Utställning om en ny generation. Intervjuer. Arvet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utställning om en ny generation. Intervjuer. Arvet"

Transkript

1 Utställning om en ny generation Intervjuer Arvet

2

3 Arvet Arbetsgrupp: Erkki Vuonokari Projektledare Paula Tapiola Intervjuer, översättning och foto Hanna Kangassalo Intervjuer och översättning Kai Kangassalo Foto och grafisk form Markku Huovila Utställningens namn och signumbild Maziar Farzin Granskning av texterna på svenska Sverigefinländarnas arkiv 2012 ISBN:

4 Förord I vandringsutställningen Arvet står sverigefinnar från andra och tredje generationen i blickfånget. Dessa generationer utgör nästan en halv miljon av Sveriges invånare. Det centrala temat i utställningen är möjligheten att föra över språk och kultur till framtida generationer. Utställningen berör även sverigefinnars kulturliv, identitet, finskspråkiga förskolor, tvåspråkiga minoritetsskolor och kommunernas möjligheter att erbjuda finskspråkig service. Utställningen är personlig: människor berättar om sitt liv med sitt rätta namn. Personerna vi möter representerar ett flertal yrken och roller. På det sättet speglar utställningen det sverigefinska samfundets utveckling. När hundratusentals finländare flyttade från Finland till Sverige under 1950-, 60- och 70-talen var nästan alla av dem arbetare. Numera är situationen en annan: sverigefinnar finns inom alla yrken och i alla positioner. På det sättet bryter utställningen med den gängse uppfattningen om att sverigefinnar enbart hör till arbetarkollektivet. Sverigefinnarnas historia är inte utan svärta: majoritetssamhället har under olika tidsperioder strävat efter att assimilera sverigefinnarna. Valmöjligheterna har för många ofta varit begränsade. Många sverigefinnar har även upplevt förödmjukelser i sin vardag. Därför härrör ett av utställningens teman från konstnären Markku Huovilas bild Arvet, som på finska betyder ärren. Det finns många exempel på dessa ärr i utställningen men dess grundton är ändå positiv och har blicken riktad mot nutid och framtid. Ett innerligt tack till er alla som lät er presenteras i ord och bild. Jag skulle våga mig påstå att ert bidrag kommer att betyda ett lyft för sverigefinnarnas självkänsla, öka intresset för det finska språket och för sverigefinnarnas kultur. Välkomna att bekanta er med nutida sverigefinnars liv! Erkki Vuonokari Projektledare

5 Intervjuer Tanja Lorentzon, skådespelare Jag har gjort min röst hörd... 6 Familjeläger på Värmdö Språkbad för barn och vuxna... 7 Max Peezay, musiker berättar Tom Pihas historia... 8 Aino Gröndahl, juridikstuderande Människorna pekade på oss... 9 Tommy Myllymäki, mästerkock Hemligheten är kryddningen Viktor Littmarck, musiker Den finska tangons framtid finns i Sverige Niklas Mulari, bildkonstnär Det är bra att känna till reglerna så att man kan bryta mot dem sedan Mikko Viitala, mediakonsult Mina föräldrar gjorde ett medvetet val Laura Nordgren, mamma Jag vill använda finska! Katri Vähäverkkomäki, lärare De försökte göra mig svensk Susanna Levonen, operastjärna Man måste äga orden Sanna Posti-Sjöman, chefredaktör Sheriffi är vårt gemensamma kärleksbarn Eija Hetekivi Olsson, författare Segregation är en stämpel, att bli sedd som sämre Kolina van den Berg, skådespelare Jag vill inte utarma språket Markku Huovila, tecknare och illustratör Ordsvängningar som passion Isac Valtonen, tävlingsförare tänker representera Finland i Formel Arto Pajuvirta, informatör Den största utmaningen är att nå den andra och tredje generationen Anneli Hulthén, kommunalråd Jag kan inte äta blåbär utan att tänka på Finland Hanna Leppänen Ahonen, rektor På vilket sätt värnar vi om tvåspråkighet?... 25

6 Tanja Lorentzon skådespelare Jag har gjort min röst hörd Någonstans i mig så gömmer sig de finska orden. Om jag bara hittar ingången så kommer jag höra min mun säga ljuden och mitt öra kommer att förstå. Jag pratade flytande finska tills jag var fyra år. Citatet är hämtat ur Tanja Lorentzons monolog Mormors svarta ögon. Det är en berättelse om kvinnor från tre generationer. Mormor som förlorade sin man i finska vinterkriget och blev ensam med två barn, mamman som med sin man flyttade från Finland till Tumba i början av 1960-talet och så Tanja själv. Pjäsen ger en inblick i Finlands nutidshistoria och arbetskraftsinvandringens stora år. Men framför allt handlar den om Tanjas sorg över att hon förlorat sitt finska språk. När pappan lämnade familjen för en annan kvinna, började Tanjas mamma och systrar prata svenska med varandra. Tanja: Mamma! Varför har du inte lärt oss finska? Mamma: Jaa det Tanja: Varför har du inte lärt oss finska? Mamma: Ja Vi slutade ju prata finska när din pappa flyttade. Tanja: Varför? Mamma: Jag tyckte att det var bättre att ni lärde er bra svenska. Att ni blev riktigt svenska. Tanja: Jag blir kallad Finnen, Finnpajsarn, Finnjävel! Folk spelar upp fulla finnar för mig hela tiden. Och till vilken nytta? Jag är ju inte ens en finne. Jag är ju bara en fuskfinne. Jag är frustrerad över att jag inte fått språket. Jag har anklagat min mamma under åren i olika åldrar. Jag har frågat henne så många gånger. Hur kunde du? Hur kunde du? Tanja Lorentzon Mormors svarta ögon Dramaten Foto: Niklas Forsström Men med tanke på den tiden, samhället och mentaliteten, så kan jag förstå hennes val, säger Tanja. Tanja ville ha hemspråk, men fick det inte, eftersom familjens gemensamma språk inte var finska. Ingen finska hemma, ingen hemspråksundervisning på skolan. Jag kan tre meningar på finska! Pieniä tyttöjä tulee. Haluatko sinä mennä keinumaan och haluan piimä. Det är mitt liv på finska. Tre små flickor skall komma. Tillsammans kan vi antingen gå och gunga eller äta filmjölk. Intervju: Paula Tapiola Tanja började skriva på monologen när hon skulle återvända till sitt jobb på Dramaten efter att hon varit föräldraledig med sitt tredje barn. Det handlade väldigt mycket om min egen situation. Det kändes viktigt att spela något som var angeläget om man nu skulle vara borta från sina barn. Jag hade inget att landa i när jag kom tillbaka. Regissörer jag brukade jobba med hade slutat. Och då tänkte jag att jag skriver något själv. Och det var självklart att det var det här. Tanja gjorde research och skrev på monologen av och till under tre år. Hon läste om finnarnas historia i Sverige, särskilt om arbetskraftsinvandringen, dåtida personaltidningar och dagstidningar samt gjorde flera intervjuer med sin mamma och systrar. Jag sög i mig all information jag kunde hitta. Det är viktigt att påminna svenskar om att sverigefinnarna finns, påpekar hon. Inom kulturen har det gjorts en del de senaste åren: Susanna Alakoskis Svinalängorna, Anna Järvinens och Markus Krunegårds skivor, Nanna Huolmans film Kid. Vi är ändå ganska få som berättar dessa berättelser. Det är en av de sakerna som känns viktigast att inte låta det här försvinna ur historieböckerna. Vi är ju en del av Sveriges historia! säger Tanja. Pjäsen har både inneburit ett avslut på barndomstrauman och inte gjort det. Den där känslan av att vara andra klassens medborgare, vilket var jävligt jobbigt och gjorde mig arg och revanschsugen när jag var liten, den är borta. Där behöver jag inte bevisa något. Jag har gjort min röst hörd. Vad jag håller på med nu, och vad jag inte är klar med, är att ta till mig språket. Jag måste bli av med prestationsångesten som jag har. Jag vågar inte sätta ihop en mening eftersom jag är rädd för att göra fel. Jag kämpar med det, tvingar mig själv att beställa på finska i Finland och försöker förstå vad de säger tillbaka. Tanja har läst 20 poäng i finska vid Stockholms universitet. Hon tänker också prata med sina tre barn om möjligheten att få hemspråksundersvining i finska. Hennes äldsta dotter har hon redan pratat med, men hon var inte intresserad; hon känner sig svensk.

7 Familjeläger på Värmdö Språkbad för barn och vuxna En grupp två- till treåringar och deras mammor samlas runt Hannele Iivonen. Barnen får välja bitar av filttyg i två olika färger och komponera mönster av dem. Vitt och blått är populärt, men många väljer också turkost och lila. Genom sticka en nål genom tygbitarna får man dem att fastna i varandra. Sedan vrider man filten runt en tvål, och Hannele tar fram en nylonstrumpa. Vad är det här för något? hon frågar treårige Kalle. Vad är det för konstigt? En strumpa! Kalles ansikte spricker in i ett leende. Hannele tränger tvålen in i strumpan och vrider strumpan tight runt om den. Det är Kalles jobb att gnugga strumpan och tvålen inom den så länge att tvålen börjar skumma genom strumpan. Plötsligt öppnas bastudörren i närheten och tre tjejer i tioårsålder springer ut till piren och hoppar ner i havet skrikande. Vattnet är kallt, men snart är ett hopprally i gång. Det är början av augusti, och 13 familjer har samlats på ett familjeläger arrangerat av Stockholms finska förening i Norrnäs, Värmdö. Det är 13 vuxna och 21 barn som deltar. De yngsta är ett och ett halvt år, de äldsta tolv. Det är underbart att titta på de här små. Var får de all sin energi ifrån, farten och tempot? För mig är det viktigt att se vart och ett av barnen som en individ. Jag tror att barnet stärks när hon eller han får uppmärksamhet, förklarar Hannele Iivonen som är förskolelärare, specialiserad i musik. Hannele pratar konsekvent finska med barnen, men kan repetera vissa, särskilt viktiga saker på svenska så att alla verkligen förstår vad hon säger. Hon spelar och sjunger med barnen i lägret, särskilt på förmiddagarna. På eftermiddagar är det mest ledig tid, men oftast tillbringar man den tillsammans, spelar, bastar och grillar. Kalle är nästan klar med sin tvål. Filten sköljs i varmt och kallt vatten tre gånger, så att den fastnar i tvålen och formar sig kring den. Hannele Iivonen låter inte Kalle delta i denna fas, eftersom vattnet är riktigt hett. Kalle och hans mamma, Wilhelmina Sehlen, får följa göromålet på avstånd. Wilhelmina flyttade från Tammerfors till Märsta norr om Stockholm när hon var ett och ett halvt år gammal. Hon är gift med en svensk och har inte så många finskspråkiga vänner, så hennes möjligheter att prata finska i vardagen är få. Hon skriver på sin doktorsavhandling i molekylärgenetik och hoppas att bli Intervju: Paula Tapiola Foto: Mirja Huusko och Paula Tapiola färdig med den inom ett par år. För henne spelade språket en stor roll när hon bestämde sig för att delta i lägret. Min egen finska är inte hemskt bra. De äldre generationerna, mormor och morfar, har dött. Trots att finskan är ett litet språk, så tycker jag att den är viktig om man får den gratis. Jag kan ju i alla fall försöka föra den vidare till mina barn, förklarar Wilhelmina Sehlen. Hon försöker prata finska med Kalle och ettåriga Anna, men familjens gemensamma språk är svenska. Så är det även i Anne Katainens familj. Hon är född i Uppsala, och hon känner till Norrnäs ända sedan barnsben. Hon kom hit för första gången när hon var sju år gammal och deltog i barn- och musikläger under flera somrar. Jag har riktigt trevliga minnen härifrån. Det var härligt att simma och basta här. Dessutom är läget underbart, det är så fint med naturen runt omkring. Det är en tradition som jag vill föra vidare till mina egna barn, berättar Anne. Hennes söner Marcus och Douglas Jonsson är sju och nio år gamla. Det här är deras andra besök på lägret. De sitter vid ett bord och pysslar, träder pärlor på ett snöre. Det ska bli armband. Douglas tycker att det är både roligt och tråkigt på läger Det är tråkigt att sjunga. Jag gillar inte att sjunga. Men det är roligt att bada och att äta, berättar Douglas på svenska. Man bjuder deltagarna på finsk mat på lägret, och idag ska det bli finsk korvsoppa till middagen. Min önskan är att mina söner skulle kunna finska. Jag är själv nöjd över att ha behållit språket och jag hoppas att mina söner behåller den också. Det är min stora önskan. Det handlar om traditioner, finska är mitt modersmål och mitt känslospråk, påpekar Anne. Barnen runt Hannele Iivonen har försvunnit till nya äventyr. En halv timme har gått, och kvar finns ett gäng mammor som pysslar ivrigt med tvålarna. Bland dem är det självklart att det pratas finska. På så vis är familjelägret också ett språkbad för andra generationens sverigefinska föräldrar. Absolut. Det är det som är gemensamt för oss föräldrar, att vi har ett gemensamt språk. Det för oss samman, trots att vi har olika bakgrund och intressen. Vi delar det finska språket och de finska traditionerna med varandra, säger Anne Katainen.

8 Max Peezay musiker berättar Tom Pihas historia Max Peezay, eller Tom Piha som han heter privat, orsakade stora rubriker för några år sedan när ban importerade grime-musiken från England och släppte sin debutskiva Discokommitten. Då började han också pa allvar berätta sin egen historia. Den om att växa upp på berget med fett med finnar i en av Stockholms södra förorter. På åttiotalet var det sjukt mycket finnar har, fler an svenskar. I fotboll eller bandy var det alltid finnarna mot resten. Tom Piha, en av rapparna Fjärde världen och mannen bakom artistnamnet Max Peezay pratar om Henriksdalsberg. En av få miljonprojekt i en av Sveriges rikaste kommuner, Nacka. Där, i en ring av höghus, ligger fritidsgården där Tom Piha hittade musiken i slutet av 80-talet. Det var just när hiphopen börjat sippra in i det svenska musikmedvetandet via MTV, som Tom blev medlem i kommitten som chefade över gårdens discon. Vi spelade allt mojligt: hiphop, techno, ballader... Det var efter det jag började skriva, berättar han. Discokommitten blev också namnet på hans första platta som Max Peezay, debutanten som redan innan skivan slapptes 2006, hyllades av en stor skara musikjournalister. Genren grime, den svårdefinierade hybriden mellan garage, techno och hiphop, var någonting helt nytt i Sverige. Tom hade hittat den i Englands östra förorter och inspirerats till att göra någonting liknande. Jag blev sa grymt imponerad. Det kändes som hiphop men var något helt nytt. Det hade ju inte hänt någonting inom den svenska hiphopen på tio ar, fråga vem som helst! Jag var tvungen att testa. Max Peezay-skivan markerade också en ny era i Tom Pihas artisteri. Den då han började berätta om sin bakgrund. Tillsammans med Matte Fjärde världen, hade de kommit överens om att inte prata om vilka länder de hade sina rötter i. De gillade inte blatte- och svennetänkandet och lät de det hellre vara osagt. Om man pratar om vilka länder man kommer från, kan det bli sa att man stänger ute folk. Men nu med Max Peezay har jag börjat berätta min historia. Den historien handlar inte sa mycket om Finland, utan Intervju: Hanna Kangassalo och Paula Tapiola Foto: Kai Kangassalo just om förorten dar dit hans föräldrar kom som en del av arbetskraftsinvandringen. Under 80-talet befolkades Henriksdalsberg av fler finnar än svenskar. I sport var det finnarna mot resten, som han säger. Tom gick i finsk klass och trots att pappan hade svenska som modersmål, hade familjen finska som hemspråk. Pappa var musiker i Finland. Här jobbade han hela tiden, men spelade ändå på helgerna, humppa, vilket han inte alls tyckte om. Det var bara för extrapengarna. Pappan som egentligen var proggmusiker, har haft stor inverkan på Toms karriärsval. Men kanske inte på det mest uppenbara sättet. Han uppmuntrade Tom att spela instrument, fiol och piano. Farsan försökte liksom tvinga mig till allt. Sa jag började med hiphop som var den enda musikstil som han inte tyckte var musik over huvud taget. Det var val därför jag gjorde det, (skratt). Har han förlåtit dig? Nja, det är väl snarare sa att han bar bett mig om förlåtelse för att han inte riktigt förstår min musik. Nar jag var yngre frågade ban alltid vad det som gjorde hiphop till hiphop, med tanke på att det mesta är samplat. Det var inte så lätt att förklara. Men det där har hjälpt mig massor. Att jag tvingats fundera mycket over vad jag gör och se till att det svänger sa pass mycket att det kan bli godkänt hemma. Tom Piha är verkligen ingen gröngöling på den svenska musikscenen. Tillsammans med parhästen Matte i Fjärde världen har han sedan 1998 levererat mustig hiphop till folket. Man kan nästan saga att de ar veteraner. Det ar fantastiskt. Det ar nu man kan man börja säga kloka grejer. Men man får se upp så man inte blir för mycket som en lärare för de yngre. Risken finns ju, konstaterar han. Andå är lärare just vad han är. Vid sidan av skivbolagsjobb, inspelningar och gigs, håller han i en hiphopkurs för traktens ungar på fritidsgården. Det är på fritidsgården vi träffas, samma gård där han DJ:ade på discon en gång i tiden. Därmed har Tom Piha återvänt till sina rötter på fler an ett sätt. Jag frågar honom hur det var att vaxa upp i Henriksdalsberg. I de rikas ögon har det här alltid varit ett dåligt ställe med mycket kriminalitet. Det var de som skrev i tidningarna bar

9 och därför blev den bilden den förhärskande. Moderaterna föreslog ju till och med att man skulle bygga en mur kring området. På riktigt? Ja, det var på 80-talet någon gång. De ville stänga in oss (skratt). Men om man tanker efter ar det bar en väldigt trygg plats. Jag skulle vilja att mina barn också växer upp här. Aino Gröndahl juridikstuderande Människorna pekade på oss Pride i Riga 2007 blev en vändpunkt i Aino Gröndahls liv. Paraden ställdes på grund av säkerhetsskäl och deltagarna slussades till en inhägnad park. Där bevakades de av 2000 poliser. Gröndahl uppskattar antalet paraddeltagare till högst 200 personer. Ändå började ilskna letter snabbt samla sig på andra sidan staketet. Människorna pekade på oss. Några spottade. Föräldrar lyfte sina småbarn mot staketet och varnade dem antagligen för att inte bli som oss. Det var en chockerande upplevelse att vanliga människor kunde känna en sådan enorm ilska mot oss, säger Aino. Ett par timmar senare beslutade polisen att tömma parken och de närvarande fördes till bussar som skulle ta dem ut ur staden. Då kastade någon i folkmassan ett hemgjort sprängmedel som träffade en lett bakom Aino. Mannen skadades, men inte allvarligt. Det fick mig att tänka på att jag snart skulle tillbaka till Uppsala, men för de lettiska homo-, bi- och transsexuella var det vardag. De riskerade sina familjeband och arbetsplatser i och med att de deltog i evenemanget och Riga ligger bara 40 minuter med flyg från Stockholm. Händelsen fortsatte att plåga Aino Gröndahl och hon pratade om det en hel del med sin mamma. Hon hade haft ett sabbatsår efter gymnasiet och nu funderade hon på vad skulle börja studera. Jag ville påverka i ett större sammanhang och också leva på det jag gör. Jag är tvåspråkig och språk har alltid intresserad mig. Jag har många åsikter och man måste kunna argumentera för dem på ett logiskt sätt om folk ska lyssna och ta en på allvar, förklarar Aino. Intervju och foto: Paula Tapiola Mamma föreslog att jag skulle bli advokat. Då skulle jag kunna använda språket, argumentera och tala för mänskliga rättigheter. Aino mamma är docent Satu Gröndahl, forskare i finskugriska språk och litteratur. Mamma har alltid talat varmt om minoritetsspråk. För mig har det varit självklart att det finns utrymme i Sverige för människor som pratar olika språk, har olika bakgrund, kulturer och erfarenheter. Men samhället, majoriteten och normerna betyder att vissa hamnar i sämre läge och det inte är bra. Aino har trivts vid juridiska fakulteten, trots att hon uppfattar det som en heteronormativ och konservativ miljö. Hon är specialiserad på mänskliga rättigheter och vill hjälpa asylsökande homo-, bi- och transpersoner. Tolkningen av lagen är inte som den borde vara. Man borde höja kompetensnivån inom Migrationsverket. Kan man till exempel avvisa en homosexuell man till Iran? Skiljer sig situationen för homosexuella, lesbiska eller transsexuella personer? Om myndigheterna inte har tillräckligt med kunskap, avvisar man människor som inte borde avvisas, påpekar Aino. Hon har kartlagt de asylbeslut som Migrationsverket tagit när asylsökaren har hänvisat till sin sexuella läggning. Enligt Aino kommer Migrationsverket ofta med dåligt underbyggda och egensinniga beslut som strider mot lagens syften. Jag har varit i kontakt med personer som har sökt asyl och fått ett negativt beslut. Jag vill representera dessa människor, konstaterar Aino.

10 Tommy Myllymäki mästerkock Hemligheten är kryddningen Intervju: Hanna Kangassalo och Paula Tapiola Foto: Kai Kangassalo Att han skulle bli kock bestämde han sig för under ett sommarlov i Finland. Det blev han också vann Tommy Myllymäki Sveriges mest prestigefulla kocktävling och 2011 tog han silver i världsmästerskapen. I början av 2007 arbetade han fortfarande som köksmästare på Stockholmskrogen Pontus by the Sea och drömde om att starta sin egen restaurang. Serveringspersonalen hade just börjat duka upp för lunchen när vi träffade honom där första gången. Han såg trött ut. Några månader hade passerat sedan han blev utsedd till Årets Kock efter en rafflande final på Grand Hotell i Stockholm. Utnämningen gjorde hans redan långa arbetsdagar längre än vanligt. Utöver kökspassen på restaurangen hade han specialuppdrag, lagade mat i radio och träffade journalister. Ofta jobbade han 16 timmar eller mer, sex dagar i veckan. Den sjunde dagen läste han recept och antecknade idéer. Man orkar så länge det är kul. Visst är jag lite trött på morgonen men det tar sig under dagen, sa han. Efter restaurangskolan i hemstaden Katrineholm flyttade Tommy till Stockholm där han först gjorde arbetspraktik på en fin restaurang. Då var han nitton. Efter det följde några år av kockande på olika inrättningar i Stockholm och på Öland. Att flytta hit var som att börja på högskolan, säger han. Det var mycket jobb och dåligt betalt, men efter några år kunde jag börja kräva lite mer. Det viktiga var att jag lärde mig mycket. När man är tjugo kan man ha jättebra fantasi men man vet inte hur man ska få det att hamna på tallriken. Men när man jobbar några år lär man sig av andra kockar, man testar olika tekniker och till sist kan man det. De första kockarna han inspirerade av var kvinnorna i hans familj. Hans mamma jobbade långa pass på Eriksson, liksom många andra finländare i Katrineholm, men såg alltid till att det fanns hemlagad mat på bordet. Ofta hängde han också i köket hos sin moster som brukade ta hand om honom på eftermiddagarna. Somrarna spenderande han i Lestijärvi i Finland och då hjälpte han mormor med den traditionella finska husmanskosten. Karelsk stek, kött och potatis, olika soppor Och nävgröt! Det kan jag fortfarande inte laga själv. Det är kornmjöl och vatten som kokas ihop till en gegga som man äter med fläsk och smör. Det är en jättegammal traditionell maträtt som finnarna tog med sig till Värmland, berättar han. Men den som fick honom att bestämma sig för kockyrket var inte mormor utan en några år äldre kusin. Vi brukade fiska ihop på somrarna. Jag var väl tolv år när han sa att han skulle söka till en kockutbildning och då kände jag att jag också ville göra det. Han brukade alltid laga till fisken vid fått, och jag såg på och lärde mig hur man gjorde. Enligt Tommy är förutsättningen för att bli en bra kock är att verkligen gilla mat. Det gör han och listan på hans favoriträtter är alldeles för lång för att skrivas ut här. Det mesta är gott om det bara är väl tillagat och ordentligt kryddat. Många undrar varför restaurangmat smakar så bra. Hemligheten är kryddningen. Man ska salta och peppra ordentligt, tipsar han. Fyra år senare, hösten 2011, har Tommy fortfarande långa arbetsdagar. Han äger två restauranger: Julita Wärdshus på den sörmländska landsbygden och Bistro Stortorget i Katrineholm. Det var tidigare ett hamburgarställe. Jag har vunnit tävlingar och gjort matprogram i tv, men för det tycker jag inte att alla restauranger behöver vara så fina. Stortorget är ett ställe dit man kan komma när man känner för det. Man kan ta en öl eller en kaffe om man vill. Det är en enkel restaurang. Julita Wärdshus är däremot finare. Det ligger mitt i ett vackert landskap och en viktig del av konceptet är de lokala råvarorna. På menyn finns det såväl lokalt fiskad gös som griskött från närbelägna gårdar. Huvudrätterna kostar lite under 300 kronor. Förutom att han driver två restauranger håller Tommy 10

11 som bäst på att planera upp en ny meny åt ett ishockeylag i HV71. Han drömmer om att ta sig ett ordentligt sommarlov i vinter. Lediga dagar har varit en sällsynt lyx under de senaste åren. Hela 2010 gick till att förbereda sig för VM. Han tränade 4000 timmar. Silvermedaljen fick han för en förrätt av hafskräfta, grillat lamm med spenat, getost, rödbetor och tryffel samt en efterrätt av morot med havtorn, fem kryddor och vit choklad. Viktor Littmarck musiker Den finska tangons framtid finns i Sverige Intervju: Paula Tapiola Foto: Månskensorkestern Den finska tangons framtid finns i Sverige, påstår Viktor Littmarck, 29 år och grundare av Månskensorkestern. Bandet är främst känd för de Tangopalatsi-kvällar som arrangeras på Södra Teatern i Stockholm. Orkestern har två sverigefinska och tre svenska medlemmar. De spelar finska tango- och schlagerlåtar från och 1950-talen som sjungs på finska av solisten Darya Pakarinen. På Tangopalatsi trängs trendmedvetna, svenska 20-åringar med finländare som flyttade hit under de stora invandringsåren i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Jag tror att alla tycker det är kul med en blandad publik. Det är ganska ovanligt, det finns så mycket ålderssegregation. Vi tycker att det är lika kul att se 20-åringar som 75-åringar i publiken. Den finska musiken, den är sorglig och på allvar. Det är inte så vanligt inom den svenska underhållningskulturen, säger Viktor som tror att detta är hemligheten bakom succén. Dessutom handlar det om dans. Vår idé utgår ifrån att sprida danskultur inom Stockholms klubbscen. Det finns danskultur i Sverige, men jag gillar inte den svenska dansmusiken. Ledstjärnorna för Tangopalatsi är att älska, lida och glömma, med andra ord den underbart olyckliga kärleken. Tangopalatsi marknadsförs som Sveriges enda tangoklubb och förutom musiken bjuder man på dansklasser och tangokaraoke under kvällarna. Hösten 2011 arrangeras dock endast en Tangopalatsi, i december. Orkesterns solist Darya Pakarinen har flyttar till Växjö och två av musikerna har fått barn, så orkestern lever i en slags övergångsperiod. Viktor har dock gott om framtidsplaner. Orkestern kan kanske spela mer med gästande solistartister. Littmarck har fört prelimnära samtal om en gemensam turné med den finska tangokungen Saska Saarikoski kommande sommar. Dessutom ger orkester ut sin första skiva hösten Låtarna spelades in av hela orkestern samtidigt och på en gång för att likna en live -spelning. Bandningen gjordes analogiskt. Ljudet och det analoga soundet passar oss riktigt bra. Musikernas rötter finns inom indie-musiken, men Littmarck betonar att Månskensorkestern spelar tango traditionellt, med en retrostil. Utvecklingen av tango- och schlagermusiken i Finland har inte påverkat orkestern. Den finska tangon har förlorat sina rötter. Den liknar pop, rock och disco. Vi spelar traditionell, enkel och gammaldags tango här i Sverige, säger han. Vi var på tangomarknaden i Seinäjoki för ett par år sedan, och de Månskensorkestern. Viktor Littmark den tredje från höger. orkestrar som deltog var fruktansvärt dåliga. Hela evenemanget var mest tråkigt. Det vore kul att åka dit med en tiomannaorkester och visa finländare hur tango kan låta. 11

12 Niklas Mulari bildkonstnär Det är bra att känna till reglerna så att man kan bryta mot dem sedan Intervju: Hanna Kangassalo och Paula Tapiola Foto: Kai Kangassalo Konstnären Niklas Mulari målar spontant utan att på förhand veta var det ska leda. När han jobbar lyssnar han på jazz, klassisk, eller elektronisk musik, och precis som en elektromusiker samplar han idéer från andras konstverk. Jag kan titta på något konstverk och se en detalj som jag vill låna. Men det kan även vara från tidningar och musik. Det är svårt att säga varifrån var alla idéer och inspiration kommer, allt man är med om samlas ju i ens ryggsäck. Regnet duggar tätt från de mörkgrå molnen utanför Niklas Mularis ateljé. Den ligger högst uppe i en av Eskilstunas gamla industribyggnader och där inne är det betydligt mer färggrant. Stora målningar med klara, sprakande kulörer i modiga kombinationer står lutade mot väggarna. Glad konst kanske man skulle kunna säga, men det är inte hela sanningen. Oftast förknippas färger med glädje. Men det är även det motsatta, något tungt och sorgligt. Fast det kanske man inte ser vid första anblicken, säger Niklas. På köksbordet i den angränsade tvårumslägenheten har han dukat fram finsk brödost och espresso, något som han upptäckt smakar väldigt gott ihop. Niklas delar upp sin tid mellan Sverige, Finland och Norge. Hösten 2011 har han sin födelsestad Eskilstuna som bas. Samtidigt är han konstnärlig ledare för Nordiska Konstskolan i Karleby och tävlar om ett stort konstuppdrag i Norge blev han utsedd till årets Sörmlandskonstnär av Konstfrämjandet i Eskisltuna med motiveringen: Mulari målar är intuitivt och spontant och improvisationen spelar en stor roll i arbete. Han hämtar inspiration från allt han finner visuellt intressant och hans målningar kan beskrivas som abstrakt expressionistiska, med vissa figurativa element. Niklas växte upp i vad han beskriver som en typisk förort, färglös och trist till utseendet, med hus som mest såg ut som lådtravar. Skiftinge, som området heter, har länge dragits med ett ghettorykte. Men det stämmer inte, säger Niklas. Det finns inga ghetton i Sverige och att det var mycket kriminalitet var inget jag märkte av. Det var bra att växa upp där, det var nära till skogen och det fanns mycket att göra. Många finländare bodde i Skiftinge och Niklas gick i en finsk skola. Alla var inte så vänligt inställda till de finska barnen, men kommentarer som finnjävel gjorde att han och bara blev ännu finskare, mer finsk än någon som bor i Finland. Nu för tiden är det inte riktigt så, jag behöver inte hävda mig på samma sätt. Jag känner mig nog lika svensk som finsk, säger han. Vad finskhet och svenskhet egentligen står för är heller inte självklart. Men envisheten, den som gjorde att Niklas under skoltiden orkade med tre träningspass på en dag först fotboll, sedan boxning och slutligen innebandy ser han som ett finskt drag. Han tror också att det är envisheten som gjort att han bara kört på i konstvärlden, trots att det aldrig uppmuntrats i den arbetarklassmiljö som han kommer ifrån. Man skulle skaffa ett traditionellt jobb och försörjning, det var det som var grejen, säger han. Hans föräldrar tyckte visserligen att han skulle göra det han ville med sitt liv, men det har dröjt länge innan barndomskompisarna förstått vad han håller på med. De kunde fråga när jag skulle lägga av med den där konsten. Men nu när det visat sig att det går ganska bra verkar de faktiskt lite stolta över mig. De kanske inte förstår sig på min konst, men de har respekt för det jag gör. Att han började med konst var mest en slump. En kompis som skulle söka till en folkhögskola fick syn på några teckningar som Niklas ritat och frågade om han inte skulle Niklas Mularis verk på väggen av Arkivhuset i Eskilstuna hänga på. Tja, varför inte, svarade han. Skolan gav en bra grund att stå på, där fick man prova på massor av olika tekniker och studera färglära. Det är bra att känna till reglerna så att man kan bryta mot dem sedan, konstaterar han. 12

13 Mikko Viitala mediakonsult Mina föräldrar gjorde ett medvetet val Mikko Viitala är en kvart sen till intervjun och pratar i sin mobil när han anländer. Han arbetar som mediakonsult i den globala PR-byrån Cohn & Wolfe. Företaget anställer ca 1000 personer i Europa, Mellanöstern, Afrika, Asien och Nordamerika. Mikko, som är andra generationens sverigefinländare, poängterar att tvåspråkighet har gett honom konkret nytta inom arbetslivet. Dessutom står den finska arbetsmarknaden öppen för honom. Det är mycket handel mellan Sverige och Finland. Vår PRbyrå har representation i båda länderna, och det är bra för oss att kunna säga att vi har en finskspråkig medarbetare. Det ger mervärde, säger Mikko. Som sverigefinländare är jag annorlunda på ett bra sätt. Jag kan se saker ur ett annat perspektiv och jämföra vad som skiljer sig mellan Sverige och Finland. Lotta Weckstöm som har studerat finskheten i Sverige ur den andra generationens perspektiv, har konstaterat att byggstenarna i en sverigefinländsk identitet förutom språket är erfarenheten av att vara annorlunda. Man bygger upp sin finskhet genom att jämföra den med svenskheten. Jag känner mig inte som svensk, och samtidigt är jag ju det. Men vad är svenskhet idag? Sverige är mitt hemland, men Finland är mitt fosterland, säger Mikko som är född och uppvuxen i Järfälla norr om Stockholm. Han stannade hemma med sin mamma tills han var fyra, gick sedan hos en finskspråkig dagmamma, på en finskspråkig förskola och en finskspråkig klass vid Aspenäs skola. Vi hade en jäkligt bra lärare som upprätthöll ordning och disciplin och gav mycket läxor. Jag minns hur jag kunde gå längs skolans korridor och passera den svenskspråkiga A- klassen, där de krigade med papperstussar och bråkade, samma sak i B-klassen, men i den finskspråkiga C-klassen lyssnade man på klassisk musik och alla satt tysta och arbetade. Intervju och foto: Paula Tapiola För Mikko var övergången till ett svenskt högstadium lätt. Han slutade samtidigt med finskan, för skolan erbjöd hemspråksundervisningen på samma tid som bild. Medvetenheten om finskans betydelse har växt fram först senare. Jag har tänkt mycket på det ända sedan universitetet. Då blev jag medveten om att jag kunde ha nytta av finskan även i karriären. Mikko har använt finskan som ett aktivt arbetsspråk. Han pluggade först media och kommunikationsvetenskap på Stockholms universitet och sedan journalistik i Uppsala. Samtidigt skrev han artiklar till tidningen Ruotsin Sanomat. Efter studierna fick han jobb på Sveriges radios finskspråkiga redaktion Sisuradio och Sveriges Televisions Finska redaktion. Till en början fick jag kämpa med språket. Jag blev dock förvånad över hur mycket jag kunde. Jag hade orden inom mig. Det var en bra utmaning. Man måste vårda sitt språk. Många av mina kompisar kan prata finska, men det är få som kan skriva på finska, konstaterar Mikko. Mikko är gift med finska Jenni och tillsammans har de barnen Elias, 4 år, och Linnea, 8 månader. Föräldraskapet har ökat medvetenheten av språkets betydelse ännu mer. Det sägs ofta att tvåspråkiga barn får ett språk gratis. Det stämmer inte, man får inget gratis. Mina föräldrar gjorde ett medvetet val att prata finska med sina barn och låta oss gå i finskspråkig skola, mot samhällets rekommendationer. De vågade ta det beslutet. Även Mikko och Jenni pratar finska med sina barn, men Elias går på ett svenskspråkigt dagis. Det finns inget finskspråkigt dagis i Älvsjö. Vi får kämpa för språket. Det är mest svenskspråkiga barn i huset, och Elias pratar svenska med dem på gården. Jag tar in honom ibland bara för att prata finska med honom. Elias växlar mellan språken i ett nafs. 13

14 Laura Nordgren mamma Jag vill använda finska! Laura Nordgrens dotter Ursula skjuter ifrån med foten för att sätta gunghästen i rörelse. Hon befinner sig finska förskolan vid Slussen i Stockholm. Den lilla flickans blonda, självlockiga hår gungar snart i takten med hästen, fortare och fortare, samtidigt som hon på felfri finska berättar att hennes favoritmat är blodpudding. Fyraåriga Ursula Nordgren är tredje generationens sverigefinländare. Hennes mamma Laura pratade finska i sitt barndomshem, men med Ursulas pappa pratar hon svenska. Det var nära att Laura förlorade sin finska helt och hållet. Jag vet att min finska inte är så bra. Men den behöver varken vara bättre eller sämre än så här. Mina rötter är finska, men jag känner mig ganska svensk, eftersom jag har bott här hela mitt liv. Självklart är min identitet inte alltid den samma, jag utvecklas ju, säger Laura och skrattar litet. Laura föddes i Norrtälje 1975 och växte upp i Gamleby i norra Småland. Hon studerade i Uppsala och bor för tillfället i Stockholm. Laura fick hemspråk i skolan en timme i veckan fram till högstadiet. Hennes familj hade dock inga kontakter med andra finska invandrare och hon hade inga finskspråkiga vänner när hon växte upp. Den sociala biten med finländare saknades språkligt. När jag började plugga i Uppsala 1994, började jag förlora min finska. Jag pratade fortfarande finska med mamma, men när jag var i Finland, sade min kusin att jag börjat prata dålig finska. När hon pratade med sin familj var det lätt att ersätta finska ord med svenska. Hon var dock hela tiden intresserad av det finska språket och den finska kulturen. Intresset ledde henne två gånger till Karelen där hon letade efter familjens rötter med sin mormor på en gruppresa. - Jag förstod inte allt. Deras språk var så mångsidigt. Men det var roligt att lyssna på. De brydde sig inte så hemskt mycket över om jag förstod eller inte. Det viktigaste var berättandet i sig. Lauras mormor hade flyttat från byn Kaukola till Karleby-trakten i Österbotten fem år före kriget bröt ut, men saknaden Intervju och foto: Paula Tapiola efter Karelen fanns kvar. I Kaukola hittade Laura och hennes mormor trapporna till affären som familjen en gång ägt och bastuns grundstenar. När Lauras första dotter Nico föddes 2005, hade hon redan kommit till rätta med sin språksituation och identitet. Det kändes naturligt att prata finska med dottern. Jag vet vad jag inte kan. Jag kan inte flytande finska. Mitt språk är inte hemskt bra, men jag kan inte Jag vill ändå använda finska. Jag säger fel, men bryr mig inte om det. Jag lär mig hela tiden, säger Laura. Även Nico har gått på den finskspråkiga förskolan på Urvädergränd nära Slussen. Laura berättar: Det är kul. De blandar språken helt vilt och tillåts göra det. Det finns inga rätt eller fel när man pratar. De är tredje generationens finländare i Sverige, och till största delen svenska, men de har kvar språket. De kan prata med våra släktingar utan att någon behöver hjälpa till. Avdelningschefen för den finskspråkiga förskolan Varpu Furu anser att förskolan är ultimat för barn från tvåspråkiga familjer. Tvåspråkighet är dock inget man får gratis i förskolan. Det krävs samarbete mellan förskolan och föräldrarna om man ska bevara och utveckla barnens språk. Vi arbetar utifrån principen en vuxen, ett språk. Vi pratar inget annat språk än finska med barnen. Samtidigt anser vi att alla språk är lika värda, och barnen tillåts prata vilket språk som helst, förklarar Furu. Att barnet pratar är viktigare än vad barnet pratar. Språken utvecklas genom samtal. Om barnet pratar svenska, repeterar vi hennes ord på finska. Ibland är allt vi behöver säga mitä (vad) och barnet växlar automatiskt till finska. Även Lauras svenska man uppmuntrar barnen till att prata finska. Han försöker även läsa finska böcker för dem. Nu är det bara dottern Ursula kvar på dagis, Nico har börjat skolan en svenskspråkig nära hemmet. Det var ett svårt beslut. Det hade varit kul om Nico kunnat gå den sverigefinska skolan vid fridhemsplan, men det var kompisarna som avgjorde. Kompisar är så viktiga vid den åldern, och Nico fick tre nya första skoldagen! 14

15 Katri Vähäverkkomäki Lärare De försökte göra mig svensk Var borde jag vara?, frågar en elev läraren Katri Vähäverkkomäki på Sverigefinska skolan i Upplands Väsby. En del av lärare är sjuka, en del är på dagstur i Stockholm, så elevernas scheman är delvis omplanerade. Katri Vähäverkkomäki visar alla till sina klassrum, ger eleverna uppgifter och ser till att de sätter igång. Här finns 70 elever i grundskolan och 45 i förskolan. När Katri Vähäverkkomäki började för tio år sedan, var det dubbelt så många barn. Nu finns det fler elevplatser än elever i kommunen och konkurrensen mellan skolorna är stenhård. Katri anser att alla föräldrar inte förstår värdet av tvåspråkighet. Föräldrar tror att det räcker med att man prata finska hemma. Skolan väljer de snarare utifrån vilken skola som har fräschaste lokaler och snyggast gård, inte vilka som erbjuder ett tvåspråkighetsperspektiv, säger hon. Den sverigefinska skolan i Upplands Väsby eftersträvar en aktiv tvåspråkighet. En del av ämnesundervisningen ges på finska, en del på svenska. Eleverna pratar mest svenska med varandra under rasterna, men växlar språket till finska med läraren. De flesta eleverna är sverigefinländare i tredje eller fjärde generation. Det är lättare för dem att prata svenska. Men det beror också på klassen och vilka som går i den. I vissa klasser har vi barn som har flyttat hit från Finland och som enbart pratar finska hemma, i andra klasser har vi mest barn vars ena förälder är finsk och den andra svensk och de pratar ofta mer svenska hemma. Katri är själv andra generationens sverigefinländare, född 1979 i Gustavsberg söder om Stockholm, uppväxt i Hallstavik, nära Norrtälje. Hon har lagt märke till att barnens identitet har förändrats. Dessa barn de är inte finska eller svenska, de är sverigefinska. De blandar in en del svenska ord i sin finska, när de går till centrum säger de går centrumiin (det svenska ordet centrum med en finsk ändelse). I Finland kan de märka att man inte förstår allt som sägs. Det är som med finlandssvenskarna, man är en grupp med ett eget språk och kultur. Vi har varit så rotlösa: finnar här, svennar i Finland. Men nu har sverigefinskheten utvecklats och vi kan säga att vi är sverigefinländare. Det passar i alla fall in på mig. Jag kan ta de bästa bitarna av båda kulturerna. Intervju och foto: Paula Tapiola Katri berättar att det fanns gott om fördomar mot finska invandrarbarn i Hallstavik i slutet av 1980-talet och på 1990-talet. Hon gick i finska klassen under hela lågstadiet och fortsatte att läsa finska på svenska högstadiet och gymnasiet. De ropade finnjävel efter oss, kastade grus och spottade på oss. Sedan, på högstadiet, satt vi plötsligt i samma klass han som hade spottat på mig och jag, berättar Katri. Jag har alltid varit en tuffing, så jag brydde mig inte. Naturligtvis fanns det de som slutade prata finska. För mig har det varit tvärtom. När någon har skällt på mig, har jag bara blivit ännu mer finsk. Situationen förbättrades för de finska barnen i slutet av 1990-talen när Hallstavik började ta emot flyktingar från Jugoslaviens krig. Finländare som nordbor fick högre status, medan jugoslaver fick bära stämpeln som svartskallar. Katri gick gymnasiet i Norrtälje och där fanns det alla slags människor med olika etnisk bakgrund. Där stack man inte längre ut från mängden. Det var snarare så att folk började säga till mig att jag var svensk eftersom jag bodde i Sverige. De kunde inte acceptera att jag var finsk och försökte göra mig svensk i stället. Katri är den första i sin familj som har ett akademisk examen. Hennes pappa jobbade som sopåkare och lastbilsförare, mamma inom äldrevården. Själv pluggade hon vid Södertörns högskola i Stockholm. Valet föll på Södertörn eftersom skolan hade en mångkulturell inriktning. Sitt examensarbete skrev hon om attityder mot det finska språket och i samband med arbetet kom hon i kontakt med Sverigefinska skolan i Upplands Väsby. Nu går hennes egna barn, som är tre och sju år gamla, i Sverigefinska förskolan och grundskolan. Båda barnen har svenskspråkiga pappor, men de uppskattar barnens tvåspråkighet. Upplands Väsby gick med i finskans förvaltningsområde i januari 2010 och man satsar på det finska språket i kommunen. Det är fint att finskan förstärks inom förvaltningsområdet. Även de som inte ansett att det finska språket är viktigt borde börja tänka om och ge barn möjlighet att lära sig finska! Det har varit tufft att som finsk bo i Sverige, men nu ser jag det som något positivt. I början kände jag mig oönskad och som en sämre människa. Nu känner jag mig sedd och uppskattad av samhället för det jag kan. Det har varit en fin resa. Jag har fått högre status. 15

16 Susanna Levonen operastjärna Man måste äga orden Att sjunga opera är inte bara att sjunga. En stor del av sin arbetstid sitter sopranen Susanna Levonen och översätter sångtexter med hjälp av språklexikon. Det tar lång tid, men man måste äga orden. Hon har sjungit på tyska, italienska, ryska och tolv språk till. Susanna Levonen är operasångerska på Norrlands-Operan i Umeå. Med hennes jobb är det en stor tillgång att vara tvåspråkig. Det är lättare att förstå hur språk är uppbyggda när man har två stycken att jämföra med, säger hon. Susanna föddes i Tammerfors i Finland men flyttade ett år gammal till Sverige tillsammans med sina föräldrar. Hon är uppvuxen i Stockholmsförorterna Märsta och Akalla, men sedan några år tillbaka bor hon i Umeå. I arbetsrummet i den tjusiga vindsvåningen i närheten av Umeälven, står en synth med hörlurar och travar av noter. Här sitter hon ofta och översätter de verk som hon ska framföra på scenen. Det räcker inte med att ha en stor röst, man måste veta vad man sjunger så att det låter äkta. När ordboken inte räcker till tar hon hjälp av någon som behärskar språket. Känner hon ingen sådan letar hon upp någon som gör det. En gång åkte jag till Rinkeby och frågade mig fram tills jag hittade en person som kunde Carmen Norrlandsoperan Foto: Andreas Nilsson Intervju: Hanna Kangassalo och Paula Tapiola Azerbadjans turkiska. Kvinnan jag hittade blev jätteglad och hjälpte mig med kärlekssången jag skulle framföra, berättar hon. Förutom en rad operaroller har Susanna spelat mycket konsertmusik. Tillsammans med en pianist har hon rest runt och sjungit finsk musik. Jag har alltid känt mig som en ambassadör för finskheten, säger hon. Att översätta sånger gjorde Susanna redan långt innan hon visste att hon skulle bli sångerska. Genom köksfönstret i Märsta kunde hennes mamma till sin stora förvåning höra gårdens barn sjunga finska barnsånger. Susanna hade översatt sångerna och lärt ut dem till sina svenska kompisar. Hon hade mycket väl kunnat bli ambassadör på riktigt. Att hon i stället blev sångerska, kanske man kan tacka hennes mamma för. Hon hade också en bakgrund inom musiken och det var hon som övertalade dottern till att gå med i församlingens kör på högstadiet. Men det skulle dröja mycket längre innan Susanna bestämde sig för sången. Hon var ganska blyg på den tiden, ingen som ställde sig på en scen hur som helst. Jag hade aldrig någonsin kunnat tänka mig att jag skulle bli sångerska, jag kunde inte ens fantisera om det! säger hon. Men när en musiklärare på högstadiet lyssnat på hennes röst föreslog han att hon borde ta lektioner. Och så träffade hon Dora Lindgren, en före detta operasångerska som sadlat om till pedagog. Jaa, du har fint material, jag vill ta mig an dig, sa den gamla damen och så var saken biff. Susannas mamma lyckades skrapa ihop tillräckligt med pengar för att kunna betala för privatlektionerna och Susanna själv hjälpte ibland till med hushållsarbetet hos Dora för att kunna fortsätta. I gymnasiet gick hon en ekonomisk linje men sjöng alltjämt. Och året efter jobbade hon på ett franskt läkemedelsföretag. Då siktade hon på att läsa vidare på universitetet och kanske bli diplomat. Samtidigt hade hennes röst fortsatt att utvecklas och många sa till henne att hon borde satsa på sången. Nu eller aldrig, tänkte hon och sökte sig till en musikfolkhögskola. Därifrån har resan gått rakt uppåt. Efter folkhögskolan kom hon in på Kungliga musikhögskolan och därefter läste hon vidare på Göteborgs musikkonservatorium. Ett utbytesår spenderade hon i Helsingfors på Sibeliusakademin. Det var roligt, där fick jag chansen att testa hur finsk jag är egentligen. Jag hade en så tydlig finsk identitet hemifrån. Jag har alltid tänkt att Sverige är mitt hemland, men att är helt finsk. Nu visade det sig att det kanske inte var så enkelt. Jag märkte att jag ändå var ganska svensk och att båda kulturerna hade sina för- och nackdelar. Jag har alltid tyckt om den finska rättframheten. I Sverige är man kanske lite mer finkänslig och det är också ganska bra! De senaste årens stora utmaning har dock varit mammarollen. Susanna Levonen födde sitt första barn i juni Barnets pappa är violinist i Norrlandsoperans symfoniorkester. Susanna hade redan innan barnets födsel berättat att det skulle lära sig finska. Tvåspråkigheten är en stor rikedom. Oavsett vad man vill 16

17 syssla med i livet har man nytta av det. I dag är Johannes fyra år gammal och hans mamma kan konstatera att hon var en aning optimistisk vad gäller språkinlärningen. När Johannes var en bebis pratade hon alltid finska med honom och sjöng endast finska vaggvisor för honom. Men när Johannes började prata, blev läget ett annat. Jag är en social person och jag ville dela den här erfarenheten med min man. Johannes svenska utvecklades snabbare än finskan och blev starkare. Jag var inte tillräckligt konsekvent och vi började tappa finskan. Och ju mindre vi pratade, ju svårare blev det förstås, förklarar Susanna. Nu har hon bestämt sig. Det gäller bara att börja om igen. Susanna hoppas kunna förmedla en bra grund för finskan, även om språket blir lite svagare än svenskan. Då har han större chanser att bygga på sitt språk i vuxen ålder. När Johannes var riktigt liten kunde jag inte ana att det skulle bli ett så pass tungt projekt. Nu vet jag det. Jag pratar finska så mycket jag kan och Johannes får finskundervisning på förskolan en gång i veckan. Ju mer han lär sig ju lättare kommer det att bli. Och jag vet att det är värt det. Sanna Posti-Sjöman chefredaktör Sheriffi är vårt gemensamma kärleksbarn Intervju: Paula Tapiola Foto: Sheriffi Sverigefinsk, finsk och finlandssvensk kultur på två språk, lovas det på framsidan av tidskriften Sheriffi som ges ut av den göteborgska kulturföreningen med samma namn. Definitionen är bred, men enligt chefredaktören Sanna Posti Sjöman den enda möjliga. Den sverigefinska kulturens levnadsutrymme är så litet, vår nisch så specifik, att om vi skulle börja smalna av den för mycket, hamnar vi i marginalen och då skulle tidskriften inte överleva. De som vill läsa om den sverigefinska kulturen är få än så länge, säger Sanna. Vår tanke är ändå att detta är en tidskrift som mina brorsbarn och andra barn kommer att läsa när de växer upp och blir vuxna. Vi har hela tiden sett det här som ett evighetsprojekt. Det första numret av Sheriffi kom ut i september Två år senare är antalet prenumeranter och lösnummersläsare runt sex hundra och upplagan varierar mellan 1000 och 1500 ex. Tidskriften säljs i Pressbyråer i Sverige och i Akademiska bokhandeln i Finland. Ekonomiskt är man beroende av stöd från Kulturrådet och bidrag från fonder såsom Kulturfonden för Sverige och Finland. Redaktionen består av en kärna av sex personer och tidskriften har omkring femton egna skribenter, fotografer och illustratörer. Arbetet är än så länge helt ideellt. Ingen av oss får betalt. Jag har inte fått en ända krona under dessa två år. Man ger inte ut en kulturskrift för pengarnas skull. Vi har alla andra jobb, och Sheriffi är vårt gemensamma kärleksbarn. Utmaningen i den närmsta framtiden är att balansera resurserna, arbetsbördan och tryckoch leveranskostnaderna samt utöka det elektroniska utbudet. Vi funderar på att ge ut dubbla nummer, alltså vår - sommar och höst -vinternummer. Sheriffi skulle kunna bli en dubbelt så tjock publikation som man har på fikabordet. Läsaren skulle fortfarande få fyra nummer, men komprimerat till två papperstidskrifter. Sanna är noga med att poängtera att man inte tänker sluta med pappersformatet. I och med de besparingar man skulle nå med dubbla nummer, skulle man kunna satsa pengar till att förbättra Sheriffis hemsida och utnyttja sociala medier. Varje nummer av Sheriffi har ett tema som bestäms av hela redaktionen. Tidigare teman har bland annat varit stil, mord, mumin, foto, litteratur och Aki Kaurismäki. Målet är att skriva om både hög- och lågkultur inom temat och lyfta fram hajpade men även smala ämnen. Vår linje har från början varit att vi skriver om det som vi tycker är relevant när tidskriften går i tryck. Vi vill inte minska spektrumet. 17

18 Eija Hetekivi Olsson författare Segregation är en stämpel, att bli sedd som sämre CP-klasserna skilje sig från de andra klasserna genom att alla pratade finska, hade finska fröknar och finska föräldrar som hade flyttat från finska Finland till svenska Sverige och fött sina finska ungar. Orden tillhör Miira, huvudpersonen i Eija Hetekivi Olssons debutroman Ingenbarnsland. Miira bor i Gårdsten, en förort till Göteborg, har finska invandrarföräldrar, mamma som är städare och pappa som är Volvoarbetare, pratar finska hemma och går i finska klasser under hela grundskolan på 1980-talet. Precis som Eija Hetekivi Olsson själv har gjort. I romanen skriver hon att Miira inte är en frivillig finne. Vill hon vara svensk? Jag har inte tolkat att hon vill vara svensk, utan att hon inte vill bli segregerad eller kategoriserad. Det kan jag känna med, själva känslan att bli segregerad och isolerad i en grupp. Jag placerades i en hemspråksklass när jag började i grundskolan. Så trots att jag är född och uppvuxen här i Sverige, fick jag lära mig sämre svenska än elever som gick i andra klasser. Segregation skapar frustration och främlingskänslor. Det är en stämpel, att bli sedd som sämre. Eija är noga med att poängtera att underläget hon beskriver handlar mer om klass än om etnicitet. Gårdsten byggdes för arbetarklassen och där fanns på 1980-talet stora sociala problem, alkohol- och drogmissbruk, misshandel och fattigdom. Men hon anser också att klassfrågan och språkfrågan i kombination kan vara farlig. Foto: Ola Kjelbye»Ja ska bli pilot, va ska du bli?«sa han [ ]»Coolt«, sa hon,» ööh ja ska bli statsminister.«det var det hon kunde komma på när hon hade snabbräknat bort allt det hon inte skulle bli. Trappstädare. Skolstädare. Skräpplockare. Barnskötare. Busschaufför. Diskare. Jehovas vittne. Volvoarbetare. Pundare. Dansbandsdyrkare. Heltidsfyllo. Halvtidsfyllo. Socialfall och psykfall. Bokens Miira vill bort från de finska klasserna, hon vill bort från Gårdsten, hon vill bli något. Eija Hetekivi Olsson själv har Intervju: Paula Tapiola Eija Hetekivi Olsson, Ingenbarnsland, Bookwell AB, Finland alltid törstat efter kunskap och velat bli behandlad rättvist och med respekt, en sort jämlikhetsdrivkraft. Jag tror att alla har den drivkraften. Jag tänker bara på alla barn som går in i skolsystemet. De har en jättelust att lära, och vill gärna veta mer och är sugna på att samarbeta. De har en lust som skolsystemet successivt i många fall lyckas släcka innan barnen går ut nionde klass. Min starka drivkraft har hängt med. Jag har inte tillåtit skolan att släcka den. Det har varit ett krig att behålla den och att inte låta den gå förlorad längs vägen i utbildningssystemet i Sverige. Som proffs skulle hon inte vara sämre. Då skulle hon veta mer. Det var det som drev henne, det som var viljapluggadelen, viljan att veta. Och då skulle folk ta det hon sa på allvar. Hon skulle förändra dem och sig själv. Fylla luckorna i hjärnan. Vara kunnig, ha specialkunskaper. Eija sökte till NO-programmet i gymnasiet. Hon höll ut i två veckor. Den andra veckan skolkade hon. Sedan hoppade hon av. Det var klasskrock och kulturkrock. Språket var en stor anledning, en stor kontrast. Jag kände mig nästan nollspråkig. Jag hade dålig finska, en förortsslangfinska som var begränsad och villkorad. Och det var det svenska språket med. Det var ett väldigt fattigt språk jag hade på den tiden. Ordförrådet var väldigt litet. Hur är det meningen att barn som är födda och uppvuxna i förorter, har sämre språkliga förutsättningar och kanske saknar studievanor hemifrån, ska klara övergången till högre studier? Det stod Sfi och Fi i för många rutor. Svenska för invandrare och finska. Ämnen på finska. Till och med i rutorna där det stod MA och NO, matematik och naturorienterade ämnen, stod det Fi. Det be- 18

19 tydde att hon måste läsa högstadiematten och NO:n på finska. Hur fan ska jag då kunna plugga till hjärnkirurg, frågade hon schemat, om jag inte vet vad hjärndelarna heter på svenska eller med hjälp av svenska smartböcker kan räkna ut var jag ska såga? Och vad ska jag kalla patienterna för, om jag ändå lyckas? Perkele, saatana och vittu? Hon kunde döpa sig själv till Sirkka Städarelainen nu på en gång. Sirkka Ilina Städarelainen. Efter att Eija hade hoppat av skolan blev hon städare. Hon jobbade som trappstädare och restaurangbiträde innan hon sökte sig till Komvux där hon pluggade i fyra år och sedan fortsatte hon med sex års studier på universitetet. Hon har utbildat sig till gymnasielärare i samhällskunskap och historia. Det är först efter den bildningsresan jag kan sätta mig själv i ett sammanhang och också vara kritisk och ifrågasättande. Det kan vara väldigt svårt när man är inne i systemet, eller när man inte har någon kontrast, någonting att jämföra med. Å andra sidan, de språkliga svårigheterna och flerspråkigheten har eggat fantasin och fött ett språkintresse. Det har tillsammans med lusten att lära utvecklat och stimulerat min kreativitet. Jag har kunnat konstruera egna ord vilket jag kanske inte hade gjort på samma sätt om jag inte hade gått i hemspråksklass. Nu visste hon att det var hon som höll på att segla ifrån Vera och hela det här stället. Härifrån till tjottahejti. Det hade varit hon hela tiden. Men seglandet gick för långsamt och svajade för mycket. Hon fick lust att springa utan att stanna. Det här med att springa ifrån, viljan att komma bort Alltså jag bokstavligen sprang. Jag blickade bara framåt och hade ett enormt kunskapsunderskott och kunskapssug. Det var egentligen inte förrän efter min studietid som jag stannade upp och kunde använda de redskap jag fått genom min bildningsresa till att blicka tillbaka. Jag upplevde det som väldigt stimulerande men också smärtsamt att med hjälp av teoretiska redskap och vidgade perspektiv kunna sätta mig själv och andra i sammanhang och ekonomiska samhällssystem. Att förstå och kunna förklara sociala fenomen i tid och rum. Tillbakablickandet har också betytt ett försök att återerövra finskan. Det sitter, men det tar ett tag att återerövra, konstaterar hon. Och så påpekar hon att ämnena som finns i boken inte bara tillhör1980-talet. Samhällsklyftorna och segregationen har ökat. Dessutom finns det inte längre enbart hemspråksklasser i grundskolan utan hela skolor som har en språklig eller etnisk profil. Har man akademiskt utbildade föräldrar, har det rätt bra ställt och bor i ett mer välbärgat område, kan hemspråksklassen lyfta eleven. Men om man har arbetarklassföräldrar, bor i ett mindre välbärgat område, en förort där det kanske finns många störande element, kan effekten vara den motsatta, att det inte alls lyfter eleven utan sänker den och skiktar ännu mer. Var finns de ifrågasättande rösterna som inte är främlingsfientliga? 19

20 Kolina van den Berg skådespelare Jag vill inte utarma språket Nya Finska Teaterns (Uusi Teatteri) Kolina van den Berg repeterar en ny pjäs i sitt hem i Riddarhyttan i nordvästra Västmanland. Hon bor med sin man i en före detta Konsumbyggnad och tycker att det är skönt med så mycket plats. Kolina är klädd i en lång klänning i olika bruna nyanser och med jättestora kuddar i höfthöjd. Det är klänningen som är utgångspunkten för pjäsen Mamma ska räddas. Ur den kläcks landskap, äventyr och överraskningar. Klänningen kom först, sedan manuset. Händelserna i Mamma ska räddas rullar igång när pjäsens flicka blir på dåligt humör. Ooooh för det här dåliga humöret. Trassel krassel svartmolnsprassel... Mamma! Hjälp... Nu har jag det dåliga humöret i huvudet! Ta bort det dåliga humöret! Mammaaa! Ho hoo... Intervju: Paula Tapiola Foto: Kai Kangassalo Pjäsens mamma kan inte trösta flickan, eftersom hon har fastnat i det Blå fotot, och inte kan komma loss. Flickan bestämmer sig för att rädda mamman från Det Blå. Det leder henne till dammen, öknen, havet och berget. På alla dessa platser träffar hon djur, människor och varelser som hjälper henne på olika sätt några helt omedvetet. Kolina är född och uppvuxen i Finland och har även studerat där. Hon tror dock att ord som söherömustapilvisäkkärät (svartmolnsprassel) funkar med sverigefinska barn. Hon har aldrig upplevt att barn inte skulle förstå språket i föreställningarna. Jag spelar också på ett sätt som gör att alla kan förstå. De barn som har bra finska kan njuta av språkets rikedom. Jag vill inte utarma språket. De barn som har ett svagare språk kan ändå förstå budskapet genom mitt skådespeleri, tror Kolina. På teater kan man göra språket spännande och levande. Det tycker jag är ett himla bra sätt att lära sig. Nya Finska Teaterns chef Irma Kario håller med. Hon är stolt över att Nya Finska Teatern använder en ren och nyanserad finska. Det finns många lustiga ord i Mamma ska räddas. De är nästan som musik. Jag tror inte att småbarn behöver förstå alla ord när de låter roliga, tror Irma. Fiskaren: Det var då ena fasligt trassliga nät. Vem har näten så där trasslat till? Säkert trasselodjuret, som illa vill! På det ska jag raskt fjälla gumpen, med småfisk göda, får växa i sumpen... Berättaren: Men flickan ropade inifrån nätet: Flickan: Nåd! Jag har en mamma som måste räddas. Jag har inte tid att växa. Titta här. Barn reagerar rakare än vuxna på det de ser. Vuxna vågar inte delta på samma sätt, de svarar inte på mina frågor. Barn skriker och svarar även om jag Hoikkala Kautto Mansikka inte frågar. Därför måste Mamma ska räddas Uusi Teatteri jag bygga upp pjäsen så att den andas. Barnens rop ska inte vara ett störningsmoment, utan en del av föreställningen, förklarar Kolina. Ibland förändrar hon detaljer medan hon spelar. Det Blå i Mamma ska räddas, till exempel, kan vara ganska skrämmande och då kan Kolina ta bort lite av det läskiga. Man känner av hur barnen reagerar. Det är inte meningen att någon blir så rädd att den måste gå mitt i föreställningen. Såna saker måste jag tänka på. Men samtidigt är det därför barn är en så underbar publik. De deltar. Ibland när jag spelar för vuxna, kan jag börja undra, om det verkligen sitter någon i publiken. Alla är så tysta. Jag får energi av barnen och vi utbyter energin hela tiden. 20

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9) SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Agnes och Elin är bästa vänner fast de är väldigt olika. Agnes tycker om att vara för sig själv och teckna och måla. Hon vill inte ha så mycket uppmärksamhet.

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN KIRSTEN AHLBURG ORDLISTA pall (sida 10, rad 3) en liten stol utan ryggstöd och armstöd baguette (sida 14, rad 12) franskt, vitt bröd LÄSFÖRSTÅELSE Vid dagens slut sida 5 Vilken

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén Adam i skolan Adam går i skolan. Han använder rullstol. Adam är med på alla lektioner i klassrummet. När klassen ska se på film måste de gå en trappa upp till ett annat rum. Där finns en projektor. Adam

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Nu ska vi åka till Sverige

Nu ska vi åka till Sverige Nu ska vi åka till Sverige Hanna Fagerlund Vad händer med ett folk de svenska myndigheterna frenetiskt eftersträvar att försvenska? Det var inte förrän 1957 förbudet för tornedalingar att tala meänkieli

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam Boktips Äntligen, äntligen, äntligen kommer vi med våra nya lästips lagom till höstlovet. Hoppas ni kan hitta något mysigt ställe att krypa upp, ner eller in i och läsa lite bra böcker nu när vädret är

Läs mer

Innehåll. Om boken 10. Att tänka på 11

Innehåll. Om boken 10. Att tänka på 11 Innehåll Om boken 10 Att tänka på 11 Vi bär ansvaret 11 Livet blir lättare om vi kan den svenska koden 11 Ta det lugnt! 16 Svenskar är trygga med sin statsapparat och sina lagar 17 Rättvisa och jämställdhet

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare Utvärdering deltagare 13 v.7-9 31 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på läger? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - För att man fick nya kompisar, fick göra det man tycker om

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Dialoger i övningsboken Möde i Petersborg. av B. Hertz, H. Leervad, H. Lärkes, H. Möller, P. Schousboe

Dialoger i övningsboken Möde i Petersborg. av B. Hertz, H. Leervad, H. Lärkes, H. Möller, P. Schousboe 1 Uppsala universitet Slaviska institutionen Ryska A Muntlig språkfärdighet/jn Dialoger i övningsboken Möde i Petersborg.av B. Hertz, H. Leervad, H. Lärkes, H. Möller, P. Schousboe Översättning från danska

Läs mer

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Publicerat med tillstånd Spinkis och Katta Text Lasse Anrell Bild Mati Lepp Bonnier Carlsen 2009

Publicerat med tillstånd Spinkis och Katta Text Lasse Anrell Bild Mati Lepp Bonnier Carlsen 2009 Första dagen på sommarlovet ska Olle åka på fotbollsläger. Det är två lag från Söderkamraterna som ska träna ihop: Olles lag och ett tjejlag. Varför ska vi träna med tjejer? undrar några killar i Olles

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp 214 Voice Camp Utvärdering 214 deltagare Voice Camp 55 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 2 Ja Nej Varför eller varför inte? För att jag har fått uppleva min dröm Lägret har varit roligt,

Läs mer

Någon kanske tycker att den här sortens förord är onödiga. De är lika onödiga som tråkiga, brukar min mentor och gamle vän Hammar säga om långa

Någon kanske tycker att den här sortens förord är onödiga. De är lika onödiga som tråkiga, brukar min mentor och gamle vän Hammar säga om långa Eber Det stod klart när tränaren för knattelaget ropade: Jonas, dräll inte omkring med bollen. Hör du vad jag säger, Jonas, och en handfull grabbar lydigt vände sig mot tränaren och undrade vad som stod

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

1 december B Kära dagbok!

1 december B Kära dagbok! 1 december B Kära dagbok! (Fast egentligen är det ju ingen dagbok, utan en blå svenskaskrivbok från skolan. Jag bad fröken om en ny och sa att jag hade tappat bort den andra. Sen kan jag bara säga att

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Daniel Johannes Petri skola Nacka Värdens bästa lärare tycker jag är Daniel på Johannes petri skola som ligger i Nacka. Han är gympalärare.

Daniel Johannes Petri skola Nacka Värdens bästa lärare tycker jag är Daniel på Johannes petri skola som ligger i Nacka. Han är gympalärare. Daniel Johannes Petri skola Nacka Värdens bästa lärare tycker jag är Daniel på Johannes petri skola som ligger i Nacka. Han är gympalärare. Jag tycker att Daniel är Sveriges bästa lärare därför att han

Läs mer

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum.

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum. En jobbdröm handlar om arbete - varför vi arbetar, vad fritid är och vad

Läs mer

Vårt blod, våra ben - fundera, diskutera och skriv

Vårt blod, våra ben - fundera, diskutera och skriv Vårt blod, våra ben - fundera, diskutera och skriv Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: Gym, Vux, Lektionstyp: reflektion och diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-8 Det här lektionsupplägget är gjort

Läs mer

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7), lägger på rätt

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Av Henrik Ståhlberg Det sägs ibland att människor med autism inte kan tycka synd om andra. Hos människor som inte kan så mycket

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest B

SVENSKA Inplaceringstest B SVENSKA Inplaceringstest B Vilket av de fyra alternativen är rätt? Exempel: Svar: Har du tidningen idag? A läsa B läst C läser D läste B är rätt 1. Stina tycker att hus är vackert. A sitt B hennes C sin

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Scen 1. Personer. 1977 är Emma 38 och. emma jerry robert en servitör

Scen 1. Personer. 1977 är Emma 38 och. emma jerry robert en servitör 1978 Scen 1. Personer emma jerry robert en servitör 1977 är Emma 38 och Jerry och Robert 40. * Betrayal hade premiär på National Theatre i London, 15 november 1978, i regi av Peter Hall. Pub. 1977. Vår.

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara

Läs mer