Malmö stads strategiska klimatanpassningsarbete Tor Fossum, Miljöstrateg, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad

Transkript

1 Malmö stads strategiska klimatanpassningsarbete Tor Fossum, Miljöstrateg, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad

2 2008 Övergripande principiell studie Riktlinje antagen: Lägsta byggnadshöjd 3m färdigt golv

3 ETT RESILIENT MALMÖ BAKRUND Kommunstyrelsen beslöt i maj 2013 att Malmö ska delta i FN kampanjen Making cities resilient Samtidigt gav kommunstyrelsen stadskontoret i uppdrag att utreda hur Malmö stads arbete med riskreducering av naturolyckor kan samordnas.

4 ETT RESILIENT MALMÖ UPPDRAG Syfte: Skapa ett förvaltningsövergripande samverkansforum för samordning av riskreducerande åtgärder mot naturolyckor för att på så sätt arbeta mot en ökad resiliens i Malmö. Övergripande mål: Ta fram en gemensam riskbild för naturolyckor och förankra riskreduceringsarbetet i den, med fokus på att öka hanteringskapaciteten och minska sårbarheten.

5 ETT RESILIENT MALMÖ NATUROLYCKOR Riskbild (rapport) att ur ett krisberedskapsperspektiv få en samlad bild av naturolycksrelaterade risker för Malmö stad o Höga havsvattenstånd o Extrem nederbörd o Storm o Värmebölja Bedömning hanteringsförmåga Åtgärdsförslag för bättre samordning

6 NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ antagen av kommunfullmäktige 22 maj 2014 Tyke Tykesson - mars 2015

7 STRATEGIER Klimatanpassning lägsta nivå för nybyggande ska vara + 3m ett utredningsarbete ska inledas för att säkerställa långsiktigt och effektivt skydd mot höjd havsnivå dagvatten ska hanteras så att säkerhetsmarginaler vid extrema nederbördsmängder uppnås

8

9 Tematiskt tillägg till översiktsplanen PLAN FÖR MALMÖS VATTEN

10 Stadsutveckling

11 Klimatanpassning höga havsnivåer STORMEN SVEN 5 december 2013

12 Klimatanpassning höga havsnivåer STORMEN SVEN 5 december 2013

13 Klimatanpassning skyfall REGNOVÄDRET ARVID 31 augusti 2014 Foto : TT Foto: Foto: Patrick Persson

14

15 Tematiskt tillägg till översiktsplanen PLAN FÖR MALMÖS VATTEN BAKGRUND OCH SYFTE Behov av samlande dokument kring frågor om vatten Ny lagstiftning och EU-direktiv Havsplanering Vattenförvaltning Klimatanpassning Höga havsvattenstånd Skyfall Tor Fossum Malmö stadsbyggnadskontor mars 2016

16 Tematiskt tillägg till översiktsplanen PLAN FÖR MALMÖS VATTEN SAMMANHANG Översiktsplan för Malmö Plan för Malmös vatten VA-utbyggnadsplan Skyfallsplan Dagvatten plan Plan för Malmös gröna och blå miljöer FÖP Nyhamnen

17 Tematiskt tillägg till översiktsplanen PLAN FÖR MALMÖS VATTEN SAMMANHANG Översiktsplan för Malmö Plan för Malmös vatten VA-utbyggnadsplan Skyfallsplan Dagvatten plan Plan för Malmös gröna och blå miljöer FÖP Nyhamnen

18 Tematiskt tillägg till översiktsplanen PLAN FÖR MALMÖS VATTEN ORGANISATION Beställare: KS Deltagande förvaltningar Stadsbyggnadskontoret VA SYD Miljöförvaltningen Gatukontoret Fastighetskontoret + Sydvatten, CMP, Räddningstjänsten SYD, Kulturförvaltningen m fl Tor Fossum Malmö stadsbyggnadskontor mars 2016

19 Tematiskt tillägg till översiktsplanen PLAN FÖR MALMÖS VATTEN ÖVERGRIPANDE MÅL bidra till en positiv stadsutveckling som tar vara på Malmös potential vid havet bostäder, näringsliv, rekreation, natur säkerställa de ekosystemtjänster som vatten ger uppnå miljökvalitetsnormer för vatten grundvatten, ytvatten, havsvatten förbättrat kunskapsunderlag kring konsekvenser av pågående klimatförändringar och behov av åtgärder ökad kunskap om vatten och mer samverkan kring vatten inom kommunen, fastighetsägare, ideell sektor, allmänheten

20

21 Disposition

22 Strategier Nuläge Behov och utmaningar Påverkansfaktorer och sammanhang Målsättning Strategier och planeringsriktlinjer

23 Strategier KLIMATANPASSNING SKYFALL Skyfallsplan Konkretisera övergripande strategier som formuleras i Plan för Malmös vatten Visa på möjligheter till lösningar på kort och lång sikt Visa på fysiska åtgärder och övergripande beredskapsplanering Minimera kostnader och olycksrisker Markavrinningsmodellering Analys Åtgärdsförslag Finansiering Ansvar

24 Strategier KLIMATANPASSNING HÖGA HAVSVATTENSTÅND Utredning sammanhängande kustskydd Principiella lösningar för olika kustavsnitt Kostnads- nyttoanalyser Riskbedömning etappindelning Finansiering och ansvar Inriktningsbeslut

25 PLAN FÖR MALMÖS VATTEN FORTSATT PROCESS Förslag till samrådsunderlag Stadsbyggnadsnämnden november Kommunstyrelsen januari 2016 Samråd februari juni 2016 Bearbetning och komplettering januari september 2016 Utställning hösten / vintern 2016/17 Antagande våren 2017

26 PLAN FÖR MALMÖS VATTEN FORTSATT PROCESS +

27 Samrådsförslaget kan laddas ned från den fördjupade översiktsplanens hemsida :

28 SKYFALLSPLAN FÖR MALMÖ

29 Organisation Projektledning Gatukontoret Deltagande förvaltningar: VA SYD Miljöförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Stadskontoret Fastighetskontoret

30 Tidplan STRATEGI HÖST 2016 NU ÅTGÄRDSPLAN & ÅTGÄRDER BEREDSKAPSPLAN Vår MAJ 2015 FEB 2016 Strategidel Projektleds av GK. Övergripande Åtgärdsdel Omfattar konkreta projekt och åtgärder Beredskapsdel Projektleds av ETOS (SK). Handlingsinriktad på kort sikt

31 Tematiskt tillägg till ÖP PLAN FÖR MALMÖS VATTEN STRATEGIER FÖR DAGVATTEN STRATEGIER KLIMAT / SKYFALL Dagvattenstrategi Skyfallsplan Dagvattenstrategi VAutbyggnads- Skyfallsplan plan Åtgärds- och handlingsplaner

32 Syfte Skyfallsplan för Malmö ska: Konkretisera de övergripande strategier som formuleras i Plan för Malmös vatten. Skapa enighet internt kring skyfallsproblematiken Visa på möjligheter till lösningar på kort och lång sikt Hantera såväl fysiska åtgärder som övergripande beredskapsplanering för att minimera kostnader och olycksrisker.

33 Malmö stads skyfallsplan behandlar regn som inte kan hanteras av dagvattensystemet och som orsakar skador på bebyggelse, olägenheter för de som bor och verkar i staden samt störningar i trafiken..

34 Mål Att öka stadens motståndskraft mot effekterna av skyfall och minska riskerna för allvarliga materiella och personella skador, samt minimera störningar för samhället. Senast två år efter att strategin antagits - ska skyfallsplaneringen resultera i att skyfallshänsyn tas i relevanta plan-, besluts- och förvaltningsprocesser. Vidare ska samtliga kommunaltjänstemän som är delaktiga i dessa processer ha genomgått en utbildning med inriktning på skyfallshänsyn. År 2025 ska samtliga de riskområden som identifierats i åtgärdsplanen genom modellering och inventering ha åtgärdats så att riskerna i dessa områden har utretts och hanterats så långt som möjligt. Senast år 2045 ska skyfallsplaneringen ha lett till att hela Malmö kan klara ett 100-års regn med minimala materiella och personella skador samt med ett minimum av störningar som följd. Skyfallsplanen i sin helhet, det vill säga strategin, beredskapsplanen och åtgärdsplanen, ska vara framtagen och antagen 2019.

35 För att nå målen ska ett antal strategier tillämpas: En skyfallssamordning ska koordinera Malmö stads olika förvaltningar inklusive VA SYD. Finansiella resurser för att göra särskilda förebyggande åtgärder ska avsättas. Skyfallsåtgärder ska vara lösningar i olika skala mest ovan mark. Skyfallsproblematiken ska beaktas vid all ny detaljplaneläggning och vid stadens egna byggprojekt. Offentliga och privata aktörer ska samverka för att genomföra skyfallsåtgärder. Kunskapen kring skyfallshantering ska öka både internt i den kommunala organisationen och externt hos andra aktörer och medborgare. Åtgärdsplanen med kostnadsberäkningar ska styra arbetet med skyfallsplanering. Beredskapsplanen ska styra hur staden agerar vid en akut situation i samband med skyfall.

36 Skyfalls- och översvämningshistorik : 100 mm regn på 24 timmar över östra Malmö : 60 mm regn på 6 timmar över västra och centrala Malmö : 120 mm regn på 6 timmar över centrala Malmö. Regnhändelsen är det enskilt största nederbördstillfället i Malmö sedan mätningarna startade i slutet av 1800-talet.

37

38

39

40

41 Skyfallsåtgärder Vidta åtgärder som fördröjer och samlar regnvatten på ytor som är avsedda för detta- 'styrd översvämning. Förbättra dagvattensystemet Blir en katalysator för större stadsförnyelse-projekt

42

43

44 Markavrinningsmodellering 4 x 4 m grid, korrigerat för höjder etc Två scenarios, 100 års regn och Köpenhamnsregnet Schablonvärde för ledningsnät (motsv. 10- årsregn) Differentiering mellan hårdgjorda och permeabla ytor

45

46

47

48 För handläggare på plan- och byggatlas

49 Flödesvägar Kartläggning av flödesvägar, dvs. hur vattnet rinner på markytan. Gradering av flödesvägens storlek visas genom storlek och färg, ju tjockare linje och mörkare färg desto större är tillrinningsområdet uppströms

50

51 Förstudie kustskydd 2,5 meter

52 3,0 meter

53

54

55

56

57

58

59 Figur: C/O City, White Arkitekter

60 MEST_ rapport 1. Bakgrund 2. Varför behövs EST i planering? 3. MEST_plan i ett sammanhang 4. Juridiska ramverk 5. Bra att veta om EST 6. MEST_verktyg 7. Arbetsprocesser 8. Slutsatser och fortsättningar 9. Källor och fördjupningar

61 BAKGRUND tätt & grönt 2018 klimatförändringar övergripande till genomförande

62 MEST_ verktyg

63 Bunkeflostrand

64 Monbijougatan

65 Nyhamnen

66