!"#$%&'()(*$%+,('-.#%#+,/#+&"#&' %*$%+,/#+"1$#%+!"#$%&$'()*%+$)($%&$),--./%

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "!"#$%&'()(*$%+,('-.#%#+,/#+&"#&'01-+ 2.%*$%+,/#+"1$#%+!"#$%&$'()*%+$)($%&$),--./%"

Transkript

1 !"#$%&'()(*$%+,('-.#%#+,/#+&"#&' %*$%+,/#+"1$#%+ +!"#$%&$'()*%+$)($%&$),--./%

2 Copyright Sema Kadir, Maria Karlsson, 2011 Lunds tekniska högskola Telefon: Institutionen för byggvetenskaper Telefax: Byggproduktion Box LUND Tryckt av Media-Tryck 2011 Hemsida: 2

3 Värdeskapande faktorer för särskilt boende för äldre Factors that adds value to residential care facilities Examensarbete utfört av/master of Science Thesis by: Sema Kadir och Maria Karlsson, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH Handledare/Supervisor: Stefan Olander, docent, Byggproduktion, LTH, Lunds Universitet Examinator/Examiner: Anne Landin, professor, Byggproduktion, LTH, Lunds Universitet Nyckelord: Särskilt boende för äldre, värderingsmetoder, index, hyreskontrakt, gränsdragningslista, läge, hyresgäst Keywords: Residential care facility, valuation methods, indexes, leases, boundary list, location, tenant 3

4 4

5 Abstract The residential care facilities of today are complex and must be carefully thought through and planned. There are a variety of regulatory and structural requirements to be met. To develop an attractive facility, it is also important to create comfort and a good working environment. This is achieved by placing great emphasis on the design of technical equipment, interior design and outdoor environments. The purpose of this study is to identify factors that adds value to residential care facilties. The focus has been on evaluating what investors / JM s potential customers find valuable about the product. Questions have been raised about the leases, valuation, marketing method and environment classifications systems. In order to improve future projects, two of JM's newly built care homes are evaluated within this study. In order to obtain adequate answers to the questions, interviews have been conducted with each respondent. Some of the respondents have chosen not to answer certain questions, which they considered a trade secret. JM has for a long time been developing residential care facilities and have great knowledge in this area. However they lack confirmation of for their speculation. This study has confirmed their assumptions, and provided information that will improve future projects. 5

6 6

7 Sammanfattning Dagens särskilda boende för äldre är komplexa och måste noggrant tänkas igenom och planeras. Det finns en mängd regelverk samt byggnadstekniska krav som ska uppfyllas. För att utveckla ett attraktivt boende är det även viktigt att skapa trivsel, stimulans och en god arbetsmiljö. Detta uppnås genom att lägga stor vikt på utformning av teknisk utrustning, planlösningar, inredning samt utemiljöer. Syftet med denna studie är att identifiera värdeskapande faktorer vid utveckling av vårdboenden. Fokus har lagts på att utvärdera vad investerare/jm:s potentiella kunder värdesätter i produkten. Frågor har ställts kring hyreskontrakt, värderingsmetoder, försäljningsform samt miljöklassificering. För att kunna förbättra kommande projekt har även två av JM:s nyproducerade vårdboenden utvärderats. För att får svar på frågeställningarna har djupintervjuer genomförts med respektive respondent. Några av respondenterna valde att inte besvara vissa frågor som de ansåg vara en affärshemlighet. JM har länge utvecklat särskilda boendeformer och har stor kunskap inom området. De saknar dock belägg för om produkten utvecklas på bästa sätt. Denna studie har bekräftat deras antaganden samt tillfört information som kommer att förbättra framtida projekt. 7

8 8

9 Förord Examensarbetet utgör den avslutande delen av civilingenjörsutbildningen i Lantmäteri vid Lunds Tekniska Högskola. Examensarbetet har utförts på avdelningen för Byggproduktion, institutionen för Byggvetenskaper och i samarbete med JM AB Fastighetsutveckling i Stockholm. Vi vill rikta ett stort tack till vår akademiska handledare Stefan Olander, docent i Byggproduktion vid Lunds Tekniska Högskola. Ett speciellt tack riktas även till vår handledare Simon Svensson, projektchef på JM AB fastighetsutveckling, för goda råd, konstruktiv kritik och kloka kommentarer. Vi vill även tacka övriga på fastighetsutvecklingsavdelningen för ett varmt välkomnande. Slutligen vill vi tacka alla respondenter som har tagit sig tid. Lund, februari, 2011 Sema Kadir och Maria Karlsson 9

10 10

11 ! Innehåll 3% 4*1%$*0* % 1.1% Bakgrund...13% 1.2% Syfte...13% 1.3% Avgränsningar...13% 1.4% Målgrupp...13% 1.5% Definitioner...14% 1.6% Disposition...14% 8% 9%-.$ :% 2.1% Forskningsmetod...15% 2.2% Vetenskapligt angreppssätt...15% 2.3% Urvalsförfarande...16% 2.4% Datainsamling...17% 2.4.1% Litteraturstudier...17% 2.4.2% Intervjuer...17% 2.5% Validitet och reliabilitet...18% 7% ;%.# <% 3.1% Äldreomsorgen...19% 3.2% Boendeformer för äldre...19% 3.2.1% Ordinärt boende...20% 3.2.2% Seniorbostäder...20% 3.2.3% Trygghetsbostäder...20% 3.2.4% Särskilt boende för äldre...21% % Vårdboende...21% % Gruppboende för personer med demens...22% % Biståndsbeslut...22% % Vårdpeng...22% 3.2.5% Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)...23% % Förfrågningsunderlaget, Annonsering och Projekttävlingar...23% 3.2.6% Lagen om valfrihetssystem...24% % Att bli leverantör...24% 3.3% Referensobjekt Lillängen och Ymerplan...26% 3.4% Investeringsstöd...27% 3.5% Mervärdesskatt...27% 3.6% Hyreskontrakt...28% 3.7% Värderingsmetoder...36% 3.7.1% Ortprismetoden...36% 3.7.2% Nuvärdesmetod...37% % Kassaflödesmetoden...37% % Intäkts- och kostnadsmetoden...38% % Produktionskostnadsmetoden...39% 11

12 =% >?)0# =3% 4.1% Intervju 1 Gyllenforsen (Gyllenforsen har idag blivit Folksam fastigheter)...41% 4.2% Intervju 2 Diligentia...44% 4.3% Intervju 3 RBS Nordisk Renting...46% 4.4% Intervju 4 Lönnbacken...48% 4.5% Intervju 5 Möller & Partners...51% 4.6% Intervju 6 Kungsleden...54% 4.7% Intervju 7 Utvärdering Lillängen...56% 4.8% Intervju 8 Utvärdering Ymerplan...58% E3% E% F"11,/#-%B'*0* E<% Bilaga 1: Standardhyreskontrakt Bilaga 2: Indexklausul Bilaga 3: Fastighetsskatteklausul Bilaga 4: Gränsdragningslista Bilaga 5: Intervjuguide 12

13 1 Inledning Det inledande kapitlet beskriver bakgrunden till ämnet och syftet med studien. Vidare redogörs avgränsningar, målgrupp, definitioner och rapportens disposition. 1.1 Bakgrund Dagens vårdboende är komplexa och måste noggrant tänkas igenom och planeras. Det finns en mängd regelverk samt byggnadstekniska krav som ska uppfyllas. För att utveckla ett attraktivt boende är det även viktigt att skapa trivsel, stimulans och en god arbetsmiljö. Detta uppnås genom att lägga stor vikt på utformning av teknisk utrustning, planlösningar, inredning samt utemiljöer. Det är personer med demenssjukdomar, somatiska sjukdomar och äldre personer i sin sista fas i livet som är berättigade till en plats på ett särskilt boende för äldre. För att få en plats krävs det en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. Många kommuner har idag brist på särskilda boenden för äldre. För att stimulera fler att bygga och utveckla nya vårdboende har ett investeringsstöd införts. Vårdboende lockar allt fler intressenter på marknaden. Genom att undersöka investerarnas preferenser kan nya projekt förbättras. Detta resulterar i att fastighetsutvecklare kan leverera en mer attraktiv produkt. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att identifiera värdeskapande faktorer vid utveckling av särskilt boende för äldre. För att uppnå syftet har följande frågeställningar formulerats: Vilka värderingsmetoder använder investerare? Vilka faktorer i hyresavtalet skapar värde? Vilka parametrar i hyresavtalet prioriteras av investerare? Vilken försäljningsform föredrar investerare? Är investerare beredda att betala för miljöklassade byggnader? Hur kan produkten förbättras? 1.3 Avgränsningar Denna studie fokuserar på ett fåtal utvalda delmarknader. Detta både sätt till fastighetstyp, antal tillfrågade respondenter samt geografisk avgränsning. Den fastighetstyp som behandlas är särskilt boende för äldre. Respondenterna som valts ut är potentiella kunder till JM:s framtida projekt. Studien har utförts i Stockholms län. 1.4 Målgrupp Examensarbetet vänder sig till fastighetsutvecklare och övriga som är intresserade av att utveckla särskilt boende för äldre. Syftet med detta examensarbete är att förbättra JM:s kommande projekt för särskilt boende samt att ge läsaren kunskap om vad som är värdeskapande i ett vårdboendeprojekt. 13

14 1.5 Definitioner Upphandlande myndighet = de som omfattas av skyldigheten att upphandla enligt LOU. Dessa är statliga och kommunala myndigheter. 1 Förfrågningsunderlag = ett skriftligt underlag för anbud, som en upphandlande enhet tillhandahåller en leverantör inför en upphandling. 2 Avkastningsvärde = Nuvärdet av förväntade framtida avkastningar från värderingsobjektet. 3 Marknadshyra = Sannolik hyra vid nyteckning av hyreskontrakt på en öppen och oreglerad hyresmarknad Disposition Kapitel 1 Inledning: Det inledande kapitlet beskriver bakgrunden till ämnet och syftet med studien. Vidare redogörs avgränsningar, målgrupp, definitioner och rapportens disposition. Kapitel 2 Metod: I metodkapitlet behandlas studiens uppläggning och genomförande. Kapitel 3 Teori: I teorikapitlet presenteras den referensram vars syfte är att ge läsaren en bakgrund till ämnet. Tre centrala delar som behandlas är särskilt boende, hyreskontrakt och värderingsmetoder. Kapitel 4 Empiri: I empirikapitlet presenteras resultatet av intervjuerna. Varje företag presenteras kortfattat med en inledande företagsbeskrivning. Kapitel 5 Analys och slutsatser: I analyskapitlet analyseras frågeställningarna berörande värderingsmetoder och hyreskontraktet med hjälp av empirin som presenteras i kapitel 4. Här presenteras även slutsatserna. 1 Fryksdahl, Ann, de Jounge Malin Ibid. 3 Persson, Erik s Lantmäteriverket och mäklarförbundet, Fastighetsvärdering s

15 2 Metod Detta avsnitt behandlar studiens uppläggning och genomförande. 2.1 Forskningsmetod En metod är ett hjälpmedel för att kunna lösa problem och därmed komma fram till ny kunskap. Inom metodläran är kvalitativ och kvantitativ metod de två vanligaste undersökningsmetoderna. Metoderna kan även användas parallellt med varandra i samma undersökning eftersom det inte finns någon rivalitet mellan dem. 5 Vilken metod som ska väljas påverkas av vilken typ av undersökning det är fråga om och vilken typ av data eller information man behöver. 6 Kvalitativt inriktade forskare samlar in en stor mängd fakta av ett fåtal undersökningsenheter för att få en djupare förståelse för de frågeställningar som ska studeras. Informationen samlas in genom osystematiska och ostrukturerade observationer, till exempel genom djupintervju eller med hjälp av en intervjumall utan fasta frågor eller svarsalternativ. Forskaren söker efter det unika eller det eventuellt avvikande. Insamlingen av informationen sker under betingelser som ligger nära den verklighet man vill undersöka. 7 Kvantitativt inriktade forskare intresserar sig för det gemensamma, det genomsnittliga eller representativa. För att få en bredd på materialet görs en begränsad utredning av ett stort antal undersökningsenheter. Informationen samlas in genom systematiska och strukturerade observationer, till exempel med hjälp av enkäter med fasta svarsalternativ som möjliggör generalisering. Forskare som använder en kvalitativ metod försöker fastställa en kvantitet, ett antal eller någon annan mängd som går att mäta. 8 I denna studie används en kvalitativ metod eftersom det krävs djupintervjuer för att kunna besvara frågeställningarna. Med en kvantitativ metod skulle mycket viktig information kunna gå förlorad. 2.2 Vetenskapligt angreppssätt En studie kan huvudsakligen ha två utgångspunkter: induktiv eller deduktiv. Vilket som väljs beror på antalet teorier som finns inom det problemområde som undersöks. En deduktiv ansats innebär att forskaren utifrån befintliga teorier formar hypoteser som testas i verkligheten. En induktiv ansats innebär att forskaren utifrån empirin drar generella slutsatser som skapar teorier och modeller. 9 5 Holme, Bernt s.11-15, 76 6 Bell s.14 7 Holme, Bernt s Ibid. 9 Jacobsen s

16 INDUKTIV DEDUKTIV Figur: Induktiv och deduktiv ansats, s 229, Eriksson och Wiedersheim-Paul I denna studie tillämpas en induktiv ansats. Teorier bildas genom empirin. För att kunna få en bra förståelse för ämnet har arbetet skett mer parallellt med teori och empiri än vad den optimala induktiva ansatsen förespråkar. Detta gjordes för att skapa goda kunskaper om ämnet innan intervjuerna utfördes. En kvalitativ metod med en induktiv ansats är öppen för nya infallsvinklar samt är flexibel och dynamisk. Metoden ger en studie en större bredd på informationen än vid deduktion. 10 Nackdelen med metoden är att denna studie till en början inte innehöll en plan på hur informationen och teorin skulle komma att utformas. Teorin skapades vid förberedelser inför intervjuerna samt genom relevant material som erhållits genom empirin. Detta sätt att arbeta är tidskrävande och resulterar i en bred informationssökning. För att inte förlora viktig information har materialet som tagits fram studerats ett flertal gånger. 2.3 Urvalsförfarande Kvantitativa studier som har syftet att generalisera kräver ett slumpmässigt urval. Kvalitativa studier har syftet att exemplifiera och väljs mestadels ut på teoretiska grunder istället för slumpmässiga. I kvalitativa studier görs ett selektivt urval av respondenterna och urvalet kan därmed ske på många olika sätt. Det finns inte några specifika regler som man måste utgå ifrån när urvalet genomförs. Urvalet görs efter vissa kvaliteter hos undersökningsobjektet. 11 Denna studie är en kvalitativ studie och därav har ett selektivt urval gjorts av intervjupersonerna. Respondenterna som valdes ut för denna undersökning är potentiella kunder till JM:s framtida projekt för vårdboende. Några av företagen har förvärvat vårdboenden av JM tidigare. För att kunna utvärdera objekt som JM tidigare har producerat har det även genomförts intervjuer med förvaltare. 10 Ibid. 11 Svenning, Conny s

17 2.4 Datainsamling Det finns två huvudtyper av tekniker för insamling av data: sekundärdata och primärdata. Primärdata är materialet som forskaren själv samlar in för undersökningens bestämda ändamål till exempel intervjuer, enkäter och observationer. Sekundärdata är redan insamlat material som finns till exempel på internet, tidningar, tidsskrifter samt böcker. Man börjat oftast med att använda sekundärdata då det är ett enklare och billigare alternativ i jämförelse med primärdata. När en forskare ska samla information ska en avvägning ske mellan: kvalitet, kostnad och hastighet. Figur: Avvägning mellan de tre olika variablerna. Ökad kvalitet i en studie leder för det mesta till en högre kostnad. Väljer forskaren en mindre tidskrävande undersökning sänks oftast kvaliteten men är oftast billigare 12. Till denna rapport valdes litteratursökning, intervjuer och observationer Litteraturstudier Examensarbetet påbörjades med en litteratursökning. För att få fram litteratur användes bibliotekets databaser, internet samt material från JM AB Intervjuer Man brukar skilja mellan öppna och styrda intervjuer. De hårt styrda intervjuerna är mer standardiserade och det kan hända att de betydelsefulla frågorna inte ställs. De öppna intervjuerna går på djupet och kan ge en mängd viktig information. 13 För att samla in empirisk data genomfördes åtta öppna intervjuer, varav en telefonintervju. Intervjuerna varade i cirka en timme vardera. Intervjuer användes eftersom en enkät inte skulle kunna ge ett tillräckligt utförligt svar på frågeställningarna. Intervjuerna genomfördes vid respondentens arbetsplats och spelades in med en diktafon för att underlätta vid intervjutillfället samt för att säkerställa att inga viktiga detaljer missades. Under intervjun gjordes även minnesanteckningar för att fånga in detaljerna som senare kan vara svårt att tyda. Intervjuerna var öppna, vilket medförde att respondenterna fick berätta fritt utifrån de grundfrågor som presenterades i intervjuguiden. Intervjufrågorna kompletterades även med följdfrågor för att kunna få ett mer utförligt svar från respondenten. 12 Ibid. 13 Svenning s

18 Respondenterna gavs möjligheten att fritt diskutera kring frågorna vilket ledde till att somliga frågor besvarades i en annan följd än vad som var planerat enligt intervjuguiden. Några av respondenterna valde att inte besvara vissa frågor som de ansåg vara en affärshemlighet. 2.5 Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet är begrepp som används för att beskriva hur bra datainsamlingen har fungerat. Validitet är mätinstrumentets förmåga att mäta ifall undersökningen verkligen mäter det som man avser att mäta. Frågemetoderna är otroligt känsliga. Frågorna kan vara oklara och framförda på ett felaktigt sätt och intervjuaren kan även påverka den som intervjuas med sina egna värderingar. Det finns även många andra sätt som kan påverka att en undersökning mäts på ett korrekt sätt. 14 Reliabilitet handlar om pålitlighet. om ingenting förändrats i en population skall två undersökningar med samma syfte och med samma metoder ge samma resultat. Metoderna som används för insamling av data måste alltid kritiskt granskas för att kunna avgöra hur tillförlitlig och giltig den informationen som man fått fram är. 15 Studiens intervjufrågor är baserade på undersökningens syfte och därmed anser forskarna att kravet på validitet uppfylls. Som ovan nämnt handlar reliabilitet om att en undersökning ska ge samma resultat om den upprepas av andra forskare. Det kan vara svårt att uppnå en god reliabilitet i kvalitativa undersökningar eftersom resultaten till en stor del är beroende av vilka som intervjuas och vem som tolkar svaren. För att undvika detta strävade forskarna efter att hålla en neutral ställning vid intervjuerna. 14 Svenning s s Ibid. s. 63,

19 3 Teori I teorikapitlet presenteras den referensram vars syfte är att ge läsaren en bakgrund till ämnet. Tre centrala delar som behandlas är särskilt boende, hyreskontrakt och värderingsmetoder. 3.1 Äldreomsorgen Det finns en stor grupp äldre och den förväntas öka ännu mer framöver. Idag är cirka 18 procent av Sveriges befolkning äldre än 65 år. 16 Antalet äldre i denna målgrupp förväntas öka cirka 2 procentenheter inom 15 år. Detta visar på att äldres behov av bra bostäder samt tillgänglighet till samhällets tjänster och utbud måste uppmärksammas. För att klara av äldreomsorgen i framtiden krävs det en bra bostadsplanering. 17 Många kommuner har uppmärksammat detta och drygt 80 kommuner har planer på att bygga särskilda boenden för äldre under 2010 och Det är kommunen som ytterst ansvarar för medborgarnas äldreomsorg. Äldreomsorgen kan antingen bedrivas i kommunal regi, privat regi eller en kombination av dem båda. Nedan presenteras de olika formerna. Kommunal regi Kommunen bygger, äger samt driver verksamheten själva. Vid uppförande av nya byggnader handlas entreprenader samt projekttävlingar upp via LOU. Privat regi De vårdentreprenörer som uppfyller de av kommunen uppställda kriterier är auktoriserade för att få bedriva verksamhet i kommunen. Kriterierna kan variera beroende på kommunen. Vid privat regi tillämpas lagen om valfrihetssystem, LOV. Kommunal/Privat regi Det finns även en kombination av de två ovan nämnda alternativen. I de fall där LOV används kan även en del verksamheter komma att drivas av kommunen Boendeformer för äldre Moderna och tillgängliga bostäder möjliggör för många gamla att bo kvar hemma eller flytta till en bostad som uppfyller behoven eller önskemålen. Bidrag till bostadsanpassning har uppmuntrat fler gamla att bo kvar hemma längre än vad det annars hade varit möjligt. Även insatser från hemtjänsten samt hemsjukvården har skapat en trygghet och ökat möjligheterna för allt fler att bo hemma längre. Trots att 16 SCB. Tillgänglig på: aspx. Hämtad: Sveriges Kommuner och Landsting. Tillgänglig på: Hämtad: Boverket. Tillgänglig på: Hämtad: Jonson, T

20 det finns möjligheter att bo kvar hemma finns det ett stort behov utav olika former av vårdboende. 20 För att tydliggöra vilka behov de olika boendeformerna kan tillgodose har nedanstående fyra definitioner tagits fram: 21 0 Ordinärt boende 0 Seniorbostäder 0 Trygghetsbostäder 0 Särskilt boende för äldre Ordinärt boende Ordinärt boende är den boendeform som en person har haft under många år. Det är där familjen bildats och det är där de flesta vill bo kvar intill livets sista dag. Men eftersom otryggheten blir för stor tvingas många flytta till en annan boendeform som kan tillfredsställa deras behov Seniorbostäder Seniorbostäder är ordinära bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder, till exempel 55 år och äldre. Seniorbostäder byggs på fria marknaden. Det är personer som vill bo med dem som är likasinnade som väljer att flytta till ett seniorboende. De boende anordnar i regel aktiviteter och utflykter tillsammans. 23 Det finns inget krav på biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen för att kunna flytta till ett seniorboende utan alla som uppfyller kraven har rätt att flytta. 24 Ett flertal kommuner har planer på att bygga seniorbostäder. Det finns prognoser som visar att 125 kommuner planerar att bygga sammanlagt seniorbostäder under Av dessa avser nyproduktion och 550 ombyggnad av bostäder. Dock så bör det beaktas att alla inte finns i beslutade projekt Trygghetsbostäder Trygghetsbostäder är en boendeform som är till för äldre personer som känner sig oroliga och otrygga i den ordinära bostaden. 26 Här finns det utrymme för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. 27 Boendeformen erbjuder även god tillgänglighet, tillgång till gemensamhetslokaler samt trygghetslarm. 28 För att kunna 20 Regeringen. Tillgänglig på: Hämtad: Regeringskansliet. Tillgänglig på: Hämtad: Ibid. 23 Seniorbostad. Tillgänglig på: Hämtad: Boverket. Tillgänglig på: Hämtad: Ibid. 26 Regeringskansliet. Tillgänglig på: Hämtad: Boverket. Tillgänglig på: Hämtad: Regeringskansliet. Tillgänglig på: Hämtad:

21 stödja de boende finns det personal vissa angivna tider på dygnet. Personalen anordnar bland annat gemensamma måltider samt diverse aktiviteter för att få de boende att trivas. 29 Det är endast personer som fyllt 70 år som har rätt att flytta till trygghetsbostäder. När beslut tas gällande makar, sambor eller syskon är det tillräckligt att en av personerna har fyllt 70 år. 30 Ett flertal kommuner har planer på att bygga trygghetsbostäder. Det finns prognoser som visar att 90 kommuner planerar att bygga trygghetsbostäder under Ungefär hälften av dessa kommer tillkomma genom omvandling av servicebostäder, en tredjedel genom nyproduktion samt en femtedel genom ombyggnad Särskilt boende för äldre Särskilda boenden för äldre är en boendeform som är avsett för gamla som behöver särskild vård. Det är mestadels personer med demenssjukdom eller svårt sjuka äldre som bor i särskilda boenden. För att kunna ta hand om de gamla på bästa sätt finns vård- och omsorgspersonal tillgängliga dygnet runt. De som bor på ett särskilt boende erbjuds omvårdnad, service och vid behov även ledsagare till bland annat läkare, tandläkare, frisör och inköp. Det erbjuds även hälso- och sjukvård samt rehabilitering. 32 För att kunna flytta till ett särskilt boende krävs en biståndsprövning enligt socialtjänstlagen och ett beslut från kommunen. 33 Ett flertal kommuner har planer på att bygga särskilda boende för äldre. Det finns prognoser som visar att cirka 80 kommuner har planer på att bygga ungefär särskilda boende för äldre under Dock så bör det beaktas att det endast är omkring av dessa som finns i beslutade projekt. Det finns olika typer av särskilt boende för äldre. Nedan behandlas två typer: 0 Vårdboende 0 Gruppboende för personer med demens Vårdboende Ett vårdboende består av lägenheter eller rum placerade i grupp med gemensamma utrymmen som kök och vardagsrum. Lägenheterna/rummen fungerar som en hyresrätt där alla hyresgäster tecknar ett vanligt hyreskontrakt. Lägenheterna inkluderar ett rum 29 Boverket. Tillgänglig på: Hämtad: Ibid. 31 Boverket. Tillgänglig på: Hämtad: Nacka kommun, Villkor för att bli godkänd anordnare av särskilt boende för äldre. 33 Ibid. 21

22 med pentry eller trinett kök samt ett badrum. Badrummet är utformat för att passa de boende på bästa sätt. Rummen får möbleras fritt utefter egen tycke och smak med undantag från sängen som måste vara specialanpassad. 34 Det finns inget specifikt kösystem till vårdboenden. Det är de som har tillräckligt stort behov av omvårdnad som får en plats Gruppboende för personer med demens Ett gruppboende är ett särskilt boende som vänder sig till personer med demenssjukdom. Här erbjuds det service, omvårdnad och tillsyn dygnet runt. När äldre med demenssjukdom känner att deras behov av vård och omsorg är omfattande, inte längre känner sig trygga hemma med hjälp av insatser från hemtjänst eller omvårdnadsgrupper, kan de ansöka om att få flytta till ett gruppboende. Ansökan ska göras hos den biståndshandläggaren som finns i den stadsdel man kommer ifrån Biståndsbeslut För att få flytta in på ett särskilt boende måste en ansökan skickas till kommunens biståndshandläggare som gör en grundlig utredning av patientens behov. Beslutet om bistånd fattas enligt Socialtjänstlagen. Om ansökan blir godkänd ska kunden välja något av de särskilda boenden som godkänts. I de kommuner som infört kundvalssystem får kunden fritt välja mellan kommunala och privata boenden. Det är inte alla kommuner som tillämpar LOV utan i ett flertal kommuner erbjuds kunden första lediga plats. Om det finns ett flertal lediga platser i kommunen erbjuds plats på det boende som ligger närmast kundens bostadsadress. Om det inte finns plats för alla som behöver vård gör placeringsansvarig en individuell bedömning utifrån följande kriterier: omvårdnadsbehov, svår social situation, är utskrivningsklar från sjukhus eller uppehåller en korttidsplats Vårdpeng Vårdpeng är kommunens ersättning till den part som bedriver vård. Ersättningen till särskilda boenden bestäms utifrån den omvårdnad och service som varje kund behöver. Vårdbehovet ska bedömas med hänsyn till bland annat kundens aktivitetsförmåga, mentala förmåga, psykiska status, behov av hälso- och sjukvårdsinsatser samt rehabilitering. Patienterna klassificeras beroende på vilken grad av heldygnsomsorg som kommer att behövas. Klassificeringen avgör hur stort checkbelopp som kommunen ska betala ut till boendet. Ersättningen är en check som följer med de boende. Checkbeloppet för de olika nivåerna kan förändras och varierar beroende på kommunen samt om äldreomsorgen bedrivs i kommunal regi, privat regi eller i kombination av dem båda. 38 I de fall där LOV används kan även en del verksamheter komma att drivas av kommunen. Vårdpengen anpassas då efter utgångsläget där även de privata vårdoperatörerna får vara med och tävla under samma förutsättningar. I andra fall där kommunen hyr/äger en fastighet kan de välja 34 Malmö stad. Tillgänglig på: Hämtad: Ibid. 36 Ibid. 37 Nacka kommun, Villkor för att bli godkänd anordnare av särskilt boende för äldre. 38 Ibid. 22

23 att upplåta fastigheten till en privat vårdoperatör. Operatören behöver då inte betala för hyran men får däremot en reducerad vårdpeng. Det kan även förekomma att kommunen hyr fastigheten av en fastighetsägare men väljer att ha en egen driftsorganisation. I dessa fall utgår ingen vårdpeng eftersom både beställare och utförare är kommunal regi. Istället tilldelas en budget där alla kostnader dras inom samma bolag som i detta fall är kommunen Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Denna lag gäller för offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster samt av byggkoncessioner. Lagen gäller även när upphandlande myndigheter anordnar projekttävlingar. 40 Syftet bakom lagreglerna i LOU är att försäkra att upphandlande myndigheter använder skattemedlen på bästa sätt genom att konkurrensutsätta offentliga inköp. Upphandlingen ska ske med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och genomföras affärsmässigt. Bestämmelserna i lagen ger möjligheten för alla som deltar i offentliga upphandlingar att tävla under lika förutsättningar då alla inblandade parter och anbud ska behandlas utan oväsentlig hänsyn. Upphandlande myndligheterna ska under hela upphandlingsprocessen iaktta principer som likabehandling, ickediskriminering, transparens, proportionalitet samt principen om ömsesidigt erkännande. Dessa grundläggande principer för offentlig upphandling föreskrivs i 1 kap. 9 LOU. Föremålet för vad som ska upphandlas och kontraktets värde avgör vilka upphandlingsregler i LOU som ska tillämpas. Beroende på om det gäller en vara, tjänst, entreprenad eller om kontraktets värde överstiger tröskelvärdet eller inte ska olika kapitel tillämpas Förfrågningsunderlaget, Annonsering och Projekttävlingar Nedan presenteras några faktorer som är gemensamma för all offentlig upphandling. Förfrågningsunderlaget Av förfrågningsunderlaget ska det framgå samtliga förutsättningar och krav som gäller för anbudsgivningen. Alla villkor som man vill ha in i det slutliga avtalet ska klart framgå av förfrågningsunderlaget. Förfrågningsunderlaget ska innehålla krav på leverantör, kravspecifikation/uppdragsbeskrivning, utvärderingsgrund, kommersiella villkor, administrativa bestämmelser. Annonsering Enligt LOU ska i stort sätt all offentlig upphandling annonseras. Det är upphandlingsförfarandet som avgör på vilket sätt annonseringen ska utföras. Tillvägagångssättet bestäms utifrån upphandlingens beräknade värde, typ av upphandlande myndighet och kategori av tjänst. 39 Jonson, T LOU 1 kap Fryksdahl, Ann, de Jounge Malin

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Information om investeringsstöd till äldrebostäder Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Bakgrund Denna information beskriver översiktligt reglerna för investeringsstöd till äldrebostäder.

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Lokalhyra viktiga punkter att känna till

Lokalhyra viktiga punkter att känna till Lokalhyra viktiga punkter att känna till Många industriföretag hyr sina lokaler. Avtalen är långvariga och avser betydande belopp. De på företagen som ansvarar för hyresavtalen bör därför ha kunskap om

Läs mer

Valfrihet med politiska våndor

Valfrihet med politiska våndor Valfrihet med politiska våndor Lagen om valfrihetssystem LOV Stefan Elg Allego AB www.allego.se De gemenskapsrättsliga principerna EGdirektiven Beslut 1 Beskriva vad Beskriva hur Beskriva när AVTAL Beslut

Läs mer

KONTRAKT FÖRENINGSDRIFT

KONTRAKT FÖRENINGSDRIFT KONTRAKT FÖRENINGSDRIFT 1.Formalia 1.1 Parter Mellan kommun, nämnden nedan kallad kommunen och nedan kallad föreningen. 1.2 Avtalets huvudsakliga innehåll Kommunen upplåter härmed nyttjanderätten/hyresrätten

Läs mer

Hyreskontrakt Hyresrätt Juridikfokus.se

Hyreskontrakt Hyresrätt Juridikfokus.se PARTERNA Hyresvärd Namn: Personnummer: Adress: Telefon: Sid 1(3) Hyresgäst Namn: Personnummer: Adress: Arbetsgivare: Telefon: 1 Hyresobjekt Hyresvärden uthyr till hyresgästen lägenhet om rum och kök på

Läs mer

Hur bor du egentligen?!

Hur bor du egentligen?! En broschyr om boende Hur bor du egentligen?! Regler om hyra av bostad finns i Jordabalken (1970:994) kap. 12. I Jordabalkens mening räknas både studentrum och lägenhet som bostadslägenhet. En annan definition

Läs mer

HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL

HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL Undertecknande parter har denna dag träffat följande hyresavtal. Hyresvärd Hyresgäst Lokalens adress m.m Lokalens användning Lokalens skick Lokalens storlek och omfattning Namn: Namn: Aviseringsadress:

Läs mer

Andrahandskontrakt 1. Bostadslägenhet sid 1

Andrahandskontrakt 1. Bostadslägenhet sid 1 1 Hyresobjekt 3 Hyresvärden hyr ut sin med hyresrätt innehavda lägenhet med bostadsrätt innehavda lägenhet till hyresgästen för bostadsändamål. Lägenheten omfattar rum och kök på kvadratmeter. Lägenhetens

Läs mer

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att hyra ny bostad är en stor händelse, speciellt om det är den första egna lägenheten. Här finns lite användar information: Innehåll 1. Avtal 2. Besittningsskydd

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

HYRESAVTAL FÖR FRITIDSHUS

HYRESAVTAL FÖR FRITIDSHUS 1(6) DIARIENUMMER: KUNDNUMMER: OBJEKTS-ID: AB 614052 HYRESAVTAL FÖR FRITIDSHUS HYRESVÄRD: Svenska staten genom Statens Fastighetsverk, Fo Jord, Box 254, 751 05 UPPSALA. Tel. 010 478 78 00 HYRESGÄST: Hyresgäst

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Du som är medlem i bostadsföreningen Bulten får hyra ut din lägenhet, men du måste följa de regler som gäller. Detta faktablad har tagits fram som

Läs mer

Andrahandskontrakt Hyres- eller bostadsrätt Kortare tid än 9 månader

Andrahandskontrakt Hyres- eller bostadsrätt Kortare tid än 9 månader PARTERNA Hyresvärd Namn: Personnummer: Adress: Telefon: Sid 1(3) Hyresgäst Namn: Personnummer: Adress: Arbetsgivare: Telefon: 1 Hyresobjekt 1. Hyresvärden hyr ut sin med hyresrätt innehavda lägenhet med

Läs mer

HYRESAVTAL FÖR PERMANENTBOSTAD

HYRESAVTAL FÖR PERMANENTBOSTAD 1(6) DIARIENUMMER: KUNDNUMMER: OBJEKTS-ID: U 612 HYRESAVTAL FÖR PERMANENTBOSTAD HYRESVÄRD: Svenska staten genom Statens Fastighetsverk, Fo Mark, Box 254, 751 05 UPPSALA. Tel. 018-56 48 00 HYRESGÄST: Namn

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Andrahandskontrakt Hyres- eller bostadsrätt Tillsvidare

Andrahandskontrakt Hyres- eller bostadsrätt Tillsvidare PARTERNA Hyresvärd Namn: Personnummer: Adress: Telefon: Sid 1(3) Hyresgäst Namn: Personnummer: Adress: Arbetsgivare: Telefon: 1 Hyresobjekt 1. Hyresvärden hyr ut sin med hyresrätt innehavda lägenhet med

Läs mer

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Kort om Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Vad är direktupphandling? En direktupphandling är en upphandling utan krav på annonsering. Det är ett enklare förfarande jämfört med övriga upphandlingsförfaranden

Läs mer

ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV

ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV 1(7) ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(7) Innehållsförteckning Sid nr 1 ALLMÄN ORIENTERING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Upphandlingsförfarande

Läs mer

Körkort ID-kort Annat. Trappor. parkeringsplats nr mot en ersättning av kronor per. månad. garageplats nr mot en ersättning av kronor per.

Körkort ID-kort Annat. Trappor. parkeringsplats nr mot en ersättning av kronor per. månad. garageplats nr mot en ersättning av kronor per. Andrahandshyresavtal För uthyrning av bostadslägenhet i andra hand Avtalet upprättas i två exemplar, ett för vardera part. Blocket AB ansvarar inte för avtalets innehåll och all användning av avtalet sker

Läs mer

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17 Bo bra hela livet - också när man blir äldre Barbro Westerholm 2010 11 17 Skälen till äldreboendeutredningen 2006-2008 Bristen på platser i särskilt boende Insikten om att det är en myt att alla vill bo

Läs mer

HYRESKONTRAKT. Hyresvärd Namn: Personnr/orgnr: Fastighetsnämnden i Stockholms stad. Hyresgäst Namn: Personnr/orgnr: Alviks Kulturhus

HYRESKONTRAKT. Hyresvärd Namn: Personnr/orgnr: Fastighetsnämnden i Stockholms stad. Hyresgäst Namn: Personnr/orgnr: Alviks Kulturhus HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL Sid 1 (4) Undertecknande parter har denna dag träffat följande hyresavtal. Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gäller Hyresvärd Namn: Personnr/orgnr: Fastighetsnämnden

Läs mer

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen 1(5) Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen Ärendet Mot bakgrund av socialnämndens förslag till beslut om införande av lag om valfrihetssystem (LOV)

Läs mer

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna en introduktion på lättläst svenska Innehåll 1. Inledning 7 --De som ska följa lagen om offentlig upphandling, LOU 8 --Det

Läs mer

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun 1 (5) Riktlinjer för inom Vetlanda kommun Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelse (2014-11-05 181) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-11-05 Dokumentansvarig: Leif Henriksson,

Läs mer

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK PM Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK Att tänka på vid uppsägning av lokaler...3 Adressaten...3 Objektet...3 Tiden...3 Sättet...3 Innehållet...4 Bevakning...4 Acceptfristen...4 Hänskjuta till hyresnämnden...5

Läs mer

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter 1 HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter ALLMÄNNA NYTTJANDERÄTTER Nyttjanderätt, en rätt att använda något Många fler regler betr. nyttjanderätt till fast egendom

Läs mer

Pensionsmyndighetens författningssamling

Pensionsmyndighetens författningssamling Pensionsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-4745 Pensionsmyndighetens föreskrifter om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd; Utkom från trycket den 23

Läs mer

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 1 Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 Stefan Gudasic T.f. enhetschef SLL Upphandling SLL Upphandling Avdelningschef Tf Karin Peedu Upphandling vårdens varor och tjänster Jan Matsson 6,5 upphandlare

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS?

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller

Läs mer

Försäkringskassans författningssamling

Försäkringskassans författningssamling Försäkringskassans författningssamling ISSN 1652-8735 Försäkringskassans föreskrifter om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg till pensionärer m.fl.; Utkom från trycket den 17 december

Läs mer

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag (FKFS 2009:20) Inledande bestämmelser

Läs mer

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se CHECKLISTA För uppsägning av lokalhyresavtal www.svenskhandeljuridik.se 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Det indirekta besittningsskyddet...3 Hyresvärdens uppsägning för villkorsändring...3

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH I ANSLUTNING TILL POLISIÄRA LOKALER (6 bilagor)

UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH I ANSLUTNING TILL POLISIÄRA LOKALER (6 bilagor) Rikspolisstyrelsen Polisens verksamhetsstöd Affärsenheten Handläggare Datum Philip Rasch 2014-06-12 E-post philip.rasch@polisen.se Saknr och diarienummer 939-A138.031/2014 UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti i särskilt boende inom äldreomsorgen

Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti i särskilt boende inom äldreomsorgen VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR SN 2013.056 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av boendestöd

Norrköpings kommuns köp av boendestöd KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-15 Dnr 304/2014 1 (6) Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av boendestöd Konkurrensverkets beslut Norrköpings kommun har brutit mot lagen

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Hyra ut lägenheten i andra hand?

Hyra ut lägenheten i andra hand? Hyra ut lägenheten i andra hand? För att få hyra ut sin lägenhet i andra hand gäller att det finns beaktansvärda skäl enligt hyreslagen. Detta kan vara studier eller tillfälligt arbete på en annan ort,

Läs mer

KS 17 10 SEPTEMBER 2014

KS 17 10 SEPTEMBER 2014 KS 17 10 SEPTEMBER 2014 KÖPEKONTRAKT Säljare: Köpare: Fastighet: Uppsala kommun, genom dess kommunstyrelse, org nr 212000-3005, nedan kallad Säljaren. Uppsala Kommun Skolfastigheter AB, org nr 556911-0751,

Läs mer

Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping)

Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping) Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen 1(1) Datum Handläggare Er Referens Vår Referens Kommunstyrelsen Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping)

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Bögatan 43 Organisationsnummer 769615-1880. Stadgar för Brf. Bögatan 43 Antagna 2006-08-22

Bostadsrättsföreningen Bögatan 43 Organisationsnummer 769615-1880. Stadgar för Brf. Bögatan 43 Antagna 2006-08-22 Stadgar för Brf. Bögatan 43 Antagna 2006-08-22 1 Föreningsnamn Föreningens firma (föreningsnamn) är Bostadsrättsföreningen Bögatan 43. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1993:8 BIDRAG B PENSION P Utkom från trycket den 28 juni 1993 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning

Läs mer

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning.

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. Andrahandsuthyrning Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. 1. Uthyrning av hel bostad Hyresavtal Hyresrätter, bostadsrätter och villor kan hyras ut i

Läs mer

Avtal 1. Parter Detta avtal är upprättat mellan Gislaveds kommun, nedan kallat Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Utföraren.

Avtal 1. Parter Detta avtal är upprättat mellan Gislaveds kommun, nedan kallat Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Utföraren. Avtal 1. Parter Detta avtal är upprättat mellan, nedan kallat Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Utföraren. 2. Avtalstid Avtalet gäller under perioden XXXX-XX-XX till XXXX-XX-XX med möjlighet

Läs mer

Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare. Innovativa upphandlingar. Upphandling24:s konferens i Stockholm den 25 september 2008

Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare. Innovativa upphandlingar. Upphandling24:s konferens i Stockholm den 25 september 2008 Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare Innovativa upphandlingar Upphandling24:s konferens i Stockholm den 25 september 2008 Innovativa upphandlingar det är möjligt! 2008-09-26 Company presentation

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Malmö Värnhem 13

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Malmö Värnhem 13 1 av 5 Stadgar för Bostadsrättsföreningen Malmö Värnhem 13 Antagna 2011-05-17 Ändrade 2015-05-24 1 Föreningen namn Föreningens namn (firma) är Bostadsrättsföreningen Malmö Värnhem 13 2 Ändamål och verksamhet

Läs mer

Råd när du vill starta eget

Råd när du vill starta eget Råd när du vill starta eget Uppdaterad 2014 STARTA EGET Tolv tips och råd 1. Affärsidé och affärsplan Innan du startar företag är det viktigt att formulera en vision en affärsidé - för verksamheten i ett

Läs mer

Information om bidrag till. Bostadsanpassning. i Alvesta kommun

Information om bidrag till. Bostadsanpassning. i Alvesta kommun Information om bidrag till Bostadsanpassning i Alvesta kommun Innehållsförteckning Vad är bostadsanpassningsbidrag?...1 Bostadsanpassning i korthet...1 Bostaden...2 Nybyggnad...2 Köp eller byte av bostad...2

Läs mer

Strategisk upphandling Så upphandlar du kommersiellt hållbara avtal med de nya reglerna

Strategisk upphandling Så upphandlar du kommersiellt hållbara avtal med de nya reglerna Strategisk upphandling Så upphandlar du kommersiellt hållbara avtal med de nya reglerna Advokaterna Johanna Näslund och Catharina Piper Upphandlingsdagarna 28 januari 2015 NYCKLAR TILL STRATEGISK UPPHANDLING

Läs mer

Upphandlings- och inköpspolicy med riktlinjer

Upphandlings- och inköpspolicy med riktlinjer Upphandlings- och inköpspolicy med riktlinjer Inköpspolicyn fastställd av kommunfullmäktige 2014-02-07, 20 Riktlinjerna fastställda av kommunstyrelsen (Ks) 2014-02-04, 24 Revidering av riktlinjerna fastställda

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Regler för upphandling i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2011-03-23, 60 Reviderade av kommunstyrelsen 2012-11-28, 202 att gälla från 2013-04-01 Reviderade av fullmäktige 2013-09-18, 99.

Läs mer

Att tänka på vid andrahandsuthyrning

Att tänka på vid andrahandsuthyrning Att tänka på vid andrahandsuthyrning Hyresvärdens samtycke krävs För att få hyra ut sin lägenhet i andra hand krävs samtycke från hyresvärden. Förstahandshyresgästen skall göra en skriftlig ansökan till

Läs mer

Att vara hyresgäst. vad du får och inte får göra

Att vara hyresgäst. vad du får och inte får göra Att vara hyresgäst vad du får och inte får göra 1 Att vara medlem i Hyresgästföreningen har sina fördelar. n Vi kan berätta vilka rättigheter du har som hyresgäst. Vi vet vad du har rätt att själv göra

Läs mer

Avtal För bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem

Avtal För bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem Avtal För bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem 1 Parter Mellan nedanstående parter, kommunen och leverantören har följande avtal träffats. Kommunen: Stenungsunds kommun Strandvägen

Läs mer

Vägledning för Hyresgarantier

Vägledning för Hyresgarantier Vägledning för Hyresgarantier Januari 2012 2(9) INNEHÅLL 1 Versionshantering... 3 2 Syfte... 3 3 Vad är en kommunal hyresgaranti?... 3 4 För vem?... 4 4.1 Behovsprövning... 4 5 Omfattning på hyresgarantin...

Läs mer

h a n d l e d n i n g ti l l r e s ta u r a n g h y r e s k o n t r a k t

h a n d l e d n i n g ti l l r e s ta u r a n g h y r e s k o n t r a k t h a n d l e d n i n g ti l l r e s ta u r a n g h y r e s k o n t r a k t Fastighetsägarna Sveriges och Sveriges Hotell & Restaurangföretagare (SHR) gemensamt framtagna hyreskontrakt för lokal (ingår i

Läs mer

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV BYGGENTREPRENAD UPPHANDLINGAR UR ETT OSUND JURIDISKT STRATEGISK PERSPEKTIV ANBUDSGIVNING Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Kristian Pedersen / Delägare Partner / / Advokat 21 27 september oktober

Läs mer

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal 1(7) Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer och under vilka förutsättningar dessa ska få genomföras.

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 1 (7) 1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 2015 2 (7) 1 Inledning Landstinget Västmanland införde från den 1 januari 2008 valfrihetssystem inom primärvården i enlighet med

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Ansökan om andrahandsuthyrning

Ansökan om andrahandsuthyrning Ansökan om andrahandsuthyrning Denna blankett skrivs ut och postas till Akelius Servicecenter för handläggning. Handläggningstid 1-3 månader. Ofullständig ansökan returneras. Kontraktets lägenhetsnummer

Läs mer

AVTAL OM UPPLÅTELSE AV BOSTADSRÄTTSLÄGENHET I ANDRA HAND

AVTAL OM UPPLÅTELSE AV BOSTADSRÄTTSLÄGENHET I ANDRA HAND AVTAL OM UPPLÅTELSE AV BOSTADSRÄTTSLÄGENHET I ANDRA HAND Nr: Sid 1 ( 3 ) Endast en lägenhet kan hyras ut på dessa villkor. Namn: E-postadress: Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gäller

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KONSULTUPPDRAG VID PTS

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KONSULTUPPDRAG VID PTS ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KONSULTUPPDRAG VID PTS Tillämplighet 1 Dessa villkor ska tillämpas om något annat inte avtalats mellan parterna. Definitioner 2 I villkoren förstås med Avtalet Konsultföretag

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 maj 2008 Ö 1920-05 KLAGANDE Nacka Strand Event Aktiebolag, 556635-1416 Box 1213 131 28 Nacka Strand Ombud: Advokat MA MOTPART Länsstyrelsen

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

Upphandling. - kortfattad handledning

Upphandling. - kortfattad handledning Upphandling - kortfattad handledning Upphandling Sida 1(10) Inledning Inom Stockholms universitet upphandlas/avropas en mängd olika varor och konsulttjänster. Det kan vara enstaka behov som behöver tillgodoses

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL

KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL 1 Parter 11 Statkraft SCA Vind AB, orgnr 556706-3507, med adress c/o Statkraft Sverige AB, Hitech Building 92, 101 52 Stockholm (nedan Vindkraftsparksinnehavaren ); 12 Dalakraft

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 februari 2008 T 3305-05 KLAGANDE MS Ombud: Advokat SF och jur.kand. MS MOTPART Bostadsrättsföreningen Sjökadetten, 716000-0803 c/o Bengt

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) vad gäller för samordningsförbund?

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) vad gäller för samordningsförbund? Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) vad gäller för samordningsförbund? Mathias Sylwan Nationell konferens för finansiell samordning i Skövde den 10-11 april, 2013 1. Lagen (1992:1528) om offentlig

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

KIRUNA KOMMUN Socialförvaltningen VÅRD- OCH OMSORGSBOENDEN I KIRUNA KOMMUN

KIRUNA KOMMUN Socialförvaltningen VÅRD- OCH OMSORGSBOENDEN I KIRUNA KOMMUN KIRUNA KOMMUN Socialförvaltningen VÅRD- OCH OMSORGSBOENDEN I KIRUNA KOMMUN Vård- och omsorgsboende i Kiruna I Kiruna Kommun finns idag 320 lägenheter på vård- och omsorgsboenden för personer med beslut

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

2. Uppgift om upphandlande enhet och beställare

2. Uppgift om upphandlande enhet och beställare ANBUDSFÖRFRÅGAN ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER 1. Recipientkontrollprogram för Lagans Vattenråd 1.1 Allmänt Lagans Vattenråd inbjuder er härmed att inkomma med anbud på avseende recipientkontrollundersökningar

Läs mer

Ett boende att se fram emot

Ett boende att se fram emot Ett boende att se fram emot Micasa Fastigheter i Stockholm AB en del av Stockholms stad Ett fastighetsbolag där hyresgästen står i centrum Stockholms stad har valt att samla alla sina omsorgsfastigheter

Läs mer

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad HELSINGBORGS STAD Sammanträdesdatum 21 mars 2012 Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad Bakgrund I november 2007 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om trygghetsboende

Läs mer

Barents Center Haparanda Tornio

Barents Center Haparanda Tornio Barents Center Haparanda Tornio Inledning PwC har fått uppdraget från Haparanda kommun att utifrån ett momsperspektiv granska och redovisa synpunkter på handlingar avseende förhållanden mellan kommunen

Läs mer

Avtal distribution m.m. av trycksaker. Box 27215 102 53 Stockholm

Avtal distribution m.m. av trycksaker. Box 27215 102 53 Stockholm AVTALSUTKAST Dnr Adm 2008/70 Bilaga 1 Avtal distribution m.m. av trycksaker 1. Avtalsparter Statens kulturråd Box 27215 102 53 Stockholm Organisationsnummer 202100-1280 Distributören Organisationsnummer

Läs mer

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Hyresbostadsmarknaden i Tyskland Hyresrätt är den vanligaste boendeformen De flesta hyresbostäderna ägs av privatpersoner Hyresrätten

Läs mer

UPPSÄGNING AV LOKALHYRESAVTAL CHECKLISTA

UPPSÄGNING AV LOKALHYRESAVTAL CHECKLISTA UPPSÄGNING AV LOKALHYRESAVTAL CHECKLISTA 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Det indirekta besittningskyddet 7 Uppsägning för villkorsändring 8 Enskilda förhandlingar 9 Särskilt om hotell- och 12 restaurangverksamhet

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

Upphandlingsanvisning för Åda Ab

Upphandlingsanvisning för Åda Ab Upphandlingsanvisning för Åda Ab sid 2 (5) 1. Anvisningens tillämpningsområde I enlighet med landskapslag (1994:43) angående tillämpningen i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling ska lagen

Läs mer