MILJÖ OCH SOCIALT ANSVAR 2005 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖ OCH SOCIALT ANSVAR 2005 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG"

Transkript

1 MILJÖ OCH SOCIALT ANSVAR 2005 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG 1

2 I KORTHET SCA Graphic Sundsvall SCA Graphic Sundsvall tillverkar klorfri sulfatmassa, CTMP och absorptionsmaterial vid Östrands massafabrik, samt tidnings- och bestruket papper vid Ortvikens pappersbruk. SCA Graphic Sundsvall ingår i SCAs affärsområde Skogsindustriprodukter. Affärsområde Skogsindustriprodukter VD Kenneth Eriksson Omsättning Mkr Miljöstyrningsverktyg Vi är spårbarhetscertifierade enligt FSC, Forest Stewardship Council. Vårt miljöledningssystem är certifierat enligt ISO och uppfyller även kraven på EUs förordning om miljöstyrning, EMAS. Våra laboratorier är ackrediterade av SWEDAC att utföra miljöanalyser. Kvalitetsstyrningsverktyg Vårt kvalitetssystem är certifierat enligt ISO Produkter GraphoNews: tidningspapper. GraphoBright, GraphoBright Extra, GraphoCrystal: förbättrat tidningspapper, används t ex i bilagor i dagstidningar och reklamtryck. GraphoCote, GraphoLux, GraphoMatt: LWC-papper, används främst till tidskrifter och reklamtryck. Celeste, Celeste Strong, Celeste Tissue: sulfatmassa, används bl a i tillverkningen Vår affärsidé av tryck- och kontorspapper samt mjukpapper och hygienprodukter. CTMP Star, CTMP Star Fluff: CTMPmassa, används för att tillverka t ex mjukpapper och vätskekartong. Luna Core, Luna Fluff: högkvalitativt absorptionsmaterial som används t ex i tillverkningen av dambindor. ATT ERBJUDA MARKNADEN ett konkurrenskraftigt sortiment av högkvalitativa pappers- och massaprodukter, framställda med god hänsyn till miljön och baserade på vår lokala fiberresurs. Ortvikens pappersbruk Östrand massafabrik Säljbolag SCA Graphic Sundsvall omfattar Östrands massafabrik och Ortvikens pappersbruk Östrands massafabrik Antal anställda 410 Produktionskapacitet, totalt ton/år Ortvikens pappersbruk Antal anställda 930 Produktionskapacitet, totalt ton/år 2

3 Bra miljö och god lönsamhet går hand i hand JAG HOPPAS att du som läser denna publikation läser igenom den ordentligt för att på så sätt få insikter i hur viktiga miljöfrågorna är för oss. Att det är så är ganska naturligt, för våra produkter är verkligen en del i den naturliga livscykeln. Självklart är vi glada över de resultat vi årligen uppnått, men vi får aldrig slå oss till ro, aldrig vara nöjda, utan ständigt förbättra oss. Och här är kompetensen hos våra medarbetare en nyckelfråga. En annan viktig del är ekonomin. För om vi inte har en tillfredsställande lönsamhet kommer vi aldrig att orka med att förbättra processer och system och givetvis inte heller att ha råd med den kontinuerliga utbildning och kompetensutveckling som krävs för detta. Det gångna årets miljöresultat har också blivit bra, mycket tack vare den utveckling vi haft av produktiviteten. När våra fabriker går bra och producerar mycket och har få störningar och problem med driften, då blir också belastningen på miljön mindre. Så här har vi under 2005 kunnat förena en positiv utveckling för miljön med förbättrad lönsamhet. ETT EXEMPEL på konkret miljöarbete är vårt samarbete med Sundsvalls kommun där vi genom rökgaskondensering återvinner och levererar energi till fjärrvärmenätet motsvarande uppvärmning av villor. Energi som annars gått till kråkorna. Vad gäller inre miljö och säkerhet har vi för många arbetsskador på Ortviken. En skydds- och säkerhetskultur som innebär en säker arbetsmiljö måste vara en av våra grundvärderingar. Vi måste komma till insikt om att våra grundvärderingar kring arbetsmiljön är ett fundament för våra kärnvärden respekt, högklassighet och ansvar. Vi måste bygga upp en säkerhetskultur som innebär att vi kan köra ett pappersbruk utan att någon skadar sig. Vi måste skapa en attityd att arbetsskador är fullständigt oacceptabla och anpassa vårt beteende till detta. Och det här arbetet måste börja i ledningen för att sedan spridas i organisationen. Vi måste alla hjälpas åt, det är vår högst prioriterade arbetsuppgift. PÅ ÖSTRAND kommer vi alltid att jobba med såväl den yttre som den inre miljön. Det är viktiga frågor för oss eftersom en trivsam och säker arbetsmiljö leder till ökad produktivitet och en hög produktivitet behövs för att vi ska utvecklas så att vi får en långsiktig lönsamhet. Att minimera fabrikens påverkan på den yttre miljön är också oerhört viktigt för att vi ska få accept från våra närboende och tillsynsmyndigheterna. När det gäller den yttre miljön har vi de senaste åren genomfört omfattande investeringar. Bland annat har vi satsat på reningsanläggningen för avloppsvatten vilket medfört att vi sänkt utsläppen avsevärt. Vi har också satsat på att ta in vedråvaran med tåg vilket innebär att vi minskat biltransporterna. Vi investerar nu för att minska lukten från fabriken vilket är en mycket viktig faktor för oss eftersom det kanske är den största påverkan från fabriken de närboende känner av. Dessutom investerar vi i att öka säkerheten för den storskaliga kemikaliehantering som vi har på området. Vi måste hela tiden ha ambitionen att förbättra oss. Kenneth Eriksson VD SCA GRAPHIC SUNDSVALL Alvar Andersson PRODUKTIONSDIREKTÖR ORTVIKENS PAPPERSBRUK Ingela Ekebro PRODUKTIONSDIREKTÖR ÖSTRANDS MASSAFABRIK 3

4 SKOGEN SOM RESURS Med skogen i generna För driftsingenjör Staffan Eriksson är skogen en väsentlig del av livet. Eller kanske tvärtom livet är skogen. Som anställd på Östrands massafabrik, skogsägare, jägare, fiskare och friluftsmänniska blir gränsen däremellan hårfin. 40 TIMMAR I VECKAN, minst, är Staffan Eriksson ansvarig för vedhantering och renseri på Östrands massafabrik. Här ser han till att inkörning av ved och flis är av rätt kvalitet och mängd och används på rätt sätt till rätt produkter. I den egna skogen hjälps hela familjen åt med röjning, huggning och plantsättning. Dessutom är hans största intressen jakt, fiske och friluftsliv. Att skogen sitter i generna är ingen överdrift. Om jag blundar kan jag se min morfar och hans far gå omkring i samma skog som jag och mina barn lekt i. Nu är det barnbarnens tur att gå på upptäcktsfärder. Det är en häftig känsla. Skogen är full av speciella ställen som ger mig ro när jag behöver, säger Staffan. Ett exempel är ett bestånd som morfadern planterade på 1960-talet och tänkte sälja som julgranar. Men det blev inga affärer och idag är skogen, som är planterad på dålig jordbruksmark, en jättefin ungskog. När jag gallrade där för två år sedan skrattade jag inombords åt alla förväxta julgranar. I ROLLEN SOM SKOGSÄGARE kan det göra ont att fälla sin egen skog. De känslomässiga banden är hårt knutna. Miljön förändras. I sin yrkesroll däremot ser Staffan praktiskt och rationellt på skogsbruket. Skogen kan jämföras med potatis, den måste skördas. Lämnas den kvar blir den till slut dålig och skadad. Men det känns naturligtvis bra i Staffans skogsägarhjärta att veta att ett av SCAs viktigaste miljömål är skogsbruk med varsam hand och långsiktigt tänkande. Fröträd, torrträd, öar och skärmar 4

5 När han inte jobbar eller sköter sin skog är skidbacken ett av Staffan Erikssons favoritställen. mot vattendrag sparas. Stor hän syn tas till den biologiska mångfalden. I sitt lilla perspektiv med 150 hektar skogsmark och en passion för jakt re so ne rar Staffan på liknande sätt. I min skog finns ett hygge från talet där det inte har växt så myck et eftersom marken är bergig. Frö talla rna står fortfarande kvar. När jag förklarade för Skogs sty rel sen att det är mysigt att gå där och otro ligt vackert när tjädrarna sitter i tal lar na gick dom med på att det får vara som det är, säger han med glimten i ögat. FÖRUTOM JAKT OCH FISKE brinner Staffan för svampplockning och skid åk ning. Som gam mal alpinist lockar svens ka fjällen varje år och via SCAs per so nal stif tel se finns möjlighet att hyra stuga eller följa med på dags re sor. Att över huvud taget erbjuda till gång till skog och mark för sina an ställ da ses som en självklarhet och ut bu det är stort. Jag tror att företaget tjänar på att satsa på och se hela människan. Om arbetsgivaren bryr sig trivs man och stannar kvar. Skog för alla SCA är Europas största privata skogsägare. Vi förvaltar 2,6 miljoner hektar skog en yta lika stor som halva Holland. De träd vi avverkar förädlas till brädor, massa, papper och mycket mer. Vi sköter våra skogar med största hänsyn till fl ora och fauna. Vårt mål är att alla djur- och växtarter som fi nns i våra skogar i dag också ska kunna leva där i framtiden. Våra skogar utgör inte bara basen för vår verksamhet och livsmiljö för skogens djur och växter. De är också en miljö dit människor söker sig för att koppla av, jaga, fi ska, plocka bär och svamp eller bara för att njuta! Därför är våra skogar alltid öppna för allmänheten och i de fl esta fall håller vi även våra skogsbilvägar öppna. Omsorgen om våra anställda är högt prioriterad. Genom att bidra till en meningsfull fritid kan vi motverka ohälsa och sjukskrivningar. Både vid Ortviken och Östrand fi nns motions- och fritidsklubbar som via sina olika sektioner erbjuder en rad olika aktiviteter så som t ex badminton, fotboll, skidåkning och tennis. Klubbarna ger också bidrag till inköp av träningskort. Dessutom ordnas aktiviteter som bland annat fi skedagar och bowlingdag för anställda och deras familjer. Jakt och skytte är en annan hobby som lockar många och det fi nns möjlighet att öva skytte under vår och sommar. Dessutom bedrivs jägarskola och olika studiecirklar efter önskemål. Båda fabrikerna har fritidsstugor för utlåning. Därutöver har alla anställda möjlighet att få hyra stugor och lägenheter genom SCAs Personalstiftelse. Syftet med stiftelsen, som bildades på 50-talet, var att främja de anställdas rekreationsmöjligheter. I dag kan SCA-anställda i Sverige hyra semesterboende på 16 orter spritt över fjäll- och kustområden samt i storstäder som Stockholm, Rom och London. SCAs Sociala Fond ger även bidrag till olika kulturevenemang och fritidsaktiviteter för t ex ett arbetslag. 5

6 MARKNAD Våra miljö- och kvalitetscertifieringar ger en unik och miljöledande position på marknaden, säger Rolf Johannesson. Miljöhänsyn från skog till kund När miljömedvetandet hos allt fler kunder ökar blir frågorna ett viktigt argument i försäljningsarbetet. Vi kan bidra till ett rent miljösamvete hos våra kunder, konstaterar marknadsdirektör Rolf Johannesson. NÄR DET KOMMER till miljöfrågor är det ganska enkelt för SCA Graphic Sundsvalls marknadsdirektör Rolf Johannesson att blicka in i framtiden. Alla måste göra något. Alla måste ta sitt ansvar. Jag är stolt över våra medvetna värderingar som klart och tydligt pekar ut vårt ansvar, berättar Rolf. Vi var tidigt ute med certifiering och gränssättning och har fått andra att följa efter. Att bibehålla positionen som föregångare när det gäller miljöfrågor är en konkurrensfördel i försäljningsarbetet. Kunderna ska alltid veta att SCA är en leverantör som sätter ribban högt när det gäller miljöarbetet. Ämnet är förstås komplext. Varje steg i varje process inbegriper miljöpåverkande möjligheter och kedjan mellan skog och kund är lång. Vi har tittat på alla länkarna i kedjan och miljöcertifierat alla led, fortsätter Rolf. Från hur vi sköter skogarna till produktionsprocessen och alla transporter. För våra kunder är det tryggt att veta. I TYSKLAND, ENGLAND, HOLLAND och de Skandinaviska länderna är kundernas miljömedvetenhet som störst. Till exempel var det tyska förlaget Springer först ut med att ställa höga miljökrav på sina leverantörer 6

7 Jag är stolt över våra medvetna värderingar som klart och tydligt pekar ut vårt ansvar VÅRA VÄRDERINGAR DET ÄR INTE VI, utan våra interna och externa kunder, som bedömer kvaliteten på våra varor och tjänster. Därför ska vi alla ständigt sträva efter att ta reda på våra kunders behov och värderingar. Genom att med marginal hålla vad vi lovat kan vi tillfredsställa kraven och förväntningarna och samtidigt mäta oss med den bäste konkurrenten i syfte att ständigt ligga steget före. Vi ska tillverka våra produkter på ett sådant sätt att vi minskar påverkan på miljön och uppfyller kraven på produktsäkerhet och de krav som finns i gällande lagar och bestämmelser. Resurshushållning ska vara en ledande princip i allt vi gör och personalens hälsa och säkerhet ska prioriteras. Arbetet ska bedrivas långsiktigt, en grundförutsättning för det är företagets lönsamhet. Att nå fastställda mål genom ständiga förbättringar och kompetensutveckling av medarbetarna är viktiga delar. och engelska BBC Radio Times TV-bilaga trycker bara på FSC-certifierat papper. Under 2005 ökade också försäljningen av SCAs FSC-certifierade papperskvaliteter med 20 procent jämfört med Leveransen steg från cirka ton till ton. Även FSC-certifierad massa, både sulfat och CTMP, är eftertraktad på marknaden och idag är ca 30 procent av försäljningen FSC-certifierade produkter. De senaste åren har efterfrågan på vår massa och vårt papper ökat väsentligt eftersom allt fler kataloger och tidskrifter satsar medvetet på en stark miljöprofil, konstaterar Rolf. SCAs KUNDER kan också ansöka om att få använda FSC-symbolen, något som gör det lättare för konsumenter att göra ett aktivt miljöval. Självklart blir också kundernas krav på oss ett incitament för att vidta åtgärder. Vi kan hjälpa våra kunder till ett rent miljösamvete. Rolf vill gärna slå hål på myten om att miljöarbete bara kostar. Alla certifieringar kräver effektivare hantering och ställer krav på bättre kontroll, vilket i slutänden ger minskade kostnader. Sedan tillkommer förstås den miljömässiga vinsten som aldrig går att värdera i kronor och ören. Vår framgång bygger på vår förmåga att addera värde för våra kunder, här väger miljömedvetenheten tungt. Med hög servicenivå och tillförlitliga produkter i kombination med en konkurrenskraftig prissättning kan vi lyckas tillsammans. Unik kombination ger unik position FSC, TCF, ISO OCH ISO Att som SCA samtidigt vara certifierade och godkända enligt dessa miljömärkningar ger en unik och miljöledande position i Europas pappers- och massaindustri. I praktiken innebär det att våra egna miljökrav är hårdare än de krav som myndigheterna ställer. Detta är möjligt tack vare engagerad personal, ett aktivt miljöråd och vårt miljöledningssystem. Delar som tillsammans gör det möjligt att leva efter vår miljöpolicy i det dagliga arbetet. FSC, Forest Stewardship Council, är en internationell oberoende organisation som tagit fram riktlinjer för ett hållbart nyttjande av världens skogar och Sverige blev först i världen med en nationell standard. FSC är den enda miljömärkningen för ansvarsfullt skötta skogar som godkänns av världens ledande miljöorganisationer. Både Ortvikens pappersbruk och Östrands massafabrik har spårbarhetscertifiering, sk Chain of Custody. Det innebär att hela kedjan från skog till trycksak går igenom en ursprungskontroll. SCA är marknadsledande på FSCcertifierat papper och är den tillverkare som kan erbjuda det största sortimentet. Cert. no. SA-COC Forest Stewardship Council TCF (Totally Chlorine Free) betyder att inga kemikalier som innehåller klor används vid vare sig blekning av råmaterial eller produkter. ISO standarden syftar till att kontinuerligt minska verksamhetens totala miljöbelastning. ISO 9001 är en standard för kvalitetsledning där alla aktiviteter i en organisation påverkar kvaliteten på produkterna. Båda systemen säkerställs genom återkommande intern och extern revision. Dessutom uppfyller våra produkter kraven för Svanen som är det officiella nordiska miljömärket, instiftat av Nordiska Ministerrådet. 7

8 ORTVIKENS PAPPERSBRUK Reviderade vardagsrutiner Förutom laboratorieingenjör är hon några dagar per år en av SCA Graphic Sundsvalls nitton utbildade internrevisorer. Med verksamhetskartan i hand stämmer Charlotta Lindberg av ledningssystemens olika rutiner med verklighetens processer. Internrevisor Charlotta Lindberg följer upp ledningssystemens olika rutiner. INTERNREVISIONEN varje höst är intressanta veckor för Charlotta Lindberg, i vanliga fall laboratorieingenjör på Ortvikens pappersbruk. Ett intensivt uppdrag där olika delar av verksamheten revideras olika år. Det vi gör är att titta på ledningssystemen i stort och följer våra processer, att det finns i medvetandet hos alla och hur man gör för att jobba mot de fastställda målen. Förberedelsearbetet är omfattande med organisationsgenomgång och faktainläsning för de avdelningar som ska besökas. När det väl blir dags för den faktiska revisionen jobbar revisorerna alltid i par. Dels för att få en bättre diskussion, dels för att man tänker på olika sätt utifrån sin egen kompetens. Jag upplever att vi blir väl mottagna, säger Charlotta. Det är bra att få en genomgång av verksamheten för att kunna ställa in kompassnålen mot ett ännu bättre arbete. Vi är en hjälpande hand och en utbildad kartläsare. Efter besöket sammanställer revisorerna alla uppgifter. I de flesta fall följs ledningssystemens rutiner som de ska, men ibland händer det att arbetet utmynnar i förbättringsförslag. REVISIONEN 2005 var speciell, då det inte var själva verksamheten utan rutinerna för dokumenthantering och arkivering som gicks igenom. Men eftersom spårbarheten är A och O i allt revisionsarbete är metoden densamma det måste gå att härleda en viss vara till en viss kvalitet. Under de tio år som Charlotta varit revisor har hon hunnit skaffa sig en bred bild av företaget och även fått agera revisor på en av SCAs övriga industrier. Dessutom har mitt eget arbete blivit föremål för revision, det är alltid extra spännande med utgångspunkt från min revisorsroll, säger Charlotta. Vattenvårdsföreningen håller koll I SUNDSVALLSBUKTENS VAT TEN VÅRDS FÖR EN ING jobbar SCA Graphic Sundsvall tillsammans med öv ri ga in du stri er, kom mu nen och till syns myn - dig hete rna för att hela ti den kon trol le ra vat ten kva li te ten. Vi vet hur fi sken mår och följer hur bot ten fau nan ut veck las, säger Christer Fält, miljöchef vid Ort vi kens pap pers bruk och för en ing ens ordfö ran de. Vi kan kon sta te ra att påverkan från in du stri er och re nings verk mins kar. Arbetet startade redan i början av 1970-talet men drivs i för en ings form se dan Syftet är att ver ka för god vat ten vård och att sam ord na insat ser och över vak ning av miljötillståndet. Ett an nat ar be te är att re gist re ra Den fyra mm långa skalbaggen Brychius elevatus är en mycket sällsynt bottenfaunaart som har påträffats vid en provpunkt i Sundsvallsbukten. och do ku men te ra or sa ker till för änd ring ar. Mät ning ar ge nom förs varje år med en mer om fat tan de provomgång vart sjät te år. Nu handlar det mycket om EUs Vat ten di rekti v som börjar få fullt ge nom slag i svensk vattentillståndskontroll, fort sät ter Christer. Här vill vi och myn dig he ter na samverka med när bo en de och övriga med kopp ling till Sunds valls kust vatten om rå de. 8

9 Miljömålet uppfyllt med råge Att uppfylla ett miljömål med mer än god marginal ger kraft åt fortsatt förbättringsarbete. Värme- och oljeförbrukningen på Ortvikens pappersbruk minskade mer än väntat under Och framöver kan det bara bli bättre, när den nya energieffektiva rökgaskondenseringen ska värma Sundsvallsborna. ETT AV MILJÖMÅLEN för Ortvikens pappersbruk var tre procents minskning av värmeförbrukningen för perioden (jämfört med basåret 2001). Med facit i hand visar utfallet en minskning på hela 9,5 procent. Även oljeförbrukningen har reducerats avsevärt. Det är en mängd olika åtgärder som har lett fram till de stora förbättringarna på energisidan, förklarar Christer Fält, miljöchef. En av åtgärderna är förbättrad återvinning av värme. Genom att investera i ångomformare där ånga från massaproduktionen omvandlas från spill till färskånga kan den återanvändas för att torka papper. Nu ser vi också effekterna av vår investering i biologisk rening, fortsätter Christer. Bioslammet minskar och eftersom avvattningen är svår ger mindre bioslam ett torrare bränsle. Optimeringsprogram för en av de fem pannorna och certifieringsutbildning för 17 pannmaskinister har också bidragit till den minskade energianvändningen något som både får miljömässiga fördelar och på sikt sparar miljoner kronor. UNDER 2005 har byggnationen av rökgaskondensering för brukets två största biobränslepannor planerats. Rent tekniskt innebär det att energi tas ut ur den fuktiga delen av rökgaserna från biobränsle. Investeringen motsvarar 50 miljoner kronor och montaget av huvudutrustningen började i november. När rökgaskondenseringen tas i drift förväntas energieffektiviteten öka ytterligare och värme därifrån ska levereras till Sundsvalls kommuns fjärrvärmenät. Det utifrån mest synliga är den nya skorstenen i stål som rests och förändrar pappersbrukets siluett, konstaterar Christer Fält. Ortviken året i korthet PRODUKTIONEN har under 2005 uppgått till ton, vilket innebär en ökning jämfört med Aldrig tidigare har så mycket papper producerats. Utsläppsnivåerna till vatten har ökat medan vattenförbrukningen, oljeförbrukningen och koldioxidutsläpp har reducerats avsevärt. Bullermätningar visar att bullersituationen är fortsatt bra. Mängden avfall till deponi har ytterligare minskats. Tack vare ett flertal effektiva åtgärder har förbrukningstal och utsläpp på energisidan reducerats. Under året har det biologiska försteget i avloppsvattenreningen trimmats in. Arbetet har inneburit en del tekniska problem som orsakat tillfälliga överskridanden av riktvärden när det gäller utsläpp till vatten. Ett mindre antal påpekanden från närboende har inkommit under året. Dessa har rört tillfälliga buller- och stoftstörningar. Samtliga synpunkter utreds och åtgärdas samt kommuniceras med Sundsvalls kommuns miljökontor och i förekommande fall med den som framfört påpekandet. Den nya rökgaskondenseringen vid Ortviken medför att bruket utökats med en tredje skorsten. Här sker det sista lyftet av den drygt 90 meter höga skorstenen. I vanlig ordning har fabriken haft samråd och fortlöpande kontakt med tillsynsmyndigheten under året. 9

10 ÖSTRANDS MASSAFABRIK Lasse Hallström är skyddsombud med tillträde till sodapannan. Nya sodapannan ett säkert projekt Östrands nya sodapanna har tagit form under Investeringen uppgår till 1,6 miljarder och 350 personer är involverade i bygget som beräknas vara klart i oktober Ett stort projekt som omgärdas av skydds- och säkerhetstänkande in i minsta detalj. EN GRÖN MARKERING på Lasse Hallströms hjälm visar att han har access till sodapannan. Ett bygge som kommer att öka produktionskapaciteten till ton per år. Som säkerhetsansvarig för projektet ser Lasse till att alla skyddsrutiner fungerar i samspel med den finska huvudentreprenören och deras underentreprenörer. Det är ca 350 personer som bara jobbar med sodapannan, berättar Lasse. 75 procent av dessa är tjecker, slovaker, polacker och finländare som inte förstår svenska, så det gör situationen lite mer komplicerad. Eftersom engelska inte heller är riktigt gångbart blir det ett pusslande med personer som kan tolka och översätta information och rutiner. Men då pro- jektledarna hela tiden ligger steget före i tidsplanen och har säkerhetstänkandet i ryggmärgen finns utrymme för information på flera språk. Hittills har vi inte haft några allvarliga olyckor i projektet, fortsätter Lasse. Dialogen mellan de inblandade är bra och ingen tummar på säkerheten en effekt av att frågorna fanns med redan i upphandlingsskedet. Vad som gäller för entreprenörerna finns med redan från början, till exempel att de ska ha egna lås för säkerhetsbrytare. Allt för att undvika missförstånd. EN FÖRDEL i en nybyggnation är att det finns alla möjligheter att bygga in säkerhet i lokalen. Istället för att behöva utgå från befintliga väggar och tak kan logistik och skyddsfunktioner styra mer. Sedan ser vi gärna att huvudentreprenören väljer att samarbeta med de leverantörer vi har avtal med. Det underlättar säkerhetsarbetet eftersom de redan kan våra rutiner. Under byggtiden är det just huvudentreprenören för sodapannan som har samordnat ansvar för åtgärd och skydd mot ohälsa och olycksfall på arbetsstället. För övriga delprojekt ansvarar Östrand. Eftersom jag fått förmånen att vara med från start kommer jag att ha järnkoll, säger Lasse. Viktiga erfarenheter som jag tar med till min ordinarie roll som arbetsställets huvudskyddsombud på Östrand. 10

11 Virkeståg skonar miljön Det gamla industrispåret har rivits upp och ersatts av ett nytt. Under 2005 har virkestågen rullat in på Östrand med en lastkapacitet motsvararande 300 lastbilstransporter varje vecka. En klar miljövinst och effektivare arbete är några av fördelarna. PÅ ÖSTRANDS NYA INDUSTRISPÅR rullar två fullastade virkeståg med rundved in varje vardag, helgdagar sjunger det i skenorna en gång per dag. Varje tåg är lastat med m 3 f (kubikmeter fast mått) vilket motsvarar kapaciteten hos 25 lastbilar. Så istället för att virket kommer med lastbil från omlastningen på Tövaterminalen, går nu tågen direkt till Östrand från virkesterminalerna i Hoting, Krokom, Bensjö och Östavall. Virkestågen ersätter 300 lastbilstransporter varje vecka, sammanfattar Staffan Eriksson, driftingenjör på Östrands massafabrik. En investering på 18 miljoner kronor som tack vare minskade kostnader enkelt kan räknas hem på några år. Dessutom finns också stora miljömässiga vinster med i beräkningen. Det är många mil på väg varje år som vi slipper belasta miljön med. Efter ett år med virkestågen i full gång kan Staffan konstatera att även logistiken kring vedhanteringen fått ett rejält lyft. Nu kommer huvuddelen av vedflödet in på exakta tider och eftersom massafabriken gör av med kring m 3 f per dygn är det ett stort lyft för planeringen. Alla som jobbar med lossningen av massaveden tycker att det går lättare nu. Säkerheten har också ökat eftersom det inte är några lastbilschaufförer i farten som kan vara i vägen och orsaka olyckor. Virkestågen till Östrand ersätter 300 lastbilstransporter per vecka och innebär att logistiken kring vedflödet förbättrats avsevärt. Östrand året i korthet PRODUKTIONEN 2005 uppgick till knappt ton massa. Aldrig tidigare har så stor mängd CTMP- och sulfatmassa producerats detta trots byggandet av nya sodapannan och turbinen. I oktober inträffade ett utsläpp av lut. Orsaken var att kylningen av tunnlut inte fungerade och detta ledde till överkokning av blandlut som gick ut i dag- och kylvattnet. Utsläppet orsakade endast en lokal ph-höjning i recipienten och några miljöskadliga effekter uppstod inte. Bioreningen fick ställas av under en knapp vecka i november. Detta gjordes för att komma åt problemet med utflöde av bärare. Ett trasigt galler reparerades och nu hålls bärarna på plats. Vid uppstarten efter höstens underhållsstopp kom stoft ut från mesabränneriet, vilket ledde till ett antal nedsmutsade bilar. För att öka värmevärdet på bränslet har vi installerat en barkpress så att torrhalten till barkpannan blir högre. Överskottsslammet från den biologiska reningen förs till sodapannan för förbränning. En fackla som gör det möjligt att förbränna illaluktande starkgaser har också installerats. Soltorkning och återvinning av avfall från Merlotippen har fortsatt under året vilket sedan används som bränsle. 11

12 KRISHANTERING En katalysator för känslor och tankar Han ville ha mig till det här, då får han skylla sig själv, förklarar Maria Scharffenberg och pekar uppåt när hon får frågan varför hon blev präst. Samtidigt skrattar hon gott och rättar till kragen den som funnits i garderoben sedan prästvigningen i juni Idag är hon komminister i Sköns församling och tillika företagspräst på SCA Graphic Sundsvall. ATT VARA FÖRETAGSPRÄST är ett nygammalt sätt att jobba. På och 1700-talet fanns kyrkan mitt i byn och prästen var en del av vardagen. Idag när samhället ser annorlunda ut har just fenomenet företagspräst blivit ett vanligt arbetssätt inom Svenska kyrkan. Syftet är inte att missionera och springa runt med bibeln i högsta hugg. Det handlar om att finnas i människors liv på ett naturligt sätt, konstaterar Maria. Hon är också noga med att påpeka att företagsprästen är helt fristående från företaget. Det är Svenska kyrkan som erbjuder tjänsten och står för kostnaderna. Alla ska kunna lita på mig till 100 procent, att jag inte är köpt av företaget, säger Maria. Sedan är det en rättvisetanke också, det ska inte vara en fråga om att ha råd eller inte. Arbetet som företagspräst vilar på tre ben. Den första och största delen är att skapa individuell kontakt, Maria kallar det för att drälla runt. Själv är hon på plats en dag per vecka. Det var svårt att hitta i början, men efter ett tag lär man sig var fikarummen ligger och när det är kafferast. Man gör sig bekant, pratar med folk, dom lär känna mig och ser att jag också bara är en vanlig människa. Funderingarna som finns hos de SCAanställda är en mix mellan jobb och privat. Mår du inte bra hemma, fungerar jobbet sämre. Och vice versa. Jag får väldigt mycket glada samtal också, någon kan ha friat till sin flickvän och undrar över hur man gör sen. En viktig regel för Maria är att inte vara den som tar upp religionsämnet. Förr eller senare kommer diskussionen ändå. Och ju mer hon lär känna arbetsplatsen desto mer prat blir det om kyrka och religion. En sak är i alla fall säker, skrattar hon, jag vet aldrig vad som kommer att hända när jag går in genom grindarna. Men jag är alltid stärkt och uppfylld när jag går ut igen. DEN ANDRA DELEN handlar om utbildningsinsatser i mellanmänskliga relationer. Till exempel kan företagsprästen leda en etikdiskussion på arbetsplatsträffen. Det kan handla om både små och stora frågor till att resonera om hur man bemöter en arbetskompis som får ett dödsfall i familjen. En bieffekt är att det blir legitimt att prata om känslor när jag är med. Samtalen kommer igång, även i fikarummet, och fortsätter efter jag gått. Jag tror att min närvaro fungerar som en katalysator för de innersta tankarna. Tredje benet i arbetet handlar om att finnas till hands när något händer, att vara en naturlig del i en krissituation som till exempel en arbetsplatsolycka. Förutom att lyssna på alla drabbade kan prästen vara ett stöd till chef och ledningsgrupp. En fördel är också att tillhöra Svenska kyrkans stora organisation. Vi kan spänna ett större nät än företaget och ta ett steg utanför. Om det till exempel inträffar ett dödsfall kan jag ringa in en annan präst som snabbt kan finnas där för anhöriga och vänner, förklarar Maria. PÅ SCA GRAPHIC SUNDSVALL finns idag en policy att följa om en anställd dör. Bland annat hålls en minnesstund på arbetsplatsen för arbetskamraterna. Nedskrivna riktlinjer är ett oerhört stöd för närmaste chef. Att veta vad som ska göras ger trygghet i en jobbig situation. De tre benen i all ära men det viktigaste verktyget och den största tillgången i arbetet är förtroende. Något som Maria är oerhört rädd om och värnar. Tystnadsplikten är absolut. Visst kan jag påpeka allmänna saker till företagsledning och chefer, men när någon berättar något för mig stannar det mellan oss. 12

13 Ökat fokus på säkerhet DET SOM INTE FÅR HÄNDA HÄNDER. I november 2005 inträffade en tragisk dödsolycka på Östrands massafabrik, detta trots ett både gediget och högt prioriterat skydds- och säkerhetsarbete. Olyckan ger en ännu större anledning att sätta säkerheten framför allt annat. För att ytterligare öka fokus på säkerhetsfrågor har produktionsledningen vid Östrand utsett 2006 till Säkerhetens År. Avstamp blev en temadag om Säkerhetskultur i december Tekniker, chefer och huvudskyddsombud träffades och dagen resulterade i en lista på fokusområden där förbättringar utifrån konkreta handlingsplaner ska göras. Det handlar bland annat om skyddsutrustning, att förbättra kommunikationen i skyddsfrågor, skapa bättre rutiner för att sprida nya lagar, avtal och händelser inom branschen samt ha gemensamma rutiner för riskbedömningar. Att likrikta säkerhetsarbetet över hela fabriken är en viktig prioritering om alla gör på samma sätt blir det lättare att jobba. Även på Ortviken har skydds- och säkerhetsfrågor hamnat ännu mer i rampljuset. Under devisen Arbeta Säkert har en bred dialog förts kring risker och olycksfall där de flesta anställda vid teknik- och produktionsavdelningarna har deltagit. Gemensamt för båda arbetsplatserna är att skydd och säkerhet alltid har högsta prioritet och att en säker fabrik är allas ansvar. 13

14 SKYDD OCH SÄKERHET Lång väg till nollvision Skyltar i all ära. Det svåra är att förändra attityderna. Under de senaste åren har antalet ar bets ska dor inom SCA Graphic Sunds vall le gat högt. För skydds chef Jan Wa lus zew ski handlar det om att ta kraft tag och fl ytta fram po si tio ner na. Vi måste se till att säkerhetstänkandet sitter i rygg mär gen hos alla. Normen måste vara att tänka efter före. ENLIGT ARBETSMILJÖVERKET är det dubbelt så stor risk att råka ut för all var - li ga ska dor om du jobbar inom papp ersoch massaindustrin jämfört med att vara polis. En tunnplåtslagare skadar sig min dre än en processoperatör, trots att ut satt he ten är tämligen lika. Det är klart att vi måste ta rejäla tag när det gäller säkerhetsfrågorna, sä ger skyddschef Jan Waluszewski. Nor men måste vara att tänka efter före. Att flytta fram positionerna ingår i stra te gin. Praktiskt handlar det om att få bättre kunskap om varför skador sker, att öka tillbudsrapporteringen, arbeta med riskanalyser och at ti tyd för änd ring ar. Ett arbete som pågått länge men som kommer att intensifieras. Jag brukar jämföra med att ta på bil bäl tet och samtidigt kolla att even tu el la barn i bilen sitter fastspända. Nå got som de allra flesta gör re flex mäs sigt. Sä ker hets - frå gor na måste gå från att vara pri o ri te ra de till ett helt naturligt tän kan de hos alla. LISA (lokalt informationssystem om arbets ska dor) är ett bra verk tyg som finns både på Östrand och Ort vi ken. Här ska 14

15 Östrand mål och måluppföljning arbetsmiljö alla små och stora till bud rapporteras, åtgärdas och avslutas. Systemet är helt transparent och ligger öppet för alla på intranätet, fortsätter Jan. Allt som rapporteras gås igenom enligt samma rutin oavsett om det handlar om ordningsfrågor som oljespill och slang ar på golvet eller allvarligare till bud som brist i rutiner för Bryt och Lås (att all energi till en maskin bryts innan ett underhållsarbete görs). Ökningen av anmälda tillbud är bra, men kan bli bättre. Vi lär oss av vad som hänt och kan vidta åtgärder för att förhin dra allvarliga olyckor. MÅLSÄTTNINGEN för Bryt och Lås (att all energi till en maskin bryts innan ett un der - hålls ar be te görs) var att 100 procent av inspekterade drifter skulle vara låsta enligt de rutiner som gäller fl era stick prov skont rol ler visade att så var ock så fallet. Under 2006 fortsätter arbetet med att utveckla modellen för själva lås ning en. Arbetsrutiner och system för skydds- och sä ker hets ar be te reviderades under En styrgrupp bildades och sju möten genom för des. I december hölls stor mö te för pro duk tio nens chefer och in gen jö rer där prioriterade områden togs fram. Att ta fram en förnyad sam man hål lan de rutin för hur riskanalysdirektiv ef ter levs har varit pri o ri te rat. Under 2005 är en pilotrutin körd Ortviken mål och måluppföljning arbetsmiljö i Kausticeringsavdelningen, en standard för fabriken är utformad och arbetet har påbörjats i alla block. En rollspelsövning där syftet var att gå igenom, träna och kontrollera ka ta strof ru tine rna för större kemikalieolyckor har genomförts av pro duk tions led nings styr kan. Varje chef har genomfört minst fyra ar bets plats - träf far under året. Mål för utnämns till säkerhetens år. Ett fl ertal aktiviteter ska genomföras för att höja skydds- och säkerhetsmedvetandet på Östrand. STANDARD MÅSTE VARA att arbetet alltid ska vara säkert även om riskerna är minimala. Att acceptera arbetsskador är uteslutet, även om det är en bit kvar till noll vi sio nen. Att förmå alla att tänka själva och sam ti digt skapa bra rutiner för att job ba systematiskt med säkerhet är en bra bör jan. Vi vet att stora be te en de för - änd ring ar inte görs över en natt, men nu borde väckarklockan ringa högt hos alla som jobbar här. MÅLET att ha färre än 12 olycksfall med sjukfrånvaro och minst 300 rapporterade, åtgärdade och avslutade tillbud har inte kunnat hållas. 22 olycksfall och 240 rapporterade tillbud gör att vi måste fortsätta ägna stor uppmärksamhet åt säkerhetsfrågor. En jämförelse med övriga massa- och pappersbruk i Sverige visar dock att såväl Östrand som Ortviken ligger under det genomsnittliga antalet arbetsskador per 100 anställda. Ortviken och Östrand har tillsammans knappt två arbetsskador per 100 anställda medans genomsnittet i branschen de senaste åren legat kring tre arbetsskador per 100 anställda. Attitydarbetet Arbeta säkert har genomförts under året och kom mer att fortsätta under Revidering pågår för att förbättra och tydliggöra Bryt och Lås-rutinen. Satsningen på truckbrandskydd har fort satt i form av utbildning av förare och tekniskt skydd. Större delen av alla truck ar och trak to rer har försetts med ett sprinklersystem för brandskydd och de fl esta förare har ut bil dats, vilket mot sva rar ca 85 procent av behovet. Arbetsmiljöutbildningar för ombuden i varje arbetslag har fortsatt och under året har 102 personer genomfört ut bild ning en. Rutinerna kring LISA (lokalt in for ma tions sys tem om arbetsskador) har trim mats in och nu fungerar systemet som planerat. Mål för 2006 Maximalt 12 arbetsskador med sjuk skriv ning. Arbeta vidare med attityder, påverkan och inställning till skydd och säkerhet. Genomföra riktade ronder med tema ergonomi, tunga lyft och ar bets ställ ning ar. Införa den reviderade instruktionen för Bryt och Lås. En sats ning görs även på förebyggande och häl s o stöd jan de aktiviteter. Om legionella I BÖRJAN AV SOMMAREN 2005 hittades för höj da halter av le gi o- n el la bak te rier i re nings an lägg ninga rna på Ortviken och Öst rand. Mät ninga rna var en del av en stör re ut red ning som genomfördes av branschorganisationen Skogs in du strie rna och Smitt skydds in sti tu tet. På 27 av 40 pappersbruk och mas sa fa bri ker som har biorening förekom le gi on el la bak te rier. På Ortviken och Östrand vidtogs en rad olika åtgärder för att be grän sa och för hin dra spridningen. Nya prov tag ning ar vid Ort vi ken visade se dan att bakterien inte längre gick att hitta, medan Öst rand fort fa ran de hade måttligt för höj da hal ter. Vi har utarbetat ett mät- och kon troll pro gram för båda bruken, för kla rar skydds chef Jan Waluszewski. Det inne bär kvartalsvis provtag ning i kyltornen och av slam i bio ren ing en. Mätningarna är kopplade till en ak tions plan med åtgärder i form av bl a ren gö ring. Dessutom är det för sik tig hets prin ci pen som gäl ler, dvs när system öppnas för un der håll eller renspolning och där det skvät ter och stänker ska and nings skydd an vän das. Legionellabakterien förekommer i prak tiskt taget alla vat ten mil jö er. Tillväxt av bakterien kan ske i stil la stå en de vatten vid tem pe ra tu rer mellan 30 och 40 grader. Enligt Smitt skydds in sti tu tet behöver man i regel an das in bakterien och sam ti digt ha någon ned sätt ning av immun för sva ret för att bli sjuk. 15

16 RISKANALYS Riskanalys är att tänka efter före Tuffa krav på lönsamhet och produktionseffektivitet till trots. Inget ton massa eller papper i världen är värt ett riskfyllt arbete. Både på Östrand och Ortviken pågår ett omfattande säkerhetsarbete med riskanalyser och riskbedömningar. Allt för att förebygga olyckor och sjukskrivningar. SEDAN ETT ÅR TILLBAKA jobbar Sixten Byström på Östrand enbart med skydd och säkerhet. Som huvudskyddsombud vid produktionsavdelningen Lut och Kraft är han en av dem som leder det omfattande arbetet med riskbedömningar och åtgärdsplaner. Vi går igenom allt från yttre påverkan som blixtnedslag, storm och sabotage till detaljer som dålig belysning där vi lätt kan göra åtgärder. I bedömningsarbetet är det bara fantasin som sätter gränser och det gäller att bena ut allt som kan hända. En temadag om skydd och säkerhet i december kom fram med konkreta handlingsplaner och förslag på förbättringsområden. Struk- tur är viktigt och här finns stöd i interna ärendehanteringssystem och rutiner för hur arbetet ska genomföras. Vi gör en konsekvensbedömning och betygsätter från ett till fem risken för personskador i varje moment och sannolikheten att de kan inträffa, förklarar Sixten. Utifrån det går vi igenom alla skyddsåtgärder. DOKUMENTET som kommer fram ska sedan ut på remiss till alla dem som jobbar med momentet för att alla ska kunna tillföra synpunkter och kompletteringar. Under de senaste åren har medvetenheten om säkerhetsfrågor ökat, nu tas det på allvar av alla som jobbar. Även benägenheten att rapportera 16

17 Arbetet på och kring Ortvikens traverser har varit föremål för riskanalys. Sören Forslund och Jörgen Karlsson intygar samstämmigt att arbetet gett många aha-upplevelser. tillbud har fått ett uppsving. Förståelsen för att rapporteringen hänger ihop med det förebyggande arbetet har ökat. Tillbudsrapporteringen gör att det ibland är ganska enkelt att bygga bort risken. Vi hade en incident med en entreprenör som kapade fel ledning under projekttiden för nya avsaltningslinjen, berättar Sixten. Istället för tryckluftsledningen satte han rondellen i lutledningen och brände sig. Nu finns det rutiner för hur ledningar ska vara märkta och det är svårare att göra fel. Som överallt annars måste självklart den mänskliga faktorn tas med i beräkningen. En punkt i riskbedömningsprotokollet heter också mänsklig felhandling. Botemedlet mot detta är utbildning, driftsinstruktioner och det interna informationssystemet där allt kring skydd och säkerhet finns samlat. En enkel rutin är att om risk föreligger går en riskinventering ut samtidigt som arbetsordern. Denna gås igenom och signeras tillsammans av ansvarig och den som ska utföra arbetet. Att tänka till innan är ett bra sätt att hålla nere tillbud och olycksfall. PÅ ORTVIKEN har det under 2005 förts en bred dialog med de flesta anställda vid produktions- och teknikavdelningarna kring risker och olycksfall. El- och styravdelningen har tagit säkerhetsarbetet på största allvar. Avdelningschef Sören Forslund och teknikerna Jörgen Karlsson och Åke Nygren har varit med i arbetet från början. Det här är en helt ny värld för oss. Ahaupplevelserna har varit många under arbetets gång, konstaterar de samstämmigt. Nyckeln till det framgångsrika skyddoch säkerhetsarbetet har varit att ta in en fristående konsult som är professionell på området. Hans ögon har varit väldigt värdefulla. När vi gick tillsammans ute i arbetsmiljön såg vi plötsligt alla risker som bara varit rutin för oss, förklarar Åke Nygren. Ett exempel är jobb på traverserna som kan orsaka svåra fallskador. Säkerhetsselar finns och används, men hur gör man för att ta sig ned om man faller. Frågorna resulterade i en handfast fallskyddsutbildning i regi av Räddningstjänsten. Alla som jobbar med traversen har fått öva fall och i skarpt läge handlar det om 20 minuter innan situationen blir allvarlig för den som hänger i luften. Alla måste veta vad man ska göra om en fallolycka inträffar, konstaterar Sören. Nu har vi som rutin att öva en eller två gånger per år. Ibland är det enkla åtgärder som gör att säkerheten förbättras. Där inte själva jobbet i sig är riskfyllt utan kanske de kemikalier man hanterar, handlar det bara om uppmaning att följa instruktionerna. Skyltar och instruktioner är nog så viktiga, menar Jörgen Karlsson. Att genom skyltning bli uppmärksammad på klämrisk och låg takhöjd gör att man tänker sig för innan. DOKUMENTET SOM TAGITS FRAM för El- och styravdelningen innehåller hittills riskanalyser för 18 olika moment i jobbet. Innehållet är samlat i en pärm som är ett levande arbetsmaterial och regelbundet föremål för revidering. Målsättningen är att de som varit mest aktiva i den här omgången leder revideringsarbetet bland de andra. På så sätt får vi fler engagerade, säger Sören. För utmaningen är här, liksom på Östrand, att få samtliga att förstå allvaret och ändra attityd. Alla måste prata om det, inte bara chefer och förmän. Arbetskamrater emellan måste påminna och driva på varandra till bättre säkerhet. Var och en är skyldig att bidra till den gemensamma säkerheten. Bara under de senaste åren har medvetenheten om säkerhetsfrågor ökat, nu tas det på allvar av alla som jobbar. SIXTEN BYSTRÖM ARBETSSKADORNA ÖKAR UNDER 2005 var det fler personer som skadade sig än På Ortviken inträffade 22 arbetsskador med minst en dags frånvaro, på Östrand sju. I dagar räknat motsvarar skadorna sammanlagt nästan ett års frånvaro. Skador utan sjukfrånvaro var 138 på Ortviken och 36 på Östrand också det en ökning jämfört med Tillsammans rapporterades också 289 tillbud. Vad ökningen beror på är svårt att peka ut, en mängd faktorer kan ligga bakom. Vid en snabb genomgång av inträffade incidenter på Ortviken konstateras att arbetsmetoder ligger bakom nästan hälften. Tekniska orsaker är en annan betydande faktor. Men även enklare orsaker som ouppmärksamhet, dålig ordning och städning samt ej följda instruktioner är upphov till såväl skador som tillbud. Att förändra attityden till skydd- och säkerhetsarbete är den största utmaningen för att vända arbetsskadetrenden. Här pågår nu ett omfattande arbete med att medvetandegöra problemen och få alla som jobbar att tänka efter före. 17

18 ENERGI Den nya sodapannan innebär att vi kommer att generera mer elektricitet JENS OLSSON Jens Olsson i utbildningstagen. Att se till att alla blir energimedvetna ingår i energisamordnarens roll. Effektivare energi ett hett ämne Energi är miljö, men också ekonomi. Som energiintensiv industri gäller det att hela tiden minska energianvändningen. Här är energiledningssystemet ett viktigt verktyg och dessutom lagstadgat för att få energiskattereduktion. Möt energisamordnarna som deltar i det praktiska arbetet. UNDER HÖSTEN 2005 har arbetet med energikartläggningen inför certifieringen i januari 2006 pågått för fullt. Energiledningssystemet handlar om, precis som system för kvalitet och miljö, att jobba med ständiga förbättringar inom energiområdet. Vi har gjort en genomgång av energikonsumtionen och hur vi kan påverka användningen, berättar Jens Olsson, energisamordnare på Östrands massafabrik. Nästa steg handlar om förändringar kopplat till de ombyggnationer och investeringar som behöver göras. Ett nytt projekt till följd av kartläggningen är pumpoptimering, det vill säga hur pumparna kan styras på olika vis för att bli mer effektiva och minska energiförbrukningen. En annan utmaning är att försöka återvinna så mycket energi som möjligt. Den nya sodapannan innebär att vi kommer att generera mer elektricitet med hjälp av mottryckskraftturbinen, fortsätter Jens. Samtidigt kommer vi att utöka värmeväxling av energirika flöden i blekeriet då bidraget på sekundärvärmesidan från den nya sodapannan är lägre. Tillsammans med en styrgrupp ser Jens till att energifrågorna blir en del i det dagliga arbetet. Energimålen för 2006 kommer att brytas ned på de tre olika produktionsblocken som i sin tur får ta fram handlingsplaner för energieffektivisering för just sin verksamhet. Och frågorna har fått ett bra gensvar bland de anställda. Det är ett aktuellt ämne, även på hemmaplan blir vi mer och mer medveten om energifrågorna eftersom vi till exempel kan välja elbolag, konstaterar Jens. PÅ ORTVIKENS PAPPERSBRUK har energiledningsgruppen bestående av Christer Fält, Kristina Enander, Solveig Eriks- 18

19 Små insatser kan ge stora besparingar. Tomas Söderlund och Bjarne Öberg samarbetar för att spara energi. son och Bjarne Öberg tillsammans med projektledaren för ESAVE, Tomas Söderlund, fått allt på plats inför certifieringen av energiledningssystemet. Under hösten 2005 har de sett till att alla chefer och arbetsledare utbildats i systemet och vad det innebär. Även inköps-, anläggningsoch elavdelningarna har fått en speciell genomgång av vad som gäller vid projektering, inköp och mätning. Vi har haft en kort startsträcka tack vare att vi sedan 2002 jobbat hårt med det interna energisparprogrammet ESAVE, konstaterar Bjarne. Kartläggningen och analysen av energianvändningen var till stor del redan gjord sedan tidigare genom ESAVEprojektet och nu går det mesta ut på att rapportera energisparprojekt till statens energimyndighet (STEM). Hittills är besparingen av termisk energi 148 GWh/år och besparingen av elenergi 18 GWh/år. Bara genom att åtgärda pumpar med låg verkningsgrad och stora underhållsproblem har vi sparat ca 7 GWh per år. Det motsvarar 400 normalvillors elförbrukning på årsbasis, berättar Tomas. Dessutom visar en ny utredning att vi kan spara minst lika mycket till enbart på pumpar. Målet att öka verkningsgraden ska brytas ned på avdelningsnivå så att alla kan bidra till helheten. Alla måste tänka rätt, spårbarheten på energibedömningen måste finnas med hela tiden. Att jobba blocköverskridande är nödvändigt. Det som är spännande med energi är att det binder ihop hela verksamheten. Utmaningen är att väga för- och nackdelar mot varandra i syfte att använda så lite energi som möjligt utan att rucka på kvaliteten, säger Bjarne. Energimyndighetens program för energieffektivisering INDUSTRIER ANSLUTNA TILL PFE, Energimyndighetens program för energieffektivisering i energiintensiv industri, får en skattereduktion på el, (0,5 öre/kwh), under förutsättning att energiledningssystem (ELS) införs och efterlevs samt att energisparprojekt genomförs. Syftet med PFE är att öka effektiviteten av energianvändning i tillverkningsindustrin med fokus på elkraft. Programmet vänder sig till energiintensiva företag som använder el i tillverkningsprocessen. SCA Graphic Sundsvall har ansökt om och blivit godkända att delta med Ortvikens pappersbruk och Östrands massafabrik och förbättringsåtgärderna redovisas som en enhet. När ett företag deltagit i PFE i två år, (juli 2006), är det dags att lämna in den första redovisningen till Energimyndigheten för att visa hur programkraven uppfyllts. Efter två år ska företaget ha genomfört kartläggning och analys av energianvändningen, identifierat eleffektiviserande åtgärder och infört ett certifierat energiledningssystem. Programmet löper åtminstone fram till juli 2009, då energimyndigheten gör en uppföljning. ESAVE sparar miljoner ETT ANNAT FORUM för energifrågor är SCA-koncernens energisparprogram ESAVE. Här kan praktisk kunskap spridas mellan bruken och erfarenheter delas, 40 anläggningar över hela världen deltar i programmet som startade Ett flertal aktiviteter ingår allt från förbättring av energiåtervinning till förprojektering vid nya maskininvesteringar. Ortvikens pappersbruk är en av de industrier som nått toppresultat inom energisparprogrammet. Framgångarna kommer främst genom installationer av värmeväxlare och förbättrad återvinning av ånga. 19

20 MILJÖMÅL Miljömålen både högt och brett värderade Miljöbalken, tillståndsmyndigheterna och miljöledningssystemet är faktorer som alla påverkar SCA Graphic Sundsvalls miljömål. De ständiga förbättringar som krävs behöver kunna härledas till den faktiska miljöpåverkan som finns. Ett arbetssätt som går under benämningen miljöaspektvärdering. FÖRUTOM DE VILLKOR som tillståndsmyndigheterna sätter görs varje år en miljöaspektvärdering som grund för de egna miljömålen. Här vävs även de nationella och regionala miljömålen in tillsammans med frekvensen av klagomål från närboende och kommunicerade synpunkter med kommunen. Miljöaspektvärderingen visar vilken påverkan vi faktiskt har på omgivningen och hur den förändras genom åren. Den blir en bra urvalsprocess för de miljömål som vi pekar ut som högst prioriterade, förklarar Roine Morin, miljöchef SCA Graphic Sundsvall. Värderingen innehåller fyra olika delar: samhällets mål, egen kunskap, resurshushållning och kommunicerande synpunkter. Vi får en objektiv uppfattning av miljöpåverkan men med inslag av egna erfarenheter, fortsätter Roine. Varje miljöstörande företeelse och ämne, som till exempel utsläpp till luft av svaveldioxid, gås igenom och poängbedöms inom varje del. Poängen slås samman till ett resultat där de poster som får tre poäng eller mer räknas som betydande. Därmed blir de också föremål för ledningens prioritering i miljömålsarbetet. Om till exempel lukten ständigt får höga poäng är det klart att vi ska vidta åtgärder för att det ska bli bättre, då formuleras det också till ett miljömål, avslutar Roine. Miljöaspektvärdering verktyg för prioritering Här visas en del av resultatet av miljöaspektvärderingen på Östrands massafabrik. De poster i stapeldiagrammet som får tre poäng eller mer räknas som betydande och blir därmed också föremål för ledningens prioritering i miljömålsarbetet. SÅ HÄR GÅR BEDÖMNINGEN INOM DE FYRA DELARNA TILL: LUKTGASER är det som i värderingen för 2005 fått högsta poängen och därmed har den största miljöpåverkan. Här går det aldrig att komma ned till noll eftersom det finns ett regionalt mål som säger att lukt i omgivningen är prioriterat. Således ger delen Samhällets mål två poäng. Inom delen Egen kunskap får luktgaser två poäng då det förvisso är en sanitär olägenhet men inte leder till allvarliga miljöproblem. Från området Resurshushållning kommer två poäng eftersom det var mer utsläpp än förväntat från flisfickan och sodapannan. Kommunicerande synpunkter ger tre poäng eftersom fler än tio klagomål från allmänheten har inkommit under året. Samhällets mål är den långsiktiga delen där det lokala och globala vägs ihop. Regionala mål går före nationella. 2 poäng Lokalt/regional mål finns, 1 poäng Nationellt mål finns, 0 poäng Inget mål finns. Egen kunskap är delen där miljöpåverkan bedöms utifrån känd kunskap, egen forskning och miljöutredningar. 3 poäng Hög miljöpåverkan, 2 poäng Medel, 1 poäng Låg miljöpåverkan, 0 poäng Ingen nu känd miljöpåverkan. Resurshushållning kopplar konsumerade volymer av råvaror, bränslen och avfall mot planerade, dvs hur vi lyckas hushålla med tillgångarna. 3 poäng Mycket mer än förväntat, 2 poäng Mer än förväntat, 1 poäng Något mer än förväntat, 0 poäng Lika som eller mindre än förväntat. Kommunicerande synpunkter berättar om de klagomål som inkommit från omgivningen och kommunikationen med Naturvårdsverket, kommunen, Länsstyrelsen eller kunder. 3 poäng Mer än 10 klagomål/år, 2 poäng 5-9 klagomål/år, 1 poäng 1-4 klagomål/år, 0 poäng Inget klagomål. 20

Kvalitet är frihet från bekymmer

Kvalitet är frihet från bekymmer Kvalitet är frihet från bekymmer www.publicationpapers.sca.com Det är kunden som sätter betyget Produkter med rätt kvalitet, miljöarbete i världsklass, tre välinvesterade och effektiva pappersbruk samt

Läs mer

Att satsa på miljön är att satsa på livet

Att satsa på miljön är att satsa på livet SATSA PÅ MILJÖN! Att satsa på miljön är att satsa på livet JMS Mediasystem satsar stora resurser på sitt miljöarbete. Genom en öppen dialog med samarbetspartners, kunder, allmänhet, leverantörer, miljöorganisationer,

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA SCA FOREST PRODUCTS SCA är världsledande inom FSC-certifierade produkter Kunder och konsumenter har försökt finna en trovärdig strategi för att välja goda produkter

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ Ditt val gör skillnad Det finns flera olika märken. Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Säkerhetsaspekter vid konstruktion och installation. Innehåll:

Säkerhetsaspekter vid konstruktion och installation. Innehåll: Delar av presentation från Metso Fiber Karlstad AB vid fiberlinjeträffen i Skärblacka den 30 maj, 2007: Ny teknik för fiberlinjen Säkerhetsaspekter vid konstruktion och installation Sten Andersson, Göte

Läs mer

Energiarbete i företag

Energiarbete i företag Energiarbete i företag Peter Carlsson 0709 64 92 78 peter.carlsson@hifab.se www.hifab.se Agenda Fördelar med systematiskt och effektivt energiarbete Lag om energikartläggning i stora företag Stegvis införande

Läs mer

ORTVIKENS PAPPERSBRUK

ORTVIKENS PAPPERSBRUK ORTVIKENS PAPPERSBRUK www.publicationpapers.sca.com ORTVIKENS PAPPERSBRUK I en tid som i mångt och mycket domineras av nya kommunikationsmedel fortsätter papperets starka utveckling. Det tryckta mediet

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem GUIDE för uppföljning/revision Uppföljning av integrerade ledningssystem BAKGRUND / SYFTE Många företag arbetar idag med integrerade ledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet. Syftet med denna guide

Läs mer

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1 Drift- och montageinstruktion HC-2, Digital hygrostat HC-2 Ersätter: rev. 140320 All män na data Hygrostat Tek nis ka data m i-292se_14091 7.VP ] MIMA In di ke ring Pro gram me ring Fuktensor In kop pling

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

TRIBONAS UPPFÖRANDEKOD 2015

TRIBONAS UPPFÖRANDEKOD 2015 TRIBONAS UPPFÖRANDEKOD 2015 Vårt ansvar som arbetsgivare och medarbetare Vår företagskultur Tribonas företagskultur präglas av tre kärnvärden: Engagemang - På Tribona lägger vi stor vikt vid att sätta

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1 Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 2 Det finns flera

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

Energieffektivisering i industrin. November 21, 2014 Energi-presentation 1

Energieffektivisering i industrin. November 21, 2014 Energi-presentation 1 Energieffektivisering i industrin November 21, 2014 Energi-presentation 1 Programmet idag Kort presentation av SCA och SCA Forest Products Energiarbetet inom SCA Forest Products Programmet för energieffektivisering

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Det finns flera olika märke Å andra sidan räcker det Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

Miljö www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se

Miljö www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se Miljö Vi verkar för att belastningen på natur och miljö begränsas så långt som möjligt i våra kunduppdrag. Miljöledningssystem Miljöutredning MiljöPolicy Övergripande Miljömål detaljerade Miljömål Handlingsprogram

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Attraktiva arbetsplatser med miljön i fokus. Bengt Håkansson, Coor Service Management

Attraktiva arbetsplatser med miljön i fokus. Bengt Håkansson, Coor Service Management Attraktiva arbetsplatser med miljön i fokus Bengt Håkansson, Coor Service Management Coor Service Management - ledande aktören inom service management i Norden 3 Omsättning 2008 cirka 5 700 MSEK Medarbetare

Läs mer

2013-03-22 1 Group Quality - Environment, Health and Safety

2013-03-22 1 Group Quality - Environment, Health and Safety 2013-03-22 1 Ovakos större tillverkningsenheter Hofors Hällefors Imatra Smedjebacken Boxholm Fakta 2011 Produktionskapacitet 1,3 miljoner ton stål 3. 200 anställda Omsättning 1 121 miljoner E 2013-03-22

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

E.ON Värme. Med spillvärme

E.ON Värme. Med spillvärme E.ON Värme Med spillvärme 2 Spillvärme, överskottsvärme, restvärme, återvunnen energi kärt barn har många namn. Vad det handlar om är att ta tillvara värme som uppstår vid industriella processer och använda

Läs mer

Säkerhet på löpande band

Säkerhet på löpande band Säkerhet på löpande band Tekniska landvinningar och förändrade arbetssätt har sedan länge samverkat för att öka såväl effektivitet som säkerhet inom bergmaterialindustrin. Men där sådant som krossar och

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

KÖLD BÄ RAR LA GET. Syfte

KÖLD BÄ RAR LA GET. Syfte KÖLD BÄ RAR LA GET Syfte Ge nom en ökande an vänd ning av köldbärare inom kyltekniken, så kallade in - direkta kyl sys tem, och spe ci ellt med hän syn tagen till an vän dan de av al ko ho - ler, gly ko

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Energiledningssystem, Industriprojekt Oskarshamn. Verktyg för energianalys.

Energiledningssystem, Industriprojekt Oskarshamn. Verktyg för energianalys. 1 Energiledningssystem, Industriprojekt Oskarshamn. Verktyg för energianalys. Samverkan mellan styrsystem för kvalitet, miljö och energiledningssystem enligt ISO 9 000 och ISO 14 000. 1 Varför Energiledningssystem?

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Vår vardag: Tunga lyft. Trånga utrymmen. Tidspressade aktiviter. 27 March, 2014 Valmet Author / Title

Vår vardag: Tunga lyft. Trånga utrymmen. Tidspressade aktiviter. 27 March, 2014 Valmet Author / Title Vår vardag: Tunga lyft Trånga utrymmen Tidspressade aktiviter 1 27 March, 2014 Valmet Author / Title Huvudentreprenörens roll med underentreprenörer i flera led Johanna Lindén, Director Scandinavia, Valmet

Läs mer

Viktiga erfarenheter från EKAs och Arbetslivsinstitutets projekt Ändrat säkerhetsbeteende

Viktiga erfarenheter från EKAs och Arbetslivsinstitutets projekt Ändrat säkerhetsbeteende Viktiga erfarenheter från EKAs och Arbetslivsinstitutets projekt Ändrat säkerhetsbeteende SSG Säkerhetskonferens 2007 Quality Airport Hotel Arlanda Box 902 195 86 Arlanda Stad peter.kemi@eka.com Nu har

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ

FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ Företag Namn Gunnar Perssons Grävmaskins AB Adress Bergstena Sjölyckan Postnr o postadress 441 92 ALINGSÅS Telefon kontor 0322 63 50 40 Telefax 0322 63 50 40 Miljöansvarig Upplåtaransvar

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö 2012

INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö 2012 INTEROC AKUSTIK histora EMPORIA Malmö 2012 2 INTEROC AKUSTIK historia Akustik Nuvarande ägare till Interoc Akustik AB anställdes mellan 1999-2002 i Hero hus AB som senare namnändrades till Interoc AB.

Läs mer

ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03

ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03 ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03 CIT INDUSTRIELL ENERGI AB Chalmers teknikpark 412 88 Göteborg Susana Municio municio@cit.chalmers.se VERKSAMHETSOMRÅDEN Energieffektivisering Industri Ökad effektivitet

Läs mer

HL Displays miljöarbete. . Vårt arbete hittills och kommande utmaningar

HL Displays miljöarbete. . Vårt arbete hittills och kommande utmaningar HL Displays miljöarbete. Vårt arbete hittills och kommande utmaningar HL Displays miljöarbete Alla våra aktiviteter baseras på HL Displays miljöarbete. Det strategiska perspektivet läggs fast på koncernnivå

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Säkerhetskultur i Skanska Sverige

Säkerhetskultur i Skanska Sverige Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Det här är vad vi gör Vi utvecklar, bygger och underhåller den fysiska miljön för människor att bo, arbeta

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem 2015-16 Här finner du hur vi i Junsele skola och fritidshem arbetar med vår arbetsmiljö. Du har möjlighet att alltid framföra åsikter om hur du tycker att vi

Läs mer

Arbetsmiljöarbete Ringhals - Vattenfall

Arbetsmiljöarbete Ringhals - Vattenfall Arbetsmiljöarbete Ringhals - Vattenfall SIS Stockholm 27 aug 2008 Del 1 Ringhals riskförebyggande arbete Del 2 Vattenfall satsar på arbetsmiljöfrågorna Morgan Börjesson Ansvarig för Kompetenscenter Arbetsmiljö

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

STF SVENSKA TEXTILFILTER AB

STF SVENSKA TEXTILFILTER AB SVENSKTILLVERKAT SEDAN 1972 STF SVENSKA TEXTILFILTER AB VENTILATION RÖKGASRENING VÅT F ILT RERING STOFTAVSKILJNING SERVICE VI TILLVERKAR FILTER Så enkelt skulle vi kunna förklara vad vi gör här på Svenska

Läs mer

INTEROC AKUSTIK historia. INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö. Akustik

INTEROC AKUSTIK historia. INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö. Akustik INTEROC AKUSTIK histora INTEROC AKUSTIK historia Akustik Interoc Akustik AB är ett privatägt bolag sedan december 2011. Kärnverksamheten är akustik men idag så utför bolaget även gipsentreprenader, beklädnadsentreprenader,

Läs mer

Riskanalys. Resultatet av riskbedömningen bör ligga till grund för den fortsatta beslutsprocessen när det gäller verksamhetens arbetsmiljöaspekter.

Riskanalys. Resultatet av riskbedömningen bör ligga till grund för den fortsatta beslutsprocessen när det gäller verksamhetens arbetsmiljöaspekter. FLIK 4 r»si YSTAD (NERGI AD Riskanalys Som arbetsgivare kartlägger och bedömer Ystad Energi AB vilka risker för ohälsa och olycksfall som de planerade arbetsuppgifterna kan medföra. Detta gäller såväl

Läs mer

Malmborgs Miljöpolicy

Malmborgs Miljöpolicy Malmborgs Miljöpolicy 1 Kvalitets- och miljöpolicy Kvalitets- och miljöpolicy ICA Malmborgs vill vara och uppfattas som ansvarsfulla och framåtsträvande i kvalitetsoch miljöarbetet. Vi söker ny kunskap

Läs mer

Miljöpolicy. Vi är ett företag som verkar för en bättre miljö genom att ständigt värdera det vi gör utifrån dess miljöpåverkan.

Miljöpolicy. Vi är ett företag som verkar för en bättre miljö genom att ständigt värdera det vi gör utifrån dess miljöpåverkan. Miljöpolicy Vi är ett företag som verkar för en bättre miljö genom att ständigt värdera det vi gör utifrån dess miljöpåverkan. Vi ska därför Öka kunskapen och höja medvetandet kring miljöfrågor hos alla

Läs mer

RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN

RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN Vägledning för hur man steg för steg kan gå till väga Risker enligt miljöbalken = sådant som kan påverka miljön eller människors hälsa negativt Miljön omfattar enligt miljöbalken

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar PEFC Spårbarhetscertifiering För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar Marknaden för certifierade produkter växer. Allt fler konsumenter vill veta att de varor de köper är tillverkade på

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

P&P AB Företagspresentation. ...ger dig konkurrenskraft

P&P AB Företagspresentation. ...ger dig konkurrenskraft P&P AB Företagspresentation...ger dig konkurrenskraft P & P A B P&P AB är ett tillverkande företag inom pappersbranschen. Produktionen sker idag i en modern maskinpark där vi producerar rullprodukter och

Läs mer