Postadress Essunga kommun, Nossebro Gatuadress Sturegatan 4, Nossebro. Org nummer Foto: Essunga kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Postadress Essunga kommun, 465 82 Nossebro Gatuadress Sturegatan 4, Nossebro. Org nummer 212000-2916. Foto: Essunga kommun"

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Postadress Essunga kommun, Nossebro Gatuadress Sturegatan 4, Nossebro Hemsida Org nummer Foto: Essunga kommun

3 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande... 4 Kommunens organisation... 5 Förvaltningsberättelse... 6 Ekonomisk omvärldsanalys... 6 Essunga kommun en översikt... 7 Ekonomisk översikt... 8 Essunga kommuns bolag, kommunalförbund och gemensam nämnd Målstyrnings och uppföljning Personalredovisning Välfärd och miljöanalys Finansiella nyckeltal Driftredovisning (inklusive interna poster) Investeringsredovisning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Nothänvisning Redovisningsprinciper Nämndernas redovisning Kommunstyrelsen Socialnämnden Utbildningsnämnden Bygg- och miljönämnden Vatten och avloppsverksamhet Bilaga Revisionsberättelse Årsredovisning (56)

4 Kommunstyrelsens ordförande Vi har under året gjort flera satsningar för att utveckla och förbättra servicen och välbefinnandet för invånarna i kommunen. Den största och kanske viktigaste satsningen är nybyggnationen av förskolan Dalagården i Främmestad. Behovet av barnomsorg ökar i kommunen, trots denna nybyggnation kommer vi i framtiden att ytterligare behöva utöka barnomsorgen. Jag anser att det är mycket viktigt att vi satsar resurser även utanför centralorten för att vår landsbygd skall vara attraktiv att bo och leva i. En annan lyckad investering som är gjord under året är strandpromenaden i Nossebro, vilket är ett steg i att få en fin och tillgänglig miljö runt Nossan i Nossebro. Kommunen har under året startat upp en ny verksamhet, mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Förväntningarna var stora inför starten i juni månad. Efter en inkörningsperiod med större utmaningar än väntat har verksamheten funnit sin vardag och fungerar mycket väl. Det är mycket viktigt för vår kommun att ta emot flyktingar, dels för integrationen i vårt land och dels för att få en ökad mångfald och därmed etablera förståelse för andra människor och kulturer i vår kommun. Verksamheten har dessutom genererat ett 10-tal nya arbetstillfällen i Essunga stationssamhälle. Inom individ och familjeomsorgens verksamhet har det varit en positiv utveckling gällande kostnadsnivån. Kostnaderna för försörjningsstöd har minskat till följd av en effektiv handläggning samt en mycket god samverkan med arbetsmarknadsenheten. Med anledning av kommunens satsning på olika sommaraktiviteter för ungdomar fick vi pris för näst bästa förebyggande verksamhet inom barn och ungdomsvården i hela Sverige. En rad olika kommunövergripande projekt pågår i syfte att utveckla och förstärka kommunens konkurrenskraft. Ett exempel är uppkoppling av enskilda fastigheter till bredband genom fiberanslutning, ett annat är kommunens inventering av enskilda avlopp vilket gjort att intresset för att ansluta till kommunens avloppsnät blivit av betydligt större intresse. Vidare har köpet av fastigheten Berget 1:113 gett kommunen tillgång till industrimark som täcker behovet många år framåt, dessutom har det gjort att Nossebro Ryttarförening kan utveckla sin verksamhet och vila på en stabil grund. Ett arbete som pågår inom kommunen är upprättande av en ny översiktsplan, detta arbete är viktigt för att få en bild av hur vi vill att kommunen skall utvecklas i framtiden. Investering i Nossebrobadet har under året diskuterats mycket och flitigt. Jag tycker det är mycket positivt att vi har en debatt om en så betydande investering. Beslut har tagits att gå vidare med en detaljprojektering av badet, för att få en detaljerad bild för vad badet kommer att kosta. Det definitiva beslutet om byggnation kommer under Urbaniseringen och trenden att landsbygden tappar befolkning syns även i vår kommun. Under årets första tio månader hade kommunen en positiv befolkningsutveckling. Tyvärr minskade befolkningen mycket kraftigt under de två sista månaderna vilket innebär att vi totalt tappade 8 invånare under året till Årets resultat för kommunen är 7 miljoner kr vilket motsvarar 2,7 % i förhållande till skatteintäkter och stadsbidrag, vilket innebär att resultatet hamnar inom uppsatt mål. Även detta år har vi fått en återbetalning av inbetalda avgifter för arbetsmarknadsförsäkringar med 4,9 miljoner vilket är en bidragande orsak att vi hamnar inom uppsatt mål. Slutligen vill jag rikta ett stort tack till alla anställda och förtroendevalda för ett gott arbete under 2013, vilket har resulterat i det goda anseende och resultat som Essunga kommun har. Bengt Viktorsson Årsredovisning (56)

5 Kommunens organisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och ansvarar för de övergripande och långsiktiga målen för verksamheterna. Kommunfullmäktige har också utvärderingsansvar. Större verksamhetsförändringar inom nämnderna ska beslutas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen På kommunfullmäktiges uppdrag har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens ekonomi, verksamheter och utveckling. Kommunstyrelsen ska ge kommunfullmäktige underlag för de ekonomiska ramarna. Kommunstyrelsen är kommunens ledningsorgan. Arbetet ska kännetecknas av strategisk inriktning och helhetsperspektiv och sker genom direktiv och riktlinjer direkt mot nämnderna och bolagets och stiftelsens styrelse. Nämnder Nämnderna har stor frihet att utforma sin verksamhet inom ramen för respektive verksamhetsplan och reglementen. Politisk ställning Mandat i kommunfullmäktige 1 nov okt Mandatfördelning Antal mandat Socialdemokraterna Moderaterna Centerpartiet Kristdemokraterna Folkpartiet Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Totalt Årsredovisning (56)

6 Förvaltningsberättelse Ekonomisk omvärldsanalys Internationell utveckling Tillväxten i omvärlden har under loppet av 2013 fått bättre fart. Tunga ekonomier som USA och Storbritannien visar betydande styrka. Sysselsättningen stiger samtidigt som arbetslösheten gradvis backar. Även Tyskland visar prov på bättre fart och i mer problemtyngda Euroländer märks en övergång från negativ till positiv tillväxt. Till den förbättring som sammantaget kan skönjas i den internationella statistiken kan läggas att en rad internationella indikatorer under det senaste halvåret pekar uppåt. Förväntningar om framtiden har förbytts från pessimism till vad som kan beskrivas som försiktig optimism. Oron på de finansiella marknaderna har lagt sig något, men blossar ändå emellanåt upp. Utbrotten av oro och finansiell turbulens är dock väsentligt mindre än för något år sedan och aktiekurser tillsammans med obligationsräntor har under året rört sig uppåt. Penningpolitiken fortsätter samtidigt överlag vara starkt expansiv. Sveriges ekonomi I Sverige har den ekonomiska utvecklingen varit fortsatt svag under 2013 trots positiva signaler från omvärlden. Det kan synas märkligt att vårt land släpar efter när förutsättningarna för tillväxt i flera avseenden är bättre i vårt land än i många andra länder. Men den svenska exporten har utvecklats fortsatt svagt vilket gjort att också investeringarna har vikit och inte minst då inom industrin. Utgångspunkten för vår bedömning av svensk ekonomi är att en allt starkare tillväxt i omvärlden i kombination med de stigande framtidsförväntningar som kunnat konstateras här på hemmaplan starkt talar för att svensk ekonomi kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Förutsättningar för en starkare svensk tillväxt finns också i hushållens och företagens mycket höga finansiella sparande. I detta sparande ligger en betydande potential för ökad konsumtion och växande investeringar. Ett fortsatt lågt ränteläge, omfattande finanspolitiska stimulanser och företagens låga lager är andra faktorer som verkar åt samma håll. Kommunsektorns ekonomi Förutsättningarna för kommunsektorns ekonomiska utveckling är minst sagt sammansatta. Å ena sidan har skatteunderlaget vuxit betydligt snabbare än vanligt sedan Å andra sidan växer de demografiska behoven snabbt samtidigt som statsbidragen inte ökar som tidigare utan i stället urholkas av löne- och prisökningar. I kommunerna tilltar det demografiskt betingade kostnadstrycket alltmer. Fler barn i grundskoleåldern och fler äldre innebär väsentligt ökade behov. I år beräknas kommunernas kostnader öka med 1,4 procent i fasta priser, helt i linje med demografi och en långsiktig trend. Återbetalningar från AFA Försäkring och ny diskonteringsränta för pensionsskulden (Rips) gör det svårt att jämföra det ekonomiska resultatet mellan åren. Återbetalningarna är tillfälliga och Ripseffekten är bokföringsmässig och ska t.ex. inte påverka balanskravsresultatet. Exklusive dessa tillfälliga faktorer beräknas resultaten för kommuner respektive landsting i år uppgå till 1,3 respektive 1,2 procent av skatter och generella statsbidrag. Nästa år växer skatteunderlaget betydligt långsammare än i år och det blir inga nya statliga tillskott av betydelse. Samtidigt ser vi att allt fler unga och äldre fortsätter att sätta press på kommuner och landsting att anpassa sina verksamheter. Investeringsbehoven är också fortsatt stora i båda sektorerna. Flera kommuner än beräknat har aviserat skattehöjningar inför Sammanlagt höjer 23 kommuner skattesatsen medan 7 sänker. Medelskattesatsen ökar med 3 öre. Vi gör prognosen att kommunernas kostnader ökar med en procent i fasta priser, vilket bara motsvarar demografiskt betingade behovsökningar. Trots mycket återhållsam kostnadsutveckling räknar vi med ett resultat för kommunerna på 5 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,1 % av skatter och statsbidrag. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Årsredovisning (56)

7 Essunga kommun en översikt Viktiga händelser Viktigare händelser under 2013 (utan prioritetsordning): Nossebrobadet, fortsatt arbete med framtagande av systemhandlingar, förfrågningsunderlag samt upphandling av entreprenör för eventuell byggnation Intensifierat arbete med ny översiktsplan Essunga 30 år med särskilda aktiviteter bl a på Nossebrokalaset i augusti Amiralen, framtagande av vision samt politiska beslut för upprustning av fastigheterna Vänortsbesök i Hemsedal, april månad Färdigställande av strandpromenad etapp 1 samt våtmarksdammar Åtgärdsvalsstudie väg 2504, "Fåglumsvägen" Diskussioner om driftssamverkan i Västra Skaraborg Uppstart projekt "retrovägen" Företagsutveckling, arbete bl a tillsammans med Omställningskontoret+ i Trollhättan Enskilda avlopp, fortsatt arbete enligt plan Planering tillsammans med olika aktörer för byggnation av bostäder Näringslivsgala i november Försäljning av pensionärsbostäder, Krusegårdsgatan Befolkning och boende Under 10 månader 2013 hade kommunen en mycket positiv befolkningsutveckling med en ganska stor befolkningsökning i slutet av oktober. Orsaken var dels ett relativt stort barnafödande under 1:a halvåret och dessutom ett inflyttningsöverskott. Tyvärr minskade dock befolkningen kraftigt under november-december vilket innebar att vi tappat 8 invånare sedan årsskiftet 2012/13. Folkmängd Män Kvinnor Totalt Folkmängdens förändring Födda Döda Födelsenetto Befolknings förändring Arbetsmarknad Den totala arbetslösheten i kommunen ligger i paritet med länsgenomsnittet. Vi har heller inga alarmerande siffror när det gäller långtidsarbetslösheten. När det gäller ungdomsarbetslösheten ligger vi däremot tyvärr något över genomsnittsnivån i länet och här arbetar vi med att ta fram olika insatser för att förbättra situationen. Detta är mycket viktigt och ett arbete som är prioriterat. Utpendlingen till arbete är större än inpendlingen vilket självklart innebär att vår befolkning är beroende av en bra arbetsmarknad i våra grannkommuner. Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd (% av befolkningen) Arbetslösa Program Essunga 2,5 4,2 3,1 8,2 Regionen 3,4 4,3 3,0 5,4 Riket 3,6 4,2 3,1 6,0 Framtiden De viktigaste framtidsfrågorna för kommunen är (utan inbördes ordning): Befolkningsutvecklingen med bl a bostadsbyggnation Kommunens ekonomi och hur vi klarar att möta kommuninvånarnas behov av välfärdstjänster och service i förhållande till våra resurser Bibehålla och helst förstärka kommunens attraktivitet för att kunna erbjuda en totalt bra livsmiljö till våra nuvarande och presumtiva kommuninvånare Näringslivsutveckling med ett bra företagsklimat och att stimulera entreprenörer. Årsredovisning (56)

8 Ekonomisk översikt Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Essunga kommun används en finansiell analysmodell som benämns RKmodellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Den finansiella analysmodellen bygger på fyra perspektiv: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Aspekterna resultat kapacitet och risk kontroll utgör hörnstenar i modellen. Det finansiella resultatet Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Riskförhållanden Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Kontroll Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. Finansiella nyckeltal Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Årsredovisning (56)

9 Resultat och kapacitet Intäkter och kostnader Årets investeringar Nettokostnadsutveckling, % Skatte- och statsbidragsutveckling, % ,9 1,5 1,4 2,4 2,0 1, Nettoinvesteringar, mkr 15,4 21,5 26,8 Nettoinvesteringar/ verksamhetens kostnader 5 % 7 % 8 % Nettokostnadsutvecklingen låg på ungefär samma nivå som 2012 plus 1,4 %. Åren 2012 och 2013 har kommunen erhållit återbetalning av avtalsförsäkringar från AFA med 5,1 respektive 4,9 mkr, Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 1,8 %. Det var en lägre ökning än 2011 och Den främsta orsaken till skillnaden var att kostnadsutjämningsavgiften har ökat med 3,1 mkr mellan 2012 och Driftskostnadsandel % Verksamhetens intäkter o kostnader 94,4 93,7 93,0 Avskrivningar 3,9 4,1 4,4 Driftkostnadsandel exkl finansnetto 98,3 97,8 97,4 Finansnetto -0,2-0,1-0,1 Nettokostnadsandel inkl finansnetto 98,1 97,7 97,3 En grundläggande förutsättning för att uppnå balans i ekonomin samt nå god ekonomisk hushållning är att intäkterna är större än kostnaderna. Ett mått på denna balans är driftkostnadsandel. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatteintäkter och generella statsbidrag som den löpande driftverksamheten tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar kan användas för amortering av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande. Driftkostnadsandelen av verksamhetens kostnader och intäkter har minskat med 1,4 procentenheter medan andelen av avskrivningar har ökat med 0,5 procentenheter mellan åren 2011 till Nettoinvesteringar/ avskrivningar, % 159 % 206 % 233 % Investeringarnas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Essunga kommun 6 % 8 % 10 % Västra Götalands region, genomsnitt 10 % 9 % * Riket, genomsnitt 10 % 9 % * * 2013 års räkenskapssammandrag är inte publicerat. Nettoinvesteringarna uppgick under året till 27 mkr. Den större delen av investeringsvolymen återfinns inom utbildningsförvaltningen och tekniska förvaltningen. Jämfört med budget var nettoinvesteringarna 13 mkr lägre än budget p g a förskjutningar i tiden av ett antal investeringsprojekt. Jämfört med både Västra Götalandsregionen och riket i genomsnitt är kommunens investeringsnivå lägre ( ). Skattefinansieringsgraden av investeringar Skattefinansieringsgraden av investeringar, % Ett viktigt nyckeltal när det gäller investeringarna är skattefinansieringsgraden. Den mäter hur stor andel av årets nettoinvesteringar som finansieras genom egna medel. Egna medel är årets resultat plus årets avskrivningar. 100 procent innebär att kommunen kan finansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Under 2013 har skattefinansiering ej kunnat ske av hela investeringsvolymen. Skattefinansieringsgraden är endast 69 %. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden perioden uppgår till 89 %. Årsredovisning (56)

10 Årets resultat Årets resultat, mkr 4,8 5,9 7,0 Årets resultat i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag, % Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår samtliga realisationsvinster Summa resultat enligt balanskravsutredningen 1,9 2,3 2,7 4,8 5,9 7,0 0, ,7 5,9 7,0 Årets resultat uppgår till 7,0 mkr, vilket motsvarar 2,7 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. I resultatet ingår en jämförelsestörande post på 4,9 mkr, som är en återbetalning av avtalsförsäkringar från AFA. Det budgeterade resultatet var 4 mkr. Under året har kommunstyrelsen beviljats ett tilläggsanslag med 1,3 mkr gällande ett handikappanpassningsärende. Under perioden uppgår det genomsnittliga resultatet i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag till 2,3 %. Resultatet ligger därmed inom kommunens finansiella mål som anger att resultatet ska vara 2 procent +/- 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Förändringar mot budet kan hänföras till följande faktorer Skatteintäkter och generella statsbidrag +1,6 mkr Återbetalning av avtalsförsäkringar +4,9 mkr Bidrag till Stiftelsen Essunga Industrier - 1,2 mkr Underskott inom Arbetsmarknadsenheten - 1 mkr Balanskravet, som är uttryckt i kommunallagen, innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna. I balanskravsutredningen avräknas realisationsvinster från resultatet. År 2013 fanns inga realisationsvinster och kommunen uppfylller det lagstadgade balanskravet. Soliditet Tillgångsförändring, % Förändring eget kapital, % Soliditet enligt balansräkningen % Essunga kommun Västra Götalandsregionen, genomsnitt * Riket, genomsnitt * Soliditet inklusive pensionsåtagande före 1998, % Essunga kommun Västra Götalandsregionen, genomsnitt 3 6 * Riket, genomsnitt 3 5 * *2013 års räkenskapssammandrag är inte publicerad Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan på lång sikt. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel dvs skatteintäkter. Kommunens soliditet uppgår till 71 % vilket innebär att den ligger på samma nivå som Soliditeten inklusive kommunens pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och som ligger utanför balansräkningen har minskat från 11 % till 10 % jämfört med föregående år. Minskningen beror på att diskonteringsräntan för pensionsskulden (Rips) har ändrats under året. År 2012 var genomsnittet i Västra Götalandsregionen i genomsnittet 51 % respektive 6 % och i riket var genomsnittet 49 % respektive 5 %. Skuldsättningsgrad Total skuldsättningsgrad, % - varav avsättningsgrad, % - varav kortfr skuldsättningsgrad, % - varav långfr skuldsättningsgrad, % ,2 27,9 28,3 6,6 6,2 5,8 21,5 21,8 22, Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad har ökat något från 27,9 % 2012 till 28,3 % Kommunens skuldsättning förde- Årsredovisning (56)

11 lar sig på kortfristiga skulder och avsättningar till pensioner och deponi. När det totala pensionsåtagandet vägs in uppgår skuldsättningsgraden istället till 91 % 2011, 88 % 2012 och 89 % Kommunalskatt Kommunens skattesats, % Regionens skattesats, % Total skattesats, % Essunga kommun Västra Götaland Riket 21,57 21,19 20,62 11,13 11,13 11,11 32,70 32,32 31,73 En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. En låg kommunalskatt ger t ex ett större handlingsutrymme att generera en intäktsökning denna väg. Den totala kommunala skattesatsen i Essunga kommun inklusive regionskatten uppgår år 2013 till 32,70 %, vilket är 0,38 procentenheter högre än genomsnittet i Västra Götalandsregionen. Kommunens skattesats år 2013 är 21,57 procent, vilket är 0,95 procentenheter högre jämfört med genomsnittet i riket. Den totala skattesatsen i Essunga kommun är 0,97 procentenheter högre än genomsnittet i riket. Risk och kontroll Likviditet Likvida medel, Mkr Kassalikviditet, % Rörelsekapital, Mkr Kassalikviditet är ett mått som mäter kortfristig betalningsförmåga. Om måttet är hundra betyder det att omsättningstillgångarna är lika stora som de kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten är 69 % vilket innebär en försämring med 17 procentenheter i jämförelse med De likvida medlen är vid årsskiftet 2 mkr en minskning med 2 mkr jämfört med Utöver de likvida medlen har kommunen en kortfristig placering på 7 mkr. Dessutom har kommunen en checkräkningskredit på 20 mkr. Förändringar i kortfristiga skulder och fordringar påverkar också förändringen av kommunens rörelsekapital. De kortfristiga fordringarna ökade med 2,4 mkr och uppgår till totalt 26 mkr. De kortfristiga skulderna ökar med 4,2 mkr och uppgår till 51 mkr vid årsskiftet. Rörelsekapitalet uppgick till totalt -12 mkr, vilket innebär att kommunens kortfristiga skulder var 12 mkr högre än omsättningstillgångarna. Pensionsåtagande Mkr Avsättning till pensioner, inkl löneskatt Ansvarsförbindelse, inkl löneskatt Totala pensionsåtaganden 5,6 5,2 5,2 129,4 130,5 138,6 135,0 135,7 143,8 Kommunens totala pensionsskuld inkl löneskatt uppgår till 143,8 mkr varav 138,6 mkr avser påtaganden som är äldre än 1998, de så kallade pensionsförpliktelserna i ansvarsförbindelsen. Det totala pensionsåtagandet har ökat med 6 % mkr (0,7 %). Ökningen beror på att diskonteringsräntan (RIPS) har ändrats under året. Ansvarsförbindelsen redovisas inte i balansräkningen enligt kommunal redovisningslag. Hela pensionsskulden är återlånad i verksamheten, vilket innebär att inga placeringar avseende pensionsmedel finns. Kommunen har under tiden gjort partiell inlösen av pensionsförpliktelser intjänade före 1998 med 14,5 mkr. Åren har ingen inlösen gjorts. Borgensförbindelse Mkr Essunga Bostäder AB 81,9 81,8 78,3 Stift Essunga Industrier 19,4 18,0 17,8 Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Essunga äldrebostäder 45,7 44,8 43,7 Egna hem och småhus 0,2 0,1 0,1 Summa 147,2 144,7 140,0 Borgensåtagande per invånare Tkr Essunga kommun Västra Götalandsregionen, genomsnitt * Riket, genomsnitt * Stora borgensåtaganden kan betyda en finansiell risk för kommunen i form av övertagande av lån alternativt ägartillskott. Kommunens borgensförbindelser uppgår till 140 mkr, vilket är en minskning med 4,7 mkr. Essunga kommun har i november 1995 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuva- Årsredovisning (56)

12 rande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Essunga kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna till kronor. Känslighetsanalys Mkr Befolkningsförändring med 10 invånare Lönekostnadsförändring 1 % Prisändring av taxor och avgifter 1 % Prisändring av varor och tjänster 1 % Förändrad utdebitering med 1 krona Kostnad/intäkt +/- 0,4 +/- 2,1 +/- 0,2 +/-0,7 +/- 9,0 Kommunens ekonomiska resultat kan påverkas av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan till exempel vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Kommunen har ett ansvar för att ha beredskap att hantera sådana händelser både externa oförutsedda händelser och förändringar i den egna kommunen. Kommunen måste därför ha reserver och marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I ovanstående känslighetsanalys redovisas hur ett antal faktorer påverkar Essunga kommuns finansiella resultat. Essunga kommuns finansiella ställning på kort och lång sikt Essunga kommun har under tidsperioden ett genomsnittligt resultat mellan 1% - 2% och en soliditet på mellan 0-20 %. Sammantaget innebär det att kommunen har varken starkt eller svagt resultat och varken stark eller svag finansiell ställning om man utgår från den matris som KommunForskning i VästSverige (KFi) använder. Kommunen behöver förbättra sin resultatnivå 1-2 % för att stärka sin soliditet. För 2013 får kommunen ett starkt resultat före extra ordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader. Det är alltså en förbättring jämfört med tidigare men på en treårsperiod har vi fortfarande inte nått en stark nivå. Kan förhoppningsvis komma efter innevarande år. När det gäller skattesatsen har kommunen ett svagt finansiellt värde eftersom den ligger något högre än medel. Kommunens kortsiktiga finansiella handlingsutrymme har försämrats till ett medelvärde (69 % kassalikviditet) medan det långsiktiga handlingsutrymmet (soliditeten) är oförändrad. Årsredovisning (56)

13 Essunga kommuns bolag, kommunalförbund och gemensam nämnd Essunga Bostäder AB Essunga Bostäder AB ägs till 100 procent av Essunga kommun. Genom ägardirektiv har kommunen det övergripande inflytandet över bostadsbolaget. Bolaget är ett allmännyttigt bostadsföretag med ändamål att främja bostadsförsörjningen i Essunga kommun. Genom representation i kommunens bostadsförsörjningsgrupp sker en omfattande strategisk diskussion med ägaren. Företaget administreras av en heltids VD och en heltidsanställd kontorsansvarig. En heltidsanställd drifttekniker arbetar över hela bostadsbeståndet med underhåll och reparationer samt planering. Utöver dessa tjänster finns lönebidragstjänster som fastighetsskötare/snickare. I Nossebro finns två heltidsanställda fastighetsskötare. Trappstädning utförs av en deltidsanställd lokalvårdare. Företaget förvaltar även alla kommunens fastigheter samt Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Essunga äldrebostäder (Rkhf). En heltidsanställd drifttekniker arbetar över hela kommunens fastighetsbestånd samt mot Rkhf kopplat mot underhåll och reparationer samt planering. Inom gällande förvaltningsuppdrag finns 6 heltidsanställda fastighetsskötare. Utöver dessa finns en heltidsanställd fastighetsskötare/snickare och en heltidsanställd fastighetsskötare/målare. I Jonslunds skola finns en halvtidsanställd fastighetsskötare. Händelser under året Ut- och invändigt underhåll har utförts på flera fastigheter. Åtgärder på fastigheterna har under detta räkenskapsår ökat markant p g a ett antal helrenoveringar samt ökat antal felanmälan som krävt tyngre reparationer. En underhållsplan är framtagen och påvisar behov av tunga investeringar för att lyfta fastighetsbeståndets status, då fastighetsbeståndet är procentuellt i hög ålder och påverkar underhållet. Under oktober 2012 hade bolaget en brand i tvättstugan Eklövsgatan 16. Återställandet efter branden avslutades under februari Februari 2013 skrev bolaget förvaltningsavtal med kommunen samt mot Rkhf från 1 maj. I samband med övertagande av förvaltningsuppdragen tillfördes 9 personer från kommunens organisation till bolaget. Ekonomi Tkr Resultat Stiftelsen Essunga Industrier Stiftelsen Essunga Industrier ägs till 100 procent av Essunga kommun, och har till ändamål att inom Essunga kommun tillhandahålla lokaler för industriproduktion, handel och hantverk. Den har därvid att aktivt arbeta för att nya arbetstillfällen tillförs kommunen samt skapa goda förutsättningar för att befintliga arbeten kan bibehållas. Stiftelsen får ej driva verksamhet eller vidta åtgärder som inte är förenligt med Kommunallagens regler om kommunal kompetens. Stiftelsen har under året ägt och förvaltat fastigheten Essunga Stallaholm 1:314. Industribyggnaden, med en ursprunglig lokalyta om ca 5400 m2, uppfördes Tillbyggnad har under 2008 skett med en måleridel om ca 1300 m2, vilket ger en total byggnadsyta om ca 6700 m2. Stiftelsen har ett femårigt hyresavtal med enda hyresgästen, Bala Agri AB. Såväl hyror som betalningar på lånereversen för måleriutrustningen har inbetalats punktligt. Hyresgäst har rätt att, med stiftelsens godkännande, hyra ut viss del av byggnaden i andra hand. Sådan uthyrning har under året skett av en mindre kontorslokal. Ungefär halva tomten på fastigheten är tillgänglig för ytterligare industribebyggelse. Stiftelsen har under året arrenderat ut ca 1120 m2 mark till Nossans Biogas AB för en tid av fem år. På arrendemarken har en biogasanläggning uppförts. Den underhållsplan som finns visar på ett stigande underhållsbehov framöver, något som i det nya hyresavtalet ger fastighetsägaren ett större ansvar än tidigare. Det finns en avsikt hos hyresgästen att köpa fastigheten, men i nuvarande konjunkturläge lär hyresförhållandet bestå ytterligare något eller några år. Hyreskontraktet har automatiskt förlängts med tre år tom I de sammanställda räkenskaperna ingår ej Stiftelsen Essunga Industrier eftersom verksamheten är av obetydlig omfattning. Ekonomi Tkr Resultat GöLiSka IT (kommunalförbund) Göliska IT levererar IT-drift till de fyra ägarkommunerna och flertalet kommunala bolag utifrån ett gemensamt IT-avtal. Verksamheten bedrivits som kommunalförbund, vilket innebär Årsredovisning (56)

14 att regelverket är detsamma som för kommuner. Göliska IT ägs av Essunga, Götene, Lidköping och Skara. Ägarandelen för Essunga kommun är ,6 %. Viktiga händelser under året Göliska IT har genomfört en klientupphandling avseende PC och surfplattor. Resultatet av upphandlingen blev prissänkningar på 40 % vilket beräknas ge ägarkommunerna sänkta kostnader för hårdvara med 1-1,5 Mkr årligen datorer har under året migrerats till Windows 7 vilket är ett modernare och mer stabilt operativsystem. Administrativa användare har från oktober 2013 en funktion kallad VIA som ger tillgång till samtliga resurser på nätverket från internet på sin bärbara PC. Användaren kan arbeta utanför sin arbetsplats och ändå få tillgång till alla verksamhetssystem och lagrade dokument precis som på jobbet. Ekonomi Aktiekapital, mkr 49,9 51,3 51,4 Kommunens ägarandel, % 7,0 8,6 Omsättning, mkr 41,5 44,6 45,6 Resultat före bokslutsdisp, mkr 2,5 6,4-1,5 Årets resultat, mkr 2,5 6,4-1,5 Soliditet, % Antal anställda Räddningsnämnden Västra Skaraborg Räddningsnämnden är Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga kommuners gemensamma organ för uppgifter som gäller räddningstjänst, skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsatser enligt lagen om skydd mot olyckor samt de uppgifter i övrigt som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnd som svarar för räddningstjänsten var ett rekordår på många sätt Antalet nådda med olycksinformation eller utbildade har aldrig varit så många, över personer Antalet förebyggandeuppdrag ökade till nästan 600 Antalet Fixarbrandisuppdrag var för första gången över stycken Antalet insatser var rekordstort, 786 stycken. Ekonomi Tyvärr var det ekonomiska resultatet negativt, minus 512 tkr. Eftersom räddningsnämnden gick med ett underskott även 2012 om 733 tkr så skulle halva det underskottet hämtas hem under Det innebär att underskottet i själva verket var 878 tkr. Det finns inte en orsak utan flera samverkande faktorer bidrar till underskottet, men främst är det volymökningen av utryckningar som fördyrar. Enligt styrprinciperna skall till år 2014 hela underskottet från 2012 samt halva från 2013 arbetas tillbaka, sammanlagt 989 tkr. Mkr Intäkter 27,1 21,9 22,3 Kostnader -50,3-46,9-48,1 Nettokostnad -23,2-25,0-25,8 Budgetavvikelse 0,3-0,7-0,5 Årsredovisning (56)

15 Målstyrnings och uppföljning Vision Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och människor och företag utvecklas Essunga kommuns mål för god ekonomisk hushållning Målen gäller för mandatperioden och uppföljning av målen sker årsvis. Område: Boende och befolkning Kommuninvånarantalet ska öka. Kommunen ska vara så attraktiv att den som flyttat hit och bor här vill stanna kvar Målet är delvis uppnått Kommunens invånarantal ökade med 28 personer under första halvåret. Under tidsperioden nov-dec 2013 hade kommunen tyvärr ett negativt födelsenetto vilket resulterat i att kommunens befolkning under 2013 minskade med preliminärt 8 personer till 5494 kommuninvånare vid årsskiftet. Det ska finnas ett bra och varierat utbud av boende. Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer Målet är delvis uppnått I kommunen finns en stort och bra utbud av tomter för småhusbyggnation. Tillgängliga tomter finns i alla kommundelar. Däremot är det f n brist på lägenheter i flerbostadshus och det finns ett klart behov av nybyggnation. Planering och projektering av nya bostäder har påbörjats och förhoppningen är att även privata entreprenörer är beredda till byggnation. Stallaholmsområdet skall bli en spjutspets för kultur, fritid och friskvård, och närheten till Nossan skall tas tillvara. Målet är delvis uppnått Många aktiviteter pågår för att nå detta mål. Våtmarksdammar och etapp 1 av strandpromenaden har anlagts under Projektering av etapp 2 av strandpromenaden pågår och kommunen har ansökt om statsbidrag för genomförandet. Diskussioner förs med Nossebro If för flytt av hela deras anläggning till området och liksom för om- och tillbyggnad av Nossebrobadet. Ny vision för hela området skall tas fram. Område: Företagande och näringsliv Företagsklimatet skall vara så gott att etablerade företag stannar kvar och utvecklas och att nya företag finner det fördelaktigt att etablera sig här. Målet är delvis uppnått Kommunen har tyvärr tappat ett par placeringar i Svenskt Näringslivs enkätundersökning om företagsklimatet i kommunen. Däremot har företagens samlade bedömning av företagsklimatet förbättrats något. Målsättningen är att få ett resultat på 4 vilket innebär att företagsklimatet bedöms som gott. Företagens betyg är idag 3,8. Område: Samhällsservice Människors möten är viktiga i vår kommun. Ett kontinuerligt arbete pågår för att skapa fler mötesplatser t ex genom arrangemang, medborgarmöten, företagsluncher och mässor samt verksamheternas löpande möten med brukare och medborgare. Hösten 2013 arrangerades för första gången en näringslivsgala, vilket har varit uppskattat. Barn och unga skall ha bra uppväxtvillkor i kommunen. Grunden för bra uppväxtvillkor är bra kvalité i skola, förskola och det är också mycket viktigt att helst alla barn har gymnasiebehörighet. Essunga kommun erbjuder våra barn en bra kvalité i dessa verksamheter men ambitionen är att om möjligt bli ännu bättre. Vårt gemensamma ansvar är god hälsa och trygghet åt alla kommuninvånare. Målet är delvis uppnått De senaste åren har brotten i kommunen minskat. Det man då i första hand mäter är skadegörelse, tillgrepp mot bostad, våld mot person samt trafikbrott. Kommunens krisberedskap är god och larmbehandlings- och responstiden för räddningstjänsten är bra. Däremot är larmbehandlings- och responstiden för ambulanssjukvården inte bra för kommuninvånarnas hälsa och trygghet. Årsredovisning (56)

16 Essunga kommun skall uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Målet anses vara uppnått eftersom kommunen har kunnat rekrytera personal med rätt kompetens till alla befattningar samt att vi har en låg personalomsättning. Detta tyder på att kommunen är en attraktiv arbetsgivare. Under 2013 har satsningar gjorts för ledarutveckling samt förbättra ledarnas arbetssituation. Område: Finans Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag skall vara 2,0 procent, med en avvikelse på +-1,0 procent. Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag är 2,7 %, vilket innebär att målet är nått. Nettoinvesteringarna skall finansieras med egna medel. Målet är ej uppnått År 2013 har nettoinvesteringarna finansierats med 69 % av egna medel. Målet är inte nått. Soliditeten skall förbättras under mandatperioden. Målet är delvis uppnått Hittills under mandatperioden har soliditeten enligt balansräkningen ökat med 3 procentenheter. Soliditeten inklusive pensionsåtaganden före 1998 har däremot minskat med 2 procentenheter. Likviditeten skall vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och att finansiell handlingsfrihet säkerställs. Målet är delvis uppnått Kassalikviditeten är 69 %. Rörelsekapitalet är - 12 mkr. De kortfristiga skulderna är högre än omsättningstillgångarna. Målet är delvis uppnått. Årsredovisning (56)

17 Personalredovisning Personalpolitik Ett övergripande mål gällande personalpolitik är att Essunga kommun ska upplevas som en attraktiv arbetsgivare. Vi ska kunna rekrytera och behålla kompetent personal. Att kommunen är en attraktiv arbetsgivare visar sig genom att vi har kunnat rekrytera personal med rätt kompetens till alla befattningar och att vi har en låg personalomsättning. Detta mäts även genom en medarbetarundersökning som genomförs vartannat år. Kommunstyrelsen är det organ som svarar för kommunens personalpolitik. Medarbetarenkät En medarbetarundersökning gjordes under hösten Under 2013 har varje arbetsplats redovisat resultatet av medarbetarundersökningen och arbetat vidare med aktuella frågor. Den del av medarbetarundersökningen som riktade sig till chefer har resulterade i ett omfattande arbete. Kvalitetsutvecklaren har genomfört intervjuer med samtliga chefer och all personal som arbetar med stöd/administration i verksamheterna har samlats och arbetat med frågor som rör chefsstöd. Många rutiner har setts över och en del förändringar i organisationen har gjorts för att bättre möta de önskemål om chefsstöd som framkommit. Syftet med detta är att ge cheferna större möjlighet att vara ledare och minska den administrativa bördan. Ledarutveckling Fortsatt ledarutbildning har skett kring bland annat jämställdhet-/mångfaldsfrågor, rekrytering av personal och kvalitetsarbete. Gemensamma ledardagar och kortare samlingar för ledardialog äger rum regelbundet där information ges och aktuella frågor tas upp. Rekrytering Under 2013 har inga större problem att rekrytera personal funnits. På vissa nyckeltjänster kan det ibland vara vissa svårigheter att hitta rätt kompetens men alla lediga tjänster har kunnat tillsättas. Under den närmaste femårsperioden förväntas stora pensionsavgångar. Sammanräknat med en personalomsättning på samma nivå som idag behöver kommunen rekrytera drygt 100 personer under de närmaste fem åren. Jämställdhet/Jämställda löner Varje år görs en lönekartläggning för kommunens personal. Lönekartläggningen görs för lika arbete samt för likvärdiga arbeten. Vid jämförelse av likvärdiga arbeten används den arbetsvärdering som gjorts med hjälp av JämO:s verktyg Analys Lönelots. Enligt kommunens lönepolicy ska riktlinjer inför löneöversyn bland annat beakta behov av justeringar för att lönerna ska uppfylla Jämställdhetslagens krav på lika lön för lika och likvärdigt arbete. Av lönekartläggningen framgår att inga osakliga löner mellan kvinnor och män finns i kommunen. Däremot bör några satsningar göras på ett par befattningsgrupper för att utjämna löneskillnader mellan befattningar som bedömts likvärdiga. Arbetsmiljö Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär bland annat en klar ansvarsfördelning för arbetsmiljön, tydliga mål och regelbunden uppföljning. Förutsättningar för detta finns i vårt arbetsmiljöprogram samt i de handlingsplaner som upprättas årligen. Den kommunövergripande handlingsplanen antas och följs upp i Centrala samverkansgruppen. Under 2013 har den bl a innefattat arbete med resultatet av medarbetarenkäten med riktade insatser, sammanställning över riskinventering för samtliga förvaltningar, fortsatt arbete med friskvård för att minska sjuktalen, ledarutveckling kring medarbetar- och lönesamtal samt arbetsplatsträffar. I centrala samverkansgruppen sker även regelbunden uppföljning av sjukstatistik, arbetsskador och rehabiliteringsärenden. Arbete med att ta fram rutiner för riskbedömningar har gjorts under 2013 och detta kommer att samordnas med den risk- och sårbarhetsanalys som ska göras i verksamheterna under våren Tobaksfri arbetstid Kommunen införde tobaksfri arbetstid under Information om tobaksfri arbetstid ska ske vid introduktion av ny personal samt regelbundet tas upp på arbetsplatsträffar. Erbjudande om nikotinavvänjningshjälp har erbjudits anställda som vill sluta röka eller snusa. Hälsofrämjande arbetsplatser Ett aktivt friskvårdsarbete för kommunanställda har bedrivits under Anställda ges möjlighet till gratis träning på Nossebrobadet och Gymmix, subventionerad massage och träningskort samt föreläsningar och studiecirklar kring hälsa och friskvård. Den särskilda satsning som gjorts inom Arbetsmarknadsenheten med det så kallade Hälsotåget har fortsatt under Till Hälsotåget har Västragötalandsregionen genom Folkhälsorådet bidragit med medel under en treårsperiod. Personalklubben har dessutom anordnat många uppskattade aktiviteter under året. Personalkostnader En stor del av de tjänster kommunen tillhandahåller kräver stora personalinsatser, särskilt barn- och äldreomsorg samt undervisning. Per- Årsredovisning (56)

18 sonalen svarade för ca 65 % av kommunens totala driftkostnad. Personalkostnaderna har ökat med 3,6 % jämfört med år 2012 (se tabell nedan). Redovisade personalkostnader avser löner, sociala avgifter, pensionsutbetalningar mm. Övriga personalkostnader" avser traktamenten, resekostnader mm. Personalkostnader och procentuell förändring Mkr Lön 147,4 3,8 % Varav - Månadslön 113,1 1,8 % - Övertidsersättning 0,5-33 % - Fyllnadslön 1,0-5,7 % - Sjuklön 2,0 2,8 % Antal anställda och årsarbetare Antal anställda Förvaltning Årsarbetare Kommunförvaltningen Utbildnings förvaltningen Socialförvaltningen Totalt Åldersfördelning Medelåldern bland kommunens tillsvidareanställda är 49 år. Mer än hälften av kommunens anställda är över 50 år. Drygt 20% är över 60 år och endast 6 % är under 30 år. Antalet anställda under 30 år har ökat jämfört med 2012, vilket beror på nyrekryteringar. Sociala avgifter 46,7 2,3 % Pensionskostnader 12,7 9,2 % Övriga personalkostnader 1,7 8,6 % Summa 208,5 3,6 % Antal anställda Antalet tillsvidareanställda i kommunen uppgår den 31 december 2013 till 439 personer. Omräknat till årsarbetare är antalet 388. Begreppet årsarbetare innebär att man räknar om samtliga anställdas arbetstid till heltidstjänster. Kommunens anställda fördelade sig per förvaltning enligt nedanstående tabell. Förutom de 439 tillsvidareanställda finns ett hundratal vikarier inom kommunens verksamheter. Följande förändringar har skett inom kommunförvaltningen under året Fastighetsförvaltningen har överförts till Essunga Bostäder, vilket innebär att 9 vaktmästares anställningar har flyttats från Essunga kommun till Bostadsbolaget. Mottagandet av ensamkommande barn har startat, vilket innebär nyanställning med 9 personer. Könsfördelning En övervägande del av de som arbetar inom kommunen är kvinnor. Av de 439 tillsvidareanställda är 391 kvinnor och 48 män, i procent räknat 89 % kvinnor och 11 % män. Personalomsättning Den genomsnittliga anställningstiden i kommunen är 16 år. Hel- och deltidsarbete Av de 439 tillsvidareanställda är 50 % heltidsanställda och 87 % har en sysselsättningsgrad över 75 %. Av kvinnorna är det 42 % som arbetar heltid och av männen är det 69 %. Vi har under året arbetat med att försöka erbjuda högre sysselsättningsgrad till de som önskar bland annat med arbetstidsavtal inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten. Av den undersökning som tidigare gjorts framgår att många frivilligt väljer att arbeta deltid, men för att kunna rekrytera i framtiden är det ändå viktigt att ge fler möjlighet att välja sysselsättningsgrad. Det är framförallt de kvinnodominerade yrkena inom barn- och äldreomsorg samt lokalvård och köksarbete som är deltidstjänster. Årsredovisning (56)

19 Sjukfrånvaro Ett av kommunens mål är att vi ska ha frisk personal. Sedan 2003 har sjukfrånvaron beräknats enligt de regler som finns för hälsobokslut. Sjukfrånvaron beräknas i procent i förhållande till överenskommen arbetstid. För 2013 uppgår sjukfrånvaron till 4,5 %. Det innebär en ökning med 4,7 % jämfört med 2012 då sjukfrånvaron uppgick till 4,3 %. Av kommunens tillsvidareanställda har 47 % ingen sjukfrånvaro alls under Det är samma siffra som Sjukfrånvaron uppgår för kvinnor till 4,8 % och för män till 1,8 %. Jämfört med 2012 har sjukfrånvaron för kvinnor ökat medan sjukfrånvaron för män har minskat. Av förvaltningarna har Utbildningsförvaltningen lägst sjukfrånvaro 2013 med 3,1 %. Högst sjukfrånvaro av förvaltningarna har Socialförvaltningen med 5,0 %. Sjukfrånvaron inom Kommunstyrelseförvaltningen uppgår till 3,5 %. Kommunstyrelsens siffra redovisas exklusive Arbetsmarknadsenheten. Sjukfrånvaron för Arbetsmarknadsenheten uppgår till 8,1 %. Det är en minskning jämfört med 2012 då sjukfrånvaron för AME uppgick till 10.5 %. Jämfört med 2012 har sjukfrånvaron ökat något för Socialförvaltningen och minskat för övriga förvaltningar. För åldersgruppen under 30 år har sjukfrånvaron minskat jämfört med För övriga åldersgrupper har sjukfrånvaron ökat jämfört med Under de senaste åren har antalet med upprepad korttidsfrånvaro ökat. Med upprepad korttidsfrånvaro menas att man har minst sex sjuktillfällen under den senaste tolvmånadersperioden. Med anledning av detta kommer en särskild satsning Hälsostegen - att göras med början i januari Hälsostegen vänder sig till anställda med upprepad korttidsfrånvaro och innefattar bland annat hälsoprofilsbedömningar, samtal, träning mm. Summa sjukfrånvarotid per åldersgrupp i förhållande till sammanlagd ord. arbetstid i resp åldersgrupp % år 1,53 2,77 4,02 3,40 2, år 3,94 3,79 4,17 4,15 4, år 5,90 5,17 5,72 4,57 4,86 Summa sjukfrånvarotid i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid % Totalt 4,72 4,38 4,93 4,28 4,50 Kvinnor 4,98 4,63 5,04 4,46 4,88 Män 3,56 3,12 4,41 3,26 1,84 Summa tid med långtidssjukfrånvaro i förhållande till total sjukfrånvaro % Totalt 56,21 48,79 48,64 32,53 35,18 Årsredovisning (56)

20 Välfärd och miljöanalys Välfärd Ett tecken på att folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre är att medellivslängden har ökat under flera decennier och dessutom fortsatt att öka under 2000-talet. År 2011 var medellivslängden 83,7 år för kvinnor och 79,8 år för män. Den viktigaste orsaken till att medellivslängden har ökat är att dödligheten minskat kraftigt i hjärtoch kärlsjukdomar. Minskningen har varit snabbare bland män och könsskillnaderna i dödlighet har minskat. Skillnader i hälsa grundläggs tidigt Personer med kort utbildning har sämre hälsa än dem med längre utbildning. I yrkesverksamma åldrar är dödligheten mer än dubbelt så hög bland personer med förgymnasial utbildning som bland dem med eftergymnasial utbildning och skillnaden har ökat sedan början av talet. Alla stora dödsorsaker i befolkningen hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland dem med kort utbildning. De upplever också sin hälsa som sämre och har mer psykisk ohälsa. Dessa skillnader mellan socioekonomiska grupper finns redan i barndomen och under tonåren, vilket talar för att uppväxtmiljön har betydelse för hälsovanorna. Betygen i grundskolans årskurs 9 har avgörande betydelse för benägenheten att studera vidare. Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Det övergripande målet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Essunga kommuns lokala folkhälsoarbete vilar på det övergripande nationella målet, de elva målområdena samt målet: Invånarna ska ha bäst hälsa i Sverige Utifrån detta har folkhälsorådet i Essunga kommun valt att prioritera och lägga tonvikt på följande områden under år 2013: Delaktighet, Barn och ungas uppväxtvillkor, Fysisk aktivitet och goda matvanor, Tobak, alkohol samt andra droger. Öka delaktigheten är viktigt i ett samhälle men även för att öka hälsan bland invånarna. En del till ökad delaktighet är att öka medvetenheten angående vikten av exempelvis fysisk aktivitet, stillasittande, tobak, alkohol och andra droger. Detta arbete är ett långsiktigt arbete och som måste ske kontinuerligt genom tidningsartiklar, informationsblad, föreläsare med mera och då både till kommunens invånare men även till de som arbetar ut mot tredje man och med att skapa ett samhälle som skapar förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. För att skapa goda uppväxtvillkor måste alla medverka från att skapa ett samhälle där det känns tryggt att gå, cykla och bara vara i till att det ska kunna finnas en bra skola, aktiviteter att göra på fritiden och en miljö som är fri från tobak, alkohol, doping och andra droger. Här är folkhälsorådets strategiska och samordnanderoll viktig då det gäller att arbeta på bred front från att integrera folkhälsa, jämställdhet, tillgänglighet och demokrati i översiktsplanarbetet, brottsförebyggande rådets arbete, samverkan med polisen, skolans och IFO:s gemensamma arbete Stämma i bäcken sommaraktiviteter, det drogförebyggande arbetet i skolan, i arbetet med att ta emot våra nyanlända och samverkan med föreningslivet och studieförbunden. Miljö Kommunen arbetar sedan flera år med åtgärder för energibesparing och att ta bort alla fossila bränslen för uppvärmning av kommunens lokaler. Energieffektivisering genomförs framförallt med förbättrad styr- och reglerutrustning för ventilations- och värmesystem. En särskild våtmarksinventering har genomförts och flera privata fastighetsägare har tagit fram projekt för anläggande av våtmarker. Kommunen har under 2013, med hjälp av statsbidrag anlagt två våtmarksdammar på Stallaholmsområdet vid Nossan i Nossebro. Strandpromenaden etapp 1 i Nossebro är ett lokalt Naturvårdsprojekt som genomförts under 2013 med statligt naturvårdsbidrag. Avsikten är att fortsätta med utbyggnaden av strandpromenaden under kommande år. Arbetet med utbyte av enskilda avloppsanläggningar på landsbygden fortsätter och totalt har tillstånd för 55 avlopp beslutats under Miljötillsynen på lantbruk i kommunen har utökats under året. Tillsyn har genomförts av friser- och fotvårdssalonger. Kommunen använder endast miljöfordon i sin verksamhet. Årsredovisning (56)

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Åsikten. Årsredovisning 2012

Åsikten. Årsredovisning 2012 Årsredovisning 2012 Åsikten Postadress Essunga kommun, 465 82 Nossebro Gatuadress Sturegatan 4, Nossebro Hemsida www.essunga.se Org nummer 212000-2916 Bild på omslagets framsida: Hyreshuset Åsikten i Nossebro.

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Månadsuppföljning. Oktober 2012

Månadsuppföljning. Oktober 2012 A Månadsuppföljning Oktober 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31oktober 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Finansiell profil Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Klippans kommun Mattias Johansson Alf Wahlgren 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC Granskning av Malmö stads årsredovisning 2010 Mattias Haraldsson, PwC 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Iakttagelser - Förvaltningsberättelsen... 4 Formellt innehåll... 4 God ekonomisk hushållning... 4 Verksamhetsmål...

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Kommunstyrelsens ordförande

Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning 2009 Kommunstyrelsens ordförande Innehåll 2009 blev ett speciellt minnesrikt år för verksamheterna med ett flertal nya fastigheter och förbättringar av vissa befintliga. Den nya återvinningsstationen

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Ekonomisk ordlista Årsredovisning Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår och som ska behandlas av ordinarie föreningsstämma. Den ska omfatta

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011 Finansiell profil Sävsjö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014 Finansiell profil Eksjö kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer