Novellgenren, traditionerna och experimenten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Novellgenren, traditionerna och experimenten"

Transkript

1 Beata Agrell Novellgenren, traditionerna och experimenten Novellen är en både mångfaldig och sträng genre. Men den är också svårbestämbar. Hur vet man att det är just en novell man läser? Novellen lanserades under detta namn av Giovanni Boccaccio som en ny genre i det italienska 1300-talet; den skulle också handla om något nytt, ovanligt och modernt, till skillnad från tidens traditionella genrer epos, lyrik och drama. I saob som skall innehålla alla svenska ord definieras novellen rätt nog som»berättelse på prosa om ngn enstaka, uppseendeväckande l. pikant händelse», men också som»kort, litterärt formad (prosa)berättelse som i sammanträngd form skildrar en konfliktsituation, en spännande händelse l. ett koncentrerat händelseförlopp, egendomliga människokaraktärer o.d.». Den första definitionen betonar nyhetskravet, medan den andra betonar kortheten och koncentrationen. Kortheten och genrekonventionerna I modern tid är det framför allt kortheten och dess estetiska konsekvenser som har intresserat. Men hur kort är»kort»? Att utgå från sidor och ord duger inte, för det finns texter på mer än 200 sidor som i sin tid ändå kallades»novell» så till exempel Emilie Carléns 383-sidiga berättelse Romanhjeltinnan från Eftersom det på 1800-talet skrevs romaner om flera tusen sidor detta var följetongens och häfteslitteraturens sekel framför andra så var närmare 400 sidor förvisso inte mycket att komma med; det var kort nog för en»novell»! Den mest användbara definitionen av korthet har nog amerikanen Edgar Allan Poe givit, själv novellförfattare och poet: en novell en short story skall kunna läsas i en enda sittning, utan avbrott, skriver han Novellens konstnärliga effekt bygger nämligen på enhet och koncentration, och den effekten tål inga avbrott. 200-sidiga noveller var alltså en otanke för Poe. Men även det vanliga formatet om sidor överskred gränsen för en sittning, ett mellanformat som ibland kallas novella och kan närma sig en kort roman som Charles Dickens A Christmas Carol (1843) och Henry James The Turn of the Screw (1898). 2 Poes begränsning stämmer egentligen bättre med den samtida skissen the sketch: en impressionistisk genre, som på bara ett par sidor gestaltar iakttagelsen av ett myllrande ögonblick i stiliserad form. 3 Skissen blev mycket populär under talet, från Dickens och Sarah Orne Jewett i England och USA till Oscar Levertin och Elin Améen i Sverige. Det korta formatet befordrar det enhetliga intryck som Poe månade om. Det tvingar fram en begränsning med både formella och tematiska konsekvenser. Det finns inte plats för en komplex intrig, utförliga beskrivningar eller flertaliga karaktärer. Novellen fokuserar därför vanligen en händelse eller situation, en konflikt, en miljö, och en eller ett fåtal karaktärer. Den satsar på djup hellre än bredd och närmar sig i så måtto lyriken. Plötslighet mer än process är ett viktigt drag. I den klassiska novellen syftar såväl helhet som varje detalj fram mot ett förberett men ändå oväntat slut en poäng, en vändning, en insikt. 4 Ur denna grundläggande kortprosaestetik, utvecklas flera olika novelltraditioner, som vi snart skall se. Den förmoderna novellen: subversiv moralpedagogik Korthet gäller emellertid också för den tidiga, förmoderna novellen. Boccaccios Decamerone (1353) och Margareta av Navarras Héptamëron (1559) är båda novellsamlingar som, trots nyhetskravet, till stor del bygger på senantika och medeltida stoffkällor, inte minst det sedelärande exemplet och den uppbyggliga betraktelsen. 5 Dessa novellens föregångare var mycket korta och ingick ofta som del i en annan text en moralisk argumentation eller predikan. På grund av sin didaktiska och ofta kristliga karaktär bäddade de för speciella läsarter inriktade på begrundan och eftertanke, snarare än underhållning. Sådana begrundande läsarter präglade också de tidiga novellerna, även när de avvek från exemplets krav på en sensmoral. I Decamerone och Héptamëron är de enskilda novellerna inordnade i en ramberättelse. Ramen utgörs av en grupp människor som berättar historier för varandra för att få tiden att gå. De berättar inte för nöjes skull utan för att glömma de yttre olyckor som drivit dem samman: pest respektive översvämning. Berättelserna är ofta skabrösa och frivola, men har samtidigt ett uppbyggligt syfte: de sätter fram exempel på olika moraliska problem, och varje ny berättelse är ett svar på någon annans. Novellerna ingår alltså i en diskussion om livsfrågor, men svaren är inte givna. Det som skall begrundas är problemet, inte lösningen någon entydig lösning ges inte heller. 6 Det moraliska syftet hindrade inte heller dessa noveller från att också vara ganska underhållande, särskilt när avskräckande exempel sattes fram: då fick man en legitimerad närkontakt med Synden, som annars gömdes undan så mycket som möjligt, samtidigt som man ständigt fruktade att falla offer för den. Den tidiga novellen ingick alltså i en didaktisk, moralpedagogisk och uppbygglig tradition, men experimenterade samtidigt med traditionen och gav läsaren större utrymme. Det gäller även Cervantes Novelas ejemplares (Exemplariska noveller, 1613), som växlar mellan idealism och naturalism, våld och humor. 7 Med Upplysningen på 1700-talet kom i Frankrike den filosofiska conten, en lite längre typ av problemdiskuterande kortberättelse, dit bland annat Voltaires satiriska Candide, ou l Optimisme (Candide, eller optimismen, 1759) brukar räknas. Där gestaltas i resefiktionens form 6 7

2 en kritik mot filosofen Leibniz uppfattning att vi lever i den bästa av alla möjliga världar. Denna upplysta optimism hade krossats av den stora jordbävningen i Lissabon ett par år tidigare (1755), då cirka människor omkom. 8 Den moderna novellen: estetisk autonomi Med industrialismen och borgerlighetens seger i slutet av 1700-talet inträffade den vändning i hela det kulturella systemet som brukar kallas Romantiken. Då fick konsten och litteraturen ett närmast religiöst egenvärde, medan det kristna, didaktiskt-uppbyggliga bruksvärdet tonades ner:»poesi lyfter slöjan från världens dolda skönhet och låter välkända föremål framstå som vore de inte välkända», skrev poeten P. B. Shelley Konstnären själv fick en särställning som skapande originalgeni:»diktarna är världens icke-erkända lagstiftare». 9 Det är i detta sammanhang som också Poes novellestetik hör hemma: kravet på korthet utan störande avbrott hör samman med kravet på diktens autonomi, dess frigörelse från samhället och världen. Forskningen framhäver två novelltraditioner som nu utvecklas samtidigt: dels den anekdotiska poängnovellen med anor från antiken och renässansen; dels den lyriska stämningsnovellen av mer modernt subjektivt snitt. 10 Guy de Maupassant är känd för sina omskakande poängnoveller (till exempel»smycket» 1884), medan A. P. Tjechov brukar uppfattas som en skicklig lyrisk novellist (till exempel»att få sova» 1888). Men det är också nu som den gudomlige författaren börjar skriva för en anonym marknad. På denna marknad blir novellen efterhand en stor och varierad genre i hela västvärlden, inte minst i Sverige. Det beror bland annat på den växande tidnings- och tidskriftspressens behov av korta berättelser. 11 Den heliga litteraturen blev alltså samtidigt en profan vara, utbjuden till köp och försäljning: novellen blev en försörjningsmöjlighet som i växande utsträckning skrevs för brödfödans skull. Detta skapade en klyfta mellan hög och låg litteratur, och novellen tenderade att klassas som låg, oberoende av de konstnärliga ambitioner som kunde ligga bakom. 12 Man skulle därför kunna tala om den populärlitterära novellen som en tredje, ytterst blandad tradition. Inte bara Poe utan också flera andra kända novellister från denna tid är amerikaner, bland dem Washington Irving ( ), Nathaniel Hawthorne ( ), Henry Melville ( ) och Kate Chopin ( ). På Brittiska öarna dominerar romanen stort, även i tidningspressen som följetong. Novellen har svårt att hävda sig. 13 Tidiga novellister var Maria Edgeworth ( ) och Mary Shelley ( ), som även skrev romaner. Först mot sekelskiftet får också novellen växande utrymme: exempelvis för Charles Dickens ( ) och Anthony Trollope ( ). Det är också då som novellen börjar erkännas som litterär genre i egen rätt. 14 I Frankrike skriver romanförfattare som Honoré de Balzac ( ) och poeter som Théophile Gautier ( ) även noveller. Berömda just som novellister är Prosper Merimée ( ) och Guy de Maupassant. I Tyskland utarbetas vid sekelskiftet 1800 en novellteori som betonar den egenartade händelsen och nyhetskravet. Så gör de ledande tyska romantikerna: Goethe, bröderna Schlegel och J. L. Tieck. E.T.A. Hoffmann ( ) är tidigt ute med sina skräcknoveller och den något senare Paul Heyse ( ) nobelpristagare 1910! framhäver vikten av en enande konkret symbol. 15 Erkända ryska novellister utöver Tjechov är Alexandr Pusjkin ( ), som utvecklade den lyrisk-romantiska novellen, och Nikolaj Gogol ( ), som utvecklade en satirisk-grotesk novellteknik riktad mot det ryska ämbetsmannaväldet. Ivan Turgenjev ( ) utvecklade en poetisk realism, som samtidigt vände sig mot livegenskapen. Mot slutet av seklet framträder också de stora romanförfattarna Fjodor Dostojevskij ( ) och Lev Tolstoj ( ) som novellister. En betydande del av deras noveller avviker på ett intressant sätt från modern autonomiestetik genom att vända sig till de lägre klasserna, folket, med omsorgsfullt utarbetade didaktisk-uppbyggliga tilltal. 16 Svenska varianter: borgerligt och proletärt Den svenska novelltraditionen följer den internationella. Före Romantiken fanns i stort sett bara exemplet och andra didaktiska kortgenrer som föregått novellen. Men under Romantiken får vi ett flertal novellförfattare. 17 Bokförläggaren V.F. Palmblad skrev tidigt estetiskt ambitiösa noveller i Poetisk Kalender. Novellerna samlades till fyra häften som gavs ut En mer jordnära variant representerar hemmansägaren Pehr Thomasson ( ), som skrev historiska noveller och populära folklivsskildringar båda återkommande genrer i svensk novellistik. Även den mycket produktive prästen Gustaf Henrik Mellin skrev historiska noveller, av vilka Blomman på Kinekulle (1831) blev ett flera gånger utgivet standardnummer. Den mest egenartade av det tidiga 1800-talets novellförfattare var väl annars C.J.L. Almqvist, som i sin universalpoetiska ramberättelse Törnrosens bok vävde samman alla tänkbara genrer till en dynamisk helhet, kallad»fria fantasier hvilka, betraktade såsom ett helt, af Herr Hugo Löwenstjerna stundom kallades Törnrosens Bok, stundom En irrande Hind» ( ). Här ingår både kortare noveller som»jagtslottet» och längre novellor som»kapellet» och»palatset». Almqvist är verksam i övergången mellan Romantik och Realism, och noveller präglade av så kallad poetisk realism skrev många, inte minst kvinnor. Fredrika Bremers Teckningar utur hvardagslifvet ( ) innehåller både romaner och noveller. Även Marie Sophie Schwartz den moraliska uppbyggelsens romanförfattare framför andra kom ut med novellsamlingar som Novelletter (1861), Verklighetsbilder (1867) och Ögonblicksbilder (1874). Schwartz moralistiska berättelser har liksom Bremers också en samhällskritisk tendens riktad mot både klass- och kvinnoförtryck. Emilie Flygare-Carlén ( ) och Sophie von Knorring ( ) kallar några av sina berättelser»noveller», men som vi sett är de tjocka som dagens romaner, även om de är mycket tunnare än författarinnornas egna romaner. August Blanches realistiska noveller är mer blygsamma till formatet, ofta kallade»taflor» eller bara»berättelser» som Taflor och berättelser ur Stockholmslifvet (1845), Bilder ur verkligheten ( ) och Hyrkuskens berättelser (1863). Här är det också fråga om genomkomponerade novellsamlingar med ett sammanhållande motiv, en plats eller en ramberättelse. Genomkomponerade berättelsesamlingar arbetade också Viktor Rydberg med, exempelvis i Romerska sägner (1874), som trots titeln är att betrakta som pastisch-noveller. Mer blandad är hans Sägner, berättelser och skizzer (1897) Med 1880-talets samhällskritiska realism blev novellen en riktigt stor genre, med kanoniska utövare som August Strindberg ( ), Oscar Levertin ( ) och 8 9

3 Gustaf af Geijerstam ( ). Många kvinnliga författare skrev nu novellsamlingar omväxlande med tendensromaner: Mathilda Roos ( ), Ann Charlotte Leffler ( ), Alf hild Agrell ( ) och Victoria Benedictsson ( ). Den lyriska novelltraditionen är här långt borta, medan den anekdotiska poängnovellen kan sägas ha fått tendensen till ersättning för slutknorren. På 1890-talet vänder det igen: den lyriska stämningsnovellen eller historieromantiken dominerar hos exempelvis Selma Lagerlöf och Verner von Heidenstam i samlingar som Osynliga länkar (1894) och Kristuslegender (1904) respektive Karolinerna ( ). I Hjalmar Söderbergs Historietter (1898) korsas traditionerna: lyriska stämningar och betraktelser avlöses av uddiga poängnoveller. Men även ett dekadent drag av livsleda smyger sig in i det lyrisk-anekdotiska, exempelvis i»tuschteckningen». Så redan i Ola Hanssons Sensitiva amorosa (1887), i Per Hallströms Purpur (1895), och Mathilda Mallings Pyrrhussegrar (1886). Dekadensen markerar ett nytt skifte, samtidigt som seklet går om och blir tal talets två första decennier var dramatiska: moderniseringen når en höjdpunkt med industrialisering, urbanisering, proletarisering, sekularisering, demokratisering, massmedialisering. Arbetarrörelsen formerar sig, storstrejker äger rum 1902 och 1909, första världskriget bryter ut 1914, ryska revolutionen inträffar 1917, samma år som hungerkravaller bryter ut på Söder beslöt riksdagen om allmän och lika rösträtt för män och 1921 för kvinnor genomfördes åttatimmarsdagen för vissa grupper. Nu blomstrar novellen, dels i den så kallade flanörlitteraturen, som bland andra Söderberg, Sigfrid Siwertz ( ), Hjalmar Bergman ( ) och Bo Bergman ( ) skapar; dels i den nya sociala prosan, utvecklad av både tiotalisterna, det vill säga borgerliga författare som Ludvig Nordström ( ), Gustaf Hellström ( ) och Elin Wägner ( ), och av de första proletära prosaförfattarna, exempelvis Martin Koch ( ), Maria Sandel ( ), Karl Östman ( ), Elf Norrbo (pseudonym för Johan August Törnblom, ) och Dan Andersson ( ). Flanörlitteraturen var en fortsättning på dekadensen, men också ett uttryck för moderniteten: storstadserfarenheten av den ensamma massan och en försvagad individualitet är central. Kortfiktion som den lyriska novellen och den impressionistiska skissen är ett perfekt medium för den ständigt iakttagande flanören. Flanören är, som Walter Benjamin skriver, inbäddad i den kommersiella masskulturen, men lider samtidigt av estetisk överkänslighet; hon när sig av melankoli. 18 I Sverige kom flanören dock snart nog under den samtida franske filosofen Henri Bergsons inflytande och ersattes då av kraftmänniskan. 19 Flanörlitteraturen avlöstes av en ny social realism med företagsamhet, affärsliv, pengar och konkurser som centrala motiv. Yrkes- och arbetsskildringar blev vanliga, från direktörens ekonomiska spekulerande till kontorsflickans skrivmaskinsknattrande, ända ner till kroppsarbetarens slit vid fabriken, sågen, anläggningsarbetet och milan. Även arbetarhustruns växelbruk mellan hemarbete, fabriksarbete och trappstädning gestaltas. Samtidigt framträder också protomodernistiska tendenser i litteraturen: begynnande kubism och expressionism hos Pär Lagerkvist ( ), Hjalmar Bergman, Annalenah Elgström ( ) och även hos proletärförfattare som Gustaf Hedenvind-Eriksson ( ) och Martin Koch. 20 Då tenderar även romanen att upplösas i kortprosamontage. Denna montageform är särskilt påfallande hos arbetarförfattarna, även utan protomodernistiska tendenser i övrigt. 21 Man har velat förklara fenomenet med arbetarnas oregelbundna arbetstider och korta pauser, men eftersom montaget ger ett strukturerat intryck är den förklaringen otillräcklig. Snarare är det fråga om en konstsyn, med novellen och novellistiska framställningssätt i centrum. Ett annat särdrag är att proletärnovellen gjuter samman flera olika retoriska traditioner: brukslitterära från den äldre uppbyggelselitteraturen; populärlitterära från den samtida masslitteraturen, och så småningom, i takt med att arbetarrörelsens bildningsverksamhet kommer igång, visst inflytande från kanonisk borgerlig litteratur, särskilt Strindberg och Viktor Rydberg. Det är en i högsta grad hemmagjord litteratur i sagolikt uppfinningsrika formationer, som också bäddar för begrundande läsning. 22 Det tidiga 1900-talets arbetarprosa liknar inget annat, och när den proletärlitterära guldåldern sätter in på 1930-talet, så är förutsättningarna helt andra. Arbetarrörelsen har blivit starkare, folkhemmet är på väg att byggas upp, samhället har humaniserats något. Nöden är fortfarande svår och lagstiftningen inhuman på flera områden, med statarsystem och fattigauktioner som ruskiga exempel. Men ändå: författare som Ivar Lo-Johansson ( ), Moa Martinson ( ), Harry Martinson ( ), Eyvind Johnson ( ), Jan Fridegård ( ), Vilhelm Moberg ( ) hade möjligheter att svinga sig upp på parnassen, bli hedersdoktorer och få nobelpris, som tidigare generationer saknade. Deras författarskap rör sig efterhand också bort från de proletära motiven, mot det universella eller historiska. Novellen är fortfarande en viktig form särskilt hos Lo-Johansson men mer som egen genre än som övergripande framställningssätt. Svenska modernistiska noveller 1940-talet medförde en ny boom för novellen. Den sammanföll med den modernistiska lyrikens genombrott: när T.S. Eliot fick nobelpriset 1948 var striden över; formexperimentet hade blivit konvention och tradition. De lyriska experimenten gynnade novellen och novellistiska framställningssätt: av Gösta Osvald ( ) fick vi vackra, metafortäta prosatexter som med fördel låter sig läsas som noveller. 23 Av Stig Dagerman ( ) fick vi djuppsykologiska, symboliska noveller och av Willy Kyrklund ( ) små korta Kafka-liknande ironisk-didaktiska prosastycken, vars läroinnehåll ständigt glider undan. 24 Och så har vi den hårdkokta, Hemingway-inspirerade kortprosan hos en Thorsten Jonsson ( ) och Mårten Edlund ( ): den så kallat imagistiska med»isbergstekniken» som lämnar det mesta osagt. 25 Men de bästa har jag sparat till sist: mästaren på förtätningens område är utan tvivel Tage Aurell ( ), vars betydelsedigra prosa rymmer en värld eller avgrund i varje mening. 26 Och Lars Ahlin ( ) är den modernistiska novellens Luther: han sjunger för de dömda, som han säger en evangelisk förkunnare i lika groteska som mäktiga symboler; en varnare, förmanare och tröstare, om än i djupt experimentella former. 27 Eftermodernism och postmodern novellboom Tjugo år senare, på 1960-talet, kommer ett nytt avantgarde, som experimenterar med allt, inte bara litteraturen och inte minst högmodernismen själv. Men från litterär synpunkt är det främst romanens genrekonventioner som utmanas. 28 Ur dessa experiment föds också en kortfiktion som 10 11

4 befinner sig någonstans mellan modernism och postmodernism: experimentell, men samtidigt demokratisk; mer inriktad på att ompröva synvinklar och seende än grammatik och syntax. Några olika men typiska exempel är Margareta Ekströms ironiskgroteska Frukostdags (1964), Per-Olof Sundmans»hårdkokta» Sökarna (1963), Lars Ardelius formexperimentella Spritt språngande eller Massa, Skred (1965), Per Gunnar Evanders absurda Tjocka släkten. Ett porträttgalleri (1965) och Lars Gustafssons filosofiska Förberedelser till flykt (1967). 29 Någon riktig novellboom kan man dock inte tala om på 1960-talet. 30 Den kommer inte förrän i mitten av 1990-talet. Då debuterar en rad unga novellförfattare med en helt ny typ av ofta synnerligen kort realistisk-absurd kortfiktion, som avlägsnat sig långt från klassiska novellformer. Hit hör Cecilia Davidssons En av dessa nätter (1994) och Ninni Holmqvists Kostym (1995). Hans Gunnarsson kommer med Bakom glas (1996) och Mats Kempe med Jag minns aldrig mina drömmar (1996). Som viktiga föregångare nämns Inger Edelfeldts Rit (1991) och Robert Kangas Oskuld (1994). Som utländska förebilder framhålls Raymond Carver med sin dirty realism, liksom hårdkokta följeslagare som Ernest Hemingway och Joyce Carol Oates. 31 Den kortkorta prosa som florerade i Danmark och Norge ser vi inte lika mycket av i Sverige, men den finns, exempelvis i Magnus Florins Berättelsens gång (1989) och Peter Kihlgårds Serenader (1998). 32 En ofta använd form är däremot den genomkomponerade novellsamlingen cykeln, sekvensen, kompositet eller den tematiskt sammanhållna helheten. Holmqvists Kostym och Mats Kolmisoppis Jag menar nu (2001) är tematiskt sammanhållna samlingar, som problematiserar rolljag och identiteter. Hans Gunnarssons Februari (1999) utspelas i ett hyreshus, vars invånare agerar med och mot varandra inför läsarens ögon. I Kristian Fredéns Ostkaka (1996) hålls berättelserna nödtorftigt ihop av ett berättarjag som ständigt byter identitet, och av ett ledmotiv (ostkakan) som ständigt dyker upp. Jag tycker mig i dessa noveller gång på gång möta den postmoderna paradoxen, att vi å ena sidan inte har något enhetligt jag, men å andra sidan är mer självupptagna än någonsin. Hur hänger det ihop? I stället för att försöka svara på den frågan vill jag till sist ge exempel på en annan sorts kortprosa, som utvecklats under millennieskiftet men anknyter till andra traditioner än 90-talisternas. En nygammal tradition? Ett särpräglat undantag från den identitetsfixerade kortprosan kring millennieskiftet eller början på något nytt? utgör Lotta Lotass (1964-) författarskap. Hennes texter är svåra att genrebestämma. Flera av dem kallas på titelbladet för»roman», men de berättar ingen enhetlig historia, utan innehåller berättelsefragment, hämtade ur samma miljö, tid eller motivkrets.»jag vet knappt om jag skriver romaner», säger Lotass i en intervju. Andra liknande texter kallas betecknande nog bara»samling». Gemensamt för flertalet av Lotass texter är en montagekomposition sammanhållen av kortprosastrategier. Många av verken kan också läsas som en sorts novellsamlingar kortkorta berättelser eller beskrivningar som följer efter varandra, men också samverkar i ett nätverk oberoende av den lineära ordningen. Ett intressant exempel är Redwood ( ) ett nät-verk i bokstavlig bemärkelse, som enbart föreligger i digital form och publicerades successivt, som ett slags följetong. 34 Redwood utgörs av en rad korta beskrivande eller berättande texter om avverkningen av de kolossala redwoodträden i Kalifornien i samband med guldrushen i slutet av 1800-talet. 35 Till varje text hör ett fotografi av skogsarbetarna i olika arbetssituationer ett gammalt vykort med färgen pålagd i efterhand. Texten kan ibland läsas som meddelandet på baksidan av vykortet, ibland som en beskrivning eller kommentar till bilden, men några gånger också som fristående. Texterna saknar rubriker men skiljs åt genom en siffra i nummerordning. Luckor och vissa omkastningar i numreringen antyder att texten förändrats redan under publiceringens förlopp en unik möjlighet för digitala texter. Som combine-konstverk påminner Redwood om norrmannen Einar Øklands text-och-bild-montage Amatøralbum: lyrisk landskapsroman med figurer (1990). Men Amatøralbum är en självbiografisk framställning, som på 90-talsvis söker bygga en identitet, medan Redwood söker bygga broar mellan de mångas sociala, ekonomiska, biologiska och existentiella verkligheter. Närmare Redwood står snarare förmoderna kortprosa-combines som den antika ekfrasen (en bildbeskrivning) och det didaktiska renässansemblemet, som var inriktade på mottagaren snarare än på det skrivande subjektet. 36 I den bemärkelsen är Redwood en i jagisk mening opersonlig konst, som söker ett»objektivt korrelat»: en konkret gestaltning (av exempelvis ett föremål, en situation eller en händelsekedja) med funktionen av formel för en specifik erfarenhet, som formeln kan frammana i mötet med en okänd läsare. 37 Läsarinriktningen och formella egenheter i Redwood som kortprosastrategierna, montageformen, genreblandningen, dokumentarismen och beskrivningar av arbetsprocesser, ibland med tycke av listor, antyder släktskap med moderna och samtida författare som Gunnar D. Hansson och P. O. Sundman. Men mest tänkvärda just nu tycks mig beröringspunkterna med den första arbetarprosan i det tidiga 1900-talet. Dem vill jag nu kortfattat uppmärksamma genom en jämförelse med Elf Norrbos novell»sågspån och senor» i samlingen I norrsken och sol (1908). 38 På den första sidan i Redwood nr 1:1 skildrar en jagberättare det första mötet med de enorma uråldriga träden. Det blir en överväldigande upplevelse. Men i en not berättar författaren, att så snart träden blir kända för traktens kapitalstarka och kapitalhungriga inbyggare, så mutas området in och träden börjar fällas. Snart nog blir det skogsavverkning i stor skala. Efter en mansålder är träden närmast utrotade. Tidigt i verket kommer skogen själv oss till mötes i form av olika ljud: Rösterna bland träden djup kakkak-kak kleekkik-kik upphetsad kakkak-kak-kak vild klagande key-year sluddrande keeaaarrr sträv keea klar stackig visslande you you you guttural guk-guk-guk gäll klagande shriek shriek shriek sträv plötslig väsande kschhh visslande too-too-too-too-tootoo-too [etc.]. Här skildras skogen som en sammanhängande makroorganism, ett ekosystem av livsformer, som skogsbolagen våldför sig på. Motsvarande skildringar möter vi också hos Elf Norrbo. Här finns inga fotografiska bilder, men däremot en åskådlig realism späckad med metaforer byggda på fysisk erfarenhet. Träden förmänskligas:»de där stympade tall- och granliken», som hade»promenerat» på vägar och»dansat» genom forsar, befinner sig på samma nivå och i samma verklighet som andra norrlänningar: 12 13

5 Härdiga, vackra norrlandsbarn, närda med magraste kost ur skrefvor och stenbunden grusgrund; fattiga med rak rygg; härligt trotsfulla af segt framgångsrikt motstånd. Högre och högre lyfte de sig långsamt knöto sig rötternas krokar kring hällkanterna, täta grodde sig stamfibrerna samman sakta gick det, men det gick dock. (58f.) Även Elf Norrbo skildrar skogens ljud:»kronornas eolsharpor» med furorna som»basar i konserten, granarna tenorer och björksnåren hade höjdstämmorna». Men så kom»yxor och sågar» och maskiner:»då flyttades symfonierna till kusten och spelades med hjälp af ånga och skarptandadt stål» (59). Det är»sågmullret»:»kanttrissornas monotona iiiiiii och ett blixtlikt irrt, då någon kvist genomskars» (57); iiiii hväste det, och krasch krasch krasch skar det, de groflänkade timmerspelskättingarne gledo med sitt rrtrrt-rrt-rrt öfver rullarne, medan det nysågade virket trafvades dimensionsvis på vagnarna, så det sa dask i hvar planka. (60). Arbetarna i Redwood verkställer avverkningen med blandade känslor: de erfar både vördnad, fruktan och skam (3:6), men också stolthet över att lyckas besegra dessa urtidsjättar (10:28); och denna kollektiva erfarenhet skapar även gemenskap i arbetslaget. På en sida möter»en krets av sju män» som håller varandra i händerna runt trädet:»kring ett annat träd löper en annan krets av män. Kring alla träd. Så många som tjugotvå män fästade vid varandra i en ring som löper kring ett träd. Vart och ett av träden omringas av de länkade, förbundna männen vilkas händer fogas, fästs och passar i ett stycke. Alla träd. Kring alla träd en krets av män.» Arbetsprocessen beskrivs ingående, i synnerhet själva fällningen. Den visar sig så komplicerad att framställningen antagit en lyrisk form, med avbrutna rader som, utom att markera lyrik, också får en didaktisk funktion. Eftersom träden är tjockast nertill, där de också är murkna, så vill man hugga av trädet en bit upp på stammen: Tillgår så, då man på enklaste sätt vill verkställa detta, att fällaren hugger, så högt han stående kan, ut ett fyrkantigt hål i stammen, i vilket han fäster ena änden av ett bräde, som är omkring fem fot långt, nio tum brett och vilket i den änden, som fästes i trädet, äger en järnläpp som hakar i den färska, mjuka veden, och håller det fast när arbetaren ställer sig därpå. (6:14) Också maskiner och redskap beskrivs ingående, som exempelvis den primitiva ångmaskinen (45:125), yxan (6:15) och sågen (10:28), liksom även handen som brukar yxan och sågen (8:20). Redwood är mycket konkret, materiell och kroppslig. Men verket har också en subtil och mystisk sida som antydningarna om mannen»som försvinner in bland träden», in i dimman som omvälver dem. Alla hans ägodelar finns kvar och»samlas ihop i en låda» (12:32). Och han är bara»den förste» av alla dem som försvinner på detta sätt, genom att gå in i dimman. Vart tog de vägen? Fotot visar mannen i färd med att såga av stammen på en av jättarna. Kanske handlar texten om en arbetsolycka? Kanske handlar den om döden:»dimgrå är den färg som i sig innefattar, rymmer, alla färger». Ett foto visar en arbetare som ligger raklång i»riktskäret», själva den springa som sågen skapat i stammen (15:41). Springan öppnar sig när trädet väger över åt ena hållet. Men skulle jätten ångra sig, råka i obalans och svänga tillbaka, så skulle mannen fastna, plattas ut, förintas till en våt fläck. Det är den första tanke som torde slå betraktaren. Men ekfrasen den bildbeskrivande texten uppmärksammar att det är bland årsringarna som mannen trängt sig in, i själva tidsdimensionen av trädet. Mannen har bokstavligen krupit in i det förflutna. Genom den livsfara han utsätter sig för kommer därvid nutid, förflutet och tidlöst att beröra varandra. De följande sidorna varierar denna tanke: bild efter bild med män inkilade i»riktskäret». Variationen är stor i Redwood. Vissa sidor utgörs av rena listor,»samlingar» av föremål, stämningar, olika sorters ord, ljud eller andra fenomen (17:48, 30:83, 31:87). Listan varken berättar eller beskriver men själva uppräkningen skapar ett förtätat intryck av en miljö, en verksamhet, ett fenomen. Andra sidor skildrar ekologisk-sociala sammanhang. En sida beskriver exempelvis skogens klassförhållanden: alldeles som i det mänskliga samhället finns»härskande träd»,»medhärskande»,»behärskade»,»undertryckta»,»överståndare» och»underväxta» träd (20:56). Varje träd kräver utrymme för sin egen del, men Undertryckta och Underväxta har försvagats av»härskande»,»medhärskande» och»överståndare» och lyckas inte längre hävda sig. Även i»sågspån och senor» skildras arbetsprocessen och de olika redskapen ingående. Liksom i Redwood vimlar det av exotiskt klingande fackuttryck. Novellen börjar:»fem energiskt viftande ramar och två hvinande kantverk 39 fyllde såghuset med ett surr-hväs-rasslande brus» (57) och fortsätter:»fem ramar sände rallvagn på rallvagn med vått virke ut till torkning i stapelstaden» (58). Sen kommer en hel katalog av begrepp, en lista som samtidigt utgör en arbetsbeskrivning: Vildt fäktade ramarne, som det gällt att skära i kapp om premier. [ ] Hundrahästingen nedinunder, som matades med sågspån och ribb, drog sitt lass, så oljesvetten droppade från lager och vefvar. Remmar och remskifvor, timmerspel, spånledningar, eldare och smörjare, matarvalsar, stockvagnar, sågare, kantare, vagnslastare järn och stål, ben och senor allt och alla kuggade in i och växlades ut från hvartannat (59f.). Arbetarna skildras både som beroende av varandra och som ett med redskap och maskiner»järn och stål, ben och senor» ungefär som en cyborg. Men de framstår också som sårbara, när sågen samtidigt skildras som ett fientligt rovdjur,»två lömska, gråa strimmor, lurande och roflystna» en i dåtida arbetarlitteratur vanlig bild, som ofta föregriper en arbetsolycka. 40 Så är det också här: en arbetare halkar på den ruttna slemmiga barken på marken, faller in i sågen och massakreras. Först är det ingen som märker något. Att sågen ett ögonblick haft ovanliga ljud för sig har ingen hört i det allmänna bullret:» Schiofs! som man tänker sig en gammal säck, kastad in i ett tröskverkshjul!» (60) Men partnern vid sågen retar sig på att kollegan är borta:»gå ifrån midt på förmiddagen, utan att säga till!» (61) Så upptäcker han»en hög af kläder, sågspån, spint, händer, ett hufvud och stänk af något rödt». Då strömmar kamraterna till och konstaterar att det inte är första gången detta händer. De håller en tyst»själamässa», men sorg blandas med skräck:»i dag han; i morgon jag En rockflik i en remskarf armen i en kuggväxel handen vid en 14 15

Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen

Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen romantiken Ca 1770 till 1840 Psykologi och känslor Känslor i fokus!!! Kulturen dyrkas diktare hyllas! Mitt

Läs mer

Novellen. En kort historia

Novellen. En kort historia Novellen En kort historia Hur ska novellen vara? Novellen ska vara som kjolen på en kvinna: så lång att den täcker det väsentligaste och så kort att den uppehåller intresset./okänd Novellen bör verka som

Läs mer

PeC SV 9K 2013. svenska författare. August Strindberg. Selma Lagerlöf. Gustaf Fröding. Vilhelm Moberg. Moa Martinsson

PeC SV 9K 2013. svenska författare. August Strindberg. Selma Lagerlöf. Gustaf Fröding. Vilhelm Moberg. Moa Martinsson svenska författare August Strindberg Selma Lagerlöf Gustaf Fröding Vilhelm Moberg Moa Martinsson Material: - Detta häfte med instuderingsfrågor och övrig information. - Boken Magasinet svenska författare.

Läs mer

Litteraturvetenskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Comparative Literature, Basic Course, 30 Credits

Litteraturvetenskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Comparative Literature, Basic Course, 30 Credits 1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Litteraturvetenskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Comparative Literature, Basic Course, 30 Credits Kurskod: LI001G Utbildningsområde:

Läs mer

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Till läraren Det här är en lärarhandledning för dig som vill arbeta med Stig Dagermans novell Nattens lekar. Handledningen

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Kursplan. Litteraturvetenskap A, 30 högskolepoäng Comparative Literature, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå

Kursplan. Litteraturvetenskap A, 30 högskolepoäng Comparative Literature, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2014 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Litteraturvetenskap A, 30

Läs mer

SAGOR. Från tidernas begynnelse till idag

SAGOR. Från tidernas begynnelse till idag SAGOR Från tidernas begynnelse till idag SAKPELSEMYTER Sagor om ursprunget Handlar om hur människorna kom till jorden Kampen mellan ont och gott Muntliga berättelser Skrevs mer i Messopotamien för ca 6000

Läs mer

Aurore Bunge analysera och inspireras av Anne Charlotte Lefflers novell

Aurore Bunge analysera och inspireras av Anne Charlotte Lefflers novell Aurore Bunge analysera och inspireras av Anne Charlotte Lefflers novell Anne Charlotte Leffler var en av 1880-talets mest framgångsrika författare. Hennes pjäser drog stor publik och hennes böcker såldes

Läs mer

Delkurs 3: Europeisk litteratur 1800-talet

Delkurs 3: Europeisk litteratur 1800-talet Svenska B/Litteraturvetenskap A: Campus LVGBLS/LVBGBF2/LVGAF1 52239/52337/52225 Delkurs 3: Europeisk litteratur 1800-talet Lärare: Lena Frosterud (LF) LITTERATURLISTA: SKÖNLITTERATUR Almqvist, C. J. L.,

Läs mer

FORSBERGS SKOLA DISTANSKURS DISTANSKURS BREV 27

FORSBERGS SKOLA DISTANSKURS DISTANSKURS BREV 27 FORSBERGS SKOLA DISTANSKURS DISTANSKURS BREV BREV 27 POCKETBÖCKER Här kommer ett axplock av gamla, nya, svenska och utländska pocket. Olika formspråk och olika titlar. Den första pocketboken kom ut i England

Läs mer

Det konkreta i Tomas Tranströmers lyrik. Anna Vogel anna.vogel@su.se Forum för textforskning Umeå 9 10 juni 2015

Det konkreta i Tomas Tranströmers lyrik. Anna Vogel anna.vogel@su.se Forum för textforskning Umeå 9 10 juni 2015 Det konkreta i Tomas Tranströmers lyrik Anna Vogel anna.vogel@su.se Forum för textforskning Umeå 9 10 juni 2015 Frågor som ska besvaras Har Tranströmer mer konkreta beståndsdelar i sina dikter än andra

Läs mer

kunglig sago nytt fabler kon! sagor folksagor

kunglig sago nytt fabler kon! sagor folksagor kunglig sago nytt kon! sagor fabler folksagor Folksagor En folksaga är en saga som man har berättat i århundraden. Den har gått i muntligt tradition fram tills för ca 100 år sedan, då man började skriva

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

KONSTEN OCH SJÄLVFÖRVERK LIGANDET Au fil. lic. BJöRN SJöVALL

KONSTEN OCH SJÄLVFÖRVERK LIGANDET Au fil. lic. BJöRN SJöVALL KONSTEN OCH SJÄLVFÖRVERK LIGANDET Au fil. lic. BJöRN SJöVALL V AD är det som sker när konstnären skapar sitt verk? Såsom vid allt mänskligt handlande har vi att först fråga efter vilka drivkrafter som

Läs mer

Innehåll. Inledning Slutkommentarer Referenser och vidare läsning Register Illustrationer

Innehåll. Inledning Slutkommentarer Referenser och vidare läsning Register Illustrationer Innehåll Inledning.... 5 kapitel 1 Drömmar och simuleringar.... 7 kapitel 2 Är materien verklig?... 43 kapitel 3 Är personer verkliga?... 77 kapitel 4 Är tiden verklig?... 109 Slutkommentarer... 143 Referenser

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Enskild fördjupningsuppgift realism och

Enskild fördjupningsuppgift realism och Enskild fördjupningsuppgift realism och naturalism Denna epok var en tid där det industriella började växa vilket gjorde att både liv och landskap började förändras. Det här gjorde så att små städer blev

Läs mer

Det handlar om ljus. Hur ser man erfarenhet?

Det handlar om ljus. Hur ser man erfarenhet? 10 11 Det handlar om ljus T. v. Ett ansikte, torrnålsgravyr T. h. Alltså avgjort?, torrnålsgravyr Torrnål. Tonerna och övergångarna längs graderna som färgen ger när plåten pressas mot pappret. Bilderna

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

CARL-JOHAN MARKSTEDT. ATT LÄSA OCH ANALYSERA NOVELLER - En guide till Novellix lärarhandledningar

CARL-JOHAN MARKSTEDT. ATT LÄSA OCH ANALYSERA NOVELLER - En guide till Novellix lärarhandledningar CARL-JOHAN MARKSTEDT ATT LÄSA OCH ANALYSERA NOVELLER - En guide till Novellix lärarhandledningar Att läsa och analysera noveller en guide till Novellix lärarhandledningar Carl-Johan Markstedt www.novellix.se

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser

Läs mer

SPÖKHISTORIER. Den blodiga handsken Spökhuset. En mörk höstnatt Djurkyrkogården

SPÖKHISTORIER. Den blodiga handsken Spökhuset. En mörk höstnatt Djurkyrkogården SPÖKHISTORIER Vi kommer att fortsätta svensklektionerna med ett arbete kring spökhistorier. Vi kommer att läsa spökhistorier, rita och berätta, se en film samt skriva en egen spökhistoria. Spökhistorierna

Läs mer

Konsthistoria. Antiken. Rokoko. Impressionismen. Renässansen. Modernismen. Samtidskonst. Expressionismen. Konstakademiernas konst. Medeltiden.

Konsthistoria. Antiken. Rokoko. Impressionismen. Renässansen. Modernismen. Samtidskonst. Expressionismen. Konstakademiernas konst. Medeltiden. Konsthistoria Av: Emma Gustafsson f.kr 800 500 1300 1500 1700 1770 1800 1870 1900 1960 Antiken Renässansen Rokoko Impressionismen Modernismen Samtidskonst Medeltiden Barock Konstakademiernas konst Expressionismen

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN EFTERARBETSMATERIAL Det här materialet kompletterar lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram

Läs mer

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok

Läs mer

Litteraturhistoria. To be, or not to be, that is the question Hamlet, Shakespeare

Litteraturhistoria. To be, or not to be, that is the question Hamlet, Shakespeare Litteraturhistoria "Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen." Hemsöborna, Strindberg To be, or not to be, that is the question Hamlet, Shakespeare Det var

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Litet häfte om: IMPRESSIONISM EXPRESSIONISM KUBISM SURREALISM POPKONST

Litet häfte om: IMPRESSIONISM EXPRESSIONISM KUBISM SURREALISM POPKONST Litet häfte om: IMPRESSIONISM EXPRESSIONISM KUBISM SURREALISM POPKONST Impressionism Impressionism kan översättas till intryckskonst. Man målade intrycken av det man såg, inte verkligheten. Impressionismen

Läs mer

Skräck i film och litteratur

Skräck i film och litteratur Skräck i film och litteratur Denna fördjupning går ut på att ni ska genomföra följande: Bekanta er med någon/några kända litterära klassiker inom temat skräck Lära er vad som kännetecknar en novell och

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Diane Tullson Vad handlar boken om? Boken handlar om Liam och Tej som ska iväg och åka snowboard (bräda). Plötsligt voltar bilen och rullar ner för en brant backe. Liam

Läs mer

tycker jag att jag linkat och haltat framåt. Det som satt käppar i hjulet är tvivel. Tvivel! Ramlade jag in i branschen av misstag? Är allt en bluff?

tycker jag att jag linkat och haltat framåt. Det som satt käppar i hjulet är tvivel. Tvivel! Ramlade jag in i branschen av misstag? Är allt en bluff? efteråt. ett helt yrkesliv som barnboksförfattare! De flesta ser framför sig ett behagligt liv bland gulliga barn, färgglada böcker och mjuka kaniner. En enstaka gång dyker kanske en lortig gris upp Bara

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Renässans. Renässansbegreppet. J. Burkhardt 1860 Die Kultur der Rennaissance. Både epok och idé-/estetisk strömning och allmän beteckning

Renässans. Renässansbegreppet. J. Burkhardt 1860 Die Kultur der Rennaissance. Både epok och idé-/estetisk strömning och allmän beteckning Renässans Renässansbegreppet J. Burkhardt 1860 Die Kultur der Rennaissance Både epok och idé-/estetisk strömning och allmän beteckning Utgår från Italien (1300-1500, tre skeden ung-, hög- senrenässans)

Läs mer

Romantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç

Romantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç Romantiken Till skillnad från upplysningen, som betonade förnuftet, hävdade romantikerna att det var känslan som var kärnan i tillvaron. Använd era känslor och associationer när ni

Läs mer

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat.

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat. Göteborg 1988-05-11 ERNA OCH VICTOR HASSELBLADS STIFTELSE Till redaktionen Hasselbladstiftelsen utdelar i år för åttonde gången det internationella fotopriset, som väckt stort intresse världen över. Pristagare

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Tidslinje litteratur historia

Tidslinje litteratur historia Tidslinje litteratur historia av Simon Antiken 800 f.kr- 500 e.kr Tiden före Kristus kallas antiken. Antikens litteratur hade sitt centrum i Grekland. Grekland kom också på den moderna demokratin men man

Läs mer

LVGBLS/LVBGBF2/LVGAF1 ht 08

LVGBLS/LVBGBF2/LVGAF1 ht 08 Karlstads universitet LVGBLS/LVGBF2/LVGAF1 SVENSKA B/LITTERATURVETENSKAP A Delkurs 4. (7,5 poäng) Litteraturlista: : Ahlin, Lars, Kommer hem och är snäll ur Inga ögon väntar mig, Stockholm 1948 (kopia)

Läs mer

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Om läsning. Vad, när, var och hur läser du? Ta med och läs med dem där hemma

Om läsning. Vad, när, var och hur läser du? Ta med och läs med dem där hemma Om läsning Vad, när, var och hur läser du? Ta med och läs med dem där hemma I bokstävernas krumelurer, i deras hopflätning till ord och meningar finns många hemliga rum När man fått tag i läsandet har

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Delkurs 3: Europeisk litteratur 1800-talet

Delkurs 3: Europeisk litteratur 1800-talet Svenska B/Litteraturvetenskap A: Distans LVGBLS/LVBGBF2/LVGAF1 52240/52418/52226 Delkurs 3: Europeisk litteratur 1800-talet Lärare: Maria M. Berglund (MB), Lina Samuelsson (LS), Torsten Rönnerstrand (TR),

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Utan dig GUDSTJÄNSTORDNING

Utan dig GUDSTJÄNSTORDNING Utan dig Sång och musik av och med Mikael Wiehe Predikan av kyrkoherde emeritus Ingemar Simonsson Mölndals kammarkör under ledning av Jan-Ivar Blixt Iréne Sjöberg-Lundin - piano Owe Almgren - bas Ljud:

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

ENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET I FLNLAND, HELSINGFORS BOKFÖRLAGET ATLANTIS, STOCKHOLM

ENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET I FLNLAND, HELSINGFORS BOKFÖRLAGET ATLANTIS, STOCKHOLM ENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET I FLNLAND, HELSINGFORS BOKFÖRLAGET ATLANTIS, STOCKHOLM 2014 INNEHALL Till läsaren 5 INLEDNING UPPKOMSTEN AV EN MINORITETSLITTERATUR 13 1800-talet finsk kultur och nationalism

Läs mer

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen Essä Vad är en essä? En essä är en text där en person försöker reda ut sina tankar och kunskaper inom ett ämne eller utifrån en frågeställning. Ämnena kan variera mellan allt från hur fotboll och politik

Läs mer

LÄRARHAND LEDNING TILL SNÖBLANDAT REGN AV STIG DAGERMAN CARL-JOHAN MARKSTEDT

LÄRARHAND LEDNING TILL SNÖBLANDAT REGN AV STIG DAGERMAN CARL-JOHAN MARKSTEDT LÄRARHAND LEDNING TILL SNÖBLANDAT REGN AV STIG DAGERMAN CARL-JOHAN MARKSTEDT Lärarhandledning till Snöblandat regn av Stig Dagerman Carl-Johan Markstedt www.novellix.se Carl-Johan Markstedt 2016 Introduktion

Läs mer

SETT DAC & lite TILL. Att rigga projekt tar tid, detskall få lov att ta tid.

SETT DAC & lite TILL. Att rigga projekt tar tid, detskall få lov att ta tid. SETT DAC & lite TILL Vi måste berätta om biblioteket, allt vi på gör och allt användarna kan göra. Överallt och för alla! Lite överdrivet är mångas bild av biblioteket fortfarande ett tyst rum med böcker

Läs mer

Material från

Material från Svenska 3 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav i ämnesplanen I det centrala innehållet för svenska 3 anges litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

/Mona. 1.Novellens kännetecken. 2.Berättargrepp

/Mona. 1.Novellens kännetecken. 2.Berättargrepp Här har jag samlat tips, råd och instruktioner från olika ställen. Dessa är bra att ha till hands under skrivandet. Läs och fundera på vad du skulle kunna använda dig av i din novell. Lycka till! /Mona

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Oljemålningar Marie Almqvist

Oljemålningar Marie Almqvist Oljemålningar Marie Almqvist Nosce te ipsum Känn dig själv Ljuset och rummet Marie Almqvist är en både intuitiv och medveten målare. Hennes bilder berättar om livets paradoxer, verklighetens olika sidor

Läs mer

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. Blomma blad en miljard handlar om ett barn som heter Ollsi och en förälder som

Läs mer

Perspektiv på romantiken

Perspektiv på romantiken Perspektiv på romantiken Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning tillsammans med

Läs mer

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett slags all täckande plagg, bärs av muslimska kvinnor där endast ögonen lämnas exponerade har hamnat i rubrikerna igen! Frankrikes president Nicolas Sarkozy

Läs mer

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika Litteraturhistoria Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Vi kommer att gå igenom alla sju tidsperioder från antiken fram till modernismen. Hur och vad ska vi arbeta med?

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

CARL-JOHAN MARKSTEDT. Fyra klassiska noveller. En lärarhandledning från Novellix

CARL-JOHAN MARKSTEDT. Fyra klassiska noveller. En lärarhandledning från Novellix CARL-JOHAN MARKSTEDT Fyra klassiska noveller En lärarhandledning från Novellix Detta är en lärarhandledning till fyra noveller av klassiska svenska författare: Ett dockhem av August Strindberg, Ella gör

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

CARL-JOHAN MARKSTEDT LÄRARHANDLEDNING TILL NOVELLEN SPÅR I SNÖN

CARL-JOHAN MARKSTEDT LÄRARHANDLEDNING TILL NOVELLEN SPÅR I SNÖN CARL-JOHAN MARKSTEDT LÄRARHANDLEDNING TILL NOVELLEN SPÅR I SNÖN AV JONAS KARLSSON 1 Jonas Karlsson är författare, dramatiker och skådespelare. Han har medverkat i en rad succéfilmer som Livet är en schlager,

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Artighetsmarkörer? Om förstås och andra självklarhetsadverb

Artighetsmarkörer? Om förstås och andra självklarhetsadverb Artighetsmarkörer? Om förstås och andra självklarhetsadverb Peter Andersson, D-student i svenska Att behandla utvecklingen av några speciella ord i svenskan kan tyckas trivialt och möjligen uppfattas det

Läs mer

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett nytt imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014 KANSKE ÄR DET ALLT DU BEHÖVER VETA E. LOCKHART

Läs mer

K U R S P L A N. Litteraturvetenskap, litteraturen i informationssamhället. Comparative literature, literature in the information society.

K U R S P L A N. Litteraturvetenskap, litteraturen i informationssamhället. Comparative literature, literature in the information society. 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Litteraturvetenskap, litteraturen i informationssamhället Comparative literature, literature in the information society Kurskod LI2302 Dnr HUM 2007/311-514

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Michael Dahl Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik, som ständigt drömmer mardrömmar om att han är en drake. En dag när han vaknar ur sin mardröm, hör han en röst som han inte

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

Hon återkommer gång på gång i 1800 talets kvinnliga dramatik: den handarbetande kvinnan. Under dagen sitter hon

Hon återkommer gång på gång i 1800 talets kvinnliga dramatik: den handarbetande kvinnan. Under dagen sitter hon HANDARBETE SOM SPELBART TECKEN Hon återkommer gång på gång i 1800 talets kvinnliga dramatik: den handarbetande kvinnan. Under dagen sitter hon vid fönstret och vid lampan på kvällen. Hon sitter ensam eller

Läs mer

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Camilla Läckberg Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Personer i berättelsen Helga Änglamakerskan Dagmar Helgas dotter Laura Dagmars dotter Hermann Göring Tysk pilot och senare nazistledare Carin

Läs mer

Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark)

Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark) Faktablad, övningar och bilder till kursprovet HT 2011 Fakta om: Titel: Den förlorade sonen, 1885 Konstnär: Georg von Rosen (1843 1923, Sverige) Konstnären Georg von Rosen var greve, professor och direktör

Läs mer

Sångtexter till låtarna. När ormen ömsar skinn

Sångtexter till låtarna. När ormen ömsar skinn Sångtexter till låtarna När ormen ömsar skinn 1. Du trodde, du var säker Du trodde, du var trygg Nu ligger du och sprattlar som en skalbagge på rygg Livets autostrada där du drog fram i all din glans har

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref Dom 6:1-16, Jag är med dig

Tunadalskyrkan e tref Dom 6:1-16, Jag är med dig 1 Tunadalskyrkan 150614 2 e tref Dom 6:1-16, Jag är med dig Tänk att en text som är 3500 år gammal ändå kan kännas så aktuell. Man skulle kunna byta ut några av namnen mot nutida namn och få exakt samma

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Verner, Oscar och Viktor

Verner, Oscar och Viktor 31 ANDERS BURMAN Verner, Oscar och Viktor I motsats till vissa andra klassiska författare kan Viktor Rydberg sägas ha kanoniserats redan under sin egen livstid. Hans skrifter, och då inte enbart de välkända

Läs mer

Vi ska ta upp: Deckarens tre kännetecken, typiska för alla deckare. Deckargenrens historia, när och varför man började skriva deckare.

Vi ska ta upp: Deckarens tre kännetecken, typiska för alla deckare. Deckargenrens historia, när och varför man började skriva deckare. DECKARE Vi ska ta upp: Deckarens tre kännetecken, typiska för alla deckare. Deckargenrens historia, när och varför man började skriva deckare. Olika deckartyper som finns. Hur vet man att det är en deckare

Läs mer

Vi här på kommunkansliet vill också slå ett slag för läsningen! Nedan ser ni våra lästips inför sköna sommardagar!

Vi här på kommunkansliet vill också slå ett slag för läsningen! Nedan ser ni våra lästips inför sköna sommardagar! Vi kommundirektörer på Åland bjöd in till pressträff i Ödkarby skola måndagen den 4 maj för att slå ett slag för läsning över sommaren och uppmana samt utmana kommuninvånarna till läsning! Vår utmaning

Läs mer

Moa Israelsson Forsberg

Moa Israelsson Forsberg Monday Art Ateljébesök hos Moa Israelsson Forsberg Posted on mån 24 Feb 2014 by Eleonora Ånhammar Moa Israelsson Forsberg både bor och arbetar i det lilla samhället Åkers Styckebruk utanför Strängnäs.

Läs mer

Digitalfotografering för alla

Digitalfotografering för alla HARRY PERONIUS D Digitalfotografering för alla! Lär dig fotografera digitalt!! Bearbeta bilderna i datorn! Visa dina bilder som bildspel eller som papperskopior 2 Ett grundläggande tips är att i alla fotograferingssituationer

Läs mer

Estetiska läroprocesser

Estetiska läroprocesser Estetiska läroprocesser Erfarenheter från olika uppdragsutbildningar i Estetiskt lärande som kunskapsväg inför RUCs kompetensutveckling/nätverk i estetiska lärprocesser 2011-2012 På väg Varför tematisk

Läs mer

Citation for the original published paper (version of record):

Citation for the original published paper (version of record): http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. Citation for the original published paper (version of record): Bergström, L. (2014) Ett universum

Läs mer

5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK

5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK 5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK 1 Bygga din berättelse och bildens koncept 2 Förberedelser 3 Fotografering 4 Avancerat digitalt hantverk 5 Visning och leverans För att skapa ett unikt konstverk berättandes

Läs mer

Litteraturlista Litteraturlistan är fastställd av ämneskonferensen i litteraturvetenskap 110616 och gäller fr.o.m. ht 11.

Litteraturlista Litteraturlistan är fastställd av ämneskonferensen i litteraturvetenskap 110616 och gäller fr.o.m. ht 11. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation 2011-07-15 Kurs: Litteraturvetenskap teoretiska perspektiv Kurskod: HLI160 Litteraturlista Litteraturlistan är fastställd av ämneskonferensen i litteraturvetenskap

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi

Läs mer