Förord. sammanfattande och jämförande redovisning.

Transkript

1 Förord Under våren 001 gjordes undersökningar i 60 kommuner om hur medborgarna uppfattar kommunens service när det gäller gator, parker, vatten & avlopp samt sophämtning & avfallshantering. Enkätundersökningarna samordnades av Kommunförbundets gatu- och fastighetssektion med hjälp av konsulten Bylund & Lille AB. Liknande undersökningar genomfördes 1987, 1989, 199, 1995 och De två första åren genomfördes de under ledning av Örebro tekniska förvaltning. Kommunernas syfte med enkäterna är dels att bilda sig en uppfattning om medborgarnas önskemål och prioriteringar, dels att ta reda på om man lever upp till de krav på god service som medborgarna ställer, eller om det finns brister i verksamheten som måste åtgärdas. Alla kommuner som deltog i årets kundenkäter har utöver datalistor från Statistiska centralbyrån beställt och fått skriftliga rapporter som överskådligt sammanfattar och illustrerar de viktigaste resultaten för den egna kommunen. Författarna till de kommunspecifika rapporterna, Elisabeth Bylund och Jan Lille vid Bylund & Lille AB, har även gjort denna sammanfattande och jämförande redovisning. Den omfattar samtliga 60 deltagande kommuner, på beställning av Svenska Kommunförbundet. Avsikten med denna redovisning är att ge kommunerna möjlighet att jämföra sina resultat med andra kommuners. Den ger en samlad bild av vad medborgarna i kommunerna tycker om den egna kommunens service. Till vår glädje visar undersökningarna att en stor del av invånarna även i år är nöjd med kommunernas tekniska service, även om det i vissa avseenden finns stora skillnader mellan kommunerna. Vi tror att kundenkäter är ett effektivt sätt att följa upp resultatet och en hjälp vid prioriteringar och avvägningar mellan olika verksamheter inom det kommunaltekniska området. Vi hoppas också att denna skrift ska öka intresset för kundenkäter som ett uppföljningsinstrument i kommunerna och skapa en god grund för ännu en omgång gemensamma kundenkäter om några år. Svenska Kommunförbundet i september 001 Kritik på teknik 001 1

2 Innehåll Förord... 1 Nyttan av kundenkäter... Så redovisar vi resultaten från 001 års kundenkäter... 4 Standarden på gator, vägar och cykelvägar... 6 Renhållning av gator och vägar... 8 Vinterväghållning Trafiksäkerhet Prioriteringar inom gatuverksamheten Belysning Parkernas användning... 0 Parkernas skötsel... 1 Prioriteringar inom parkverksamheten... 4 Vattenkvalitet... 6 Avlopp... 7 Sophämtning avfallshantering... 9 Farligt avfall... Kassering av laddningsbara produkter... 1 Källsortering... Kompostering... 4 Kontakter med kommunen... 5 Svenska Kommunförbundet Stockholm gata@svekom.se Text: Elisabeth Bylund och Jan Lille Omslag: Michael Schneider Form och produktion: Björn Hårdstedt ISBN Tryck: Litohuset, Stockholm-Årsta Distribution: Tfn 00-1, fax Kritik på teknik 001

3 Nyttan av kundenkäter Kommunerna har mycket starka krav på sig att bli effektivare och att styra resurserna dit de gör mest nytta. För att klara detta på ett bra sätt behöver man ha kunskap om kommunmedborgarnas önskemål och prioriteringar. Den kunskapen kan man få bl a genom att fråga kommuninvånarna vilken service de vill ha och hur mycket de är villiga att betala för denna. Man tar helt enkelt kunderna till hjälp för att prioritera på bästa sätt. Det handlar inte om att ersätta det politiska systemet med enkätundersökningar, men kundenkäterna bör kunna ge även de politiska beslutsfattarna värdefull vägledning. Svarsprocenten på kundenkäterna är i regel hög (74 89 procent) och resultaten är därför relativt tillförlitliga. Många kommuner har också använt sig av resultaten från tidigare enkäter för att göra omprioriteringar av verksamheten. Förhoppningsvis får man i årets enkätresultat ett kvitto på att man tolkat kommunmedborgarnas önskemål rätt och förbättrat servicen där medborgarna tyckte att det var mest angeläget. Det är viktigt att undersökningarna genomförs med viss regelbundenhet. Några kommuner har deltagit i alla fem undersökningarna och kan därför följa eventuella förändringar i medborgarnas uppfattningar om verksamheten. För andra kommuner är årets kundenkäter det första försöket att ta reda på vad medborgarna tycker om den kommunala servicen inom gator & vägar, parker, vatten & avlopp och sophämtning & avfallshantering. Det finns även kommuner som regelbundet genomför egna kundenkäter som ett sätt att kontrollera att man lever upp till målen för sin verksamhet. Från både årets och tidigare kundenkäter vet vi att de flesta är nöjda med den kommunala servicen när det gäller gator, parker, vatten och avlopp samt sophämtning. Att presentera dessa resultat för personalen kan ge bra motvikt mot den ofta onyanserade kritiken mot den kommunala verksamheten i massmedia, men det är naturligtvis också viktigt att ta till sig de svar som visar på en sämre service. De svaren pekar ju ut de områden som kommunen måste bli bättre på att sköta. Man kan kanske säga att de många positiva omdömena ger inspiration och kraft att ta itu med bristerna. Om kundenkäterna ska kunna bli denna kraft är det oerhört viktigt att kommunerna samlar personalen och informerar om samt diskuterar och analyserar resultaten av undersökningarna. Rätt använda kan således kundenkäterna vara ett bra instrument för att förbättra servicen och använda de begränsade resurserna på det för kommunens invånare bästa sättet. Det är också viktigt att kommunen använder kundenkäterna och resultaten från dessa i marknadsföringen av sig själva och sin verksamhet. Kommunen måste visa invånarna att man faktiskt bryr sig om deras åsikter och önskemål. Man får inte heller vara för blyg för att visa upp bra resultat och goda omdömen. Man kan intressera massmedia för resultaten, eller redovisa dem i direktinformation till kommuninvånarna! De som har gjort detta har haft framgång. Kritik på teknik 001

4 Så redovisar vi resultaten från 001 års kundenkäter De gemensamma kundenkäterna 001 genomfördes av 60 kommuner. Frågorna var i stort detsamma som vid enkätundersökningarna 1987, 1989, 199, 1995 och 1998, även om en viss anpassning gjorts till de förändringar som ägt rum i verksamheten. Frågorna omfattade således kommunernas service när det gäller gator & vägar, parker, vatten & avlopp samt sophämtning & avfallshantering. I varje kommun gjordes ett urval av 500 personer i åldern år vilka fick besvara enkäterna. Svarsprocenten blev hög, i genomsnitt 8 procent. Det beror förmodligen till stor del på att frågorna är mycket angelägna för medborgarna. Kommunerna kunde välja mellan en enklare undersökning, med frågor om alla fyra verksamhetsområden i samma frågeformulär, och en mer detaljerad undersökning med fler frågor i två frågeformulär. Det ena formuläret gällde gator & vägar och parker och det andra vatten & avlopp samt sophämtning & avfallshantering. Följande 46 kommuner valde den enklare undersökningen: Alingsås, Avesta, Boden, Borlänge, Borås, Enköping, Fagersta, Falun, Flen, Gotland, Hallsberg, Halmstad, Hylte, Höganäs, Karlshamn, Kristianstad, Kungsbacka, Kungälv, Kävlinge, Landskrona, Lidingö, Motala, Mölndal, Nybro, Nyköping, Partille, Piteå, Skellefteå, Sollefteå, Solna, Strängnäs, Svedala, Tierp, Timrå, Trollhättan, Trosa, Tyresö, Uddevalla, Uppsala, Varberg, Vellinge, Vänersborg, Värmdö, Växjö, Ystad och Örnsköldsvik. I de mer omfattande undersökningarna deltog Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Karlskrona, Karlstad, Köping, Norrköping, Norrtälje, Sundsvall, Söderhamn Örebro och Östersund. Bland dessa valde Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Karlskrona, Norrköping, Sundsvall, Söderhamn och Östersund att bara delta i gatu- och parkdelen av undersökningen. Totalt ställdes mellan 50 och 90 frågor beroende på vilket/vilka frågeformulär som användes. I alla frågeformulär fanns frågor inom flera olika områden och av olika art, t ex frågor om information och kontakter med kommunen, t ex Är du nöjd eller missnöjd med din senaste kontakt med kommunen? ; attitydfrågor som Vad tycker du om kvaliteten på vattnet? Prioriteringsfrågor som Om vi får mindre pengar till parkverksamheten, till vad ska vi då främst använda pengarna? Dessutom fanns utrymme för egna lokala frågor i respektive kommun. 4 Kritik på teknik 001

5 I denna rapport finns resultaten från samtliga 60 kommuner samlade. Resultaten redovisas i diagram och text under följande rubriker: Standarden på gator, vägar och cykelvägar Renhållning av gator och vägar Vinterväghållning Trafiksäkerhet Prioriteringar inom gatuverksamheten Belysning Parkernas användning Parkernas skötsel Prioriteringar inom parkverksamheten Vattenkvalitet Avlopp Sophämtning & avfallshantering Farligt avfall Laddningsbara produkter Källsortering Kompostering Kontakter med kommunen I diagrammen är det möjligt att jämföra svaren från den egna kommunen med resultaten från andra kommuner som använt samma frågeformulär. Svaren på frågorna om prioriteringar redovisas samlat för alla kommuner. Svaren på frågorna om medborgarnas kontakter med kommunen och erfarenheterna av dessa redovisas också samlat. Orsaken till detta är att antalet kontakter är så få att resultatet för respektive kommun är mycket osäkert. Genom att behandla alla kommuner gemensamt ökar säkerheten i resultaten väsentligt. Kritik på teknik 001 5

6 Standarden på gator, vägar och cykelvägar Alingsås Avesta Boden Borlänge Borås Enköping Fagersta Falun Flen Gotland Hallsberg Halmstad Hylte Höganäs Karlshamn Kristianstad Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Lidingö Motala Mölndal Nybro Nyköping Partille Piteå Skellefteå Sollefteå Solna Strängnäs Svedala Tierp Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla Uppsala Varberg Vellinge Vänersborg Värmdö Växjö Ystad Örnsköldsvik Diagram 1. Allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, gropar och spår), enklare formuläret. Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". Allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, gropar och spår). Fråga 14 på enklare formuläret. Bland de kommuner som använt sig av det enklare formuläret där gator, vägar och cykelvägar bedömdes tillsammans, framgår att kvinnor är mer nöjda med standarden än vad män är. Dessutom framgår att ju mer centralt man bor, desto nöjdare är man med standarden. Boende i flerbostadshus är mer nöjda med standarden än vad de som bor i småhus är. De som tar sig till arbetet/ skolan på annat sätt än genom att åka bil är mer nöjda med standarden än vad de som åker bil är. De som har tillgång till bil är inte lika nöjda med standarden som de som saknar bil. Kommunerna med den största andelen nöjda invånare (60 procent eller mer) är Kristianstad, Kävlinge, Svedala och Vellinge. Svedala och Vellinge hörde även 1998 till de kommuner som hade den största andelen nöjda invånare. Allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, gropar och spår). Fråga 18 0 på detaljerade formuläret. Invånarna i de kommuner som använt det mer detaljerade formuläret har bedömt standarden på de stora gatorna, gatorna/vägarna där man bor samt gång- & cykelvägarna var för sig. Invånarna är överlag något mer nöjda med de stora gatorna i kommunen än med gatan/vägen där man bor. Jämförs olika grupper så framgår det att kvinnorna är mer nöjda än vad männen är. Detta gäller både de stora gatorna och gatan/vägen där de själva bor. Även de 6 Kritik på teknik 001

7 äldsta (65 74 år) är mer nöjda med standarden på både de stora gatorna och gatan/vägen där de bor än vad de yngre är. De som bor i flerbostadshus är också mer nöjda med både de stora gatorna och gatan/vägen där de bor än vad de som bor i småhus är. De som bor minst centralt är mindre nöjda med standarden på gatan/vägen där man bor jämfört med de som bor mer centralt. Andelen som är nöjda med standarden på de stora gatorna stiger ju mer centralt man bor. De som tar sig till arbetet/skolan på annat sätt än genom att åka bil är mer nöjda med standarden både på de stora gatorna och gatorna/vägarna där man bor än vad de som åker bil är. De som har tillgång till bil är inte lika nöjda med standarden som de som saknar bil. Helsingborg, Örebro och Östersund är de kommuner som får bäst omdömen om de stora gatorna i kommunen. Även 1998 hörde Helsingborg och Östersund till de kommuner som fick bäst betyg. När det gäller invånarnas omdömen om gatan/ vägen där man bor får Helsingborg och Östersund också de högsta omdömena. Även 1998 hörde de till de bästa i denna kategori. Förhållandevis många (1 procent) saknar uppfattning om standarden på gångoch cykelvägar. Andelen som saknar uppfattning varierar mellan 1 till 5 procent i de olika kommunerna. I Gävle, Köping och Örebro har invånarna i störst omfattning besvarat frågan. I samtliga kommuner återfinns den största andelen som besvarat frågan bland dem som cyklar till arbetet/skolan under sommartid. Bland de som cyklar dagligen under sommarhalvåret finns en större andel nöjda än bland dem som cyklar mer sällan. Det framgår även att de som brukar gå, cykla eller åka kommunalt till arbete/skolan är mer nöjda med standarden på gång- och cykelvägar än de som åker bil dit Eskilstuna Gävle Göteborg Helsingborg Jönköping Karlskrona Karlstad Köping Norrköping Norrtälje Sundsvall Söderhamn Örebro Östersund Diagram. Allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, gropar och spår), detaljerade fomuläret. Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". De stora gatorna Gatan/vägen där man bor Gång- och cykelvägar Standard på gator och vägar 7

8 Renhållning av gator och vägar Alingsås Avesta Boden Borlänge Borås Enköping Fagersta Falun Flen Gotland Hallsberg Halmstad Hylte Höganäs Karlshamn Kristianstad Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Lidingö Motala Mölndal Nybro Nyköping Partille Piteå Skellefteå Sollefteå Solna Strängnäs Svedala Tierp Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla Uppsala Varberg Vellinge Vänersborg Värmdö Växjö Ystad Örnsköldsvik Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning. Fråga 1 på enklare formuläret. De som bor i småhus tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar i större utsträckning än vad de som bor i flerbostadshus gör. De som åker kollektivt är inte lika nöjda med renhållningen som de som tar sig till arbetet/skolan på annat sätt. Slutligen framgår att de som har tillgång till bil är mer nöjda med renhållningen än de som saknar bil. I 17 av de medverkande kommunerna är andelen som är nöjda med renhållningen 80 procent eller större. Piteå (89 procent), Gotland (88 procent) och Halmstad (87 procent) är de kommuner som har störst andel invånare som anser att renhållningen sköts bra. Diagram. Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning, enklare fomuläret. Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". 8 Kritik på teknik 001

9 Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning. Fråga 18 0 på detaljerade formuläret. Invånarna anser att renhållningen av gator och vägar i centrum fungerar bättre än renhållningen utanför centrumområdet. Ju yngre man är desto nöjdare är man med renhållningen både i centrum och utanför centrumområdet. De som bor i flerbostadshus är inte lika nöjda med renhållning, varken i centrum eller utanför centrumområdet. Det framgår även att de som bor utanför tätort inte är lika nöjda med renhållningen av vägarna utanför centrumområdet som de som bor mer centralt. Renhållningen av gator och vägar i centrum fungerar bäst i Jönköping, Östersund och Söderhamn. Renhållningen av vägarna utanför centrumområdet fungerar också bäst i Östersund. Även 1998 fick Östersund bäst omdömen för renhållningen utanför centrumområdet. Eskilstuna Gävle Göteborg Helsingborg Jönköping Karlskrona Karlstad Köping Norrköping Norrtälje 64 7 Sundsvall Söderhamn Örebro I centrum Östersund 78 Utanför centrum Diagram 4. Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning, detaljerade fomuläret. Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". Renhållning av gator och vägar 9

10 Vinterväghållning Alingsås Avesta Boden Borlänge Borås Enköping Fagersta Falun Flen Gotland Hallsberg Halmstad Hylte Höganäs Karlshamn Kristianstad Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Lidingö Motala Mölndal Nybro Nyköping Partille Piteå Skellefteå Sollefteå Solna Strängnäs Svedala Tierp Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla Uppsala Varberg Vellinge Vänersborg Värmdö Växjö Ystad Örnsköldsvik Diagram 5. Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning, enklare formuläret. Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning. Fråga på enklare formuläret. Om olika grupper jämförs så framgår att de som går och cyklar till arbetet/skolan vintertid är mindre nöjda än de som åker kollektivt och bil. Dessutom framgår att de som är år är mindre nöjda än både yngre och äldre. Mest nöjda med snöröjning och halkbekämpning är invånarna i följande kommuner (där andelen nöjda är över 70 procent): Kävlinge, Landskrona, Vellinge, Karlshamn, Varberg, Värmdö, Svedala, Gotland, Höganäs, Kristianstad, Mölndal, Tyresö, Växjö och Nybro. Värt att notera är att alla dessa kommuner ligger i södra Sverige. En fråga ställdes om var man skall börja snöröja. Svaren fördelade sig på de olika alternativen enligt nedan: 5 procent svarar att det är viktigast att börja med de stora gatorna. 17 procent svarar viktiga gångvägar till t ex busshållplatser och skolor. 9 procent svarar bostadsgatorna. 9 procent svarar cykelvägarna/ gångvägarna in mot centrum. 1 procent svarar busshållplatserna. 9 procent svarar vet inte. 1 procent har inte besvarat frågan. Alla grupper som jämförs tycker att det är viktigast att börja med de stora gatorna in mot centrum. Bland de som bor i flerbostadshus är det ganska stor andel som tycker att man skall börja med viktiga gångvägar till t ex busshållplatser och skolor. Bland de äldsta (65 74 år) är andelen som tycker att det är viktigt att man börjar med bostadsgatorna större än 10 Kritik på teknik 001

11 vad den är bland de yngre. Bland de som har tillgång till bil och bland dem som åker bil till arbetet/skolan är det särskilt stora andelar som svarar att man skall börja med de stora gatorna in mot centrum. De som inte har bil tycker att det är nästan lika viktigt att börja med viktiga gångvägar samt cykel- och gångvägar som med de stora gatorna. Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning. Fråga på detaljerade formuläret. Invånarna tycker överlag att snöröjningen och halkbekämpningen sköts bättre på större gator/vägar i kommunen, än på gatan/vägen där man bor. De som bor utanför en tätort är inte lika nöjda jämfört med de som bor mer centralt. Hushåll med barn i åldern år är inte lika nöjda med snöröjningen som vad övriga hushåll är. Detta gäller både de större gatorna/vägarna och gatorna/ vägarna där man bor. De i åldern år är mindre nöjda med snöröjningen än vad både de äldre och yngre är. Även detta gäller såväl de större vägarna och gatorna som gatan/vägen där man bor. Dessutom framgår att de som åker bil till arbetet/skolan vid vinterväglag inte är lika nöjda som de som tar sig dit på annat sätt. Även de som har tillgång till bil är mindre nöjda än de som inte har tillgång till bil. Bäst fungerar snöröjningen av de större vägarna och gatorna i Karlskrona, Helsingborg och Jönköping. Även 1998 fungerade snöröjningen av de stora gatorna bäst i Jönköping och Helsingborg. Ingen kommun framträder som bättre än de övriga när det gäller snöröj- Eskilstuna Gävle Göteborg Helsingborg Jönköping Karlskrona Karlstad Köping Norrköping Norrtälje Sundsvall Söderhamn Örebro Östersund Diagram 6. Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning, detaljerade formuläret. Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". De större gatorna/ vägarna Gatan/vägen där man bor Cykelvägar Gångvägar Vinterväghållning 11

12 ning/halkbekämpning av gatan/vägen där man bor. Snöröjningen och halkbekämpningen av gångvägar får högre betyg av de som bor i flerbostadshus än av de som bor i småhus. De i åldern år är mindre nöjda med snöröjningen och halkbekämpningen av gångvägarna jämfört både med de som är yngre och med de som är äldre. Snöröjningen av gångvägar fungerar bäst i Östersund, Karlkrona och Helsingborg. Hela 4 procent saknar uppfattning om snöröjning/halkbekämpning av cykelvägarna. Andelen som saknar uppfattning varierar från 0 till 45 procent i de olika kommunerna. Det är därför svårt att göra några jämförelser mellan kommunerna. De som har en uppfattning om snöröjningen/halkbekämpningen av cykelvägar är de som cyklar till arbetet/ skolan vintertid. Den gruppen är också mer nöjd med snöröjning/halkbekämpning av cykelvägarna än övriga trafikantgrupper. Bland cyklisterna som cyklar vintertid är 44 procent mycket eller ganska nöjda, 14 procent svarar att snöröjningen varken sköts bra eller dåligt och 41 procent anser att den sköts mycket eller ganska dåligt. En fråga ställdes om var man skall börja snöröja. Svaren fördelade sig på de olika alternativen enligt nedan: 5 procent svarar att det är viktigast att börja med de stora gatorna. procent svarar viktiga gångvägar till t ex busshållplatser och skolor. 8 procent svarar bostadsgatorna. 8 procent svarar cykelvägarna/ gångvägarna in mot centrum. 1 procent svarar busshållplatserna. 7 procent svarar vet inte. 1 procent har inte besvarat frågan. För alla grupper är det viktigast att börja med de stora gatorna. Dessutom framgår att de som bor mindre centralt tycker att det är viktigare att börja snöröja och halkbekämpa de stora gatorna, jämfört med de som bor i centrum. Fler av de äldsta än av de yngre tycker att det är viktigast att börja med bostadsgatorna samt cykel- och gångvägar. 1 Kritik på teknik 001

13 Användning av sand och salt för att minska halkrisken. Salta eller inte? Resultaten visar att det är fler män än kvinnor som anser att man inte skall salta alls. Kvinnorna vill istället i större utsträckning att man skall göra på samma sätt som tidigare. De som bor utanför en tätort vill i större utsträckning att man skall slopa saltningen än de som bor mer centralt. Även de som har tillgång till bil vill i högre grad att man slopar saltningen än vad de utan bil vill, som istället vill att man skall göra som tidigare. En större andel bland dem som är äldre än 9 år vill att man inte skall salta alls jämfört med de yngre (18 9 år). Ytterligare en skillnad är att de som bor i småhus vill att man inte saltar alls i större utsträckning än de som bor i flerbostadshus, som i större utsträckning svarar att man skall göra som tidigare. I några norrlandskommuner är det särskilt många (ca 60 procent) av invånarna som förordar att man inte saltar alls. Det gäller för Boden, Piteå, Söderhamn och Östersund. Även 1998 var det stora andelar i Piteå och Östersund som förordade att man inte skulle salta alls. Alingsås Avesta Boden Borlänge Borås Enköping Eskilstuna Fagersta Falun Flen Gotland Gävle Göteborg Hallsberg Halmstad Helsinborg Hylte Höganäs Jönköping Karlshamn Karlskrona Karlstad Kristianstad Kungsbacka Kungälv Kävlinge Köping Landskrona Lidingö Motala Mölndal Norrköping Norrtälje Nybro Nyköping Partille Piteå Skellefteå Sollefteå Solna Strängnäs Sundsvall Svedala Söderhamn Tierp Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla Uppsala Varberg Vellinge Vänersborg Värmdö Växjö Ystad Örebro Örnsköldsvik Östersund Diagram 7. Användning av sand och salt för att minska halkrisken. Diagrammet visar andelen som svarat att man inte skall salta alls. Vinterväghållning 1

14 Trafiksäkerhet Alingsås 4 Avesta Boden Borlänge 4 Borås 7 Enköping Eskilstuna 4 Fagersta Falun 4 Flen Gotland 5 Gävle Göteborg 9 Hallsberg 7 Halmstad Helsingborg 4 Hylte Höganäs 4 Jönköping Karlshamn Karlskrona Karlstad 7 Kristianstad 8 Kungsbacka 7 Kungälv Kävlinge 6 Köping 4 Landskrona 1 Lidingö Motala 9 Mölndal 8 Norrköping 6 Norrtälje 9 Nybro 9 Nyköping Partille Piteå Skellefteå Sollefteå 6 Solna 6 Strängnäs 6 Sundsvall Svedala 6 Söderhamn 6 Tierp 8 Timrå 1 Trollhättan Trosa 9 Tyresö Uddevalla 1 Uppsala 9 Varberg Vellinge 8 Vänersborg 9 Värmdö 9 Växjö 9 Ystad Örebro 9 Örnsköldsvik Östersund 7 Vad skall kommunen göra för att öka trafiksäkerheten? Männen är mer nöjda med den nuvarande trafiksäkerheten än vad kvinnorna är. Övriga jämförelser mellan olika grupper visar att de yngsta (i åldern 18 9 år) inte är lika nöjda med trafiksäkerheten som de äldre. Hushåll med barn upp till 1 år är inte heller lika nöjda med den som hushåll utan barn och med barn som är äldre än 1 år. Slutligen är de som bor i småhus inte lika nöjda med den nuvarande trafiksäkerheten som de som bor i flerbostadshus är. Nybro är den kommun som har störst andel invånare som är nöjda med trafiksäkerheten (9 procent). Vad skall kommunen göra för att öka trafiksäkerheten där man bor? De åtgärder som är mest önskade för att öka trafiksäkerheten är hastighetsdämpande åtgärder och att förbättra sikten vid gatukorsningar. Därefter kommer att skylta lägre hastighet samt bättre snöröjning och halkbekämpning. Hastighetsdämpande åtgärder önskas främst av hushåll med barn upptill 1 år. Av svaren från de kommuner som använt sig av det enklare frågeformuläret framgår även att kvinnorna i högre grad än männen önskar hastighetsdämpande åtgärder. Ju yngre invånarna är, desto viktigare tycker de att det är med hastighetsdämpande åtgärder och ju äldre de är, desto viktigare blir det med bättre snöröjning och halkbekämpning. Diagram 8. Vad skall kommunen göra för att öka trafiksäkerheten? Diagrammet visar de som anser att trafiksäkerheten är bra som den är. 14 Kritik på teknik 001

15 Då kommunerna med det enklare frågeformuläret jämförs framgår också att de flesta kommuner tycker att det är viktigast med hastighetsdämpande åtgärder. I några kommuner är det ungefär lika viktigt med hastighetsdämpande åtgärder som med bättre snöröjning/halkbekämpning. I andra är det ungefär lika viktigt med hastighetsdämpande åtgärder som att förbättra sikten. I en del kommuner är förbättrad sikt det vanligaste önskemålet. I ett par kommuner är det lika viktigt att skylta lägre hastighet som det är med hastighetsdämpande åtgärder. Värmdöborna, slutligen, önskar främst bättre gatubelysning. Bland de kommuner som använt det mer omfattande frågeformuläret är det ungefär lika viktigt med hastighetsdämpande åtgärder som med förbättrad sikt. Det gäller Göteborg, Karlstad, Norrtälje, Söderhamn och Örebro. I Norrköping och Östersund är det viktigast med förbättrad sikt. Invånarna i Gävle, Helsingborg, Jönköping, Karlskrona, Köping och Sundsvall önskar främst hastighetsdämpande åtgärder. Eskilstunaborna tycker att det är lika viktigt med hastighetsdämpande åtgärder, bättre sikt vid gatukorsningar samt bättre snöröjning och halkbekämpning. Jag tycker trafiksäkerheten är bra som den är Skylta lägre hastighet Hastighetsdämpande åtgärder som t ex gupp i gatan Fler varningsskyltar, t ex varning för barn, farliga korsningar Fler ljussignaler Förbättra sikten vid gatukorsningar Bättre snöröjning och halkbekämpning Bättre gatubelysning Annat Ej svar Diagram 9. Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten där man bor? Trafiksäkerhet 15

16 Prioriteringar inom gatuverksamheten Om vi får mindre pengar till underhåll av gator och vägar, till vad skall vi främst använda pengarna? Fråga 19 på enklare formuläret Summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera fler alternativ. Vid mindre pengar till underhåll av gator och vägar är det främsta önskemålet i de flesta grupper att medlen ska Underhåll av asfalten på gatorna Underhåll av gångoch cykelvägarna Snöröjning och halkbekämpning av gatorna Snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelvägar Sopning av gator och gång- och cykelvägar Hastighetsdämpande åtgärder som gupp och avsmalningar Trafiksignaler Gatubelysning Bättre skötsel av planteringar och dylikt Annat Ej svar Diagram 10. Till vad skall vi främst använda pengarna? användas till underhåll av asfalten på gator samt snöröjning/halkbekämpning av gatorna. Underhåll av asfalten är främst en angelägenhet för männen och för dem som bor i småhus, jämfört med kvinnor och dem som bor i flerbostadshus. Det framgår även att intresset för underhåll av asfalten ökar ju mindre centralt man bor. De som är äldre än 64 år är inte lika intresserade av underhåll av asfalten som de yngre är. Bland de äldsta är det nästan lika viktigt med underhåll av asfalten som med snöröjning och halkbekämpning av gatorna. Särskilt stort intresse för underhåll av asfalten finns bland dem som åker bil till arbete/skolan, jämfört med dem som tar sig dit på andra sätt. De som har tillgång till bil är betydligt mer intresserade av asfalten än dem utan bil. När det gäller snöröjning och halkbekämpning av gatorna är intresset större bland kvinnor än bland män och även bland dem som bor i småhus, jämfört med dem som bor i flerbostadshus. Intresset för snöröjning ökar ju mindre centralt man bor. Underhåll av gång- och cykelvägar kommer på delad tredje plats, vilket framgår av diagrammet. Detta är viktigare för dem som bor mer centralt än vad det är för dem som bor mindre centralt. Det är viktigare för dem som bor i flerbostadshus än vad det är för dem som bor i småhus. Det är viktigare för dem som saknar bil än vad det är för dem som har tillgång till bil. Slutligen är det också viktigare för dem som cyklar och går till arbetet än vad det är för dem som åker med allmänna färdmedel eller åker bil. 16 Kritik på teknik 001

17 Snöröjning av gång- och cykelvägar kommer även det på tredje plats. Den är viktigare ju äldre man är. Den är även viktigare för kvinnor än för män. Den är viktigare för dem som bor mer centralt än vad det är för dem som bor mindre centralt. Den är också viktigare för de bor i flerbostadshus än vad den är för dem som bor i småhus. I några kommuner är det viktigare att satsa på snöröjning och halkbekämpning än på underhåll av asfalten. Det gäller Avesta, Boden och Skellefteå. I Falun och Piteå är det ungefär lika viktigt med underhåll av asfalten som med snöröjning. I övriga kommuner är det viktigast med asfalten. Om vi får mindre pengar till underhåll av gator och vägar, till vad skall vi främst använda pengarna? Fråga 9 på detaljerade formuläret Summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera fler alternativ. Alla grupper tycker att det är viktigast med underhåll av asfalten. Kvinnorna tycker också att underhållet av asfalten är viktigast även om andelen som markerat detta alternativ inte är lika stor som bland männen. Intresset för snöröjning och halkbekämpning av de större gatorna ökar ju mindre centralt man bor. Ju mer centralt man bor desto mer intresserad är man istället av skötsel av gångoch cykelvägar. Detta gäller såväl underhåll som snöröjning. Andra skillnader som framkommer är att ju längre bort från centrum man bor desto viktigare är underhållet av asfalten samt snöröjning och halkbekämpning av de större gatorna. Vidare framgår att de som åker bil till arbetet/skolan prioriterar underhållet av asfalten högre än vad de som inte åker bil gör. Bland de kommuner som använt det mer detaljerade formuläret är det viktigast att använda pengarna till underhåll av asfalten för invånarna i alla kommuner utom för Östersund där det är lika viktig med snöröjning. Underhåll av asfalten på gatorna Underhåll av gångoch cykelvägarna Snöröjning och halkbekämpning av bostadsgatorna Snöröjning och halkbekämpning av de större gatorna mot centrum Snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelvägar Sopning av gator och gång- och cykelvägar Hastighetsdämpande åtgärder som gupp och avsmalningar Trafiksignaler Gatubelysning Bättre skötsel av planteringar och dylikt Annat Ej svar Diagram 11. Till vad ska vi främst använda pengarna? Prioriteringar inom gata 17

18 Belysning Alingsås 6 Avesta 1 Boden 15 Borlänge 6 Borås Enköping Eskilstuna Fagersta 16 Falun 4 Flen 17 Gotland 1 Gävle 0 Göteborg 9 Hallsberg 0 Halmstad 4 Helsingborg 40 Hylte 16 Höganäs 1 Jönköping 7 Karlshamn 8 Karlskrona 8 Karlstad 4 Kristianstad 1 Kungsbacka 9 Kungälv 7 Kävlinge Köping Landskrona 4 Lidingö 4 Motala 4 Mölndal 8 Norrköping Norrtälje 8 Nybro Nyköping 7 Partille Piteå 18 Skellefteå 1 Sollefteå 17 Solna 8 Strängnäs 8 Sundsvall 5 Svedala 19 Söderhamn 1 Tierp 1 Timrå 8 Trollhättan 7 Trosa 18 Tyresö Uddevalla 4 Uppsala Varberg 17 Vellinge Vänersborg 18 Värmdö 4 Växjö 4 Ystad 0 Örebro 7 Örnsköldsvik 49 Östersund 19 Diagram 1. Andel som svarat att man ska öka resurserna för belysningen. Belysningen på gator och i parker är till för att höja trafiksäkerheten, ge ökad trygghet för den som vistas ute och bidra till en trevlig miljö. Men belysningen kostar pengar! Tycker du att kommunen kan spara in på eller öka resurserna för belysningen? Kvinnorna anser i högre grad än männen att man skall öka resurserna för belysningen. De under 65 år anser också i högre grad än de äldre att man skall öka resurserna. Dessutom framgår att ju mer centralt man bor, desto mer angelägen är man om att resurserna skall öka. De som bor i flerbostadshus är mer angelägna om ökade resurser än vad de som bor i småhus är. De utan tillgång till bil är också mer intresserade av ökade resurser än vad de som har bil är. Örnsköldsvik (49 procent), Värmdö (4 procent), Helsingborg (40 procent), Göteborg (9 procent) och Kungsbacka (9 procent) är de kommuner där störst andelar av invånarna önskar ökade resurser. 15 procent av samtliga tillfrågade anser att kommunerna kan spara på resurserna. Sparviljan är störst i Skellefteå ( procent), Gotland ( procent), Avesta (0 procent) och Sollefteå (0 procent). De som anser att man kan spara på belysningen fick på en följdfråga ange på vilket sätt de tycker att kommunen kan spara. Summan av svaren överstiger 100 % då det fanns möjlighet att markera fler alternativ. Svaren fördelar sig enligt följande: Genom att släcka belysningen helt under sommaren (9 procent) 18 Kritik på teknik 001

19 Glesare med tända lampor på bostadsgatorna året runt mellan kl ( procent) Glesare med tända lampor på de stora gatorna året runt mellan kl (46 procent) Glesare med tända lampor i parkerna året runt mellan kl (7 procent) Genom att släcka lamporna tidigare på morgonen och tända dem senare på kvällen (4 procent) Bland de olika sparalternativ som erbjöds är det i alla grupper minst attraktivt att spara in på belysningen i parkerna. Att spara in på belysningen på bostadsgatorna är inte heller något som förordas av så många. De sparalternativ som de flesta kan tänka sig är glesare med tända lampor på de stora gatorna, att släcka belysningen helt under sommaren samt genom att släcka lamporna tidigare på morgonen och tända dem senare på kvällen. De äldsta vill i mindre utsträckning än de yngre ha glesare med tända lampor på de stora gatorna året runt. I Norrlandskommunerna är det vanligast att svara att man skall spara genom att släcka belysningen helt under sommaren. Även i Hallsberg, Avesta, Strängnäs, Tierp, Norrtälje Tyresö och Värmdö finns det stora andelar som tycker att man kan släcka belysningen helt under sommaren. Det vanligaste sparalternativet för många kommuner i södra Sverige är att ha glesare med tända lampor på de stora gatorna. Belysning 19

20 Parkernas användning Som kommunikationsled till arbetet, busshållplats m m För promenader För lek och rekreation För samvaro För att rasta hunden För att få naturupplevelser Annat Ej svar Diagram 1. Hur använder du parkerna? 4 Hur använder du parkerna? Summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera fler alternativ. Parkerna används i särklass mest för promenader. Det gäller för alla grupper utom barnfamiljer med barn upp till 6 år, som främst använder parkerna för lek och rekreation. Att använda parkerna för promenader är vanligare bland dem som bor i centrum eller i utkanten av en tätort än vad det är bland dem som bor utanför en tätort. Ju äldre man är, desto vanligare är det att använda parkerna för promenader. Bland kvinnor och invånare äldre än 9 år använder en större andel parkerna för att få naturupplevelser än bland männen och bland dem som är yngre än 40 år. De som bor i centrum eller i utkanten av en tätort använder också parkerna mer för att få naturupplevelser än vad de som bor utanför en tätort gör. De som bor i flerbostadshus besöker parkerna i högre grad för att få naturupplevelser än vad de som bor i småhus gör. I det detaljerade frågeformuläret ställdes även frågan om hur ofta man använder parkerna. 1 procent använder parkerna dagligen, 4 procent använder dem minst en gång i veckan, 5 procent minst en gång i månaden och 17 procent använder dem mer sällan eller aldrig. De som använder parkerna minst någon gång i veckan är främst de som använder parkerna för att rasta hunden och de som använder parkerna som kommunikationsled. 0 Kritik på teknik 001

21 Parkernas skötsel Hur tycker du att parkerna sköts i kommunen? Fråga 1, 4 på enklare formuläret. Det är främst de som bor i centrum av en tätort som ger positiva omdömen om hur parkerna sköts. 0 procent av dem som bor utanför en tätort saknar uppfattning om parkernas skötsel. Kvinnorna är något mer positiva till parkernas skötsel än vad männen är. Lite mer positiv är man också ju äldre man är. I övrigt är det inga stora skillnader mellan de olika gruppernas uppfattning. Bäst omdömen får parkerna i Enköping, Karlshamn, Piteå, Skellefteå, Varberg och Boden. Även 1998 var Karlshamn och Boden bland de kommuner som fick bäst omdömen. Några frågor ställdes även om lekredskapen och skötsel av lekparkerna/ lekplatserna. 49 procent har inte någon uppfattning om lekparkerna/lekplatserna. Det är främst barnfamiljer med barn upp till 1 år som har en uppfattning. Bland dem är det något större andel missnöjda än nöjda. Delas barnfamiljerna upp på småbarnsfamiljer med barn upp till 6 år och familjer med barn mellan 7 och 1 år, så är småbarnsfamiljer mer missnöjda. Det barnfamiljerna överlag är missnöjda med är att lekredskapen är tråkiga och trasiga samt att de är för få. Bäst omdömen får lekparkerna/lekplatserna i Alingsås, Boden, Karlshamn, och Skellefteå. Alingsås Avesta Boden Borlänge Borås Enköping Fagersta Falun Flen Gotland Hallsberg Halmstad Hylte Höganäs Karlshamn Kristianstad Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Lidingö Motala Mölndal Nybro Nyköping Partille Piteå Skellefteå Sollefteå Solna Strängnäs Svedala Tierp Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla Uppsala Varberg Vellinge Vänersborg Värmdö Växjö Ystad Örnsköldsvik Diagram 14. Hur tycker du att parkerna sköts i kommunen? Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". Parker 1

22 I centrum I bostadsområdena Eskilstuna Gävle Göteborg Helsingborg Jönköping Karlskrona Karlstad Köping Norrköping Norrtälje Sundsvall Söderhamn Örebro Östersund Diagram 15. Hur tycker du att parkerna sköts i kommunen? Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra" Hur tycker du att parkerna sköts i kommunen? Fråga 1 6 på detaljerade formuläret. Parkerna som ligger i centrum får högre betyg av medborgarna än vad parkerna i bostadsområden får. De som bor i centrum eller i utkanten av en tätort är mer nöjda med parkernas skötsel i centrum än vad de är som bor utanför en tätort. De som bor utanför tätort saknar uppfattning om parkernas skötsel i större utsträckning än de som bor mer centralt. De äldsta (65 74 år) är mer nöjda med skötseln av parkerna i centrum än vad de yngre är. Bland dem som är missnöjda med hur parkerna sköts beror missnöjet främst på att det är skräpigt i parkerna. Bostadsparkerna får bättre omdömen ju mer centralt man bor. Återigen saknar en stor andel av dem som bor utanför en tätort uppfattning. De som bor i flerbostadshus är mer nöjda med bostadsparkerna än vad de som bor i småhus är, men även bland boende i småhus finns en ganska stor andel som saknar uppfattning. Även när det gäller parkerna i bostadsområdena är de äldsta (65 74 år) mer nöjda med skötseln än vad de yngre är. Den främsta orsaken till missnöje med bostadsparkerna är att det är skräpigt. När det gäller skötsel av parker belägna i centrum får Söderhamn bäst omdöme. Mest nöjda med bostadsparkernas skötsel är man i Gävle, Norrköping och Helsingborg. Även 1998 var bostadsparkerna i Gävle och Helsingborg bland dem som fick bäst omdömen. Kritik på teknik 001

23 På frågan om vad man tycker om lekparkernas/lekplatsernas skötsel och lekredskap är det många som inte har någon uppfattning. De som har en uppfattning är helt naturligt barnfamiljer och då särskilt de med barn upp till 1 år. De som är missnöjda med skötseln och lekredskapen utgör en större andel än de nöjda. Främsta orsaken till missnöje är trasiga lekredskap. Jämförs kommuner så är de som bor i Gävle mest nöjda med skötsel och lekredskap. Även 1998 var Gävle bland dem som fick bäst omdömen. Parker

24 Prioriteringar inom parkverksamheten Blomsterarrangemang på gator och torg Blomsterrabatter i parkerna Gräsklippning i parkerna Ogräsrensning Skötsel av naturmark Städning i parkerna Lekplatser Parksoffor Annat Ej svar Diagram 16. "Till vad ska vi i första hand använda pengarna? Om vi får mindre pengar till parkverksamheten, till vad skall vi i första hand använda pengarna? Fråga 6 på enklare formuläret. Vid minskade resurser är det enligt de flesta grupper viktigast att satsa på städningen. Därefter är önskemålen tämligen jämnt fördelade mellan blomsterarrangemang på gator och torg, lekplatser, gräsklippning i parkerna och annat. Alla grupper önskar städning i första hand utom barnfamiljer med barn upp till 6 år som i första hand önskar lekplatser. För barnfamiljer med barn mellan 7 1 år är det lika viktig med städning som med lekplatser. Jämförs kommuner så framgår att städning är viktigast för de flesta kommuner. I Kävlinge och Sollefteå är det ungefär lika viktigt att satsa på lekplatser som på städning. I Avesta är gräsklippning i parkerna viktigast. Invånarna i Tierp och Boden tycker att gräsklippning och städning är viktigast. I Flen och Hylte är gräsklippning och lekplatser lika viktiga. I Piteå är det viktigast att satsa på lekplatser. Invånarna i Vellinge tycker att det är viktigast med skötsel av naturmark. I Värmdö är både skötsel av naturmark och städning viktigast. I Motala är fyra områden lika viktiga: gräsklippning, städning, skötsel av naturmark och lekplatser. Trosaborna har tre områden som lika viktiga: städning, lekplatser och gräsklippning i parkerna. I Ystad är följande tre områden viktigast att satsa på: städning, blomsterarrangemang och gräsklippning. 4 Kritik på teknik 001

25 Om vi får mindre pengar till parkverksamheten, till vad skall vi främst använda pengarna? Fråga 4 på detaljerade formuläret. Summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera fler alternativ. För alla grupper är städningen i särklass viktigast utom för familjer med barn upp till 6 år som i första hand vill ha lekplatser och därefter städning. För barnfamiljer med barn mellan 1 och 17 år är städning och lekplatser lika viktiga. Mycket få ( procent) vill ha isbanor respektive vattenanläggningar vid knappa resurser. Vid en jämförelse framgår det att städning av parkerna är den åtgärd som kommer i första hand i alla kommuner. I Norrtälje kommun är städning, lekplatser och blomsterarrangemang de vanligaste önskemålen. Blomster arrangemang på gator och torg Blomsterrabatter i parkerna Gräsklippning i parkerna i centrum Gräsklippning i parkerna i bostadsområdena Ogräsrensning Skötsel av naturmark Städning i parkerna Lekplatser Isbanor Vattenanläggningar Parksoffor Annat Ej svar Diagram 17. "Till vad ska vi i första hand använda pengarna? Prioriteringar inom park

26 Vattenkvalitet Alingsås Avesta Boden Borlänge Borås Enköping Fagersta Falun Flen Gotland Hallsberg Halmstad Hylte Höganäs Jönköping Karlshamn Karlstad Kristianstad Kungsbacka Kungälv Kävlinge Köping Landskrona Lidingö Motala Mölndal Norrtälje Nybro Nyköping Partille Piteå Skellefteå Sollefteå Solna Strängnäs Svedala Tierp Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla Uppsala Varberg Vellinge Vänersborg Värmdö Växjö Ystad Örebro Örnsköldsvik Vad tycker du om kvaliteten på vattnet? Frågan om vattnets kvalitet ställdes enbart till dem som har kommunalt vatten. Andelen med kommunalt vatten varierar från 51 procent i Norrtälje till 94 procent i Partille. I de flesta kommuner är vattnet av bra kvalitet. I Avesta, Borlänge, Kungsbacka, Nybro, Timrå, och Karlstad tycker 95 procent eller mer av de tillfrågade att vattnets kvalitet är bra. Även 1998 fanns Kungsbacka bland de kommuner med bäst vattenkvalitet. Bland dem som är missnöjda med kvaliteten är den vanligaste orsaken till missnöje att vattnet smakar illa. Att vattnet håller en hög kvalitet visar sig också genom att 86 procent av samtliga tillfrågade dricker av vattenledningsvattnet flera gånger per dag. De flitigaste vattendrickarna finns i Karlstads och Örnsköldsviks kommun. En fråga gällde om man varit utsatt för störningar i vattentillförseln under det senaste året. Det är ungefär 1 procent som haft störningar och det har vanligen gällt avbrott i tillförseln. Diagram 18. Vad tycker Du om kvaliteten på vattnet? Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". 6 Kritik på teknik 001

27 Avlopp "Hur skadligt tror du det är att slänga/ spola ner olika föremål eller ämnen i avloppet?" Som framgår av diagrammet ovan tycker de tillfrågade att det är mest skadligt att spola ner lösningsmedel, färgrester, fotokemikalier och medicin. Minst skadligt att spola ner anser man det vara med hushållspapper och kaffesump. De äldsta år verkar genomgående tro att det är skadligare att slänga många av ovanstående produkter i avloppet än vad de yngre tror. Kvinnor verkar i något högre grad än män tycka att flertalet av ovanstående produkter är farliga att slänga. På en fråga om man tycker man har en bra eller dålig uppfattning om vad som är skadligt att spola ner svarar 77 procent att de anser att de har en mycket eller ganska bra uppfattning. Endast 6 procent tycker att de har en mycket eller ganska dålig uppfattning om detta och 15 procent svarar varken bra eller dålig uppfattning. Det är en större andel bland dem som bor i småhus som anser sig ha en bra uppfattning om detta än vad det är bland dem som bor i lägenhet. Bland de äldre (över 9 år) är det fler som anser sig ha bra uppfattning om detta, jämfört med de yngre. De kommuner där störst andelar av invånarna anser sig ha en bra uppfattning om vad som är skadligt att slänga i avloppet är Karlstad, Norrtälje, Örebro, Jönköping, Trosa, Gotland och Köping. Slam som gödsel Medicin Cigarettfimpar, snus Kaffesump Bomullspinnar Färgrester Lösningsmedel Fotokemikalier Dambindor Tamponger Kondomer Bomullstussar Matrester Hushållspapper Pappersservetter En fråga ställdes som löd Inom avloppsreningsverken produceras varje år en stor mängd slam som kan använ Diagram 19. Hur skadligt tror du det är att slänga/ spola ner följande i avloppet? Diagrammet visar dem som tycker det är skadligt (som valt 4 och 5 på en femgradig skala där 5 är mest skadligt). das som gödsel inom jordbruket. Om slammet uppfyller miljömyndigheternas krav känner du då någon tveksamhet att använda produkter som odlats på mark som gödslats med sådant slam? 10 procent säger att de känner mycket stor tveksamhet, 17 procent känner ganska stor tveksamhet, 8 procent känner liten tveksamhet och 19 procent känner ingen Vatten & avlopp 7

28 Alingsås Avesta Boden Borlänge Borås Enköping Fagersta Falun Flen Gotland Hallsberg Halmstad Hylte Höganäs Jönköping Karlshamn Karlstad Kristianstad Kungsbacka Kungälv Kävlinge Köping Landskrona Lidingö Motala Mölndal Norrtälje Nybro Nyköping Partille Piteå Skellefteå Sollefteå Solna Strängnäs Svedala Tierp Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla Uppsala Varberg Vellinge Vänersborg Värmdö Växjö Ystad Örebro Örnsköldsvik Diagram 0. "Hur tycker du att vattenverket lever upp till målet att kontinuerligt leverera ett gott och rent dricksvatten?" Andel som tycker att man är mycket eller ganska bra på att leva upp till målet. tveksamhet alls. 1 procent svarar att de inte vet och 1 procent har hoppat över frågan. De som bor i småhus är mer tveksamma till att använda sådana produkter än vad de som bor i lägenhet är. Ju äldre man är, desto mer tveksam är man till att använda sådana produkter. Störst andel tveksamma invånare finns i Timrå, Kungälv och Fagersta. "Ett mål för vattenverket är att kontinuerligt leverera ett gott och rent dricksvatten. Hur tycker du att vattenverket lever upp till detta mål?" Lägst andel som svarat att kommunen är mycket eller ganska bra på att leva upp till målet är 69 procent och högst andel är 97 procent. I kommuner är det 90 procent eller mer som anser att man mycket eller ganska bra lyckats med att leva upp till detta mål. De som bor i flerbostadshus tycker inte i samma utsträckning som de som bor i småhus att kommunen lyckas leva upp till sitt mål. En fråga ställdes också om huruvida reningsverket lever upp till sitt mål att omhänderta och rena avloppsvattnet. Denna fråga var svårare att ha en uppfattning om: nära procent saknar uppfattning. I snitt så anser drygt 60 procent att reningsverket lever upp till målet. Det är svårt att jämföra resultaten mellan de olika medverkande kommunerna då andelen vet ej varierar mellan 18 och 4 procent i olika kommuner. Den största andel som anser att man lyckas tycks finnas i Nybro, Motala, Timrå, Trollhättan och Enköping. 8 Kritik på teknik 001