna i de hög- respektive lågaktiva skolorna återfinns. De aktiva skolorna har fortfarande elever som är mer aktiva än de elever som kom från lågaktiva skolor, andelen medlemmar i idrottsförening är högre bland eleverna från högaktiva skolor samt eleverna från högaktiva skolor anstränger sig mer på idrott och hälsa lektionerna. Sammanfattningsvis pekar iakttagelserna på att skillnaderna mellan högaktiva och lågaktiva (mindre aktiva) elever till en stor del kan förklaras av miljöfaktorer. Vilken påverkan på elevers lust till rörelse och lärande inom ämnet idrott och hälsa har då idrottsläraren? Hur kommer det sig att vid vissa skolor är eleverna väldigt fysiskt aktiva och vid vissa skolor mindre aktiva? Är det idrottslärarens inställning till ämnet, hans/hennes sätt att undervisa, eller är det andra faktorer som påverkar elevers aktivitetsnivå/medverkan? Detta var några av de funderingar som låg till grund för att åter intervjua ett antal lärare. I uppföljningsstudien, där lärare från de båda ytterlighetsmiljöerna intervjuades, vill jag beskriva och analysera lärarnas framställning av sin praktik, dvs. synliggöra de miljöer och erfarenheter som genererar ämnets innehåll. Denna studie fokuserar på lärarnas utbildning, vad de anser vara viktig kunskap i ämnet idrott och hälsa, målet med ämnet i skolan och tankar om sitt lärarskap. Lärande och erfarenhet Skolan har många gånger kritiserats för att den inte liknar verkligheten eller utgår från riktiga praktiska verksamheter. Skolans arbete blir en del av skolkulturen och en form av ersättningsaktiviteter i relation till autentiska praktiker. 8 Elevernas aktiviteter är således inte praktikernas vilket kan innebära att skolan inte känns meningsfull. Hur förhåller det sig med ett ämne som under lång tid har karakteriserats som ett praktiskt estetiskt ämne, dvs. ett ämne 8 Carlgren (1999). 3

4 där kunskapsinhämtningen erövras genom upplevelse, varseblivning och kroppslig rörelseträning? 9 Vi vet att många ungdomar tidigt kommer i kontakt med och deltar i organiserad och oorganiserad idrottsverksamhet på sin fritid. Vi vet också att många som väljer att utbilda sig till och arbeta som idrottslärare har stor erfarenhet av idrottsverksamhet utanför skolans fält. Lärarkåren inom ämnet idrott och hälsa har således redan mött konkreta budskap om hur rörelseträning både ska och inte ska bedrivas 10. Ur ett perspektiv har dessa personer erövrat pedagogiska/didaktiska/metodiska förhållningssätt som baseras på konkreta erfarenheter från ett deltagande (och lärande) i en väl avgränsad socialt inriktad idrottslig verksamhet, där aktiviteterna strukturerar praktiken. Därför känns det viktigt att studera idrottslärarnas bakgrund och erfarenheter som ett led i att erfara deras undervisning/praktik som miljö för lärande. Eftersom de valda aktiviteterna strukturerar praktiken och utgör en del av lärandet. Detta gör det intressant att studera bakgrunden hos dem som undervisar i idrott och hälsa i de två extremgrupperna. Lärarna i studien Vid uppföljningsstudien 2002 intervjuades lärare i idrott och hälsa vilka antingen fanns på år 6 skolan (omfattade även skolår 8) eller på högstadieskolan där eleverna nu gick. Totalt deltog 17 lärare (11 kvinnor och 6 män) som undervisade i idrott och hälsa. Av dessa undervisade nio lärare (6 kvinnor och 3 män) på skola, som i denna studie hade klassificerats som skolor, med mest fysiska elever (högaktiv) och åtta (5 kvinnor och 3 män) från skolor med minst fysiska elever (lågaktiv). Hur såg lärargruppens utbildningsstatus ut? I figur 1 framkommer lärarnas utbildning uppdelat på idrottslärarexamen med minst 60 poäng i idrott (idrottslärare), lärarexamen som i denna studie varierar mellan 5 till 20 poäng idrott (lärarexamen) samt outbildade lärare. Undervisande lärare n=17 antal lågaktiva högaktiva totalt idrottslärare lärare outbildad Figur 3. Undervisande lärare vid extremskolorna hösten Meckbach, J. & Söderström, S. (2002): Estetik och kroppsrörelse, i Pedagogiska perspektiv på idrott, red. Engström, L-M., Redelius, K. Stockholm: HLS förlag, s Lars-Magnus Engström (1999): Idrott som social markör. Stockholm: HLS förlag; Per Nilsson (1998): Fritid i skilda världar. Stockholm: Ungdomsstyrelsen; Karin Redelius (2002): Ledarna och barnidrotten: idrottsledarnas syn på idrott, barn och fostran. Diss. Stockholm: HLS förlag; Idrottens själ: Nordiska museets och Skansens årsbok (2000). Stockholm: Nordiska museets Förlag. 4

5 Vid de högaktiva skolorna hade fyra lärare en idrottslärarexamen, tre hade annan lärarexamen, en hade lokal lärardispens och slutligen var en outbildad. Vid de lågaktiva skolorna återfanns sex idrottslärare, en hade annan lärarexamen samt en var outbildad. Totalt i studien ingick således tio idrottslärare, fyra lärare med annan lärarexamen med varierande antal poäng i idrott och tre var outbildade lärare. Totalt har 82 procent av lärarna som undervisar i idrott och hälsa genomgått en lärarutbildning. Cirka 41 procent av de intervjuade har minst 5 poängs utbildning eller ingen utbildning alls inom kunskapsområdet idrott. Värt att notera är att det återfinns flest idrottslärare i de lågaktiva skolorna. I basstudien (2001) deltog 75 lärare som undervisade i ämnet idrott och hälsa från 48 slumpmässigt utvalda skolor. 73 procent hade genomgått en lärarutbildning. Studien visade dock att ju yngre elever som undervisas i idrott och hälsa, ju lägre utbildade lärare i formell mening förekom. Liknande resultat återfinns även i internationella studier. 11 I uppföljningsstudien var drygt 40 procent inte ämnesbehöriga i ämnet idrott och hälsa. Vad detta kan få för konsekvenser för elevers lärande och för ämnets status i skolan kan således diskuteras. En konsekvens av detta kan bli att undervisningen byggs upp kring en lärares praktiska kunskap, vilken har sin motoriska och sinnliga bas djupt förankrad i kroppen 12. I en många gånger pressad undervisningssituation kan det därför lätt bli att det som man behärskar kroppsligen och har stor erfarenhet av också kommer att dominera undervisningen. Är jag trygg i exempelvis bollspel är det lätt att undervisningen domineras av detta. Hur går undervisningen till och vad ska eleverna lära sig i idrott och hälsa? I inledningstexten skrev jag att jag utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärandet där jag särkilt vill studera praktiken som miljö för lärandet. Jag har valt att studera vad lärarna lyfter fram som viktig kunskap, vilka aktiviteter som strukturerar praktiken och hur själva kunskapsprocessen går till i de två studerade miljöerna; lågaktiva respektive högaktiva skolor. Vad vill lärarna med sina elever? Lärargruppen från de lågaktiva skolorna vill att eleverna ska röra på sig och tycka att det är roligt med lektionerna i idrott och hälsa. Några av lärarna påtalar vikten av att lära eleverna olika idrotter. En annan lärare framhåller att eleverna ska bli trygga i undervisningen och bli kompis med sin kropp samt att de ska försöka utifrån sina egna förutsättningar. En av lärarna säger att eleverna får vara med och bestämma innehållet i lektionerna vilket motiveras med att eleverna då tar både ansvar för sin egen träning men också motiveras till att delta i lektionerna. Den bild som framträder i denna lärargrupps utsagor är att eleverna ska lära sig varför man tränar olika idrotter, en lärare utrycker detta med vid häcklöpning så försöker jag få in att de lär sig vilken som är deras starka fot. 11 Hardman, K. & Marshall, J. (2000): World-wide Survey of the State and Status of School Physical education the Final Report to the International Olympic Committee. Manchester: University of Manchester, UK. Ett liknande mönster återfinns i deras rapport som spände över samtliga världens kontinenter. Eriksson, C., m.fl. (2003): Skolämnet idrott och hälsa i Sverige en utvärdering av läget hösten Örebro: Örebro universitet. I delstudie om lärarna i idrott och hälsa framkom att drygt 80 procent av de tillfrågade lärarna hade en lärarutbildning. Det var dock färre utbildade lärare på grundskolan än i gymnasieskolan. 12 Sven-Erik Liedman (2002): Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper. Stockholm: Bonnier, s

6 En samstämmig bild av lärarna i denna grupp (högaktiva skolorna) är att de strävar efter att alla elever är med i undervisningen. Vidare uttalar de att man vill skapa trygghet i sina elevgrupper, vilket en av lärarna uttrycker på följande sätt att ge trygghet till eleverna så att eleverna kan hantera olika situationer ty det finns inget ämne där man så snabbt kan sabotera någons självförtroende eller självbild som i idrott. Lärargruppen menar också att eleverna ska lära sig om hur kroppen fungerar exempelvis uttrycker en lärare sig på följande sätt: Först ja dels rent motoriskt man blir bättre och kan hålla koll på saker och ting och hur kroppen fungerar. Sen betydelsen av att rörelse, kroppens rörelse, det är viktigt Flera av lärarna framhåller det viktiga i att ge eleverna förståelse för hur viktigt det är att de tar eget ansvar för kunskapsinhämtningen, att de exempelvis lär sig att värma upp inför en aktivitet, att varje individ tar reda på vad som passar mig och vad jag är intresserad av. Flera av lärarna påpekar det viktiga i att alla elever ska få grunder i en rad olika rörelseaktiviteter, en form av livskunskap, men även att hitta individuella lösningar för att stimulera till fysisk aktivitet. En lärare uttrycker nyttoperspektivet och viktigheten i ämnet med följande: orientering det lär de sig att det har de ju nytta av men de lär sig också att det är viktigt att röra på sig det är viktigt att träna olika muskelgrupper. Ytterligare en annan lärare påtalar att eleverna ska förstå samband av fysisk aktivitet och hälsan. I denna grupp framträder en mer homogen bild av vad de vill med eleverna i idrott och hälsa där trygghet, deltagande och eget ansvar för träning framstår som viktiga element. Innebörden av ämnet idrott och hälsa Skolämnet heter sedan 1994 idrott och hälsa. Det är inte bara ett namnbyte (från idrott till idrott och hälsa) utan ämnets tid till förfogande har reducerats, ämnet har blivit målrelaterat (likt skolans övriga verksamhet) samt fått ett nytt innehåll. 13 Vilken innebörd har ämnet i dagens skola? Hur formulerar lärarna i idrott och hälsa sig kring ämnet och vad förpliktigar ämnets namn? Samtliga lärare från de lågaktiva skolorna lyfter fram att den stora förändringen är hälsoperspektivet i ämnet. Det framgår i intervjumaterialet att man lägger fokus vid hälsobegreppet på olika sätt i undervisningen. Vad är då hälsa? Någon uttrycker det som att man är frisk i kroppen så att säga men det har ju också med huvudet att göra. En annan lärare menar att man idag talar med sina elever om vad hälsa är för något det måste ju vara hälsosammare att cykla till kiosken och köpa godis än att ta moppen Vad är ännu hälsosammare än att cykla då? Ja man kan ju gå eller springa ska jag köpa godispåsen, eller? I intervjumaterialet framgår tydligt hur begreppet hälsa problematiseras av lärarna dels utifrån ett nyttighetsperspektiv att röra på sig, äta bra mat, behovet av sömn, vila etc., dels utifrån ett investeringstänkande att eleverna ska förstå varför man rör på sig så att kroppen ska fungera hela livet. Några av lärarna menar att de inte har rena teorilektioner utan jag bakar in den i undervisningen en annan menar att hälsa är att framförallt att delta på idrottslektionerna Lärarna vid de högaktiva skolorna framhåller att innebörden av namnändringen har medfört att man fokuserar undervisningen mer mot ett motionsinriktat ämne än ett prestationsämne i olika idrotter. Ämnet står idag, som en av lärarna uttrycker det, för att vi ska ha friska ungdomar och friska vuxna till att ha ett förhållningssätt till sig själv och till att röra sig som 13 Meckbach, J. & Söderström, S. (2002): Kärt barn har många namn idrott och hälsa i skolan, i Pedagogiska perspektiv på idrott, red. Engström, L-M., Redelius, K. Stockholm: HLS förlag, s

7 gör att jag blir frisk och har hälsa. Hälsobegreppet och hur det gestaltar sig i undervisningen har ingen entydig mall utan någon menar att målet är att eleverna ska förstå vikten av att röra på sig och medlet är olika rörelseaktiviteter och lekar. En annan lärare framhåller att hon hela tiden undervisar i hälsa genom dialog med eleverna och med ett innehåll som förmedlas under lektionstiden. Även i denna grupp framträder såväl ett nyttighetsperspektiv som ett investeringstänkande av att ha kunskaper i hälsa (fysisk aktivitet, kost, sömn) och hur man genomför olika aktiviteter. En lärare menar att få eleverna att förstå olika samband såsom: vad är det som gör att jag är frisk och kan hålla mig sund, en annan av lärarna ger följande exempel: att må bra, att orka med sin vardag och att inte behöva jobba på 100 procent när man ska bära hem matkassarna från affären utan att man faktiskt har kraft kvar att göra annat Viktiga mål för undervisningen? Målen för undervisningen i lärargruppen från de lågaktiva skolorna fokuseras kring två huvudteman; för det första kring att lärarna vill få eleverna intresserade av fysisk aktivitet av något slag här och nu, men även för ett livslångt motionerande. Det andra motivet är att få eleverna fysiskt aktiva och att de ska förstå att det är viktigt att träna kroppen att vara aktiva att de ska förstå att det är rätt viktigt att röra sig. Andra mål som lyfts fram är att träna sin egen kropp för att må bra, aspekter gällande motorisk träning, att ha roligt och få en positiv inställning till idrott. Flera av lärarna lyfter fram att det är viktigt att träna eleverna i den sociala delen i ämnet idrott och hälsa. I lärargruppen från de högaktiva skolorna framträder många olika motiv för målet med ämnet. Några framhåller att de vill möta alla elever och att de ska finna glädje att röra på sig samt få möjlighet till att lära känna sin kropp och sig själv. Här lyfts såväl fysiska, psykiska som sociala kompetenser fram. Andra betonar att elever får kunskaper om varför motion är viktigt, hur man ska genomföra olika aktiviteter och hur detta kan ske under trivsamma former, att finna glädje i att röra sig. En av lärarna uttrycker sig på följande sätt få dem att förstå att tycka att det är kul att röra på sig och framförallt de som annars aldrig gör det mitt mål alltså mitt viktigaste det är ju att försöka nå alla Hur går undervisningen till? Lärarna från de lågaktiva skolarna var inte helt vana att analysera den egna undervisningsprocessen. Samtalen kom att handla om allt från den enskilda undervisningslektionen till årsplaneringen i form av perioder av olika aktiviteter eller inrutade lektioner i relation till skoltävlingar. Vidare handlade samtalen om undervisningen utifrån ett slumpmässigt innehåll av elevers önskemål, årstid, eller lokaltillgång. Den enskilda lektionens innehåll kunde se ut enligt följande utsaga: en samlig i början, man kollar av att alla är där och om det är någon som inte är med så kollar man varför, orsak och kan göra något annat i stället, promenera eller vara i styrketräningslokalen i stället. Och sen ja oftast någon uppvärmning kan vara med musik eller lek och sen oftast då någon huvudaktivitet. Idag har jag kört boll, vanliga övningar mycket en och en och studsa och fånga och sen lite roligt med Fia basket. Och sen var lektionen slut. Lärarna som beskrev sina planerade perioder utgick från årstider och särskilda idrottsaktiviteter. En av lärarna framhöll följande: ja uteperioden först då har jag fortfarande ganska mycket friidrott springa kortdistans och de får hoppa längd och stöta kula och sen har vi ju naturligtvis bollspel med fotboll ultimate och lacross och sen traditionell brännboll oktober flyttar vi in och inomhus ja det är väl 7

8 kondition, styrka ibland till musik och ibland ren cirkelträningsform lite redskapsgymnastik. Ja styrka och kondition det är ju sådant som kommer lite då och då under hela läsåret och likadant bollspelen ligger i olika perioder och sen dans ja foxtrott, bugg och lite salsa. Flera av lärarna hade en tänkt årsplanering och några lyfte fram att man konditionstestade elever eller att olika former av skoltävlingar styrde lektionsinnehållet. En av dessa lärare lyfte fram elevers omsorg om att känna sig trygga i gruppen och om undervisningens innehåll: bara dela lag så att alla ska jobba med alla nu kör vi en tävling men hur beter man sig, är det lika viktigt att vara en bra vinnare som en bra förlorare? jag känner att det är sådana grejer man jobbar med hela tiden. Ingen av lärarna problematiserade innehållet i relation till elevers lärande eller progression av kunskaper i ämnet idrott och hälsa. Samtliga lärare från de högaktiva skolorna arbetar efter en årsplanering med utomhus- och inomhusperioder innehållande olika lek- och idrottsaktiviteter. Ett välplanerat och varierat innehåll för att möta olika elever omnämns också. Några av lärarna påpekar vikten av god planering och ett klart mål med själva undervisningsinnehållet. En lärare uttrycker det på följande sätt vi försöker jobba så att vi har en slags överskrift för oss själva, kanske så att vi vet varför vi, varför vi gör det här. En annan av lärarna menar att idrottslärarkollegiet planerar innehållet tillsammans vi lägger upp ämnesinnehållet tillsammans vi pratar mycket om vad vi ska göra i sjuan, i åttan och i nian och så försöker vi då följa en röd tråd så att det blir en fördjupning så att de lär sig mer och mer eftersom. Denna grupp av lärare talar mindre om de specifika idrottsaktiviteterna, någon tar utgångspunkt i utomhusundervisningen och dess möjlighet till lärande och träning av exempelvis konditionen eller att lära sig orientera. Sammanfattande diskussion Vem är läraren i idrott och hälsa i de undersökta skolorna, som i denna studie är refererade till två skilda miljöer; lågaktiva och högaktiva skolor? Den tidigare nämnda basstudien inom SIH-projektet visar att lärarna har en mycket varierad utbildningsbakgrund. Lärarstudiens empiri baseras på ett rikstäckande slumpmässigt urval av ett antal grundskoleklasser i år 3, 6 och 9, där de lärare som undervisar de utvalda klasserna i idrott och hälsa har undersökts. I denna uppföljningsstudie som genomfördes 1,5 år senare och riktade sig till ett antal extremskolor gällande elevers fysiska aktivitetsstatus valdes de skolor som hade mest (5 st) respektive minst (6 st) fysiskt aktiva eleverna ut från basmaterialet Vid dessa skolor intervjuades lärare som undervisade i ämnet idrott och hälsa. I studien har 17 lärare deltagit varav 82 procent av dessa har genomgått en lärarutbildning. Nära hälften (41 procent) har mellan 5 till 20 poängs utbildning eller ingen utbildning alls inom kunskapsområdet idrott. Det återfinns lika många utbildade lärare i de båda extremgrupperna. I denna studie har jag sökt efter eventuella skillnader mellan lärarnas tal om ämnet idrott och hälsa utifrån deras verksamhet (lågaktiva respektive högaktiva skolor). Vad vill då lärarna med sina elever, eller med andra ord vad ska elever lära sig på lektionerna i Idrott och hälsa? Tonvikten i vad elever ska lära sig skiljer sig något mellan de båda kategorierna. Min tolkning av vad lärarna från de lågaktiva skolorna framhåller som viktigt är att fokus ligger på att eleverna ska undervisas i och gör olika färdiga idrotter, att de ska ha roligt samt att viss elevmedverkan förekommer i valet av aktiviteter. Lärarna från de högaktiva skolorna fokuserar på att alla elever oavsett förutsättningar ska delta och finna trygghet i gruppen, lära sig hur man tränar sin kropp. Vidare tränas elever i att de ska förstå sambandet mellan fysisk 8

9 aktivitet och hälsa samt att eleverna själva ska ta ansvar för sitt eget lärande (inte bara bli matade). Min tolkning är att den sistnämnda gruppen lägger ett större ansvar på eleven ska lära sig att förstå olika samband och att de inte lägger så stort fokus på de enskilda idrottsaktiviteterna. Vad undervisar lärarna sina elever i och hur går det till? Undervisningen vid de lågaktiva skolorna verka variera då lärarna uppger att en del utgår från en årsplanering andra har ett slumpmässigt innehåll där eleverna får välja vid varje tillfälle. Lektionerna innehåller olika idrottsaktiviteter som är styrda till årstider utomhus och inomhus, flera av lärarna framhåller att undervisningen siktar till olika skoltävlingar och flera har konditionstester och andra prov. Lärarna vid de högaktiva skolorna planerar ensamma eller tillsammans med kolleger innehållet för hela året, för olika miljöer inomhus såväl som utomhus. Flera framhåller målet med undervisningen och talar om en röd tråd och progression av lärandet. Undervisningen ska ge möjlighet till lärande om kroppen samt till att träna utifrån olika förutsättningar. Min tolkning blir att undervisningen skiljer sig väsentligt åt vid dessa skolor. Vid de lågaktiva skolorna varierar planering och innehåll samt tävling och prestation av idrotter står i fokus. På vilket sätt talar lärarna om lärandet inom idrott och hälsa? I sina svar kommenterar de inte ämnet eller lärandet i termer av rörelsebildning, kroppserfarenhet, koordinativ, rytmisk och motorisk förmåga, etc. Dessa kunskapsmål återfinns i kursplanen. Däremot lyfter lärarna från de lågaktiva skolorna fram olika idrottsaktiviteter och att alla ska få kunskaper om vikten av att utöva fysisk aktivitet samt den sociala träningen i ämnet. Lärarna från de högaktiva skolorna formulera sig likartad, men än mer betonas vikten av att utveckla individens sociala, psykiska och fysiska förmåga. Kanske kan detta förstås i termer av att flest idrottslärare återfinns vid de lågaktiva skolorna. En engelsk studie hävdar att idrottsligt orienterade lärare betonar sociala inlärningsmål mer än icke traditionellt idrottsutbildade, vilka sätter lärandeprocesser främst. 14 Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan jag dock konstatera att eleverna i ämnet idrott och hälsa får kunskaper som ger dem möjlighet att medverka och delta i den socialt utformade idrottsliga praktik som verkar utgöra grunden i ämnet. De förvärvar kunskaper i samarbete och hur olika idrottsliga färdigheter ska utövas. Av de lärare som ingår i studien framhåller flera att de har hälsoarbetet eller hälsa som en viktig ingrediens i undervisningen, vilket man kan förmoda också påverkar valet av de aktiviteter och den miljö som i slutändan skapar ämnets innehåll. Den konsensus som framkommer i denna studie rörande ämnets innebörd eller dess grundvalar har jag utifrån lärarnas utsagor tolkat som att det vilar på ett Hälso- och aktivtetsperspektivet. Lärargruppen från de högaktiva skolorna framhåller dessutom att ämnet är ett motionsinriktat ämne (utan tävling) men även ett nyttighetsperspektiv för framtida (dvs. investering) leverne är viktiga grundvalar i ämnet. Diskussioner om vad som ska eller bör utgöra grunden för ämnet förekommer i många länder och i exempelvis Storbritannien försöker lärarutbildare lansera begreppet bildning (literacy) för att på så sätt utvidga kunskapsbegreppet. 15 Min text får ses som ett bidrag i arbetet med att förstå hur olika sociala miljöer påverkar undervisningssituationen för lärare och elever samt det som utgör miljön för lärandet i ämnet idrott och hälsa. 14 Curtner-Smith, M. D., Meek, G. A. (2000): Teacher value orientations and their compatibility with the National Curriculum for Physical Education in European Physical Education Review. Vol. 6:1, pp Whitehead, M. (2001): The concept of Physical Literacy, in European Journal of Physical Education 2001, vol.6: 6, pp

10 Referenser Carlgren, I. (1999): Pedagogiska verksamheter som miljöer för lärande, i Miljöer för lärande, red. Carlgren, I. Lund: Studentlitteratur, s Curtner-Smith, M. D., Meek, G. A. (2000): Teacher value orientations and their compatibility with the National Curriculum for Physical Education in European Physical Education Review. Vol. 6:1, pp Engström, L-M (1999): Idrott som social markör. Stockholm: HLS Förlag. Engström, L-M. (2004a): Barns och ungdomars idrottsvanor i förändring Svensk Idrottsforskning, Årgång 13, nummer 4, s Engström, L-M. (2004b): Skola-Idrott-Hälsa: En presentation av SIH-projektet Svensk Idrottsforskning, Årgång 13, nummer 4, s Eriksson, C., m.fl. (2003): Skolämnet idrott och hälsa i Sverige en utvärdering av läget hösten Örebro: Örebro universitet. I delstudie om lärarna i idrott och hälsa framkom att drygt 80 procent av de tillfrågade lärarna hade en lärarutbildning. Det var dock färre utbildade lärare på grundskolan än i gymnasieskolan. Hardman, K. & Marshall, J. (2000): World-wide Survey of the State and Status of School Physical education the Final Report to the International Olympic Committee. Manchester: University of Manchester, UK. Ett liknande mönster återfinns i deras rapport som spände över samtliga världens kontinenter. Liedman, S-E. (2002): Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper. Stockholm: Bonnier. Lundvall, S., Meckbach, J., Thedin Jakobsson, B. (2002): Lärarnas syn på ämnet idrott och hälsa, Svensk Idrottsforskning. Årgång 11, nummer 3, s Lundvall, S. & Meckbach, J. (2004): Fritt och omväxlande! Lärares bakgrund och tankar om sitt yrke, i Mellan Nytta och Nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa, red. Larsson, H. & Redelius, K. Stockholm: Idrottshögskolan. Lundvall, S. & Meckbach, J. (2004): Fritt och omväxlande! Lärares bakgrund och tankar om sitt yrke! Svensk Idrottsforskning. Årgång 13, nummer 4, s Meckbach, J. & Söderström, S. (2002): Estetik och kroppsrörelse, i Pedagogiska perspektiv på idrott, red. Engström, L-M., Redelius, K. Stockholm: HLS förlag, s Meckbach, J. & Söderström, S. (2002): Kärt barn har många namn idrott och hälsa i skolan, i Pedagogiska perspektiv på idrott, red. Engström, L-M., Redelius, K. Stockholm: HLS förlag, s Meckbach, J. (2204): Ett ämne i förändring! Lärares reflektion över ämnet idrott och hälsa i grundskolan, Svensk Idrottsforskning. Årgång 12, nummer 4, s Nilsson. P. (1998): Fritid i skilda världar. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Idrottens själ: Nordiska museets och Skansens årsbok (2000). Stockholm: Nordiska museets Förlag. Redelius, K. (2002): Ledarna och barnidrotten: idrottsledarnas syn på idrott, barn och fostran. Diss. Stockholm: HLS förlag Whitehead, M. (2001): The concept of Physical Literacy, in European Journal of Physical Education 2001, vol.6: 6, pp