Novellgenren, traditionerna och experimenten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Novellgenren, traditionerna och experimenten"

Transkript

1 Beata Agrell Novellgenren, traditionerna och experimenten Novellen är en både mångfaldig och sträng genre. Men den är också svårbestämbar. Hur vet man att det är just en novell man läser? Novellen lanserades under detta namn av Giovanni Boccaccio som en ny genre i det italienska 1300-talet; den skulle också handla om något nytt, ovanligt och modernt, till skillnad från tidens traditionella genrer epos, lyrik och drama. I saob som skall innehålla alla svenska ord definieras novellen rätt nog som»berättelse på prosa om ngn enstaka, uppseendeväckande l. pikant händelse», men också som»kort, litterärt formad (prosa)berättelse som i sammanträngd form skildrar en konfliktsituation, en spännande händelse l. ett koncentrerat händelseförlopp, egendomliga människokaraktärer o.d.». Den första definitionen betonar nyhetskravet, medan den andra betonar kortheten och koncentrationen. Kortheten och genrekonventionerna I modern tid är det framför allt kortheten och dess estetiska konsekvenser som har intresserat. Men hur kort är»kort»? Att utgå från sidor och ord duger inte, för det finns texter på mer än 200 sidor som i sin tid ändå kallades»novell» så till exempel Emilie Carléns 383-sidiga berättelse Romanhjeltinnan från Eftersom det på 1800-talet skrevs romaner om flera tusen sidor detta var följetongens och häfteslitteraturens sekel framför andra så var närmare 400 sidor förvisso inte mycket att komma med; det var kort nog för en»novell»! Den mest användbara definitionen av korthet har nog amerikanen Edgar Allan Poe givit, själv novellförfattare och poet: en novell en short story skall kunna läsas i en enda sittning, utan avbrott, skriver han Novellens konstnärliga effekt bygger nämligen på enhet och koncentration, och den effekten tål inga avbrott. 200-sidiga noveller var alltså en otanke för Poe. Men även det vanliga formatet om sidor överskred gränsen för en sittning, ett mellanformat som ibland kallas novella och kan närma sig en kort roman som Charles Dickens A Christmas Carol (1843) och Henry James The Turn of the Screw (1898). 2 Poes begränsning stämmer egentligen bättre med den samtida skissen the sketch: en impressionistisk genre, som på bara ett par sidor gestaltar iakttagelsen av ett myllrande ögonblick i stiliserad form. 3 Skissen blev mycket populär under talet, från Dickens och Sarah Orne Jewett i England och USA till Oscar Levertin och Elin Améen i Sverige. Det korta formatet befordrar det enhetliga intryck som Poe månade om. Det tvingar fram en begränsning med både formella och tematiska konsekvenser. Det finns inte plats för en komplex intrig, utförliga beskrivningar eller flertaliga karaktärer. Novellen fokuserar därför vanligen en händelse eller situation, en konflikt, en miljö, och en eller ett fåtal karaktärer. Den satsar på djup hellre än bredd och närmar sig i så måtto lyriken. Plötslighet mer än process är ett viktigt drag. I den klassiska novellen syftar såväl helhet som varje detalj fram mot ett förberett men ändå oväntat slut en poäng, en vändning, en insikt. 4 Ur denna grundläggande kortprosaestetik, utvecklas flera olika novelltraditioner, som vi snart skall se. Den förmoderna novellen: subversiv moralpedagogik Korthet gäller emellertid också för den tidiga, förmoderna novellen. Boccaccios Decamerone (1353) och Margareta av Navarras Héptamëron (1559) är båda novellsamlingar som, trots nyhetskravet, till stor del bygger på senantika och medeltida stoffkällor, inte minst det sedelärande exemplet och den uppbyggliga betraktelsen. 5 Dessa novellens föregångare var mycket korta och ingick ofta som del i en annan text en moralisk argumentation eller predikan. På grund av sin didaktiska och ofta kristliga karaktär bäddade de för speciella läsarter inriktade på begrundan och eftertanke, snarare än underhållning. Sådana begrundande läsarter präglade också de tidiga novellerna, även när de avvek från exemplets krav på en sensmoral. I Decamerone och Héptamëron är de enskilda novellerna inordnade i en ramberättelse. Ramen utgörs av en grupp människor som berättar historier för varandra för att få tiden att gå. De berättar inte för nöjes skull utan för att glömma de yttre olyckor som drivit dem samman: pest respektive översvämning. Berättelserna är ofta skabrösa och frivola, men har samtidigt ett uppbyggligt syfte: de sätter fram exempel på olika moraliska problem, och varje ny berättelse är ett svar på någon annans. Novellerna ingår alltså i en diskussion om livsfrågor, men svaren är inte givna. Det som skall begrundas är problemet, inte lösningen någon entydig lösning ges inte heller. 6 Det moraliska syftet hindrade inte heller dessa noveller från att också vara ganska underhållande, särskilt när avskräckande exempel sattes fram: då fick man en legitimerad närkontakt med Synden, som annars gömdes undan så mycket som möjligt, samtidigt som man ständigt fruktade att falla offer för den. Den tidiga novellen ingick alltså i en didaktisk, moralpedagogisk och uppbygglig tradition, men experimenterade samtidigt med traditionen och gav läsaren större utrymme. Det gäller även Cervantes Novelas ejemplares (Exemplariska noveller, 1613), som växlar mellan idealism och naturalism, våld och humor. 7 Med Upplysningen på 1700-talet kom i Frankrike den filosofiska conten, en lite längre typ av problemdiskuterande kortberättelse, dit bland annat Voltaires satiriska Candide, ou l Optimisme (Candide, eller optimismen, 1759) brukar räknas. Där gestaltas i resefiktionens form 6 7

2 en kritik mot filosofen Leibniz uppfattning att vi lever i den bästa av alla möjliga världar. Denna upplysta optimism hade krossats av den stora jordbävningen i Lissabon ett par år tidigare (1755), då cirka människor omkom. 8 Den moderna novellen: estetisk autonomi Med industrialismen och borgerlighetens seger i slutet av 1700-talet inträffade den vändning i hela det kulturella systemet som brukar kallas Romantiken. Då fick konsten och litteraturen ett närmast religiöst egenvärde, medan det kristna, didaktiskt-uppbyggliga bruksvärdet tonades ner:»poesi lyfter slöjan från världens dolda skönhet och låter välkända föremål framstå som vore de inte välkända», skrev poeten P. B. Shelley Konstnären själv fick en särställning som skapande originalgeni:»diktarna är världens icke-erkända lagstiftare». 9 Det är i detta sammanhang som också Poes novellestetik hör hemma: kravet på korthet utan störande avbrott hör samman med kravet på diktens autonomi, dess frigörelse från samhället och världen. Forskningen framhäver två novelltraditioner som nu utvecklas samtidigt: dels den anekdotiska poängnovellen med anor från antiken och renässansen; dels den lyriska stämningsnovellen av mer modernt subjektivt snitt. 10 Guy de Maupassant är känd för sina omskakande poängnoveller (till exempel»smycket» 1884), medan A. P. Tjechov brukar uppfattas som en skicklig lyrisk novellist (till exempel»att få sova» 1888). Men det är också nu som den gudomlige författaren börjar skriva för en anonym marknad. På denna marknad blir novellen efterhand en stor och varierad genre i hela västvärlden, inte minst i Sverige. Det beror bland annat på den växande tidnings- och tidskriftspressens behov av korta berättelser. 11 Den heliga litteraturen blev alltså samtidigt en profan vara, utbjuden till köp och försäljning: novellen blev en försörjningsmöjlighet som i växande utsträckning skrevs för brödfödans skull. Detta skapade en klyfta mellan hög och låg litteratur, och novellen tenderade att klassas som låg, oberoende av de konstnärliga ambitioner som kunde ligga bakom. 12 Man skulle därför kunna tala om den populärlitterära novellen som en tredje, ytterst blandad tradition. Inte bara Poe utan också flera andra kända novellister från denna tid är amerikaner, bland dem Washington Irving ( ), Nathaniel Hawthorne ( ), Henry Melville ( ) och Kate Chopin ( ). På Brittiska öarna dominerar romanen stort, även i tidningspressen som följetong. Novellen har svårt att hävda sig. 13 Tidiga novellister var Maria Edgeworth ( ) och Mary Shelley ( ), som även skrev romaner. Först mot sekelskiftet får också novellen växande utrymme: exempelvis för Charles Dickens ( ) och Anthony Trollope ( ). Det är också då som novellen börjar erkännas som litterär genre i egen rätt. 14 I Frankrike skriver romanförfattare som Honoré de Balzac ( ) och poeter som Théophile Gautier ( ) även noveller. Berömda just som novellister är Prosper Merimée ( ) och Guy de Maupassant. I Tyskland utarbetas vid sekelskiftet 1800 en novellteori som betonar den egenartade händelsen och nyhetskravet. Så gör de ledande tyska romantikerna: Goethe, bröderna Schlegel och J. L. Tieck. E.T.A. Hoffmann ( ) är tidigt ute med sina skräcknoveller och den något senare Paul Heyse ( ) nobelpristagare 1910! framhäver vikten av en enande konkret symbol. 15 Erkända ryska novellister utöver Tjechov är Alexandr Pusjkin ( ), som utvecklade den lyrisk-romantiska novellen, och Nikolaj Gogol ( ), som utvecklade en satirisk-grotesk novellteknik riktad mot det ryska ämbetsmannaväldet. Ivan Turgenjev ( ) utvecklade en poetisk realism, som samtidigt vände sig mot livegenskapen. Mot slutet av seklet framträder också de stora romanförfattarna Fjodor Dostojevskij ( ) och Lev Tolstoj ( ) som novellister. En betydande del av deras noveller avviker på ett intressant sätt från modern autonomiestetik genom att vända sig till de lägre klasserna, folket, med omsorgsfullt utarbetade didaktisk-uppbyggliga tilltal. 16 Svenska varianter: borgerligt och proletärt Den svenska novelltraditionen följer den internationella. Före Romantiken fanns i stort sett bara exemplet och andra didaktiska kortgenrer som föregått novellen. Men under Romantiken får vi ett flertal novellförfattare. 17 Bokförläggaren V.F. Palmblad skrev tidigt estetiskt ambitiösa noveller i Poetisk Kalender. Novellerna samlades till fyra häften som gavs ut En mer jordnära variant representerar hemmansägaren Pehr Thomasson ( ), som skrev historiska noveller och populära folklivsskildringar båda återkommande genrer i svensk novellistik. Även den mycket produktive prästen Gustaf Henrik Mellin skrev historiska noveller, av vilka Blomman på Kinekulle (1831) blev ett flera gånger utgivet standardnummer. Den mest egenartade av det tidiga 1800-talets novellförfattare var väl annars C.J.L. Almqvist, som i sin universalpoetiska ramberättelse Törnrosens bok vävde samman alla tänkbara genrer till en dynamisk helhet, kallad»fria fantasier hvilka, betraktade såsom ett helt, af Herr Hugo Löwenstjerna stundom kallades Törnrosens Bok, stundom En irrande Hind» ( ). Här ingår både kortare noveller som»jagtslottet» och längre novellor som»kapellet» och»palatset». Almqvist är verksam i övergången mellan Romantik och Realism, och noveller präglade av så kallad poetisk realism skrev många, inte minst kvinnor. Fredrika Bremers Teckningar utur hvardagslifvet ( ) innehåller både romaner och noveller. Även Marie Sophie Schwartz den moraliska uppbyggelsens romanförfattare framför andra kom ut med novellsamlingar som Novelletter (1861), Verklighetsbilder (1867) och Ögonblicksbilder (1874). Schwartz moralistiska berättelser har liksom Bremers också en samhällskritisk tendens riktad mot både klass- och kvinnoförtryck. Emilie Flygare-Carlén ( ) och Sophie von Knorring ( ) kallar några av sina berättelser»noveller», men som vi sett är de tjocka som dagens romaner, även om de är mycket tunnare än författarinnornas egna romaner. August Blanches realistiska noveller är mer blygsamma till formatet, ofta kallade»taflor» eller bara»berättelser» som Taflor och berättelser ur Stockholmslifvet (1845), Bilder ur verkligheten ( ) och Hyrkuskens berättelser (1863). Här är det också fråga om genomkomponerade novellsamlingar med ett sammanhållande motiv, en plats eller en ramberättelse. Genomkomponerade berättelsesamlingar arbetade också Viktor Rydberg med, exempelvis i Romerska sägner (1874), som trots titeln är att betrakta som pastisch-noveller. Mer blandad är hans Sägner, berättelser och skizzer (1897) Med 1880-talets samhällskritiska realism blev novellen en riktigt stor genre, med kanoniska utövare som August Strindberg ( ), Oscar Levertin ( ) och 8 9

3 Gustaf af Geijerstam ( ). Många kvinnliga författare skrev nu novellsamlingar omväxlande med tendensromaner: Mathilda Roos ( ), Ann Charlotte Leffler ( ), Alf hild Agrell ( ) och Victoria Benedictsson ( ). Den lyriska novelltraditionen är här långt borta, medan den anekdotiska poängnovellen kan sägas ha fått tendensen till ersättning för slutknorren. På 1890-talet vänder det igen: den lyriska stämningsnovellen eller historieromantiken dominerar hos exempelvis Selma Lagerlöf och Verner von Heidenstam i samlingar som Osynliga länkar (1894) och Kristuslegender (1904) respektive Karolinerna ( ). I Hjalmar Söderbergs Historietter (1898) korsas traditionerna: lyriska stämningar och betraktelser avlöses av uddiga poängnoveller. Men även ett dekadent drag av livsleda smyger sig in i det lyrisk-anekdotiska, exempelvis i»tuschteckningen». Så redan i Ola Hanssons Sensitiva amorosa (1887), i Per Hallströms Purpur (1895), och Mathilda Mallings Pyrrhussegrar (1886). Dekadensen markerar ett nytt skifte, samtidigt som seklet går om och blir tal talets två första decennier var dramatiska: moderniseringen når en höjdpunkt med industrialisering, urbanisering, proletarisering, sekularisering, demokratisering, massmedialisering. Arbetarrörelsen formerar sig, storstrejker äger rum 1902 och 1909, första världskriget bryter ut 1914, ryska revolutionen inträffar 1917, samma år som hungerkravaller bryter ut på Söder beslöt riksdagen om allmän och lika rösträtt för män och 1921 för kvinnor genomfördes åttatimmarsdagen för vissa grupper. Nu blomstrar novellen, dels i den så kallade flanörlitteraturen, som bland andra Söderberg, Sigfrid Siwertz ( ), Hjalmar Bergman ( ) och Bo Bergman ( ) skapar; dels i den nya sociala prosan, utvecklad av både tiotalisterna, det vill säga borgerliga författare som Ludvig Nordström ( ), Gustaf Hellström ( ) och Elin Wägner ( ), och av de första proletära prosaförfattarna, exempelvis Martin Koch ( ), Maria Sandel ( ), Karl Östman ( ), Elf Norrbo (pseudonym för Johan August Törnblom, ) och Dan Andersson ( ). Flanörlitteraturen var en fortsättning på dekadensen, men också ett uttryck för moderniteten: storstadserfarenheten av den ensamma massan och en försvagad individualitet är central. Kortfiktion som den lyriska novellen och den impressionistiska skissen är ett perfekt medium för den ständigt iakttagande flanören. Flanören är, som Walter Benjamin skriver, inbäddad i den kommersiella masskulturen, men lider samtidigt av estetisk överkänslighet; hon när sig av melankoli. 18 I Sverige kom flanören dock snart nog under den samtida franske filosofen Henri Bergsons inflytande och ersattes då av kraftmänniskan. 19 Flanörlitteraturen avlöstes av en ny social realism med företagsamhet, affärsliv, pengar och konkurser som centrala motiv. Yrkes- och arbetsskildringar blev vanliga, från direktörens ekonomiska spekulerande till kontorsflickans skrivmaskinsknattrande, ända ner till kroppsarbetarens slit vid fabriken, sågen, anläggningsarbetet och milan. Även arbetarhustruns växelbruk mellan hemarbete, fabriksarbete och trappstädning gestaltas. Samtidigt framträder också protomodernistiska tendenser i litteraturen: begynnande kubism och expressionism hos Pär Lagerkvist ( ), Hjalmar Bergman, Annalenah Elgström ( ) och även hos proletärförfattare som Gustaf Hedenvind-Eriksson ( ) och Martin Koch. 20 Då tenderar även romanen att upplösas i kortprosamontage. Denna montageform är särskilt påfallande hos arbetarförfattarna, även utan protomodernistiska tendenser i övrigt. 21 Man har velat förklara fenomenet med arbetarnas oregelbundna arbetstider och korta pauser, men eftersom montaget ger ett strukturerat intryck är den förklaringen otillräcklig. Snarare är det fråga om en konstsyn, med novellen och novellistiska framställningssätt i centrum. Ett annat särdrag är att proletärnovellen gjuter samman flera olika retoriska traditioner: brukslitterära från den äldre uppbyggelselitteraturen; populärlitterära från den samtida masslitteraturen, och så småningom, i takt med att arbetarrörelsens bildningsverksamhet kommer igång, visst inflytande från kanonisk borgerlig litteratur, särskilt Strindberg och Viktor Rydberg. Det är en i högsta grad hemmagjord litteratur i sagolikt uppfinningsrika formationer, som också bäddar för begrundande läsning. 22 Det tidiga 1900-talets arbetarprosa liknar inget annat, och när den proletärlitterära guldåldern sätter in på 1930-talet, så är förutsättningarna helt andra. Arbetarrörelsen har blivit starkare, folkhemmet är på väg att byggas upp, samhället har humaniserats något. Nöden är fortfarande svår och lagstiftningen inhuman på flera områden, med statarsystem och fattigauktioner som ruskiga exempel. Men ändå: författare som Ivar Lo-Johansson ( ), Moa Martinson ( ), Harry Martinson ( ), Eyvind Johnson ( ), Jan Fridegård ( ), Vilhelm Moberg ( ) hade möjligheter att svinga sig upp på parnassen, bli hedersdoktorer och få nobelpris, som tidigare generationer saknade. Deras författarskap rör sig efterhand också bort från de proletära motiven, mot det universella eller historiska. Novellen är fortfarande en viktig form särskilt hos Lo-Johansson men mer som egen genre än som övergripande framställningssätt. Svenska modernistiska noveller 1940-talet medförde en ny boom för novellen. Den sammanföll med den modernistiska lyrikens genombrott: när T.S. Eliot fick nobelpriset 1948 var striden över; formexperimentet hade blivit konvention och tradition. De lyriska experimenten gynnade novellen och novellistiska framställningssätt: av Gösta Osvald ( ) fick vi vackra, metafortäta prosatexter som med fördel låter sig läsas som noveller. 23 Av Stig Dagerman ( ) fick vi djuppsykologiska, symboliska noveller och av Willy Kyrklund ( ) små korta Kafka-liknande ironisk-didaktiska prosastycken, vars läroinnehåll ständigt glider undan. 24 Och så har vi den hårdkokta, Hemingway-inspirerade kortprosan hos en Thorsten Jonsson ( ) och Mårten Edlund ( ): den så kallat imagistiska med»isbergstekniken» som lämnar det mesta osagt. 25 Men de bästa har jag sparat till sist: mästaren på förtätningens område är utan tvivel Tage Aurell ( ), vars betydelsedigra prosa rymmer en värld eller avgrund i varje mening. 26 Och Lars Ahlin ( ) är den modernistiska novellens Luther: han sjunger för de dömda, som han säger en evangelisk förkunnare i lika groteska som mäktiga symboler; en varnare, förmanare och tröstare, om än i djupt experimentella former. 27 Eftermodernism och postmodern novellboom Tjugo år senare, på 1960-talet, kommer ett nytt avantgarde, som experimenterar med allt, inte bara litteraturen och inte minst högmodernismen själv. Men från litterär synpunkt är det främst romanens genrekonventioner som utmanas. 28 Ur dessa experiment föds också en kortfiktion som 10 11

4 befinner sig någonstans mellan modernism och postmodernism: experimentell, men samtidigt demokratisk; mer inriktad på att ompröva synvinklar och seende än grammatik och syntax. Några olika men typiska exempel är Margareta Ekströms ironiskgroteska Frukostdags (1964), Per-Olof Sundmans»hårdkokta» Sökarna (1963), Lars Ardelius formexperimentella Spritt språngande eller Massa, Skred (1965), Per Gunnar Evanders absurda Tjocka släkten. Ett porträttgalleri (1965) och Lars Gustafssons filosofiska Förberedelser till flykt (1967). 29 Någon riktig novellboom kan man dock inte tala om på 1960-talet. 30 Den kommer inte förrän i mitten av 1990-talet. Då debuterar en rad unga novellförfattare med en helt ny typ av ofta synnerligen kort realistisk-absurd kortfiktion, som avlägsnat sig långt från klassiska novellformer. Hit hör Cecilia Davidssons En av dessa nätter (1994) och Ninni Holmqvists Kostym (1995). Hans Gunnarsson kommer med Bakom glas (1996) och Mats Kempe med Jag minns aldrig mina drömmar (1996). Som viktiga föregångare nämns Inger Edelfeldts Rit (1991) och Robert Kangas Oskuld (1994). Som utländska förebilder framhålls Raymond Carver med sin dirty realism, liksom hårdkokta följeslagare som Ernest Hemingway och Joyce Carol Oates. 31 Den kortkorta prosa som florerade i Danmark och Norge ser vi inte lika mycket av i Sverige, men den finns, exempelvis i Magnus Florins Berättelsens gång (1989) och Peter Kihlgårds Serenader (1998). 32 En ofta använd form är däremot den genomkomponerade novellsamlingen cykeln, sekvensen, kompositet eller den tematiskt sammanhållna helheten. Holmqvists Kostym och Mats Kolmisoppis Jag menar nu (2001) är tematiskt sammanhållna samlingar, som problematiserar rolljag och identiteter. Hans Gunnarssons Februari (1999) utspelas i ett hyreshus, vars invånare agerar med och mot varandra inför läsarens ögon. I Kristian Fredéns Ostkaka (1996) hålls berättelserna nödtorftigt ihop av ett berättarjag som ständigt byter identitet, och av ett ledmotiv (ostkakan) som ständigt dyker upp. Jag tycker mig i dessa noveller gång på gång möta den postmoderna paradoxen, att vi å ena sidan inte har något enhetligt jag, men å andra sidan är mer självupptagna än någonsin. Hur hänger det ihop? I stället för att försöka svara på den frågan vill jag till sist ge exempel på en annan sorts kortprosa, som utvecklats under millennieskiftet men anknyter till andra traditioner än 90-talisternas. En nygammal tradition? Ett särpräglat undantag från den identitetsfixerade kortprosan kring millennieskiftet eller början på något nytt? utgör Lotta Lotass (1964-) författarskap. Hennes texter är svåra att genrebestämma. Flera av dem kallas på titelbladet för»roman», men de berättar ingen enhetlig historia, utan innehåller berättelsefragment, hämtade ur samma miljö, tid eller motivkrets.»jag vet knappt om jag skriver romaner», säger Lotass i en intervju. Andra liknande texter kallas betecknande nog bara»samling». Gemensamt för flertalet av Lotass texter är en montagekomposition sammanhållen av kortprosastrategier. Många av verken kan också läsas som en sorts novellsamlingar kortkorta berättelser eller beskrivningar som följer efter varandra, men också samverkar i ett nätverk oberoende av den lineära ordningen. Ett intressant exempel är Redwood ( ) ett nät-verk i bokstavlig bemärkelse, som enbart föreligger i digital form och publicerades successivt, som ett slags följetong. 34 Redwood utgörs av en rad korta beskrivande eller berättande texter om avverkningen av de kolossala redwoodträden i Kalifornien i samband med guldrushen i slutet av 1800-talet. 35 Till varje text hör ett fotografi av skogsarbetarna i olika arbetssituationer ett gammalt vykort med färgen pålagd i efterhand. Texten kan ibland läsas som meddelandet på baksidan av vykortet, ibland som en beskrivning eller kommentar till bilden, men några gånger också som fristående. Texterna saknar rubriker men skiljs åt genom en siffra i nummerordning. Luckor och vissa omkastningar i numreringen antyder att texten förändrats redan under publiceringens förlopp en unik möjlighet för digitala texter. Som combine-konstverk påminner Redwood om norrmannen Einar Øklands text-och-bild-montage Amatøralbum: lyrisk landskapsroman med figurer (1990). Men Amatøralbum är en självbiografisk framställning, som på 90-talsvis söker bygga en identitet, medan Redwood söker bygga broar mellan de mångas sociala, ekonomiska, biologiska och existentiella verkligheter. Närmare Redwood står snarare förmoderna kortprosa-combines som den antika ekfrasen (en bildbeskrivning) och det didaktiska renässansemblemet, som var inriktade på mottagaren snarare än på det skrivande subjektet. 36 I den bemärkelsen är Redwood en i jagisk mening opersonlig konst, som söker ett»objektivt korrelat»: en konkret gestaltning (av exempelvis ett föremål, en situation eller en händelsekedja) med funktionen av formel för en specifik erfarenhet, som formeln kan frammana i mötet med en okänd läsare. 37 Läsarinriktningen och formella egenheter i Redwood som kortprosastrategierna, montageformen, genreblandningen, dokumentarismen och beskrivningar av arbetsprocesser, ibland med tycke av listor, antyder släktskap med moderna och samtida författare som Gunnar D. Hansson och P. O. Sundman. Men mest tänkvärda just nu tycks mig beröringspunkterna med den första arbetarprosan i det tidiga 1900-talet. Dem vill jag nu kortfattat uppmärksamma genom en jämförelse med Elf Norrbos novell»sågspån och senor» i samlingen I norrsken och sol (1908). 38 På den första sidan i Redwood nr 1:1 skildrar en jagberättare det första mötet med de enorma uråldriga träden. Det blir en överväldigande upplevelse. Men i en not berättar författaren, att så snart träden blir kända för traktens kapitalstarka och kapitalhungriga inbyggare, så mutas området in och träden börjar fällas. Snart nog blir det skogsavverkning i stor skala. Efter en mansålder är träden närmast utrotade. Tidigt i verket kommer skogen själv oss till mötes i form av olika ljud: Rösterna bland träden djup kakkak-kak kleekkik-kik upphetsad kakkak-kak-kak vild klagande key-year sluddrande keeaaarrr sträv keea klar stackig visslande you you you guttural guk-guk-guk gäll klagande shriek shriek shriek sträv plötslig väsande kschhh visslande too-too-too-too-tootoo-too [etc.]. Här skildras skogen som en sammanhängande makroorganism, ett ekosystem av livsformer, som skogsbolagen våldför sig på. Motsvarande skildringar möter vi också hos Elf Norrbo. Här finns inga fotografiska bilder, men däremot en åskådlig realism späckad med metaforer byggda på fysisk erfarenhet. Träden förmänskligas:»de där stympade tall- och granliken», som hade»promenerat» på vägar och»dansat» genom forsar, befinner sig på samma nivå och i samma verklighet som andra norrlänningar: 12 13

5 Härdiga, vackra norrlandsbarn, närda med magraste kost ur skrefvor och stenbunden grusgrund; fattiga med rak rygg; härligt trotsfulla af segt framgångsrikt motstånd. Högre och högre lyfte de sig långsamt knöto sig rötternas krokar kring hällkanterna, täta grodde sig stamfibrerna samman sakta gick det, men det gick dock. (58f.) Även Elf Norrbo skildrar skogens ljud:»kronornas eolsharpor» med furorna som»basar i konserten, granarna tenorer och björksnåren hade höjdstämmorna». Men så kom»yxor och sågar» och maskiner:»då flyttades symfonierna till kusten och spelades med hjälp af ånga och skarptandadt stål» (59). Det är»sågmullret»:»kanttrissornas monotona iiiiiii och ett blixtlikt irrt, då någon kvist genomskars» (57); iiiii hväste det, och krasch krasch krasch skar det, de groflänkade timmerspelskättingarne gledo med sitt rrtrrt-rrt-rrt öfver rullarne, medan det nysågade virket trafvades dimensionsvis på vagnarna, så det sa dask i hvar planka. (60). Arbetarna i Redwood verkställer avverkningen med blandade känslor: de erfar både vördnad, fruktan och skam (3:6), men också stolthet över att lyckas besegra dessa urtidsjättar (10:28); och denna kollektiva erfarenhet skapar även gemenskap i arbetslaget. På en sida möter»en krets av sju män» som håller varandra i händerna runt trädet:»kring ett annat träd löper en annan krets av män. Kring alla träd. Så många som tjugotvå män fästade vid varandra i en ring som löper kring ett träd. Vart och ett av träden omringas av de länkade, förbundna männen vilkas händer fogas, fästs och passar i ett stycke. Alla träd. Kring alla träd en krets av män.» Arbetsprocessen beskrivs ingående, i synnerhet själva fällningen. Den visar sig så komplicerad att framställningen antagit en lyrisk form, med avbrutna rader som, utom att markera lyrik, också får en didaktisk funktion. Eftersom träden är tjockast nertill, där de också är murkna, så vill man hugga av trädet en bit upp på stammen: Tillgår så, då man på enklaste sätt vill verkställa detta, att fällaren hugger, så högt han stående kan, ut ett fyrkantigt hål i stammen, i vilket han fäster ena änden av ett bräde, som är omkring fem fot långt, nio tum brett och vilket i den änden, som fästes i trädet, äger en järnläpp som hakar i den färska, mjuka veden, och håller det fast när arbetaren ställer sig därpå. (6:14) Också maskiner och redskap beskrivs ingående, som exempelvis den primitiva ångmaskinen (45:125), yxan (6:15) och sågen (10:28), liksom även handen som brukar yxan och sågen (8:20). Redwood är mycket konkret, materiell och kroppslig. Men verket har också en subtil och mystisk sida som antydningarna om mannen»som försvinner in bland träden», in i dimman som omvälver dem. Alla hans ägodelar finns kvar och»samlas ihop i en låda» (12:32). Och han är bara»den förste» av alla dem som försvinner på detta sätt, genom att gå in i dimman. Vart tog de vägen? Fotot visar mannen i färd med att såga av stammen på en av jättarna. Kanske handlar texten om en arbetsolycka? Kanske handlar den om döden:»dimgrå är den färg som i sig innefattar, rymmer, alla färger». Ett foto visar en arbetare som ligger raklång i»riktskäret», själva den springa som sågen skapat i stammen (15:41). Springan öppnar sig när trädet väger över åt ena hållet. Men skulle jätten ångra sig, råka i obalans och svänga tillbaka, så skulle mannen fastna, plattas ut, förintas till en våt fläck. Det är den första tanke som torde slå betraktaren. Men ekfrasen den bildbeskrivande texten uppmärksammar att det är bland årsringarna som mannen trängt sig in, i själva tidsdimensionen av trädet. Mannen har bokstavligen krupit in i det förflutna. Genom den livsfara han utsätter sig för kommer därvid nutid, förflutet och tidlöst att beröra varandra. De följande sidorna varierar denna tanke: bild efter bild med män inkilade i»riktskäret». Variationen är stor i Redwood. Vissa sidor utgörs av rena listor,»samlingar» av föremål, stämningar, olika sorters ord, ljud eller andra fenomen (17:48, 30:83, 31:87). Listan varken berättar eller beskriver men själva uppräkningen skapar ett förtätat intryck av en miljö, en verksamhet, ett fenomen. Andra sidor skildrar ekologisk-sociala sammanhang. En sida beskriver exempelvis skogens klassförhållanden: alldeles som i det mänskliga samhället finns»härskande träd»,»medhärskande»,»behärskade»,»undertryckta»,»överståndare» och»underväxta» träd (20:56). Varje träd kräver utrymme för sin egen del, men Undertryckta och Underväxta har försvagats av»härskande»,»medhärskande» och»överståndare» och lyckas inte längre hävda sig. Även i»sågspån och senor» skildras arbetsprocessen och de olika redskapen ingående. Liksom i Redwood vimlar det av exotiskt klingande fackuttryck. Novellen börjar:»fem energiskt viftande ramar och två hvinande kantverk 39 fyllde såghuset med ett surr-hväs-rasslande brus» (57) och fortsätter:»fem ramar sände rallvagn på rallvagn med vått virke ut till torkning i stapelstaden» (58). Sen kommer en hel katalog av begrepp, en lista som samtidigt utgör en arbetsbeskrivning: Vildt fäktade ramarne, som det gällt att skära i kapp om premier. [ ] Hundrahästingen nedinunder, som matades med sågspån och ribb, drog sitt lass, så oljesvetten droppade från lager och vefvar. Remmar och remskifvor, timmerspel, spånledningar, eldare och smörjare, matarvalsar, stockvagnar, sågare, kantare, vagnslastare järn och stål, ben och senor allt och alla kuggade in i och växlades ut från hvartannat (59f.). Arbetarna skildras både som beroende av varandra och som ett med redskap och maskiner»järn och stål, ben och senor» ungefär som en cyborg. Men de framstår också som sårbara, när sågen samtidigt skildras som ett fientligt rovdjur,»två lömska, gråa strimmor, lurande och roflystna» en i dåtida arbetarlitteratur vanlig bild, som ofta föregriper en arbetsolycka. 40 Så är det också här: en arbetare halkar på den ruttna slemmiga barken på marken, faller in i sågen och massakreras. Först är det ingen som märker något. Att sågen ett ögonblick haft ovanliga ljud för sig har ingen hört i det allmänna bullret:» Schiofs! som man tänker sig en gammal säck, kastad in i ett tröskverkshjul!» (60) Men partnern vid sågen retar sig på att kollegan är borta:»gå ifrån midt på förmiddagen, utan att säga till!» (61) Så upptäcker han»en hög af kläder, sågspån, spint, händer, ett hufvud och stänk af något rödt». Då strömmar kamraterna till och konstaterar att det inte är första gången detta händer. De håller en tyst»själamässa», men sorg blandas med skräck:»i dag han; i morgon jag En rockflik i en remskarf armen i en kuggväxel handen vid en 14 15

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat.

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat. Göteborg 1988-05-11 ERNA OCH VICTOR HASSELBLADS STIFTELSE Till redaktionen Hasselbladstiftelsen utdelar i år för åttonde gången det internationella fotopriset, som väckt stort intresse världen över. Pristagare

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN EFTERARBETSMATERIAL Det här materialet kompletterar lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika Litteraturhistoria Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Vi kommer att gå igenom alla sju tidsperioder från antiken fram till modernismen. Hur och vad ska vi arbeta med?

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Fröken spöke kommer tillbaka

Fröken spöke kommer tillbaka Lärarmaterial Kerstin Lundberg Hahn SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar. De är tvillingar. En dag är deras lärare sjuk och klassen behöver en vikarie. Klassen vill att Fröken Sparre

Läs mer

Kenneth Gustavsson. Thomas Wågström. Åke Arenhill. Ulrika Linder 6/7-4/8 2013

Kenneth Gustavsson. Thomas Wågström. Åke Arenhill. Ulrika Linder 6/7-4/8 2013 GALLERI FINAL STÄLLER UT I BÄSTEKILLE Kenneth Gustavsson FOTO Thomas Wågström FOTO Åke Arenhill ILLUSTRATIONER Ulrika Linder TECKNINGAR 6/7-4/8 2013 vernissage lördagen den 6 juli kl 11-17 PER LINDSTRÖM,

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Bild 1 1. I vilken stad började historien om Titanic, Olympic och Britannic? 2. Vem var Lord James Pirrie? 3. Vad var Harland & Wolff? 4. Vad

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Mormor hade rätt Franz ville inte växa och bli stor

Mormor hade rätt Franz ville inte växa och bli stor Mormor hade rätt Franz ville inte växa och bli stor Framåtlutad med underarmarna vilande mot sina knän blåste Franz eftertänksamt ut den blå cigarettröken. Vi satt i depåboxen vid det som är startplatsen

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Ensamhetens människor Den svenska samtidsnovellen ur ett tematiskt perspektiv

Ensamhetens människor Den svenska samtidsnovellen ur ett tematiskt perspektiv Ventilerad: 2011-05-27 Betyg: G Handledare: Anna Williams Examinator: Patrik Mehrens Beteckning: Sv4/26 Litteraturvetenskapliga institutionen Ensamhetens människor Den svenska samtidsnovellen ur ett tematiskt

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

Moa Israelsson Forsberg

Moa Israelsson Forsberg Monday Art Ateljébesök hos Moa Israelsson Forsberg Posted on mån 24 Feb 2014 by Eleonora Ånhammar Moa Israelsson Forsberg både bor och arbetar i det lilla samhället Åkers Styckebruk utanför Strängnäs.

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

UTEDASSET PÅ MIN GRAV

UTEDASSET PÅ MIN GRAV 1 En diktsamling från cirka hundra år sedan, hittad på ett antikvariat, väckte mitt intresse för medveten kalkon prosa och kalkonlyrik. Dikten Totalt förtryck, halv kalkon, dikten skogsdöden, helkalkon.

Läs mer

Rivstarta ditt författarprojekt!

Rivstarta ditt författarprojekt! Rivstarta ditt författarprojekt! Inspirationsbrev Om läsning Nu har du en grund att stå på det handlar om dig, ditt skrivande och din text. Du vet vad du ska göra och du har skapat rutiner för att göra

Läs mer

Rätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation

Rätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation Rätten till ett foto Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation UPPHOVSRÄTT EN FRÅGA OM SKYLDIGHETER Samla för att använda Våga använda! Kringinformation! VAD SÄGER LAGEN? Lag (1960:729)

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Att Analysera film. 1. Allmän analys / filmens struktur.

Att Analysera film. 1. Allmän analys / filmens struktur. Att Analysera film Denna skrift innehåller olika analysscheman. Olika exempel som används i högskolestudier och lite enklare som kan vara lite enklare att applicera på de filmer ni arbetar med. / Lennart

Läs mer

Vi här på kommunkansliet vill också slå ett slag för läsningen! Nedan ser ni våra lästips inför sköna sommardagar!

Vi här på kommunkansliet vill också slå ett slag för läsningen! Nedan ser ni våra lästips inför sköna sommardagar! Vi kommundirektörer på Åland bjöd in till pressträff i Ödkarby skola måndagen den 4 maj för att slå ett slag för läsning över sommaren och uppmana samt utmana kommuninvånarna till läsning! Vår utmaning

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift.

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift. en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Röda rummet - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift. Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux, Lektionstyp:

Läs mer

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. Blomma blad en miljard handlar om ett barn som heter Ollsi och en förälder som

Läs mer

KONST på Vallås äldreboende. Barbro Jönsson Jan Åberg Tommy E Westerling

KONST på Vallås äldreboende. Barbro Jönsson Jan Åberg Tommy E Westerling KONST på Vallås äldreboende Barbro Jönsson Jan Åberg Tommy E Westerling Gårdarna Den konstnärliga utsmyckningen på gårdarna utomhus anspelar på de teman som landskapsarkitekt Kerstin Teutsch angett, nämligen:

Läs mer

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett nytt imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014 KANSKE ÄR DET ALLT DU BEHÖVER VETA E. LOCKHART

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Hjalmar Söderberg. Förvillelser

Hjalmar Söderberg. Förvillelser Hjalmar Söderberg Förvillelser Han stod en stund och betänkte sig med klappande hjärta och återhållen andedräkt innan han kunde besluta sig för att dra i det lilla röda och svarta klocksnöret. Han visste

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Kärleksboktips. För vuxna. Kärleksboktips för både stora och små! Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult av Astrid Lindgren

Kärleksboktips. För vuxna. Kärleksboktips för både stora och små! Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult av Astrid Lindgren Kärleksboktips Kärleksboktips för både stora och små! För vuxna Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult av Astrid Lindgren Astrid Lindgren berättar den sanna historien om sina föräldrars livslånga

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Material från www.etthalvtarkpapper.se

Material från www.etthalvtarkpapper.se Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider

Läs mer

Om läsning. Vad, när, var och hur läser du? Ta med och läs med dem där hemma

Om läsning. Vad, när, var och hur läser du? Ta med och läs med dem där hemma Om läsning Vad, när, var och hur läser du? Ta med och läs med dem där hemma I bokstävernas krumelurer, i deras hopflätning till ord och meningar finns många hemliga rum När man fått tag i läsandet har

Läs mer

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska Rum 1 PROVLEKTION Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Provlektion Svenska rum 1 Kapitlet Besök i författarverkstaden ger eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

design & layout Distansskolan 1

design & layout Distansskolan 1 design & layout Distansskolan 1 Grundelementen Varje komposition är summan av dess grundelement. Om du tittar på en annons eller broschyr kommer du hitta både enkla och komplexa kompositioner. En del kompositioner

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Läsnyckel Lukas är en ninja av Dorthe Skytte Illustrationer av Kim Dalsgaard

Läsnyckel Lukas är en ninja av Dorthe Skytte Illustrationer av Kim Dalsgaard Läsnyckel Lukas är en ninja av Dorthe Skytte Illustrationer av Kim Dalsgaard Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

F öre Sven Ewerts tid hade

F öre Sven Ewerts tid hade Den legendariske frimärksgravören Sven Ewert graverade nästan alla svenska frimärken mellan 1928 59. Här ser vi honom i arbete med gravyren till 10-öresvalören av Sparbanksfrimärkena 1945. Originalteckningen

Läs mer

Pumpen PROVA-PÅ. Tio frågor att besvara. Fråga 1 [från 2009] Ett land i världen

Pumpen PROVA-PÅ. Tio frågor att besvara. Fråga 1 [från 2009] Ett land i världen Fråga 1 [från 2009] Ett land i världen Känner ni igen kartsiluetten till höger? Nu ska vi se vad ni vet om det här landet! D E F G Vilket är landet? Vad heter huvudstaden i det här landet? Den svenska

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT 7 DAGAR SÖDER UT: Dag 1 - Trogir Vi rekommenderar er att segla norr ut er under första dag till staden Trogir. Trogir är en riktig pärla och

Läs mer

Vad är Dokumentär fotografi? Vad är skillnaden mellan Dokumentär foto och Reportage tex?

Vad är Dokumentär fotografi? Vad är skillnaden mellan Dokumentär foto och Reportage tex? Dokumentär fotografi Vad är Dokumentär fotografi? Vad är skillnaden mellan Dokumentär foto och Reportage tex? Enligt Wikipedia: Avser en slags Bildjournalistik där Fotografen försöker skapa en sanningsenlig

Läs mer

Teseus, kungens son MARIE DUEDAHL

Teseus, kungens son MARIE DUEDAHL SIDAN 1 Boken handlar om: Teseus har kommit till Aten för att träffa sin far, kung Aigeus. Teseus blir inte insläppt till borgen, utan istället hamnar han hos Cadmus. Cadmus äger stans bästa brottarlag.

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Monica Månsson. Alla som undervisar är präglade av sina personligheter och. akvarellen 3/09. Snäcka från Koster och kykladiskt souvenirhuvud.

Monica Månsson. Alla som undervisar är präglade av sina personligheter och. akvarellen 3/09. Snäcka från Koster och kykladiskt souvenirhuvud. Monica Månsson Snäcka från Koster och kykladiskt souvenirhuvud. Det är precis trettio år sedan som Monica Månsson, 23 år gammal, började undervisa i akvarell. Då hade hon redan målat på allvar i fem år

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

Arbetsblad för gymnasiet Passioner

Arbetsblad för gymnasiet Passioner Känslor i konsten Arbetsblad för gymnasiet Passioner Känslor har skildrats i västerländsk konst sedan antiken. De många olika tolkningar och motiv där känslor spelar en roll visar att känslolivet har setts

Läs mer

Bo Samuelsson Väv av ögonblick. September 1999 - Augusti 2003. Fisktorget i Örebro

Bo Samuelsson Väv av ögonblick. September 1999 - Augusti 2003. Fisktorget i Örebro Bo Samuelsson Väv av ögonblick September 1999 - Augusti 2003 Fisktorget i Örebro Tävling Tävling Ögonblick i brytningstid hette den tävling som Örebro kommun utlyste 1999 i anslutning till millenieskiftet.

Läs mer

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Datum 2014-09-19 1(5) Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Sociala medier är enligt Wikipedia ett Samlingsnamn för platser och tjänster på nätet som för samman människor och

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Fakta om: Konstnär: Jacob Heinrich Elbfas, livländsk (ca 1600 1664) Titel: Drottning Kristina som barn

Fakta om: Konstnär: Jacob Heinrich Elbfas, livländsk (ca 1600 1664) Titel: Drottning Kristina som barn Faktablad, övningar och bilder till kursprovet VT 2013 Fakta om: Konstnär: Jacob Heinrich Elbfas, livländsk (ca 1600 1664) Titel: Drottning Kristina som barn Jacob Heinrich Elbfas var född i Livland och

Läs mer

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Nr 3/2007 Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Fokusera Under söndagspromenaderna med gubbarna i byn behandlas inte bara

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! När? Torsdagen den 11 oktober

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! När? Torsdagen den 11 oktober När? Torsdagen den 11 oktober Finns det skillnader i hur nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i svenska politiska skandaler? Det finns många påståenden om en genusdimension i mediernas rapportering,

Läs mer

GrWOi. Kriminallitteratur. Utveckling, genrer, perspektiv KERSTIN BERGMAN SARA KÄRRHOLM. (& Studentlitteratur

GrWOi. Kriminallitteratur. Utveckling, genrer, perspektiv KERSTIN BERGMAN SARA KÄRRHOLM. (& Studentlitteratur GrWOi Kriminallitteratur Utveckling, genrer, perspektiv KERSTIN BERGMAN SARA KÄRRHOLM (& Studentlitteratur INNEHÅLL Inledning 9 Litteratur 12 KAPITEL 1 Den internationella deckarhistorien 13 Några föregångare

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

inför din fotografering

inför din fotografering Skriv Ut & Spara Bra att veta inför din fotografering Att anlita en professionell fotograf LILLA SCP- SKOLAN När du anlitar en professionell fotograf får du kunskap, erfarenhet och högkvalitativa bilder

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer