BaST ADSPOLITISKT PROGRAM FÖR KA TRINEHOLMS KOMMUN FÖRSLAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BaST ADSPOLITISKT PROGRAM FÖR KA TRINEHOLMS KOMMUN FÖRSLAG"

Transkript

1 BaST ADSPOLITISKT PROGRAM FÖR KA TRINEHOLMS KOMMUN FÖRSLAG

2 Enjamn inåttlig ökning av befolkngen garanterar en god kommunal ekonomi och en hög servicenivå, vilket ökar kommunens attaktivitet som livsniiljö. Många arbetstillfållen har fórsvuit :fån Katreholm under de senaste åren. Dèt fins idag inget som tyder på att arbetsmarknaden i Katrineholm kommer att vaxa dramatiskt och därigenom åstadkomma en befolkngsökng. För att åstadkomma den önskade befolkingsökngen, enligt Vision 2010, måste aha goda krafter mobiliseras fór att omvandla Katrieholm :fån en traditionell industristad till en attraktiv livsmiljö. För att satsningen på den fysiska miljön ska lyckas inåste också arkitekturfrågoma ha en central plats i det bostadspolitiska programniet. En inedveten satsnig på utökat boende på landsbygden kan bli en viktig tillvaxtfaktor och ett delvis nyt inslag i bostadspolitiken.

3

4 Innehållsförteckning INNEHÁLLSFÖRTECKNING INLEDNING UPPDRAGET D IRKTIV..., FÖ R UTSÄ TTNIN GAR BO ST AD SPO LITlKEN S FÖ R UTSÄ TTNIN GAR LAGAR KOMMUNENS ORGANISATION Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen De tekniska nämnderna Socialnämnden Kommunalt planmonopol Översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser KF AB, Katrineholms azzmännyttiga bostadsföretag... 8 KIAB, Katrineholms industrifastigheter, Markpolitik, innehav, köp och försäljning KA TRINEH 0 LMS FÖ R UTSÄ TTNIN GAR KA TRIEHOLMS BEBYGGELSEHISTORI I KORTHET BEFOLKNINGSUTVECKLING BOSTADSBESTANDET - EN NULÄGESBESKRING Hustyper och bostädernas storlek Upplåtelseformer Bebyggelsens ålder Hiss ildres boende Ungdomars boende Kulturhistoriska hus och miljöer ,.13 Fritidshusområden KF AB, KA TRIEHOLMS F ASTIGHETS AB MARGANDE BOENDEKOSTNADER Boende för ekonomiskt svaga hushåll Bostadsrättspriser och avgifer Småhuspriser i tätorterna Tomtpriser KOMMUNAL SERVICE, KOMMUNIKTIONER OCH IT - TEKNIK...21 Enkät tiz in- och utfyttarefrån kommunen Kommunikationer IT-teknik EKOLOGISKA ASPEKTER P A PLANERIG OCH BYGGANDE...23 BOSTADSFÖRMEDLING YTTR F AKTORERS P A VERKN Statlig bostadspolitik Arbetsmarknadsläget Byggkostnader Stockholm och Mälardalens bostadsmarknad Bostadsmarknaden i Flen, Vingåker och Norrköping...26 HANDLIN GSPR 0 GRA VISION 2010 OCH MALEN FÖR BOST ADSPOLITIKN Det bostadspolitiska programmet har fem grundpelare: VÄRA OM DAGENS KATRIEHOLMARE MARKADSFÖR LIVSMIUÖN KA TRIEHQLM,......~ Ny A BOSTÄDER SKAAS MED SPECIELLA KV ALITETER SOM A TTRAHERA INFLYTTARE ARKTEKTURROGRA FÖR KA TREHOLM

5 5. UTVECKLA KF AB:S ROLL GE NO MFÖ RAD E SAMMANF A TT AND E FÖ RSLA G V ÄRNA DAGENS KA TRIEHOLMARE MARKADSFÖRIG Ny A BOST ÄDER SKA AS ARKTEKTURROGRA UTVCKL KF AB:S ROLL

6 Inledning Ända sedan 1930-talet har den sociala bostadspolitiken varit ett känetecken fòr byggandet av det svenska välfårdssaiället. Utmärkande fòr svensk bostadspolitik är satsningar på goda bostäder åt alla, til skillnad från många andra länder som har byggt soeialbostäder for dem som har det sämst ställt. Bostadspolitiken har också använts som motor i saiällsekonomin. Statliga subventioner har vart huvudsakligt styredel, men efter den stora krsen i statens finanser är denna möjlighet i stort sett stängd. Bostadsbristen är snabbt på väg tilbaka framfòrallt i storstockholm, delvis som en fòljd av subventionssystemets avskaffande och delvis som en följd av skenande kostnader fòr bostadsprodukionen. Storstoekholms bostadsmarknad vidgas fòr varje år som går. Genom fòrbättrade vägar och tågfòrbindelser kommer orter som Katrineholm att bli attraktiva livsmiljöer även for stockholmare. Det är denna speciella situation som under det kommande decenniet ger Katrineholm en unik chans att mjukare genomgå förändringen från industrisamhälle til boendemiljö i servicesaiället. Bostadsfrågan är en viktig del i samhällsbyggandet, men när det inte råder bostadsbrist går det inte att fòra en separat bostadspolitik. Därfòr är det viktigt att ta ett bredare grepp och se boendet som en del i saiället där service, boende, miljö och kommunikationer bildar helheten. Det handlar inte om att skapa och sälja en bostad utan en livsmiljö. Målet är att få nya människogrpper, främst barnfamiljer, att upptäcka Katrineholm, men det är lika viktigt att Katrneholmarna själva blir medvetna och stolta över sin bygd, så att de bor kvar och marknadsfòr "Livsmiljön Katrineholm". Rapporten inleds med en redovisning av utredningsdirektiven. Därefter görs en kort genomgång av lagar och organisationen inom bostadspolitiken. Efter en kort beskrivning av Katrineholms bebyggelsehistoria görs en genomgång av hur bostadssituationen ser ut i Katrineholm, hur forändringar skett under årens lopp och vilka fòrändringar vi kan fòrvänta oss i framtiden. Utredningen avslutas med ett forslag til handlingsprogram med mål och inrktning fòr kommunens framtida bostadspolitik. Uppdraget Denna bostadspolitiska utredning fòr Katrineholms kommun har tagits fram på uppdrag av kommunstyrelsen av proj ektsekreterare Cecilia Björk. I arbetet har en expertgrpp med tjänstemän från kommunens olika fòrvaltningar deltagit; Mats Hedberg kommunledningskontoret, Lennart Olsson stadsarkitektkontoret, Hans Gahn tekniska fòrvaltningen, Monica Aune- Löfstedt kulturfòrvaltningen, Krstina Simonsson näringslivskontoret, Lars Ohlsson KF AB, Linus Källander och Linda Fors ungdomsfullmäktige. Träffar har genomfòrts med hyresgästföreningen, kommunbygderåden, kommunens pensionärsråd och handikappråd samt med lokala mäklare oeh fastighetsfòrvaltare. Synpunkter som framkommit under dessa träffar eller som lämnats in från deltagarna har inarbetats i utredningen. Förslaget redovisades i kommunstyrelsens temagrpp i maj Ijuni skickades fòrslaget til bostadspolitiskt program på bred remiss til kommunens fòrvaltningar, bygg- och mäkarfòretag, soekenråd, närngslivets organisationer, invandrarfòreningar och övriga intressegrpper i syfte 3

7 att fôrslaget skulle diskuteras oeh tilfôras synpuner från olika håll. Avsikten var att kuna fôrelägga kommunstyrelsen en så brett belyst rapport som möjligt. Remisstiden pågiek från 20 juni till 15 september. Av 59 utskiekade remisser kom 17 svar in. Synpunkter från remissomgången har dels arbetats in i fòrslaget, dels redovisats i separat ärende til kommunstyrelsen. Direktiv Kommunstyrelsen beslöt den 28 november 2001 att godkänna direktiv om bakgrund oeh inrkting samt sättet att utfòra arbetet avseende det bostadspolitiska handlingsprogrammet. Direktiven innebar bl a följande; Det bostadspolitiska programarbetet Ett bostadspolitiskt program skall utarbetas for Katrineholms kommun. net bostadspolitiska programet skall bestå av en rapportdel oeh ett handlingsprogram. Mot bakgrd av det nationella målet fòr bostadspolitiken oeh lagregleringen beträffande bostadsfòrsöijningen skall programarbetet oeh det bostadspolitiska programmet innehålla fòljande: Inventering oeh analys av förhållandena på den lokala bostadsmarknaden i Katrineholms kommun. Analys oeh fôrslag till den nya tidens boendeprofi för Katrineholms kommun såsom följer dels av nya idéer oeh nytänkande inom bostadsbyggandet, dels av framtidsbilden vision Förslaget skall därvid ta hänsyn til uppdragen som gäller Halverområdet oeh det sjönära boendet oeh idén om en speeiellt utformad bomässa i Katrineholm. Förslag tillokala bostadspolitiska mål dels som en fòljd av preeiseringar av det natiònella målet, dels som en fòljd av lokala fòrutsättningar oeh det inrktningsmål som ligger i framtidsbilden Katrineholm Vision Förslag til ett bostadspolitiskt handlingsprogram, innehållande åtgärder oeh aktiviteter som uppfyller de fòreslagna lokala bostadspolitiska målen -oeh förverkligar en boendeprofil i enlighet med framtidsbilden Katrineholm Vision

8 FÖRUTSÄ TTNINGAR BOSTADSPOLITISKT PROGRAM FÖR KA TRINEHOLMS KOMMUN FÖRSLAG

9 ,~:l ~_;~...;,-';-)/;

10 Bostadspolitikens förutsättningar Lagar Kommunallagen (SFS 1991:900) I kommunallagens 6 kap anges kommunstyrelsens uppgifter. Den 2 i kapitlet ger ett starkt motiv fór att ta fram ert bostadspolitiskt program, sarskilt om den kombineras med ambitionerna i Vision Paragrafen har fóljande lydelse: "Styrelsen skall uppmarksamt fólja de frågor som kan inverka på kommunens eller landstinget utveekling oeh ekonomiska ställning. Styrelsen skall oekså hos fullmäktige, övrga nämnder oeh andra myndigheter göra de framställningar som behövs." Socialtjanstlagen (SFS 1980:620) Soeialtjänstlagen fóreskrver att kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service oeh omvårdnad fór äldre samt för fysiskt eller psykiskt funktionshindrade mäniskor med behov av särskilt stöd. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000: 1383) Lagen fóreskrver att vaije kommun har skyldighet art planera för bostadsfórsörjningen i kommunen i syfte att skapa fórutsättningar fór alla invånare art leva i goda bostäder til rimliga kostnader, i en stimulerande oeh trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön ska oekså bidra till jämlika oeh värdiga levnadsförhållanden oeh särskilt främja god uppväxt fór bam oeh ungdomar. PBL Plan- oeh bygglagen reglerar planerings- oeh byggproeessen. Kommunens organisation Komrnunfullmaktige och kommunstyrelsen Kommunfullmäktige oeh kommunstyrelsen styr kommunens bostadspolitik på ett övergrpande plan genom olika polieybeslut. Budgetdokumentet ger de ekonomiska ramarna fór de olika faeknämndernas verksamhet. Det kommunala bostadsbolaget, KF AB, har art fólja kommunfullmäktiges direktiv. De tekniska namnderna Byggnadsnamnden Byggnadsnämnden ansvarar fór framtagande av kommunens översiktsplan. Översiktsplanen är ert strategiskt dokument som visar hur kommunen avser att mark en inom kommunen ska användas i framtiden. Nämnden svarar för att ta fram detaljplaner fór byggprojekt samt anpassa planer efter en fórändrad policy. Nämnden har oekså hand om bygglov. Teknik- och fritdsnamnden Teknik- oeh fritidsnämnden är kommunens väghållningsmyndighet. Nämnden ansvarar också fór de allmana vatten- oeh avloppsanläggningar, kommunens parker, grönområden och skogar, kommunala idrotts- oeh friluftsanläggningar samt ansvarar oekså fór härtning av hushållsavfall.,:.o:'..".:j,'..;~,., -."-'. 7

11 Socialnamnden Enligt soeialtjänstlagen har kommunen skyldighet att ordna särskilt boende för service oeh omvårdnad av äldre mäniskor med hjälpbehov. Kommunen ska oekså tilhandahålla lägenheter anpassade för personer med psykiska eller fysiska funktionshinder. Kommunalt planmonopol I 1 kap 2 i Plan- oeh bygglagen slås fast att fysisk planläggning är en kommunal angelägenhet. Det kommunala planmonopolet ger kommunema ansvar för användningen av mark- oeh vattenområden samt för bebyggelseutveeklingen oavsett vem som äger marken. Detta ger kommunen en stark ställning när det gäller att rorhindra oönskad bebyggelse. A andra sidan kan kommunen inte tvinga fram önskad bebyggelse när marken är i privat ägo. Kommunen kan genom olika åtgärder stimulera markägaren til att bebygga marken i enlighet med kommunens önskemå1. Med hjälp av översiktsplan, detaljplaner oeh områdesbestämelser kan kommunen besluta om markens användning inom kommunen. Översiktsplan, detaljplan och områdesbestammelser Översiktsplan Översiktsplanen omfattar hela kommunen oeh antas av kommunfullmäktige. Planen visar kommunens långsiktiga behov av mark for t ex bostadsproduktion oeh arbetsområden. Den visar oekså hur den redan bebyggda miljön ska utveeklas samt hur de redovisade riksintressena for natur- oeh kulturområden ska tillgodoses. Planen är inte detaljerad eller styrande utan visar översiktligt hur mark inom kommunen bör användas. Detaljplan Detaljplanen visar vad oeh hur myeket som får byggas på ett avgränsat markområde. Under arbetet med detaljplanen får berörda fastighetsägare, granar, myndigheter m flläma synpunkter på forslaget. Byggnadsnämnden måste sedan godkänna detaljplanen oeh den ska vinna laga kraft innan bygget kan sättas igång. Byggherren bestämmer därefter när bygget ska starta. Områdesbestammelser För avgränsade områden kan områdesbestämelser antas för att säkerställa syftet med översiktsplanen t ex att väma ett riksintresse eller hushålla med naturresurser. KFAB, Katrineholms allmannyttiga bostadsföretag Katrineholms Fastighets AB är helägt av Katrneholms kornun oeh har att följa kommunfullmäktiges direktiv. Enligt ägardirektiven ska bolaget erbjuda ett boende av god normal standard i Katrineholms kommun. Bolaget ska eftersträva ett boendealtemativ for olika skeden i livet. Bolaget ska verka för att utveekla boendeinflytandet över bostäder oeh miljö. Bolaget ska även ta ansvar för att bereda utsatta oeh svaga grpper bostäder oeh underlätta integrationen av invandrare. KIAB, Katrineholms industrifastigheter, KI är kommunens foretag för lokalförsöijning för näringslivets behov. Det står under uppsikt av kommunstyrelsen. Bolagets affårsidé är att upplåta ändamålsenliga oeh flexibla lokaler på rimliga vilkor så att gada idéer oeh verksamheter kan utveeklas inom,kommunen. 8

12 Markpolitik, innehav, köp och försäljning Kommunen kan använda sitt fastighetsbolag på ett strategiskt sätt. Kommunen kan, får att utöva inflytande på utveeklingen, behöva köpa mark oeh fastigheter i områden man vil utveekla. Färdigfôrädlade fastigheter kan säljas får att finansiera köpen. Bytesaffårer kan oekså vara en framomlig väg. Kommunen kan aldrig tvinga fram byggande av privata entreprenörer, bara av sitt eget kommunala bostadsfôretag. Men kommunen kan underlätta oeh intressera för byggande i kommunen. Planeringsmedlen håller på att förändras. Lotsning, samarbete oeh mobilisering är viktiga får att stimulera tillkomsten av byggnader oeh områden. Planeringens uppgift blir att bejaka, inspirera oeh underlätta enskilda initiativ. Kommunen måste dock självklart förhindra oönskat byggande som är negativt får stadsbilden eller för miljön. Katrineholms förutsättningar Katrineholms bebyggelsehistoria i korthet Katrineholm - knutpunkt för järnvägstrafiken En av västra stambanans järvägsstationer plaeerades i Stora MaIms soeken oeh fiek namnet Katrineholm efter en gård i närheten. Östra stambanan ansiöts 1866 till Katrineholm oeh platsen blev då en viktig knutpunkt för jämvägstrafiken oeh däned en attraktiv lokaliseringsort fôr den begynande industraliseringen. Det hade stor betydelse fôr samällets expansion hade Katrineholm drygt 800 invånare oeh 1893 blev Katrineholm ett munieipalsamhälle fôr att 1917 utnämnas til stad. Staden hade då invånare. Driftiga fôretagare starade verksamheter som växte oeh blev industrier. Flera av kommunens industrimiljöer från 1900-talets böijan håller en hög arkitektonisk kvalitet blev Katrineholm en storkommun då Björkvik, Floda, Julita, Sköldinge oeh Stora MaIms kommuner tilsamans med staden bildade en kommun. Tidigare hade Östra Vingåker oeh Stora MaIm slagits samman liksom Sköldinge oeh Lerbo. Alla dessa var sedan medeltiden sj äivständiga socknar som dominerades av stora gårdar. Husen i centrum byggs i sten Den fôrsta kartan över Katrineholm är från 1880 oeh visar hur bebyggelsen är koneentrerad runt jämvägsstationen i norr oeh runt torget i söder. Husen runt Stortorget uppfôrdes under början av 1900-talet. Torget hade sin funktion som handels- oeh marknadsplats oeh karaktären präglades av jämvägen med stationshusen oeh den långa magasinsbyggnaden. Runt torget firms den traditionella bebyggelsen, relativt låg oeh tydligt indelad med skilda arkitektoniska uttryek fôr varje fastighet. Detta är småstadens käneteeken, den tydliga uppdelningen i fastigheter som inom en given ram utgör olika delelement. Flera av husen har en värdefull arkitektonisk utforming liksom husen på Drottninggatan. Vid stationsområdet ligger stadens äidsta offentliga byggnader runt jämvägsparken. Stationshuset är från 1860-talet, posthuset från 1906 samt stadshotell oeh Kullbergska huset från fôrra seklets fôrsta deeennier. Västra skolområdet byggdes under åren Tidstypiska skolbyggnader i trä uppfôrdes oeh ett högt murat vattentom ritat av arkitekten Ivar Tengbom. Föreningen Egna Hem bildades 1904 oeh hade mestjämvägsanställda som medlemmar. Föreningens syfte var att köpa mark oeh bygga villor til föreningens medlemmar. Några kvarer på Norr bebyggdes med dessa vilor. Stora delar av stadens bebyggelse bestod av mindre trähus Iuftigt piaeerade på stora tointer... 9

13 Trots stadens re1ativt korta historia har stadsmiljön genomgått stora fórändringar genom åren. De finns få byggnader kvar från stadens fórsta 50 år. Gatu- oeh kvartersmönster består dock fortfarande i stort sett sedan sekelskiftet Lamellhus i tre våningar Under perioden bebyggdes flera områden med frliggande 1amellhus i tre våningar i Katrineholm. Ljus oeh luft i bostadsområdena var ett viktigt mål. Omfattande rivningar Under rivningsvågen på talen rev Katrineholm större ande1en av sin äldre bebyggelse och toppar tyvärr listan över rivningar i samtliga Sveriges städer. Över 80% av den äldre bebygge1sen fórsvann. De äldre viloma på norr ersattes under 1960-ta1et med fr1iggande hus i tre vånngar utan hiss. Miljonprogrammets flerbostadshus, byggda , finns främst i Nävertorp oeh i början av 1970-ta1et byggdes oekså många områden med likartat utformade radhus och småhus. På 1980-talet gjordes fastighetsbytel1 i centrm vilket medförde att fastighetsägama fiek större samlade delar av kvarter. Tre centruvarer sanerades oeh hela eller delar av bebyggelsen revs i kv Pionen, kv Rosenbusken oeh kv Näekrosen. Den nya bebyggelsen uppfördes samlat i större delar av kvarteren. Den nya bebyggelse sakar den äldre bebyggelsens uppdelnng i skilda fasaduttryck fór varje fastighet. I stället har he1a kvarter sama fasaduttyek vilket ger ett mer storska1igt oeh monotont intryck. Samtidig utgör detta sätt att bygga ett typisk årsring från ta1et. Under 1950-ta1et byggdes; i flerbostadshus i småhus Summa Under 1960-talet byggdes; i flerbostadshus i småhus Summa Under 1970-talet byggdes; i flerbostadshus i småhus Summa Under 1980-talet byggdes; i flerbostadshus i småhus Summa Under 1990-talet byggdes; i flerbostadshus i småhus Summa Under 1990-talet revs h h b h h gb h h gb h h gb 211 Igh h 5911gb -331lgh Under år 2001 byggdes endast enstaka småhus, eirka 10 st. Befolkningsutveckling Invånarantalet i Katrineholm växte kraftigt mellan 1990 oeh 1995, efter det har kurvan sakta vänt neråt. Under 2001 märktes dock en lite uppgång. Aktuell statistik över hushållsstorlekar finns inte. Sista folk- och bostadsräkningen 1990 visade att hä1ften av kommunel1fii1vånare bor i en- eller tvåpersonshushåll. Troligen är dessa änu fler idag. 10

14 Antal invånare, hela kommunen I Katrneholms tätort bor eirka 66% av alla kommuninnevånare. I övriga tätorter bor eirka 14% av alla kommuninnevånare. På glesbygden bor eirka 20% av alla kommuninnevånare. ( ) Kommunen har barn oeh ungdomar under 20 år som invånare är mellan 20 oeh 30 år. Över 65 år är knappt personer. Flyttningar Vaije år flyttar eirka personer från kommunen. Ungefår lika många flytar vaie år till kommunen. Under de senaste åren har kommunen fòrlorat fier invånare än vad som flytat in. Under 2001 vände dock trenden oeh kommunen fiek ett inflyttningsäverskott på 107 personer. Trots detta blir befolknngsäkningen måttlig eftersom det rods relativt få barn i fòrhållande til antalet avlidna kommuninnevånare. Invånare med ut/ändsk bakgrund. Kommunen har en koneentration av invånare med ut1ändsk bakgrnd i tätorten framrorallt i flerbostadshusen i Nävertorp. I hela kommunen bor invånare varav 3681 med ut1ändsk bakgrnd 11,4%. I Katrineholms tätort bor invånare var med utländsk bakgrnd 14,3%. I Nävertorp - Nyhem bor 4417 invånare varav med utländsk bakgrnd 24,0%. I området runt Nyhemsskolan bor 768 invånare varav 328 med utländsk bakgrnd 42,7%. Bostadsbeståndet - en nulägesbeskrivning Hela riket Det finns cirka 4,3 miljoner bostäder i Sverige. Hälften av dessa finns i flerbostadshus oeh hälften i småhus. 42% är egna hem, 40% hyresrätter oeh 18% bostadsrätter. Av Sveriges 4,1 miljoner hushåll består 40% av en person oeh 30% av två personer. Hustyper och bostädernas storlek Bostadsbeståndet i Katrineholm kan grovt delas in i tre kategorier; eentrumnära flerbostadshus, rut denna kärna en krans av småhus oeh utanror denna landsbygdsboende. Totalt finns i Katrineholms kommun ungefår bostäder. Av dessa finns eirka i tätorten Katrineholm. I de mindre tätorterna finns samanlagt eirka bostäder. På glesbygden finns eirka bostäder. 11

15 Av dessa lägenheter är (44%) i småhus oeh (56%) i flerbostadshus. I tätorten Katrineholm är knappt 75% av lägenhetema i flerbostadshus oeh drygt 25% småhus. I de mindre tätortema oeh på landsbygden dominerar småhusen kraftigt. Ungefärligt antal bostäder efler hustyp och områden Totalt K-holm tätort Mindre tätorter Glesbygd Samtliga Flerbostadshus Småhus Lägenhetsstorlekar I flerbostadshusen dominerar smålägenhetema kraftigt. - 60% är 2 rum oeh kök eller mindre. - 30% är 3 rum oeh kök. - 10% är större än 3 rum oeh kök. Genomsnittlig lägenhetsstorlek är 2,4 rumsenheter/bostad. I småhusen är bostädema betydlig större. Huvuddelen av småhusen rymer 4-5 rum oeh kök. Genomsnittlig lägenhetsstorlek är 4,3 rumsenheter/bostad. Upplåtelseformer Av småhusen ägs 95% av enskilda ägare. Drygt 100 småhus upplåts med hyresrätt av KFAB. A v flerbostadshusen upplåts eirka 20% av lägenhetema med bostadsrätt, eirka 20% upplåts med hyresrätt av KF AB oeh resten upplåts med hyresrätt av privata eller andra ägare. Bebyggelsens ålder Samtliga K-holm tätort Mindre tätort Glesbygd Före Uppgift saknas Katrineholm har ett relativt ungt bostadsbestånd. Endast 13% av bebyggelsen är uppförd fore Av dessa äldre byggnader ligger bara en fjärdedel i tätorten Katrineholm, över hälften finns på glesbygden. En stor del av kommunens byggnader uppfördes under 1950-talet oeh under 1960-talets första hälft, 32%. Drygt 20% av bostädema är byggda under miljonprogramsåren På 1980-talet halverades utbyggnadstakten för att nästan helt avstanna under 1990-talet i skuggan av fastighetskrisen. Under 1990-talet byggdes småhus medan lägenheter i flerbostadshus revs. Nettotilskottet av bostäder under deeennet är eirka 200 lägenheter. 12

16 Hiss Få lägenheter är hissbetjänade. Det stora beståndet av trevåningshus sakar hiss. År 1990 var drygt 1400 lägenheter i kommunen hissbetjänade. I tätorten Katrneholm finns hiss i de högre punkthusen samt i flerbostadshusen byggda från 1980-talet oeh senare. Äldres boende Katrineholms kommun har idag tillräekligt med lägenheter för funktionshindrade oeh äldre med hjälpbehov. I soeiainämndens Iångtidsplan finns en planerad utbyggnad av äldreboendet Norrgläntan med åtta kortidsplatser för växelvård. Många äidre oeh många yngre funtionshindrade har rörelseproblem. Eftersom det är ont om hissbetj änade lägenheter välj er många äldre att bo kvar i sina svårskötta vilor istället fór att flytta til en mer lättskött lägenhet. Ungdomars boende Ungdomars Ievnadsmönster har fórändrats under det senaste årtiondet. All fler ungdomar studerar under en lång period. Samtidigt går många ungdomar arbetslösa. Detta innebär att all fler ungdomar lever under en längre tid med små ekonomiska resurser. Samtidigt har boendekostnaderna ökat. Ungdomar lever ofta ett omväxlande Iiv. Studier, tilfålliga arbeten oeh utlandsresor avlöser varandra. Behovet av en fast bostad är därmed oekså varierande. FöräIdrarnas bostadssituation har stor betydelse. Bor fóräldrarna trångt kan ungdomarna käna en press att flyta men om fóräldrama bor rymiigt kan ett ru kanske stå oeh vänta under några år. Ungdomar som söker bostad i Katrineholm vill ofta bo i kv Hemgården. På Bievägen på Norr finns mindre Iägenheter som endast upplåts för ungdomsboende. Hyran är låg oeh ungdomara Ïar själva måla oeh tapetsera. Kulturhistoriska hus och miljöer Det firms några sammanhållna kulturhistoriska miijöer i Katrineholm. Dessa redovisas i kommunens kulturinnesvårdsprogram. Miljön rutjärnvägsstationen med Kullbergska huset, Stadshotellet, Tingshuset oeh Kyrkans hus på Norr bildar en ståtiig ensemble rut stationen oeh visar påjärnvägens historiska betydelse fór stadens framväxt. Skolbyggnadema oeh vattentomet på väster är värdefulla. Likaså är torget värdefullt med dess karakteristiska byggnader liksom delar av Drottninggatan. Kvareret rut Tekniska skolan är oekså exempel på en äldre kulturhistoriskt intressant miljö. Ett par grpper av vilor har ett kulturhistoriskt intresse liksom en stor del av bebyggelsen på landsbygden. Översiktplanen redovisar områden av riksintresse fór kulturminnesvården. Dessa är; Tåkenön Julitabygden Flodabygden Granhed Forssjö - Stora MaIm - Eriesberg Bebyggelsen oeh miljön vidjämvägsstationen Järnvägsparken oeh Stortorget Därtöver redovisas 51 områden oeh byggnader med kulturvårdsintressen ùtanfór tätorten samt 16 områden oeh byggnader inom tätorten Katrineholm. 13

17 Det finns oekså områden med samanhållen arkitektur som är kulturhistoriskt intressanta trots att de inte har något formellt skydd. Kulturmiljöer har ofta vuxit fram under en lång tid. Byggnadema i de äldsta delama av en stad betingar ofta ett högre pris än de nybyggda. Städer med småstadsbebyggelse som Trosa, Mariefred oeh Strängnäs är populära boendemiljöer. Efterfrågan på kulturmiljöer är större än tilgången. Sedan 1930-talet har politiker oeh planerare behandlat historiska platser utan respekt. Den äldre bebyggelsen har rivits bort i många fall trots att den vart myeket uppskattad. Fritidshusområden Uppskattningsvis finns frtidshus i konuunen. Cirka frtidshus ligger inom planlagda frtidshusområden. Övriga fritidshus ligger utanför planlagt område. De kan vara gamla torp eller gårdar på landsbygden. Fritidshusen ligger ofta på relativt stora tomter i naturskönt läge nära sjön. Planbestämmelsema i de planlagda frtidshusområdena varierar mellan en tilåten byggnadsyta på 40 kvm til 120 kvm. Äldre områden från 1950-talet har oftaen begränsad byggrätt. Det finns idag ett intresse att bosätta sig permanent i frtidshus. Problem uppstår då vanligen med vatten- oeh avloppsfrågoma. Vattenfrågan går ofta att lösa medan avloppsfrågan är knepigare att finna goda lösningar fòr. Samtidigt som vissa frtidshus omvandlas til permanentboende är det troligt att utveeklingen oekså går åt andra hållet d v s att några permanentbostäder övergår til att bli frtidshus. Många frtidshus i Stoekholms län omvandlas varje år til permanentbostäder (1 % av samtliga frtidshus eller 650 st). Det är därfòr troligt att efterfrågan på frtidshus konuer att öka i angränsande län bl a i Södermanland. Detta talar inte emot att frtidshus kommer att bli permanentbostäder utan troligen att prisema kommer att öka. KF AS, Katrineholms fastighets AS 1912 bildades Katrineholms Fastighets AB vars uppgift var att köpa fastigheter oeh uppföra byggnader fòr skolverksamheter. Samtliga aktier i bolaget var privatägda köpte. Katrneholms stad samtliga aktier. Bolagets verksamhet var inrktad på att förvalta skolbyggnader i kv Ekorren oeh kv Hjorten omvandlades bolaget til ett allmännyttigt bostadsföretag, köpte mark oeh uppförde ett bostadshus i kv Kastanjen. Därefter följde ett flertal nybyggen fòrvaltade bolaget bostadslägenheter oeh övertog vid konuunsammanslagningen lägenheter som fòrvaltades av stiftelsema Sköldingehem oeh Stora Malmshem. Bolaget har efter årsskiftet 2002 genomfòrt ett stort inköp av konuunens fastigheter, t ex skolfastigheter, äldreboenden nu som förut ägts oeh förvaltats av Fastighetskontoret. Samtidigt genomfòrs en omorganisation där fastighetskontorets personal övergår till KFAB. Av strategiska, plantekniska oeh kulturella skäl behåller konuunen vissa fastigheter i sin ägo t ex Gröna Kulle, Konferenseentrum m fl. 14

18 KATRINEHOLMS KOMMUN ~ Fritidshusområden med detaljplan Sam lad bebyggelse (friidshus) Me/Jan-Malmen

19 Bestånd KF AB äger oeh förvaltar st hyreslägenheter. Ert mindre antallägenheter ligger i centrm, huvuddelen av beståndet firms i Nävertorp oeh vissa lägenheter firms i de mindre tätortema. Läge: Central orten Valla Sköldinge J ulita Björkvik Bie -Floda Strångsjö - Forssjö Lägenhetsstorlekar: 1 rok 2rok 3 rok 4rok 5 rok 0 större Byggnadsår: 1950-tal 0 tidigare 1960-tal 1970-tal tal Igh 79 Igh 53 19h 39 19h 34 19h 28 19h 20 19h h h 502 Igh 130lgh 22 19h h h 228lgh 140lgh I beståndet firms 318 st hissbetjänade lägenheter som ligger i kv Haekan, kv Renen, kv Rosenbusken oeh i kv Humlen Bolaget har ingen kö till sina lägenheter. Tomma lägenheter firms i Nävertorp oeh Sköldinge. Läget har en avgörande betydelse. I centrum går lägenheter förhållandevis lätt att hyra ut. KF AB samarbetar med bostadsförmedlingen i Stockholm. Man har anonserat i DN under rubriken "På pendlingsavstånd". Två anonser, nov -01 oeh feb -021edde til samanlagt 8-10 nya hyresgäster. Ár 1999 hade bolaget 250 tomma lägenheter, år 2000 hade siffran sjunkit till 149 tomma lägenheter, i mars 2002 hade bolaget 157 tomma lägenheter, i apri12003 fans 100 tomma lägenheter. Lägenhetsunderhåll Hyresgästema bestämer själva när de vil ha lägenhetema underhållna. Om intervallen blir längre än normalt ges rabatt på hyran oeh om de blir tätare än normalt ökar hyran. Försäijning Bolaget undersöker möjligheten till försäljning av beståndet i Sköldinge. KF AB har svårt art hyra ut lägenheter där oeh tror art en lokal ägare har större möjligheter att marknadsföra oeh handha det beståndet. För övrigt firms inga planer på försäljning eller på art köpa in fastigheter. Rivningar 287 lägenheter på Halvergatan har rivits under 1990-talet. För att bekosta rivningara såldes ett större bestånd om 227 lägenheter i kv Grepen, Källmogatan, til en privat köpare. 16

20 - KFAB;S BOSTADSFASTIGHETER I KATRINEHOLMS TÃTORT BOSTADSPOLITISKT PROGRAM FÖR KA TRINEHOLMS KOMMUN FÖRSLAG

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Bengtsfors Överskott Underskott Överskott Dals-Ed Balans Underskott

Läs mer

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Syfte... 4 4. Metod... 4 5. Avgränsningar... 4 6. Resultat... 5 6.1 Kommuner

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma. SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S

Läs mer

Åtgärdsplan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014

Åtgärdsplan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014 splan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-06-20 splan för Bostadsprogram för Falu kommun 2 I åtgärdplanen redovisas de åtgärder som bedöms behöva genomföras under

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030 T J Ä N S T E S K R I V E L S E 1 (5) 2016-03-18 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 Varför en bostadspolitisk strategi? Tillgången till och utbudet av bostäder

Läs mer

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck 5.1 BOSTADSBESTÅNDET Tillgången på bostäder Under slutet av 1980-talet rådde en påtaglig brist på

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige 21-6-9, 47 Sammanfattning Sollentuna har ambitionen att tillgodose det behov av bostäder som genereras av den egna befolkningsökningen,

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Som en följd av de slopade reglerna måste kommunerna nu själva ta ansvar för bostadsförsörjningen och finna former för sin planering.

Som en följd av de slopade reglerna måste kommunerna nu själva ta ansvar för bostadsförsörjningen och finna former för sin planering. FÖRORD Kommunfullmäktiges beredning för samhällsbyggnadsfrågor, samhällsbyggnadsberedningen, har tagit initiativ till att arbeta fram politiska viljeinriktningar för bostadsförsörjningen. Fram till avregleringen

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Essunga Underskott Underskott Balans Falköping Balans Underskott

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth

Läs mer

Budget och planer för år 2014 2018

Budget och planer för år 2014 2018 Budget och planer för år 2014 2018 Bostadsförsörjningsprogram Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Organisation En projektledare, ingen arbetsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott politisk styrgrupp Bostadspolitiska mål hämtade från Vision och Handlingsprogram

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun Riktlinjer och åtgärder för att öka bostadsbyggandet i Lunds kommun Kommunfullmäktige 2013-11-28 Innehåll Inledning...1 Effektiva processer...1 Enkla och flexibla regler...4 Ökad konkurrens...4 Ökad samverkan

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Kommunalt bostadsförsörjningsprogram

Kommunalt bostadsförsörjningsprogram 64 Dnr 2016/00329 Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 64 Den 2016-09-19 Kommunalt bostadsförsörjningsprogram Kommunfullmäktiges beslut Kommunalt bostadsförsörjningsprogram

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Befolkningsprognos och byggande

Befolkningsprognos och byggande Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Näringsliv/Mark och exploatering Camilla Björkman, 016-710 51 58 Datum 2013-04-11 Diarienummer KSKF/2012:327 1 (10) Eskilstuna kommuns riktlinjer för bostadsförsörjningenn

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN FASTIGHETSKONTORET

TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN FASTIGHETSKONTORET GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2005-01-25 Handläggare: Larisa Freivalds Region Ytterstad Markbyrån Tel: 508 263 20 larisa.freivalds@gfk.stockholm.se Dnr 04-411-4005 2004-12-16 Till Gatu-

Läs mer

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014 Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Strategiskt program för boendeplanering

Strategiskt program för boendeplanering Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 164 1 Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Ägardirektiv för AB Nykvarnsbostäder KS/2015:172

Ägardirektiv för AB Nykvarnsbostäder KS/2015:172 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-05-06 Kommunstyrelsen Anders Sloma Utredare Telefon 08 555 010 10 anders.sloma@nykvarn.se Ägardirektiv för AB Nykvarnsbostäder KS/2015:172 Styrelsen för Nykvarns Kommunkoncern ABs

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Utvärdering av övergång av bostadsförmedling i Värmdö kommun till Stockholms bostadsförmedling

Utvärdering av övergång av bostadsförmedling i Värmdö kommun till Stockholms bostadsförmedling 2016-10-14 Handläggare Marie Lindström Kansli- och utredningsavdelningen 2016KS/0626 Utvärdering av övergång av bostadsförmedling i Värmdö kommun till Stockholms bostadsförmedling Besöksadress: Skogsbovägen

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag.

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag. ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 35 C ÄGARDIREKTIV FÖR ESLÖVS BOSTADS AB Godkända av kommunfullmäktige 2011-12-19, antagna på bolagsstämma Bakgrund Eslövs kommun är en relativt stor aktör på bostadsmarknaden

Läs mer

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD Rapport 1:2006 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Hyresrätten är en unik upplåtelseform. Genom ett hyreskontrakt kan människor snabbt

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Dnr KK15/547 STRATEGI Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Del 3 - Handlingsplan Antagen av kommunfullmäktige 2016-12-13 Dnr KK15/547 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 ns genomförande...

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I KRISTIANSTAD?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I KRISTIANSTAD? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I KRISTIANSTAD? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 4 februari 2010 Sammanfattning Fastighetsägarna

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

Utbyggnadsplan för Bostadsprogram för Falu kommun

Utbyggnadsplan för Bostadsprogram för Falu kommun Utbyggnadsplan för Bostadsprogram för Falu kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2014-08-26 2 BEDÖMNING AV FRAMTIDA BOSTADSBEHOV Till det bostadsprogram som beslutades 2011 för perioden 2012-2014 hör en Utbyggnadsplan

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast

Läs mer

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 23 februari 2010 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013

Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013 Västmanland Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Resultat - kopia.xlsx Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget i kommunerna

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för

Läs mer

BOSTADSPRODUKTIONSPROGRAM FÖR FÖGLÖ KOMMUN

BOSTADSPRODUKTIONSPROGRAM FÖR FÖGLÖ KOMMUN 1 BOSTADSPRODUKTIONSPROGRAM FÖR FÖGLÖ KOMMUN ÅREN 2012-2016 Godkänd: kommunfullmäktige 15 december 2011 80. 2 I. MATEMATISK BERÄKNING AV BOSTADSPRODUKTIONSBEHOVET I FÖGLÖ UNDER PERIODEN 2010-2014. Bosatt

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Varför byggs så få hyresrätter 1. Hyresrätten skattemässigt missgynnad 2. För lite

Läs mer

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 5 oktober 29 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd har

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Riktlinjer för markanvisning

Riktlinjer för markanvisning PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för markanvisning Örebro kommun 2014-11-25 Sam 807/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING RIKTLINJER Säkerställer ett riktigt agerande

Läs mer

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder - en sammanfattning av SOU 2000:104 sammanställd av Allbo-kommittens sekretariat Allbo-kommittens uppdrag Allbo-kommitten

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1(10) Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1. Inledning Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun med riktlinjer

Läs mer