BaST ADSPOLITISKT PROGRAM FÖR KA TRINEHOLMS KOMMUN FÖRSLAG

Transkript

1 BaST ADSPOLITISKT PROGRAM FÖR KA TRINEHOLMS KOMMUN FÖRSLAG

2 Enjamn inåttlig ökning av befolkngen garanterar en god kommunal ekonomi och en hög servicenivå, vilket ökar kommunens attaktivitet som livsniiljö. Många arbetstillfållen har fórsvuit :fån Katreholm under de senaste åren. Dèt fins idag inget som tyder på att arbetsmarknaden i Katrineholm kommer att vaxa dramatiskt och därigenom åstadkomma en befolkngsökng. För att åstadkomma den önskade befolkingsökngen, enligt Vision 2010, måste aha goda krafter mobiliseras fór att omvandla Katrieholm :fån en traditionell industristad till en attraktiv livsmiljö. För att satsningen på den fysiska miljön ska lyckas inåste också arkitekturfrågoma ha en central plats i det bostadspolitiska programniet. En inedveten satsnig på utökat boende på landsbygden kan bli en viktig tillvaxtfaktor och ett delvis nyt inslag i bostadspolitiken.

3

4 Innehållsförteckning INNEHÁLLSFÖRTECKNING INLEDNING UPPDRAGET D IRKTIV..., FÖ R UTSÄ TTNIN GAR BO ST AD SPO LITlKEN S FÖ R UTSÄ TTNIN GAR LAGAR KOMMUNENS ORGANISATION Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen De tekniska nämnderna Socialnämnden Kommunalt planmonopol Översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser KF AB, Katrineholms azzmännyttiga bostadsföretag... 8 KIAB, Katrineholms industrifastigheter, Markpolitik, innehav, köp och försäljning KA TRINEH 0 LMS FÖ R UTSÄ TTNIN GAR KA TRIEHOLMS BEBYGGELSEHISTORI I KORTHET BEFOLKNINGSUTVECKLING BOSTADSBESTANDET - EN NULÄGESBESKRING Hustyper och bostädernas storlek Upplåtelseformer Bebyggelsens ålder Hiss ildres boende Ungdomars boende Kulturhistoriska hus och miljöer ,.13 Fritidshusområden KF AB, KA TRIEHOLMS F ASTIGHETS AB MARGANDE BOENDEKOSTNADER Boende för ekonomiskt svaga hushåll Bostadsrättspriser och avgifer Småhuspriser i tätorterna Tomtpriser KOMMUNAL SERVICE, KOMMUNIKTIONER OCH IT - TEKNIK...21 Enkät tiz in- och utfyttarefrån kommunen Kommunikationer IT-teknik EKOLOGISKA ASPEKTER P A PLANERIG OCH BYGGANDE...23 BOSTADSFÖRMEDLING YTTR F AKTORERS P A VERKN Statlig bostadspolitik Arbetsmarknadsläget Byggkostnader Stockholm och Mälardalens bostadsmarknad Bostadsmarknaden i Flen, Vingåker och Norrköping...26 HANDLIN GSPR 0 GRA VISION 2010 OCH MALEN FÖR BOST ADSPOLITIKN Det bostadspolitiska programmet har fem grundpelare: VÄRA OM DAGENS KATRIEHOLMARE MARKADSFÖR LIVSMIUÖN KA TRIEHQLM,......~ Ny A BOSTÄDER SKAAS MED SPECIELLA KV ALITETER SOM A TTRAHERA INFLYTTARE ARKTEKTURROGRA FÖR KA TREHOLM

5 5. UTVECKLA KF AB:S ROLL GE NO MFÖ RAD E SAMMANF A TT AND E FÖ RSLA G V ÄRNA DAGENS KA TRIEHOLMARE MARKADSFÖRIG Ny A BOST ÄDER SKA AS ARKTEKTURROGRA UTVCKL KF AB:S ROLL

6 Inledning Ända sedan 1930-talet har den sociala bostadspolitiken varit ett känetecken fòr byggandet av det svenska välfårdssaiället. Utmärkande fòr svensk bostadspolitik är satsningar på goda bostäder åt alla, til skillnad från många andra länder som har byggt soeialbostäder for dem som har det sämst ställt. Bostadspolitiken har också använts som motor i saiällsekonomin. Statliga subventioner har vart huvudsakligt styredel, men efter den stora krsen i statens finanser är denna möjlighet i stort sett stängd. Bostadsbristen är snabbt på väg tilbaka framfòrallt i storstockholm, delvis som en fòljd av subventionssystemets avskaffande och delvis som en följd av skenande kostnader fòr bostadsprodukionen. Storstoekholms bostadsmarknad vidgas fòr varje år som går. Genom fòrbättrade vägar och tågfòrbindelser kommer orter som Katrineholm att bli attraktiva livsmiljöer även for stockholmare. Det är denna speciella situation som under det kommande decenniet ger Katrineholm en unik chans att mjukare genomgå förändringen från industrisamhälle til boendemiljö i servicesaiället. Bostadsfrågan är en viktig del i samhällsbyggandet, men när det inte råder bostadsbrist går det inte att fòra en separat bostadspolitik. Därfòr är det viktigt att ta ett bredare grepp och se boendet som en del i saiället där service, boende, miljö och kommunikationer bildar helheten. Det handlar inte om att skapa och sälja en bostad utan en livsmiljö. Målet är att få nya människogrpper, främst barnfamiljer, att upptäcka Katrineholm, men det är lika viktigt att Katrneholmarna själva blir medvetna och stolta över sin bygd, så att de bor kvar och marknadsfòr "Livsmiljön Katrineholm". Rapporten inleds med en redovisning av utredningsdirektiven. Därefter görs en kort genomgång av lagar och organisationen inom bostadspolitiken. Efter en kort beskrivning av Katrineholms bebyggelsehistoria görs en genomgång av hur bostadssituationen ser ut i Katrineholm, hur forändringar skett under årens lopp och vilka fòrändringar vi kan fòrvänta oss i framtiden. Utredningen avslutas med ett forslag til handlingsprogram med mål och inrktning fòr kommunens framtida bostadspolitik. Uppdraget Denna bostadspolitiska utredning fòr Katrineholms kommun har tagits fram på uppdrag av kommunstyrelsen av proj ektsekreterare Cecilia Björk. I arbetet har en expertgrpp med tjänstemän från kommunens olika fòrvaltningar deltagit; Mats Hedberg kommunledningskontoret, Lennart Olsson stadsarkitektkontoret, Hans Gahn tekniska fòrvaltningen, Monica Aune- Löfstedt kulturfòrvaltningen, Krstina Simonsson näringslivskontoret, Lars Ohlsson KF AB, Linus Källander och Linda Fors ungdomsfullmäktige. Träffar har genomfòrts med hyresgästföreningen, kommunbygderåden, kommunens pensionärsråd och handikappråd samt med lokala mäklare oeh fastighetsfòrvaltare. Synpunkter som framkommit under dessa träffar eller som lämnats in från deltagarna har inarbetats i utredningen. Förslaget redovisades i kommunstyrelsens temagrpp i maj Ijuni skickades fòrslaget til bostadspolitiskt program på bred remiss til kommunens fòrvaltningar, bygg- och mäkarfòretag, soekenråd, närngslivets organisationer, invandrarfòreningar och övriga intressegrpper i syfte 3

7 att fôrslaget skulle diskuteras oeh tilfôras synpuner från olika håll. Avsikten var att kuna fôrelägga kommunstyrelsen en så brett belyst rapport som möjligt. Remisstiden pågiek från 20 juni till 15 september. Av 59 utskiekade remisser kom 17 svar in. Synpunkter från remissomgången har dels arbetats in i fòrslaget, dels redovisats i separat ärende til kommunstyrelsen. Direktiv Kommunstyrelsen beslöt den 28 november 2001 att godkänna direktiv om bakgrund oeh inrkting samt sättet att utfòra arbetet avseende det bostadspolitiska handlingsprogrammet. Direktiven innebar bl a följande; Det bostadspolitiska programarbetet Ett bostadspolitiskt program skall utarbetas for Katrineholms kommun. net bostadspolitiska programet skall bestå av en rapportdel oeh ett handlingsprogram. Mot bakgrd av det nationella målet fòr bostadspolitiken oeh lagregleringen beträffande bostadsfòrsöijningen skall programarbetet oeh det bostadspolitiska programmet innehålla fòljande: Inventering oeh analys av förhållandena på den lokala bostadsmarknaden i Katrineholms kommun. Analys oeh fôrslag till den nya tidens boendeprofi för Katrineholms kommun såsom följer dels av nya idéer oeh nytänkande inom bostadsbyggandet, dels av framtidsbilden vision Förslaget skall därvid ta hänsyn til uppdragen som gäller Halverområdet oeh det sjönära boendet oeh idén om en speeiellt utformad bomässa i Katrineholm. Förslag tillokala bostadspolitiska mål dels som en fòljd av preeiseringar av det natiònella målet, dels som en fòljd av lokala fòrutsättningar oeh det inrktningsmål som ligger i framtidsbilden Katrineholm Vision Förslag til ett bostadspolitiskt handlingsprogram, innehållande åtgärder oeh aktiviteter som uppfyller de fòreslagna lokala bostadspolitiska målen -oeh förverkligar en boendeprofil i enlighet med framtidsbilden Katrineholm Vision

8 FÖRUTSÄ TTNINGAR BOSTADSPOLITISKT PROGRAM FÖR KA TRINEHOLMS KOMMUN FÖRSLAG

9 ,~:l ~_;~...;,-';-)/;

10 Bostadspolitikens förutsättningar Lagar Kommunallagen (SFS 1991:900) I kommunallagens 6 kap anges kommunstyrelsens uppgifter. Den 2 i kapitlet ger ett starkt motiv fór att ta fram ert bostadspolitiskt program, sarskilt om den kombineras med ambitionerna i Vision Paragrafen har fóljande lydelse: "Styrelsen skall uppmarksamt fólja de frågor som kan inverka på kommunens eller landstinget utveekling oeh ekonomiska ställning. Styrelsen skall oekså hos fullmäktige, övrga nämnder oeh andra myndigheter göra de framställningar som behövs." Socialtjanstlagen (SFS 1980:620) Soeialtjänstlagen fóreskrver att kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service oeh omvårdnad fór äldre samt för fysiskt eller psykiskt funktionshindrade mäniskor med behov av särskilt stöd. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000: 1383) Lagen fóreskrver att vaije kommun har skyldighet art planera för bostadsfórsörjningen i kommunen i syfte att skapa fórutsättningar fór alla invånare art leva i goda bostäder til rimliga kostnader, i en stimulerande oeh trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön ska oekså bidra till jämlika oeh värdiga levnadsförhållanden oeh särskilt främja god uppväxt fór bam oeh ungdomar. PBL Plan- oeh bygglagen reglerar planerings- oeh byggproeessen. Kommunens organisation Komrnunfullmaktige och kommunstyrelsen Kommunfullmäktige oeh kommunstyrelsen styr kommunens bostadspolitik på ett övergrpande plan genom olika polieybeslut. Budgetdokumentet ger de ekonomiska ramarna fór de olika faeknämndernas verksamhet. Det kommunala bostadsbolaget, KF AB, har art fólja kommunfullmäktiges direktiv. De tekniska namnderna Byggnadsnamnden Byggnadsnämnden ansvarar fór framtagande av kommunens översiktsplan. Översiktsplanen är ert strategiskt dokument som visar hur kommunen avser att mark en inom kommunen ska användas i framtiden. Nämnden svarar för att ta fram detaljplaner fór byggprojekt samt anpassa planer efter en fórändrad policy. Nämnden har oekså hand om bygglov. Teknik- och fritdsnamnden Teknik- oeh fritidsnämnden är kommunens väghållningsmyndighet. Nämnden ansvarar också fór de allmana vatten- oeh avloppsanläggningar, kommunens parker, grönområden och skogar, kommunala idrotts- oeh friluftsanläggningar samt ansvarar oekså fór härtning av hushållsavfall.,:.o:'..".:j,'..;~,., -."-'. 7

11 Socialnamnden Enligt soeialtjänstlagen har kommunen skyldighet att ordna särskilt boende för service oeh omvårdnad av äldre mäniskor med hjälpbehov. Kommunen ska oekså tilhandahålla lägenheter anpassade för personer med psykiska eller fysiska funktionshinder. Kommunalt planmonopol I 1 kap 2 i Plan- oeh bygglagen slås fast att fysisk planläggning är en kommunal angelägenhet. Det kommunala planmonopolet ger kommunema ansvar för användningen av mark- oeh vattenområden samt för bebyggelseutveeklingen oavsett vem som äger marken. Detta ger kommunen en stark ställning när det gäller att rorhindra oönskad bebyggelse. A andra sidan kan kommunen inte tvinga fram önskad bebyggelse när marken är i privat ägo. Kommunen kan genom olika åtgärder stimulera markägaren til att bebygga marken i enlighet med kommunens önskemå1. Med hjälp av översiktsplan, detaljplaner oeh områdesbestämelser kan kommunen besluta om markens användning inom kommunen. Översiktsplan, detaljplan och områdesbestammelser Översiktsplan Översiktsplanen omfattar hela kommunen oeh antas av kommunfullmäktige. Planen visar kommunens långsiktiga behov av mark for t ex bostadsproduktion oeh arbetsområden. Den visar oekså hur den redan bebyggda miljön ska utveeklas samt hur de redovisade riksintressena for natur- oeh kulturområden ska tillgodoses. Planen är inte detaljerad eller styrande utan visar översiktligt hur mark inom kommunen bör användas. Detaljplan Detaljplanen visar vad oeh hur myeket som får byggas på ett avgränsat markområde. Under arbetet med detaljplanen får berörda fastighetsägare, granar, myndigheter m flläma synpunkter på forslaget. Byggnadsnämnden måste sedan godkänna detaljplanen oeh den ska vinna laga kraft innan bygget kan sättas igång. Byggherren bestämmer därefter när bygget ska starta. Områdesbestammelser För avgränsade områden kan områdesbestämelser antas för att säkerställa syftet med översiktsplanen t ex att väma ett riksintresse eller hushålla med naturresurser. KFAB, Katrineholms allmannyttiga bostadsföretag Katrineholms Fastighets AB är helägt av Katrneholms kornun oeh har att följa kommunfullmäktiges direktiv. Enligt ägardirektiven ska bolaget erbjuda ett boende av god normal standard i Katrineholms kommun. Bolaget ska eftersträva ett boendealtemativ for olika skeden i livet. Bolaget ska verka för att utveekla boendeinflytandet över bostäder oeh miljö. Bolaget ska även ta ansvar för att bereda utsatta oeh svaga grpper bostäder oeh underlätta integrationen av invandrare. KIAB, Katrineholms industrifastigheter, KI är kommunens foretag för lokalförsöijning för näringslivets behov. Det står under uppsikt av kommunstyrelsen. Bolagets affårsidé är att upplåta ändamålsenliga oeh flexibla lokaler på rimliga vilkor så att gada idéer oeh verksamheter kan utveeklas inom,kommunen. 8

12 Markpolitik, innehav, köp och försäljning Kommunen kan använda sitt fastighetsbolag på ett strategiskt sätt. Kommunen kan, får att utöva inflytande på utveeklingen, behöva köpa mark oeh fastigheter i områden man vil utveekla. Färdigfôrädlade fastigheter kan säljas får att finansiera köpen. Bytesaffårer kan oekså vara en framomlig väg. Kommunen kan aldrig tvinga fram byggande av privata entreprenörer, bara av sitt eget kommunala bostadsfôretag. Men kommunen kan underlätta oeh intressera för byggande i kommunen. Planeringsmedlen håller på att förändras. Lotsning, samarbete oeh mobilisering är viktiga får att stimulera tillkomsten av byggnader oeh områden. Planeringens uppgift blir att bejaka, inspirera oeh underlätta enskilda initiativ. Kommunen måste dock självklart förhindra oönskat byggande som är negativt får stadsbilden eller för miljön. Katrineholms förutsättningar Katrineholms bebyggelsehistoria i korthet Katrineholm - knutpunkt för järnvägstrafiken En av västra stambanans järvägsstationer plaeerades i Stora MaIms soeken oeh fiek namnet Katrineholm efter en gård i närheten. Östra stambanan ansiöts 1866 till Katrineholm oeh platsen blev då en viktig knutpunkt för jämvägstrafiken oeh däned en attraktiv lokaliseringsort fôr den begynande industraliseringen. Det hade stor betydelse fôr samällets expansion hade Katrineholm drygt 800 invånare oeh 1893 blev Katrineholm ett munieipalsamhälle fôr att 1917 utnämnas til stad. Staden hade då invånare. Driftiga fôretagare starade verksamheter som växte oeh blev industrier. Flera av kommunens industrimiljöer från 1900-talets böijan håller en hög arkitektonisk kvalitet blev Katrineholm en storkommun då Björkvik, Floda, Julita, Sköldinge oeh Stora MaIms kommuner tilsamans med staden bildade en kommun. Tidigare hade Östra Vingåker oeh Stora MaIm slagits samman liksom Sköldinge oeh Lerbo. Alla dessa var sedan medeltiden sj äivständiga socknar som dominerades av stora gårdar. Husen i centrum byggs i sten Den fôrsta kartan över Katrineholm är från 1880 oeh visar hur bebyggelsen är koneentrerad runt jämvägsstationen i norr oeh runt torget i söder. Husen runt Stortorget uppfôrdes under början av 1900-talet. Torget hade sin funktion som handels- oeh marknadsplats oeh karaktären präglades av jämvägen med stationshusen oeh den långa magasinsbyggnaden. Runt torget firms den traditionella bebyggelsen, relativt låg oeh tydligt indelad med skilda arkitektoniska uttryek fôr varje fastighet. Detta är småstadens käneteeken, den tydliga uppdelningen i fastigheter som inom en given ram utgör olika delelement. Flera av husen har en värdefull arkitektonisk utforming liksom husen på Drottninggatan. Vid stationsområdet ligger stadens äidsta offentliga byggnader runt jämvägsparken. Stationshuset är från 1860-talet, posthuset från 1906 samt stadshotell oeh Kullbergska huset från fôrra seklets fôrsta deeennier. Västra skolområdet byggdes under åren Tidstypiska skolbyggnader i trä uppfôrdes oeh ett högt murat vattentom ritat av arkitekten Ivar Tengbom. Föreningen Egna Hem bildades 1904 oeh hade mestjämvägsanställda som medlemmar. Föreningens syfte var att köpa mark oeh bygga villor til föreningens medlemmar. Några kvarer på Norr bebyggdes med dessa vilor. Stora delar av stadens bebyggelse bestod av mindre trähus Iuftigt piaeerade på stora tointer... 9

13 Trots stadens re1ativt korta historia har stadsmiljön genomgått stora fórändringar genom åren. De finns få byggnader kvar från stadens fórsta 50 år. Gatu- oeh kvartersmönster består dock fortfarande i stort sett sedan sekelskiftet Lamellhus i tre våningar Under perioden bebyggdes flera områden med frliggande 1amellhus i tre våningar i Katrineholm. Ljus oeh luft i bostadsområdena var ett viktigt mål. Omfattande rivningar Under rivningsvågen på talen rev Katrineholm större ande1en av sin äldre bebyggelse och toppar tyvärr listan över rivningar i samtliga Sveriges städer. Över 80% av den äldre bebygge1sen fórsvann. De äldre viloma på norr ersattes under 1960-ta1et med fr1iggande hus i tre vånngar utan hiss. Miljonprogrammets flerbostadshus, byggda , finns främst i Nävertorp oeh i början av 1970-ta1et byggdes oekså många områden med likartat utformade radhus och småhus. På 1980-talet gjordes fastighetsbytel1 i centrm vilket medförde att fastighetsägama fiek större samlade delar av kvarter. Tre centruvarer sanerades oeh hela eller delar av bebyggelsen revs i kv Pionen, kv Rosenbusken oeh kv Näekrosen. Den nya bebyggelsen uppfördes samlat i större delar av kvarteren. Den nya bebyggelse sakar den äldre bebyggelsens uppdelnng i skilda fasaduttryck fór varje fastighet. I stället har he1a kvarter sama fasaduttyek vilket ger ett mer storska1igt oeh monotont intryck. Samtidig utgör detta sätt att bygga ett typisk årsring från ta1et. Under 1950-ta1et byggdes; i flerbostadshus i småhus Summa Under 1960-talet byggdes; i flerbostadshus i småhus Summa Under 1970-talet byggdes; i flerbostadshus i småhus Summa Under 1980-talet byggdes; i flerbostadshus i småhus Summa Under 1990-talet byggdes; i flerbostadshus i småhus Summa Under 1990-talet revs h h b h h gb h h gb h h gb 211 Igh h 5911gb -331lgh Under år 2001 byggdes endast enstaka småhus, eirka 10 st. Befolkningsutveckling Invånarantalet i Katrineholm växte kraftigt mellan 1990 oeh 1995, efter det har kurvan sakta vänt neråt. Under 2001 märktes dock en lite uppgång. Aktuell statistik över hushållsstorlekar finns inte. Sista folk- och bostadsräkningen 1990 visade att hä1ften av kommunel1fii1vånare bor i en- eller tvåpersonshushåll. Troligen är dessa änu fler idag. 10

14 Antal invånare, hela kommunen I Katrneholms tätort bor eirka 66% av alla kommuninnevånare. I övriga tätorter bor eirka 14% av alla kommuninnevånare. På glesbygden bor eirka 20% av alla kommuninnevånare. ( ) Kommunen har barn oeh ungdomar under 20 år som invånare är mellan 20 oeh 30 år. Över 65 år är knappt personer. Flyttningar Vaije år flyttar eirka personer från kommunen. Ungefår lika många flytar vaie år till kommunen. Under de senaste åren har kommunen fòrlorat fier invånare än vad som flytat in. Under 2001 vände dock trenden oeh kommunen fiek ett inflyttningsäverskott på 107 personer. Trots detta blir befolknngsäkningen måttlig eftersom det rods relativt få barn i fòrhållande til antalet avlidna kommuninnevånare. Invånare med ut/ändsk bakgrund. Kommunen har en koneentration av invånare med ut1ändsk bakgrnd i tätorten framrorallt i flerbostadshusen i Nävertorp. I hela kommunen bor invånare varav 3681 med ut1ändsk bakgrnd 11,4%. I Katrineholms tätort bor invånare var med utländsk bakgrnd 14,3%. I Nävertorp - Nyhem bor 4417 invånare varav med utländsk bakgrnd 24,0%. I området runt Nyhemsskolan bor 768 invånare varav 328 med utländsk bakgrnd 42,7%. Bostadsbeståndet - en nulägesbeskrivning Hela riket Det finns cirka 4,3 miljoner bostäder i Sverige. Hälften av dessa finns i flerbostadshus oeh hälften i småhus. 42% är egna hem, 40% hyresrätter oeh 18% bostadsrätter. Av Sveriges 4,1 miljoner hushåll består 40% av en person oeh 30% av två personer. Hustyper och bostädernas storlek Bostadsbeståndet i Katrineholm kan grovt delas in i tre kategorier; eentrumnära flerbostadshus, rut denna kärna en krans av småhus oeh utanror denna landsbygdsboende. Totalt finns i Katrineholms kommun ungefår bostäder. Av dessa finns eirka i tätorten Katrineholm. I de mindre tätorterna finns samanlagt eirka bostäder. På glesbygden finns eirka bostäder. 11

15 Av dessa lägenheter är (44%) i småhus oeh (56%) i flerbostadshus. I tätorten Katrineholm är knappt 75% av lägenhetema i flerbostadshus oeh drygt 25% småhus. I de mindre tätortema oeh på landsbygden dominerar småhusen kraftigt. Ungefärligt antal bostäder efler hustyp och områden Totalt K-holm tätort Mindre tätorter Glesbygd Samtliga Flerbostadshus Småhus Lägenhetsstorlekar I flerbostadshusen dominerar smålägenhetema kraftigt. - 60% är 2 rum oeh kök eller mindre. - 30% är 3 rum oeh kök. - 10% är större än 3 rum oeh kök. Genomsnittlig lägenhetsstorlek är 2,4 rumsenheter/bostad. I småhusen är bostädema betydlig större. Huvuddelen av småhusen rymer 4-5 rum oeh kök. Genomsnittlig lägenhetsstorlek är 4,3 rumsenheter/bostad. Upplåtelseformer Av småhusen ägs 95% av enskilda ägare. Drygt 100 småhus upplåts med hyresrätt av KFAB. A v flerbostadshusen upplåts eirka 20% av lägenhetema med bostadsrätt, eirka 20% upplåts med hyresrätt av KF AB oeh resten upplåts med hyresrätt av privata eller andra ägare. Bebyggelsens ålder Samtliga K-holm tätort Mindre tätort Glesbygd Före Uppgift saknas Katrineholm har ett relativt ungt bostadsbestånd. Endast 13% av bebyggelsen är uppförd fore Av dessa äldre byggnader ligger bara en fjärdedel i tätorten Katrineholm, över hälften finns på glesbygden. En stor del av kommunens byggnader uppfördes under 1950-talet oeh under 1960-talets första hälft, 32%. Drygt 20% av bostädema är byggda under miljonprogramsåren På 1980-talet halverades utbyggnadstakten för att nästan helt avstanna under 1990-talet i skuggan av fastighetskrisen. Under 1990-talet byggdes småhus medan lägenheter i flerbostadshus revs. Nettotilskottet av bostäder under deeennet är eirka 200 lägenheter. 12

16 Hiss Få lägenheter är hissbetjänade. Det stora beståndet av trevåningshus sakar hiss. År 1990 var drygt 1400 lägenheter i kommunen hissbetjänade. I tätorten Katrneholm finns hiss i de högre punkthusen samt i flerbostadshusen byggda från 1980-talet oeh senare. Äldres boende Katrineholms kommun har idag tillräekligt med lägenheter för funktionshindrade oeh äldre med hjälpbehov. I soeiainämndens Iångtidsplan finns en planerad utbyggnad av äldreboendet Norrgläntan med åtta kortidsplatser för växelvård. Många äidre oeh många yngre funtionshindrade har rörelseproblem. Eftersom det är ont om hissbetj änade lägenheter välj er många äldre att bo kvar i sina svårskötta vilor istället fór att flytta til en mer lättskött lägenhet. Ungdomars boende Ungdomars Ievnadsmönster har fórändrats under det senaste årtiondet. All fler ungdomar studerar under en lång period. Samtidigt går många ungdomar arbetslösa. Detta innebär att all fler ungdomar lever under en längre tid med små ekonomiska resurser. Samtidigt har boendekostnaderna ökat. Ungdomar lever ofta ett omväxlande Iiv. Studier, tilfålliga arbeten oeh utlandsresor avlöser varandra. Behovet av en fast bostad är därmed oekså varierande. FöräIdrarnas bostadssituation har stor betydelse. Bor fóräldrarna trångt kan ungdomarna käna en press att flyta men om fóräldrama bor rymiigt kan ett ru kanske stå oeh vänta under några år. Ungdomar som söker bostad i Katrineholm vill ofta bo i kv Hemgården. På Bievägen på Norr finns mindre Iägenheter som endast upplåts för ungdomsboende. Hyran är låg oeh ungdomara Ïar själva måla oeh tapetsera. Kulturhistoriska hus och miljöer Det firms några sammanhållna kulturhistoriska miijöer i Katrineholm. Dessa redovisas i kommunens kulturinnesvårdsprogram. Miljön rutjärnvägsstationen med Kullbergska huset, Stadshotellet, Tingshuset oeh Kyrkans hus på Norr bildar en ståtiig ensemble rut stationen oeh visar påjärnvägens historiska betydelse fór stadens framväxt. Skolbyggnadema oeh vattentomet på väster är värdefulla. Likaså är torget värdefullt med dess karakteristiska byggnader liksom delar av Drottninggatan. Kvareret rut Tekniska skolan är oekså exempel på en äldre kulturhistoriskt intressant miljö. Ett par grpper av vilor har ett kulturhistoriskt intresse liksom en stor del av bebyggelsen på landsbygden. Översiktplanen redovisar områden av riksintresse fór kulturminnesvården. Dessa är; Tåkenön Julitabygden Flodabygden Granhed Forssjö - Stora MaIm - Eriesberg Bebyggelsen oeh miljön vidjämvägsstationen Järnvägsparken oeh Stortorget Därtöver redovisas 51 områden oeh byggnader med kulturvårdsintressen ùtanfór tätorten samt 16 områden oeh byggnader inom tätorten Katrineholm. 13

17 Det finns oekså områden med samanhållen arkitektur som är kulturhistoriskt intressanta trots att de inte har något formellt skydd. Kulturmiljöer har ofta vuxit fram under en lång tid. Byggnadema i de äldsta delama av en stad betingar ofta ett högre pris än de nybyggda. Städer med småstadsbebyggelse som Trosa, Mariefred oeh Strängnäs är populära boendemiljöer. Efterfrågan på kulturmiljöer är större än tilgången. Sedan 1930-talet har politiker oeh planerare behandlat historiska platser utan respekt. Den äldre bebyggelsen har rivits bort i många fall trots att den vart myeket uppskattad. Fritidshusområden Uppskattningsvis finns frtidshus i konuunen. Cirka frtidshus ligger inom planlagda frtidshusområden. Övriga fritidshus ligger utanför planlagt område. De kan vara gamla torp eller gårdar på landsbygden. Fritidshusen ligger ofta på relativt stora tomter i naturskönt läge nära sjön. Planbestämmelsema i de planlagda frtidshusområdena varierar mellan en tilåten byggnadsyta på 40 kvm til 120 kvm. Äldre områden från 1950-talet har oftaen begränsad byggrätt. Det finns idag ett intresse att bosätta sig permanent i frtidshus. Problem uppstår då vanligen med vatten- oeh avloppsfrågoma. Vattenfrågan går ofta att lösa medan avloppsfrågan är knepigare att finna goda lösningar fòr. Samtidigt som vissa frtidshus omvandlas til permanentboende är det troligt att utveeklingen oekså går åt andra hållet d v s att några permanentbostäder övergår til att bli frtidshus. Många frtidshus i Stoekholms län omvandlas varje år til permanentbostäder (1 % av samtliga frtidshus eller 650 st). Det är därfòr troligt att efterfrågan på frtidshus konuer att öka i angränsande län bl a i Södermanland. Detta talar inte emot att frtidshus kommer att bli permanentbostäder utan troligen att prisema kommer att öka. KF AS, Katrineholms fastighets AS 1912 bildades Katrineholms Fastighets AB vars uppgift var att köpa fastigheter oeh uppföra byggnader fòr skolverksamheter. Samtliga aktier i bolaget var privatägda köpte. Katrneholms stad samtliga aktier. Bolagets verksamhet var inrktad på att förvalta skolbyggnader i kv Ekorren oeh kv Hjorten omvandlades bolaget til ett allmännyttigt bostadsföretag, köpte mark oeh uppförde ett bostadshus i kv Kastanjen. Därefter följde ett flertal nybyggen fòrvaltade bolaget bostadslägenheter oeh övertog vid konuunsammanslagningen lägenheter som fòrvaltades av stiftelsema Sköldingehem oeh Stora Malmshem. Bolaget har efter årsskiftet 2002 genomfòrt ett stort inköp av konuunens fastigheter, t ex skolfastigheter, äldreboenden nu som förut ägts oeh förvaltats av Fastighetskontoret. Samtidigt genomfòrs en omorganisation där fastighetskontorets personal övergår till KFAB. Av strategiska, plantekniska oeh kulturella skäl behåller konuunen vissa fastigheter i sin ägo t ex Gröna Kulle, Konferenseentrum m fl. 14

18 KATRINEHOLMS KOMMUN ~ Fritidshusområden med detaljplan Sam lad bebyggelse (friidshus) Me/Jan-Malmen

19 Bestånd KF AB äger oeh förvaltar st hyreslägenheter. Ert mindre antallägenheter ligger i centrm, huvuddelen av beståndet firms i Nävertorp oeh vissa lägenheter firms i de mindre tätortema. Läge: Central orten Valla Sköldinge J ulita Björkvik Bie -Floda Strångsjö - Forssjö Lägenhetsstorlekar: 1 rok 2rok 3 rok 4rok 5 rok 0 större Byggnadsår: 1950-tal 0 tidigare 1960-tal 1970-tal tal Igh 79 Igh 53 19h 39 19h 34 19h 28 19h 20 19h h h 502 Igh 130lgh 22 19h h h 228lgh 140lgh I beståndet firms 318 st hissbetjänade lägenheter som ligger i kv Haekan, kv Renen, kv Rosenbusken oeh i kv Humlen Bolaget har ingen kö till sina lägenheter. Tomma lägenheter firms i Nävertorp oeh Sköldinge. Läget har en avgörande betydelse. I centrum går lägenheter förhållandevis lätt att hyra ut. KF AB samarbetar med bostadsförmedlingen i Stockholm. Man har anonserat i DN under rubriken "På pendlingsavstånd". Två anonser, nov -01 oeh feb -021edde til samanlagt 8-10 nya hyresgäster. Ár 1999 hade bolaget 250 tomma lägenheter, år 2000 hade siffran sjunkit till 149 tomma lägenheter, i mars 2002 hade bolaget 157 tomma lägenheter, i apri12003 fans 100 tomma lägenheter. Lägenhetsunderhåll Hyresgästema bestämer själva när de vil ha lägenhetema underhållna. Om intervallen blir längre än normalt ges rabatt på hyran oeh om de blir tätare än normalt ökar hyran. Försäijning Bolaget undersöker möjligheten till försäljning av beståndet i Sköldinge. KF AB har svårt art hyra ut lägenheter där oeh tror art en lokal ägare har större möjligheter att marknadsföra oeh handha det beståndet. För övrigt firms inga planer på försäljning eller på art köpa in fastigheter. Rivningar 287 lägenheter på Halvergatan har rivits under 1990-talet. För att bekosta rivningara såldes ett större bestånd om 227 lägenheter i kv Grepen, Källmogatan, til en privat köpare. 16

20 - KFAB;S BOSTADSFASTIGHETER I KATRINEHOLMS TÃTORT BOSTADSPOLITISKT PROGRAM FÖR KA TRINEHOLMS KOMMUN FÖRSLAG