När många skapar tillsammans

Transkript

1 ANNONS 2013 ALMEDALSVECKAN 30 juni till 7 juli. Sveriges största politiska mötes- och debattplats. Dagens tema från: Hyresgästföreningen NR 4/4 En bilaga om rätten till egen bostad och vikten av att det byggs fler hyresrätter. När många skapar tillsammans I VÄSTRA GÖTEBORG är hyresgästerna av det engagerade slaget. Här sjuder det av aktivitet och med stöd från den lokala Hyresgästföreningen kan medlemmarna se att det mesta är möjligt. SID 10 Bristen på bostäder är ett stort problem för de expansiva företagen, säger Jonas Milton, vd för Almega. SID 8 Hyresrätt ger rörlighet För dagens rörliga arbetskraft är en hyresrätt det bästa boendet, visar en färsk rapport. SID 8 Läxstödet hjälpte ungdomarna in i gymnasiet. Abdikarim Hassan, eldsjäl SID 6 Distribueras med Dagens Nyheter

2 Vi måste ha politikerna med oss! Hyresrätten står inför en renässans hör jag många säga. Var har den då befunnit sig innan denna pånyttfödelse ska äga rum, kan man undra? Ja, inte vet jag för jag har i likhet med 3 miljoner andra bott i en hyresrätt och känt mig ständigt pånyttfödd. Jag tycker helt enkelt om den frihet som en hyresrätt ger. Visst kan det vara roligt att klippa gräs, tapetsera, byta tvättmaskin och spis, och annat som har en tendens att gå ur tiden. Men det är väldigt skönt att slippa också och lägga tiden på annat. Nu är det ju inte bara vad du och jag tycker som spelar roll för hur vi bor. Vi måste också ha politikerna med oss. Det blir exempelvis ingen pånyttfödelse av hyresrätten om inte skatten på hyresrätten hamnar på samma nivå som för andra boendeformer. Det måste också till lite fler, för att inte säga många fler, hyresrätter för att alla de som trängtar efter en ska få en chans att flytta in i en. Dessutom har hyresrätten under en tid levt i skuggan av bostadsrätter och villor som legat lite högre på de politiska topplistorna. Men nu är det slut med den skuggtillvaron! Hyresrätten gillas av många och den behövs, inte bara för den enskildes skull, utan också för tillväxten och samhällsutvecklingen. Det är inte varje dag man står inför en pånyttfödelse. Så häng på du med! Barbro Engman, förbundsordförande Hyresgästföreningen Vid frågor om innehållet, kontakta: Anna Wennerstrand, pressansvarig anna.wennerstrand@hyresgastforeningen.se, Projektledare: Lars Jakobsson Redaktör: Anna Lindgren Dahlin Grafisk formgivare: Tove Engström Korrektur: Solveig Enblom Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group. För information om InPress-bilagor, kontakta Lars Jakobsson, Foto: Eva Dalin Flytta hemifrån ATT FÅ VAKNA när man själv vill. Diska när andan faller på. Möblera med klädhögar eller måla golv, väggar och tak i samma färg. Få diskutera högt och livligt utan att väcka familjen. Många minns känslan av lättnad efter att ha flyttat in i den första egna lyan. En egen bostad är en förutsättning för att få livet att fungera, för att utvecklas som vuxen individ. Men aldrig förr har så många unga vuxna saknat egen bostad. Och aldrig förr har så många unga vuxna mot sin vilja bott kvar hemma hos sina föräldrar. Därtill ökar antalet unga som bor i osäker upplåtelseform. Det visar 2013 års undersökning om unga vuxnas boende, en undersökning som Hyres gästföreningen låter göra vartannat år. En egen bostad borde ju få vara en självklarhet för alla, eftersom det är något som är avgörande för livsutvecklingen och i förlängningen hela samhällets välmående, säger rapportförfattaren Karolina Lemoine. BOVERKETS DEFINITION på bostadsbrist är om det hela tiden finns en efterfrågan som överstiger utbudet. Enligt denna definition redovisar mer än hälften av Sveriges kommuner, 53 procent, en brist på den typ av lägenheter som är mest efterfrågad av ungdomar, visar rapporten. Enligt Hyresgästföreningens rapport beror en stor del av problemet på att det finns för få billiga hyresrätter. Den boendeform som är mest efterfrågad bland de unga vuxna är nämligen just hyresrätten. Peter Egardt är landshövding i Uppsala, som både är en tillväxtregion och Sveriges fjärde storstad. Han konstaterar att bostadsbristen är ett generellt problem i Sveriges tillväxtregioner. Hur bor unga? Rapporten om unga vuxnas boende är en rikstäckande rapport. Den visar bland annat vilka önskningar, behov och ekonomiska möjligheter de unga har. Undersökningen har utförts vartannat år sedan Text: Anna Lindgren Dahlin Foto: Samuel Unéus Rekordmånga unga saknar egen bostad ALDRIG TIDIGARE har så få unga vuxna haft en egen bostad. Nästan skulle just nu vilja ha en egen lya nästan lika många som bor i Malmö. För att komma till rätta med problemet skulle det behöva byggas nya bostäder i dag. Mimmi i Hansson, 20 år, här med pappa Peter Hansson. Mimmi i bor i en hyresrätt i Uppsala tillsammans med sina föräldrar, men vill flytta hemifrån för att kunna bli mer självständig och för att få bättre studiero. Hon söker lägenhet tillsammans med tre kompisar eftersom det är lättare att få tag på en stor lägenhet. Bostadsbristen drabbar främst de som är nya bostadskonsumenter: ungdomar och nyinflyttade. Att vara ung och mot sin vilja behöva bo kvar hemma kan aldrig vara positivt. Det behöver byggas mycket mer av alla sorters bostäder. Hyresrätten är mycket viktig för att vi ska ha en flexibel och fungerande bostadsmarknad, säger han. BOSTADSBRISTEN gör att många hänvisas till boende i andra hand. Men den nya lag som ger möjlighet till friare hyressättning, kommer att åstadkomma dramatiska hyreshöjningar för dem som bor i andra hand, menar man i rapporten. I väntan på egen bostad bor allt fler unga kvar hemma hos sina föräldrar, men av dessa är det allt färre som verkligen vill bo kvar. Det innebär att nästan unga ofrivilligt bor hemma hos mamma och pappa. En av fem som har flyttat hemifrån får ekonomisk hjälp av föräldrar eller annan anhörig. Det är den högst uppmätta andelen någonsin. Karolina Lemoine nämner några av Hyres gästföreningens förslag till åtgärder för att komma till rätta med bostadsbristen, bland annat investeringsstimulans för nybyggnad av hyresrätter, ROT-avdrag och skattefria underhållsfonder för hyresrätter samt att de allmännyttiga bostadsbolagen används för att se till att alla medborgare i kommunen erbjuds bra bostäder. SÅ, VAD GÖR politikerna för att få bukt med problemet? Enligt Karolina Lemoine råder det en politisk ovilja att försöka komma till rätta med bostadsbristen bland de unga: Vi har mätt bostadsbristen bland unga vuxna sedan 1997 och nu är det värre än någonsin för den här gruppen. I början av 90-talet var bostadsfrågan en politisk fråga, men i dag är det helt annorlunda. Marknaden ska lösa problemen och det är upp till individen att ordna bostad själv. Men en bostad är inte som vilken vara som helst, utan en grundläggande mänsklig rättighet. En nationell allmännytta en långsiktig partner till tillväxtkommuner 2

3 ANNONS SVERIGE BEHÖVER HYRA UT STOCKHOLM För tillväxten är det viktigt att man både kan flytta till och från Stockholm Micael Dahlén, professor och författare Micael Dahlén med teorier om livet, lyckan och pengar är uppvuxen i en hyresrätt i Axelsberg. Stockholm är hela Sveriges tillväxtmotor och en av världens mest dynamiska städer. Hit söker sig människor som vill jobba, studera eller starta företag. Kunskap, erfarenheter och idéer möts och utvecklas. Här bor tron på framtiden. För att Stockholm ska fortsätta utvecklas måste många fler bostäder byggas, framför allt hyresrätter. Hyresrätten gör det enklare för företag att rekrytera och för högskolor att attrahera studenter och forskare. Hyresrätten är ett modernt och flexibelt boende för livets olika skeden, det vet vi stockholmare. I RÄTTEN ATT HYRA BOR MÖJLIGHETEN dittlivsboende.se 3

4 2013 Mer mark för studentbostäder Sedan i vintras kan man ansöka om stöd till inventering av mark till studentbostäder. Bakgrunden är att ett ökat bostads byggande för studenter är viktigt. Stöd får därför ges till vissa kommuner för att de ska genomföra en inventering av om det finns mark i kommunen som kan anses lämplig för byggande av studentbostäder. Källa: Sabo Mångfald Text: Anders Fahlman Foto: Johnér Bildbyrå CLARA LINDBLOM, STUDENT OCH HYRESRÄTTSÄLSKARE: Hyresrätten är en smart uppfinning EN MÅNGFALD av hyresrätter ökar frihetsgraden hos människorna. Och det går att få ner byggkostnaderna, och därmed hyrorna, ordentligt. HYRESRÄTTEN är en smart uppfinning. Det tycker i alla fall studenten Clara Lindblom, som jobbar som forskarassistent vid Institutet för framtidsstudier. Ja, det tycker jag verkligen. När jag fick min första studentlägenhet efter flera år på andrahandsmarknaden, var det svårt att inse att det faktiskt räckte med att lyfta luren för att få hjälp om någonting blivit fel i lägenheten. Utan att det kostade någonting extra, dessutom. Det är också viktigt att inte behöva ta gigantiska banklån bara för att kunna bo, säger Clara som också sitter i förbundsstyrelsen för Hyresgästföreningen. HYRESRÄTTEN kämpar lite grann i motvind i dag, inte minst i massmedia. En undersökning av bilden av hyresrätten i media som doktoranden Emelie Hane-Weijman Jansson gjort, visar bland annat att hyresrättslägenheter ofta beskrivs som bara bostäder medan bostadsrätter oftast omnämns som hem. För många människor i dag är standardbilden av den lyckade familjen lika med sambo, barn, Volvo och bostadsrätt. Detta tycker Clara Lindblom är synd. Jag är övertygad om att med ett betydligt större utbud av hyresrätter än vad vi har i dag, skulle frihetsgraden öka betydligt för människor. Det skulle vara lättare att byta boende om livet plötsligt förändrades, som vid skilsmässa eller graviditet. Och med fler hyresrätter får inkomsterna mindre betydelse för var människor bor, särskilt om Foto: Peter Forsman Clara Lindblom är övertygad om att med ett betydligt större utbud av hyresrätter skulle frihetsgraden öka betydligt för människor. I Västra hamnen i Malmö kan man bo i hyresrätter med ytterst modern och unik arkitektur. Framtidens Malmö, säger somliga. Ett är säkert: utsikten går inte av för hackor! det finns hyresrätter med rimliga hyror även i attraktiva lägen, säger Clara. JOURNALISTEN Jonas Malmborg har skrivit romanen Fältöversten. Den handlar om några av människorna som i slutet av 1980-talet bodde i bostadsområdet som en gång byggdes som ett bostadspolitiskt mönsterkvarter. Han menar att hyresrätten har en central roll i välfärdssamhället. Det viktigaste med hyresrätten är att den faktiskt finns. Jag vill ha en mångfald av boendeformer; villor, bostadsrätter och hyresrätter. Det är också viktigt att det finns flera olika slags hyresrätter. Det ska finnas stora och små, dyra och billiga hyreslägenheter. Hyresrätten är viktig för den som vill komma in på bostadsmarknaden. Den bidrar till mångfald och tillgänglighet, säger han. CLARA LINDBLOM tycker att hyresrätten är en fantastisk idé, men att den har missskötts av politikerna. Politiken har dragit sig tillbaka och släppt ansvaret över nyproduktion och upprustning till marknaden. Men nu är det dags för politiken att bli en spelare på planen igen. Bostaden är inte en vara vilken som helst, säger Clara, som menar att det finns många verktyg att ta till för att få igång byggandet av nya hyresrättshus med rimliga hyror. Kommunerna kan sätta markpriserna och ställa högre krav på byggherrarna. De måste inte sälja bara till den som bjuder högst. I dag erbjuder tekniken dessutom många olika sätt att bygga till lägre kostnader än tidigare. Man kan bygga med prefabricerade moduler, tänka till ordentligt när det gäller materialval eller sådant som exempelvis antalet trapphus. För en klok och vaken byggherre går det att få ner byggkostnaderna ordentligt, utan att kvaliteten blir sämre. Det finns många exempel på detta nere i Europa, säger Clara Lindblom. Hon uppskattar särskilt en slags frihet som hyresrätten ger. Ja, man slipper trappstädning och gemensamma grillningar, säger Clara och skrattar. Jonas Malmborg Jonas Malmborg är journalist och har skrivit romanen Fältöversten, som handlar om några människor som bodde i området Fältöversten i Stockholm i slutet av 1980-talet. Fältöversten byggdes som ett bostadspolitiskt mönsterkvarter. Foto: Nicho Södling 4

5 ANNONS Nya Hovas Med dialogen i centrum Nya Hovås är en helt ny stadsdel vid havet i södra Göteborg. Här bygger Familjebostäder 220 hyresrätter där det tidigare nästan bara funnits villor och radhus. Det är ett drömläge. En liten dal omgiven av ett kuperat skogsklätt landskap, bara några minuter med cykel från havet. Och in till centrala Göteborg tar det inte mer än 20 minuter med expressbussen som går var tionde minut. Om allt går enligt planerna förväntas den första etappen av den helt nya stadsdelen nya Hovås stå klar här Centrum med småstadskaraktär Det som gör nya Hovås till ett annorlunda projekt är sättet planerna vuxit fram i tät dialog med boende i området och andra intressegrupper, som näringsidkare och politiker. Stadsdelen består, lite förenklat beskriven, av ett centrum i dalen kring Origohuset, ett redan i dag fungerande närcentrum. Här blir det en bebyggelse med modern och mysig småstadskaraktär, inspirerad bland annat av dansk arkitektur. Fasadstilarna ska vara olika, liksom höjder, taktyper, material och färgsättningar. En andra del av nya Hovås byggs på höjden ovanför centrum, som kallas berget. Sammanlagt kommer det att byggas runt bostäder i nya Hovås. Familjebostäder är ett av fem fastighetsbolag som ska bygga på berget där de står för hälften av bostäderna, 250 hyresrätter. Det finns knappt några hyresrätter i hela Askim, därför känns det här extra roligt, säger Katrin Amgarth, chef marknad och kommunikation i Familje bostäder, när vi ses i nya Hovås projekthus. Bred delaktighet i vision Under dialogarbetet har projektgruppen, sedan starten 2010, träffat fler än personer, och fått över tankar och idéer om vad som skulle kunna göras i stadsdelen vad gäller stort som smått. Planerna för stadsdelen Hovås har vuxit fram i tät dialog mellan boende, näringsidkare och politiker. Nya Hovås dialogmodell innebär samtal, samarbete och samförstånd vid varje nytt steg, något som skapar en bred delaktighet. Dialogen är avgörande för att forma en småstad där så många som möjligt trivs. Det finns många poänger med att mötas tidigt i processen, långt innan en vanlig formell samrådsprocess. För utom att vi får in förslag och förstår bättre vad som önskas i området, känner sig de involverade delaktiga och har längre tid på sig att vänja sig vid att stora förändringar kommer att ske, säger Katrin Amgarth. Katrin Amgarth, Familjebostäder. Nu bygger Familjebostäder 220 hyresrätter där det tidigare nästan bara fanns villor och radhus. Kulturhus som resultat av dialog Ett av förslagen som kommit fram genom dialogen och som kommer att bli av, är idén om ett kulturhus. Det är faktiskt det första som kommer att byggas med byggstart redan kring årsskiftet, säger Katrin Amgarth och pekar ut byggnaden på den fysiska byggmodellen över nya Hovås. I beskrivningen till arkitekterna som tagit sig an uppdraget, talas det om att skapa en unik karaktärsbyggnad för om rådet. En levande mötesplats för alla generationer. I den övre delen av byggnaden finns det planer för skolverksamhet, som även skulle kunna utnyttjas för kursverksamheter kvällstid. Huset kommer att vara fullt av liv från morgon till kväll, vilket är viktigt för att skapa puls här. Dialogarbetet intensifieras På berget ska flerbostadshusen vara mellan två och åtta våningar höga, och i varierande arkitektur. De ska upplevas som en del av naturen. De ska inte vara högre än de översta trädtopparna och göra så litet ingrepp i terrängen som möjligt. Från de översta våningarna kan det bli havsutsikt, säger Katrin Amgarth. Detaljplanen för berget godkändes i slutet av maj och i höst väntar en ny intensiv fas av dialogarbetet. Nu ska diskussionerna handla mer om detaljer. Vi ska sätta samman nya intressentgrupper med vilka vi ska fortsätta vår dialog ända fram till byggstart: en grupp för personer mellan 20 och 30 år, en och en för näringsidkare. Vi tycker det är viktigt att prata med unga för att ringa in framtidens behov, önskemål och drömmar, säger Katrin Amgarth. en del av dialogarbetet Nya Hovåsdagen Den första detaljplanen för nya Hovås är antagen och de första byggena kommer igång under hösten. Som en del av dialogarbetet fick besökare på nya Hovåsdagen den 1 juni en försmak av hur det framtida området kommer att se ut och fungera. Det var också ett sätt att få in nya förslag och idéer på vad som kan utvecklas, och en chans att träffa några av arkitekterna. Dagen bjöd på ett varierat program med miniseminarier och guidade tågturer i området hade skyltar placerats ut som visar exempel på vad som snart börjar växa fram. Här byggs nya Hovås Hovås Villastad växte fram i början av 1900-talet. Idén var att bygga en stad av villor i naturen vid havet nära Göteborg. I dag lever runt personer i hela Askim. De flesta bor fortfarande i villor, men efterfrågan ökar på flerbostadsboende, till exempel på grund av att många 40-talister önskar flytta från sina villor, men fortfarande bo kvar i området. I Hovås södra delar byggs nya Hovås. Vi tycker det är viktigt att prata med unga för att ringa in framtidens behov, önskemål och drömmar. Katrin Amgarth, chef marknad och kommunikation i Familjebostäder Familjebostäder i Göteborg AB ingår i Förvaltnings AB Framtiden, som ägs av Göteborgs Stad. Vi skapar trivsamma livsmiljöer. Tillsammans med allt fler göteborgare. 5

6 2013 Lokala projekt Text: Anna Lindgren Dahlin Foto: Gugge Zelander Många studenter väljer bort KTH på grund av svårigheten att få en bostad, så Stockholm går på så sätt miste om många talanger. Peter Gudmundson, rektor, KTH VARJE MORGON GICK Abdikarim Abbe Hassan förbi ett gäng unga som håglöst drev omkring. I dag hjälper Abbe dessa ungdomar med läxorna och tack vare det har många av dem kommit in på gymnasiet. Våren 2013 Succé för Abbes läxhjälp HAN VERKAR ovanligt klarsynt, Abdikarim Abbe Hassan, när han beskriver hur ungdomarna i det utsatta bostadsområdet Gamlegården i Kristianstad fungerar. Kanske är det tack vare sin klarsynthet som han har vunnit deras förtroende. Tre kvällar i veckan sedan i höstas samlar han ungdomar i ett gammalt förråd i huset där han själv bor. De flesta är i åldrarna år. Ambitionen är att hjälpa dem med skolans kärnämnen, så att de ska vara behöriga att komma in på gymnasiet, och gärna också på den utbildning som de helst vill gå. Ambitionen har lyckats. Alla av hans elever har blivit antagna till gymnasiet i höst. NÄR HAN först kom på idén att använda lokalen då fullpackad med kartonger som bara låg där tog det nästan ett år innan han fick besked av hyresvärden om det gick bra att använda rummet till läxhjälp. Sedan tog Abbe kontakt med Hyres gästföreningen för att få hjälp. Till slut fick han ta hand om lokalen. Här ville han försöka hjälpa de ungdomar som han hade sett varje dag på väg till sin egen utbildning vid Malmö högskola, och som han även kände genom sitt extrajobb som resurs på den lokala skolans högstadium. Jag säger åt dem att välja utbildning i stället för jobb. Sedan kan de göra vad de vill, var de vill. Abdikarim Abbe Hassan Han är i viss mån kritisk till hur den svenska skolan fungerar: De här ungdomarna behövde någon som tog tag i dem. De spelade Allan i skolan och hemma gjorde de ingenting. De ser skolan som en frizon, för hemma lever de i ett patriarkat med väldigt stor respekt för de vuxna. När de sen kommer till skolan så finns där ingen enligt deras mening vuxen, ingen med auktoritet. Där finns i stället någon som frågar: Vad vill du göra i dag, Mohammed?. Det funkar inte. De får för mycket ansvar i en ålder då de inte kan ta kloka beslut. ABBE VILLE INTE släppa taget om de här ungdomarna, så han startade läxhjälpen. Mycket av den tid som han och ungdomarna tillbringar tillsammans i lokalen, ägnar de även åt diskussion och information om det svenska samhället. Vi pratar även om att disciplinera sig. Jag säger att visst, det finns stora orättvisor i Sverige och det drabbar oss invandrare. Men om du låter orättvisorna besegra dig så står du sen där, utanför, och trampar och kommer inte in. Jag säger åt dem att välja utbildning i stället för jobb. Sedan kan de göra vad de vill, var de vill. Han beskriver hur han behandlar ungdomarna som vuxna, och att han gör klart för dem att de kommer till honom för deras egen skull och inte hans, och att det påverkar deras liv ingen annans om de inte gör läxorna. Antingen arbetar de med skolrelaterade uppgifter eller så får de gå därifrån. Han tycker att de har mognat mer än vad han hade förväntat sig, att de är disciplinerade och förstår när det är lek och när det är allvar. LÄXHJÄLPEN HAR även inneburit att en stor del av de nyanlända vuxna kommer dit med olika formulär och handlingar som de behöver hjälp med. Därför vill Abdikarim Hassan skapa ett ställe för såväl läxhjälp som hjälp till de vuxna. Ett slags integrationscenter, som han själv benämner det. Han är positiv på något sätt går det. Det viktigaste är egentligen inte vilka jag samarbetar med, utan det är saken som driver mig. Otroligt efterlängtat Prisvärda Pi äd lägenheter i centrala Halmstad td Prisexempel: 2 rok, 60 kvm, ca kr. Snart startar uthyrningen. Se mer på hfab.se 6

7 ANNONS unga bor ofrivilligt hemma hos sina föräldrar. Källa: Hyresgästföreningen Låtar som fastnar Sambofet, Oscar Zia eller kanske Panetoz senaste dänga? Vilken låt blir årets sommarplåga, tro? Följ utvecklingen på sommarplågan.nu! Abdikarim Hassan hjälper ungdomarna med skolans kärnämnen, och ger dem även information om hur det svenska samhället fungerar. Kort sagt: Vi hinner leva M och jag stirrade på lappen på hallgolvet. Milde tid! Det var som att bo på lyxhotell! På morgonen samma dag hade brandvarnaren börjat spåra ur och vi gjorde anmälan via mail. När vi kom hem efter jobbet låg det redan en lapp på golvet med ett vänligt hej och beskedet att problemet var åtgärdat. Det var det som fick oss att börja undra var vi hade hamnat. För faktum var att vi båda hade bott på hotell med avsevärt sämre servicenivå än det här stället. Numera har jag bott här ett tag och blir inte lika chockerad längre. Men fortfarande, rätt ofta faktiskt, slår det mig hur bra jag bor. Jag har bott i andra hand i sex, sju år, inklusive ett antal kollektiv i Stockholm och Uppsala, andrahand i en etta vid Sofia kyrka, en desperat tid i fjärde hand på Östermalm och en period i en källare i en villa i Gamla Uppsala. Trevligast av dessa var kanske källaren, för den hyrdes ut av en underbar polsk familj som kom med tveksamma örtlikörer och varmvattenflaskor när man var förkyld (tack, familjen N!). I dag bor jag och min familj i en lagom stor stad på lagom avstånd från Stockholm och bara 20 minuters cykeltur från centrum, och ändå är det här som rena landet med kossor och hästar, kaniner och waldorfskolor, och en och annan huggorm. Här finns frisör och ekologisk butik Var bor vi? I en gated community för miljonärer? Nej, i en hyresrätt hos ett helt vanligt kommunalt bostadsbolag. och träningsanläggning med badbassäng. Och här, i detta paradis som för övrigt ligger mitt i ett naturreservat, bor vi med en egen liten trädgård. Jag förstår att det är lite provocerande. Var bor vi? I en gated community för miljonärer? Nej, i en hyresrätt hos ett helt vanligt (eller möjligen ovanligt bra) kommunalt bostadsbolag. Ibland har vi tänkt att vi kanske borde göra som alla andra och skaffa oss huslån och sömnsvårigheter. När vi är på fest någonstans och de där samtalsämnena kommer upp; fuktskadan i källaren, taket och hur mycket det kommer att kosta, snöskottningen, dräneringen och mördarsniglarna, då flackar vi med blicken. Men varför skulle vi flytta? Vi har tänkt och tänkt, men vi kan inte komma på någonstans där vi skulle ha det bättre än här. Här springer alla a ungar ut och in hos varandra och därför har alla familjer det exakt lika stökigt hemma. Och vi lånar ägg, gräsklippare och katter av varandra. Det är så mycket som vi har och så mycket som vi slipper. Som att t oroa oss för räntan och hålla på med saker vi inte kan något om. För när frysen går sönder eller kranen börjar droppa är det bara att ringa, så kommer underbara a människor och hjälper oss. Och vi hinner passa varandras barn och titta in hos grannarna på kaffe. Kort sagt: Vi hinner leva. Sofia Hillborg, Redaktör & hyresgäst Foto: Samuel Unéus 7

8 2013 Svårigheterna för studenter att hitta bostad i Stockholm innebär att universiteten här riskerar att tappa sin konkurrenskraft. Anders Hamsten, rektor, Karolinska Institutet Den som hyr är rörlig Tillväxt Text: Sofia Hillborg Illustration: David Marklund Att det råder brist på hyresrätter är inte bara problematiskt för universiteten och rörligheten på arbetsmarknaden. Det finns till och med ekonomer som hävdar att en allt för hög grad av bostadsägande orsakar arbetslöshet. Redan 1999 hävdade ekonomen Andrew Oswald att det finns ett rakt samband mellan hög arbetslöshet och att en stor andel av befolkningen äger sin egen bostad: Om du ritar en graf över arbetslösheten och andelen privat bostadsägande i Nordamerika och Västeuropa, så visar den ett klart samband. Ju större andel bostadsägande, desto mer arbetslöshet. Foto: University of Warwick Visste du att... under 2012 byggdes inte en enda studentbostad i Stockholm? byggprojekteringstiden i Sverige är i genomsnitt 7 8 år? I Tyskland är den oftast inte längre än 2 år nya lägenheter behöver byggas i Stockholm varje år enligt länsstyrelsen? Den nuvarande byggtakten är cirka Källor: DN, NCC, Länsstyrelsen i Stockholm Andrew Oswald pekar ut några tänkbara förklaringar: Om man hyr sin bostad kan man vara rörlig och på så sätt ha lättare att hitta ett lämpligt jobb. Om man äger sin bostad är det svårare att flytta. Ett samhälle med en allt för liten andel hyresbostäder resulterar alltså i en mindre dynamisk ekonomi, där färre jobb skapas. I en ekonomi där människor inte är mobila, arbetar människor med arbetsuppgifter som inte är optimala för dem. Den här ineffektiviteten är dålig för alla; den ökar produktionskostnaderna och minskar realinkomsterna. Det betyder att priserna blir högre och reallönerna lägre än i ett mer mobilt samhälle. Sådana ineffektiviteter gör att jobb försvinner. Forskaren säger: Hyr! När Sverige står inför uppgiften att öka sysselsättningen, stärka tillväxten och uppmuntra näringslivets innovationskraft, spelar rörligheten på arbetsmarknaden en stor roll. För en rörlig arbetskraft är hyresrätten det bästa boendet, visar en färsk rapport. Forskaren Nima Sanandaji har på uppdrag av Hyresgästföreningen undersökt sambandet mellan bostadsmarknadens och arbetsmarknadens funktionssätt. Rapporten visar att hyresrätten är den boendeform som bäst erbjuder den rörlighet som en dynamisk arbetsmarknad kräver. Bostadsbristen hotar tillväxten För att locka specifik arbetskraft, eller studenter från övriga Sverige eller utlandet, behöver man kunna erbjuda en hyresrätt, då arbetstagaren kan vara tveksam till att binda sig genom att köpa en bostad på arbetsorten, och det kan företagen inte heller kräva av dem. Samtidigt är hyresutbudet begränsat, i synnerhet i de delar av landet som präglas av växande arbetsmarknad, skriver Nima Sanandaji aji i rapporten. BOSTADS SITUATIONEN i storstäderna blir allt mer problematisk. Värst är det i Stockholm, som växer med ett Skellefteå om året. Nu menar allt fler bedömare att bostads situationen hotar tillväxten. STOCKHOLMS Handels kammare anser att det saknas lägenheter i Stock holms regionen. En annan bristvara i Stock holm är arbetskraft. Enligt en rapport från länsstyrelsen i Stockholm kommer efterfrågan på arbetskraft i regionen att öka med personer fram till Framför allt efterfrågas unga akademiker. Men de bostäder som dessa personer, unga människor utan hopsparat kapital, behöver de finns inte. Vår svårighet är att få tag på kvalificerade medarbetare. Då är det problematiskt att det är ett elände att få tag på bostad i Stockholm. Detta är otvivelaktigt ett dilemma för de expansiva företagen, särskilt i storstadsregionerna, säger Jonas Milton, vd för Almega. EN UNDERSÖKNING utförd av TNS SIFO på uppdrag av Hyresgästföreningen 2012 visar att så många som nästan var femte arbetssökande i åldern år har låtit bli att söka jobb i storstäderna på grund av bostadsbristen. Thomas Bjurenvall, redaktör för Statistiska centralbyråns tidskrift SCB-indikatorer, beskriver situationen så här: 8

9 ANNONS 85% av Sveriges kommuner har brist på hyresrätter, en ökning sedan Källa: Boverket Det som är bra för Stockholm är bra för Sverige Mellan och bostäder behöver byggas varje år, men under 2012 påbörjades endast bostäder. Stockholm är en av Europas snabbast växande regioner och hela Sveriges tillväxtmotor. Nästan en femtedel av Sveriges befolkning bor här. Regionen står för en tredjedel av Sveriges ekonomi. Under 2012 ökade befolkningen med drygt personer. Men endast bostäder började byggas, enligt Boverket. Det är långt ifrån tillräckligt. Allt fler röster höjs om att bostadsbristen är ett hot mot tillväxten genom att bristen på bostäder, framför allt hyresrätter, minskar människors rörlighet. När det är svårare att flytta till en ny ort för att ta ett jobb, blir det svårt för företagen att rekrytera personal och näringslivets möjligheter att växa minskar därmed. För Stockholms universitet har den extrema bostadssituationen inneburit att universitetet numera är landets mest regionala högskola. 60 procent av studenterna kommer från närområdet. Ingen annan högskola har en så hög andel, säger Elisabet Blaus Rendahl, Stockholms universitets ansvariga för bostadsfrågor. DENNA SNEDREKRYTERING beror på att det i princip bara är de som redan har bostadssituationen ordnad som kan söka sig till Stockholms universitet. Det är naturligtvis inte bra. Effekten för oss är därmed att vi inte får de bästa gästforskarna och studenterna. Vi får dem som redan har bostad. I Stockholm finns studenter, men bara studentlägenheter. Var bor resten? 60 procent av studenterna kommer från närområdet. Ingen annan högskola har en så hög andel. Elisabet Blaus Rendahl, Stockholms universitet Svaret är hos föräldrar, i andra hand och hos kompisar. Trångboddheten är påtaglig. Elisabet Blaus Rendahl berättar att hon ofta stöter på studenter som bor två eller tre i ett studentrum. Men det värsta, ur Stockholms universitets synvinkel, är att gästforskare och studenter väljer bort Stockholm. Vi har studenter som tackar nej till studieplatser på grund av bostadssituationen. Vi har till och med haft studenter som har fått stipendier, men väljer att åka hem igen. För att kunna möta efterfrågan på bostäder från de nyinflyttade och från dem som bor i regionen, men saknar ett eget boende, räknar länsstyrelsen med att mellan och bostäder behöver byggas varje år. Bostads produktionen behöver alltså mer än fördubblas. 80 procent vill ha fler hyresrätter Ska Stockholm även i fortsättningen attrahera välutbildad arbetskraft, studerande och entreprenörer, måste fler bostäder byggas, framför allt hyresrätter. Hyresrätten har en mycket stark ställning bland stockholmarna enligt en undersökning av TNS/Sifo på uppdrag av Hyresgästföreningen region Stockholm: 80 procent anser att hyresrätter bör prioriteras vid nyproduktion av bostäder. 88 procent anser att byggandet av hyresrätter bidrar till tillväxt för staden. 81 procent anser att hyresrätten gör det lättare för företag och organisationer att attrahera arbetskraft. Politikerna har ansvaret Kommunerna har det yttersta ansvaret för bostadsförsörjningen. De ansvarar för planfrågorna och äger oftast den mark där nybyggnation kan komma ifråga. Det krävs politisk handlingskraft för att lösa den akuta bostadsbristen i Stockholmsregionen. Ett exempel är att upplåta mark med tomträtt i stället för att sälja till högstbjudande. Det innebär större möjligheter för både små och stora byggherrar att etablera sig i regionen. Ett annat exempel är att villkora markupplåtelsen, både med krav på en viss andel hyresrätter och med tidpunkt för när byggnationen ska vara färdigställd. För att förkorta handläggningstider och säkerställa nyproduktion av bostäder, måste andelen överklaganden minimeras. Detta kan ske genom att upprätta samarbete med aktiva föreningar och enskilda personer i aktuella områden redan innan remissförfarandet. På detta sätt kan bostadsföretagen känna sig trygga i att produktionen håller tidsplan och budget samtidigt som de framtida hyresgästerna tillförsäkras bostäder till rimliga hyror. Hyresgäst föreningen är gärna en part i ett sådant samarbete. Fakta Hyresgästföreningen har några konkreta punkter för hur bostadsbyggandet ska kunna stimuleras: Investeringsstimulans för nybyggnad av hyresrätter ROT-avdrag till hyresrätter Låg moms på hyran Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter Slopad fastighetsskatt för hyresrätter Skattefria underhållsfonder 9

10 2013 Lokala projekt 20 grader Text: Anna Lindgren Dahlin Foto: Lisa Irvall i vattnet? Definitivt badbart. Hitta nya badplatser på badkartan.se. Visste du att... samtliga 26 kommuner i Stockholms län har i dag brist på hyresrätter? Trots det kommer bara hyresrätter att påbörjas i länet under Källa: Hem&hyra Majornas största folkfest har den kallats, Megaloppis i stadsdelen Majorna i Göteborg. Här kan man hitta det mesta och arrangemanget är enkelt de boende ställer ut ett bord eller lägger en filt på närmaste lediga yta, varifrån de sedan säljer sina prylar. Syftet är att visa vad människor kan åstadkomma när de gör något tillsammans. Majbor är stolta över sin stadsdel! HYRESGÄSTFÖRENINGEN I VÄSTRA GÖTEBORG sjuder av aktivitet. Genom att vara snabba från ord till tanke visar föreningens styrelse medlemmarna att det mesta är möjligt. Och de lokala projekten är många, flera av dem med ett ekologiskt tänk, som den årliga, flera kvarter stora Megaloppisen. GATA EFTER GATA, i flera kvarter i stadsdelen Majorna i Göteborg, sträcker borden och prylarna ut sig. Precis som varje år, sista söndagen i maj, har det kommit massor av folk för att handla eller bara titta. Många av besökarna har varit uppe med tuppen för att lyckas pricka in godbitarna. Det är femte året som Megaloppis äger rum, kallad Majornas största folkfest i borgs-posten. Hyresgästföreningen gen Västra Göte- Fakta Hyresgästföreningen Västra Göteborg, med över 7000 medlemmar och 50-talet lokala Hyresgästföreningar, omfattar stadsdelarna Masthugget Majorna Kungsladugård Sandarna i Göteborg. Här bor drygt invånare. Det finns ungefär bostäder, varav 60 procent är hyresrätter. Endast 6 procent är småhus. Göteborg är huvudarrangör, och alla boende i de berörda stadsdelarna kan den här dagen ställa ut ett bord på trottoaren utanför bostaden, eller på närmaste lediga gröna yta, för att passa på att sälja sådant som de inte behöver längre. Och det som inte säljs går till Genom att driva projekt som Megaloppis menar Anna Sandin att man visar för de boende att det går att påverka och förändra. Med stöd av Hyresgästföreningen kan man få stöd i det arbetet. återvinning eller lämnas till Myrorna. På loppisen finns stort som smått, prylar med samlarvärde eller av massproduktion här kan man hitta det mesta, både sådant man länge har sökt och grejor som man inte visste behövdes. FLERA AV DE LOKALA projekten bland medlemmarna har en ekologisk grundtanke, såsom cykelpoolen, stadsodlingen och bikooperativet. Megaloppisen är ett hållbarhetsprojekt och var från början en del i projektet Ekologisk stadsdel Majorna. Då var syftet att visa på de förändringar som kan åstadkommas när många människor skapar något tillsammans, och samtidigt göra oss medvetna om vår överkonsumtion. Loppisen blev en succé och är nu inne på femte året. Megaloppis är ett bra sätt att synliggöra Majorna och visa upp det ekotänk som finns här, säger Anna Sandin, arrangemangsansvarig och representant från Hyresgästföreningens lokala styrelse, och själv majbo sedan tio år tillbaka. Att på det här sättet inkludera en hel stadsdel är sannolikt unikt, tror hon, men säger samtidigt att just i Majorna är det inte särskilt svårt att få med sig majoriteten: Vi har de grundförutsättningarna i Majorna. De som bor här är sociala och medvetna människor, och även kulturfolk. Vi bor i en stadsdel som går i bräschen för miljöfrågor. Och det här är årets stora evenemang. Folk nästan sliter affischerna ur händerna på mig när jag kommer för att sätta upp dem! Evenemanget beskriver hon som folkligt och roligt med många spontana möten. Jag är övertygad om att många tycker att loppisen skapar gemenskap. Man träffar grannar som man annars inte pratar med. Majbor är överlag stolta över sin stadsdel. Att det pratas om den tror jag gör många extra stolta. ANNA SANDIN tycker att Ronny Bengtsson, ordförande i Hyresgäst föreningen Västra Gö te borg, gör ett mycket fint arbete. Han och styrelsen är väldigt framåt, och begriper att för att kunna locka nya medlemmar i dag, är det så mycket mer som är viktigt i ett boende som till exempel detta med Megaloppis. Ordförande Ronny Bengtsson tror att 10

11 ANNONS Stöd till innovativt byggande Regeringen har beslutat att införa ett stöd på 50 miljoner kronor för att främja innovativt byggande av bostäder för unga. Stödet får gå till åtgärder för utveckling eller användning av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process. Källa: Sabo Visste du att vuxna personer bor i andra hand i Stockholms län? Källa: Länsstyrelsen i Stockholm Kan det vara grannens gamla klänning? Att träffa andra boende och samtidigt hitta nya kläder som någon annan har använt färdigt, är en stor del av behållningen med Megaloppis. styrkan hos styrelsen i Västra Göteborg är att de är lyhörda och har en förmåga att snappa upp vad invånare och medlemmar i deras stadsdelar tycker är viktigt. Och genom att gå snabbt från ord till handling visar de att det mesta är möjligt. Alla människor vill känna sig behövda och göra något meningsfullt. För att fånga dem måste vi våga fråga: Vill du vara aktiv hos oss?. Man blir ofta förvånad över det positiva gensvaret, säger Ronny Bengtsson. Han får ofta frågor om varför de har så många aktiviteter är det inte hyresförhandlingarna som är det viktiga? Och visst är det så, men för att hitta alla de förtroendevalda till förhandlingsdelegationer och bostadspolitiskt påverkansarbete, behöver vi en honungsburk. Alla är inte till en början jättetända på att sitta i förhandlingar, utan vill göra något konkret där man bor. Har man fått stöd och förtroende, då är det inte långt till förhandlingsbordet sen om man vill. DET FINNS MÅNGA lokala inspirerande projekt att berätta om. Ett av de första som kommer upp är det stora samverkansprojekt som uppstod när stadsdelspolitikerna stängde fritidsgården i missriktad besparingsiver. Ungdomarna hade därmed inte längre någonstans att ta vägen. HGF Västra Göteborg bestämde sig för att ta reda på vad de unga behövde och vad de ville förändra. Nu, ett antal år senare, har den sunkiga fotbollsplanen utanför fritidsgården förvandlats till en aktivitetsyta för alla åldrar. DEN SENASTE uppfinningen i HGF Västra Göteborg är Staden vi vill ha, en Hallå där... förening/aktivitet som de har varit med och initierat. Målet är att utveckla medborgardeltagandet i demokratin genom att inspirera till att delta i och utveckla den demokratiska processen, för att på så sätt bidra till ett mer hållbart och jämlikt samhälle genom ett större engagemang. En aktiv lokalförening, som sagt. Med många engagerade boende som är villiga att arbeta ideellt när det finns chans att vara med och påverka. Vi har visat att vi är en kraft att räkna Ronny Bengtsson, ordförande i Hyresgästföreningen Västra Göteborg, berättar om grunderna för framgångsrikt arbete i den lokala hyresgästföreningen: Det gäller att styrelsen klarar att tänka och planera långsiktigt, har en vilja att förändra och kan bryta ner alla vilda visioner till konkreta verksamheter. I vår bransch är förtroende en hårdvara som måste uppgraderas regelbundet. En hyresgästförening som genom praktisk handling visar att man tar ett socialt ansvar över närmiljön, har inga problem att få fler att vilja engagera sig. Vi har gemensamt bestämt några spelregler i styrelsen: Det skall vara roligt. Ingenting är fel och ingenting har vi gjort förut. Vi ger varandra förtroende. Fungerade inte en idé, så har vi alla fall försökt. Nya, bra idéer föds ofta ur misslyckanden. med. Det är inte kattskit att med sju ideella funktionärer genomföra Megaloppis med över besökare eller att initiera ett ekologiskt projekt med en omfattning på fyra miljoner kronor under tre år ej inräknat antalet ideella arbetstimmar. Vi klarar självklart inte allt detta själva, utan samverkar med många andra. Bostadsbolag, förvaltningar, politiker och andra vet att vi inte sitter och väntar på dem vill de hänga på gäller det att hoppa på i farten. Tåget går ändå! Foto: Erik Yngvesson 11

12 Allmännyttan + Samhällsnyttan = Sant Onsdagen den 3 juli är Allmännyttans dag i Almedalen. Då är du välkommen att träffa flera allmännyttiga kommunala bostadsföretag som berättar hur de bidrar till att ta samhällsansvar. Du får ta del av konkreta exempel på stadsutveckling, renovering och hållbarhet. Dagen avslutas med en bostadspolitisk debatt kring allmännyttans roll idag och i framtiden. Allmännyttan och stadsutvecklingen , kaffe och macka Här får du träffa Halmstads Fastighets AB, Varbergs Bostads AB samt bostadsföretag i Framtidenkoncernen, Göteborg. De berättar hur de utvecklar stadsdelar själva och i samverkan med andra. Medverkande: Helene Blomberg, boinflytandechef, HFAB. Ove Svensson, sociolog, Halmstad Högskola. Ulrika Stenson, kommunikations- och utvecklingschef, Framtiden. Alexander Ståhle, stadsbyggnadsexpert. Therese Berg, enhetschef, SABO. Allmännyttan och renoveringarna , lunchmacka Lyssna till Botkyrkabyggen och bostadsföretag från Göteborg som berättar hur de på olika sätt tacklar sina renoveringsutmaningar. Medverkande: Ulf Nyqvist, vd, Botkyrkabyggen. Ulrika Stenson, kommunikations-och utvecklingschef, Framtiden. Ulrika Francke, vd, Tyréns. Sophia Mattsson Linnala, enhetschef, SABO. Allmännyttan och hållbarheten , kaffe och kaka Allmännyttan ligger i framkant när det gäller klimatsmart boende. Möt MKB i Malmö och Örebrobostäder som delar med sig av sina erfarenheter och idéer. Medverkande: Mats O Nilsson, fastighetschef, MKB Fastighets AB. Harriet Arnold, kommunikationschef, Örebrobostäder AB. Sven Hunhammar, klimatchef, Naturskyddsföreningen. Alva Snis Sigtryggsson, vice ordförande, Fältbiologerna. Anders Johansson, it- och teknikexpert, SABO. Allmännyttan och bostadspolitiken Allmännyttans dag avslutas med en bostadspolitisk debatt. Medverkande: Ulf Perbo, statssekreterare socialdepartementet, Barbro Engman, ordförande Hyresgästföreningen, Kurt Eliasson, vd SABO och Lotta Gröning, Expressen. ALLMÄNNYTTANS DAG onsdag 3 juli, kl restaurang friheten, donners plats 12

13 ANNONS Stadsodling Sommaren i city Att ha växter som både är vackra och ätbara på uteplatsen förstärker verkligen sommarkänslan. Men odling i stan är inte bara en kruka rosmarin på balkongen. Text: Anna Lindgren Dahlin Foto: Magnus Svaneby PÅ ALLT FLER GÅRDAR i landets bostadsområden ser man odlingslådor samsas om utrymmet med sandlådan. Här och var på offentliga grönytor sticker det upp blast misstänkt lik potatis eller kanske kålrot så kallad gerillaodling. I vissa större städer, där egen gård inte existerar, ser man till och med odlingar uppe på taken! Föreningen Trädgård på spåret odlar vid ett gammalt järnvägsspår på Söder i Stockholm, och gjuter på så sätt liv i ett bortglömt spårområde. Att odla hemma ha blivit populärt, inte minst i storstäderna. För många är det en hobby, och även ett sätt att få äta sin egen obesprutade mat. MEN I MÅNGA delar av världen är stadsodling ett sätt att överleva. (Notera att hälften av världens befolkning bor i städer!) Natur skyddsföreningen släppte nyligen rapporten Växer framtidens mat mellan Trädgård på spåret är en odlarförening som tillsammans omvandlar ett bortglömt spårområde till en grön och uppodlad del av Södermalm i Stockholm. Läs mer: pasparet.org. höghusen?. Där gör de nedslag bland stadsodlingar i Göteborg och Addis Abeba i Etiopien. I rapporten skriver de hur stadsodlingen skapar sociala nätverk, och kan bidra med både mat och sysselsättning. ÄVEN OM DET finns stora skillnader i förutsättningar och drivkrafter mellan stadsodling i olika delar av världen, så konstaterar man i rapporten att alla sorters stadsjordbruk behövs. Stadsodling gör att människor lär sig om bland annat naturens ekosystemtjänster och vikten av biologisk mångfald. Det gör att folk bryr sig mer om miljöfrågor, vilket är viktigt för hela planeten, säger Johanna Sandahl, vice ordförande i Naturskyddsföreningen. Källa: Naturskyddsföreningen På och odla.nu finns forum där man kan dela erfarenheter och tips. Ladda ned en guide gratis på: Bostadsfrågan till valet 2014 I våras beslutade Hyresgästföreningen att storsatsa på opinionsbildning under de närmaste tre åren. De vill få upp bostadsfrågorna på partiernas dagordning samt stärka hyresrättens ställning på bostadsmarknaden. Vi tycker att bostadsfrågan har glidit ifrån politiken och behöver komma tillbaka mer än någonsin. Särskilt nu, när bostadsbristen blir allt värre och unga saknar någonstans att bo, säger Sofia Stenfeldt, pr-samordnare på Hyresgästföreningen. Föreningen vill prata med alla politiska partier och försöka stötta dem i att utveckla en fullgod bostadspolitik. Hyresgästföreningens representanter över hela landet ska på olika sätt och i skiftande kanaler uppmärksamma och påverka politikerna. Några kommuner ska analysera vad som behöver göras konkret just där. Finns det eller behöver man hitta ny byggbar mark? Andra kommuner kanske står inför renoveringar av miljonprogramsområden och då gäller det att fundera över vilka slags lösningar de behöver då. Ambitionen att få upp bostadsfrågan högre på dagordningen ska inte vara omöjlig, tror Sofia Stenfeldt. Bostadsbristen blir ju hela tiden värre i Sveriges tillväxtområden och vi tycker oss också märka att allt fler blir engagerade i bostadsfrågan. Allt fler inom universitet och olika företag, till exempel, har börjat uppmärksamma konsekvenserna av bristen på bostäder. Det är så mycket som skulle kunna bli bättre. Bostadsministern nobbar marknadshyror I den regeringstillsatta Hyresbostadsutredningen föreslår man fyra lagändringar och konsekvensen av dessa skulle bli högre hyror i Sveriges städer. Kurt Eliasson, vd för Sabo, menar att de kontroversiella förslagen visar att utredaren inte har gjort ett grundligt arbete: När byggkostnaderna rusar uppåt nöjer sig utredaren med att låta hyrorna följa med. Ska byggandet öka behövs balanserade skattevillkor och en konkurrens som pressar ned byggpriserna. Även Stefan Attefall, civil- och bostadsminister, ställde sig kritisk till utredningen när den presenterades: Generellt kan man säga att regeringen inte har några ambitioner att införa renodlade marknadshyror. Vi kan inte kasta oss in i ett helt nytt system det skulle skapa alldeles för stora sociala problem. Kurt Eliasson kommenterar bostadsministerns ställningstagande: Hyreslagen ändrades så sent som 2011 i politisk enighet och den överenskommelsen vill ministern värna. Han vet att de lokala parterna på många orter nu ser över hyressättningen så att den bättre motsvarar hyresgästernas värderingar. Källor: Sabo, Hem&Hyra Foto: Johan Ödmann Många ungdomar har svårt att få jobb. Fastighetsbranschen behöver personal. Hos oss får unga arbetslösa chansen till praktik och utbildning en öppen dörr in på arbetsmarknaden. Vi kallar det Ung i Botkyrka. EN BRA START I STOCKHOLM BOTKYRKABYGGEN.SE 13

14 2013 Jag ska våga ha lite guld i inredningen. Lite läskigt men kul ändå! Ernst Kirchsteiger om årets renoveringsobjekt på tv Visste du att... den första hyresgästföreningen startades redan 1915? Foto: Andreas Hylthen Tack Anders Borg! Sveriges Hyresgäster är överbeskattade, anser Hyresgästföreningen, som med kampanjen Tack på förhand Anders Borg! vill påverka regeringen till en rad åtgärder som ska ge samma ekonomiska villkor för alla oavsett om man äger sin bostad eller inte. Nils Holgerssonrapporten Text: Anna Lindgren Dahlin Illustration: Tove Engström Under det senaste decenniet har regeringen genomfört reformer som gynnar ägda bostäder framför hyrda. De har tagit bort det statliga stödet i form av räntebidrag och investeringsstöd, som tidigare gick till nybyggnation av hyresrätter. Samtidigt finns ränteavdraget kvar för bostadsrätt och villa, och man har infört en fastighetsskatt som gynnar dem som äger sin bostad. Dessutom har rotavdraget införts, men bara för dem som äger sitt hem. Resultatet är att den som bor i en nybyggd hyresrätt betalar kronor mer i månaden i skatt än den som bor i en nybyggd villa. Denna överbeskattning av hyresrätten och hyresgästerna är vad Hyresgästföreningen menar med ordet hyrskatt. Medan rotavdraget skattemässigt gynnar den som äger sin bostad, är läget ett helt annat för hyresgästen, som betalar för renoveringar i sin lägenhet via hyran, och varken hyresgästen eller fastighetsägaren får något rotavdrag. Fastighetsägaren måste betala vinstskatt om denna ska spara för framtida underhåll. Det gör att renoveringar av hyresrätter ofta kan innebära extrema hyreshöjningar för de boende. Den som äger en villa betalar fastighetsskatt på sitt hus, medan den som äger ett hyreshus betalar både fastighetsskatt på sitt hus och skatt på vinsten av sin verksamhet som ju handlar om att hyra ut sitt hus. När villaägaren betalar skatt en gång på sitt hus, betalar alltså hyresvärden skatt två gånger. Och i slutänden blir det hyresgästerna som får betala. Hyrskatten gör framför allt att det inte byggs tillräckligt med hyresrätter i Sverige. Hyresgästföreningen menar att det finns många vinster att göra, för både individ och samhälle, om hyrskatten avskaffas: miljonprogrammen kan rustas upp, fler hyresrätter kan byggas och vi får lika villkor för alla, oavsett hur man bor. Om hyrskatten avskaf- fas kan fler hyresrätter byggas. Då kommer vi en bit på vägen för att lösa bostadskrisen i Sverige. Hyresgäster förlorare när elpriset skenar ELPRISET ÖKAR KRAFTIGT, trots statligt reglerade elnätstariffer. Lägenhetsboende är de som drabbas värst, och skillnaderna mellan landets kommuner är stora: landets dyraste elnät är dubbelt så dyrt som det billigaste. ALLA VILL VI försöka få ner våra boendekostnader så gott det går. Vissa utgifter kan vi påverka andra inte. Elnätspriset är en utgiftspost där vi är helt i händerna på elnätsleverantörerna utan möjlighet att påverka priset. Detta gör att den totala kostnaden för el kan kosta hushållen mycket allt mer, visar det sig. I Nils Holgersson-undersökningen flyttas en flerbostadsfastighet genom landet, och kostnaderna för el och fjärrvärme, sophämtning, vatten och avlopp jämförs. De senaste fem åren har elnätspriserna ökat med drygt 30 procent i hela landet. Årets undersökning visar att avgifterna har stigit med i snitt 4,1 procent, att jämföra med året innan, då ökningen från föregående år var 2,7 procent. UNDERSÖKNINGEN påvisar även stora prisskillnader runt om i landet. Det dyraste elnätet (Övertorneå) är dubbelt så dyrt jämfört med i den kommun där det är billigast (Skövde). Regeringen har uppmärksammat problemet med elnätskostnaderna infördes en statlig reglering av elnätstarifferna, med syfte att bromsa de kraftiga prisökningarna som drabbat de boende. I förra årets upplaga av denna tidning garanterade Hannes Carl Holm (C), politiskt sakkunnig hos itoch energiminister Anna-Karin Hatt, att förhandsregleringen skulle stärka konsumenternas ställning med stabila och skäliga tariffer. Trots detta har alltså elnätspriserna ökat ännu mer. Undersökningen visar att den statliga prisregleringen inte har kunnat stoppa de kraftiga prisökningarna. I år får hyresgäster och bostadsrättsinnehavare en kostnadsökning med totalt 120 miljoner kronor. Det är orimligt mycket, säger Per Holm, ordförande i Nils Holgerssongruppen. HANS DAHLIN är energiexpert på Hyresgästföreningen och tror att det kan vara för tidigt att säga om prisregleringen kommer att påverka elnätstarifferna eller inte: Det har inte hjälpt konsumenterna ännu, men regleringen gäller ju perioden , säger han. Fakta Elnätsavgifterna höjs betydligt mer än konsumentprisindex, som för närvarande inte ökar alls. Prisregleringen tillåter en genomsnittlig årlig prishöjning på 2 procent för alla kundgrupper. De som bor i lägenheter får i år en dubbelt så hög höjning. Eftersom regleringen inte tillåter en högre total höjning, kan vi inte tolka det på annat sätt än att boende i lägenhet missgynnas i förhållande till andra kunder. Det är viktigt att det säkerställs att ökningen av elnätsavgiften fördelas rättvist mellan olika kundgrupper, säger Per Holm. Han får medhåll av Hans Dahlin, som tycker att regeringen kan följa upp elnätsregleringen med ytterligare åtstramningar av prissättningen på elnätet: Energimarknadsinspektionen bör ges större befogenheter för att skydda den enskilda konsumenten. I Nils Holgerssonrapporten jämför man varje år sedan 1996 Sveriges kommuners boendekostnader, på uppdrag av en rad intresse organisationer som Fastighetsägarna Sverige, Hyres gäst föreningen, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SABO, fastighets förvaltaren Riksbyggen samt HSB:s Riksförbund. Besök gärna och läs om elnätsavgifterna i de olika kommunerna. 14

15 ANNONS EGEN HÄRD GULD VÄRD Att flytta hemifrån är en viktig del av livet. Och just nu längtar unga vuxna efter att få göra det. Därför behövs det fler hyresrätter, många fler. Det skulle också ge en rörligare arbetsmarknad, vilket vore guld värt för tillväxten. Om du vill veta mer om bostadsfrågan och hur vi kan få politikerna att lyssna och agera, gå in på hyresgastforeningen.se 15

16 Med Övre Ekilla har SigtunaHem hittat en modell som attraherar unga vuxna när man förtätar befintliga bostadsområden. Genom att bygga litet och yteffektivt kan man öka integrationen genom nya typer av hushåll och dessutom få bättre lägenhetsfördelning. Unik satsning i Sigtuna Hem för unga vuxna SigtunaHem har lyckats med det alla pratar om, men ingen verkar våga göra: bygga för unga. Dessutom lönsamt. Koden, som marknadschef Marina Ekdal uttrycker det, var att bygga många små, yteffektiva lägenheter med hög kvalitet. Det är en av sommarens första riktigt varma dagar och visning av SigtunaHems nya lägenheter i Övre Ekilla, bostäder för unga i början av boendekarriären. Husen ligger på cykelavstånd ovanför Märsta centrum i ett skogsbryn med åkermarker mot söder. Upp slutningen bland dem som ska flytta in i höst är stor. Mikaela Harlin, 22 år, är en av dem som är här för att kolla in sin nya lägenhet. Det här kommer bli jättebra. Särskilt glad är jag över att få ett riktigt kök, med fläkt. Jag jobbar nämligen som kock. Det serveras kaffe, saft och mjukglass med gulrött strössel. Marknadschefen Marina Ekdal och vd Kicki Björklund minglar med de blivande hyresgästerna, varav de flesta verkar vara någonstans mellan 20 och 30 år, men även några i pensionsåldern ska flytta in här. Det är ett speciellt projekt för oss eftersom det är första gången vi bygger riktat mot unga vuxna. Vi har inte riktigt vågat det tidigare. Men när vi väl gjorde det visade det sig att alla tjänar på det: vi, de boende och kommunen, säger Kicki Björklund med ett stort leende. Drygt 50 procent under 27 år Marina Ekdal berättar att de var ovanligt nervösa inför lanseringen av projektet. Men aldrig under hennes 15 år på SigtunaHem har det gått så snabbt att teckna alla hyreskontrakten. Det var nästan som vid en attraktiv rockkonsert där biljetterna ryker på nolltid. På ett par timmar hade vi 100 sökande per lägenhet av den första etappens 30 stycken. Och på mindre än två månader hade vi tecknat samtliga 96 splitternya hyreskontrakt i Övre Ekilla, säger hon. Det handlade om 40 ettor, 28 tvåor, 28 treor och åtta fyror. Och ytterligare ett rekord: aldrig tidigare har en så stor andel av intressenterna varit ungdomar och unga vuxna. Hela 61 procent av dem som tecknat sig för en etta är mellan 18 och 27 år, och 50 procent bland dem som tecknat sig för en tvåa. Och 70 procent av dem som tecknat sig för en etta är i dag, före inflyttning, inneboende; de bor hos föräldrarna eller i andra hand. Motsvarande siffra för dem som tecknat sig för en tvåa är 50 procent. Det är alltså väldigt många som flyttar in i sitt första egna boende. Det är extra roligt att vi har lyckats skapa ett förstaboende för så många. Dessutom kommer mer än hälften av dem mellan 18 och 27 år från Sigtuna kommun. Det här gör att unga stannar i kommunen och det är vi väldigt nöjda med, säger Marina Ekdal. Bra affär för alla Bara 9 procent av SigtunaHems lägenhetsbestånd är ettor. Sam tidigt vill över 60 procent av kunderna, det vill säga bland de som finns registrerade i bostadsbolagets intressebank, ha ett ensamboende. Av dessa är väldigt många unga, i början av boendekarriären och i stort behov av en billig lägenhet. Frågan SigtunaHem ställde sig var hur det går att bygga lönsamt för dem. Vi hade inget att erbjuda dem, så vi var tvungna att försöka med något. Och vi knäckte koden. Vi bestämde oss för att våga bygga små och yteffektiva lägenheter utan att ge avkall på kvaliteten. Och nu när projektet är i hamn, kan vi se att det är lika lönsamt som ett med större lägenheter. Alla har tjänat på att vi byggt så här. Hyrorna ligger på kronor för en etta och mellan och för tvåorna. Det är fortfarande pengar, absolut. Men man ska veta att det kostar att bo. Min son bor i Skövde och betalar för ett studentrum. I våra lägenheter finns allt, det är till exempel genomgående ekparkett alternativt klinker på golven, och golvvärme och plats för egen tvättmaskin i badrummen. Dessutom är alla försedda med möblerbar balkong. Och förråd på gården. Med Övre Ekilla har SigtunaHem hittat en modell som attraherar unga. Bostads bolaget kommer att fortsätta att använda sig av den, främst i förtätningen av befintliga bostadsområden. Genom att bygga litet och yteffektivt ökar vi integrationen genom nya typer av hushåll och får dessutom en betydligt bättre lägenhetsfördelning, säger Kicki Björklund. Det är ett speciellt projekt för oss eftersom det är första gången vi bygger riktat mot unga vuxna. Kicki Björklund, vd SigtunaHem Fakta SigtunaHem äger och förvaltar hyreslägenheter med närmare hyresgäster i Sigtuna kommun, den kommun som bygger mest i landet. Läs mer: IntresseBanken För att kunna söka lägenheter hos SigtunaHem måste man registrera sig i IntresseBanken samt aktivera sig i de olika köerna. Var man hamnar i kön bygger på antal insamlade poäng. 16