no.2 Karlshamnaren - båda finns i Karlshamn! en tidning för våra invånare och besökare. Little Big Planet, Tarsier Studios

Transkript

1 no Karlshamnaren en tidning för våra invånare och besökare. Little Big Planet, Tarsier Studios Årets företagare i Sverige 2012 Årets städare i Sverige båda finns i Karlshamn!

2 Hallå där Sven-Åke! kommunstyrelsens ordförande i Karlshamns kommun I detta nummer: 2 Kylan är på intåg och många börjar elda i sina kaminer och möjligheten att komma i kontakt med kommunen. 3 ledare Hur jobbar Karlshamn för att bli än mer attraktivt? Att utveckla och göra en kommun attraktiv är ett omfattande arbete och en ständigt pågående process. Det är många områden och människor i olika situationer som berörs. Vi investerar för att rusta upp våra skolor och förbättra kompetensen hos vår personal. Vi vill erbjuda en god utbildning till våra ungdomar så att de står väl rustade för ett kommande arbetsliv. Dessutom satsar vi på att skapa mötesplatser och aktiviteter såsom spontanidrottsplatser, skateparker, sommarkollon för barn, sommarvistelser för äldre, drogfria discon för ungdomar och träffpunkter för våra äldre medborgare. Vi genomför dialogmöten om hur våra tätorter ska utvecklas där medborgarna gemensamt diskuterar och formar våra utvecklingsfrågor. Vi erbjuder valmöjligheter kring hur man vill bo i livets olika skeden och vi har ett brett kulturutbud och en fin natur. Vår fantastiska skärgård får vi inte glömma. Med turbåten kan man sommartid ta sig hela vägen ut i yttre skärgården. Dessutom har vi inte minst våra pärlor Eriksberg, Tjärö och Mörrumsåns fiske att njuta av. Vilka utmaningar ser du? Vi vill öka antalet invånare i kommunen. Det stärker ekonomin och möjliggör bättre service till medborgarna. Detta kan få människor att flytta hit, särskilt om vi kan erbjuda attraktiva boendemiljöer och en god samhällsservice i övrigt. En av utmaningarna är att skapa fler arbetstillfällen, inte minst för de unga. En viktig del i detta arbete är att ha en bra gymnasieskola och en god och nära kontakt med näringslivet och samverkan med bland annat högskolan. En annan nyckelfråga är hur vi ska locka ungdomar att ta en aktiv del i arbetet med att utveckla kommunen och hur de vill att Karlshamn ska vara om tio till femton år. Det är ju deras Karlshamn vi lägger grunden till nu. En stor satsning vi gör är att investera i området runt Karlshamns hamn för att skapa ett logistikcenter med goda transportmöjligheter och nya jobb. Vår förhoppning är att företag inom transport- och logistikbranschen ska lockas att etablera sig i området. Transportvägarna är viktiga, både till havs och på land. Därför arbetar vi internationellt med att förbättra våra möjligheter att vara en attraktiv hamn med goda landförbindelser. Sydostlänken är en sådan utmaning som vi måste lyckas med att förverkliga. Vad har varit höjdpunkterna under 2012? Det känns mycket bra att vi har en stark ekonomi och att vi har möjlighet att investera för framtiden, bland annat i Asarums bildningscenter och i det nya logistikcentrumet i anslutning till hamnen. Vi kan också glädjas över de förbättringar som gymnasieskolan har gjort i den nationella jämförelsen och att vi kan fira både med Årets städare och Årets företagare i Sverige. Sedan har vi ju vår vackra skärgård och alla trevliga kulturella arrangemang i Karlshamn, som Östersjöfestivalen och Kulturnatten, som skapar mervärde för både invånare och för besökare. Vi har också den pågående arkitektur-tävlingen om nytt kultur- och bibliotekshus och om hur vårt torg ska gestaltas framöver. Avslutningsvis, vilket är ditt favoritställe? Sternöhalvön är underbar plats att vistas på, även under en vintrig dag i Karlshamn, säger Sven-Åke Svensson och passar samtidigt på att önska alla en trevlig advent. Nya mötesplatser Adventsljusen tänds och det har blivit dags för årets andra nummer av Karlshamnaren, där vi har möjlighet att berätta för medborgare, besökare och andra intresserade om vad som är på gång i kommunen och vilka satsningar som görs. En annan viktig kanal för informationsspridning är vår förnyade webbplats som vi smyglanserade i början av september i år. Bakgrunden till att kommunen har satsat på att förbättra webbplatsen är att det är nödvändigt för att möta den tekniska utvecklingen och att i en nära framtid kunna koppla på elektroniska tjänster för våra besökare. Den ger oss också nya möjligheter att arbeta med bilder för att visa vår vackra kommun och den möter de krav som ställs på tillgänglighet för kommuners webbplatser. Att informera är en sak, men att kommunicera en annan. Vi vill ha en aktiv dialog med dig om hur du som medborgare eller besökare upplever Karlshamns kommun. Det är viktigt för oss att få in synpunkter om saker som fungerar bra eller mindre bra. Det är det bästa sättet för oss att utvecklas vidare. Eftersom många av er finns på sociala medier har vi sedan Karlshamnsdagen den 22 september startat en egen Facebooksida. Redan tidigare har kommunen varit aktiv på Facebook genom exempelvis Turistbyrån, Näringslivskontoret, Biblioteket och vissa förskolor och skolor, men nu finns alltså även en övergripande sida för kommunen. Vår förhoppning är att vi genom denna ytterligare underlättar Facebook ger oss möjlighet att snabbt nå ut till många när det händer något viktigt i kommunen. Sist men inte minst är det ett forum där vi kan väcka frågor och uppmuntra er att bidra med era tankar och idéer om kommunens verksamhet. Kommunikation genomsyrar många av artiklarna i detta nummer av Karlshamnaren. Utbyggnaden av fibernät på landsbygden är ett steg vidare i att rent tekniskt underlätta kommunikation i hela kommunen. Läs om hur lärare vid Mörrumsskolan arbetar för att dra nytta av möjligheterna som följer med att elever nu har tillgång till egen dator i skolan. Träffa några av fritidsverksamhetens eldsjälar och läs om hur elever från Stenbackaskolan upplever att det är att gå i skolan på en byggarbetsplats. Vi hoppas att du får en trevlig stund med Karlshamnaren och att du hör av dig till oss om du har några tankar om hur vi kan fortsätta att utveckla kommunikationen i och om Karlshamns kommun. Anna Lindblad Kommunikationschef Redaktion Ansvarig utgivare: Anna Lindblad Redaktion: Caroline Kidebäck, Anna Lindblad, Annette Sandberg, Annika Anderson Foto: Caroline Kidebäck, Annette Sandberg, Annika Anderson, Anna Lindblad, Joakim Lenell, Krisztina Andersson, Tarsier Studios Texter: Caroline Kidebäck, Annette Sandberg, Anna Lindblad, Annika Anderson Tryckeri: MixiPrint AB, Olofström Papper: G-Print, 115 g Adress och kontakt: Karlshamns kommun, Kommunikationsenheten Karlshamn, tel info@karlshamn.se, 5 Fiber för framtiden ger bättre förutsättningar att leva och verka på landsbygden. 8 asarums bildningscenter blir verklighet. Eleverna Johannes och Olof berättar om hur det är att gå i skolan vägg i vägg med Blekinges största byggnadsprojekt. 10 Elevdatorer möjliggör unik undervisningsmetod. Mörrums pedagoger och elever arbetar med ny metod som spritt sig från Mörrum ut i världen. 11 Uteäventyr i ur och skur. Följ med ut i skogen tillsammans med barn och pedagoger från Prästslättens förskola. 15 Sveriges bästa städare jobbar i Karlshamns kommun. Läs om vägen till vinsten och få städtips från svenska mästaren. bo öppna spisar. Sotningstjänsten ger sina bästa eldningstips för att undvika soteld och skorstensbrand. upplev 9 Nu går det att ha sagoäventyr på schemat. Från och med höstterminen erbjuder Fritidsgårdsenheten sagoäventyr om samer på Friluftsbas Kofsa. Kul och klurigt, tyckte femteklassarna från Korpadalsskolan. verka Årets företagare i Sverige 2012 heter Mattias Nygren och är VD för spelföretaget Tarsier Studios. Är det en slump att han är verksam just i Karlshamn? Läs om de krafter som samverkar för att driva Karlshamn mot hållbar tillväxt och samhällsutveckling

3 Framtid Karlshamn. Vision 2030! Fiber för framtiden och bredband åt barnen De målar bilden av framtida Karlshamn Fler offentliga, väl underhållna toaletter 4 de snabbt kan koppla upp sig och ha samma möjligheter som 5 Karlshamn Så kommer Karlshamns kommuns nya översiktsplan att heta. Dialog löper som en röd tråd genom detta gedigna arbete. Med hjälp av 530 engagerade medborgare finns nu ett omfattande underlag när planarkitekterna påbörjar det spännande arbetet med att måla framtida Karlshamn. Tredje översiktsplanen någonsin för Karlshamns kommun håller på att ta form. De båda tidigare versionerna är daterade 1990 och Medborgares idéer, politiska viljeyttringar, regionala och nationella styrdokument vävs samman och bearbetas av Stadsmiljöavdelningen på kommunen för att slutligen resultera i en tydlig vision för framtida Karlshamn. Mötesplatser och möjlighet till dialog Som medborgare har vi alla rätt till delaktighet i vårt gemensamma samhällsbyggande och även ett ansvar att engagera oss efter bästa förmåga. Stadsmiljöavdelningen har använt sig av medborgardialog, workshops med förvaltningar, myndigheter och näringsliv samt bygdemöten i kommunens större orter för att fånga upp idéer och synpunkter från engagerade medborgare. Vi har lagt stor kraft på dialogskedet. Cirka 530 medborgare har engagerat sig och bidragit med synpunkter och idéer, säger Jeanette Conradsson, planarkitekt i Karlshamns kommun. Vi vill rikta ett stort tack till dem som hittills engagerat sig och samtidigt uppmana fler att göra det i det fortsatta planarbetet. Medborgardialogen en viktig och nödvändig del. Vad händer nu? Vi är just nu inne i ett skede då vi bedömer och analyserar alla inkomna förslag och synpunkter. Flera av Stationsområdet är ett område där vi ser en stor utvecklingspotential, säger Jeanette Conradsson och Jonas Ronsby på Stadsmiljöavdelningen. de idéer som kommit in visar prov på nyskapande och hållbarhet. Vår uppgift är att med utgångspunkt i de idéer, anspråk och förutsättningar som finns i Karlshamn kommun ta fram ett förslag till en långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning i kommunen, berättar Jeanette Conradsson. Under våren kommer ett första förslag att presenteras och då vill vi gärna ha allmänhetens synpunkter på materialet. Vi vill träffa så många medborgare som möjligt och kommer därför att finnas på platser där många människor uppehåller sig, kanske Citygallerian en långlördag eller biblioteket en vardagskväll. Givetvis kommer man även att kunna finna materialet på våra vanliga utställningsplatser, Rådhuset och biblioteken, samt på Exempel på medborgarförslag: Så bör vi utveckla våra offentliga platser: Karlshamns torg riv torgpaviljongen! Bygg attraktiva, öppna lokaler med möjlighet till kafé, restaurang och uteservering. Halvera höjden på kyrkogårdsmuren eller ersätt den med smidesstaket för att skapa ett grönare och luftigare torg. Bygg en saluhall i centrala Karlshamn, det hör till en sådan vacker hamnstad! Bort med bilarna från Karlshamns stadskärna ett bilfritt centrum! Bygg parkeringsplatser i utkanten av staden och låt små pendelbussar forsla folk till centrum. Asarum och Svängsta levandegör de centrala delarna på dessa orter genom att locka näringsidkare och anlägg grönskande mötesplatser för unga och gamla. Fler centralt belägna hundlatriner för en fräschare kommun. och skötbord i kommunens tätorter. Detta är viktigt för både invånare och turister. Så tänker vi om energi och miljö: Låt Karlshamn leda utvecklingen mot ett samhälle fritt från fossila bränslen! Karlshamn bör storsatsa på vindkraft, solenergi, biogas och alternativa energiresurser. Fortsätt att utveckla fjärrvärmenätet och dess användningsområden. Satsa på Sveriges största fossilfria växt- och grönsaksodling med hjälp av spillvärme från Södra Cell. Öka andelen ekologisk, närproducerad och rättvisemärkt mat vid upphandlingar av mat till förskola, skola och äldreomsorg för hälsans och miljöns skull. Exempel på övriga idéer: Gör Långakärrområdet till ett skyddat närnaturområde. Bygg marklägenheter med liten egen täppa. Alla vill inte leva i fågelholkar utan känna markkontakt. Gärna med gång- eller cykelavstånd till centrum i Karlshamn. Vindskydd, grillplats och toalett vid Svinarydssjön. En gångbro från Östra piren till Kastellet Järnvägsstationen en entré till Karlshamn. Stationsområdet i Karlshamn skulle kunna bli ett välkomnande bostads- och butiksområde för resenärer som kommer till staden. Föreningen Halby Fiber startade i Halahult för ett drygt år sedan. Syftet är att få till stånd en utbyggnad av fibernätet till boende i Halahult med omnejd. Det doftar pannkakor och är så där hemtrevligt livligt i Ann-Louise Ottossons kök när hon berättar om sitt stora engagemang för att fixa fram fiberkabel till Halahult med omnejd samtidigt som hon ger barnen Nellie och Lovisa, fem och tre år, mellanmål. Det är framförallt för barnen som jag känner att det är viktigt att vi får fiberkabel. När de blir större ska de känna att kompisarna i stan trots att vi bor på landet, säger Ann-Louise med eftertryck. Men det är också viktigt för de äldre i bygden. Möjligheter till trygghetslarm kommer antagligen vara beroende av fiber. Vi som är i åldrarna mitt emellan behöver fiber privat men även för jobb och företagande. Förening för fibernätverk Ann-Louise Ottosson har bott i Bökemåla, strax norr om Halahult, i tio år och är ordförande och en av de drivande personerna i den ekonomiska föreningen Halby Fiber. Kommunikationsmöjligheterna här är inte bra. Vi har dålig mobiltäckning och det talas om att det fasta telefoninätet ska monteras ner, samtidigt som behovet av snabb uppkoppling ständigt ökar, säger Ann-Louise. 33 hushåll har gått med i föreningen som satsar på att dra in fibernät till sina fastig heter. Kabeln kommer att dras förbi cirka 70 fastigheter, och de som valt att inte ansluta sig nu har möjlighet att koppla upp sig längre fram. Kabeln ska grävas ner på 50 centimeters djup och det är mycket sten i marken. Ann-Louise berättar att det är svårt att uppskatta exakt vad den totala kostnaden för investeringen kommer att hamna på. Föreningen följer upp varje meter som sprängs för att hålla koll på kostnaderna. Tidskrävande Halby Fiber har ansökt om bidrag hos Länsstyrelsen, Post- och telestyrelsen och kommunen. Varje fastighetsägare betalar i insats till föreningen och en anslutningsavgift på kronor. Därtill kommer grävarbete på den egna tomten. Föreningen måste dessutom ha full kontroll på markupplåtelseavtalen. Arbetet att lägga ner kabel längs med vägarna påbörjades i september och när det blir klart beror på hur mycket grävjobb som kan göras i vinter. Många av oss som bor på landsbygden är egna företagare och framåtsträvande människor som är vana att ta tag i utmaningar, säger Ann-Louise. Hon fortsätter: Det är både roligt och lärorikt att hålla på med detta, men det kräver nästan en heltid på fritiden, och visst hade det varit underbart med lite administrativ avlastning säger Ann-Louise och skrattar samtidigt som hon klär barnen för ridning och gör sig redo för att åka iväg och stämma av något med grävarna på väg till ridningen. Energiknippet Ann-Louise far iväg i den vackert höstfärgade eftermiddagen. För att hålla så många bollar i luften är det naturligtvis en ynnest att få ha naturen och det lugn den ger utanför husknuten. Eller som Ann-Louise uttrycker det: Det är här jag trivs och det är här jag vill vara och då får vi se till att fixa förutsättningarna för det.

4 ÄLDREDAG 2012 För ett meningsfullt liv hela livet Inspiration, information, underhållning och gemenskap lockade nära 400 personer till Äldredagen den 4 oktober. Ett lyckat koncept som sprider både kunskap och nya idéer till hälsa och trygghet, menar både besökare och arrangörer. Eira Sandström har bott på Östralyckes korttidsboende i en månad. Hon är positiv till det ökade tillskottet av lägenheter på boendet. 32 nya lägenheter till Östralycke kommer uppskattningsvis antalet över 80 år att vara cirka fler än idag. År 2017 bedöms det finnas ett behov av cirka nya omsorgsbostäder. Majoriteten av tillskottet planerar man nu att skapa på Östralycke i Korpadalen. Karlshamn ligger i framkant när det gäller att planera för framtiden. Det innebär att Karlshamns kommun väljer att behålla, utveckla och bygga nya omsorgsbostäder. Det är sällsynt i Sverige och PRO lyfter fram Karlshamn som en förebild i planeringssyfte, säger Bert-Inge Storck, vd på Karlshamnsbostäder. Olika boendeformer Målsättningen för kommunens äldreomsorg är att ge äldre möjlighet att leva ett normalt och självständigt liv. Det innebär att man så långt det är möjligt ska kunna bo kvar i den egna bostaden som tillhandahåller hög tillgänglighet, god service och möjlighet till gemenskap. Kommunen satsar därför på att skapa exempelvis trygghetsbostäder, seniorbostäder och träffpunkter, vid sidan om särskilt boende. 6 Antalet äldre personer i Karlshamn ökar. Om fem år Vi har uppskattat att det kommer uppstå ett ökat behov i kommunen de kom- nedsatt syn. 7 mande fem åren av särskilt boendelägenheter, det vill säga lägenheter för äldre med dygnet runtservice och personal. Det har därför fattats ett politiskt beslut att utreda förutsättningarna att bygga till och om Östralycke. I den första fasen kommer 32 nya lägenheter att byggas, säger Doris Zetterqvist, områdeschef för särskilt boende. Om- och tillbyggnad Idag finns 85 omsorgslägenheter varav 64 är så kallade särskilt boende-lägenheter och 21 korttidsplatser på Östralycke. Nybyggnaden med de 32 lägenheterna ska skapas västerut och länkas till de befintliga lokalerna. Enlig t plan ska lägenheterna börja byggas våren Därefter planerar man för en om- och tillbyggnad av Östralycke för att modernisera och för att förbättra boendestandarden, arbetsmiljön och brandsäkerheten. Nybyggnationen tillsammans med om- och tillbyggnaden ger totalt 121 lägenheter, det vill säga att Karlshamns kommun får ett tillskott på 38 lägenheter. Parallellt med denna bostadsplanering pågår arbetet med att skapa trygghetsbostäder och seniorbostäder. Till- och ombyggnaden av Östralycke planeras därför att ske etappvis från 2015 och anpassas efter behovet. Äldredagen i Karlshamn arrangeras årligen av Kommunala pensionärsrådet och Omsorgsnämnden tillsammans med ett tjugotal föreningar och organisationer. Målet är att presentera och bjuda in till olika aktiviteter samt informera om möjligheter till stöd och hjälp för äldre. Temat i år var trygghet och hälsa. Dagen ramades in med underhållning av PRO-körerna från Mörrum, Hällaryd och Åryd. Det fanns även chans att prova på boule och lära sig använda en hjärtstartare. Biblioteket fanns på plats med bland annat förslag på tillgänglighetsanpassad litteratur för dem med Meningsfullhet, hälsa och gemenskap Ord som återkommer under flera av våra samtal med utställare och besökare under äldredagen är meningsfullhet, hälsa och gemenskap. Och enligt Statens folkhälsoinstitut är det just gemenskap, meningsfullhet, fysisk aktivitet tillsammans med goda matvanor som utgör grundpelarna till ett gott liv. Syftet med äldredagen är att lyfta fram en mängd olika tips och idéer som i någon mån kan bidra till ett sådant liv. Att inte behöva vara ensam är avgörande för hur man mår även som pensionär, menar Kjell Olsson, en av deltagarna under Äldredagen De båda damerna brinner för utomhusaktiviteter och menar att det är just gemenskapen som gör aktiviteterna så glädjefulla och berikande. Det finns ett stort behov bland människor att känna tillhörighet även efter arbetslivet, säger Gun-Britt Borg, pensionär och aktiv friluftsfrämjare sedan många år. Utbudet är stort och det finns förhoppningsvis något för alla. Men när arbetslivet är slut är det inte alltid lätt att ta steget in i en helt ny gemenskap. På äldredagen har vi möjlighet att personligen möta människor och berätta om våra aktiviteter. Den personliga kontakten skapar förtroende som kan vara avgörande för att våga engagera sig i något nytt, säger Birgitta Lindskog också hon aktiv friluftsfrämjare sedan långt tillbaka. Möjligheten för äldre att få fortsätta ta del av arbetsplatsens fritidsaktiviteter även som pensionär betyder mycket både fysiskt och mentalt. Det vet Gun-Britt Borg av egen erfarenhet. har vi ju varandra. Att vara ensam och gammal är säkert inte lätt, inte ens i Karlshamn. Vi ställde samma fråga till diakonerna Sven-Erik Arpåker och Annica Ganestedt som var några av de som bemannade Svenska kyrkans monter under äldredagen. Matsedeln i mobilen Nu kan du få matsedeln direkt i mobilen. Karlshamns kommun har anslutit sig till AivoMenu. Det betyder att du genom att ladda ner appen AivoMenu till din smartphone kan kolla in vad som serveras i skolornas och äldreomsorgens kök/restauranger. Förutom att läsa vad måltiden innehåller kan du ta del av näringsinnehållet (energifördelningen) i en portion och se hur stor andel som är protein, fett, kolhydrater och energi. Gilla skolmaten Varje år slängs 3,2 miljoner kilo mat i den svenska skolan för att vi inte äter upp den mat vi tar till oss på tallriken. I Karlshamns kommun slängs varje dag 124 kilo mat vilket motsvarar 620 kilo i veckan och kilo per läsår. Den slängda skolmaten i Karlshamn kostar 1,2 miljoner kronor om året. Varför slängs det så mycket mat? I Karlshamns kommun har vi länge jobbat aktivt för att minska svinnet. Enligt ett politiskt beslut ska vi halvera svinnet till Vi tror att om barnen gillar maten, slänger de mindre. Under vecka 49 har vi därför temaveckan Gilla skolmat på alla skolrestauranger, på initiativ av livsmedelsföretagen Atria Foodservice och Santa Maria. Syftet med temaveckan är få barnen att gilla skolmaten och att minska på svinnet för ju mindre mat som slängs, desto bättre är det för miljön och ekonomin, säger Diana Sjöström, en av tre enhetschefer för Kostservice inom Karlshamns kommun. Under hela temaveckan kommer tallrikssvinnet att mätas för att kunna jämföras med svinnet under en vanlig vecka. Gun-Britt Borg och Birgitta Lindskog i färd med att packa ihop rekvisitan efter en lyckad dag. Friluftsfrämjandet, som representerades av Gun-Britt Borg och Birgitta Lindskog var en av de cirka 30 aktörerna som tog tillfället i akt under Äldredag 2012 att visa på nya möjligheter till ett hälsosamt liv i gemenskap med andra. Äldredagen behövs Det är en uppskattad dag full av gemenskap och tillfällen att knyta nya kontakter, säger Christel Friskopp (S), ordförande i Omsorgsnämnden. Christel lyfte bland annat fram föreningarna Victor och Victoria som under dagen fick möjlighet att ge värdefulla råd till cancerdrabbade och deras anhöriga. Andelen äldre är en stor och växande grupp och därmed en viktig resurs för samhället. Studier visar att sedan1980-talet har äldre personer fått en bättre funktionsförmåga och upplever själva att hälsan har förbättrats. Samtidigt är det fler som lever med långvarig sjukdom idag jämfört med då. Hur är det då att bli gammal i Karlshamn? Redaktionen ställde frågan till Kjell Olsson, pensionär från Hällaryd. Att inte behöva vara ensam är avgörande för hur man mår även som pensionär. Jag och min fru engagerar oss bland annat i PRO, vi sjunger i kören och framförallt Vi kommer i kontakt med många utsatta människor i vårt arbete och vi ser mycket nöd just bland våra äldre. Att bli gammal medför inte sällan både sjukdomar och en oönskad ensamhet. Det finns ett stort behov av stöd i den gruppen och en stor längtan efter gemenskap, säger Sven-Erik Arpåker, diakon. Diakoni är kyrkans sociala arbete. Delaktighet, respekt och ömsesidig solidaritet är verktyg som diakonerna använder för att möta människor i utsatta livssituationer. Vår uppgift är att finnas till för dem. Vi får dagligen bevis på att vi gör skillnad och att vi kan bidra till ett mer meningsfullt liv genom våra besök och samtal. Äldredagen är ett bra forum för att sprida kunskap om det stöd vi kan ge, säger diakon Annica Ganestedt.

5 Elda rätt med sotarens råd Asarums bildningscenter blir verklighet När höstkylan gör intåg och vintern närmar sig väcks lusten hos många att börja elda i öppna spisar och kaminer. Att elda rätt är viktigt. Det kan skorstensfejarna inom Sotningstjänsten i Karlshamns kommun intyga. För skorstensbrand och soteld, det vill säga eldstads- och rökkanalsrelaterad brand, är en av de allra vanligaste brandorsakerna i villor. Detta beror oftast på att man har eldat för hårt och/ eller lagt in mer ved än vad den aktuella eldstaden är avsedd för och/eller pyreldat, säger Lars Strandberg, skortensfejarmästare på Sotningstjänsten. I Karlshamns kommun finns totalt cirka lokaleldstäder (exempelvis braskaminer, kaminer, kakelugnar, köksspisar, täljstensugnar), vedeldade värmepannor, 800 oljepannor och 500 värmepannor som eldas med pellets. Sotningstjänsten rengör/sotar samtliga eldstäder, rökkanaler och ventilationsanläggningar i kommunen och utför mellan lagstadgade förebyggande brandskyddskontroller om året. Vid en sotning av eldstäder och rökkanaler rengörs alla ytor som rökgaserna passerar och brännbara sotbeläggningar tas bort i sådan omfattning att risken för skorstensbrand och skadeverkningarna vid en skorstensbrand minimeras. Vid en brandskyddskontroll undersöks eldstadens kondition och eventuella brister inifrån och skorstenen i hela sin längd. Rökkanalen kontrolleras genom att en filmkamera sänks ner i skorstenen. Syftet med brandskyddskontrollen är att i ett tidigt skede upptäcka fel och brister hos anläggningen som kan innebära risker för brand. Hur ofta du blir kontaktad för ett besök av Sotningstjänsten för sotning eller brandskyddskontroll beror på vilken typ av värmekälla du har och hur den används. Läs mer om rengöringsfrister på Räddningstjänstens webbplats, Sotningstjänsten gör även SSR-godkända besiktningar och röktrycksprovningar inom eldstads- och rökkanalområdet samt ger råd och tips. Kontakta Sotningstjänsten på telefon Bengt-Åke Karlsson är en av totalt sex sotare på Sotningstjänsten i Karlshamns kommun. Sotarna bär Lilla Riksvapnet, läs mer nedan. Sotningstjänstens eldningstips Elda alltid med torr ved, då förhindrar du tjärbeläggning i skorstenen och risk för soteld. Visste du att... Sveriges sotare och poliser är de enda yrkeskårer som får bära Riksvapnet. Sotarna bär med stolthet landets Lilla Riksvapnet i sina bälten. För att få fart på elden, ta hjälp av braständare eller tändblock. går enligt plan kommer den att stå färdig när det Denna hedersutnämning tilldelades sotaren 8 8 Elda med den ved som är bäst till din eldstad. Ved från lövträd ger bättre energi och effekt. Använd 9 Ett myller av grävare, lastbilar, byggnadsingenjörer och elektriker i vita och gula skyddshjälmar möter den förbipasserande vid Stenbackaskolan i Asarum. Drygt 200 elever sitter vägg i vägg med Blekinges största byggnadsprojekt och följer arbetet på mycket nära håll. Platsen för det nya bildningscenter där högstadieskolan kommer att ingå som en del, ligger vägg i vägg med Stenbackaskolan. Byggområdet är ordentligt avspärrat med en säker gångväg till Pingstkyrkans lokaler där skollunchen serveras. Just nu har de gjutit bottenplattan, berättar Olof Wilhelmsson, elev på Stenbackaskolan, och pekar ut genom mattesalens fönster. Bara några meter från skolbyggnaden är konstruktionsarbetet i full gång. Ibland skakar det, ibland mullrar det, men för det mesta är det helt okej tycker kompisen Johannes Wikström. Framförallt verkar eleverna tycka det är spännande att få se hur ett bygge av denna kaliber går till. Vad förväntar ni er? Det är framförallt möjligheten att få arbeta i en anläggning med ny teknik och ljuddämpande material, Förberedande arbete Maj 2012 Infartsväg och parkering Fundament och bottenplattor Augusti 2012 December 2012 Johannes Wikström och Olof Wilhelmsson går i klass 7a på Stenbackaskolan. Andreas Bergman är en av deras lärare. Alla tre följer intresserat byggnationen av Asarums bildningscenter. Om allt är dags för killarna att börja 9:an. svarar Andreas Bergman, lärare på Stenbackaskolan. Här är det antingen alldeles för kallt eller alldeles för varmt, säger Johannes Wikström. Så ventilationen hoppas jag fungerar bättre i den nya skolan. Vi ser oss omkring i den sjangserade 60-talssalen och kan konstatera att det finns flera saker som säkert går i graven i samband med den slutliga rivningen. Den handdrivna veven till persiennerna, den fasta interntelefonen, planscherna med en numera historisk världskarta och de knarriga högtalarna där rektorns uppmaningar för länge sedan tystnat. Att få tillgång till ett bra bibliotek kommer att bli ett lyft för hela skolan, fortsätter Andreas Bergman. Martin Karlsson, Skanska, tillsammans med Ulf Ohlsson, från Karlshamns kommun konstaterar att byggnationen följer tidplanen. Stomme April 2013 Tidplan för Asarums bildningscenter Rum, utrustning och ytskick December 2013 Driftsatt anläggning Januari 2014 Fakta om Asarums bildningscenter Asarums bildningscenter ska stå färdigt inför skolstarten hösten 2014 enligt plan. Först därefter rivs den gamla skolbyggnaden. Konceptet Asarums bildningscenter bygger på samverkan mellan verksamheter med flexibla lokaler. En unik helhet skapas som inkluderar skolverksamhet från årskurs fyra till och med årskurs nio, särskola, bibliotek och fritidsgård. Blekinges största byggprojekt färdigställs 2014 Karlshamns kommun har valt totalentreprenad, berättar Ulf Ohlsson, fastighetschef på Karlshamns kommun. Det innebär att vi har avtal med en enda entreprenör, Skanska, som i sin tur ansvarar för samtliga underleverantörer. För tillfället är byggnationen av Asarums bildningscenter den mest omfattande i länet. Det känns spännande och väldigt positivt för kommunen som helhet att man valt att bygga något helt nytt, konstaterar Claes Olovsson, byggkonrollant. Inledningsvis gick mycket tid åt till sanering på grund av förorenade massor från en tidigare växthusodling. Förutom det, har allt gått enligt plan, berättar Ulf Ohlsson. Arbetet flyter på bra och vi räknar med att eleverna har en ny skolbyggnad att gå till hösten 2014, säger Martin Karlsson, en av två produktionschefer från Skanska med ett övergripande ansvar för byggnationen. Rivning av gamla skolan September 2014 Slutbesiktning December 2014 helst björk och bok till lokaleldstäder såsom öppen spis, kamin, kakelugn och köksspis. Till pannor kan du också elda med blandved. Lägg in rätt mängd ved. Läs i eldningsinstruktionerna till den avsedda eldstaden och anpassa eldningen därefter. Saknar du en instruktion är tumregeln att inte elda mer än tre-fem kilo ved per timme. Eldar du mer än vad din eldstad är anpassad för kan det leda till överhettning. Elda med rätt luftblandning, det vill säga: använd lagom med luft till förbränningen. Rejält med syre med en gång ger förutsättningar för en bra brasa. Om du är osäker på om du har lagom med luft, gå ut och titta på röken. Röken ska vara nästintill osynlig och bara dallra. Undvik att pyrelda, det ger sotbildning i skorstenen vilket kan orsaka tjärbeläggning och risk för soteld och skorstensbrand. Låt eldstaden vila mellan eldningarna. Har du eldat i fyra timmar, låt eldstaden vila i fyra timmar. Rengör sotiga glasluckor med blött hushållspapper med lite förbränd aska eller köp rengöringsmedel anpassade för detta. När du askar ur din eldstad, använd ett obrännbart kärl med tätslutande lock. Aska ur dagen efter du har eldat och låt detta stå minst ett dygn, helst längre, för att undvika glöd i askan. En rökgastermometer hjälper dig att hålla reda på temperaturen i din skorsten som normalt inte är godkänd för max 350 grader. En del speciella skorstenar är godkända för max 450 grader. Vintertips Hålla trottoaren utanför din fastighet snö- och halkfri (det är fastighetsägarens ansvar) Du kan underlätta Gatuenhetens snöröjning och halkbekämpning genom att: I möjligaste mån lämna företräde för arbetsfordon i snöröjningen Respektera parkeringsbestämmelser. Inte skotta ut snö på gång- och körbanor. 1:a advent är batteribytardagen En bra minnesregel för att komma ihåg att kontrollera och byta batterier i brandvarnaren är att göra det i samband med första advent. Den mörka årstiden under Drottning Kristinas regenttid. Det finns olika historier till varför drottningen tilldelade sotarskrået Lilla Riksvapnet. En av dem är att en sotarlärlig räddade slottet från att brinna ner. Knoparmoj är ett yrkesslangspråk, ett sorts sotarlatin. Språket användes mycket förr för att sotarna skulle kunna kommunicera med varandra utan att de boende skulle förstå. Det finns 466 ord i Knoparmojs ordlista, många av orden används flitigt även idag. Exempel på knoparmoj: Det blev ett tjabes träck, sen jag knopat mojen = det blev ett gott drag, sedan jag sotat spisen. Skraspen barsa för att jag fejat ner = frun skällde för att jag sotade ner. Moje, sudd, pipstål, skrapjärn, rakor, virra, kula, lina och krejs är exempel på verktyg som sotarna använder. Sotarna bär alltid svart, dels för att det är deras signum, dels för att inte se smutsiga ut. Under vinterns mörka och kalla månader är det mysigt att tända levande ljus och värma sig framför den öppna spisen. Vi vill gärna be dig tänka på att: släcka levande ljus när du lämnar rummet. Lämna aldrig brinnande ljus obevakade och ha inte heller levande ljus i granen. Lämna inte barn eller djur ensamma med tända ljus eller tomtebloss. använda obrännbara ljusstakar utan brandfarliga dekorationer. Tänk på att inte ställa levande ljus nära gardiner eller annan inredning som kan ta eld. se över sladdar och kontakter till elektriska adventsljusstakar, stjärnor och ljusslingor. skaffa en brandsläckare (vi rekommenderar en pulversläckare på sex kilo). Se till att alla i familjen vet var den finns och hur den ska användas. På finns fler tips, råd och information om hur du kan förebygga bränder eller andra olyckor. Du kan också komma i kontakt med oss via Facebook facebook.com/raddning eller för att ställa frågor eller lämna synpunkter.

6 verka På uteäventyr i ur och skur I augusti stod nya Prästslättens förskola helt klar. In flyttade 108 barn och 18 personal fördelade på sex avdelningar. Två av avdelningarna är Åkern och Grodan, eller Åkergrodan, som avdelningarna kallar sig tillsammans. De är Karlshamns kommuns första och enda avdelningar som arbetar efter Friluftsfrämjandets utomhuspedagogik I Ur och Skur vid sidan om läroplanen. Denna utomhuspedagogik präglar hela förskolan norr om Karlshamns centrum och gör Prästslättens förskola unik i såväl Karlshamn som Sverige. Elevdatorer möjliggör unik undervisningsmetod 10 Titta, ett fläckigt! Som en leopard, konstaterar Elias och lägger lövet i hans och Theos hink. 11 Först IT-konferens i Florens, sedan i Osaka, däremellan och därefter föreläsningar och utveckling av samarbetet med Göteborgs universitet. Undervisningsmetoden som lärarduon Martin Löfgren och Per Ahlkvist har utvecklat väcker onekligen intresse världen över. Med kommunsatsningen En-till-en, som innebär att varje högstadielev sedan skolstarten nu har en egen bärbar dator, blir det ännu lättare att undervisa med denna metod. För två år sedan blossade en diskussion om främlingsfientlighet upp i ett av klassrummen på Norrevångs högstadieskola i Mörrum. Då flyttade lärarna diskussionen till den digitala världen. Med hjälp av verktyget Ning skapade Martin Löfgren och Per Ahlkvist en mötesplats på internet där eleverna kunde resonera och reflektera. Det visade sig vara en lyckad flytt. Idag sker mycket av Att diskutera i forum är enklare, roligare och mer utvecklande, tycker Emmelie Olsson och Emilia Svensson. Att flytta klassdiskussioner till forum på nätet har varit ett lyckat drag. Martin Löfgrens och Per Ahlkvists undervisningsmetod har visat sig vara utvecklande för eleverna. lärandet och undervisningen genom denna mötesplats, som är ett forum på nätet som enbart är öppet för eleverna och lärarna. Vi brinner för denna metod eftersom vi ser en utveckling hos eleverna, ett lärande, säger kollegorna som undervisar i svenska respektive SO-ämnena. Frågor som berör På forumet har eleverna bland annat diskuterat sexuell läggning, ungdomsbrottslighet, mobbing, köttkonsumtion och varför tjejer klarar sig bättre i skolan. Det är viktigt att eleverna känner att frågan berör dem, även om själva ämnet inte är det viktigaste, säger Per Ahlkvist och förklarar att eleverna utvecklas genom de öppna frågorna, den ökade betänketiden som forumet ger, själv- och kamratvärderingen och återkopplingen. Snabb återkoppling Just den snabba återkopplingen, feedbacken, är en stor fördel med denna undervisningsmetod. Lärarna upplever att de kan hjälpa eleverna bättre nu på individnivå. Vi styr inte vilken fakta eleverna ska använda i en diskussion utan ger dem råd på vägen hur de kan använda källor för att underbygga fakta eller hjälper dem att hitta källor som ger olika perspektiv på en fråga. Det är mycket lättare att ge feedback under processen och inte bara när uppgiften är klar, något som forskningen visar har stor effekt på lärandet, säger Martin Löfgren. Han får medhåll av Emmelie Olsson och Emilia Svensson från klass 8 A. Det är väldigt bra att vi får tips av lärarna under tiden. Är det mitt inlägg så kan jag rätta till och förbättra det. Är det någons annans så kan det ge mig tips på vägen, säger Emmelie Olsson som tycker att hon, i likhet med sina klasskompisar, har utvecklats mycket sedan klassen började mötas även digitalt. Jag har gått från att i princip bara skriva hej till att göra inlägg på två-tre rader till längre inlägg i flera steg med källhänvisningar, säger hon. Enklare att uttrycka sig Lärarna har upptäckt att fler elever deltar aktivare i diskussioner på nätet än i klassrummet. Eleverna har enklare att uttrycka sig och delta i samtal i ett stängt forum på nätet. Här baseras samtal mer på fakta och kunskap istället för tyckande och känslor som det lätt kan bli ett klassrum, säger Per Ahlkvist. Han berättar att diskussionerna på nätet har gjort eleverna mer öppna i klassrummet. För diskuterar i klassrummet, det gör de fortfarande och då kan diskussionen bli djupare när åsikterna redan har formulerats på nätet. Motivationshöjande På forumet kan eleverna också bedöma sig själva, testa sina förmågor i en elevmatris, se filmer, ta del av statistik och länkar och genom konkreta exempel förstå målen och vad som är nästa steg. Mörrumslärarnas undervisningsmetod utgår från de fem förmågorna i den nya läroplanen för grundskolan, Lgr 11. Dessa förmågor, som är analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmåga att hantera information och begreppslig förmåga, bör man lägga mest krut på i undervisningen. Vårt mål är att öva eleverna på dessa fem förmågor. Verktyget Ning som vi använder har visat sig vara en perfekt arena för detta. Här kan eleverna öva på förmågorna om och om igen samtidigt som de får feedback från både lärare, klasskamrater och ibland inbjudna experter. Det är dessa förmågor som efterfrågas i arbetslivet så det är en bra föreberedelse för framtiden, säger Martin Löfgren. Jag tycker att det är enklare att jobba så här också och vi lär oss bättre, säger Emilia Svensson. Och man lär sig på ett roligare sätt, då tar man in det bättre, säger Emmelie Olsson. Om det är en motivationshöjande metod tycker vi att det måste det leda till något positivt för eleven, säger Per Ahlkvist. Från skogskanten intill förskolan hörs sången: Vi knackar på. Får vi komma in? I naturen till alla djuren. Vi knackar på. Är det nån som hör? Vi vill gärna veta var ni gör! Nu öppnar vi dörren och går in, i naturen till alla djuren. Kom och följ med, alla som är här, äventyret väntar på oss där! Det är Elias, Theo, Miranda, Iris, Gustav, Saga, Bella och Filip som sjunger. De har precis klättrat upp på den stora stenen och knackar försiktigt på den. Idag är det skogsdag för Åkergrodans knyttar, som avdelningarnas tre- och fyraåringarna kallas, utifrån Friluftsfrämjandets indelning. Minst en dag i veckan beger de sig ut i skogen precis som avdelningarnas yngsta barn, Knopp och de äldsta, Mulle. Varannan vecka lagar de mat över öppen eld, mycket anpassat efter vad naturen har att erbjuda. Det har bland annat blivit svampsmörgåsar, björnbärsmarmelad och lingonsylt. Just denna skogsdagen ska Knyttebarnen samla löv som de ska göra lyktor av. Tillsammans med sina kompisar och förskollärarna Eva Bång och Camilla Olsson beger han sig upp till Knyttarnas skogsplats. Vägen dit är kuperad och bergig och turligt nog fylld med nedfallna löv. Vi försöker gå till samma skogsplats så ofta vi kan. Det blir en trygghet för barnen, detta är deras lekrum. Vi försöker hitta en plats som är utmanande för åldersgruppen och där vi kan använda alla våra sinnen, följa årstidernas växlingar och öva exempelvis motorik, matematik och språk, berättar Eva Bång. Halvvägs till skogsplatsen stannar Iris och Miranda. Det långa gräset vid bergsgropen ligger ner idag, upptäcker de. Det är kanske någon som legat i gräset, säger Miranda. Kanske ett rådjur, föreslår Iris. De lägger sig ner. Gräset är mjukt och blött och glittrigt av morgondaggen och intill har det växt upp ljung. Här brukar vi spana efter spindelnät, säger Eva och förklarar att pedagogerna på Åkergrodan vill vara medupptäckare, medundersökande, medforskare och medagerande. Vid skogsplatsen dukar de sedan upp löven och undersöker vilket som är störst och minst. De har hittat smala, runda, långa, små, spetsiga, gula, håliga, bruna, stora, orange och vågiga. Nu är det höst, jag fryser. Jag måste krypa ner innan vintern, säger Knyttarnas följeslagare, handdockan Maria Nyckelpiga, till barnen. Du får sätta på dig en jacka, tycker Elias. Varför gillar du inte vintern? undrar Gustav. Vill du ligga i min mössa? frågar Iris. De pratar om hösten och vinterns kyla och att gå i ide med Maria Nyckelpiga innan de börjar göra lyktorna genom att klistra på löven på glasburkarna. Vi är ute i alla väder, följer årstiderna och lär oss vara i naturen och värna om den, säger Camilla Olsson. Förskollärarna förklarar att det man gör med kroppen fastnar i knoppen. Genom att bli natursäker och miljömedveten som barn förstår man sammanhangen i naturen och miljön. Åkergrodans verksamhet bedrivs oftast utomhus mellan halv nio och halv fem. Barnen äter ute och pedagogiken inspirerar hela förskolan och har bidragit till att den nya förskolan fick Sveriges första utomhusmatsal och har rum mellan inne och ute. Alla barnen sover ute året runt i sovsäck på sovdäck eller i vindskydd. Fördelarna att vara ute mycket är många. Enligt en studie gjord av Margareta Söderström, distriksläkare i Göteborg, har barn på I Ur och Skur-förskolor lägre sjukfrånvaro än barn på andra förskolor. En orsak till det är att mindre trängsel motverkar smittspridning, en annan att utemiljön är mindre stressig. Att röra sig i kuperad terräng, att klättra och smyga ger också barnen bättre kroppshållning, balans och mindre fetma. I Ur och Skurs mål är att med läroplanen som grund: Ge barnen kunskap om naturen och förmedla naturkänsla. Ge barnen ett ekologiskt synsätt och därmed skapa miljömedvetenhet. Ge barnen kunskap om hur man uppträder i naturen och respektera allemansrätten. Ge barnen stimulans i hela sin utveckling genom att använda naturen. Ge barnen möjlighet till rörelse och gemenskap på ett lustfyllt sätt. Ge barnen grunden till ett livslångt intresse för friluftsliv.

7 Samverkan driver utvecklingen mot framtidens Karlshamn Nära samverkan och tydliga gemensamma mål är nyckelord för de aktörer som gemensamt arbetar för att driva Karlshamn framåt mot samhällsutveckling och hållbar tillväxt. Det är på Östra piren i Karlshamn som vi finner själva navet för detta samspel. Här möts Karlshamns kommun, Blekinge Tekniska Högskola och näringslivet i det Triple Helix-samarbete som går under namnet NetPort. Karlshamn. Att skapa en hållbar utveckling och tillväxt i en liten stad i konkurrens med storstadsregionerna är en utmaning. Enligt Kerstin Nensén, kontorschef och kommunikationsansvarig på NetPort.Karlshamn, innebär dock litenheten även fördelar: Eftersom vi är en liten kommun och en liten högskola där båda har lika stort inflytande över vår samverkan har vi fått en delaktighet och närhet som jag tror har blivit nyckeln till framgång för oss. Målet är att följande ska finnas 2020: studenter knutna till Karlshamn nya arbetstillfällen nya Karlshamnsbor 125 nya företag 100 forskare som bedriver forskning inom NetPorts fokusområden Hur arbetar då NetPort för att nå målen? NetPort arbetar med att främja innovation, genom att underlätta utveckling och spridning av kompetens, affärsmöjligheter, utbildning och forskning. Framförallt handlar det om att initiera och delta i forskningsprojekt där både kommun, högskola och näringsliv är inblandade. På så vis skapas förutsättningar för samhällelig utveckling på olika plan. Det handlar mycket om nätverk och kunskapsspridning. Vi är ute och lyssnar på vad som är på gång inom forskning och ser sedan till att sprida detta till näringslivet och kommunen. Strategiska fokusområden NetPort arbetar med två fokusområden; digitala medier och intelligent logistik/intelligenta transportsystem. Områdena är valda dels utifrån den industritradition som fötts ur tillgången till en djuphamn, dels utifrån den forskning och utbildning som bedrivs på högskolan. Båda områden bedöms vara framtidsbranscher som kan leda till fler företag och arbetstillfällen. Triple Helix Mattias Nygren, VD Tarsier Studios och Årets Företagare 2012 Detta kunde inte ha hänt någon annanstans! Bakom varje satsning finns det människor som vågar. Sådana människor har jag haft förmånen att ha runt mig under hela min resa, säger Mattias Nygren, VD på Tarsier Studios. Med engagemang och passion för det de gör, och med stöd från BBI och NetPort, har de utvecklats till att bli Blekinges Målen för NetPorts arbete är satta av aktörerna tillsammans. Strävan är att alla som bor och verkar i Karlshamns kommun ska kunna dra nytta av tillväxten i form av nya arbetstillfällen, fler invånare och ökade skatteintäkter. Som invånare ska man även få fördelar i form av att såväl kommunen som företagen hänger med i utvecklingen när det gäller ny teknik och kunskap. är att göra Karlshamn till nationell nod och centrum för utvecklingen inom respektive område, säger Kerstin Nensén. Inkubator för nystartade företag Ett stenkast från NetPort.Karlshamn finner vi Blekinge Business Incubator, BBI. Det är här som många av framtidens Karlshamnsföretag påbörjar sin resa från affärsidé till tillväxtföretag. Här stöttas företagen under de första åren med rådgivning inom affärsutveckling, stöd att finna finansiering, ingång till nätverk och hjälp med kontorslokaler. Utöver det stöd som BBI erbjuder får uppstartsföretag även hjälp och stöttning av NetPort. Framförallt handlar det om att dela med sig av nätverk och att stimulera genom att bjuda in företagen att delta i forskningsprojekt. Genom forskningsprojekten kan nya marknader och möjligheter öppna sig. Det handlar också om att visa att man tror på företaget och dess förmåga att lyckas. Här är närheten återigen en framgångsfaktor där den lilla staden har fördelar över större städer. Barriärerna är små när man kanske till och med sitter vägg i vägg, berättar Kerstin Nensén, och nämner Tarsier Studios som ett bra exempel. När de hade en period då det var motigt och svårt att få pengarna att räcka till var det lätt att komma och prata med oss och få stöd. Närheten innebär att man blir sedd. mest framträdande företag inom dataspelsutvecklingen tillika Sverige ligger idag i framkant när det gäller fordonsdrift med biogas och är även ledande på för Mål för tillväxt Strävan för NetPorts arbete inom fokusområdena Samarbeten mellan näringslivet, ve- länets största med sina närmare 47 anställda fördelat mellan tenskapen och offentlig sektor för att skapa innovationssystem brukar benämnas Triple Helix. Aktörerna är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk och förstärker varandra på ett ömsesidigt sätt. Skillful Sandy, Little Big Planet Karlshamn och Malmö. Företaget släppte i september spelet Little Big Planet för Sonys nya spelkonsol Vita fick Tarsier Studios Dagens Industris pris Årets Gasell för snabbast växande företag. I september 2012 utsågs Mattias Nygren till Årets företagare i Blekinge och några veckor senare fick han även ta emot priset för Årets Företagare i Sverige Unik biogasanläggning startklar Vid årsskiftet 2012/2013 är VMAB:s biogasanläggning igång för produktion av fordonsgas vid bolagets anläggning i Mörrum. Den nya biogasanläggningen är unik i sitt slag. Det är den första termiska behandlingen enligt torrötningsteknik i Skandinavien. Torrötning innebär att matavfallet rötas i den konsistens som avfallet uppkommer ifrån. Satsningen är VMAB:s största, en tydlig markering om viljeriktningen i den hållbara utvecklingen ton organiskt avfall om året ska rötas i den nya anläggningen och cirka 1,7 miljoner kubikmeter fordonsgas ska produceras om året, vilket motsvarar lika många liter bensin. gasning av biomassa och uppgradering av biogas till högkvalitativ fordonsgas. I april 2013 hålls den officiella invigningen av biogasanläggningen och då sker också övertagandet i egen regi. Satsningarna som nu sker i området är en del av den långsiktiga satsning som görs i Karlshamn och Blekinge för att utveckla miljövänliga transportlösningar, säger Anders Wiberg, ansvarig för utvecklingen i området. Nya handelsströmmar österut skapar möjligheter i Karlshamn Expansivt utvecklingsområde i Stilleryd Karlshamns kommun kraftsamlar inför nya företagsetableringar. Området runt Karlshamns hamn befinner sig i ett expansivt utvecklingsskede med fokus på transporttjänster, logistiktjänster, varuförädling, energi och process. Karlshamn har under flera år utvecklat sin verksamhet utifrån det långsiktiga målet att utveckla ett logistikcentrum i anslutning till Karlshamns hamn. En sådan utveckling stärker Sveriges och regionens roll som strategisk nod i det europeiska transportnätet. Detta är ett sätt att möta effekterna av växande marknader i östra Europa och västra Asien. Schweden Splitts bergborttagning, som nu är avslutad efter 18 år, har möjliggjort användningen av markområdet. Anläggning av vägar, VA, elektrifiering av bangård och kombiterminal är några av de investeringar som genomförs investeringar som är knutna till varandra med det gemensamma målet att på sikt skapa 500 nya arbetstillfällen och större volymer gods i hamnen. Parallellt med investeringarna i området befinner vi oss i en intensiv marknadsföringsprocess av området. Vi lyfter fram den praktiska och ekonomiska nyttan för företag att använda sig av alternativa etablerings- och transportlösningar, säger Ulrika Nordén Johansson, näringslivschef i Karlshamns kommun. Logistikcentrum i Karlshamn strategisk nod i Europa Framförallt ser vi utvecklingsmöjligheter i samband med de växande marknaderna i östra Europa och västra Asien, säger Anders Wiberg, ansvarig för utvecklingen i hamn- området. Genom samarbete mellan Karlshamns kommun och Karlshamns Hamn skapar vi utmärkta förutsättningar för transportflöden som kan möta dagens och morgondagens nya handelsströmmar österut. Karlshamns Express och DFD Seaways är exempel på redan etablerade verksamheter i Stilleryd som vuxit i takt med de nya handelsströmmarna. Vi har möjlighet att bidra till en godstransportkorridor i Europa som optimerar energianvändningen, är utsläppssnål och miljövänlig. För att få företag att övergå från vägtransporter till järnvägs- och sjöfartstransporter krävs en utveckling av de hamnar som ingår som noder i det europeiska infrastrukturnätet. Området i Stilleryd är redan en viktig nod i det transportnätet, menar Anders Wiberg. Etableringar av nya företag Målgruppen för satsningarna i Stilleryd är logistik- och industriföretag som har intresse av att etablera sig i området. Även företag och offentliga aktörer som har intresse av att bidra till utvecklingen av godstransportkorridorer vänder man sig till. Det är heller ingen slump att det bedrivs forskning i Karlshamn med inriktning på intelligenta transporter. Karlshamns tillgång till en djuphamn är givetvis en stor del av förklaringen. Att ha möjlighet att tillgodogöra sig kompetensen från forskarmiljön och branschnätverk via Netport är något man också lyfter fram i marknadsföringen av området. Några tomter i området är redan sålda. Diskussioner pågår med ytterligare några företag. Etableringar av detta slag tar ofta flera år, säger Ulrika Nordén Johansson.

8 På sagoäventyr om samer i Kofsa Kul och klurigt tyckte Anna Eld, Sabina Johansson och Alicia Persson om sagoäventyret. Kolla, där är han! Det är Ottar Viking! De 16 eleverna i klass 5 B på Korpadalsskolan står vid havskanten i Kofsa och pekar och vinkar ut mot vattnet. Där ute, mellan stenarna som bryter den stilla ytan, syns plötsligt en paddlande same. Femteklassarna har sagoäventyr om samer på schemat, en nyhet för höstterminen på Friluftsbas Kofsa. Hit kommer klassen för att tillsammans klara ett uppdrag som bygger på ett tema som kan knytas till läroplanen. De får öva sig i att samarbeta och arbeta med hela kroppen plus att de får komma ut i naturen. Samtidigt hoppas vi att upplevelsen stärker självkänslan, säger fritidsledaren Johan Jönsson. Friluftsbas Kofsa drivs av Fritidsgårdsenheten i Karlshamns kommun. Här, cirka fyra kilometer väster om Karlshamn, har Johan Jönsson tillsammans med sina kollegor Mats Edvardsson, Cornelia Kronlund och Johan Rehn byggt upp stationer kring en fiktiv historia med samer som tema. Dessförinnan har klassen fått uppdrag genom ett brev av samen Nilsa. Genom spännande och kluriga samarbetsövningar och pricksäkerhet vid stranden, i skogen och i havet får klass 5 B pusselbitar som leder dem mot målet att återskapa samernas flagga och återlämna den. Det är kul att vara på sagoäventyr och få uppdrag. Dessutom är det så fint här vid havet, säger Anna Eld och får medhåll av sina klasskompisar. eldstaden laga mat. Kåtan är öppen så att även allmän- 14 rade städare från hela landet blev Helen Olsson först en av tolv kvartsfinalister. 15 Det är klurigt men roligt, summerar Alicia Persson upplevelsen. Frivillig fritid på fritidsgårdarna Varje dag, varje kväll och varje helg är det något öppet. Loftet, Båten, Annexet, Villan, Hejan, Sväng in och fritidsgården i Mörrum respektive Hällaryd öppnar när skolan slutar och erbjuder kommunens barn och ungdomar en meningsfull fritid. Hit är alla välkomna, på sina villkor. Fritidsverksamheten är en öppen och frivillig verksamhet. Vi är här för våra barn och ungdomar. Vi har planerade aktiviteter som man deltar i om man vill och vi lyssnar på barnens idéer och försöker tillsammans att uppfylla dem eller vägleda dem i planeringen av exempelvis en resa, ett musikarrangemang eller ett disco, säger Johan Jönsson som är en av kommunens 30 fritidsledare inom Fritidsgårdsenheten i Karlshamns kommun. Sväng in en av åtta fritidsgårdar Denna söndag jobbar han med Lollo Johansson på Sväng in, fritidsgården i Svängsta, som ikväll är öppen för högstadieelever och äldre. Bröderna Ali och Abbe Abu Marouq är först in när dörrarna låses upp. Snart får de sällskap av Jennifer Hedström och bröderna Tobias och Andreas Barkenholt och Benjamin och Oliver Lindfors. Det är kul att hänga här och så finns det många aktiviteter, säger 13-årige Tobias som börjar spela pingis med Oliver. Bredvid greppar Benjamin kön för att möta Abbe i biljard. upplev Jag gillar att spela pingis och biljard här, säger Benjamin och berättar att han ibland står i kaféet när Sväng in är öppet för mellanstadieeleverna. Han samlar ihop pengar till vinterns skidresa i Kläppen som Fritidsgårdsenheten arrangerar. Resan är en av många aktiviteter som verksamheten erbjuder. Vi arrangerar bland annat disco till Balders hage, skolavslutningskonsert, ungdomsutbyte med vänorter, innebandyturneringar på sportlovet, LAN på höstlovet, föreläsningar för föräldrar, tjejmässa, sommarkollo, kill- och tjejläger och arrangemang på skateplazan och Kulturnatten och driver Friluftsbas Kofsa, säger Johan Jönsson. Växande efterfrågan och behov I kommunen finns det totalt åtta kommunala fritidsgårdar, fördelade i tre områden; Asarum/Korpadalen, Mörrum/Svängsta och Karlshamn/Hällaryd. Varje fritidsgård har sitt eget fritishem (Eftis), skolbarnomsorg för elever i årskurs 4-6. På kommunens tre högstadieskolor samt Väggaskolan kan eleverna möta fritidsledare i skolan. På fredags- och lördagskvällar och nätter arbetar alltid en fritidsledare och en fältassistent i Nattgruppen. Fritidsgårdsenheten har vuxit mycket de senaste 15 åren. Våra politiker och tjänstemän har valt att satsa på verksamheten för att man tror att den gör nytta och för att våra barn och ungdomar efterfrågar och behöver den, säger Johan Jönsson och betonar nolltoleransen vad gäller alkohol och droger i all fritidsgårdsverksamhet. Fakta Friluftsbasen i Kofsa drivs av Fritidsgårdsenheten i Karlshamns kommun som ett projekt mellan åren med bidrag från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Basen fungerar som ett komplement till Ire natur- och kulturskola. Grundtanken med projektet Friluftsbas Kofsa är att erbjuda en väl fungerande bas för friluftsliv och olika teman och program till skolklasser samt barn- och ungdomsgrupper. Förutom att vara med om ett sagoäventyr kan man exempelvis testa på aktiviteter som paddling, fiske, hinderbana, matlagning i naturen, vandring och orientering. På aktivitetsplanen kan man spela volleyboll, fotboll, göra samarbetsövningar och femkamp. På friluftsbasen finns också en kåta där man kan övernatta och med hjälp av heten kan använda den. Benjamin Lindfors besöker gärna fritdsgården Sväng in i Svängsta. Han gillar att spela biljard. Helen från Servicegruppen Landets bästa städare Helen Olsson från Mörrum är bäst i Sverige på att städa. Städaren från Servicegruppen inom Städservice i Karlshamns kommun utsågs den 31 oktober till Årets städare Jag är jätteglad och rörd. Det är kul. Jag har inte hunnit landa än och inte fattat det riktigt, säger Helen Olsson, som var rörd till tårar när hon prisades efter finalen i Piteå. Vägen till finalen har varit lång. Redan förra hösten drog tävlingen, som arrangeras av Sveriges Rengöringstekniska Förbund (SRTF) igång. Av 100 nomine- Därefter kvalificerade hon sig till semifinalen och i finalen tävlade hon mot fem andra städare från olika delar av Sverige och från såväl kommunal verksamhet som privata företag. Hoppas gjorde jag ju, men alla hade lika stor chans att vinna. Jag är egentligen ingen tävlingsmänniska, men det gick bra i alla fall, säger Helen som ingår i Servicegruppen som är en personalpool som utför uppdrag i alla kommunala verksamheter. Finalen i Piteå bestod av en teoretisk och en praktisk del. Den praktiska delen bestod av tre olika delar som jurybedömdes och genomfördes inför publik. Dagarna innan finalen gissade hon att det skulle bli trappstädning och golvvård med maskinen singelskur och våtsug. Jag kände mig väldigt lugn under tävlingen. Jag kunde inta ha haft bättre förutsättningar. Det blev golvvård med singelskur, städning med en kombimaskin av ett märke som vi använder i jobbet och så trappstädning. Sedan tävlingens start har Helen Olsson medverkat i både tv, tidningar och radio, hon har bland annat varit med i SVT:s program Landet runt och Nyhetsmorgon i TV4. Det är god publicitet som gynnar hela Karlshamns kommun. Det sätter Karlshamn på kartan och stärker hela yrkeskåren. Det visar också att kommunal städservice fungerar i dessa tider då många kommuner väljer att sälja ut städverksamheten och att vi har en bra chef som satsar på sin personal med kompetensutbildningar och på maskiner som ska spara oss, säger Helen Olsson, som bland annat vann en resa till en städmässa i Verona. TIPS från Sveriges bästa städare: Använd mikrofiberdukar när du städar. Det är mer hygeniskt, bättre för miljön och det blir renare. Vik ihop duken två gånger och använd alla åtta sidorna, tvätta den därefter i minst 75 grader, helst i 90. Investera i en bra mopp som du kan tvätta. Köp rengöringsmedel (exempelvis i färgaffären) som är koncentrerat och anpassat för det du ska städa och använd rätt mängd medel. Använd så lite vatten som möjligt, ju mer vatten desto mer bakterier. Städa när du vill och när det behövs, att städa på en viss dag förstör städlusten.

9 November 29 I Juletid med Sonja Aldén, Marcos Ubeda, Magnus Johansson, The Voices och Håkan Windahl kl Mörrums kyrka 30 En magisk jul på Eriksberg Trivseldans kl Mörrums Folkets Hus och Park December 1 En magisk jul på Eriksberg Loppis kl Mörrums Folkets Hus och Park 2 Julskyltning & Julmarknad kl Karlshamns torg 7 En magisk jul på Eriksberg 8 En magisk jul på Eriksberg Julmarknad i Hantverksboden kl Blekinge Slöjds Hantverksbod 13 Luciakröning i Carl Gustafs kyrka 14 En magisk jul på Eriksberg Anders Ekborg kl Karlshamns Stadsteater 15 En magisk jul på Eriksberg Julmarknad i Hantverksboden kl Blekinge Slöjds Hantverksbod 16 Julkonsert Ett Klingande Julkort kl i Pingstkyrkan 20 Nötknäpparen kl Karlshamns Stadsteater 21 En magisk jul på Eriksberg 22 En magisk jul på Eriksberg Julmarknad i Hantverksboden kl Blekinge Slöjds Hantverksbod 28 Juljazz med Persson - Sjögren Quintet kl Gourmet Grön Januari 5 Premiär Revymix 2013 Stadsteatern Februari 2 Fiskepremiär Janneberg 22 The World Famous Glenn Miller Orchestra Karlshamns Stadsteater kl Mars 29 Laxpremiär i Mörrum kl Mörrum centrum April 30 Valborgsfirande i Rosengården Rosengården Valborgsmässofirande i Törneryd Åryds hembygdsgård Valborgsmässofirande vid Nissagården Nissagården Med reservation för eventuella ändringar. För mer information om priser och detaljer om evenemangen, besök vår hem sida och välj Evenemang. Besök TURISTBYRÅN på facebook Evenemangskalender Teater Lösa tyglar kl Karlshamns Stadsteater 18 Cabaré 2013 med bland annat Larz Kristerz Orkester & Arvingarna kl Karlshamns Stadsteater Få koll på läget i Karlshamns kommun följ oss på Facebook Här får du snabbt information om vattenläckor och andra störningar, men också evenemangstips och glada Karlshamnsnyheter. Tyck till om aktuella ämnen, ställ frågor och lämna synpunkter!