BaST ADSPOLITISKT PROGRAM FÖR KA TRINEHOLMS KOMMUN FÖRSLAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BaST ADSPOLITISKT PROGRAM FÖR KA TRINEHOLMS KOMMUN FÖRSLAG"

Transkript

1 BaST ADSPOLITISKT PROGRAM FÖR KA TRINEHOLMS KOMMUN FÖRSLAG

2 Enjamn inåttlig ökning av befolkngen garanterar en god kommunal ekonomi och en hög servicenivå, vilket ökar kommunens attaktivitet som livsniiljö. Många arbetstillfållen har fórsvuit :fån Katreholm under de senaste åren. Dèt fins idag inget som tyder på att arbetsmarknaden i Katrineholm kommer att vaxa dramatiskt och därigenom åstadkomma en befolkngsökng. För att åstadkomma den önskade befolkingsökngen, enligt Vision 2010, måste aha goda krafter mobiliseras fór att omvandla Katrieholm :fån en traditionell industristad till en attraktiv livsmiljö. För att satsningen på den fysiska miljön ska lyckas inåste också arkitekturfrågoma ha en central plats i det bostadspolitiska programniet. En inedveten satsnig på utökat boende på landsbygden kan bli en viktig tillvaxtfaktor och ett delvis nyt inslag i bostadspolitiken.

3

4 Innehållsförteckning INNEHÁLLSFÖRTECKNING INLEDNING UPPDRAGET D IRKTIV..., FÖ R UTSÄ TTNIN GAR BO ST AD SPO LITlKEN S FÖ R UTSÄ TTNIN GAR LAGAR KOMMUNENS ORGANISATION Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen De tekniska nämnderna Socialnämnden Kommunalt planmonopol Översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser KF AB, Katrineholms azzmännyttiga bostadsföretag... 8 KIAB, Katrineholms industrifastigheter, Markpolitik, innehav, köp och försäljning KA TRINEH 0 LMS FÖ R UTSÄ TTNIN GAR KA TRIEHOLMS BEBYGGELSEHISTORI I KORTHET BEFOLKNINGSUTVECKLING BOSTADSBESTANDET - EN NULÄGESBESKRING Hustyper och bostädernas storlek Upplåtelseformer Bebyggelsens ålder Hiss ildres boende Ungdomars boende Kulturhistoriska hus och miljöer ,.13 Fritidshusområden KF AB, KA TRIEHOLMS F ASTIGHETS AB MARGANDE BOENDEKOSTNADER Boende för ekonomiskt svaga hushåll Bostadsrättspriser och avgifer Småhuspriser i tätorterna Tomtpriser KOMMUNAL SERVICE, KOMMUNIKTIONER OCH IT - TEKNIK...21 Enkät tiz in- och utfyttarefrån kommunen Kommunikationer IT-teknik EKOLOGISKA ASPEKTER P A PLANERIG OCH BYGGANDE...23 BOSTADSFÖRMEDLING YTTR F AKTORERS P A VERKN Statlig bostadspolitik Arbetsmarknadsläget Byggkostnader Stockholm och Mälardalens bostadsmarknad Bostadsmarknaden i Flen, Vingåker och Norrköping...26 HANDLIN GSPR 0 GRA VISION 2010 OCH MALEN FÖR BOST ADSPOLITIKN Det bostadspolitiska programmet har fem grundpelare: VÄRA OM DAGENS KATRIEHOLMARE MARKADSFÖR LIVSMIUÖN KA TRIEHQLM,......~ Ny A BOSTÄDER SKAAS MED SPECIELLA KV ALITETER SOM A TTRAHERA INFLYTTARE ARKTEKTURROGRA FÖR KA TREHOLM

5 5. UTVECKLA KF AB:S ROLL GE NO MFÖ RAD E SAMMANF A TT AND E FÖ RSLA G V ÄRNA DAGENS KA TRIEHOLMARE MARKADSFÖRIG Ny A BOST ÄDER SKA AS ARKTEKTURROGRA UTVCKL KF AB:S ROLL

6 Inledning Ända sedan 1930-talet har den sociala bostadspolitiken varit ett känetecken fòr byggandet av det svenska välfårdssaiället. Utmärkande fòr svensk bostadspolitik är satsningar på goda bostäder åt alla, til skillnad från många andra länder som har byggt soeialbostäder for dem som har det sämst ställt. Bostadspolitiken har också använts som motor i saiällsekonomin. Statliga subventioner har vart huvudsakligt styredel, men efter den stora krsen i statens finanser är denna möjlighet i stort sett stängd. Bostadsbristen är snabbt på väg tilbaka framfòrallt i storstockholm, delvis som en fòljd av subventionssystemets avskaffande och delvis som en följd av skenande kostnader fòr bostadsprodukionen. Storstoekholms bostadsmarknad vidgas fòr varje år som går. Genom fòrbättrade vägar och tågfòrbindelser kommer orter som Katrineholm att bli attraktiva livsmiljöer även for stockholmare. Det är denna speciella situation som under det kommande decenniet ger Katrineholm en unik chans att mjukare genomgå förändringen från industrisamhälle til boendemiljö i servicesaiället. Bostadsfrågan är en viktig del i samhällsbyggandet, men när det inte råder bostadsbrist går det inte att fòra en separat bostadspolitik. Därfòr är det viktigt att ta ett bredare grepp och se boendet som en del i saiället där service, boende, miljö och kommunikationer bildar helheten. Det handlar inte om att skapa och sälja en bostad utan en livsmiljö. Målet är att få nya människogrpper, främst barnfamiljer, att upptäcka Katrineholm, men det är lika viktigt att Katrneholmarna själva blir medvetna och stolta över sin bygd, så att de bor kvar och marknadsfòr "Livsmiljön Katrineholm". Rapporten inleds med en redovisning av utredningsdirektiven. Därefter görs en kort genomgång av lagar och organisationen inom bostadspolitiken. Efter en kort beskrivning av Katrineholms bebyggelsehistoria görs en genomgång av hur bostadssituationen ser ut i Katrineholm, hur forändringar skett under årens lopp och vilka fòrändringar vi kan fòrvänta oss i framtiden. Utredningen avslutas med ett forslag til handlingsprogram med mål och inrktning fòr kommunens framtida bostadspolitik. Uppdraget Denna bostadspolitiska utredning fòr Katrineholms kommun har tagits fram på uppdrag av kommunstyrelsen av proj ektsekreterare Cecilia Björk. I arbetet har en expertgrpp med tjänstemän från kommunens olika fòrvaltningar deltagit; Mats Hedberg kommunledningskontoret, Lennart Olsson stadsarkitektkontoret, Hans Gahn tekniska fòrvaltningen, Monica Aune- Löfstedt kulturfòrvaltningen, Krstina Simonsson näringslivskontoret, Lars Ohlsson KF AB, Linus Källander och Linda Fors ungdomsfullmäktige. Träffar har genomfòrts med hyresgästföreningen, kommunbygderåden, kommunens pensionärsråd och handikappråd samt med lokala mäklare oeh fastighetsfòrvaltare. Synpunkter som framkommit under dessa träffar eller som lämnats in från deltagarna har inarbetats i utredningen. Förslaget redovisades i kommunstyrelsens temagrpp i maj Ijuni skickades fòrslaget til bostadspolitiskt program på bred remiss til kommunens fòrvaltningar, bygg- och mäkarfòretag, soekenråd, närngslivets organisationer, invandrarfòreningar och övriga intressegrpper i syfte 3

7 att fôrslaget skulle diskuteras oeh tilfôras synpuner från olika håll. Avsikten var att kuna fôrelägga kommunstyrelsen en så brett belyst rapport som möjligt. Remisstiden pågiek från 20 juni till 15 september. Av 59 utskiekade remisser kom 17 svar in. Synpunkter från remissomgången har dels arbetats in i fòrslaget, dels redovisats i separat ärende til kommunstyrelsen. Direktiv Kommunstyrelsen beslöt den 28 november 2001 att godkänna direktiv om bakgrund oeh inrkting samt sättet att utfòra arbetet avseende det bostadspolitiska handlingsprogrammet. Direktiven innebar bl a följande; Det bostadspolitiska programarbetet Ett bostadspolitiskt program skall utarbetas for Katrineholms kommun. net bostadspolitiska programet skall bestå av en rapportdel oeh ett handlingsprogram. Mot bakgrd av det nationella målet fòr bostadspolitiken oeh lagregleringen beträffande bostadsfòrsöijningen skall programarbetet oeh det bostadspolitiska programmet innehålla fòljande: Inventering oeh analys av förhållandena på den lokala bostadsmarknaden i Katrineholms kommun. Analys oeh fôrslag till den nya tidens boendeprofi för Katrineholms kommun såsom följer dels av nya idéer oeh nytänkande inom bostadsbyggandet, dels av framtidsbilden vision Förslaget skall därvid ta hänsyn til uppdragen som gäller Halverområdet oeh det sjönära boendet oeh idén om en speeiellt utformad bomässa i Katrineholm. Förslag tillokala bostadspolitiska mål dels som en fòljd av preeiseringar av det natiònella målet, dels som en fòljd av lokala fòrutsättningar oeh det inrktningsmål som ligger i framtidsbilden Katrineholm Vision Förslag til ett bostadspolitiskt handlingsprogram, innehållande åtgärder oeh aktiviteter som uppfyller de fòreslagna lokala bostadspolitiska målen -oeh förverkligar en boendeprofil i enlighet med framtidsbilden Katrineholm Vision

8 FÖRUTSÄ TTNINGAR BOSTADSPOLITISKT PROGRAM FÖR KA TRINEHOLMS KOMMUN FÖRSLAG

9 ,~:l ~_;~...;,-';-)/;

10 Bostadspolitikens förutsättningar Lagar Kommunallagen (SFS 1991:900) I kommunallagens 6 kap anges kommunstyrelsens uppgifter. Den 2 i kapitlet ger ett starkt motiv fór att ta fram ert bostadspolitiskt program, sarskilt om den kombineras med ambitionerna i Vision Paragrafen har fóljande lydelse: "Styrelsen skall uppmarksamt fólja de frågor som kan inverka på kommunens eller landstinget utveekling oeh ekonomiska ställning. Styrelsen skall oekså hos fullmäktige, övrga nämnder oeh andra myndigheter göra de framställningar som behövs." Socialtjanstlagen (SFS 1980:620) Soeialtjänstlagen fóreskrver att kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service oeh omvårdnad fór äldre samt för fysiskt eller psykiskt funktionshindrade mäniskor med behov av särskilt stöd. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000: 1383) Lagen fóreskrver att vaije kommun har skyldighet art planera för bostadsfórsörjningen i kommunen i syfte att skapa fórutsättningar fór alla invånare art leva i goda bostäder til rimliga kostnader, i en stimulerande oeh trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön ska oekså bidra till jämlika oeh värdiga levnadsförhållanden oeh särskilt främja god uppväxt fór bam oeh ungdomar. PBL Plan- oeh bygglagen reglerar planerings- oeh byggproeessen. Kommunens organisation Komrnunfullmaktige och kommunstyrelsen Kommunfullmäktige oeh kommunstyrelsen styr kommunens bostadspolitik på ett övergrpande plan genom olika polieybeslut. Budgetdokumentet ger de ekonomiska ramarna fór de olika faeknämndernas verksamhet. Det kommunala bostadsbolaget, KF AB, har art fólja kommunfullmäktiges direktiv. De tekniska namnderna Byggnadsnamnden Byggnadsnämnden ansvarar fór framtagande av kommunens översiktsplan. Översiktsplanen är ert strategiskt dokument som visar hur kommunen avser att mark en inom kommunen ska användas i framtiden. Nämnden svarar för att ta fram detaljplaner fór byggprojekt samt anpassa planer efter en fórändrad policy. Nämnden har oekså hand om bygglov. Teknik- och fritdsnamnden Teknik- oeh fritidsnämnden är kommunens väghållningsmyndighet. Nämnden ansvarar också fór de allmana vatten- oeh avloppsanläggningar, kommunens parker, grönområden och skogar, kommunala idrotts- oeh friluftsanläggningar samt ansvarar oekså fór härtning av hushållsavfall.,:.o:'..".:j,'..;~,., -."-'. 7

11 Socialnamnden Enligt soeialtjänstlagen har kommunen skyldighet att ordna särskilt boende för service oeh omvårdnad av äldre mäniskor med hjälpbehov. Kommunen ska oekså tilhandahålla lägenheter anpassade för personer med psykiska eller fysiska funktionshinder. Kommunalt planmonopol I 1 kap 2 i Plan- oeh bygglagen slås fast att fysisk planläggning är en kommunal angelägenhet. Det kommunala planmonopolet ger kommunema ansvar för användningen av mark- oeh vattenområden samt för bebyggelseutveeklingen oavsett vem som äger marken. Detta ger kommunen en stark ställning när det gäller att rorhindra oönskad bebyggelse. A andra sidan kan kommunen inte tvinga fram önskad bebyggelse när marken är i privat ägo. Kommunen kan genom olika åtgärder stimulera markägaren til att bebygga marken i enlighet med kommunens önskemå1. Med hjälp av översiktsplan, detaljplaner oeh områdesbestämelser kan kommunen besluta om markens användning inom kommunen. Översiktsplan, detaljplan och områdesbestammelser Översiktsplan Översiktsplanen omfattar hela kommunen oeh antas av kommunfullmäktige. Planen visar kommunens långsiktiga behov av mark for t ex bostadsproduktion oeh arbetsområden. Den visar oekså hur den redan bebyggda miljön ska utveeklas samt hur de redovisade riksintressena for natur- oeh kulturområden ska tillgodoses. Planen är inte detaljerad eller styrande utan visar översiktligt hur mark inom kommunen bör användas. Detaljplan Detaljplanen visar vad oeh hur myeket som får byggas på ett avgränsat markområde. Under arbetet med detaljplanen får berörda fastighetsägare, granar, myndigheter m flläma synpunkter på forslaget. Byggnadsnämnden måste sedan godkänna detaljplanen oeh den ska vinna laga kraft innan bygget kan sättas igång. Byggherren bestämmer därefter när bygget ska starta. Områdesbestammelser För avgränsade områden kan områdesbestämelser antas för att säkerställa syftet med översiktsplanen t ex att väma ett riksintresse eller hushålla med naturresurser. KFAB, Katrineholms allmannyttiga bostadsföretag Katrineholms Fastighets AB är helägt av Katrneholms kornun oeh har att följa kommunfullmäktiges direktiv. Enligt ägardirektiven ska bolaget erbjuda ett boende av god normal standard i Katrineholms kommun. Bolaget ska eftersträva ett boendealtemativ for olika skeden i livet. Bolaget ska verka för att utveekla boendeinflytandet över bostäder oeh miljö. Bolaget ska även ta ansvar för att bereda utsatta oeh svaga grpper bostäder oeh underlätta integrationen av invandrare. KIAB, Katrineholms industrifastigheter, KI är kommunens foretag för lokalförsöijning för näringslivets behov. Det står under uppsikt av kommunstyrelsen. Bolagets affårsidé är att upplåta ändamålsenliga oeh flexibla lokaler på rimliga vilkor så att gada idéer oeh verksamheter kan utveeklas inom,kommunen. 8

12 Markpolitik, innehav, köp och försäljning Kommunen kan använda sitt fastighetsbolag på ett strategiskt sätt. Kommunen kan, får att utöva inflytande på utveeklingen, behöva köpa mark oeh fastigheter i områden man vil utveekla. Färdigfôrädlade fastigheter kan säljas får att finansiera köpen. Bytesaffårer kan oekså vara en framomlig väg. Kommunen kan aldrig tvinga fram byggande av privata entreprenörer, bara av sitt eget kommunala bostadsfôretag. Men kommunen kan underlätta oeh intressera för byggande i kommunen. Planeringsmedlen håller på att förändras. Lotsning, samarbete oeh mobilisering är viktiga får att stimulera tillkomsten av byggnader oeh områden. Planeringens uppgift blir att bejaka, inspirera oeh underlätta enskilda initiativ. Kommunen måste dock självklart förhindra oönskat byggande som är negativt får stadsbilden eller för miljön. Katrineholms förutsättningar Katrineholms bebyggelsehistoria i korthet Katrineholm - knutpunkt för järnvägstrafiken En av västra stambanans järvägsstationer plaeerades i Stora MaIms soeken oeh fiek namnet Katrineholm efter en gård i närheten. Östra stambanan ansiöts 1866 till Katrineholm oeh platsen blev då en viktig knutpunkt för jämvägstrafiken oeh däned en attraktiv lokaliseringsort fôr den begynande industraliseringen. Det hade stor betydelse fôr samällets expansion hade Katrineholm drygt 800 invånare oeh 1893 blev Katrineholm ett munieipalsamhälle fôr att 1917 utnämnas til stad. Staden hade då invånare. Driftiga fôretagare starade verksamheter som växte oeh blev industrier. Flera av kommunens industrimiljöer från 1900-talets böijan håller en hög arkitektonisk kvalitet blev Katrineholm en storkommun då Björkvik, Floda, Julita, Sköldinge oeh Stora MaIms kommuner tilsamans med staden bildade en kommun. Tidigare hade Östra Vingåker oeh Stora MaIm slagits samman liksom Sköldinge oeh Lerbo. Alla dessa var sedan medeltiden sj äivständiga socknar som dominerades av stora gårdar. Husen i centrum byggs i sten Den fôrsta kartan över Katrineholm är från 1880 oeh visar hur bebyggelsen är koneentrerad runt jämvägsstationen i norr oeh runt torget i söder. Husen runt Stortorget uppfôrdes under början av 1900-talet. Torget hade sin funktion som handels- oeh marknadsplats oeh karaktären präglades av jämvägen med stationshusen oeh den långa magasinsbyggnaden. Runt torget firms den traditionella bebyggelsen, relativt låg oeh tydligt indelad med skilda arkitektoniska uttryek fôr varje fastighet. Detta är småstadens käneteeken, den tydliga uppdelningen i fastigheter som inom en given ram utgör olika delelement. Flera av husen har en värdefull arkitektonisk utforming liksom husen på Drottninggatan. Vid stationsområdet ligger stadens äidsta offentliga byggnader runt jämvägsparken. Stationshuset är från 1860-talet, posthuset från 1906 samt stadshotell oeh Kullbergska huset från fôrra seklets fôrsta deeennier. Västra skolområdet byggdes under åren Tidstypiska skolbyggnader i trä uppfôrdes oeh ett högt murat vattentom ritat av arkitekten Ivar Tengbom. Föreningen Egna Hem bildades 1904 oeh hade mestjämvägsanställda som medlemmar. Föreningens syfte var att köpa mark oeh bygga villor til föreningens medlemmar. Några kvarer på Norr bebyggdes med dessa vilor. Stora delar av stadens bebyggelse bestod av mindre trähus Iuftigt piaeerade på stora tointer... 9

13 Trots stadens re1ativt korta historia har stadsmiljön genomgått stora fórändringar genom åren. De finns få byggnader kvar från stadens fórsta 50 år. Gatu- oeh kvartersmönster består dock fortfarande i stort sett sedan sekelskiftet Lamellhus i tre våningar Under perioden bebyggdes flera områden med frliggande 1amellhus i tre våningar i Katrineholm. Ljus oeh luft i bostadsområdena var ett viktigt mål. Omfattande rivningar Under rivningsvågen på talen rev Katrineholm större ande1en av sin äldre bebyggelse och toppar tyvärr listan över rivningar i samtliga Sveriges städer. Över 80% av den äldre bebygge1sen fórsvann. De äldre viloma på norr ersattes under 1960-ta1et med fr1iggande hus i tre vånngar utan hiss. Miljonprogrammets flerbostadshus, byggda , finns främst i Nävertorp oeh i början av 1970-ta1et byggdes oekså många områden med likartat utformade radhus och småhus. På 1980-talet gjordes fastighetsbytel1 i centrm vilket medförde att fastighetsägama fiek större samlade delar av kvarter. Tre centruvarer sanerades oeh hela eller delar av bebyggelsen revs i kv Pionen, kv Rosenbusken oeh kv Näekrosen. Den nya bebyggelsen uppfördes samlat i större delar av kvarteren. Den nya bebyggelse sakar den äldre bebyggelsens uppdelnng i skilda fasaduttryck fór varje fastighet. I stället har he1a kvarter sama fasaduttyek vilket ger ett mer storska1igt oeh monotont intryck. Samtidig utgör detta sätt att bygga ett typisk årsring från ta1et. Under 1950-ta1et byggdes; i flerbostadshus i småhus Summa Under 1960-talet byggdes; i flerbostadshus i småhus Summa Under 1970-talet byggdes; i flerbostadshus i småhus Summa Under 1980-talet byggdes; i flerbostadshus i småhus Summa Under 1990-talet byggdes; i flerbostadshus i småhus Summa Under 1990-talet revs h h b h h gb h h gb h h gb 211 Igh h 5911gb -331lgh Under år 2001 byggdes endast enstaka småhus, eirka 10 st. Befolkningsutveckling Invånarantalet i Katrineholm växte kraftigt mellan 1990 oeh 1995, efter det har kurvan sakta vänt neråt. Under 2001 märktes dock en lite uppgång. Aktuell statistik över hushållsstorlekar finns inte. Sista folk- och bostadsräkningen 1990 visade att hä1ften av kommunel1fii1vånare bor i en- eller tvåpersonshushåll. Troligen är dessa änu fler idag. 10

14 Antal invånare, hela kommunen I Katrneholms tätort bor eirka 66% av alla kommuninnevånare. I övriga tätorter bor eirka 14% av alla kommuninnevånare. På glesbygden bor eirka 20% av alla kommuninnevånare. ( ) Kommunen har barn oeh ungdomar under 20 år som invånare är mellan 20 oeh 30 år. Över 65 år är knappt personer. Flyttningar Vaije år flyttar eirka personer från kommunen. Ungefår lika många flytar vaie år till kommunen. Under de senaste åren har kommunen fòrlorat fier invånare än vad som flytat in. Under 2001 vände dock trenden oeh kommunen fiek ett inflyttningsäverskott på 107 personer. Trots detta blir befolknngsäkningen måttlig eftersom det rods relativt få barn i fòrhållande til antalet avlidna kommuninnevånare. Invånare med ut/ändsk bakgrund. Kommunen har en koneentration av invånare med ut1ändsk bakgrnd i tätorten framrorallt i flerbostadshusen i Nävertorp. I hela kommunen bor invånare varav 3681 med ut1ändsk bakgrnd 11,4%. I Katrineholms tätort bor invånare var med utländsk bakgrnd 14,3%. I Nävertorp - Nyhem bor 4417 invånare varav med utländsk bakgrnd 24,0%. I området runt Nyhemsskolan bor 768 invånare varav 328 med utländsk bakgrnd 42,7%. Bostadsbeståndet - en nulägesbeskrivning Hela riket Det finns cirka 4,3 miljoner bostäder i Sverige. Hälften av dessa finns i flerbostadshus oeh hälften i småhus. 42% är egna hem, 40% hyresrätter oeh 18% bostadsrätter. Av Sveriges 4,1 miljoner hushåll består 40% av en person oeh 30% av två personer. Hustyper och bostädernas storlek Bostadsbeståndet i Katrineholm kan grovt delas in i tre kategorier; eentrumnära flerbostadshus, rut denna kärna en krans av småhus oeh utanror denna landsbygdsboende. Totalt finns i Katrineholms kommun ungefår bostäder. Av dessa finns eirka i tätorten Katrineholm. I de mindre tätorterna finns samanlagt eirka bostäder. På glesbygden finns eirka bostäder. 11

15 Av dessa lägenheter är (44%) i småhus oeh (56%) i flerbostadshus. I tätorten Katrineholm är knappt 75% av lägenhetema i flerbostadshus oeh drygt 25% småhus. I de mindre tätortema oeh på landsbygden dominerar småhusen kraftigt. Ungefärligt antal bostäder efler hustyp och områden Totalt K-holm tätort Mindre tätorter Glesbygd Samtliga Flerbostadshus Småhus Lägenhetsstorlekar I flerbostadshusen dominerar smålägenhetema kraftigt. - 60% är 2 rum oeh kök eller mindre. - 30% är 3 rum oeh kök. - 10% är större än 3 rum oeh kök. Genomsnittlig lägenhetsstorlek är 2,4 rumsenheter/bostad. I småhusen är bostädema betydlig större. Huvuddelen av småhusen rymer 4-5 rum oeh kök. Genomsnittlig lägenhetsstorlek är 4,3 rumsenheter/bostad. Upplåtelseformer Av småhusen ägs 95% av enskilda ägare. Drygt 100 småhus upplåts med hyresrätt av KFAB. A v flerbostadshusen upplåts eirka 20% av lägenhetema med bostadsrätt, eirka 20% upplåts med hyresrätt av KF AB oeh resten upplåts med hyresrätt av privata eller andra ägare. Bebyggelsens ålder Samtliga K-holm tätort Mindre tätort Glesbygd Före Uppgift saknas Katrineholm har ett relativt ungt bostadsbestånd. Endast 13% av bebyggelsen är uppförd fore Av dessa äldre byggnader ligger bara en fjärdedel i tätorten Katrineholm, över hälften finns på glesbygden. En stor del av kommunens byggnader uppfördes under 1950-talet oeh under 1960-talets första hälft, 32%. Drygt 20% av bostädema är byggda under miljonprogramsåren På 1980-talet halverades utbyggnadstakten för att nästan helt avstanna under 1990-talet i skuggan av fastighetskrisen. Under 1990-talet byggdes småhus medan lägenheter i flerbostadshus revs. Nettotilskottet av bostäder under deeennet är eirka 200 lägenheter. 12

16 Hiss Få lägenheter är hissbetjänade. Det stora beståndet av trevåningshus sakar hiss. År 1990 var drygt 1400 lägenheter i kommunen hissbetjänade. I tätorten Katrneholm finns hiss i de högre punkthusen samt i flerbostadshusen byggda från 1980-talet oeh senare. Äldres boende Katrineholms kommun har idag tillräekligt med lägenheter för funktionshindrade oeh äldre med hjälpbehov. I soeiainämndens Iångtidsplan finns en planerad utbyggnad av äldreboendet Norrgläntan med åtta kortidsplatser för växelvård. Många äidre oeh många yngre funtionshindrade har rörelseproblem. Eftersom det är ont om hissbetj änade lägenheter välj er många äldre att bo kvar i sina svårskötta vilor istället fór att flytta til en mer lättskött lägenhet. Ungdomars boende Ungdomars Ievnadsmönster har fórändrats under det senaste årtiondet. All fler ungdomar studerar under en lång period. Samtidigt går många ungdomar arbetslösa. Detta innebär att all fler ungdomar lever under en längre tid med små ekonomiska resurser. Samtidigt har boendekostnaderna ökat. Ungdomar lever ofta ett omväxlande Iiv. Studier, tilfålliga arbeten oeh utlandsresor avlöser varandra. Behovet av en fast bostad är därmed oekså varierande. FöräIdrarnas bostadssituation har stor betydelse. Bor fóräldrarna trångt kan ungdomarna käna en press att flyta men om fóräldrama bor rymiigt kan ett ru kanske stå oeh vänta under några år. Ungdomar som söker bostad i Katrineholm vill ofta bo i kv Hemgården. På Bievägen på Norr finns mindre Iägenheter som endast upplåts för ungdomsboende. Hyran är låg oeh ungdomara Ïar själva måla oeh tapetsera. Kulturhistoriska hus och miljöer Det firms några sammanhållna kulturhistoriska miijöer i Katrineholm. Dessa redovisas i kommunens kulturinnesvårdsprogram. Miljön rutjärnvägsstationen med Kullbergska huset, Stadshotellet, Tingshuset oeh Kyrkans hus på Norr bildar en ståtiig ensemble rut stationen oeh visar påjärnvägens historiska betydelse fór stadens framväxt. Skolbyggnadema oeh vattentomet på väster är värdefulla. Likaså är torget värdefullt med dess karakteristiska byggnader liksom delar av Drottninggatan. Kvareret rut Tekniska skolan är oekså exempel på en äldre kulturhistoriskt intressant miljö. Ett par grpper av vilor har ett kulturhistoriskt intresse liksom en stor del av bebyggelsen på landsbygden. Översiktplanen redovisar områden av riksintresse fór kulturminnesvården. Dessa är; Tåkenön Julitabygden Flodabygden Granhed Forssjö - Stora MaIm - Eriesberg Bebyggelsen oeh miljön vidjämvägsstationen Järnvägsparken oeh Stortorget Därtöver redovisas 51 områden oeh byggnader med kulturvårdsintressen ùtanfór tätorten samt 16 områden oeh byggnader inom tätorten Katrineholm. 13

17 Det finns oekså områden med samanhållen arkitektur som är kulturhistoriskt intressanta trots att de inte har något formellt skydd. Kulturmiljöer har ofta vuxit fram under en lång tid. Byggnadema i de äldsta delama av en stad betingar ofta ett högre pris än de nybyggda. Städer med småstadsbebyggelse som Trosa, Mariefred oeh Strängnäs är populära boendemiljöer. Efterfrågan på kulturmiljöer är större än tilgången. Sedan 1930-talet har politiker oeh planerare behandlat historiska platser utan respekt. Den äldre bebyggelsen har rivits bort i många fall trots att den vart myeket uppskattad. Fritidshusområden Uppskattningsvis finns frtidshus i konuunen. Cirka frtidshus ligger inom planlagda frtidshusområden. Övriga fritidshus ligger utanför planlagt område. De kan vara gamla torp eller gårdar på landsbygden. Fritidshusen ligger ofta på relativt stora tomter i naturskönt läge nära sjön. Planbestämmelsema i de planlagda frtidshusområdena varierar mellan en tilåten byggnadsyta på 40 kvm til 120 kvm. Äldre områden från 1950-talet har oftaen begränsad byggrätt. Det finns idag ett intresse att bosätta sig permanent i frtidshus. Problem uppstår då vanligen med vatten- oeh avloppsfrågoma. Vattenfrågan går ofta att lösa medan avloppsfrågan är knepigare att finna goda lösningar fòr. Samtidigt som vissa frtidshus omvandlas til permanentboende är det troligt att utveeklingen oekså går åt andra hållet d v s att några permanentbostäder övergår til att bli frtidshus. Många frtidshus i Stoekholms län omvandlas varje år til permanentbostäder (1 % av samtliga frtidshus eller 650 st). Det är därfòr troligt att efterfrågan på frtidshus konuer att öka i angränsande län bl a i Södermanland. Detta talar inte emot att frtidshus kommer att bli permanentbostäder utan troligen att prisema kommer att öka. KF AS, Katrineholms fastighets AS 1912 bildades Katrineholms Fastighets AB vars uppgift var att köpa fastigheter oeh uppföra byggnader fòr skolverksamheter. Samtliga aktier i bolaget var privatägda köpte. Katrneholms stad samtliga aktier. Bolagets verksamhet var inrktad på att förvalta skolbyggnader i kv Ekorren oeh kv Hjorten omvandlades bolaget til ett allmännyttigt bostadsföretag, köpte mark oeh uppförde ett bostadshus i kv Kastanjen. Därefter följde ett flertal nybyggen fòrvaltade bolaget bostadslägenheter oeh övertog vid konuunsammanslagningen lägenheter som fòrvaltades av stiftelsema Sköldingehem oeh Stora Malmshem. Bolaget har efter årsskiftet 2002 genomfòrt ett stort inköp av konuunens fastigheter, t ex skolfastigheter, äldreboenden nu som förut ägts oeh förvaltats av Fastighetskontoret. Samtidigt genomfòrs en omorganisation där fastighetskontorets personal övergår till KFAB. Av strategiska, plantekniska oeh kulturella skäl behåller konuunen vissa fastigheter i sin ägo t ex Gröna Kulle, Konferenseentrum m fl. 14

18 KATRINEHOLMS KOMMUN ~ Fritidshusområden med detaljplan Sam lad bebyggelse (friidshus) Me/Jan-Malmen

19 Bestånd KF AB äger oeh förvaltar st hyreslägenheter. Ert mindre antallägenheter ligger i centrm, huvuddelen av beståndet firms i Nävertorp oeh vissa lägenheter firms i de mindre tätortema. Läge: Central orten Valla Sköldinge J ulita Björkvik Bie -Floda Strångsjö - Forssjö Lägenhetsstorlekar: 1 rok 2rok 3 rok 4rok 5 rok 0 större Byggnadsår: 1950-tal 0 tidigare 1960-tal 1970-tal tal Igh 79 Igh 53 19h 39 19h 34 19h 28 19h 20 19h h h 502 Igh 130lgh 22 19h h h 228lgh 140lgh I beståndet firms 318 st hissbetjänade lägenheter som ligger i kv Haekan, kv Renen, kv Rosenbusken oeh i kv Humlen Bolaget har ingen kö till sina lägenheter. Tomma lägenheter firms i Nävertorp oeh Sköldinge. Läget har en avgörande betydelse. I centrum går lägenheter förhållandevis lätt att hyra ut. KF AB samarbetar med bostadsförmedlingen i Stockholm. Man har anonserat i DN under rubriken "På pendlingsavstånd". Två anonser, nov -01 oeh feb -021edde til samanlagt 8-10 nya hyresgäster. Ár 1999 hade bolaget 250 tomma lägenheter, år 2000 hade siffran sjunkit till 149 tomma lägenheter, i mars 2002 hade bolaget 157 tomma lägenheter, i apri12003 fans 100 tomma lägenheter. Lägenhetsunderhåll Hyresgästema bestämer själva när de vil ha lägenhetema underhållna. Om intervallen blir längre än normalt ges rabatt på hyran oeh om de blir tätare än normalt ökar hyran. Försäijning Bolaget undersöker möjligheten till försäljning av beståndet i Sköldinge. KF AB har svårt art hyra ut lägenheter där oeh tror art en lokal ägare har större möjligheter att marknadsföra oeh handha det beståndet. För övrigt firms inga planer på försäljning eller på art köpa in fastigheter. Rivningar 287 lägenheter på Halvergatan har rivits under 1990-talet. För att bekosta rivningara såldes ett större bestånd om 227 lägenheter i kv Grepen, Källmogatan, til en privat köpare. 16

20 - KFAB;S BOSTADSFASTIGHETER I KATRINEHOLMS TÃTORT BOSTADSPOLITISKT PROGRAM FÖR KA TRINEHOLMS KOMMUN FÖRSLAG

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogram Antaget 2013-09-24, 99 av kommunfullmäktige En bostad för alla Mullsjö kommun 2014-2018 1(10) Inledning Mullsjö kommun s vision för bostadsförsörjning är att det skall finns

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna Diarienr Plan nr KS 2015/240 572 SAMRÅDSHANDLING Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna i Borlänge kommun, Dalarnas län Upprättad i mars 2015 Tillägg till planbeskrivning

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se www.pwc.se Alf Wahlgren, Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Revisionsrapport Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun Februari 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Förslag nytt bo i Od/Alboga

Förslag nytt bo i Od/Alboga 15-05-28 Förslag nytt bo i Od/Alboga Framtaget utifrån resultat av idéträffar FÖRSLAG TILL NYTT BO I OD / ALBOGA Träffar - Förslag - Fortsättning 2 x idéträffar Under april och maj har två idéträffar

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Varför byggs så få hyresrätter 1. Hyresrätten skattemässigt missgynnad 2. För lite

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder - en sammanfattning av SOU 2000:104 sammanställd av Allbo-kommittens sekretariat Allbo-kommittens uppdrag Allbo-kommitten

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Bostadspolitiskt program

Bostadspolitiskt program Bostadspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på bostadsmarknaden, stadsplanering

Läs mer

Bostadsbyggnadsprogram

Bostadsbyggnadsprogram Program antaget av Dnr SPN-168/2005 263 Kommunfullmäktige 2007-04-23 Bostadsbyggnadsprogram 2007 för Norrköpings kommun 2(14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 3 Mål och strategier

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Beslutsdel Antagen av kommunfullmäktige 2013-03-25 Boendeprogram 2013-2020, beslutsdel 2 (10) Innehållsförteckning INLEDNING...3 BOSTADSFÖRSÖRJNING...4 Syfte... 4

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

BOSTADSPRODUKTIONSPROGRAM FÖR FÖGLÖ KOMMUN

BOSTADSPRODUKTIONSPROGRAM FÖR FÖGLÖ KOMMUN 1 BOSTADSPRODUKTIONSPROGRAM FÖR FÖGLÖ KOMMUN ÅREN 2012-2016 Godkänd: kommunfullmäktige 15 december 2011 80. 2 I. MATEMATISK BERÄKNING AV BOSTADSPRODUKTIONSBEHOVET I FÖGLÖ UNDER PERIODEN 2010-2014. Bosatt

Läs mer

BOENDE. Bostadsbeståndet och de boende

BOENDE. Bostadsbeståndet och de boende BOENDE BOENDE Behovet av nya bostäder i Båstads kommun följer inte enkelt från en analys av befolkningsstatistik och bostadstillgång. Kommunens roll för fritidsboendet har en stor inverkan på bostadsbyggandet

Läs mer

Bostadspolitiska program

Bostadspolitiska program Sundsvalls Bostadspolitiska program Maj 2014 antaget av kommunfullmäktige 2014-06-23 Detta bostadspolitiska program innehåller mål och handlingsplan för Sundsvalls kommuns bostadsförsörjning med sikte

Läs mer

Marknadsförutsättningar STORSTOCKHOLM

Marknadsförutsättningar STORSTOCKHOLM 12 februari 2014 Marknadsförutsättningar STORSTOCKHOLM Totalt finns cirka 1 000 000 lägenheter i StorStockholm 50% är hyresrätter 50% är bostadsrätter Hyresrätterna ägs av privata eller kommunala aktiebolag

Läs mer

Bostads AB Poseidon 2010

Bostads AB Poseidon 2010 2010 Detta är Poseidon Vår vision är ett av Göteborgs största bostadsbolag. Hos oss bor drygt 40 000 personer nästan var tionde göteborgare. Fastighetsbeståndet omfattar 326 bostadsfastigheter med 23 780

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB DNR 2013-513-01600 Sida 1 (6) 2013-10-22 Handläggare Margareta Catasús 08-508 260 62 Till Exploateringsnämnden 2013-11-14 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB VärmdöBostäder AB är ett helägt bolag till Kommunhuset i Värmdö AB som är ett helägt bolag till Värmdö kommun. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen

Läs mer

Bygg mer och gärna på min backyard!

Bygg mer och gärna på min backyard! Boende i storstadsområden i ny studie om bostadsbristen: Bygg mer och gärna på min backyard! 1 Nu måste det byggas! Boverket rapporterade nyligen att 595 000 nya bostäder behöver byggas till år 2025 och

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Kommunanalys. Del 2 Höganäs. Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström. Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 2009-10-02

Kommunanalys. Del 2 Höganäs. Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström. Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 2009-10-02 Kommunanalys Del 2 Höganäs Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte och bakgrund... 3 Metod... 3 Analys av kommunval...

Läs mer

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Antaget av kommunfullmäktige 17 juni 2015 Analys av bostadsbehoven i Höör Slutsatser om befolkningen Det är attraktivt

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark EMELIE HALLIN SID 1/3 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark Förslag till beslut

Läs mer

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas.

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. 1 ETT FÖRSLAG TILL EN NY BOSTADSPOLITIK INNEHÅLL Hyresgästföreningens mål 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Ramavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ramavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ramavtal för flerbostadshus på fast pris Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Problem Problem Minskade möjligheter att bygga bostäder men framförallt hyresrätter Varför byggs så få hyresrätter

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

INVESTERA I DALARNA MORA BORLÄNGE FALUN

INVESTERA I DALARNA MORA BORLÄNGE FALUN INVESTERA I DALARNA MORA BORLÄNGE FALUN DALARNA DALARNA sträcker sig från fjällen kring Grövelsjön i norr ner till Dalälvslandskapet och den bördiga jorden i söder. Från vildmark och skidorter i väster

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Förslag till Riktlinjer för. Bostadsförsörjning. 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16

Förslag till Riktlinjer för. Bostadsförsörjning. 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16 Förslag till Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16 20150422 1 Inledning 3 Kommunens roll 3 Riktlinjernas syfte 3 Vision för Gislaveds kommun 3 Attraktivitet 3 Utvecklingen i

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) ANTAGANDEHANDLING

Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) Detaljplan för Blåklockan mm inom Prästängen, Arvika kommun PLANBESKRIVNING Handlingar Planen omfattar följande handlingar: 1. Planbeskrivning 2. Genomförandebeskrivning

Läs mer

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas Förslag till en ny bostadspolitik ett förslag Innehåll Hyresgästföreningens mål... 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag... 5 Bruksvärdessystemet

Läs mer

Kommande bostadsprojekt.

Kommande bostadsprojekt. Kommande bostadsprojekt. K Malmbryggshagen tredje etappen 112 bostäder K Strandängen, Brandholmen 179 bostäder K Jakten, Brandholmen 130 bostäder K Västra Skeppsbron, Hamnen 200 bostäder K Linjalen, Fågelbo

Läs mer

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER FÖRORD Sverige sägs vara ett av länderna i Europa som urbaniseras i snabbast takt. Det är på många sätt en positiv utveckling. I städerna

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

MARKANVISNINGSPOLICY

MARKANVISNINGSPOLICY MARKANVISNINGSPOLICY UDDEVALLA VÄXER! Uddevalla är en expansiv kommun. Precis som i övriga delar av landet är trenden att människor söker sig mot det urbana samhället. Goda kommunikationer, tillgång till

Läs mer

Har du råd att bo i Stockholm?

Har du råd att bo i Stockholm? www.stockholmsvanstern.se Har du råd att bo i Stockholm? En bostadspolitisk rapport av Georgios Tsiroyannis och Katja Olofsson (statistiska beräkningar) beställd av Stockholmsvänstern, juni 2014. Innehåll

Läs mer

BOSTADSPROGRAM 2011-2016

BOSTADSPROGRAM 2011-2016 BOSTADSPROGRAM 2011-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-15 172 Innehåll Inledning...1 Målsättningar...1 Utbud och efterfrågan... 3 Planerad bostadsproduktion och prioriteringar 2011-2016... 6 INLEDNING

Läs mer

Utopia. KomBo - nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen

Utopia. KomBo - nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen KomBo - nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen KomBo är ett koncept för modernt kollektivboende framtaget av Järntorget och Arkitekter. Den 17 juni presenterades ett första förslag

Läs mer

Markanvisningspolicy. för bostadsmark

Markanvisningspolicy. för bostadsmark Markanvisningspolicy för bostadsmark INNEHÅLLSFÖRTECKNING Planering för dagens och morgondagens västeråsare 3 Vad innebär markanvisning? 4 Hur gör jag för att få en markanvisning? 5 Ansökan om markanvisning

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer