Framtidens förvaltare. Kompetens för utveckling av offentligt fastighetsföretagande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens förvaltare. Kompetens för utveckling av offentligt fastighetsföretagande"

Transkript

1

2 Framtidens förvaltare Kompetens för utveckling av offentligt fastighetsföretagande

3 @ Svenska Kommunförbundet 1996 Adress: STOCKHOLM. Tel: ISBN: Text: Håkan Bejrum Produktion: com.firm Omslagsbild: Cristian Hammarström Tryckeri: Fingraf AB, Södertälje Distribution: Kommentus Förlag, Stockholm, tel:

4 Förord I syfte att utveckla fastighetsföretagande inom den offentliga sektorn samarbetar Byggforskningsrådet, Försvaret, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Statens Fastighetsverk och Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund kring FoU-frågor. Inom ramen för ett samarbetsavtal mellan dessa parter pågår ett omfattande utvecklingsarbete. Målet för samverkan är att initiera kunskapsuppbyggnad som kan bidra till att öka effektiviteten i den offentliga sektorns fastighetshantering. Samarbetet har antagit namnet UFOS, Utveckling för fastighetsföretagande i offentlig sektor. Inom den offentliga sektorns fastighets organisationer, liksom i privata, är idag den viktigaste uppgiften att arbeta med de grundläggande faktorer som varje ägare och förvaltare själv kan påverka på kort eller lång sikt; nyttjande och hyror, drift, underhåll och ombyggnader. Behovet av att omstrukturera lokalanvändning och fastighetsbestånd är stort. Lokaler som ger hög kundnytta, produktivitet och arbetstillfredställelse är kostnadseffektiva i den primära verksamhetens perspektiv. Genom att se fastighetsfunktionen ur detta serviceperspektiv ställs helt nya krav på förvaltarna. Miljöfrågorna är ett annat stort nytt fält. Den offentliga sektorns lokaler omfattar cirka 80 miljoner kvadratmeter, vilket är betydligt mer än beståndet av kommersiella lokaler. Hur detta fastighetsbestånd nyttjas, förvaltas och utvecklas är av stor samhällsekonomisk betydelse. Lokalkostnadsandelen varierar mellan 5 och 25 procent av totalkostnaden för den primära produktionen (skola, sjukvård etc). Syftet med denna skrift är att ta fram en kompetensprofil för framtidens förvaltare inom de offentliga fastighetsorganisationerna. Kompetensprofilen ska ses som en utgångspunkt för att utforma utbildnings- och utvecklingsinsatser. Högskoleutbildning är den utbildningsnivå som bör eftersträvas för förvaltare. Kompetenskraven är i stort sett desamma i andra delar av fastighetssektorn.

5 Skriften vänder sig till politiker och ledning i de offentliga fastighetsorganisationerna men också till övriga delar av fastighetsbranschen samt ansvariga i utbildningsdepartementet, högskolor och vidareutbildningsföretag. Den som vill utbilda sig till fastighetsförvaltare får också en ide om vilken kompetensprofil som man bör skaffa sig. Den kan också ses som en grund för diskussioner om krav för en certifiering eller auktorisation av fastighetsförvaltare. Innehållet bygger på en enkät som besvarats av fastighetsansvariga inom den offentliga sektorn, inventeringar av dagens utbildningsutbud och utbildningsprofiler för dagens yrkesverksamma. Ett drygt decenniums erfarenheter av grundutbildning, vidareutbildning av fastighetsförvaltare på högskolenivå samt forskning om offentligt fastighetsföretagande bildar referensramen. Rapporten har skrivits av Håkan Bejrum, REREC AB. En styrgrupp bestående av Stefan Westdahl, SundsvalIs kommun, Kerstin Holmberg-Jonsson, Jönköpings kyrkoförvaltning, Börje Johansson, Landstinget Västmanland, Gustav Lasota, Fortifikationsverket Eskilstuna, Jarmo Nieminen, Höganäs kommun och Kerstin WesterIund, Statens Fastighetsverk har bidragit med många värdefulla synpunkter. Ted Lindqvist har varit UFOS projektansvarige. Stockholm i mars

6 Innehåll Sammanfattning 7 1. Fastighetsförvaltningens ekonomiska betydelse Fastighetsförvaltning och fastighetsföretagande Dagens och morgondagens förvaltare - enkätresultaten i sammandrag Fastighetsförvaltarens olika roller 36. Bilaga Litteratu r Fotnoter...47

7 - --+

8 Sammanfattning Syftet med denna skrift är att ta fram en kompetensprofil för framtidens förvaltare inom de offentliga fastighetsorganisationerna. Kompetensprofilen ska ses som en utgångspunkt för att utforma utbildnings- och utvecklingsinsatser. Högskoleutbildning är den utbildningsnivå som bör eftersträvas för förvaltare. Kompetenskraven är i stort sett desamma som i andra delar av fastighetssektorn. Cirka 6 av 10 fastighets-/förvaltningschefer eller förvaltare saknar högskoleutbildning i dagsläget. Det finns således ett stort gap mellan önskvärd och faktisk formell kompetens. Offentliga fastighetsföretag har en stödjande funktion till den primära verksamheten. Kostnadseffektivitet vid en bestämd kvalitetsnivå är då det främsta ekonomiska målet. Lokaler som ger hög kundnytta, produktivitet och arbetstillfredställelse är kostnadseffektiva i den primära verksamhetens perspektiv. Att se fastighetsfunktionen ur ett serviceperspektiv ställer helt nya krav på förvaltarna. Miljöfrågorna är ett annat stort nytt fält. Den offentliga sektorns lokaler omfattar cirka 80 miljoner kvadratmeter, vilket är betydligt mer än beståndet av kommersiella lokaler. Hur detta fastighetsbestånd nyttjas, förvaltas och utvecklas är av stor samhällsekonomisk betydelse. Lokalkostnadsandelen varierar mellan 5 och 25 procent av totalkostnaden för den primära produktionen (skola, sjukvård etc). De offentliga fastighetsorganisationerna genomgår för närvarande en snabb och kraftig förändringsprocess. Under tidigt 1980-tal började man uppmärksamma de ständigt ökande lokalkostnaderna. Genom utvecklingsarbete i främst Kommunförbundets och Landstingsförbundets regi korn flera utvecklingsinsatser igång under den senare delen av 1980-talet. Delvis motstridiga utvecklingstendenser blir en börda.

9 Den statliga lokalmyndigheten - Byggnadsstyrelsen - som hade byggt upp en hög kompetens om lokalförsörjningsfrågor, började man ifrågasätta alltmera ur effektivitets- och kostnadssynpunkt. En stor förändring skedde genom den s k Ädel-reformen, då fastighetsansvaret fö; äldrevården överfördes från landstingen till kommunerna. Idag kan vi se en mängd, delvis motstridiga utvecklingstendenser som var och en kommer att ställa nya krav på den offentliga sektorns fastighetsorganisationer. Några av dessa är: En ökad medvetenhet om lokalkostnaderna hos nyttjarna av lokaler i den offentliga sektorn, delvis som en följd av introduktionen av rambudgetering. En strävan att beskriva ekonomiska, miljömässiga, tekniska m fl egenskaper för varje förvaltningsobjekt. Ett stort intresse för att utveckla metoderna för mera långsiktig planering av verksamheten i kombination med lokalresursplaneringen. En vilja att minska primärverksamhetens fasta kostnader och öka flexibiliteten i bemanning, lokalkonsumtion över tiden m m, d v s ett effektivare lokalutnyttjande. En ökad miljömedvetenhet som ställer krav på att lokalerna är miljövänliga och kretsloppsanpassade i alla skeden, d v s byggande, nyttjande, förvaltning, förändring och avveckling. Ett ökat förvaltningsåtagande genom att förvaltaren blir Facility Manager - d v s tar ett helhetsansvar för arbetsplatsen - eller Asset Manager - d v s tar ett ägar- och förvaltaransvar. Ett minskat förvaltningsåtagande genom att primärverksamheten även tar ansvar för drift och underhåll. Ett stort intresse för att servicekompetensen hos förvaltarna utvecklas - d v s utveckling av och ansvar för kundrelationer med den primära verksamheten. Ett ökat behov av installationsteknisk kompetens, speciellt vad avser inomhusklimat i skolor m m. Ett behov aven ökad beställarkompetens med avseende på främst förvaltningsentreprenader, underhåll och ombyggnad av befintliga lokaler. En behov av ökad internationalisering, d v s kunskap om EV-regler, fastighetsförvaltning i andra länder, språkkunskaper etc. De nyckelord som kännetecknar en kompetent förvaltare om fem år är enligt enkätsvaren:

10 nyckelord ekonomisk långsiktighet/fastighets ekonomi kundorien teringlserviceminded arbetsledning, adm.förmåga, ansvarstagande flexibilite t/kre ativitet/l yhördhet helhetssyn/koncernn ytta/totalansvar lokalresursplanering teknisk kunskap marknadskunskap kvalitetsmed vetenhet miljömedvetenhet % av antal svar Samtliga enkätsvar utom ett (97 procent), angav att det finns behov aven särskild fastighetsförvaltarutbildning. Den förvaltare vi ska utbilda för morgondagen bör med ledning av ovanstående ha en bred kompetens och ett stort intresse för samhällsfrågor. Förvaltarnas huvudsakligen tekniska grundutbildning bör kompletteras med ekonomi, juridik, arbetsledning, miljöfrågor etc. Nivån som på sikt bör eftersträvas motsvarar en högskoleexamen med poäng. Målen för vidareutbildningen måste av naturliga skäl anpassas mera till dagens kompetensprofil och behovet av kompletteringar inom olika ämnesområden. Det finns ett betydande utbildningsutbud men detta är långt ifrån perfekt avpassat till grund- och vidareutbildningsbehoven inom de offentliga fastighetsorganisationerna. Grundutbildningen är normalt inte anpassad till fastighetsföretagens behov av generell kompetens i kombination med spetskompetens inom vissa specifika områden. Vare sig civilekonom- eller civilingenjörsutbildningarna med fastighetsförvaltningsinriktning är optimala utbildningar i dagsläget, vad gäller sammansättningen av olika ämnesblock. Vidareutbildningen är ofta för fragmenterad och fokuserad på dagsaktuella frågor som snabbt kan förlora i betydelse. Det krävs alltså en mera sammanhängande syn på kompetensutveckling och utbildningsprogram. Enkätsvaren gav vid handen att de bärande utvecklingsinriktningarna för framtiden avser en ökad professionalism i kärnområdena inom fastighetsförvaltningen - ekonomistyrning på objektsnivå, kostnads- eller resultatansvar, långsiktig Inomhusklimatet Ingår i fastighetsförvaltarens kärnområde.

11 En liten organisation kräver en allkonstnär. förvaltningsplanering, utveckling av kundrelationer (interna och externa) samt att ta fram beslutsunderlag för politiker och ledning. Kvalitets- och miljöfrågor i vid mening (t ex inomhusklimat, arbetsmiljö) ansågs också vara en viktig utvecklingsinriktning. Med utgångspunkt från enkätsvaren och diskussionerna inom styrgruppen definierades några olika roller för framtidens fastighetsförvaltare i den offentliga sektorn: traditionell byggnadsförvaltare/fastighetsingenjör traditionell fastighetschef helhetsansvar för byggande och förvaltning av verksamhetslokaler (livscykel- eller processperspektiv) helhetsansvar för lokalförsörjnings funktionen (Service Manager) helhetsansvar för de offentliga arbetplatserna (Facility Manager) helhetsansvar för de offentligt ägda bostäderna och lokalerna (samordnad fastighetsförval tning) helhetsansvar för det offentliga fastighetsföretaget (Asset Manager). Här måste betonas att det är en väldigt stor skillnad mellan små och stora förvaltningsorganisationer. I den lilla organisationen måste varje person vara "allkonstnär" medan större organisationer kan ha olika typer av specialister. Hela tiden måste yrkesrollen och den nödvändiga kompetensen relateras till den verklighet man verkar i. Fastighetsförvaltarens yrkesroll är i själva verket flera. Hela spektret från den traditionella byggnadsförvaltaren/fastighetsingenjören till en Facility eller Asset Manager kan avses när man talar om förvaltarrollen. De idag yrkesverksamma behöver högre kompetens inom fastighetsförvaltningens kärnområden: Långsiktig ekonomisk styrning på objektsnivå. Kalkylering. Service management och kundrelationer. Att ta fram beslutsunderlag för ledning och politiker. Kvalitetsstyrning i förvaltningen. Styrning av inomhusklimat Arbetsmiljöfrågor. Löpande och planerat underhåll. I

12 Investeringar, ombyggnader och hyresgästanpassningar Juridisk förvaltning, avtalsfrågor, upphandling Information till allmänhet, media etc Vidareutbildningsprogram bör alltså i första hand utvecklas inom dessa områden. En kravspecifikation för en förvaltare bygger på att han/hon är generalist. Inom följande huvud områden bör man besitta en hög kompetens: Arbetsledning, management Fastighetsekonomi Företagsekonomi Hyres- och fastighetsrätt, entreprenadjuridik Lokalresursplanering Installationsteknik Fastighetsunderhåll Ombyggnadsteknik Service Management, marknadskunskap Miljöfrågor i fastigheter Information och förhandlingar En högskoleutbildning (180 poäng, d v s 4,5 år) motsvarande civilingenjör (Master of Science) som skulle uppfylla dessa krav kan se ut som följer: Årskurs 1 Matematik, statistik, data, 30 P Samhällsekonomi 5p Företagsekonomi 10 P Avtals- och civilrätt m entreprenadjuridik 10 P Fastighetsekonomi, Byggnads- och installationsteknik Inomhuskllmat- och miljö Drift- underhålls- och ombyggnadsteknik Investeringsanalys Fastighetsförvaltning och fastighetsföretagande Fastighetsrätt Hyres- och arrenderätt Management och marknadsföring Informationsteknologi I byggande och förvaltning Byggnadslogistik och lokairesursplanering Examensarbete 10 P 20 P 10 P 10 P 5p 10 P 5p 10 P 15 P 5p 5p 20 P 4

13 Förvaltarens arbetsuppgifter är till stor del inriktad på problemlösning. Ofta är det frågan om sammansatta och komplexa problem där man t ex behöver utvärdera ekonomin i olika tekniska eller organisatoriska lösningar. Utbildningen bör präglas av detta förhållningssätt. Tyngdpunkten ligger till tvåtredjedelar på ekonomiämnen (ink! management) och teknikämnen. Med tanke på statusaspekter, internationellt utbyte, eventuella framtida krav för auktorisation av fastighetsförvaltare måste utbildningskraven ställas högt. När det gäller vidareutbildning är ett samarbete mellan branschorganisationer och högskolor det bästa sättet att ta fram lämpliga kurser och kombinationer av kortare och längre utbildningar.

14 Fastig hetsförvaltni ngens ekonomiska betydelse 1 Inom den offentliga sektorns fastighetsföretag, liksom i privata är den viktigaste uppgiften att börja arbeta med de grundläggande faktorer som varje fastighetsägare och förvaltare själv kan påverka på kort sikt eller på längre sikt. Dessa faktorer är nyttjande och hyror, drift och underhåll. Speciellt intressanta i dagsläget är frågorna kring ombyggnad och underhåll. Har vi råd att bygga om det stora fastighetsbestånd som uppförts så att det motsvarar dagens krav på modern standard? Eller måste vi nöja oss med mera blygsamma moderniseringar eller rentav bara s k behovsanpassat underhåll eller i värsta fall inget underhåll alls? Dessa frågeställningar är lika relevanta i de offentligt ägda som den privatägda fastighetsföretagen. I de offentliga fastighetsföretagen finns ett stort behov av att omstrukturera nyttjandet och fastighetsbeståndet för att motsvara dagens krav från nyttjarna och inte minst för att minska lokalkostnadernas andel av den primära verksamhetens totalkostnader Totalt har det svenska byggnadsbeståndet en yta på knappt 650 miljoner kvadratmeter. Varje svensk" disponerar" därmed cirka 75 kvm. Värdet på fastighetsbeståndet torde ligga över 3000 miljarder kronor (efter fastighetskrisen). Den helt överskuggande delen av den svenska nationalförmögenheten utgörs av byggnader och fastigheter. Drift och underhåll kan i genomsnitt uppskattas kosta 300 kr per kvm och år, vilket medför att de totala drift- och underhållskostnaderna uppgår till cirka 200 miljarder kronor per år. Till detta kan läggas större förändringar i form av ombyggnader som kan uppskattas till minst 30 miljarder kronor per år. Dylika förändringar ingår som en naturlig och viktig del av fastighetsförvaltningen. Nyinvesteringarna i husbyggande uppgår för närvar- o b 100 () o' Fastighetsförvaltaren är en ekonomisk resurs. Varje svensk disponerar en "noramaltrea" i fastighetsbeståndet.

15 Har vi råd med ombyggnad och underhåll I framtiden? ande till cirka 25 miljarder kronor per år, vilket är rekordlågt. Förvaltningsbesluten har normalt större omfattning än nyinvesteringarna även i högkonjunkturer. Moderna byggnader består i allt högre utsträckning av kortlivade delar som måste bytas flera gånger under stommens livscykel. Därför kommer förvaltningsbesluten att få allt större dignitet. Likaså tenderar förändringarna av användningen av existerande byggnader att gå allt snabbare. Varje användningsperiod _ tenderar att bli kortare än den föregående. Nya byggnader måste därför projekteras även för nästa användning. Miljöfrågorna i vid mening kommer att spela betydligt större roll för förvaltarens vardag. Konsekvenserna av ett genomfört kretsloppstänkande i byggande och fastighetsförvaltning är det idag ingen som överblickar. Den offentliga sektorns lokaler omfattar cirka 80 miljoner kvadratmeter fördelade på kommuner cirka 50 miljoner kvm landstingen cirka 12 miljoner kvm staten cirka 10 miljoner kvm kyrkan cirka 3 miljoner kvm Detta är betydligt större än beståndet av kommersiella lokaler som uppgår till mellan 40 och 60 miljoner kvadratmeter (beroende på till vilken kategori kommersiella lokaler ägda av staten och kommunala bostadsföretag räknas.) Hur detta stora fastighetsbestånd med ett uppskattat nyanskaffningsvärde på cirka 900 miljarder kronor nytljas och förvaltas är av stor samhällsekonomisk betydelse. Lokalkostnadsandelen brukar variera mellan 5 och 25 procent av den primära produktionens totalkostnad (skola, sjukvård etc). Som ett annat exempel kan nämnas att den totala lokalkostnaden för kommunala lokaler i genomsnitt kostar varje kommuninnevånare drygt 3900 kr/år 1 Utvecklingstendenser De offentliga fastighetsorganisationerna genomgår för närvarande en snabb och kraftig förändringsprocess. Under tidigt 1980-tal började man uppmärksamma de ständigt ökande lokalkostnaderna. Genom utvecklingsarbete i främst Kommunförbundets och

16 Landstingsförbundets regi kom flera utvecklingsinsatser igång under den senare delen av 1980-talet. Den statliga lokalmyndigheten - Byggnadsstyrelsen - som hade byggt upp en hög kompetens om lokalförsörjningsfrågor, började ifrågasättas alltmera ur effektivitetsoch kostnadssynpunkt. En stor förändring skedde genom den s k Ädel-reformen, då fastighetsansvaret för äldrevården överfördes från landstingen till kommunerna. Beställare-utförareorganisationen kom att bli urtyp eller modell för många omorganisationer av den offentliga sektorns fastighetshantering. En del försökte uppnå samma resultat genom att försöka effektivisera den befintliga "inhouse"-organisationen. I vissa fall bildade man separata helägda bolag med egen resultat- och balansräkning. Några valde att privatisera fastighetsorganisationen medan andra valde att samordna det kommunala bostadsföretaget med fastighetskontoret. I många kommuner försöker man implementera "industriperspektivet" på lokalerna som en reaktion på den konstlade marknadssituation som internhyror i många fall gav upphov till. Styrningen av lokalnyttjande och lokalkostnader måste i avsaknad av korrekta priser byggas på nyckeltal och koncern direktiv. En summering efter halva 1990-talet ger vid handen att det blev en mycket stor variation med avseende på mål, organisationsmodeller, beslutsområden m m. Huvuddelen av personalen och därmed kompetensen var i stort densamma i de nya fastighetsorganisationerna. Många satsade på vidareutbildning inom främst fastighets- och företagsekonomi. En ganska omfattande nyrekrytering av chefer med kompetens från privatägda fastighetsföretag samt yngre civilekonomer och civilingenjörer skedde till de nya fastighetsorganisationerna. Men i mångt och mycket kom förvaltaren att "bli kvar vid sin läst". Idag kan vi se en mängd, delvis motstridiga utvecklingstendenser som var och en kommer att ställa nya krav på den offentliga sektorns fastighetsorganisationer. Några av dessa är: En ökad medvetenhet om lokalkostnaderna hos nyttjarna av lokaler i den offentliga sektorn, dels som en följd av introduktionen av rambudgetering. En vilja att minska primärverksamhetens fasta kostnader och öka flexibiliteten i bemanning, lokalkonsumtion över tiden m m, d v s ett effektivare lokalutnyttjande. Urtypen för den offentliga fastighetshanteringen blev beställare-utförareorganisationen.

17 Att beställa kompetens. kräver En ökad miljömedvetenhet som ställer krav på att lokalerna är miljövänliga och kretsloppsanpassade i alla skeden, d v s byggande, nyttjande, förvaltning, förändring och avveckling. Ett ökat förvaltningsåtagande genom att förvaltaren blir Facility Manager - d v s tar ett helhetsansvar för arbetsplatsen - eller Asset Manager - d v s tar ett ägar och förvaltar ansvar. Ett minskat förvaltningsåtagande genom att primärverksamheten även tar ansvar för drift och underhåll. Ett stort intresse för att servicekompetensen hos förvaltarna utvecklas - d v s utveckling av och ansvar för kundrelationer med den primära verksamheten. Ett ökat behov av installationsteknisk kompetens, speciellt vad avser inomhusklimat i skolor m m. Ett behov aven ökad beställarkompetens med avseende på främst förvaltningsentreprenader, underhåll och ombyggnad av befintliga lokaler. En behov av ökad internationalisering, dvs kunskap om EUregler, fastighetsförvaltning i andra länder, språkkunskaper etc. Den förvaltare vi ska utbilda för morgondagen bör med ledning av ovanstående ha en bred kompetens och ett stort intresse för samhällsfrågor. Förvaltarnas huvudsakligen tekniska grundutbildning bör kompletteras med ekonomi, juridik, arbetsledning, miljöfrågor etc. Det finns ett behov inom den offentliga sektorns fastighetsorganisationer aven ökad internationalisering.

18 Fastighetsförvaltning och 2 fastig hetsföretagande Någon allmänt omfattad, entydig definition av fastighetsförvaltning finns inte, utan ett flertal varianter som utformats med utgångspunkt från olika synsätt. Ett sätt att konkretisera innebörden av begreppet är att beskriva de olika funktioner eller processer som ingår: marken, d v s lokaliseringsfrågor och fastighetsintern ytterligare funktioner I verksamhetslokaler kan infrastruktur (vägar, tillkomma: ledningar etc) byggnadskapitalet, d v s lokalresursplanering verksamhetsinvesteringar investeringar (nyproduktion! styrning av lokalnyttjande ombyggnad, köp och försäljning) flyttningsservice administrativ, ekonomisk intern transportservice och juridisk förvaltning lokalservice marknadsföring extern uthyrning och intern! verksamhetsstädning televäxel planerat mark- och datanät byggnadsunderhåll säkerhetssystem, bevakning löpande mark- och restaurang byggnadsunderhåll personaldaghem drift och underhåll av tekniksystem friskvård skötsel och tillsyn av mark mm. och byggnader städning mediaförsörjning

19 I princip kan gränssnittet mellan hyresvärdens resp hyresgästens åtagande dras var som helt i de två grupperna av funktioner om man exkluderar de två förstnämnda ägarfunktionerna (tillhandahållande av mark och byggnadskapital). Normalt uppfattas fastighetsförvaltningens kärnområde som: administrativ, ekonomisk och juridisk förvaltning marknadsföring och uthyrning planerat mark-och byggnadsunderhåll löpande underhåll av mark och byggnader drift och underhåll av tekniksystem skötsel och tillsyn av mark och byggnader städning mediaförsörjning Denna lista på funktioner eller processer kan fungera som en första struktur för att beskriva arbetsuppgifter och yrkesbenämningar. Fastighetsförvaltaren är arbetsledare, varför kompetens i ledarskap, organisationsfrågor, arbetsrätt, fackliga förhandlingar m m är nödvändig. Det vidare begreppet fas t ighetsföretaga ndl? innefattar de ovannämnda förvaltningsfunktionerna, men står också för en helhetssyn och ett livscykelperspektiv på fastigheterna, dvs innefattar alla aktiviteter under fastigheternas ekonomiska livscykel- från markan skaffning via byggande och förvaltning till ombyggnad! rivning samt inkluderar stödfunktioner som marknadsanalys och finansiering. Det offentliga fastighetsföretagets huvuduppgift är att producera arbetsmiljöer och utrymme med service3 för offentliga sektorns primära verksamheter, till lägsta möjliga kostnad vid av primärverksamheten vald service- och kvalitetsnivå. Kunden är i detta fall den primära verksamheten. Fastighetsföretagandet ska ses som en stödfunktion till den primära verksamheten; skola, äldrevård, sjukvård, försvar, offentlig administration etc. Dessutom kan det offentliga fastighetsföretaget ha som uppgift att vårda och utveckla det offentligt ägda fastighetsbeståndet, t ex kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I de offentliga fastighetsföretaget kan urskiljas ett antal kompetensområden som delvis överensstämmer med fastighetsförvaltningens funktioner eller processer enligt ovan 4 :

20 styrelsekompetens strategisk ledning fastighetsekonomi företagsekonomi controller beställarkompetens nyproduktion långtidsplanerat underhåll teknisk spetskompetens underhåll av tekniksystem drift av tekniksystem ansvar för mediaförsörjning avhjälpande underhåll inre fastighetsskötsel yttre fastighetsskötsel trappstädning verksamhetsstädning verksamhets- och tilläggsservice Vilka är då förvaltarens uppgifter idag och i framtiden? Svaret är i hög grad beroende på vilken organisationsmodell man väljer, vilka ansvarsområden och vilken kompetens man vill att förvaltaren ska ha etc, kort sagt en strategisk ledningsfråga. En gränsdragning uppåt i organisationen kan bygga på följande resonemang: I "normala" offentliga fastighetsföretag bör de flesta frågor som har att göra med de övergripande strategiska ledningsfunktionerna avgöras av den politiskt tillsatta styrelsen eller den verkställande ledningen, d v s "koncernledningen". Det exekutiva ansvaret för att genomföra strategiska styrelsebeslut ska kunna utövas aven kompetent förvaltare, åtminstone i små eller medelstora organisationer eller när man arbetar i självständiga kostnads- eller resultatenheter. Likaså kan förvaltaren vara en kompetent beställare av ombyggnads- och förvaltningsentreprenader om han/hon har god byggnadsteknisk kompetens samt är duktig på entreprenadjuridik och upphandling. Administrativ, ekonomisk och juridisk förvaltning är nödvändigt att behärska. Den tekniska spetskompetensen för att kunna vara en kompetent beställare behöver förvaltarna inom t ex installationsteknik/inomhusklimat, materialval och underhållsstrategier. Controllerfunktionen är speciell eftersom den är en stabsfunktion som ska ge stöd till bl a förvaltarna. Beställarkompetensen för nybyggnader är också speciell, men förvaltarna bör vara de som utformar den primära kravspecifikationen tillsammans med företrädare för primärverksamhet och ledning. Gränsdragningen nedåt i organisationen bestäms av förvaltningsåtagandets omfattning (hyreskontraktet) enligt ovan. Det operativa ansvaret för att den primära verksamheten får de lokaler man

21 efterfrågat, med rätt servicenivå till lägsta möjliga kostnad, ligger otvetydigt på förvaltaren. Vad som den primära verksamheten beställer i form av t ex verksamhetsservice är i mångt och mycket en fråga om vem som utför detta på mest kostnadseffektiva sätt. Att se dessa funktioner utifrån ett Facility Management-perspektiv ger ofta nya kostnadseffektiva lösningar på den operativa förvaltningen av lokaler och verksamhetsservice knuten till lokalerna. Att bestämma vad en fastighetsförvaltare ska arbeta med är således en fråga för ledningen för det offentliga fastighetsföretaget, dvs i grunden den politiskt tillsatta styrelsen. Det krävs en utveckling av styrelsekompetensen i de offentliga primärverksamheterna för att "beställningen" till framtidens offentliga fastighetsföretag och -förvaltare ska bli tydligare. Denna tydlighet kan bara uppnås genom att man formulerar verksamhetsideer, målsättningar och specifika prestandakrav på lokalresurserna och den förvaltande organisationen. Detta kan enbart ske i en utvecklad dialog mellan de primära verksamheterna, förvaltarna och ledningarna för de offentliga fastighetsorganisationerna. Utbildningsnivån idag Inom ramen för detta projekt har ingen särskild studie av utbildningsnivån bland fastighetsförvaltarna i den offentliga sektorns fastighetsorganisationer gjorts. I den s k FABUR-enkäten gjordes en kartläggning av utbildningsnivån bland olika personalkategorier i privatägda fastighetsföretag, kommunala bostadsföretag, kommuner, landsting samt statliga fastighetsbolag. Trots att antalet svar var begränsat (summa 79 besvarade enkäter av 141 utskickade) ger svaren en relativt entydig bild av utbildningsnivån i fastighetsförv altningssek torn. Bland fastighets-/förvaltningscheferna var utbildningsnivån högskoleutbildning i cirka 40 procent av fallen. Hälften av dessa hade genomgått en fastighetsinriktad utbildning. I övrigt hade man fastighetsinriktad gymnasieutbildning cirka 35 procent samt fastighetsinriktad gymnasieutbildning. Andelen utan högskoleutbildning bland fastighets-/förvaltningscheferna var alltså cirka 60 procent. Bland driftcheferna dominerar fastighetsinriktad gymnasieutbildning samt fastighetsinriktad företagsutbildning. Andelen högskoleutbildade i denna kategori var mycket låg - knappt 10 procent. Förvaltarnas utbildningsnivå.-~ påminner om fastighets-/förvaltningschefernas. Andelen högskoleutbildade och gymnasieutbilda-

22 de var något lägre bland förvaltarna. Fastighetsinriktad gymnasieutbildning var den vanligaste utbildningsformen med cirka 40 procent medan andelen fastighetsinriktad högskoleutbildning var cirka 20 procent. Två tredjedelar av förvaltarna saknar högskoleutbildning enligt enkäten. FASTIGHETS-/ FÖRVALTNINGSCHEFER Andel fastlghets-/förvaltningschefer med olika typ av utbildning. Källa: FABUR 1995 I jämförelse med utbildningsnivån för Sveriges samlade arbetskraft ligger fastighetschefer, förvaltningschefer och förvaltare ungefär i paritet med rikssnittet vad gäller utbildning på högskole- och gymnasienivå. Driftcheferna är har en klart lägre andel högskoleutbildade än riks snittet. Arbetsledarna inom fastighetsföretagen saknar ofta formell utbildning på gymnasie- eller högskolenivå och har alltså gått" den långa vägen". I små och medel-

23 (FAST. INRIKTAT ARB. MARKN. UTB. 0%) DRIFTCHEFER Andel driftchefer med olika typ av utbildning. Källa: FABUR 1995 stora organisationer saknas ofta driftchefer och formella arbetsledare, vilket kan vara en förklaring till att dessa befattningar ej beskrivits i enkätsvaren. Men i jämförelse med yrkesgrupper som har likartade arbetsuppgifter och ansvar, inte minst ekonomiskt, ligger fastighetsförvaltarkåren långt under genomsnittet. Åldersstrukturen kartlades också i FABUR-enkäten. Följande bild framkom då: Yrkeskategori Medelålder Fastighets-/förvaltningschefer 51 Driftchefer 43 Förvaltare 45 k~~~~ ~ Ålderstruktur i olika yrkesgrupper i fastighetsföretag. Källa: FABUR 1995.

Fastighetsbranschens yrkesnomenklatur. - reviderad 2008

Fastighetsbranschens yrkesnomenklatur. - reviderad 2008 Fastighetsbranschens yrkesnomenklatur - reviderad 2008 Bakgrund En gemensam och av branschen fastställd yrkesnomenklatur är en utgångspunkt för utbildningsproducenters program. Det innebär att utbildningen

Läs mer

Fastighetsbranschens yrkesroller

Fastighetsbranschens yrkesroller 2012 Fastighetsbranschens yrkesroller Fastighetsbranschens snämnd INLEDNING Fastighetsbranschen är en framtidsbransch som kan erbjuda arbeten inom flera olika områden. Inom branschen finns stora möjligheter,

Läs mer

Facilities Management

Facilities Management Facilities Management Fastighetsförvaltning Med fastigheten som utgångspunkt Mål att utveckla fastighetens lönsamhet Fastighetsförvaltning är en kärnverksamhet FM definition Att få fastigheter, byggnader,

Läs mer

STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER

STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER 2009 06 26 KK15/208 STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER Syfte Styrdokumentets syfte är att tydliggöra kommunstyrelsens styrning av Kommunfastigheter samt förtydliga ansvarsgränser

Läs mer

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund KS 2003-05-27, 164 Översyn av kommunens användning och behov av lokaler Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2001-05-17, 72, att uppdra åt kommunstyrelsen att bilda en ledningsgrupp för att göra en fördjupad

Läs mer

Fastighetsbranschens efterfrågan påarbetskraft

Fastighetsbranschens efterfrågan påarbetskraft Fastighetsbranschens efterfrågan påarbetskraft -en behovsanalys 2009-2021 En undersökning genomförd av Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd. Stockholm i September 2009 www.utbildningsnamnden.se Innehållsförteckning

Läs mer

Gymnasial utbildningsnivå samt yrkeshögskolenivå. Fastighetsbranschens yrkesroller

Gymnasial utbildningsnivå samt yrkeshögskolenivå. Fastighetsbranschens yrkesroller Gymnasial utbildningsnivå samt yrkeshögskolenivå Fastighetsbranschens yrkesroller Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2014 INLEDNING Fastighetsbranschen är en framtidsbransch som kan erbjuda arbeten

Läs mer

Allmän beskrivning av företaget

Allmän beskrivning av företaget Allmän beskrivning av företaget 1 UPPGIFTER OM FÖRETAGET 1.1 Företagets organisation Tom Hansson Bygg- och fastighetsutveckling AB är ett företag som bedriver konsult-, utvecklings- och utbildningsverksamhet

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving Underhåll av fastigheter Söderhamns kommun Revisionsrapport 2010-12-12 Lennart Elfving 1. Inledning/bakgrund I kommunens balansräkning utgörs en stor del av tillgångsmassans värde av fastigheter. Det är

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Som hyresadministratör har man en rad olika arbetsuppgifter och Carolina beskriver sitt yrke enligt följande:

Som hyresadministratör har man en rad olika arbetsuppgifter och Carolina beskriver sitt yrke enligt följande: Hyresadministratör Carolina blev erbjuden arbete redan innan hon var klar! Carolina Pålssson har läst programmet fastighetsföretagande. Efter utbildningen fick hon arbete som hyresadministratör - ett yrke

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se

Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Projekt med syfte att utveckla en planeringsmodell integrerat

Läs mer

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE Auktorisation för fastighetsförvaltare Property Manager AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE Fastighetsförvaltaren har det affärsmässiga

Läs mer

Välkommen till Folksam Fastigheter.

Välkommen till Folksam Fastigheter. Välkommen till Folksam Fastigheter. Välkommen till oss! Vi på Folksam Fastigheter arbetar med att förvalta och utveckla fastigheter. Med en långsiktig horisont och stort hjärta strävar vi efter att ha

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Arbeta för en bättre värd

Arbeta för en bättre värd Arbeta för en bättre värd Långsiktig lönsamhet och tillväxt skapas genom nöjda kunder och engagerade medarbetare. Som arbetsgivare ska Vasakronan erbjuda branschens bästa utvecklingsmöjligheter och arbetsmiljö.

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt

Läs mer

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE Auktorisation för fastighetsförvaltare Property Manager AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE Fastighetsförvaltaren har det affärsmässiga

Läs mer

Eftergymnasial utbildningsnivå. Fastighetsbranschens yrkesroller

Eftergymnasial utbildningsnivå. Fastighetsbranschens yrkesroller Eftergymnasial utbildningsnivå Fastighetsbranschens yrkesroller Fastighetsbranschens snämnd 2014 INLEDNING Fastighetsbranschen är en framtidsbransch som kan erbjuda arbeten inom flera olika områden. Inom

Läs mer

Förvaltningsentreprenad för delar av fastighetsförvaltningen inom. Regionservice

Förvaltningsentreprenad för delar av fastighetsförvaltningen inom. Regionservice Ledning Göran Elsmén Bitr. servicedirektör 046-15 34 28 070-512 15 74 goran.elsmen@skane.se. Datum 2010-01-20 1 (9) Fastighets- och servicenämnden Förvaltningsentreprenad för delar av fastighetsförvaltningen

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN 1(6) Institutionen för individ och samhälle SGPER. Examensmål och examenskriterier. Examen

UTBILDNINGSPLAN 1(6) Institutionen för individ och samhälle SGPER. Examensmål och examenskriterier. Examen 1(6) Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Personalvetarprogrammet med inriktning mot arbets- och organisationspsykologi, 180 högskolepoäng Utbildningsprogrammets engelska namn och omfattning,

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Josefina Hinnerson 2015-05-11 PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Planerings- och utvecklingsmodell för vårdmiljöer 1. Inledning Denna projektplan beskriver förstudien som är en del av ett projekt med syfte att utveckla

Läs mer

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Universitet och Högskola Yrkeshögskola Nivå 3 Nivå 2 Ungdom Gymnasiet Högskoleförberedande Exempelvis Teknikprogrammet Vuxen Omställning Elev/Student Yrkesvux

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Fakta Region Skåne Här arbetar 31 000 medarbetare Omsättningen är 37 miljarder kronor 93 procent av all verksamhet är Hälso- och sjukvård. Övrigt är Trafik, Kultur,

Läs mer

Ger bättre lokaler en bättre kvalitet i utbildningen? Lokalernas. betydelse. för skolan SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Ger bättre lokaler en bättre kvalitet i utbildningen? Lokalernas. betydelse. för skolan SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Ger bättre lokaler en bättre kvalitet i utbildningen? Lokalernas betydelse för skolan SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Förord................................................ 1 Sammanfattning........................................

Läs mer

Utbildning för bättre styrning av flöden för material och tjänster.

Utbildning för bättre styrning av flöden för material och tjänster. LOGISTIK 80 KY-POÄNG Utbildning för bättre styrning av flöden för material och tjänster. Logistik handlar betydligt mer om ekonomi och handel än om lastbilar Kvalificerade yrkesutbildningar startas bara

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Landstingsfastigheter 2012-01-17

Landstingsfastigheter 2012-01-17 Landstingsfastigheter 2012-01-17 Jönköpings län 336 000 invånare 13 kommuner Inom 35 mils radie bor 80 procent av Sveriges befolkning I länet finns Sveriges mest omfattande länsjärnvägsnät Landstingsfastigheter

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

ALWAYS ON SITE FASTIGHETSFÖRVALTNING LOKALUTHYRNING FASTIGHETSUTVECKLING TRANSAKTIONER

ALWAYS ON SITE FASTIGHETSFÖRVALTNING LOKALUTHYRNING FASTIGHETSUTVECKLING TRANSAKTIONER ALWAYS ON SITE FASTIGHETSFÖRVALTNING LOKALUTHYRNING FASTIGHETSUTVECKLING TRANSAKTIONER Vi förvaltar och utvecklar fastigheter som om de vore våra egna Joakim Orthén, VD, Nordic PM OM Nordic PM NORDIC

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Jämförelse av Lokalkostnader 2007

Jämförelse av Lokalkostnader 2007 l Jämförelse av Lokalkostnader 27 28-8-18 POSTADRESS Ekonomikontoret BESÖKSADRESS TELEFON 8-535 32 8 TELEFAX E-POST bo.garneij@huddinge.se 2(28) Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund

Läs mer

Förvaltningskoordination AB Vi utvecklar Dig och Din fastighetsaffär

Förvaltningskoordination AB Vi utvecklar Dig och Din fastighetsaffär Vi utvecklar Dig och Din fastighetsaffär Folkuniversitetet- Diplomerad+Fas.ghetsförvaltare+ Förvaltarrollen+ Ove+Nordqvist+ Stockholm+2014?12?03+ Ove Nordqvist Förvaltningskoordina.on+(sept+2014?+++++)+

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Strategi för kommunens fastigheter

Strategi för kommunens fastigheter Datum Strategi för kommunens fastigheter Antagen av kommunstyrelsen 2014 Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 181 Dokumentägare: Mark- och planeringschef Ersätter dokument: Regler för lokaler Dokumentnamn:

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Översyn av kapitalstruktur och avkastningskrav för Landstingsfastigheter

Översyn av kapitalstruktur och avkastningskrav för Landstingsfastigheter 1 (5) Landstingsstyrelsen Översyn av kapitalstruktur och avkastningskrav för Landstingsfastigheter Stockholm Ärendet Principer för och utformning av kapitalstrukturen för Landstingsfastigheter Stockholm

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

Tillträdesregler för högskoleutbildningar. Nya tillträdesregler

Tillträdesregler för högskoleutbildningar. Nya tillträdesregler Tillträdesregler för högskoleutbildningar Om du vill börja läsa en utbildning på grundnivå på universitet eller högskola måste du ha vissa förkunskaper för att kunna antas. Detta kallas för behörighet.

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Svar beträffande Granskning av landstingets fastighetsförvaltning Med anledning av revisorernas granskning

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147. Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024

Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147. Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024 Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147 LÖNEPOLICY Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE...4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL...4

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Avtal mellan Stockholms läns landsting och Locum AB, 1993

Avtal mellan Stockholms läns landsting och Locum AB, 1993 FÖRSLAG 2004:73 13 Avtal mellan Stockholms läns landsting och Locum AB, 1993 AVTAL OM FÖRVALTNING Mellan Stockholms läns landsting, org nr 232100-0016, Box 22550, 104 22 Stockholm, nedan kallat landstinget

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Granskning av förutsättningarna för ledarskap i KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Projektets syfte 3 2.3 Metod och genomförande 3 2.4 Bemanning

Läs mer

Internhyra Östersunds kommun

Internhyra Östersunds kommun Internhyra Östersunds kommun Revisionsrapport 2007-10-22 Håkan Westberg Innehållsförteckning...2 Innehållsförteckning...3 1. Uppdrag...2 2 Bakgrund... 2 3Införande av internhyra 1992... 2 3.1Syfte... 2

Läs mer

handel och logistik Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handelshögskolan Umeå universitet Vill ditt företag/din organisation...

handel och logistik Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handelshögskolan Umeå universitet Vill ditt företag/din organisation... Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik Vill ditt företag/din organisation......erbjuda praktikplats, få hjälp med genomlysning av något område, lägga ut examensuppdrag, vara delaktig

Läs mer

Personalavdelningens PA-handbok

Personalavdelningens PA-handbok Personalavdelningens PA-handbok KOMPETENSUTVECKLING I UDDEVALLA KOMMUN Datum Mål Kompetensutvecklingen inom Uddevalla kommun skall * för kommunen medföra att effektiviteten förstärks genom att den anställdes

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits Dnr: 98/2007-515 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling)

Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling) 2015-07-31 Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling) 1. Bakgrund och syfte Halmstad Kompetens har sedan hösten 2014 inlett ett utvecklingsarbete och bland annat följt

Läs mer

Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen

Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Internationella Handelshögskolan i Jönköping Internationella Handelshögskolan i Jönköping Till vårterminen 2008 erbjuds nu fyra kurser vilka studenter kan ansöka till: Projektledning 15hp (7,5hp+7,5hp) Marknadsföring 7,5hp Organisation och Ledarskap

Läs mer

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB FM-standarder IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB Global marknad kräver globalt tänkande ISO International Organization for Standardization CEN Europeiska standardiseringskommittén

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal Sida 1 av 21 Södertörns nyckeltal Verksamhetslokaler 212 Sida 2 av 21 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Nulägesbeskrivning 4 4 Resultat 5 4.1 Fastighetsförvaltning 6 4.2 Lokalanvändning

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Kvalité i lokalupplåtelsen Vad är det som avgör om kunden är nöjd? Vad är det som påverkar studieresultatet?

Kvalité i lokalupplåtelsen Vad är det som avgör om kunden är nöjd? Vad är det som påverkar studieresultatet? Kvalité i lokalupplåtelsen Vad är det som avgör om kunden är nöjd? Ted Lindqvist (Evidens) och Eva Cassel (LFF) 2008-09-11 Vad är det som påverkar studieresultatet? Bilder: www.skolverket.se Samband mellan

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum earkiv Kalmar län 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum Anki Heimonen Projektledare 1 Bakgrund I uppdraget för projekt e-arkiv Kalmar län

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Svensk polis står inför den största förändringen i modern tid. Dagens 22 fristående polismyndigheter

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum Uppdaterat 2015-07-03 1 (9) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43

Läs mer

niobe Senast uppdaterad: 2013-10-09

niobe Senast uppdaterad: 2013-10-09 niobe Senast uppdaterad: 2013-10-09 Uppdragsområden: Byggherreombud Fastighetsutveckling Projektkoordination Asset Management Förvaltning Arbetsledande befattningar Stefan Dahlgren NIOBE Fastighetsutveckling

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021

Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021 Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021 Branschundersökning och GAP-analys genomförd av Utbildningsnämnden Stockholm, September 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Syfte och metod 2. Bakgrundsbeskrivning

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 1 (8) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon 016-544 20 00

Läs mer

Förvaltningsrapport. Svenska Bostadsfonden 9 Getingen

Förvaltningsrapport. Svenska Bostadsfonden 9 Getingen Förvaltningsrapport S v e n s k a B o s t a d s f o n d e n 9 A B Svenska Bostadsfonden 9 Getingen 2009 förvaltningsber ättelse 2009 SVENSK A BOSTADSFONDEN 9 AB Faktaruta Startår: 2009 Antal lägenheter:

Läs mer

UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas.

UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas. Bilaga K UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET DELPROGRAM MILJÖ 1. Utvärderingen. ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas. 1.2 Förhandskontroll

Läs mer

LEDARSKAP 2 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING 4 UPPVAKTNINGAR MM 6

LEDARSKAP 2 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING 4 UPPVAKTNINGAR MM 6 PERSONALPOLITISKT PROGRAM 1/6 SAMVERKAN 2 ARBETSPLATSTRÄFFAR 2 LEDARSKAP 2 2 PERSONALUTVECKLING 2 INTRODUKTION 3 PERSONALUTBILDNING 3 PERSONALRÖRLIGHET 4 PERSONALFÖRSÖRJNING 4 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING

Läs mer

Strategi för SLU:s fastighetsförvaltning

Strategi för SLU:s fastighetsförvaltning 1(4) Dnr SLU ua.2014.1.1.1-1814 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Lokaler och fastigheter Dokumenttyp: Måldokument/strategi Beslutsfattare: Styrelsen Avdelning/kansli: Infrastruktur Handläggare: Anders B. Lundh

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

LANDSTINGET SÖRMLAND FM-enheten, Fastighet

LANDSTINGET SÖRMLAND FM-enheten, Fastighet 1(12) LANDSTINGET SÖRMLAND, Fastighet Brandskydd - Sprinkler 2(12) Innehållsförteckning 1 Förord...3 2 Nomenklatur / Begrepp...4 3 Dimensionering av brandskydd...4 4 Vårdanläggningar - Sjukhus...4 4.1

Läs mer

Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt

Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer