Initiativ Landskrona. Projektbeskrivning. 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet. 8.2 Sammanfattande projektbeskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Initiativ Landskrona. Projektbeskrivning. 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet. 8.2 Sammanfattande projektbeskrivning"

Transkript

1 Initiativ Landskrona Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet INITIATIV LANDSKRONA är ett samlingsprojekt som avser att kombinera flera olika delprojekt för att förstärka verkan av projektmedel och direkt förändra befintliga strukturer i Landskrona. Initiativ Landskrona har sin grund i den omfattande satsning på näringsliv, boende, sysselsättning, trygghet och skola som nu görs i de centrala och östra delarna av staden med stöd från staten för att skapa en hållbar utveckling, både ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Centrum och Öster är Landskronas mittpunkt för handel, kultur och nöjesliv samt privat och offentlig service. Centrum och Öster är även stadens historiska kärna med kulturhistoriskt betydelsefulla byggnader och miljöer. Den rymmer, eller borde rymma, en mängd mötesplatser som är välkomnande och öppna för alla landskronabor och besökare. Idag präglas dock området av etnisk och social segregation. I stadsdelen bor drygt 20 procent av Landskronas invånare varav 42 procent har utländsk bakgrund. Området kännetecknas bland annat av hög arbetslöshet och högt försörjningsstödsberoende och det har blivit allt tydligare att riktade och långsiktiga insatser är nödvändiga om Landskrona i dess helhet ska kunna förändras. Vad som händer i de centrala delarna av Landskrona påverkar kommunen i dess helhet såväl positivt som negativt. Landskrona kommun arbetar i dag målinriktat med ett positivt förändringsarbete för hela kommunen. Arbetet fokuserar bland annat på näringslivsutveckling, inflyttning, byggande och boendemiljö, integration, utbildning, nya och fler arbetstillfällen, trygghet samt vård och omsorg. Ambitionen är att förändringsarbetet i stadsdelen Centrum och Öster ska tillförsäkra att initiativ och aktiviteter utformas på grundval av behoven och förutsättningarna i stadsdelen, och att utformandet sker med de boendes och verkandes direkta inflytande samt i samverkan med förenings och näringsliv från idéstadium till genomförande. INITIATIV LANDSKRONA syftar direkt till att förändra befintliga strukturer genom att kommersiellt utveckla de centrala och östra delarna av Landskrona. Detta ska ske genom att skapa naturliga mötesplatser i form av events i alla tänkbara former, stödja befintliga och presumtiva företagare i området samt skapa flera företag inom den sociala ekonomin. De olika delprojekten inom Initiativ Landskrona avser att samarbeta med andra pågående och planerade projekt i Landskrona och ambitionen är att styrgruppen ska vara densamma för samtliga projekt, nämligen det lokala parterskapet inom ramen för LUA, det lokala utvecklingsavtalet, vilket omfattar de viktigaste aktörerna i Landskrona stad. 8.2 Sammanfattande projektbeskrivning INITIATIV LANDSKRONA syftar direkt till att förändra befintliga strukturer genom att kommersiellt utveckla de centrala och östra delarna av Landskrona. Detta ska ske genom att skapa naturliga mötesplatser i form av events i alla tänkbara former, stödja befintliga och presumtiva företagare i området samt skapa flera företag inom den sociala ekonomin. Samtliga delprojekt i Initiativ Landskrona

2 ska ledas av en gemensam styrgrupp för alla projekten. Detta innebär att de olika delprojekten kommer att vara mycket involverade i varandra och transparenta för de olika aktörerna. KONCEPT: INITIATIV LANDSKRONA avser 3 delprojekt: Delprojekt 1: MÖTESPLATS LANDSKRONA 2013 I Mötesplats Landskrona 2013 ska vi skapa en samordningsorganisation för events. För att events, stora som små, ska få största möjliga genomslag krävs samordning och översikt. Se Bilaga x: Mötesplats Landskrona 2013 Delprojekt 2: SOCIALT FÖRETAG I detta delprojekt ska ett pilotföretag byggas upp som kan fungera som en modell eller förebild för andra kommande sociala företag i området. Vi har valt att inrikta oss mot fastighetssektorn eftersom man med små medel kan åstakomma betydande förändringar och det finns mycket att vinna på att skapa en bättre boendemiljö och trivsel i området. Se Bilaga x: Social ekonomi inom boendemiljö Delprojekt 3: MENTORSKAP OCH RÅDGIVNING Detta delprojekt syftar till att skapa en resurs som kan arbeta stödjande och rådgivande till, i första hand, befintliga företagare i de centrala delarna av Landskrona, med tonvikt på företagare med invandrarbakgrund. Se Bilaga x: Mentorskap och rådgivning 8.3 Syfte med projektet Syftet med projekt Initiativ Landskrona är att genom koordination av ovanstående tre projekt genomföra en samlad aktiv insats för att på olika sätt bidra till kommersiell utveckling, och därmed också förbättring av omständigheterna, i centrala Landskrona och i förlängningen hela staden. 8.4 Projektets mål Målet för projekt Initiativ Landskrona är att bidra till kommersiell utveckling i olika former i det strategiskt viktiga området mellan Teaterparken och Dammhagsparken i Landskrona. Initiativ Landskrona ska utmynna i: En kommersiell utvecklingsplan för de centrala stadsdelarna En struktur (samordning) för att skapa mötesplatser genom events (som i sin tur genererar flera events) som bl a knyter an till Folkuniversitetets två kommande ESF ansökningar inom PO2 Genomförande för Eventutbildning och Internationell trädgård Ett pilotprojekt inom socialt företagande som kan vara vägvisande (det första i raden) för flera företag inom den sociala ekonomin ett företag inom fastighetsskötsel som knyter an till miljö, boende, trivsel och trygghet med koppling till ansökan till Boverket om tryggare miljö för speciellt kvinnor

3 En service till invånarna som bygger på ett reellt behov av mentorskap och rådgivning till befintlig företagare samt vägledning för nya och presumtiva företagare i Centrum och Öster 8.5 Projektets målgrupp Projekt Initiativ Landskrona har både en primär och en sekundär målgrupp. Här har uppdelningen gjorts per delprojekt. Delprojekt 1: MÖTESPLATS LANDSKRONA 2013 Primär målgrupp Centrum & Österlyftet, Landskrona stad Fritids och kulturförvaltningen, Landskrona stad Teknik och stadsbyggnadsförvatltningen/ Servicekontoret, Landskrona stad Företagarna Utvecklingsstiftelsen Invest in Landskrona Landskrona Plus KY utbildningen Eventkoordinator Kulturlaboratoriet Föreningslivet i Landskrona Sekundär målgrupp Invånarna i Landskrona Företagarna Fastighetsägare Arbetslösa Delprojekt 2: SOCIALT FÖRETAG INOM FASTIGHETSSKÖTSEL (pilotföretag) Primär målgrupp Arbetsförmedlingen (deltagare), Centrum & Österlyftet, Landskrona stad Föreningen SELMA Lokal kvinnoförening med särskilt fokus på kvinnligt företagande Fastighetsägare med särskilt fokus på privata fastighetsägare i de centrala och östra delarna av Landskrona Teknik och stadsbyggnadsförvatltningen/ Servicekontoret, Landskrona stad Arbetsmarknadsenheten, Landskrona stad Vuxenförvaltningen, Landskrona stad Utvecklingsstiftelsen IFS Företagarna Företagarnätverk som Rotary och Lions Sekundär målgrupp Invånarna i Landskrona Presumtiva företagare Arbetslösa

4 Delprojekt 3: MENTORSKAP OCH RÅDGIVNING Primär målgrupp Företagare etablerade, nystartade och presumtiva med särskilt fokus på företagare med annat ursprung än svenskt Landskrona Plus Citysamverkan Föreningen SELMA Lokal kvinnoförening med särskilt fokus på kvinnligt företagande Centrumutveckling AB Centrum & Österlyftet,Landskrona stad IFS Företagarna Företagarnätverk som Rotary och Lions Sekundär målgrupp Invånarna i Landskrona Presumtiva företagare Arbetslösa 8.6 Projektorganisation Landskrona kommuns organisation för Centrum & Österlyftet utgör, tillsammans med kommunens strategikontor, den operativa basen för Initiativ Landskrona. Projektsamordnaren för Centrum & Österlyftet är övergripande ansvarig och projektsekreterarna är delaktiga i genomförandet. Administrativt stöd erhålls från kommunens strategi respektive stadskontor. Representanter från nätverket som beskrivs under 8.5. Projektets målgrupp, kommer att ingå i styr ochdelprojektgrupperna. Samtliga delprojekt i Initiativ Landskrona leds av en övergripande styrgrupp som utgörs av det lokala parterskapet inom ramen för LUA, det lokala utvecklingsavtalet, vilket omfattar de viktigaste aktörerna i Landskrona stad: Kommunstyrelsen Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Skatteverket Nyföretagarcentrum Företagarna Vuxenförvaltningen Gymnasieförbundet Varje delprojekt har en egen underordnad projektorganisation med projektledare och projektassisstenter. Det ekonomiska ansvaret för samtliga delprojekt kommer dock att ligga under projektsamordnaren på Centrum & Österlyftet.

5 8.7 Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Den förstudie till Initiativ Landskrona som genomförts har på många sätt bekräftat de intressen och initiativ som redan finns bland aktörer i Landskrona. Vi ville utveckla fyra olika delprojekt varav tre har mognat fram som konkreta projektidéer: Delprojekt 1: MÖTESPLATS LANDSKRONA 2013 Delprojekt 2: SOCIALT FÖRETAG (pilotföretag inom fastighetsskötsel) Delprojekt 3: MENTORSKAP OCH RÅDGIVNING Det fjärde projektet, SALUHALL/BASAR, har ändrat inriktning till att bli en övergripande förutsättning för de andra, nämligen att skapa en plan som kan bidra till den kommersiella utvecklingen i olika former i det strategiskt viktiga området mellan Teaterparken och Dammhagsparken i Landskrona. Verksamheten i projektet kommer att övergripande samordnas från Centrum & Österkontoret. Detta innebär att de olika delprojekten kommer att vara mycket involverade i varandra och transparenta för de olika aktörerna. Samtliga tre delprojekt kommer att ha en liknande struktur vilken kommer att redovisas i en gemensam aktivitetsplan. Projektet ska arbeta på flera plan men verkan och nyttan ska vara särksilt tydlig i kärnan i de centrala och östliga delarna av Landskrona stad. God kommunikation och ett strukturerat informationsflöde ska tillförsäkra en kontinuerlig återkoppling i projektet och att aktörerna alltid har möjlighet till avgörande inflytande över såväl process som slutresultat. 8.8 Projektavgränsning För att leda, koordinera och utveckla insatser i stadsdelen Centrum och Öster, inom ramen för det lokala utvecklingsavtalet med staten, har Landskrona kommun etablerat Centrum & Österlyftet med ett projektkontor centralt placerat i området. Centrum & Österlyftet är en projektledningsorganisation inom kommunen som har till huvuduppgift att arbeta med aktiviteter som är riktade mot de centrala delarna av Landskrona. Arbetet med projekt Initiativ Landskrona kommer att utgöra en egen, separat del av den ordinarie verksamheten. 8.9 Koppling till det regionala näringslivet I samtliga delprojekt och de verksamheter som de resulterar i kommer relevanta branschföreträdare från lokalt och regionalt näringsliv samt företagarorganisationer och nätverk att vara delaktiga och centrala samarbetspartners.

6 8.10 Koppling till andra projekt/insatser LaTurista II, ESF PO2 Genomförande, Jan Nilson, Centrum Öster, Landskrona stad ENTRENY, en del av regeringens satstning på Nystartskontor, som utvecklas med stöd av Nutek, Jan Nilson, Centrum Öster, Landskrona stad Boverket ansökan om projekt för kvinnors trygghet i centrum, Trygghet från park till park, Jan Nilson, Centrum Öster, Landskrona stad, Teknik och stadsbyggnadsförvaltningen, AB Landskronahem Landskrona Event ESF PO:2 Genomförande, Annette Nilsson, Folkuniversitet, Nordvästra Skåne Internationell trädgård, ESF PO:2 Genomförande, Annette Nilsson, Folkuniversitetet, Nordvästra Skåne Publikt entreprenörskap, Regionalfondsansökan, Ronny Hallberg, Folkuniversitetet, Nordvästra Skåne KILA Kompetensutveckling I Landskrona ESF Sydsverige förprojekt PO1 Invest in Landskrona. Ett initiativ för att möta näringslivet Landskronas behov av kompetensutveckling 8.11 Resultatspridning Inom Initiativ Landskrona kommer varje delprojekt att kontinuerligt dokumentera de aktiviteter som genomförs. Genom väl utvecklad kommunikation mellan de inblandade säkerställs en god kontakt och spridning av information. En öppen dialog garanterar fortlöpande återkoppling till nätverket inom Initiativ Landskrona. Därmed tillförsäkras att slutsatserna får omedelbar inverkan på arbetet Uppföljning/Utvärdering/Följeforskning En övergripande processutvärdering av hela samlingsprojektet INITIATIV LANDSKRONA kommer att göras vilket säkerställer en systematisk och övergripande dokumentation i projektet, där de olika delprojekten utgör separata delar i en helhet. Utvärderingen kommer att resultera i en slutrapport som kommer att ligga till grund för vidare utveckling av projektidéerna efter projekttidens slut. Enklare broschyrer kommer att tas fram för att presentera de olika delprojekten närmare för en större allmänhet. INITIATIV LANDSKRONA och dess delprojekt kommer också att dokumenteras på Centrum & Österlyftets hemsida samt på Landskrona kommuns hemsida:

7 Delprojekt 1: Mötesplats Landskrona 2013 Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Landskrona kommun har seriösa ambitioner att få igång näringslivsaktiviteter i stadsdelen Centrum och Öster, som på sikt ska leda till utveckling av staden som helhet. En viktig del i detta arbete är alla de evenemang och upplevelseinriktade projekt som initieras och genomförs. Det handlar om rena upplevelseevenemang som exempelvis Landskronakarnevalen och Trädgårdsgillet, eller affärsevenemang som Handelns dag och Landskronaföretagens pyttluncher, eller sportevenemang som SM i simning och Landskrona idrottsgala. Därtill mängder av händelser som ofta sker utan större uppmärksamhet i media, exempelvis Café kråkbänken, Loppmarknad på Skolallén eller trubaduren på den lokala puben. Nyligen har organisationen för Landskronas 600-årsjubileum (som äger rum år 2013) börjat ta form. Tidigare förvaltningschef för Kultur & Fritid, Christin Nielsen, har fått i uppdrag att vara ansvarig för arbetet med jubileet, samtidigt som LandskronaPlus VD, Thorsten Karlén, tagit fram en strategi för 600-årsfirandet. Jubileet och alla övriga evenemang som genomförs i kommunen bidrar i allra högsta grad till att bygga Landskrona som ett positivt varumärke, och flera av dem lockar dessutom turister och påverkar därmed kommunens ekonomi. Det finns många studier av ekonomiska effekter från såväl stora som små evenemang som visar just detta. Vad gäller direkta effekter av vad besökarna spenderar är det exempelvis väl klarlagt, enligt en studie vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet ( Rapport om svensk och internationell forskning avseende evenemangsturism m.m. ) att alla evenemang tillför regionen ett ekonomiskt inflöde per besökare, som i genomsnitt varierar mellan 400 kronor och kronor. Enligt samma undersökning, påverkas de direkta ekonomiska effekterna av följande faktorer: hur stor andel av besökarna som kommer från andra regioner hur länge de stannar i regionen hur mycket de spenderar per dag Studien visar vidare att affärsevenemang har en jämförelsevis stor ekonomisk effekt på regionen och att evenemang som pågår mer än en dag har betydligt större ekonomiska effekter än enstaka matcher eller konserter. Det pågår alltså många upplevelseinriktade projekt och aktiviteter i kommunen, som är viktiga för såväl kommunens image som för ekonomin. Det gäller offentliga arrangemang och föreningsinitiativ, men också rena privata insatser, av ideell eller kommersiell karaktär. Många entusiaster kämpar emellertid i uppförsbacke. Det saknas en samordning av de insatser som sker och dessutom en tydlig strategi från kommunalt håll. Detta innebär ett resursslöseri, samt ett hinder för externa arrangörer. Ofta möter arrangörer kommunen i rollen som avtalspart, myndighetsutövare och servicegivare. Dock upplevs inte sällan kommunens bemötande som onödigt byråkratiskt. Istället för en central handläggning av ärendet, som vore idealet, skickas arrangören nämligen ofta runt till kommunens olika förvaltningar. Ovana arrangörer riskerar att tappa ork och lust.

8 I Landskrona finns inte någon evenemangskalender som samlar de olika evenemang som sker i kommunen. Det finns istället flera stycken, minst två som kommunen står bakom, men ingen av dessa kommer i närheten av att vara komplett. Detta är ett problem för den potentielle evenemangsbesökaren, som måste gå till flera olika källor för att kunna ta beslut om vilket evenemang som ska besökas. Landskrona stad behöver alltså bestämma sig för att samordna de insatser som sker i kommunen och därmed arbeta mer effektivt och inte minst visa att just upplevelser och evenemang tas på allvar. Kommunen kan således bli en god förebild och dessutom vara en vägvisare för eldsjälar och entreprenörer i arbetet att möta de krav som det nya samhället, kalla det Tjänstesamhället eller Upplevelsesamhället, kommer att ställa. Även om evenemang har stora positiva ekonomiska effekter, kan ibland negativa effekter vad avser miljöpåverkan uppvisas. En samordning av evenemangsärenden, samt en kraftfull gedigen insats för att miljöanpassa stadens evenemang, är av stor betydelse för stadens framtid. Detta har den grupp som arbetar med 600-årsfirandet insett, och har således startat en process för att undersöka möjligheten att miljödiplomera evenemanget, efter de krav som stiftelsen Håll Sverige Rent ställer. 8.2 Sammanfattande projektbeskrivning Projektet följer denna arbetsprocess: 1. Formulera en överenskommelse och insikt kring att upplevelser och evenemang är samhällsnyttiga, med utgångspunkt i egen omvärldsbevakning, samt svensk och internationell forskning. Ta ställning till hur satsningen på upplevelser och evenemang ska utformas. 2. Formulera en upplevelsestrategi för kommunen, inklusive evenemangspolicy och evenemangspyramid. Aktiviteter: Övergripande upplevelseinventering vad finns det för unika upplevelsevärden lokalt och regionalt i dag och i morgon? Vilka typer av evenemang vill vi ha i kommunen? Enkäter och intervjuer. Arbeta fram en evenemangspyramid. Ex: Megaevenemang av internationell betydelse Stort evenemang av nationell betydelse Stort evenemang av regional betydelse Mindre evenemang av regional betydelse Mindre evenemang av lokal betydelse

9 Ta hänsyn till evenemangens miljöaspekter. Samarbeta med stiftelsen Håll Sverige Rent, för att undersöka möjligheten att miljödiplomera stadens framtida evenemang. Identifiera ytterligare eldsjälar och entreprenörer Utveckla upplevelsekonceptet i kombination med stadens varumärke Förankra upplevelsestrategin 3. Skapa en organisation, inklusive en central resurs som hanterar evenemangsfrågor i kommunen. Denna resurs ska vara särskilt ansvarig för att utveckla kommunens evenemangspyramid, hålla den levande, göra den känd för kommuninvånarna, samt verka för att kommunen erhåller evenemang som ligger i linje med strategin. Denna resurs ska möta arrangören som avtalspart, myndighetsutövare och servicegivare och få en snabb, enkel och rättssäker handläggning. Resursen ska vara i besittning av en särskild kompetens när det gäller evenemangs miljöpåverkan, och hur denna påverkan kan minimeras. Denna resurs ska inte, i första hand, vara arrangör av kommunala evenemang, utan istället erbjuda specialistkompetens och kunna guida arrangören vidare ifall inte kompetensen finns inom kommunen. 4. Samordna resurser för att etablera en gemensam upplevelsekalender, som samlar de olika evenemang som sker i kommunen. Aktiviteter: Övergripande inventering av evenemangskalendrar vad finns det för olika evenemangskalendrar i kommunen idag? Vilka krav kan vi ställa på en komplett upplevelsekalender? Ta beslut om en gemensam upplevelsekalender, samt formulera en strategi och rutiner för att hålla denna kalender uppdaterad 5. Ta fram en plan för skapande av medial goodwill Inventering: Vilka resurser, inom kommunen (ekonomiska och personella), är avsatta för att arbeta med medial goodwill? Vilka policys/strategier finns? Framtagande av förslag: Hur kan dessa resurser samverka för att nå bättre resultat? Samverkan med stadens kommunikationschef 6. Parallella processer: Bevaka konkurrenterna Arbeta med PR Samarbeta över traditionella gränser internt och externt Arbeta fram system för väl fungerande omvärldsbevakning. Arbeta långsiktigt

10 Miljöaspekterna i projektet: En stads evenemang har en direkt påverkan på miljön i flera avseenden, exempelvis när det gäller avfallshantering, transporter, miljöanpassat boende och mat, kravställning i upphandling, mm. Genom att inleda ett samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent, som erbjuder en miljödiplomering av evenemang, kan kommunens evenemang miljöanpassas, och således innebära en mer effektiv användning av energi, naturresurser, vatten etc. Dessutom kommer ett strukturerat arbete med miljöanpassning att innebära minskade utsläpp av koldioxid, och utsläpp av andra giftiga gaser och ämnen. Ett aktiv miljöarbete i Landskrona har därtill en direkt påverkan på 3 st Natura områden: Lundåkrabukten, Rustningshamn och Ven 8.3 Syfte med projektet Syftet med projektet Mötesplats Landskrona 2013 är att skapa en övergripande organisation som samordnar de aktiviteter och evenemang som sker i Landskronas centrum och östra delar. Därtill initiera en process som innebär framtagande av en upplevelsestrategi för kommunen, inklusive evenemangspolicy. 8.4 Projektets mål Projektets huvudmål är att skapa gynnsammare förutsättningar för fler och bättre upplevelseinriktade projekt i Landskrona, samt uppmuntra till medverkan och engagemang vad gäller såväl offentliga initiativ som initiativ från föreningar, allmänhet och näringsliv. Aktiviteterna ska fungera som en demokratiprocess där fler känner sig delaktiga. Mätbara mål att formulera en upplevelsestrategi för kommunen, inklusive evenemangspolicy och evenemangspyramid att inrätta en resurs inom kommunen som hanterar evenemangsfrågor - Arrangörer möter ofta kommunen i rollen som avtalspart, myndighetsutövare och servicegivare och bör få snabb, enkel och rättssäker handläggning att besluta om en gemensam evenemangskalender, samt formulera en strategi och rutiner för att hålla denna kalender uppdaterad - En evenemangskalender som samlar de kommunens olika evenemang på ett och samma ställe underlättar för den potentiella evenemangsbesökaren att ta fram en plan för skapande av medial goodwill - I praktiken är det ingen ort som äger sin egen mediebild. Den skapas av dem som har andra prioriteringar. Men med tålmodigt och långsiktigt arbete går mediebilden ändå att påverka. En plan för detta ska naturligtvis ingå i strategin att ha inlett ett samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent för att undersöka möjligheten att miljödiplomera stadens framtida evenemang - Allt fler aktörer ställer krav på ett medvetet miljöarbete kring evenemang. Givetvis ska även en Landskrona stad ta ansvar inom detta område

11 Långsiktiga effekter: att skapa ökad omsättning för näringslivet - Evenemangsbesökare spenderar pengar när de besöker evenemangen att skapa fler arbetstillfällen inom upplevelsesektorn - En satsning på evenemang innebär ett ökat behov av arbetskraft att kommunens attraktionskraft ökar och således skapas bättre förutsättningar för att locka nya invånare och företag till kommunen - En självklar målsättning med ökade skatteintäkter och ökad tillväxt som följd att bidra till att invånare och företag trivs i staden, att de stannar kvar - Genom att underlätta för vidareutveckling av positiva miljöer och stämningar som ger livskvalitet, kan kommunens invånare känna stolthet och tala gott om kommunen att minska belastningen på miljön, genom aktivt arbete med miljöfrågor när det gäller stadens olika evenemang - Genom en genomtänkt plan för miljöarbetet, kan den negativa påverkan på miljön reduceras i flera avseenden (ex. avfallshantering, transporter, kravställning i upphandling, mm). Ett aktiv miljöarbete har dessutom en direkt påverkan på 3 st Natura 2000-områden: Lundåkrabukten, Rustningshamn och Ven 8.5 Projektets målgrupp Under projektet utgörs målgruppen av de aktörer som på olika sätt är verksamma inom upplevelsesektorn i regionen, med fokus på evenemang. Nätverken, som utvecklats under förstudieprocessen, ska etableras till en stabil och hållbar konstellation under projektet, och således arbeta gemensamt mot de fastställda målen. Intressentmatris: M akt H Ö LÅGT Nivå av intresse HÖGT

12 LÅG Minimal ansträngning Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadsenheten Håll tillfredställda Näringslivet Kommunanställda De boende och de som har sin utkomst i stadsdelen Centrum & Öster Håll informerade Ansvarigt kommunalråd Politiska partier Landskrona Plus Turistbyrån Fritid & Kultur Landskrona Citysamverkan Centrumutveckling Invest in Landskrona Miljöförvaltningen Nyckelintressenter Museet Biblioteket Konsthallen Företag inom upplevelsenäringen Eventkoordinatorutbildningen på TechFuturum Stadens krogar Karnevalsbolaget Studieförbunden LISA Föreningslivet Kulturskolan Unga Röster Ungdomshuset Nova Plantan Eldsjälar

13 8.6 Projektorganisation Samtliga delprojekt i Initiativ Landskrona leds av en övergripande styrgrupp som utgörs av det lokala parterskapet inom ramen för LUA, det lokala utvecklingsavtalet, vilket omfattar de viktigaste aktörerna i Landskrona stad. Varje delprojekt har en egen underordnad projektorganisation med projektledare och projektassisstenter. Det ekonomiska ansvaret för samtliga delprojekt kommer dock att ligga under projektsamordnaren på Centrum & Österlyftet. I detta delprojekt kommer styrgruppen att kompletteras med representanter för KY-utbildningen (Eventkoordinator), Landskrona 2013, Företagarna, Folkuniversitetet m fl. En projektgrupp bestående av Dennis Westerberg, Westerberg Konsult, Mats Persson, P&P AB, Olle Anderberg, Centrumutveckling AB, Torsten Carlén, Landskrona Plus AB, Jan Nilson, Landskrona kommun, Charlotte Vahtera, kommunikationschef, Landskrona stad m fl kommer att bildas. En referensgrupp med representanter från olika föreningar, företag och organisationer som på olika sätt är verksamma inom upplevelsesektorn i regionen, med fokus på evenemang som beskrivs under 8.5 Projektets målgrupp ska också tillsättas. Därtill kommer olika arbetsgrupper i organisationen för Landskrona 2013 som kan vara intresserade av arbetet i projekt Mötesplats Landskrona Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Mötesplats Landskrona 2013 tar utgångspunkt i det arbete som påbörjats inom organisationen kring firandet av Landskronas 600-årsjubileum, år 2013, och drar nytta av de nätverk som identifierats och etablerats. Även det kontaktnät som skapats under själva förstudien, i samarbete med i huvudsak de intressenter som beskrivs under 8.5 Projektets målgrupp, kommer att utnyttjas. Den kompetens som byggts upp kring Landskrona stads Eventutbildning (en s.k. kvalificerad yrkesutbildning) blir dessutom särskilt viktig att ta tillvara. Genom en kombination av seminarium/workshops, enkätundersökningar, intervjuer samt projektutveckling, bevaras och utvecklas delaktighet och engagemang. På samma sätt kommer en strukturerad och fortlöpande återkoppling till projektets olika intressenter, bidra till ett växande intresse och således innebära ett reellt inflytande för alla aktörer, över själva processen och dess slutresultat. 8.8 Projektavgränsning Projektet kommer att ha en klart avgränsad projektledning och ekonomiskt skiljas från övrig verksamhet i form av separat bokföring. 8.9 Koppling till det regionala näringslivet Relevanta branschföreträdare från lokalt och regionalt näringsliv kommer att vara delaktiga i projektet, som centrala samarbetspartners. Den kompetens och erfarenhet som Landskrona Plus, kommunens destinationsbolag, byggt upp i rollen som kontaktpunkt för det regionala näringslivet, kommer särskilt att tillvaratas. Utveckling av just evenemang och upplevelser tillhör de prioriterade frågorna i LandskronaPlus verksamhet och är en naturlig utvecklingsfråga tillsammans med näringslivet.

14 8.10 Koppling till andra projekt/insatser Ett flertal projekt som bedrivits eller bedrivs inom kommunen har beröringspunkter med detta projekt och i inledningsfasen kommer projektledningen att samla dessa för en gemensam genomgång av vilka frågor som kan tas med i arbetet för Mötesplats Landskrona Landskrona 600-årsjubileum, kontaktperson: Thorsten Karlén, VD, LandskronaPlus Utbildningen Eventkoordinator, KY, kontaktperson: Dennis Westerberg, utbildningsledare. TechFuturum Servicecollege, kontaktperson: Tomas Johanson, utbildningsdirektör, Landskrona Kävlinge Svalövs Gymnasieförbund Landskrona Event ESF Sydsverige Område 2: Ökat arbetskraftsutbud Förprojektering, kontaktperson: Annette Nilsson, projektledare, Folkuniversitetet Publikt entreprenörskap Regionalfondsansökan, kontaktperson: Ronny Hallberg, Folkuniversitetet 8.11 Resultatspridning Projektet och dess aktiviteter kommer att dokumenteras kontinuerligt. Spridning av information säkerställs genom att projektledningen, tillsammans med aktuella intressenter och kommunens kommunikationschef, under projektets första del, upprättar en spridningsplan med inriktning på kontinuerlig informationsöverföring. Via denna strukturerade och fortlöpande återkoppling till projektets olika intressenter, får resultat och slutsatser direkt inverkan på arbetet Uppföljning/Utvärdering/Följeforskning Under projektet kommer de aktiviteter som genomförs att kontinuerligt dokumenteras (protokoll från möten, seminarier och workshops, sammanställningar av enkätresultat, mediebevakning mm). Denna dokumentation kommer att utgöra underlag för uppföljning av förändringar, resultat och effekter i projektarbetet. Projektets mål kommer att följas upp och kontrolleras, med fokus på: att det formulerats en upplevelsestrategi för kommunen, inklusive evenemangspolicy och evenemangspyramid att det inrättats en resurs inom kommunen som hanterar evenemangsfrågor

15 att det beslutats om en gemensam evenemangskalender, samt formulera en strategi och rutiner för att hålla denna kalender uppdaterad att det tagits fram en plan för skapande av medial goodwill att det inletts ett samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent för att undersöka möjligheten att miljödiplomera stadens framtida evenemang Enklare broschyrer, som presenterar resultaten av de mål som anges ovan, kommer att tas fram och spridas till det regionala näringslivet och till allmänheten. En slutrapport av de resultat som projektet utmynnat i, kommer att ligga till grund för ytterligare utveckling av projektets mål och dess långsiktiga effekter. Projektet kommer vidare att dokumenteras på Centrum & Österlyftets hemsida, samt på Landskrona stads hemsida,

16 9. Aktivitetsplan Aktivitet Startdatum Slutdatum Inledningsseminarium: Augusti 2009 Augusti 2009 SYFTE: Samlande och formerande av nätverk. Etablering av projektorganisation. Fastställande av tidsramar, rutiner, riskanalys etc. WORKSHOP: Formulering av en överenskommelse och insikt kring att upplevelser och evenemang är samhällsnyttiga. DELTAGARE: Företrädare för målgrupper, som presenteras under 8.5 Projektets målgrupp Kartläggning 1 Oktober 2009 December 2010 Övergripande upplevelseinventering med utgångspunkt från 600-årsfirandets strategi och Initiativ Landskronas dokumentation - vad finns det för unika upplevelsevärden lokalt och regionalt i dag och i morgon? Studiebesök 1 Oktober 2009 Oktober 2009 Studiebesök hos Göteborg & Company, som är ett exempel på en god förebild, när det gäller en stads satsning på events SYFTE: Att få inspiration och lära av lyckade projekt inom eventområdet DELTAGARE: projektgrupp, styrgrupp samt företrädare för målgruppen Temaseminarium 1 Februari 2010 Februari 2010 SYFTE: Formulering av en upplevelsestrategi för kommunen, inklusive evenemangspolicy och evenemangspyramid WORKSHOP: Organisation för att skapa nya mötesplatser Miljöarbete DELTAGARE: projektgrupp och styrgrupp samt företrädare för målgruppen (sammanställning av gruppernas samlade erfarenhet och omvärldsbevakning) Kartläggning 2 SYFTE: Att få fram vilka typer av evenemang vi (allmänheten) vill ha i kommunen? Undersökning i form av enkäter och intervjuer. Kartläggningen ska ge underlag för att ta fram en evenemangspyramid (prototyppresentation, förankring, beslut) Mars 2010 Juni 2010 Studiebesök 2 Maj 2010 Maj 2010 Studiebesök hos Helsingborgs Stads evenemangsavdelning, som är ett exempel på en god förebild, när det gäller en stads organisation kring events SYFTE: Att få inspiration och lära av lyckade projekt inom eventområdet

17 DELTAGARE: projektgrupp, styrgrupp samt företrädare för målgruppen Temaseminarium 2 Oktober 2010 SYFTE: Ta beslut om upplevelsestrategi, samt formulera rutiner för att hålla denna uppdaterad WORKSHOP: Hur kan vi utveckla upplevelsekonceptet i kombination med stadens varumärke. Genomförda kartläggningar presenteras och ligger till grund för gruppdiskussioner DELTAGARE: projektgrupp och styrgrupp samt företrädare för målgruppen (sammanställning av gruppernas samlade erfarenhet och omvärldsbevakning) Kartläggning 3 Februari 2011 April 2011 SYFTE: Kartlägga utbildnings- och kompetensbehov för evenemangsarbete. Vilkla utbildningsvägar finns? Lokalt, regionalt och nationellt? Studiebesök 3 April 2011 Studiebesök på Die Europäische Medien- Und Event-Akademie i Baden-Baden, en evenemangsskola, som är ett exempel mycket högklassig utbildning inom eventområdet. SYFTE: Att få inspiration till egna utbildningar som är anpassade till våra lokala/regionala förhållanden. DELTAGARE: projektgrupp, styrgrupp samt företrädare för målgruppen Temaseminarium 3 Oktober 2011 SYFTE: Formulering av en utbildningsplan för evenemangsarbete. WORKSHOP: Vilket kompetensbehov finns för den som ska arbeta med evenemang? Genomförda kartläggningar presenteras och ligger till grund för gruppdiskussioner DELTAGARE: projektgrupp och styrgrupp samt företrädare för målgruppen (sammanställning av gruppernas samlade erfarenhet och omvärldsbevakning) Kartläggning 4 Oktober 2011 December 2011 SYFTE: a)att få fram erfarenhet, kompetens och värderingar hos företrädare inom offentlig sektor som arbetar med events inom sitt verksamhetsområde. Undersökning via enkäter och intervjuer. b) Övergripande inventering av evenemangskalendrar vad finns det för olika evenemangskalendrar i kommunen idag?

18 Temaseminarium 4 SYFTE: Samordna resurser för att etablera en gemensam upplevelsekalender, som samlar de olika evenemang som sker i kommunen. Ta beslut om en gemensam upplevelsekalender, samt formulera en strategi och rutiner för att hålla denna kalender uppdaterad WORKSHOP: Vilka krav kan vi ställa på en komplett upplevelsekalender? DELTAGARE: projektgrupp och styrgrupp samt företrädare för målgruppen (sammanställning av gruppernas samlade erfarenhet och omvärldsbevakning) Februari 2012 Informationsspridning om verksamhet och resultat Framtagande av enklare broschyrer (kravspec., upphandling, beställning, spridning etc). Utarbetande av informationsmaterial i de olika delprojekten sker kontinuerligt. Broschyrer och informationsmaterial presenteras vid tematräffar och via kommunikation i nätverket Löpande projektarbete Inled samarbeta med stiftelsen Håll Sverige Rent, för att undersöka möjligheten att miljödiplomera stadens framtida evenemang Samarbeta över traditionella gränser internt och externt, konkurrentbevakning, arbeta fram system för väl fungerande omvärldsbevakning löpande förankringsarbete och återkoppling utveckla upplevelsekonceptet i kombination med stadens varumärke, i samarbete med stadens kommunikationschef (planeringsmöte, brainstorming, arbetsmöte, formulering av resultat/slutsats) ta fram en plan för skapande av medial goodwill ( i samarbete med stadens kommunikationschef). Inventering: Vilka resurser, inom kommunen (ekonomiska och personella), är avsatta för att arbe ta med medial goodwill? Vilka policys/strategier finns? Framtagande av förslag/plan: Hur kan dessa resurser samverka för att nå bättre resultat? Avslutningsseminarium Maj 2012 SYFTE: Presentation av projektrapport (resultat & slutsatser) Fastställande av former för fortsatt arbete i nätverket. Övergång från projektorganisation till ordinarie organisation Presentation av utvärdering och projekthistorik

19 DELTAGARE: företrädare för målgrupper, som presenteras under 8.5 Projektets målgrupp Utvärdering och slutredovisning av projektarbetet samt slutrapport September 2009 Juni 2012 En extern utvärderar ska följa projektet från ett tidigt stadie i projektarbetet för att garantera återkoppling till projektet.

20 Delprojekt 2: Socialt företag inom fastighetsskötsel Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Landskronas centrala delar utmärks av etnisk och social segregation och över 40 procent av dem som bor i stadsdelen har utländsk bakgrund. Området karaktäriseras också av att det finns många olika hyresvärdar som var för sig äger ett litet fastighetsbestånd. Det finns tendenser till förslumning och det är oerhört svårt att ta ett samlat grepp om upprustning då det finns så många aktörer inblandade. De boende i området uttrycker ofta sin oro över att området känns otryggt och nedgånget. Samtidigt finns det i området en stor andel bidragstagare som står mycket långt från arbetsmarknaden. Vår idé är att skapa ett socialt företag som erbjuder tjänster inom fastighetsskötsel. Detta företag ska kunna ge sysselsättning till några av dem som bor i området samtidigt som det erbjuder olika tjänster till fastighetsägarna i området. Mycket skulle vara vunnet om man kunde dels minska andelen bidragstagare och dels göra något för närmiljön. Exempel på små insatser som kunde ha stor effekt på boendemiljön är t ex klottersanering, rabattskötsel, frekventare trappstädning, återvinning av olika slag, tillsyn av miljön på innergårdarna, plantering och skötsel av växter både ute och inne i trappgångarna, enklare snickeriarbeten, reparationer och underhåll osv. Allt det som uppräknats här är exempel på små insatser som skulle kunna göras men som inte blir gjorda fullt ut, förmodligen av kostnadsskäl. Vi tror att om man kan öka trivseln i Landskronas centrala delar med små medel kan det vara värt att arbeta för. En bättre trivsel leder till att man själv tar ansvar för sin närmiljö. En upprustning skapar större tillfredsställelse hos de boende och kan bidra till långtgående effekter för området. För att kunna förbereda för och så småningom starta upp det sociala företaget vill vi ansöka om medel från Regionalfonden. 8.2 Sammanfattande projektbeskrivning Vi vill bygga upp ett socialt företag med fokus på fastighetsskötsel och boendemiljö. Företagets tjänster ska köpas av framförallt de privata fastighetsägarna i de centrala och östra delarna av Landskrona. Företagets tjänster ska utgöra ett komplement till de befintliga företagens utbud. Ett antal personer som står långt från arbetsmarknaden ska beredas sysselsättning i det sociala företaget. Företagets tjänster ska utgöras av insatser som kan ha stor effekt på boendemiljön som t ex klottersanering, rabattskötsel, frekventare trappstädning, återvinning av olika slag, tillsyn av miljön på innergårdarna, plantering och

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

VÄXJÖ Evenemangs- och mötesstrategi 2014

VÄXJÖ Evenemangs- och mötesstrategi 2014 VÄXJÖ Evenemangs- och mötesstrategi 2014 BAKGRUND OCH NULÄGE Växjös evenemangs- och mötesstrategi tar sin utgångspunkt i ambitionen att skapa en god plattform för att utveckla Växjö som evenemangs- och

Läs mer

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019. Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari

Läs mer

0611-349000 35192-4 070-2156951

0611-349000 35192-4 070-2156951 1(6) ANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL Ansökan skickas till: Länsstyrelsen i Västernorrlands län Näringsliv och samhällsbyggnadsavdelningen 871 86 HÄRNÖSAND Uppgifter om sökande Organisationsnummer 202100-2445 Projektägare

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

THE LODGE NORDIC SUPERIOR

THE LODGE NORDIC SUPERIOR THE LODGE NORDIC SUPERIOR The Lodge is a creative hub up north within the digital communication industry. We develop internationally awarded solutions to clients all around the world. Fields of collaboration:

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Entrepreneurship for Women

Entrepreneurship for Women Catching the Future Entrepreneurship for Women 5 oktober Ingrid Thuresson Välkomna! Vad är det för fel på Kvinnor.. Tolv myter om kvinnors företagande Uppdraget Ambassadör för kvinnors företagande Erfarenhet

Läs mer

Uppstartkonferens 26 februari 2014

Uppstartkonferens 26 februari 2014 Uppstartkonferens 26 februari 2014 Presentation av nationell utvecklingssatsning samt en länsgemensam strategi och utvecklingsplan Tillsammans i länet ska vi förstärka brukarnas delaktighet och inflytande

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan

Projektplan med kommunikationsplan Projektplan med kommunikationsplan Projekt E-serviceverkstad 2013-09-01 2014-08-31 Projektägare Regional samarbetspartner Genomförs i Projektbidrag Projektets syfte Regionförbundet i Kalmar län, Christer

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Näring till företagande. Näringslivs- och tillväxtstrategi 2011-2015 Kävlinge kommun

Näring till företagande. Näringslivs- och tillväxtstrategi 2011-2015 Kävlinge kommun Näring till företagande Näringslivs- och tillväxtstrategi 2011-2015 Kävlinge kommun Strategiarbetet Strategiarbetet startade med en näringslivsutvecklingsdag som gav ledning för arbetet på näringslivsenheten.

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Nyföretagarcentrum. Haparanda stad har sedan 2001 bedrivit ett projekt där d r nyföretagande var en del av de genomförda aktiviteterna.

Nyföretagarcentrum. Haparanda stad har sedan 2001 bedrivit ett projekt där d r nyföretagande var en del av de genomförda aktiviteterna. Nyföretagarcentrum Haparanda stad har sedan 2001 bedrivit ett projekt där d r nyföretagande var en del av de genomförda aktiviteterna. Det projektet har skapat 230 nya företag f och 300 nya arbetstillfällen

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Välkommen till Garveriet i Floda

Välkommen till Garveriet i Floda Välkommen till Floda! New York Välkommen till Garveriet i Floda Samverkan Sävelången Vrångö Business Improvement District Innerstaden Innerstaden Göteborg Göteborg Innerstaden Göteborg Skottland New York

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Ansökan Starthjälpen: Diarienr: 132-A1

Ansökan Starthjälpen: Diarienr: 132-A1 Ansökan Starthjälpen: Diarienr: 132-A1 1. Namn på projektet: Entreprenörsgruppen Frösön 2. Kontaktperson för projektet (projektledare): Namn: Ulla Landenmark Adress: Bergsgatan 110 Postadress: 542 31 Mariestad

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret Politisk styrgrupp Malmö Live Projektorganisation Projektledning Stadskontoret Operativ projektgrupp Projektledare: Anders Hultgren, Serviceförvaltn. Mikael Derving - MSO Teknik Meta Alm - MSO Programplanering

Läs mer