KVALITETSREDOVISNING 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING 2008"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2008 Elevvård Elevvårdschef Suzanne Stråkander Rockler Adress Långbackagatan 1 Postadress Motala Telefon Fax E-post Barn/elever enl budget 2008 Personal enl budget 2008 Årsarbetare Resursskolan Ekenäs, 12 elever Lärare och spec ped: 4 år 1-6: Bsk/fritidspersonal: 2 6 Resursskolan Verksta n år elever Lärare 5 Fritidsledare 1 6 Elevvård/resursteam ca elever Skolpsykolog 5 ca fskbarn Skolkurator 5,5 Specialpedagog 5 Specialpedagog tal- och 5 språk Skolläkare 0,5 Skolsköterskor + MASS 7, Ordkällan (dyslexiutredningar) Specialpedagog 1,0 Elevassistenter Fördelas områdesvis Ca 65 Förutsättningar för verksamheten Resursskolan Ekenäs Ekenäs tar emot elever med socio-emotionella problem i grundskolans lägre åldrar. Grundorganisationen är 12 elevplatser och med en bemanning på sex personal; fyra pedagogtjänster, en barnskötaretjänst och en assistenttjänst, samtliga 100 %. Elevplats på skolan söks av vårdnadshavare och rektor på ordinarie skola. Målet med placeringen är att eleven inom ca två-tre år ska kunna gå tillbaka till sin hemskola. Samarbetet med särskolan har fortsatt även under läsåret 07/08, vilket gav en extra resurs i personalgruppen. En personal har varit föräldraledig hela läsåret och ersattes av den extra resursen från särskolan. En personal kom tillbaka från barnledighet på vårterminen och har under våren arbetat 80 %. Projekt Modellbygge har fortsatt under hela läsåret, med hjälp av en extra resurs i gruppen ca en dag varannan vecka. Personalen har haft fortsatt handledning under året samt regelbundna träffar med rektor. Under läsåret har vi inlett ett arbete med att noggrannare kartlägga nya elevers kunskapsnivå under inskolningen och även förfinat insatserna kring varje familj för att bättre möta varje individ på ett mer professionellt sätt. Resursskolan Verksta n Verksta n är en undervisningsgrupp med 13 elevplatser och 6 personal (HT). Eleverna är i åldrarna år. Eleverna har socio-emotionell problematik. Flera har neuropsykiatrisk diagnos. Flertalet av eleverna har stora kunskapsluckor när de kommer till Resursskolan och många har en splittrad skolgång. Ofta har

2 eleven en bakgrund fylld med konflikter med andra elever, lärare och annan skolpersonal på hemskolan. Ibland har eleverna en del kriminellt bakom sig. Målet med placeringen är att de inom 1-3 år ska kunna gå tillbaka till storklass eller hitta en lämplig utbildning inom ramen för gymnasieskolan. Verksamheten flyttade till nya lokaler vid Svarta gatan och benämns numera Resursskolan Verksta n. Skolarbetet har bedrivits i tre grupper (en av grupperna består av särskoleintegrerade elever). Resursteam Till varje område - Väster, Söder, Öster, Norr och Centrum - finns ett lokalt resursteam knutet. Respektive team är underställd en elevvårdsrektor i varje område. Resursteamens uppdrag: * Att i samråd med rektor utföra elevvårdande uppgifter på individ- och gruppnivå för barn/elever med behov av särskilt stöd. * Att skapa en ärendehantering som kvalitetssäkrar åtgärder och resultat. * Att utifrån sin samlade kompetens utreda och föreslå åtgärder på individ-, grupp- och organisationsnivå och i förekommande fall delta i utförande av åtgärderna. * Att arbeta med förebyggande åtgärder. * Att med barnet/eleven i fokus, med en helhetssyn och genom att samarbeta med andra huvudmän och aktörer. Skolhälsovården Skolhälsovården är reglerad skollagen. Skolhälsovården arbetar utifrån ett fastställt basprogram. Basprogrammet anger omfattningen och intervall på hälsoundersökningar, hälsosamtal och vaccinationer. Därutöver har skolhälsovården mottagningsverksamhet enligt fastställda tider för varje skola och svarar då för enklare sjukvårdsuppgifter. Skolhälsovården ingår i områdets lokala resursteam. Arbetet i verksamheten Resursskolan Ekenäs Under våren valde vi att för första gången skola in eleverna i grupp. Under tre veckor hade vi fyra ungefär jämngamla elever i ett klassrum tillsammans med två pedagoger. Vi hann då lära känna varje elev och fick en bild av vad de presterade skolmässigt. Eleverna lärde känna varandra och vilket var mycket positivt inför starten på höstterminen. Vi hade en gemensam informationsträff för föräldrar till de nya eleverna. Tanken var att de skulle få träffa varandra och känna samhörighet, eftersom de alla hade nya barn i verksamheten. Detta slog väl ut. Vi skolade dessutom in tre äldre barn innan sommarlovet, men då var och en för sig. Våren inleddes med lägerskola i Sälen, vilken genomfördes trots snöbrist. Höstterminen startade med fem dagars lägerskola på Öland med elva elever varav sju nya. Under året har vi haft utflykt ca 6-7 gånger per termin. Höstterminen 07 startades upp med en veckas lägerskola på Öland med elva elever, varav sju nya. Det blev ett bra tillfälle att lära känna dem lite mer och satsa på att få ihop den nya gruppen. Våren inleddes med den årligt återkommande lägerskolan i Sälen, med skidåkning både på längden och utför. Under läsåret har vi dessutom haft utflykt ca 6-7 gånger per termin. Crossprojektet har fortsatt under läsåret med åkande både på Duntis och i go-carthallen. Elever från resursskolan Verkstán har också deltagit. Skolarbetet har flutit på bra under året. Eleverna arbetar alla helt individuellt i matematik och svenska. I engelska och no/so arbetar man i grupp på sin nivå. Vi har uppmärksammat fri skrivning under året och kommer att fortsätta att fokusera på den. Nytt för i år är att vi under skridskoveckorna i vintras tog hjälp av elever från idrottsgymnasiet, vilka höll i undervisningen. Resursskolan Verksta n Under vt har några elever varit frånvarande från skolan utan giltigt skäl väldigt mycket. En elev har slutat och blivit frivilligplacerad på ett elevhem. Två elever har haft förkortad skoldag. En av eleverna var mer frånvarande under den förkortade skoldagen än tidigare och återgick till full skoldag, vilket gav ett bättre resultat när det gäller närvaron. Den andra eleven hade enskild undervisning eftersom han störde väldigt

3 mycket när han var i grupp. Trots förkortad skoldag blev inte närvaron bättre. Vi märkte av att när vi skulle ha en större aktivitet så slöt eleverna upp mangrant. Under vt har en elev slussats ut och kommer till hösten att gå på en av kommunens skolor. 12 februari åkte elever och personal till Linköping och gick på bio. Innan biobesöket fick eleverna baka varsin pizza på skolan. 14 februari var Niklas Jansson på skolan och föreläste om sin bok Rivet skinn. 4 mars var elever och personal i Romme och åkte skidor. I maj var vi på Omberg med nästa års elever. Kolmårdens djurpark besökte vi den 29 maj. Den 3:e juni cyklade vi längs med Göta kanal. Vi cyklade sträckan Borensberg-Ljungsbro tur och retur. Under vårterminen har vi bedrivit ett motorcross-projekt tillsammans med resursskolan Ekenäs. Fortbildning Under läsåret har vi haft handledning cirka två timmar per månad. Vår handledare har varit Hans Boqvist. 25/2 var vi på en studiedag om Tourettes syndrom. Vi lyssnade på Björn Lindell i Linköping den 10/3. 16/4 var vi i Linköping på en studiedag om ungdomsbrottslighet. 29/4 var Janne och Susanne på en föreläsning om utsatta barn. Resursteamen Område Väster Teamet har under 2007 haft 98 formella uppdrag av skiftande karaktär och med varierat behov av tidsinsats. Teamet gjorde under våren -07 en inventering och sammanställning av barn/elever i behov av särskilt stöd i området som underlag för elevassistentfördelning. Då särskolan ligger geografiskt lokaliserad på område Väster faller det sig naturligt att resursteam Väster har huvudansvaret för särskolan och får uppdrag därifrån. Vårt områdes samtliga förskolor samt föräldrakooperativet fsk Klockarbacken i Nykyrka finns med bland uppdragsgivarna. Kommunens samtliga särskoleelever samt de elever med mest utpräglade Asperger syndrom är placerade på Råssnässkolan och Mariebergsskolan, vilket gör teamets uppdrag särskilt speciellt. Teamet får uppdrag från lärarna via områdets rektorer och fördelar dessa inom sig och samråder vid behov. Skolsköterskans roll varierar mycket från kommun till kommun och även från skola till skola. På Mariebergsskolan har vi en 5-veckors kurs i hälsa, där skolsköterskan går in vid 2 tillfällen och berättar om betydelsen av rätt kost och goda måltidsvanor, sömnens betydelse för välbefinnande, vikten av att röra sej samt sambandet mellan alla dessa för att uppnå god fysisk och psykisk hälsa. Under kursen berör vi även motorikens betydelse för lärande och buller som risk för hörselskador. Eleverna får prova praktiska öv-ningar. Skolsköterskan arbetar även själv preventivt genom att ha enskilda samtal med elever med sär-skilda behov, vilket kan vara allt ifrån plåster på fingret, övervikt, drogproblem, ensamhet, nedstämdhet, stress till allvarliga suicidtankar. Skolsköterskan träffar alla elever genom hälsoundersökningar samt upp-följningar av de som upptäcks under dessa. Vaccinationer är också en förebyggande åtgärd som åligger skolhälsovården. Bläckfisken På Råssnässkolan finns Bläckfisken, en grupp för barn i förskoleklass till och med skolår 6 med diagnosen Aspergers syndrom. Bläckfisken tar emot elever från hela Motala kommun. Bläckfiskens personal har börjat få handledning av Neuropsykiatriska länsteamet. Villgottgruppen Under vårterminen var 8 elever med diagnosen Asperger syndrom och 8 särskoleinkluderade elever placerade på Villgott. De var fördelade i de tre arbetslagen. Personalen bestod av två lärare med SO-inriktning och med specialpedagogisk kompetens, en specialpedagog och en nästan färdig specialpedagog. Personalgruppen var under året intakt och utvecklade sina arbetsmetoder med samma strukturerade och tydliggörande pedagogik som tidigare. Undervisningen be-drevs mestadels i respektive klass, dock har mindre grupper av elever i alla årskurser läst engelska och matematik på individuell nivå. Flera andra elever ur de klasser som aspergerelever ingått i har deltagit i dessa grupper. De fyra elever som slutade år 9 och började på gymnasiet kom in på följande program, Teknikcollage på Carlsund, Estetiska programmet i Söderköping, Samhällsvetenskapliga programmet med aspergerstöd på Platengymnasiet och Individuella programmet på Carlsund.

4 Till hösten började sex nya elever i år 7 med diagnosen Asperger syndrom som placerades i två olika klasser. För fem av dessa gick inskolningen och anpassningen mycket bra. Däremot fungerade det inte alls för en elev som återvände till sin hemskola. Med så många elever och i nuvarande lokaler har det visat sig vara svårt att tillgodose alla elever som har särskilt stora behov av individuell anpassning. En elev som erbjöds plats i år 7 avböjde då tillräcklig av-skildhet inte kunde uppnås. För att kunna tillgodose alla elever planerades ett utökat samarbete med sär-skolan. Område Öster Resursteam Öster är ett av fem lokala resursteam i Motala kommun och arbetar inom det östra området (Borensberg, Fornåsa, Klockrike, Tjällmo samt Österstad). Resursteamet består av psykolog, kurator, två specialpedagoger och två skolsköterskor. Varje yrkesgrupp bidrar i arbetet med sitt perspektiv, men teamet försöker också ha ett gemensamt fokus. I Motala kommuns officiella beskrivning av de lokala resursteamen framgår det bl.a. att: Teamen bistår lärare och övrig skol- och barnomsorgspersonal i Motala kommun när behov uppstår och [stöttning] efterfrågas. Detta är något som resursteam Öster under det gångna året tagit fasta på och försökt att utveckla. Det innebär bl.a. att teamet har försökt att sätta personalens yrkesproblem eller frågeställningar i centrum för att kunna bistå dem så tidigt som möjligt i processen att hantera dessa problem. Detta innebär i förlängningen att det inte är säkert att barnet objektiva fungerande i skolsituationen är fokus för teamets arbete, utan personalens upplevelse av om barnens beteende utgör ett yrkesproblem för dem. Det kan tillexempel få till konsekvens att då personalen upplever en förståelse av barnets beteende och dessutom har strategier och verktyg för att bemöta barnet så kan ärendet avslutas för tillfället beträffande teamets åtgärder. I syfte att kunna komma in i denna process så tidigt som möjligt har teamet under det gångna året kontinuerligt genomfört det som kallas för resursteamsbesök på de olika skolorna i området. Ett resursteamsbesök innebär att i princip hela teamet besöker en skola enligt ett löpande schema och där träffar personal som vill diskutera ett yrkesproblem. De som träffar oss kan vara en enskild personal, men också hela eller delar av ett arbetslag eller personalgrupp. Ibland har även rektor varit med vid våra besök. Eftersom det är personalens upplevelse av sitt yrkesproblem som står i fokus är det också denna som avgör vilka som bör vara med och möta teamet. Under året har cirka 30 resursteamsbesök genomförts, och vid varje besök finns fyra olika tider á 30 minuter tillgängliga för personalen att träffa teamet. Det innebär att personal potentiellt haft möjligheten att träffa teamet vid 120 gånger. Dessa besök kan ibland leda till att personalen får idéer för att hantera sitt problem på ett sådant sätt att någon ytterligare åtgärd från teamets sida ej varit nödvändig. Då problemställningarna vid resursteamsbesöken i princip rör icke-identifierade barn är det svårt att bedöma i vilken utsträckning som problemet leder vidare till ett formellt uppdrag för teamet. Då ett problem som tas upp vid ett resursteamsbesök går vidare till att bli ett ärende för teamet, innebär inte detta ett misslyckande, eftersom själva besöket ändå hjälper till att strukturera ärendet, tydliggöra handlingsalternativ och precisera frågeställningar. Detta kan i sin tur leda till bättre, snabbare och mer adekvata insatser från teamet. Under slutet på vårterminen 2007 utfördes en enkätundersökning i syfte att ta reda på hur nöjd personalen var med den hjälp som de fått från resursteamet. Enkäten riktade sig till personal som antingen har vänt sig direkt till resursteamet genom en uppdragsblankett och/eller personal som har träffat teamet vid de så kallade resursteamsbesöken under läsåret Antalet som besvarade den del av enkäten som berörde resursteamsbesöken var 19 stycken. Inte någon uppgiftslämnare upplevde att de hade fått vänta för länge på att träffa teamet och ingen upplevde heller att det hade varit svårt att få tillgång till en tid med teamet. Endast en uppgiftslämnare upplev-de att en halvtimme var för lite tid. Därför bedöms den rådande tidsstrukturen för resursteamsbesöken vara tillfyllest. Två uppgiftslämnare skulle inte rekommendera en kollega att vända sig till teamet för stött-ning på detta sätt. Denna siffra kan verka liten men den har ändå föranlett resursteamet till att fortsätta sitt förändringsarbete med målsättningen att all personal ska vara nöjd med den hjälp som de får av resurs-teamet, eftersom personalen utgör den huvudsakliga målgruppen för teamet. Vid återkopplingen av resul-tatet och vid andra diskussioner med personal och rektorer samt teamets egen analys av resursteams-besöken framkommer att missnöjet bl.a. kan bero på att förväntningarna på resurstemsbesöken inte stämmer överens med teamets ambition. Mer specifikt innebär detta att personal besöker teamet i syfte att lämna över ansvaret för yrkesproblemet till resursteamet i enlighet med tidigare arbetssätt. Då teamet har varit obenägna att gå med på detta uppstår en besvikelse. Resursteamet försöker därför i all kontakt med personal tydliggöra att syftet med resursteamsbesöken är att bereda personal möjlighet att diskutera ett yrkesproblem, fungera som bollplank, ge råd, hjälp att precisera en frågeställning. Personalens svar på enkätundersökningen om vad som är positivt med resursteamsbesöken och vad man skulle vilja förändra är likartade. Det man skulle vilja förändra är att man vill ha mer tips, råd och idéer. Det som man upplever som positivt är bl.a. att man får tips, råd och idéer. Resursteamets tolkning av detta något motstridiga resultat, är att upplevelsen av exempelvis en allmänt hållen diskussion

5 omkring barn med koncentrationssvårigheter mottas olika beroende på hur begränsad personalen upplever sig vara i sina handlingsalternativ, dvs. hur många handlingsalternativ som redan har övervägts eller provats. Då personal vänder sig till teamet tidigt i processen kan en sådan diskussion leda till att man själv hittar nya vägar och idéer, vilket kan upplevas som en konkret hjälp. Är upplevelsen att man redan provat allt och att ingenting hjälper så finns det ofta önskan att någon annan ska ta över ansvaret. Inget annat än detta eller ett väldigt konkret råd upplevs som någon hjälp. Denna hypotes har i samtal med personal flera gånger bekräftats. Detta ger ytterligare ett incitament till att erbjuda tidiga insatser i form av stöd till perso-nalen. Flera beskriver i utvärderingen processen att hitta nya handlingsalternativ, där bara möjligheten att någon lyssnar och man själv får möjlighet att berätta kan vara verksamt. Att någon lyssnar. När man vänder sig till teamet finns det anledning. Man vänder ut och in på sig själv många gånger innan. Väldigt positivt att man får en förklaring runt problemet(en). Får olika lösningar att pröva på barnen, vinkla från olika håll, se möjligheter att utveckla barnen positivt. Att man har någon att bolla sina tankar med. Att man kan få hjälp med att komma vidare i olika elevärenden så eleven får det stöd den har rätt till. För att kunna utvärdera huruvida resursteamets ansträngningar att samtliga personal ska känna sig nöjd med resursteamets insatser vid resursteamsbesöken har gett resultat har ett nöjdhetsindex skapats. Detta index baseras på ett antal frågor i enkäten som har viktats och syftet är att samma frågor ska kunna användas igen i framtiden och på så sätt få ett relativt mått på hur nöjd personalen är med resursteams-besöken. Därutöver har psykologprogrammet termin 8 vid Linköpings universitet anlitats för att utvärdera resursteamets arbete, med fokus på den personal som inte utnyttjar resursteamets insatser i syfte att ytterligare kunna förändra och förbättra arbetet i att stötta personalen. I syfte att ytterligare göra teamet mer tillgängligt kan personal även numera kontakta resursteamet via tea-mets gemensamma mailadress. Dit kan personal maila frågor eller begära synpunkter omkring ett yrkes-problem. Om problemet rör ett specifikt barn ska detta hållas anonymt och alltså inte namnges. Teamet besvarar tillsammans samtliga inkomna frågeställningar en gång per vecka. Till mailadressen kan även åsikter om och synpunkter på resursteamets arbete skickas. För att ytterligare ge personal möjlighet att komma med åsikter och synpunkter på resursteamets arbete går det att lämna synpunkter anonymt i därför avsedda fack som finns på respektive skola. När det gäller formella uppdrag som blir till ärenden för resursteamet har det tidigare funnits en gemensam uppdragsblankett som har gällt hela Motala kommun. Denna har nu teamet arbetat om utifrån ett antal utgångspunkter. För det första så lämnade den gamla blanketten utrymme för personal att själva specificera vilken hjälp de önskade vilket personal också gjorde, tyvärr ofta mer för att de inte ville lämna något tomt på blanketten snarare än att de ansåg att den efterfrågade hjälpen som det bästa tänkbara stödet. Numera fokuseras istället själva yrkesproblemet eller frågeställningen, vilken hjälp som personalen sedan får beslutas i dialog med berörd personal. Vidare har blanketten utformats i syfte att vara enklare att fylla i och för att underlätta teamets dokumentation. Numera sammanfattar de personer från teamet som har arbetat i ett ärende sina insatser på ett speciellt framtaget dokument och detta dokument skickas tillsammans med andra upprättade dokument i ärendet (exempelvis utlåtanden och pedagogiska kartlägg-ningar) till rektor då ett ärende avslutas. Detta för att tydliggöra att ansvaret för arbetet med barnen finns ute på respektive enhet och inte hos teamet. Därför bör även dokumentationen finnas där besluten ska fattas. Dessutom har sekretessen mellan skolhälsopersonal (skolsköterska) och övrig elevvård (specialpedagoger, kurator, psykolog) varit ett problem då information emellan dessa verksamhetsområden inte utan medgivande fritt kunnat utbytas. Genom att vårdnadshavare skriver under uppdragsblanketten antas att de numera medger att resursteamet vid behov utbyter information och samarbetar i ärendet. Underskrift innebär också att om behov finns medges att kontakt tas med andra organisationer som är inkopplade i ärendet (exempelvis Soc, BUP eller BUH). Antalet som besvarade den del av enkätundersökningen från 2007 som riktade sig till personal som vänt sig direkt till resursteamet genom en uppdragsblankett, var 26 stycken. Fem uppgiftslämnare upplevde att det hade tagit för lång tid innan de hade fått hjälp av resursteamet. Detta har påverkat översynen av doku-mentationen och resursteamets rutiner. De nya dokumentationsmöjligheterna gjort det möjligt att stipulera en maximal tid innan insats görs från teamets sida. I dagsläget förbinder sig teamet att inom 10

6 arbetsda-gar behandla en inkommen uppdragsblankett och har därefter som mål att inom 10 arbetsdagar från att ärendet behandlats ta en första kontakt med berörd personal. Av den personal som besvarat denna del av enkäten var det endast en uppgiftslämnare som inte skulle rekommendera en kollega att vända sig till teamet för att få hjälp på detta sätt. Även här, liksom beträffande missnöjet med resursteamsbesöken, antas att en del av missnöjet har sin grund i att förväntningarna, då man skickat in en uppdragsblankett till resursteamet, är att lämna över ansvaret för yrkesproblemet till resursteamet. Vilket exemplifieras här av ett av svaren på vad man skulle vilja förändra i denna typ av kontakt med teamet. Komma och se eleven i gruppen? Teamet ska driva fallet vidare - inte påstötningar från mig. Under 2007 har teamet fått in 82 stycken uppdragsblanketter från personal på området. Det är svårt att få en klar uppfattning av vad mängden uppdragsblanketter säger om teamets arbete. Å ena sidan är strävan att minska mängden inskickade uppdragsblanketter genom att dels utbilda personal att kunna hantera andyrkesproblem bättre i framtiden och dels genom tidiga insatser lösa problemen innan de leder fram till ett formellt uppdrag. Å andra sidan kan resursteamsbesöken öka mängden ärenden eftersom en fråge-ställning som inledningsvis inte var tänkt att leda fram till ett formellt uppdrag trots allt gör det, när proble-met diskuterats och preciserats. Dessutom kommer personal alltid att ha behov av att resursteamet fak-tiskt går in i ett specifikt ärende och gör insatser, exempelvis i form av utredningar och kartläggningar. Mängden ärenden är därför ett tveksamt mått på belastningen på teamet och området eller som en mått-stock på kvalitén på teamets arbete. Mycket av resursteamets dagliga arbete baseras på en förståelse av sin funktion som går utöver de uppdragsblanketter som personal skickar in. Att finnas tillgängliga och med en generell ambition att hjälpa personal med sina yrkesproblem genomsyrar teamets, och de olika i teamet ingående professioners, dagliga arbete. Detta kan ta sig uttryck i att exempelvis inte gå med i de projektioner som personal placerar på omgivningen då barn slutar att vara elever och beter sig obegripligt, och härbärgera den ångest som får dem att vilja att något ska hända, men ändå bekräfta personalens yrkesproblem och att finnas tillgängliga och stötta personalen när de fortsätter att arbeta med barnen. Då personal inte vet hur de ska hantera sitt yrkesproblem kan man inom skolorganisationen försöka att blanda in så många som möjligt omkring barnet och på så sätt minska det egna ansvaret för arbetet med barnet, och därmed lindras ångesten. Det är ofta utifrån denna situation som man försöker flytta över ansvaret på resursteamet. En viktig funktion är då att inte acceptera ansvaret utan lämna tillbaka det till personalen. Genom att acceptera ansvaret säger man indirekt att man som expert har bedömt att personalens kompetens inte räcker till för att hantera problemet. Det är ingen bra grund för att hjälpa personalen att själva hantera liknande problem i framtiden utan det riskerar tvärtom att göra personalen beroende av resursteamets experthjälp. I linje med att resursteamet har som ambition att arbeta med tidiga insatser och förebyggande arbete inriktat mot personalens yrkesproblem har teamet haft ett naturligt deltagande i de studiedagar som under läsåret har inriktats mot etik och förhållningssätt. Under höstterminen har resursteamet haft ansvaret för två studiedagar där inriktningen har varit etik och bemötande samt yrkesetik. Personalen har där fått möjlighet att arbeta med frågor som har en nära koppling till teamets verksamhet. Område Norr Teamet bestående av skolsköterska, skolpsykolog, kurator, specialpedagog tal- och språk samt specialpedagog har under året varit fullbemannat. Det finns en viss uppdelning av teamet, Bråstorp har egen skolsköterska (25%) samt egen kurator (25%). Dessa två 25%-are är också teammedlemmar. Teamets underlag är Skolgårda skola F-9, Bråstorps skola F-5, Karlslunds skola F-5 samt förskolorna Bergsätter, Björkelund, Bråstorp, Gamla Folkparken, Karlslund, Skogsgläntan samt Syréngatan. Som extern verksamhet tillhör även Barnens Verkstad (Montessoripedagogik) område Norr. 40 dagbarn finns inom upptagningsområdet. Underlaget är ca 2000 barn. Elevvårdsteamet jobbar vidare med tidig upptäckt och introducerandet av kompensatoriska hjälpmedel. Åtgärder för förbättring Elevvårdsteamet vill under året ge personal möjlighet till handledning efter EVG och resursteamsträffarna och strukturerna kring detta ska upprättas. Vi fortsätter vårt arbete med att fånga in barnen så tidigt som möjligt och då gärna i samarbete med BVC. Elevvårdsteamet har tagit fram en målbeskrivning med förslag på hur målen ska nås. Huvudpunkterna är: Handledning/bollplankstid i teamet med komplicerade ärenden Ärendehantering EVG Teamkänslan

7 Mötesteknik Samarbetet med socialkontoret Lokala händelser Under året har elevvårdsteamet på område Norr dokumenterat 81 ärenden, en minskning från föregående år. Teamet har förbättrat ärendehanteringen. Utvecklingsarbetet gällande åtgärdsprogram implementera-des i arbetslagen under året och den nya gemensamma blanketten togs i bruk. Teamet har utvecklat an-vändandet av kompensatoriska hjälpmedel och förskolorna har fått utbildning i TRAS (tidig registrering av språkutveckling). Till området Söder hör förskolorna Myran, Lustigkulle, Götgatan, Kärrbacken, Strömmen, Slottsgränd, Varvs förskola, Fågelsta förskola samt dagbarnvårdare. Skolor tillhörande området är Södra skolan, Charlottenborgsskolan och Fågelsta skola. Teamet består av skolpsykolog, skolkurator, specialpedagog, skolsköterska, specialpedagog tal/språk. En av skolkuratorerna arbetar med förebyggande arbete i kommunens Buffertgrupp och Local Herogruppen. I skolsköterskornas tjänster ingår friskolan Karin Boye, Resursskolorna Ekenäs och Verkstan samt Itansvar. Under höstterminen 2008 tillkommer även särskolans högstadie. Teamet träffas varje tisdag, för att fördela nya uppdrag samt diskutera pågående uppdrag. Under första halvåret har teamet arbetat med totalt 134 ärenden under vt varav 39 är nya. Lokalfrågan för skolsköterska och kurator på Södra skolan har diskuterats och har åtgärdats i början av Fortfarande finns brister i lokalfrågan. Fortbildningen har varit bristfällig under första halvåret. Den har skett inom respektive yrkeskategori, men pengar till fortbildning finns kvar inför höstterminen. Datastödet för skolpsykologerna är inköpt. Rutiner för hur/när ett ärende ska avslutas är framtaget. Trasprojektet är infört i alla förskolor och förskoleklasserna har fått information kring projektet av specialpedagog i tal och språk. En utvärdering har genomförts med all förskolepersonal. Denna har lett till en ökad satsning på en av förskolorna i området. Rutinerna för överlämnandet till högstadiet har reviderats, men behöver förbättras ytterligare. Teamet samarbetar med områdesrektorerna kring fördelning av elevassistenter inom området. Som stöd har vi utarbetat rutiner för prioritering av elevassistenttilldelning. Område Centrum Till för- och grundskoleområdet Centrum hör förskolorna Ekparken, Vättern, Mossen, Solsätter, Trollsländan, Krubban samt familjdaghem och dagbarnvårdare. Till området Centrum hör också grundskolorna Smedsby skola, Zederslundsskolan, Norra skolan, Vätternskolan samt friskolan Karin Boye. Resursteam Centrum består av kurator Elin Borg (Norra skolan och Smedsbyskolan), specialpedagog Peter Mohall, kurator Maria Petersson (Zederslundsskolan, Vätternskolan och Karin Boyeskolan), skolsköterska Monica Rosén Norra skolan och Smedsby skola, specialpedagog inom tal och språk Kicki Sandberg, skolpsykolog Kjell Soldan samt skolsköterska Cristina Örneståhl (Zederslundsskolan, Vätternskolan). Norra skolan och Smedsby skola har under halva höstterminen haft en skolsköterskevakans. Varje yrkesgrupp bidrar med sitt perspektiv utifrån respektive yrkeskompetens och erfarenhet vid bedömningar av uppdrag från lärare och övrig skol- och barnomsorgspersonal inom område Centrum. Resursteamet har i uppdrag att: i samarbete med rektorer och övrig personal planera och utföra elevvårdande insatser på individoch gruppnivå för barn/elever i behov av särskilt stöd, skapa en ärendehantering som kvalitetssäkrar åtgärder och resultat, utifrån sin samlade kompetens utreda och föreslå åtgärder på individ- och gruppnivå och i

8 förekommande fall delta i utförandet av åtgärder, arbeta med förebyggande åtgärder, som t.ex. handledning och konsultation till personal inom skola och förskola, med barnet/eleven i centrum och med en helhetssyn samarbeta med andra huvudmän och aktörer. Arbetsgång Teamet har under året träffats under tisdageftermiddagar, varannan tisdag för att diskutera och fördela nya uppdrag Vid de andra tisdagsträffarna sker en uppföljning och diskussion runt pågående uppdrag, bl a i syfte att kvalitetssäkra teamets insatser. Processen vid ett nytt ärende/uppdrag är att teamet utser en ärendeansvarig, som sedan med hjälp av bl.a. samtal och screening tar reda på mer fakta inför en bedömning av den fortsatta ärendegången. Händelser under året Den tidigare vakanta 50-procentiga skolskötersketjänsten på Norra skolan och Smedsby skola besattes den 25 februari av Monica Rosén, som i sin heltidstjänst också vid behov ska kunna täcka upp för de andra skolsköterskorna. Kurator Mia Petersson har fortsatt nedsättning i tjänsten och har kvar Zederslundsskolan, Karin Boyeskolan och Vätternskolan och kurator Elin Borg fortsätter med sin tjänst på Norra skolan och Smedsbyskolan. Elin tjänstgör också fortsättningsvis på Bråstorpskolan och är därför teamdeltagare i både Centrum och Norr. Under en stor del av vårterminen deltog en psykologstuderande, Michaela Andersson, i teamets arbete. Under handledning av Kjell Soldan bidrog hon på ett positivt sätt med sina insatser, både förebyggande och med inkomna uppdrag. Teamet gjorde under våren en inventering och sammanställning av barn/elever i behov av särskilt stöd i området som underlag för elevassistentfördelningen. Teamet har varit delaktigt vid klassammansättningen av elever från år 6 till år 7 på Zederslundsskolan. Teamet har under våren 2008 haft en ovanligt hög arbetsbelastning. Det har varit fortsatta insatser med tidigare inkomna uppdrag samt med 56 nya uppdrag av skiftande karaktär och med varierat behov av tidsinsats. Vårens uppdrag har antalsmässigt i procent fördelat sig enligt följande: Förskolorna 5,3% Smedsbyskolan 3,5% Norra skolan 39% Vätternskolan 8% Karin Boyeskolan 8% Särskolan 1,7% Zederslundsskolan 10% Introduktionsklasserna 3,5% Åtgärder för förbättring Resursskolan Ekenäs: Personalen känner ett stort behov av vidareutbildning inom samtalsmetodik. Fritidsverksamheten. Utveckling av Likabehandlingsplanen. Resursskolan Verksta n Vi vill organisera oss med en teoretisk lärare som huvudansvarig/grupp. För att få större möjligheter att utnyttja slöjd/verkstad effektivare. Vi vill erbjuda läxhjälp 1h/vecka. En tvättmaskin vill vi köpa in, så att vi kan låna ut rentvättade gymnastikkläder till eleverna. Samarbetet med Ekenäsvillan bör utökas. Vi kan erbjuda slöjdutbildning i vår slöjdsal.

9 Under hösten vill vi kunna erbjuda NTA-utbildning till eleverna. Vi vill utveckla crossprojektet så att vi kan köra oftare. Resursteamen Väster Motala kommun avser att ta fram kvalitetsrapporterna vid slutet av läsåret, så vi redovisar våra förbättringsmål i kvalitetsrapporten i juni Öster Under kommande verksamhetsår kommer vi att arbeta ytterligare för att öka effektiviteten kring ärendehanteringen, Vi kommer att förbättra ärendehanteringen och kontaktytorna med alla inre och yttre intressenter som teamet kommer i kontakt med. Norr Elevvårdsteamet vill under året ge personal möjlighet till handledning efter EVG och resursteamsträffarna och strukturerna kring detta ska upprättas. Vi fortsätter vårt arbete med att fånga in barnen så tidigt som möjligt och då gärna i samarbete med BVC. Elevvårdsteamet har tagit fram en målbeskrivning med förslag på hur målen ska nås. Huvudpunkterna är: Handledning/bollplankstid i teamet med komplicerade ärenden. Ärendehantering. EVG. Teamkänslan. Mötesteknik. Samarbetet med socialkontoret. Söder Datastöd för kuratorer och specialpedagoger. Arbeta med dokumentationsrutiner för att få ett samlat grepp om en elev. Detta behöver ses över i nya organisationen, så att alla team gör på samma sätt. Förbättra överlämning av elever till gymnasieskolan. Revidera och förbättra mötesrutinerna. På sikt borde hela elevvårdsteamet sitta på samma skola, för att underlätta samarbetet kring ett ärende. Centrum Team Centrum har ambitionen att: Fortsätta arbetet med att så snabbt som möjligt och med hög kvalitet effektuera beställda uppdrag. Fortsätta arbetet med att tydliggöra behovet av ömsesidig information i olika sammanhang. I ett möte tillsammans med habiliteringen och eventuellt andra externa aktörer utreda och klargöra utredningsansvar och -krav. I så stor utsträckning som möjligt att vara med och påverka utformningen av den nya organisationen, skola socialtjänst. Resursteamen/yrkeskategorierna Skolpsykologer: Stärka gruppens sakområdeskompetens inom den neuropsykiatriska domänen. Kvalitetssäkra de neuropsykiatriska utredningarna/bedömningarna. Uppföljning av fjolårets utbildningsinsatser kring utredningssituationen, d v s stt utifrån genomförd kart-

10 läggning av barnets funktionsnivå ( i olika avseenden) kunna redovis och ge förslag på pedagogiska insatser som motiveras av diagnosfasen. Kuratorer: Tydliggöra arbetsbeskrivningen och därmed få en gemensam grund att stå på. Öka samarbetet med andra kollegor. Utveckla KBT-tänket i gruppen i syfte att hitta barnens/eleverna problem snabbare. Specialpedagogerna: Litteraturseminarium pedagogiska samtal/diskussioner för att vara uppdaterade på aktuell forskning och litteratur. Återuppta handledningen. Tal- och språkpedagogerna: Barn/elever med språkstörning. Inventering kommer att ske av antal elever med språkstörning i kommunen. Vilket stöd ges till dem och hur kan det utvecklas? Öka vår kompetens kring flerspråkiga elever med språkstörning. Tidig registrering av språkutveckling, TRAS. Vidarutveckla och fördjupa samarbetet med förskolepersonalen kring den språkliga observationsmodell de använder i förskolan. Samarbete med BVC Hitta former för samarbete med BVC i resp område. Tidig upptäckt av försenad språkutveckling ger möjlighet till tidiga insatser. Ambitionen är att hitta kontaktvägar som underlättar ett nära samarbete. Skolsköterskorna: Metodbok- > utveckla den fortgående/kontinuerligt. Data, utveckla och uppdatera. Vidareutbildning till dem som inte har det. Fortbildning se fortbildningsplan. Behövs för att vi ska utvecklas och gå framåt. Handledning i grupp och individuellt. Målarbete - vilka mål ska man som skolsköterska uppnå och vilka ska man sträva mot. Skolläkare (tillsvidareanställd) ska ingå i utvecklingen för skolhälsovården. Att olika ansvarsområden fördelas inom gruppen, t ex beställningar av förbrukningsmaterial.

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen 2014 Råd- och Stödteamet Information från Utbildningsförvaltningen Råd- och Stödteamet (RoS) Allmänt Råd- och Stödteamet (RoS) är en gemensam stödfunktion inom Utbildningsförvaltningen i Ronneby kommun.

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag Övergripande handlingsplan för barn- och elevhälsoteamet i Arjeplogs Kommun Elevernas framgångar och svårigheter är ofta resultatet av den samlade livssituationen och därför måste alla som träffar eleverna

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Uppdraget Vårt uppdrag är att vara ledande inom skola och behandling. Vi ska ge barn och ungdomar en möjlighet att utvecklas skolmässigt

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN SALTSJÖ-DUVNÄS SKOLA

ELEVHÄLSOPLAN SALTSJÖ-DUVNÄS SKOLA 2014-09-23 ELEVHÄLSOPLAN SALTSJÖ-DUVNÄS SKOLA 2014 Innehållsförteckning: Elevhälsoplan - presentation Elevhälsoarbete arbetsgång, protokoll för EVK Lathund inför upprättande av åtgärdsprogram Handlingsplan

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Docksta Friskola 2014-2015 Arbetsmiljölagen Målet med arbetsmiljöarbetet är att verksamheten ska bedrivas på ett så säkert och effektivt sätt som möjligt. I skolan styrs

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Nya Elementars skola 2015-2016

Nya Elementars skola 2015-2016 Elevhälsoplan: Nya Elementars skola 2015-2016 Inledning Detta är Nya Elementars plan för elevhälsoarbete. Här anges rutiner, ansvar och beslutsgång. Elevhälsoplanen är ett lokalt styrdokument som alla

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun Revisionsrapport Granskning av gymnasieskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Håkan Lindahl December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1 Bakgrund

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Strategi för elevhälsan i Norrtälje kommun

Strategi för elevhälsan i Norrtälje kommun 2015-03-31 Strategi för elevhälsan i Norrtälje kommun P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P LUS G I R O Box 803, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 barn.skolnamnden@norrtalje.se

Läs mer

Vi ska ha barnen här hos oss. De ska få möjligheter här och nu och framåt

Vi ska ha barnen här hos oss. De ska få möjligheter här och nu och framåt Vi ska ha barnen här hos oss. De ska få möjligheter här och nu och framåt Barn och elevhälsoplan Lerum Alla barn är olika, lär på olika sätt och har olika behov. Därför har Lerums kommun en skola för alla,

Läs mer

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Att må bra är en förutsättning för att kunna koncentrera sig i skolan, vara delaktig och ta till sig nya kunskaper. Elevhälsovården har till uppgift

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

SÄRSKOLAN RUTINER FÖR MOTTAGANDE I SÄRSKOLA 2013-01-12. Bankgiro 621-6907. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas.se.

SÄRSKOLAN RUTINER FÖR MOTTAGANDE I SÄRSKOLA 2013-01-12. Bankgiro 621-6907. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas.se. SÄRSKOLAN RUTINER FÖR MOTTAGANDE I SÄRSKOLA Vad är särskolan? Särskolan är en egen skolform där barn och ungdomar som på grund av en utvecklingsstörning inte kan nå målen i grundskolan tar del av en individuellt

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Seija Khalifa Handläggare Gymnasieantagning seija.khalifa@sigtuna.se Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan Dessa riktlinjer anger när

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Rönnbyskolans handlingsplan för. Elevhälsan 2014-2015

Rönnbyskolans handlingsplan för. Elevhälsan 2014-2015 Rönnbyskolans handlingsplan för Elevhälsan 2014-2015 Reviderad 2014-06-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ELEVHÄLSAN 3 MÅLSÄTTNING 3 ELEVHÄLSOTEAMET 3 TRYGGHETSTEAMET 3 METODISKT ARBETE 4 ÄRENDEGÅNG VID ORO KRING

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Njurunda Friskola Upprättad 2015

Plan mot kränkande behandling. Njurunda Friskola Upprättad 2015 Plan mot kränkande behandling Njurunda Friskola Upprättad 2015 1 1. Definition och bakgrund Arbetet med planen mot kränkande behandling regleras i två regelverk: - - Diskrimineringslagen (2008:567) 1-4

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011. Ickorrbackens förskola

Kvalitetsredovisning 2010/2011. Ickorrbackens förskola Kvalitetsredovisning 2010/2011 Ickorrbackens förskola Agneta Lindbergh Förskolechef Norra förskoleenheten Sid 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning 3-4 2 System för kvalitetsarbete.4 3 Områden som ska

Läs mer

Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer

Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer Barn- och elevhälsan i Håbo kommun arbetar främjande för barn och elevers hälsa, lärande och utveckling. 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Barn- och elevhälsan

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Elevers rätt till särskilt stöd

Elevers rätt till särskilt stöd Revisionsrapport Elevers rätt till särskilt stöd Smedjebackens kommun Februari 2012 Louise Cedemar Hanna Franck Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund, revisionskriterier och

Läs mer

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö.

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Lathund exempel. ÅTGÄRDSPROGRAM Elevens namn: Personnummer: Datum: Klass: Skola: Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Bakgrund: (kan förvaras

Läs mer

Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Årskurs 7-9

Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Årskurs 7-9 Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Årskurs 7-9 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Planen gäller från 2015-02-28 till 2016-02-28 a för planen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer