Att höja kunskapsresultaten

Transkript

1 Kunskap och kunskapssyn Från kunskaper till förmågor Att höja kunskapsresultaten en fråga om Bildning eller avbildning? Genvägspedagogik Ingrid Carlgren, Målstyrningens Janus-ansikte Synligt lärande och formativ bedömning

2 Paradox: PISA-resultaten sjunker medan betygsgenomsnittet ökar 1) PISA-resultaten är fel, stämmer inte med våra nationella kunskapsmål 2) Betygen är fel mäter inte kunskaper Från kunskaper till förmågor 1) Bort från kunskap 2) Mot djupare kunskaper - Bildning - Kunskapssyn - Läroplaner/ kursplaner - Förmåga - kunskapskrav

3 Bildning gammalt begrepp i en ny tid sinne, tänkande känsla, fantasi Harmonisk förening av själens förmögenheter Den fria och skapande människan Kunskap formar människor Bildning innebär att inlärningen (av vissa kunskaper) förutsätts forma, utveckla och förädla personligheten Bildningens två-sidighet Genom bildning relaterar individen sitt eget liv till det allmänt mänskliga, representerat av kulturtraditionerna.

4 Då blir bildning det skeende i vilken min kunskap formas, från livets början till dess slut. Kunskapen bildas i skärningen mellan min livsvandring och de traditioner jag möter, går in i, föds in i därav kunskapens på en gång individuella och kollektiva karaktär. (Gunnar Bergendahl, 1985)

5 Bildning - utbildning Sven-Eric Liedman: Bildning utan början och slut Utbildning har en början och ett slut vilket ger upphov till mätningar och jämförelser En skola för bildning? En skola för bildning är en skola där mätningar och jämförelser inte stör bildningsprocessen Är bildning målet för skolan idag eller har mätningarna och jämförelserna blivit målet?

6 Bildning och Kunskap Bildning kräver ett vidare kunskapsbegrepp som gör det möjligt att omfatta bildningens formande, personlighetsutvecklande och djupa kunskapstillägnande Vi måste säga nej till treenigheten kunskaper, färdigheter, attityder och lägga in både färdigheter och föreställningar (däribland attityder och värderingar) i vårt kunskapsbegrepp (Bergendahl, 1985)

7 Vad har räknats som kunskap i skolan? Formell kunskap/ Teoretisk kunskap Formulerad Formaliserad I böcker Genom utbildning Kontextuell kunskap/ Praktisk kunskap I situationen Personlig Ej formulerad Genom erfarenhet

8 Exempel: Att samla och pressa växter Kunskaper : Växtnamn, växtdelar, familjer, Arter, Linnés system Förmågor: Identifiera växter, Analysera växter, Använda en flora, Klassificera växter, Identifiera släktskap Förhållningssätt: en disposition att vilja veta namnet, vilja analysera Kunskapsuppdraget i läroplanerna: Från kunskaper till förmågor

9 Additiv kunskapssyn Relationell kunskapssyn Kunskap som formulerad, propositionell kunskap (påståendekunskap). Kunnande innebär att ha kunskaper som kan tillämpas i praktiken Förmågor något annat än kunskaper: (kunskaper + färdigheter) + handlingskompetens Kunskap finns i sammanhang och bärs av människor Kunnande som urskiljande; specifika sätt att se, göra och vara i världen. Förmågor Helheten av fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet

10 Kunskapsteoretiska traditioner Rationalistiska - Subjektet skilt från världen - Dualistisk (subjekt-objekt, tanke-handling, mentaltkroppsligt, teori-praktik) - Kunskap ngt mentalt, kognitivt, tankemässigt - Teknisk rationalitet (praktik som tillämpad teori) Praktik-grundade - Människan-i-världen/ människan-i-verksamhet - All kunskap har en (delvis osynlig) praxisgrund som sin förutsättning - All kunskap är delvis tyst (i kroppen, som förtrogenhet med en praxis) - Handlingar är praktiska och teoretiska

11 Skola för bildning Ett kunskapsbegrepp som omfattar knytningen av kunskapstillägnandet till individens och medvetandets utveckling Att erövra kunskaper i djupare mening är att lära sig se, att erfara världen på sätt som annars inte vore möjliga och på så sätt vidga sitt medvetande. Olika ämnen bidrar på olika sätt till detta genom de särskilda kunskapskvaliteter de omfattar. Man läser inte ämnen i första hand för att lära sig särskilda fakta och begrepp utan för att lära sig uppfatta saker och använda begrepp på särskilda sätt. Genom de olika ämnena erövrar man de särskilda sätt att erfara och förhålla sig till världen som utvecklats inom de kunskapstraditioner som enskilda ämnen eller ämnesgrupper representerar (Grundskola för bildning, 1996, s 6)

12 Vad räknas som kunskap i skolan idag? Att nå målen? Att nå/uppfylla kunskapskrav? Vilken kunskapssyn? Hur stämmer en sådan kunskapssyn med bildningstanken? - Med läroplanen?

13 Mål- och resultatstyrningens Janusansikte (Bildningsmål) Strävansmål (Utbildningsmål) Uppnåendemål Mål som förmågor Kunskapskrav Undervisning Formativ bedömning Bedömning

14 Förmågor eller kompetenser Förmågor (capabilities) handlar om vad människor är i stånd att göra och vara. Förmågor har ett egenvärde och representerar frihet och möjlighet att välja. Att förorda utvecklingen av vissa förmågor innebär inte ett förordande av att personerna ska fungera på vissa sätt. Därför är capabilities, not functionings, appropriate political goals, because room is thereby left for the exercise of human freedom (Martha Nussbaum, 2011, s.25). Kompetenser handlar om att kunna utföra uppgifter dvs. att kunna fungera på vissa sätt

15 Fram- eller baklängespedagogik? Planera undervisningen utifrån syfte och centralt innehåll eller Planera undervisningen utifrån centralt innehåll och kunskapskrav Utgå ifrån anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. eller förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.

16 Hem- och konsumentkunskap Genom undervisningen i ämnet hem-och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.

17 Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då välutvecklade resonemang med god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra välutvecklade resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

18 VAD Kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem Anpassa planering och genomförande Använda metoder, livsmedel, utrustning Väljer tillvägagångssätt och motiverar val (utifrån hälsa ekonomi, miljö) Värderar arbetsprocess och resultat Resonera om måltider Kvalitet Viss relativt god god På ett i huvudsak relativt väl väl fungerande sätt Enkla- utvecklade välutvecklade Enkla utveckladevälutvecklade Enkla och till viss del utvecklade och relativt väl välutvecklade och väl underbyggda resonemang

19 Kunskapskraven + elevens ansvar för sitt lärande + synligt lärande och formativ bedömning baklängespedagogik Kunskapskraven blir utgångspunkt för och innehåll i undervisningen Eleven får sitt eget kunnande som mål/objekt istället för det kunnandet gäller Eleverna tränar på att visa sitt kunnande genom att visa upp tecken på kunnande Imitation av kunnighet = att låtsas kunna Kunskaper har ersatts av tecken på förmågor

20 Assessment and evaluation rely on observable evidence but these evidences are not the object of the teaching enterprise (Hirst, 1974) anything that she does that aims directly at producing that set of behaviors deprives the student of the opportunity to learn the concept itself. (Warfield 2014)

21 Undervisning för att utveckla förmågor Förmågor som bildningsmål utan slut 1) Förmågor (långsiktiga mål) + centralt innehåll = specifika kunnanden 2) Dessa specifika kunnanden är syftet med (och helst resultatet av) undervisningen dock inte elevernas objekt 3) Utformning av en praktik (uppgifter)som resultaterar i att eleverna utvecklar det eftersträvade kunnandet

22 Förmåga: identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar TEKNIK Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion Att konstruera en länkmekanism för rörelseöverföring Att göra en sprattelgubbe Eva Björkholm: Konstruktioner som fungerar. En studie av Teknikkunnande i de tidiga Skolåren.

23 Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 Eleven kan (beskriva) förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom kan eleven på ett utvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord.

24 Bildning eller bara utbildning? Å ena sidan läroplanernas fokus på förmågor är förenligt med en bildningsambition Å andra sidan kunskapskraven kan inverka menligt på undervisningen och riskerar att motverka bildning. Ytligheten i dagens skola: Fokus på synligt lärande och genvägspedagogik där kunskaper ersatts av tecken på kunskaper, där kunskapskraven blir liktydigt med det som ska kunnas är avbildande Bildning: att vinna frihet genom kunskaper vilket i sin tur förutsätter ett tillägnande av olika kunskapstraditioner och kulturarv. En pedagogik för bildning erbjuder eleverna olika kunskapsrum att vistas i där det osynliga lärandet är lika viktigt som det synliga