KVALITETSREDOVISNING 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING 2008"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2008 Elevvård Elevvårdschef Suzanne Stråkander Rockler Adress Långbackagatan 1 Postadress Motala Telefon Fax E-post Barn/elever enl budget 2008 Personal enl budget 2008 Årsarbetare Resursskolan Ekenäs, 12 elever Lärare och spec ped: 4 år 1-6: Bsk/fritidspersonal: 2 6 Resursskolan Verksta n år elever Lärare 5 Fritidsledare 1 6 Elevvård/resursteam ca elever Skolpsykolog 5 ca fskbarn Skolkurator 5,5 Specialpedagog 5 Specialpedagog tal- och 5 språk Skolläkare 0,5 Skolsköterskor + MASS 7, Ordkällan (dyslexiutredningar) Specialpedagog 1,0 Elevassistenter Fördelas områdesvis Ca 65 Förutsättningar för verksamheten Resursskolan Ekenäs Ekenäs tar emot elever med socio-emotionella problem i grundskolans lägre åldrar. Grundorganisationen är 12 elevplatser och med en bemanning på sex personal; fyra pedagogtjänster, en barnskötaretjänst och en assistenttjänst, samtliga 100 %. Elevplats på skolan söks av vårdnadshavare och rektor på ordinarie skola. Målet med placeringen är att eleven inom ca två-tre år ska kunna gå tillbaka till sin hemskola. Samarbetet med särskolan har fortsatt även under läsåret 07/08, vilket gav en extra resurs i personalgruppen. En personal har varit föräldraledig hela läsåret och ersattes av den extra resursen från särskolan. En personal kom tillbaka från barnledighet på vårterminen och har under våren arbetat 80 %. Projekt Modellbygge har fortsatt under hela läsåret, med hjälp av en extra resurs i gruppen ca en dag varannan vecka. Personalen har haft fortsatt handledning under året samt regelbundna träffar med rektor. Under läsåret har vi inlett ett arbete med att noggrannare kartlägga nya elevers kunskapsnivå under inskolningen och även förfinat insatserna kring varje familj för att bättre möta varje individ på ett mer professionellt sätt. Resursskolan Verksta n Verksta n är en undervisningsgrupp med 13 elevplatser och 6 personal (HT). Eleverna är i åldrarna år. Eleverna har socio-emotionell problematik. Flera har neuropsykiatrisk diagnos. Flertalet av eleverna har stora kunskapsluckor när de kommer till Resursskolan och många har en splittrad skolgång. Ofta har

2 eleven en bakgrund fylld med konflikter med andra elever, lärare och annan skolpersonal på hemskolan. Ibland har eleverna en del kriminellt bakom sig. Målet med placeringen är att de inom 1-3 år ska kunna gå tillbaka till storklass eller hitta en lämplig utbildning inom ramen för gymnasieskolan. Verksamheten flyttade till nya lokaler vid Svarta gatan och benämns numera Resursskolan Verksta n. Skolarbetet har bedrivits i tre grupper (en av grupperna består av särskoleintegrerade elever). Resursteam Till varje område - Väster, Söder, Öster, Norr och Centrum - finns ett lokalt resursteam knutet. Respektive team är underställd en elevvårdsrektor i varje område. Resursteamens uppdrag: * Att i samråd med rektor utföra elevvårdande uppgifter på individ- och gruppnivå för barn/elever med behov av särskilt stöd. * Att skapa en ärendehantering som kvalitetssäkrar åtgärder och resultat. * Att utifrån sin samlade kompetens utreda och föreslå åtgärder på individ-, grupp- och organisationsnivå och i förekommande fall delta i utförande av åtgärderna. * Att arbeta med förebyggande åtgärder. * Att med barnet/eleven i fokus, med en helhetssyn och genom att samarbeta med andra huvudmän och aktörer. Skolhälsovården Skolhälsovården är reglerad skollagen. Skolhälsovården arbetar utifrån ett fastställt basprogram. Basprogrammet anger omfattningen och intervall på hälsoundersökningar, hälsosamtal och vaccinationer. Därutöver har skolhälsovården mottagningsverksamhet enligt fastställda tider för varje skola och svarar då för enklare sjukvårdsuppgifter. Skolhälsovården ingår i områdets lokala resursteam. Arbetet i verksamheten Resursskolan Ekenäs Under våren valde vi att för första gången skola in eleverna i grupp. Under tre veckor hade vi fyra ungefär jämngamla elever i ett klassrum tillsammans med två pedagoger. Vi hann då lära känna varje elev och fick en bild av vad de presterade skolmässigt. Eleverna lärde känna varandra och vilket var mycket positivt inför starten på höstterminen. Vi hade en gemensam informationsträff för föräldrar till de nya eleverna. Tanken var att de skulle få träffa varandra och känna samhörighet, eftersom de alla hade nya barn i verksamheten. Detta slog väl ut. Vi skolade dessutom in tre äldre barn innan sommarlovet, men då var och en för sig. Våren inleddes med lägerskola i Sälen, vilken genomfördes trots snöbrist. Höstterminen startade med fem dagars lägerskola på Öland med elva elever varav sju nya. Under året har vi haft utflykt ca 6-7 gånger per termin. Höstterminen 07 startades upp med en veckas lägerskola på Öland med elva elever, varav sju nya. Det blev ett bra tillfälle att lära känna dem lite mer och satsa på att få ihop den nya gruppen. Våren inleddes med den årligt återkommande lägerskolan i Sälen, med skidåkning både på längden och utför. Under läsåret har vi dessutom haft utflykt ca 6-7 gånger per termin. Crossprojektet har fortsatt under läsåret med åkande både på Duntis och i go-carthallen. Elever från resursskolan Verkstán har också deltagit. Skolarbetet har flutit på bra under året. Eleverna arbetar alla helt individuellt i matematik och svenska. I engelska och no/so arbetar man i grupp på sin nivå. Vi har uppmärksammat fri skrivning under året och kommer att fortsätta att fokusera på den. Nytt för i år är att vi under skridskoveckorna i vintras tog hjälp av elever från idrottsgymnasiet, vilka höll i undervisningen. Resursskolan Verksta n Under vt har några elever varit frånvarande från skolan utan giltigt skäl väldigt mycket. En elev har slutat och blivit frivilligplacerad på ett elevhem. Två elever har haft förkortad skoldag. En av eleverna var mer frånvarande under den förkortade skoldagen än tidigare och återgick till full skoldag, vilket gav ett bättre resultat när det gäller närvaron. Den andra eleven hade enskild undervisning eftersom han störde väldigt

3 mycket när han var i grupp. Trots förkortad skoldag blev inte närvaron bättre. Vi märkte av att när vi skulle ha en större aktivitet så slöt eleverna upp mangrant. Under vt har en elev slussats ut och kommer till hösten att gå på en av kommunens skolor. 12 februari åkte elever och personal till Linköping och gick på bio. Innan biobesöket fick eleverna baka varsin pizza på skolan. 14 februari var Niklas Jansson på skolan och föreläste om sin bok Rivet skinn. 4 mars var elever och personal i Romme och åkte skidor. I maj var vi på Omberg med nästa års elever. Kolmårdens djurpark besökte vi den 29 maj. Den 3:e juni cyklade vi längs med Göta kanal. Vi cyklade sträckan Borensberg-Ljungsbro tur och retur. Under vårterminen har vi bedrivit ett motorcross-projekt tillsammans med resursskolan Ekenäs. Fortbildning Under läsåret har vi haft handledning cirka två timmar per månad. Vår handledare har varit Hans Boqvist. 25/2 var vi på en studiedag om Tourettes syndrom. Vi lyssnade på Björn Lindell i Linköping den 10/3. 16/4 var vi i Linköping på en studiedag om ungdomsbrottslighet. 29/4 var Janne och Susanne på en föreläsning om utsatta barn. Resursteamen Område Väster Teamet har under 2007 haft 98 formella uppdrag av skiftande karaktär och med varierat behov av tidsinsats. Teamet gjorde under våren -07 en inventering och sammanställning av barn/elever i behov av särskilt stöd i området som underlag för elevassistentfördelning. Då särskolan ligger geografiskt lokaliserad på område Väster faller det sig naturligt att resursteam Väster har huvudansvaret för särskolan och får uppdrag därifrån. Vårt områdes samtliga förskolor samt föräldrakooperativet fsk Klockarbacken i Nykyrka finns med bland uppdragsgivarna. Kommunens samtliga särskoleelever samt de elever med mest utpräglade Asperger syndrom är placerade på Råssnässkolan och Mariebergsskolan, vilket gör teamets uppdrag särskilt speciellt. Teamet får uppdrag från lärarna via områdets rektorer och fördelar dessa inom sig och samråder vid behov. Skolsköterskans roll varierar mycket från kommun till kommun och även från skola till skola. På Mariebergsskolan har vi en 5-veckors kurs i hälsa, där skolsköterskan går in vid 2 tillfällen och berättar om betydelsen av rätt kost och goda måltidsvanor, sömnens betydelse för välbefinnande, vikten av att röra sej samt sambandet mellan alla dessa för att uppnå god fysisk och psykisk hälsa. Under kursen berör vi även motorikens betydelse för lärande och buller som risk för hörselskador. Eleverna får prova praktiska öv-ningar. Skolsköterskan arbetar även själv preventivt genom att ha enskilda samtal med elever med sär-skilda behov, vilket kan vara allt ifrån plåster på fingret, övervikt, drogproblem, ensamhet, nedstämdhet, stress till allvarliga suicidtankar. Skolsköterskan träffar alla elever genom hälsoundersökningar samt upp-följningar av de som upptäcks under dessa. Vaccinationer är också en förebyggande åtgärd som åligger skolhälsovården. Bläckfisken På Råssnässkolan finns Bläckfisken, en grupp för barn i förskoleklass till och med skolår 6 med diagnosen Aspergers syndrom. Bläckfisken tar emot elever från hela Motala kommun. Bläckfiskens personal har börjat få handledning av Neuropsykiatriska länsteamet. Villgottgruppen Under vårterminen var 8 elever med diagnosen Asperger syndrom och 8 särskoleinkluderade elever placerade på Villgott. De var fördelade i de tre arbetslagen. Personalen bestod av två lärare med SO-inriktning och med specialpedagogisk kompetens, en specialpedagog och en nästan färdig specialpedagog. Personalgruppen var under året intakt och utvecklade sina arbetsmetoder med samma strukturerade och tydliggörande pedagogik som tidigare. Undervisningen be-drevs mestadels i respektive klass, dock har mindre grupper av elever i alla årskurser läst engelska och matematik på individuell nivå. Flera andra elever ur de klasser som aspergerelever ingått i har deltagit i dessa grupper. De fyra elever som slutade år 9 och började på gymnasiet kom in på följande program, Teknikcollage på Carlsund, Estetiska programmet i Söderköping, Samhällsvetenskapliga programmet med aspergerstöd på Platengymnasiet och Individuella programmet på Carlsund.

4 Till hösten började sex nya elever i år 7 med diagnosen Asperger syndrom som placerades i två olika klasser. För fem av dessa gick inskolningen och anpassningen mycket bra. Däremot fungerade det inte alls för en elev som återvände till sin hemskola. Med så många elever och i nuvarande lokaler har det visat sig vara svårt att tillgodose alla elever som har särskilt stora behov av individuell anpassning. En elev som erbjöds plats i år 7 avböjde då tillräcklig av-skildhet inte kunde uppnås. För att kunna tillgodose alla elever planerades ett utökat samarbete med sär-skolan. Område Öster Resursteam Öster är ett av fem lokala resursteam i Motala kommun och arbetar inom det östra området (Borensberg, Fornåsa, Klockrike, Tjällmo samt Österstad). Resursteamet består av psykolog, kurator, två specialpedagoger och två skolsköterskor. Varje yrkesgrupp bidrar i arbetet med sitt perspektiv, men teamet försöker också ha ett gemensamt fokus. I Motala kommuns officiella beskrivning av de lokala resursteamen framgår det bl.a. att: Teamen bistår lärare och övrig skol- och barnomsorgspersonal i Motala kommun när behov uppstår och [stöttning] efterfrågas. Detta är något som resursteam Öster under det gångna året tagit fasta på och försökt att utveckla. Det innebär bl.a. att teamet har försökt att sätta personalens yrkesproblem eller frågeställningar i centrum för att kunna bistå dem så tidigt som möjligt i processen att hantera dessa problem. Detta innebär i förlängningen att det inte är säkert att barnet objektiva fungerande i skolsituationen är fokus för teamets arbete, utan personalens upplevelse av om barnens beteende utgör ett yrkesproblem för dem. Det kan tillexempel få till konsekvens att då personalen upplever en förståelse av barnets beteende och dessutom har strategier och verktyg för att bemöta barnet så kan ärendet avslutas för tillfället beträffande teamets åtgärder. I syfte att kunna komma in i denna process så tidigt som möjligt har teamet under det gångna året kontinuerligt genomfört det som kallas för resursteamsbesök på de olika skolorna i området. Ett resursteamsbesök innebär att i princip hela teamet besöker en skola enligt ett löpande schema och där träffar personal som vill diskutera ett yrkesproblem. De som träffar oss kan vara en enskild personal, men också hela eller delar av ett arbetslag eller personalgrupp. Ibland har även rektor varit med vid våra besök. Eftersom det är personalens upplevelse av sitt yrkesproblem som står i fokus är det också denna som avgör vilka som bör vara med och möta teamet. Under året har cirka 30 resursteamsbesök genomförts, och vid varje besök finns fyra olika tider á 30 minuter tillgängliga för personalen att träffa teamet. Det innebär att personal potentiellt haft möjligheten att träffa teamet vid 120 gånger. Dessa besök kan ibland leda till att personalen får idéer för att hantera sitt problem på ett sådant sätt att någon ytterligare åtgärd från teamets sida ej varit nödvändig. Då problemställningarna vid resursteamsbesöken i princip rör icke-identifierade barn är det svårt att bedöma i vilken utsträckning som problemet leder vidare till ett formellt uppdrag för teamet. Då ett problem som tas upp vid ett resursteamsbesök går vidare till att bli ett ärende för teamet, innebär inte detta ett misslyckande, eftersom själva besöket ändå hjälper till att strukturera ärendet, tydliggöra handlingsalternativ och precisera frågeställningar. Detta kan i sin tur leda till bättre, snabbare och mer adekvata insatser från teamet. Under slutet på vårterminen 2007 utfördes en enkätundersökning i syfte att ta reda på hur nöjd personalen var med den hjälp som de fått från resursteamet. Enkäten riktade sig till personal som antingen har vänt sig direkt till resursteamet genom en uppdragsblankett och/eller personal som har träffat teamet vid de så kallade resursteamsbesöken under läsåret Antalet som besvarade den del av enkäten som berörde resursteamsbesöken var 19 stycken. Inte någon uppgiftslämnare upplevde att de hade fått vänta för länge på att träffa teamet och ingen upplevde heller att det hade varit svårt att få tillgång till en tid med teamet. Endast en uppgiftslämnare upplev-de att en halvtimme var för lite tid. Därför bedöms den rådande tidsstrukturen för resursteamsbesöken vara tillfyllest. Två uppgiftslämnare skulle inte rekommendera en kollega att vända sig till teamet för stött-ning på detta sätt. Denna siffra kan verka liten men den har ändå föranlett resursteamet till att fortsätta sitt förändringsarbete med målsättningen att all personal ska vara nöjd med den hjälp som de får av resurs-teamet, eftersom personalen utgör den huvudsakliga målgruppen för teamet. Vid återkopplingen av resul-tatet och vid andra diskussioner med personal och rektorer samt teamets egen analys av resursteams-besöken framkommer att missnöjet bl.a. kan bero på att förväntningarna på resurstemsbesöken inte stämmer överens med teamets ambition. Mer specifikt innebär detta att personal besöker teamet i syfte att lämna över ansvaret för yrkesproblemet till resursteamet i enlighet med tidigare arbetssätt. Då teamet har varit obenägna att gå med på detta uppstår en besvikelse. Resursteamet försöker därför i all kontakt med personal tydliggöra att syftet med resursteamsbesöken är att bereda personal möjlighet att diskutera ett yrkesproblem, fungera som bollplank, ge råd, hjälp att precisera en frågeställning. Personalens svar på enkätundersökningen om vad som är positivt med resursteamsbesöken och vad man skulle vilja förändra är likartade. Det man skulle vilja förändra är att man vill ha mer tips, råd och idéer. Det som man upplever som positivt är bl.a. att man får tips, råd och idéer. Resursteamets tolkning av detta något motstridiga resultat, är att upplevelsen av exempelvis en allmänt hållen diskussion

5 omkring barn med koncentrationssvårigheter mottas olika beroende på hur begränsad personalen upplever sig vara i sina handlingsalternativ, dvs. hur många handlingsalternativ som redan har övervägts eller provats. Då personal vänder sig till teamet tidigt i processen kan en sådan diskussion leda till att man själv hittar nya vägar och idéer, vilket kan upplevas som en konkret hjälp. Är upplevelsen att man redan provat allt och att ingenting hjälper så finns det ofta önskan att någon annan ska ta över ansvaret. Inget annat än detta eller ett väldigt konkret råd upplevs som någon hjälp. Denna hypotes har i samtal med personal flera gånger bekräftats. Detta ger ytterligare ett incitament till att erbjuda tidiga insatser i form av stöd till perso-nalen. Flera beskriver i utvärderingen processen att hitta nya handlingsalternativ, där bara möjligheten att någon lyssnar och man själv får möjlighet att berätta kan vara verksamt. Att någon lyssnar. När man vänder sig till teamet finns det anledning. Man vänder ut och in på sig själv många gånger innan. Väldigt positivt att man får en förklaring runt problemet(en). Får olika lösningar att pröva på barnen, vinkla från olika håll, se möjligheter att utveckla barnen positivt. Att man har någon att bolla sina tankar med. Att man kan få hjälp med att komma vidare i olika elevärenden så eleven får det stöd den har rätt till. För att kunna utvärdera huruvida resursteamets ansträngningar att samtliga personal ska känna sig nöjd med resursteamets insatser vid resursteamsbesöken har gett resultat har ett nöjdhetsindex skapats. Detta index baseras på ett antal frågor i enkäten som har viktats och syftet är att samma frågor ska kunna användas igen i framtiden och på så sätt få ett relativt mått på hur nöjd personalen är med resursteams-besöken. Därutöver har psykologprogrammet termin 8 vid Linköpings universitet anlitats för att utvärdera resursteamets arbete, med fokus på den personal som inte utnyttjar resursteamets insatser i syfte att ytterligare kunna förändra och förbättra arbetet i att stötta personalen. I syfte att ytterligare göra teamet mer tillgängligt kan personal även numera kontakta resursteamet via tea-mets gemensamma mailadress. Dit kan personal maila frågor eller begära synpunkter omkring ett yrkes-problem. Om problemet rör ett specifikt barn ska detta hållas anonymt och alltså inte namnges. Teamet besvarar tillsammans samtliga inkomna frågeställningar en gång per vecka. Till mailadressen kan även åsikter om och synpunkter på resursteamets arbete skickas. För att ytterligare ge personal möjlighet att komma med åsikter och synpunkter på resursteamets arbete går det att lämna synpunkter anonymt i därför avsedda fack som finns på respektive skola. När det gäller formella uppdrag som blir till ärenden för resursteamet har det tidigare funnits en gemensam uppdragsblankett som har gällt hela Motala kommun. Denna har nu teamet arbetat om utifrån ett antal utgångspunkter. För det första så lämnade den gamla blanketten utrymme för personal att själva specificera vilken hjälp de önskade vilket personal också gjorde, tyvärr ofta mer för att de inte ville lämna något tomt på blanketten snarare än att de ansåg att den efterfrågade hjälpen som det bästa tänkbara stödet. Numera fokuseras istället själva yrkesproblemet eller frågeställningen, vilken hjälp som personalen sedan får beslutas i dialog med berörd personal. Vidare har blanketten utformats i syfte att vara enklare att fylla i och för att underlätta teamets dokumentation. Numera sammanfattar de personer från teamet som har arbetat i ett ärende sina insatser på ett speciellt framtaget dokument och detta dokument skickas tillsammans med andra upprättade dokument i ärendet (exempelvis utlåtanden och pedagogiska kartlägg-ningar) till rektor då ett ärende avslutas. Detta för att tydliggöra att ansvaret för arbetet med barnen finns ute på respektive enhet och inte hos teamet. Därför bör även dokumentationen finnas där besluten ska fattas. Dessutom har sekretessen mellan skolhälsopersonal (skolsköterska) och övrig elevvård (specialpedagoger, kurator, psykolog) varit ett problem då information emellan dessa verksamhetsområden inte utan medgivande fritt kunnat utbytas. Genom att vårdnadshavare skriver under uppdragsblanketten antas att de numera medger att resursteamet vid behov utbyter information och samarbetar i ärendet. Underskrift innebär också att om behov finns medges att kontakt tas med andra organisationer som är inkopplade i ärendet (exempelvis Soc, BUP eller BUH). Antalet som besvarade den del av enkätundersökningen från 2007 som riktade sig till personal som vänt sig direkt till resursteamet genom en uppdragsblankett, var 26 stycken. Fem uppgiftslämnare upplevde att det hade tagit för lång tid innan de hade fått hjälp av resursteamet. Detta har påverkat översynen av doku-mentationen och resursteamets rutiner. De nya dokumentationsmöjligheterna gjort det möjligt att stipulera en maximal tid innan insats görs från teamets sida. I dagsläget förbinder sig teamet att inom 10

6 arbetsda-gar behandla en inkommen uppdragsblankett och har därefter som mål att inom 10 arbetsdagar från att ärendet behandlats ta en första kontakt med berörd personal. Av den personal som besvarat denna del av enkäten var det endast en uppgiftslämnare som inte skulle rekommendera en kollega att vända sig till teamet för att få hjälp på detta sätt. Även här, liksom beträffande missnöjet med resursteamsbesöken, antas att en del av missnöjet har sin grund i att förväntningarna, då man skickat in en uppdragsblankett till resursteamet, är att lämna över ansvaret för yrkesproblemet till resursteamet. Vilket exemplifieras här av ett av svaren på vad man skulle vilja förändra i denna typ av kontakt med teamet. Komma och se eleven i gruppen? Teamet ska driva fallet vidare - inte påstötningar från mig. Under 2007 har teamet fått in 82 stycken uppdragsblanketter från personal på området. Det är svårt att få en klar uppfattning av vad mängden uppdragsblanketter säger om teamets arbete. Å ena sidan är strävan att minska mängden inskickade uppdragsblanketter genom att dels utbilda personal att kunna hantera andyrkesproblem bättre i framtiden och dels genom tidiga insatser lösa problemen innan de leder fram till ett formellt uppdrag. Å andra sidan kan resursteamsbesöken öka mängden ärenden eftersom en fråge-ställning som inledningsvis inte var tänkt att leda fram till ett formellt uppdrag trots allt gör det, när proble-met diskuterats och preciserats. Dessutom kommer personal alltid att ha behov av att resursteamet fak-tiskt går in i ett specifikt ärende och gör insatser, exempelvis i form av utredningar och kartläggningar. Mängden ärenden är därför ett tveksamt mått på belastningen på teamet och området eller som en mått-stock på kvalitén på teamets arbete. Mycket av resursteamets dagliga arbete baseras på en förståelse av sin funktion som går utöver de uppdragsblanketter som personal skickar in. Att finnas tillgängliga och med en generell ambition att hjälpa personal med sina yrkesproblem genomsyrar teamets, och de olika i teamet ingående professioners, dagliga arbete. Detta kan ta sig uttryck i att exempelvis inte gå med i de projektioner som personal placerar på omgivningen då barn slutar att vara elever och beter sig obegripligt, och härbärgera den ångest som får dem att vilja att något ska hända, men ändå bekräfta personalens yrkesproblem och att finnas tillgängliga och stötta personalen när de fortsätter att arbeta med barnen. Då personal inte vet hur de ska hantera sitt yrkesproblem kan man inom skolorganisationen försöka att blanda in så många som möjligt omkring barnet och på så sätt minska det egna ansvaret för arbetet med barnet, och därmed lindras ångesten. Det är ofta utifrån denna situation som man försöker flytta över ansvaret på resursteamet. En viktig funktion är då att inte acceptera ansvaret utan lämna tillbaka det till personalen. Genom att acceptera ansvaret säger man indirekt att man som expert har bedömt att personalens kompetens inte räcker till för att hantera problemet. Det är ingen bra grund för att hjälpa personalen att själva hantera liknande problem i framtiden utan det riskerar tvärtom att göra personalen beroende av resursteamets experthjälp. I linje med att resursteamet har som ambition att arbeta med tidiga insatser och förebyggande arbete inriktat mot personalens yrkesproblem har teamet haft ett naturligt deltagande i de studiedagar som under läsåret har inriktats mot etik och förhållningssätt. Under höstterminen har resursteamet haft ansvaret för två studiedagar där inriktningen har varit etik och bemötande samt yrkesetik. Personalen har där fått möjlighet att arbeta med frågor som har en nära koppling till teamets verksamhet. Område Norr Teamet bestående av skolsköterska, skolpsykolog, kurator, specialpedagog tal- och språk samt specialpedagog har under året varit fullbemannat. Det finns en viss uppdelning av teamet, Bråstorp har egen skolsköterska (25%) samt egen kurator (25%). Dessa två 25%-are är också teammedlemmar. Teamets underlag är Skolgårda skola F-9, Bråstorps skola F-5, Karlslunds skola F-5 samt förskolorna Bergsätter, Björkelund, Bråstorp, Gamla Folkparken, Karlslund, Skogsgläntan samt Syréngatan. Som extern verksamhet tillhör även Barnens Verkstad (Montessoripedagogik) område Norr. 40 dagbarn finns inom upptagningsområdet. Underlaget är ca 2000 barn. Elevvårdsteamet jobbar vidare med tidig upptäckt och introducerandet av kompensatoriska hjälpmedel. Åtgärder för förbättring Elevvårdsteamet vill under året ge personal möjlighet till handledning efter EVG och resursteamsträffarna och strukturerna kring detta ska upprättas. Vi fortsätter vårt arbete med att fånga in barnen så tidigt som möjligt och då gärna i samarbete med BVC. Elevvårdsteamet har tagit fram en målbeskrivning med förslag på hur målen ska nås. Huvudpunkterna är: Handledning/bollplankstid i teamet med komplicerade ärenden Ärendehantering EVG Teamkänslan

7 Mötesteknik Samarbetet med socialkontoret Lokala händelser Under året har elevvårdsteamet på område Norr dokumenterat 81 ärenden, en minskning från föregående år. Teamet har förbättrat ärendehanteringen. Utvecklingsarbetet gällande åtgärdsprogram implementera-des i arbetslagen under året och den nya gemensamma blanketten togs i bruk. Teamet har utvecklat an-vändandet av kompensatoriska hjälpmedel och förskolorna har fått utbildning i TRAS (tidig registrering av språkutveckling). Till området Söder hör förskolorna Myran, Lustigkulle, Götgatan, Kärrbacken, Strömmen, Slottsgränd, Varvs förskola, Fågelsta förskola samt dagbarnvårdare. Skolor tillhörande området är Södra skolan, Charlottenborgsskolan och Fågelsta skola. Teamet består av skolpsykolog, skolkurator, specialpedagog, skolsköterska, specialpedagog tal/språk. En av skolkuratorerna arbetar med förebyggande arbete i kommunens Buffertgrupp och Local Herogruppen. I skolsköterskornas tjänster ingår friskolan Karin Boye, Resursskolorna Ekenäs och Verkstan samt Itansvar. Under höstterminen 2008 tillkommer även särskolans högstadie. Teamet träffas varje tisdag, för att fördela nya uppdrag samt diskutera pågående uppdrag. Under första halvåret har teamet arbetat med totalt 134 ärenden under vt varav 39 är nya. Lokalfrågan för skolsköterska och kurator på Södra skolan har diskuterats och har åtgärdats i början av Fortfarande finns brister i lokalfrågan. Fortbildningen har varit bristfällig under första halvåret. Den har skett inom respektive yrkeskategori, men pengar till fortbildning finns kvar inför höstterminen. Datastödet för skolpsykologerna är inköpt. Rutiner för hur/när ett ärende ska avslutas är framtaget. Trasprojektet är infört i alla förskolor och förskoleklasserna har fått information kring projektet av specialpedagog i tal och språk. En utvärdering har genomförts med all förskolepersonal. Denna har lett till en ökad satsning på en av förskolorna i området. Rutinerna för överlämnandet till högstadiet har reviderats, men behöver förbättras ytterligare. Teamet samarbetar med områdesrektorerna kring fördelning av elevassistenter inom området. Som stöd har vi utarbetat rutiner för prioritering av elevassistenttilldelning. Område Centrum Till för- och grundskoleområdet Centrum hör förskolorna Ekparken, Vättern, Mossen, Solsätter, Trollsländan, Krubban samt familjdaghem och dagbarnvårdare. Till området Centrum hör också grundskolorna Smedsby skola, Zederslundsskolan, Norra skolan, Vätternskolan samt friskolan Karin Boye. Resursteam Centrum består av kurator Elin Borg (Norra skolan och Smedsbyskolan), specialpedagog Peter Mohall, kurator Maria Petersson (Zederslundsskolan, Vätternskolan och Karin Boyeskolan), skolsköterska Monica Rosén Norra skolan och Smedsby skola, specialpedagog inom tal och språk Kicki Sandberg, skolpsykolog Kjell Soldan samt skolsköterska Cristina Örneståhl (Zederslundsskolan, Vätternskolan). Norra skolan och Smedsby skola har under halva höstterminen haft en skolsköterskevakans. Varje yrkesgrupp bidrar med sitt perspektiv utifrån respektive yrkeskompetens och erfarenhet vid bedömningar av uppdrag från lärare och övrig skol- och barnomsorgspersonal inom område Centrum. Resursteamet har i uppdrag att: i samarbete med rektorer och övrig personal planera och utföra elevvårdande insatser på individoch gruppnivå för barn/elever i behov av särskilt stöd, skapa en ärendehantering som kvalitetssäkrar åtgärder och resultat, utifrån sin samlade kompetens utreda och föreslå åtgärder på individ- och gruppnivå och i

8 förekommande fall delta i utförandet av åtgärder, arbeta med förebyggande åtgärder, som t.ex. handledning och konsultation till personal inom skola och förskola, med barnet/eleven i centrum och med en helhetssyn samarbeta med andra huvudmän och aktörer. Arbetsgång Teamet har under året träffats under tisdageftermiddagar, varannan tisdag för att diskutera och fördela nya uppdrag Vid de andra tisdagsträffarna sker en uppföljning och diskussion runt pågående uppdrag, bl a i syfte att kvalitetssäkra teamets insatser. Processen vid ett nytt ärende/uppdrag är att teamet utser en ärendeansvarig, som sedan med hjälp av bl.a. samtal och screening tar reda på mer fakta inför en bedömning av den fortsatta ärendegången. Händelser under året Den tidigare vakanta 50-procentiga skolskötersketjänsten på Norra skolan och Smedsby skola besattes den 25 februari av Monica Rosén, som i sin heltidstjänst också vid behov ska kunna täcka upp för de andra skolsköterskorna. Kurator Mia Petersson har fortsatt nedsättning i tjänsten och har kvar Zederslundsskolan, Karin Boyeskolan och Vätternskolan och kurator Elin Borg fortsätter med sin tjänst på Norra skolan och Smedsbyskolan. Elin tjänstgör också fortsättningsvis på Bråstorpskolan och är därför teamdeltagare i både Centrum och Norr. Under en stor del av vårterminen deltog en psykologstuderande, Michaela Andersson, i teamets arbete. Under handledning av Kjell Soldan bidrog hon på ett positivt sätt med sina insatser, både förebyggande och med inkomna uppdrag. Teamet gjorde under våren en inventering och sammanställning av barn/elever i behov av särskilt stöd i området som underlag för elevassistentfördelningen. Teamet har varit delaktigt vid klassammansättningen av elever från år 6 till år 7 på Zederslundsskolan. Teamet har under våren 2008 haft en ovanligt hög arbetsbelastning. Det har varit fortsatta insatser med tidigare inkomna uppdrag samt med 56 nya uppdrag av skiftande karaktär och med varierat behov av tidsinsats. Vårens uppdrag har antalsmässigt i procent fördelat sig enligt följande: Förskolorna 5,3% Smedsbyskolan 3,5% Norra skolan 39% Vätternskolan 8% Karin Boyeskolan 8% Särskolan 1,7% Zederslundsskolan 10% Introduktionsklasserna 3,5% Åtgärder för förbättring Resursskolan Ekenäs: Personalen känner ett stort behov av vidareutbildning inom samtalsmetodik. Fritidsverksamheten. Utveckling av Likabehandlingsplanen. Resursskolan Verksta n Vi vill organisera oss med en teoretisk lärare som huvudansvarig/grupp. För att få större möjligheter att utnyttja slöjd/verkstad effektivare. Vi vill erbjuda läxhjälp 1h/vecka. En tvättmaskin vill vi köpa in, så att vi kan låna ut rentvättade gymnastikkläder till eleverna. Samarbetet med Ekenäsvillan bör utökas. Vi kan erbjuda slöjdutbildning i vår slöjdsal.

9 Under hösten vill vi kunna erbjuda NTA-utbildning till eleverna. Vi vill utveckla crossprojektet så att vi kan köra oftare. Resursteamen Väster Motala kommun avser att ta fram kvalitetsrapporterna vid slutet av läsåret, så vi redovisar våra förbättringsmål i kvalitetsrapporten i juni Öster Under kommande verksamhetsår kommer vi att arbeta ytterligare för att öka effektiviteten kring ärendehanteringen, Vi kommer att förbättra ärendehanteringen och kontaktytorna med alla inre och yttre intressenter som teamet kommer i kontakt med. Norr Elevvårdsteamet vill under året ge personal möjlighet till handledning efter EVG och resursteamsträffarna och strukturerna kring detta ska upprättas. Vi fortsätter vårt arbete med att fånga in barnen så tidigt som möjligt och då gärna i samarbete med BVC. Elevvårdsteamet har tagit fram en målbeskrivning med förslag på hur målen ska nås. Huvudpunkterna är: Handledning/bollplankstid i teamet med komplicerade ärenden. Ärendehantering. EVG. Teamkänslan. Mötesteknik. Samarbetet med socialkontoret. Söder Datastöd för kuratorer och specialpedagoger. Arbeta med dokumentationsrutiner för att få ett samlat grepp om en elev. Detta behöver ses över i nya organisationen, så att alla team gör på samma sätt. Förbättra överlämning av elever till gymnasieskolan. Revidera och förbättra mötesrutinerna. På sikt borde hela elevvårdsteamet sitta på samma skola, för att underlätta samarbetet kring ett ärende. Centrum Team Centrum har ambitionen att: Fortsätta arbetet med att så snabbt som möjligt och med hög kvalitet effektuera beställda uppdrag. Fortsätta arbetet med att tydliggöra behovet av ömsesidig information i olika sammanhang. I ett möte tillsammans med habiliteringen och eventuellt andra externa aktörer utreda och klargöra utredningsansvar och -krav. I så stor utsträckning som möjligt att vara med och påverka utformningen av den nya organisationen, skola socialtjänst. Resursteamen/yrkeskategorierna Skolpsykologer: Stärka gruppens sakområdeskompetens inom den neuropsykiatriska domänen. Kvalitetssäkra de neuropsykiatriska utredningarna/bedömningarna. Uppföljning av fjolårets utbildningsinsatser kring utredningssituationen, d v s stt utifrån genomförd kart-

10 läggning av barnets funktionsnivå ( i olika avseenden) kunna redovis och ge förslag på pedagogiska insatser som motiveras av diagnosfasen. Kuratorer: Tydliggöra arbetsbeskrivningen och därmed få en gemensam grund att stå på. Öka samarbetet med andra kollegor. Utveckla KBT-tänket i gruppen i syfte att hitta barnens/eleverna problem snabbare. Specialpedagogerna: Litteraturseminarium pedagogiska samtal/diskussioner för att vara uppdaterade på aktuell forskning och litteratur. Återuppta handledningen. Tal- och språkpedagogerna: Barn/elever med språkstörning. Inventering kommer att ske av antal elever med språkstörning i kommunen. Vilket stöd ges till dem och hur kan det utvecklas? Öka vår kompetens kring flerspråkiga elever med språkstörning. Tidig registrering av språkutveckling, TRAS. Vidarutveckla och fördjupa samarbetet med förskolepersonalen kring den språkliga observationsmodell de använder i förskolan. Samarbete med BVC Hitta former för samarbete med BVC i resp område. Tidig upptäckt av försenad språkutveckling ger möjlighet till tidiga insatser. Ambitionen är att hitta kontaktvägar som underlättar ett nära samarbete. Skolsköterskorna: Metodbok- > utveckla den fortgående/kontinuerligt. Data, utveckla och uppdatera. Vidareutbildning till dem som inte har det. Fortbildning se fortbildningsplan. Behövs för att vi ska utvecklas och gå framåt. Handledning i grupp och individuellt. Målarbete - vilka mål ska man som skolsköterska uppnå och vilka ska man sträva mot. Skolläkare (tillsvidareanställd) ska ingå i utvecklingen för skolhälsovården. Att olika ansvarsområden fördelas inom gruppen, t ex beställningar av förbrukningsmaterial.

KVALITETSREDOVISNING 2006

KVALITETSREDOVISNING 2006 KVALITETSREDOVISNING 2006 Elevvård Elevvårdschef Suzanne Stråkander Rockler Adress Drottninggatan 2 Postadress 591 86 Motala Telefon 0141-225255 Fax 0141-589 25 E-post strakander.rockler@motala.se Barn/elever

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Hågadalsskolan 2016/17

Hågadalsskolan 2016/17 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Reviderad 160818 Hågadalsskolan 2016/17 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

Elevhälsoplan för. Älta Skola 2014-2015

Elevhälsoplan för. Älta Skola 2014-2015 Elevhälsoplan för Älta Skola 2014-2015 Innehåll Inledning 3 Funktioner i Elevhälsan 3 Gången vid elevärenden 5 Klasskonferens 6 Överlämnande. 6 Inflyttning. 6 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 7 Neuropsykiatriska

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan 1 (6) Rev. 2010-01-08 Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn skall få det de behöver för att

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Hågadalsskolan 2015/16

Hågadalsskolan 2015/16 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Hågadalsskolan 2015/16 Reviderad 151202 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan 1 (6) Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan 2012-13 Knappekullaenheten Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn ska få det de behöver

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN 2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 17/6 2014 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar

Läs mer

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Elevhälsan enligt skollagen Sedan augusti 2010 står det i skollagen att det ska finnas en samlad elevhälsa med krav på tillgång till skolsköterska, skolläkare,

Läs mer

Elevhälsoplan för Kristinedalskolan

Elevhälsoplan för Kristinedalskolan Elevhälsoplan för Kristinedalskolan 2016-2017 Vi utbildar världsmedborgare En skola för alla Reviderad 160810 1. Inledning Kristinedalskolans vision är att alla elever ska ha rätt att utvecklas utifrån

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15 Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen

Läs mer

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoarbetet: Det står skrivet i skollagen, från och med 1 juli 2011, att en samlad elevhälsa ska finnas på skolan. Elever ska ha tillgång till medicinska, psykologiska,

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument Elevhälsoplan Storvretaskolan 2013-14 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet

Läs mer

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Hösten 2015 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen Elevhälsan ska omfatta medicinska,

Läs mer

Sandeplanskolan. Elevhälsorutiner Sandeplanskolan

Sandeplanskolan. Elevhälsorutiner Sandeplanskolan 2013-07-30 1 (5) Sandeplanskolan Elevhälsorutiner Sandeplanskolan 2013-07-30 2 (5) Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och special- pedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Elevhälsoplan för Trollehöjdskolan

Elevhälsoplan för Trollehöjdskolan Elevhälsoplan för Trollehöjdskolan Februari 2016, fastställt av Rickard Leo, rektor Trollehöjdskolan, 10 mars 2016 Syfte Elevhälsoplanen är en ledstång och syftar till att definiera uppdraget, skapa rutiner

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet i. Grundsärskolan

Plan för elevhälsoarbetet i. Grundsärskolan Plan för elevhälsoarbetet i Grundsärskolan 12 01 25 Alla vi som arbetar i grundsärskolan har ett gemensamt ansvar för våra elevers välbefinnande under skoldagen och att erbjuda dem en god lärandemiljö.

Läs mer

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun Verksamhetsbeskrivning 081120 St:Olof Resursskola: Skolan ligger i ett kulturlandskap med skog och hav i omedelbar närhet. Skolan erbjuder undervisning i alla kärnämnen,

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer

Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer Resursskolor Rektor Agneta Malm Verksamhetsansvarig för Resursskolor Tel: 013-26 39 90, 070-558 57 58 E-post: agneta.malm@linkoping.se Verksamhetsbeskrivning Resursskolorna bedriver undervisning i SU-grupp,

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Specialpedagogisk handlingsplan för Tolg skola

Specialpedagogisk handlingsplan för Tolg skola Specialpedagogisk handlingsplan för Tolg skola Läsåret 2015-2016 Joachim Åberg Rektor Tolg skola Ewa-Lena Eliasson Specialpedagog Tolg skola Rev. 1 augusti-15. 1. Vision Skolans vision ska vara möjlig

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 27/1 2016 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Kvalitetsredovisning 2005/2006 2006-09-30 Kvalitetsredovisning Klöverskolan Rektor Gunilla Söder Johansson 0224-55650. (Från och med hösten 2006: chef för elevhälsan Britt Wallin 0224-55432) Beskrivning av verksamheten per 15 oktober

Läs mer

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Sida 1 (8) Rinkebyskolan ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Beslutad 2013-04-12 Reviderad 2014-11-11 Reviderad 2015-08-21 Reviderad 2016-08-02 SID 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd

JOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd Elevansvarig pedagog Klasslärare, mentor Arbetslag Spec. ped Skollagen 3kap, 3 Info till rektor B E S L U T S P R O T O K O L L ej ÅP REKTOR Utredning Skollagen,

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Vid Dalbackens friskola

ELEVHÄLSOPLAN. Vid Dalbackens friskola ELEVHÄLSOPLAN Vid Dalbackens friskola Sammanfattning I detta dokument finner du information om hur elevhälsoarbetet vid Dalbackens friskola är tänkt att vara. I elevhälsoteamet så ingår ett antal olika

Läs mer

Insatser för elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan i Motala kommun

Insatser för elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan i Motala kommun Revisionsrapport Insatser för elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan i Motala kommun Håkan Lindahl Marie Lindblad November 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning

Läs mer

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN RINKEBYSKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Beslutad 13-04-12 SID 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Ansvarsfördelning... 3 Elevhälsoteamet... 5 Rutin för skolans arbete med elever i

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015 Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015 1 Innehåll Lokal elevhälsoplan för Uvengymnasiet läsåret 2014-2015... 3 Bakgrund... 3 Elevhälsans uppdrag enligt skollagen... 3 Syfte... 3 Styrdokument...

Läs mer

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen 2014 Råd- och Stödteamet Information från Utbildningsförvaltningen Råd- och Stödteamet (RoS) Allmänt Råd- och Stödteamet (RoS) är en gemensam stödfunktion inom Utbildningsförvaltningen i Ronneby kommun.

Läs mer

Pajala kommun Dnr KUN 2007, Kultur- och utbildningsnämnden Antagen ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN

Pajala kommun Dnr KUN 2007, Kultur- och utbildningsnämnden Antagen ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Pajala kommun Dnr KUN 2007,399620 Kultur- och utbildningsnämnden Antagen 2007-09-13 67 ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Upprättad 2002 Reviderad 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Elevhälsa 1 Ansvar 1 Vad är diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Rektor, all personal, elever samt vårdnadshavare

Läs mer

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan i Åstorps kommun Inledning

Läs mer

Lokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015

Lokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015 Lokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015 1. REKTOR Stefan Karlstedt Sida 1 Innehåll 1) Mål... 3 2) Professioner, Mötesplanering,... 3 I Kramfors skolans lokala elevhälsos team ingår rektor,

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan 0506-36311 Rektor Box 80 0506-36304 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-30229 fax

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan 0506-36311 Rektor Box 80 0506-36304 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-30229 fax Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan 0506-36311 Rektor Box 80 0506-36304 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-30229 fax 1 Kvalitetsredovisning Pedagogiska resursteamet 2008-2009 Inledning

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling

Läs mer

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9 Forsheda-Hånger rektorsenhet Handlingsplan Elevhälsan Forsheda rektorsenhet 7-9 Aug 2014 Innehållsförteckning Vision för elevhälsan i Värnamo kommun... 3 Skollag (2010:800) - Elevhälsa... 4 Skollag (2010:800)

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Elevhälsoplanens syfte Elevhälsoplanen ska beskriva elevhälsoarbetets arbetsgång och ansvarsfördelning.

Elevhälsoplanens syfte Elevhälsoplanen ska beskriva elevhälsoarbetets arbetsgång och ansvarsfördelning. Kvarngärdesskolans elevhälsoplan Hälsa och lärande hänger ihop. Eleverna måste känna sig trygga och må bra för att kunna lära sig på bästa sätt. Elevhälsa handlar om att främja hälsa och skapa förutsättningar

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets fokusområden inför läsåret 2014/2015. Innehåll

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-08-11 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Reviderad 2014-11-17. Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan

Reviderad 2014-11-17. Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Skapat den 2014-08-14 Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Att arbeta med elevhälsa innefattar alla åtgärder som vidtas för att skapa en miljö som främjar

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16 Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2016-2017 ÖVERTORNEÅ KOMMUN http://www.overtornea.se/sv/barn- -utbildning/ 1. Målsättning - Upprätthålla ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen

Läs mer

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 6 Lidåkers fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Grunduppgifter

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Vår lokala Likabehandlingsplan 2014

Vår lokala Likabehandlingsplan 2014 Vår lokala Likabehandlingsplan 2014 Albäcksskolan Klass 7-9 Vi på Albäcksskolan främjar likabehandling genom att främja och förebygga diskriminering trakasserier och annan kränkande behandling. Ditt bästa

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-02-16 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Tilläggsbelopp. information och handledning

Tilläggsbelopp. information och handledning 2015-06-17 Tilläggsbelopp information och handledning 1 2015-06-17 Innehåll 1. Bakgrund tilläggsbelopp... 3 2. Tilläggsbelopp avser... 3 3. Tilläggsbelopp avser inte... 3 4. Kriterier för att söka tilläggsbelopp...

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013/2014 Kvalitetsredovisning Läsåret 2013/2014 Järfälla Barn och elevhälsa Barn- och elevstödet Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Mattias Blomgren Enhetschef Järfälla Barn- och elevhälsa 2014-08-18 1 (19) Innehåll

Läs mer

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Fritidshem Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit fritidshemmets uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014, samt arbetslagens

Läs mer

NORRA SKOLAN ELEVHÄLSOPLAN. F-klass - åk 5, förberedelseklass åk 1-5 fritidshem/klubb LOKAL Norra skolan Residensgränd 26 Östersund

NORRA SKOLAN ELEVHÄLSOPLAN. F-klass - åk 5, förberedelseklass åk 1-5 fritidshem/klubb LOKAL Norra skolan Residensgränd 26 Östersund NORRA SKOLAN F-klass - åk 5, förberedelseklass åk 1-5 fritidshem/klubb LOKAL ELEVHÄLSOPLAN 2016-2017 1 Innehållsförteckning 1. Elevhälsa 3 2. Ansvar 3 3. Organisation 4 4. Representanter EHT 4 5. Beskrivning

Läs mer

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLKURATORSENHETEN Utbildningsförvaltningen UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLA Typ av skola grundskola gymnasium Huvudman kommunal skola friskola Stadium/ år F-5 6 9 F-9 gymn Antal elever INLEDNING Detta

Läs mer

STÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat

STÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat STÖDMATERIAL för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet Reviderat 20131029. Arbetsprocessen Arbetsprocessen kan beskrivas i följande steg, vilka skall dokumenteras fortlöpande under processens gång. 2 Förebyggande

Läs mer

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se

Läs mer

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015 KVALITETSRAPPORT Fritidshem Mariaskolan Läsåret 2014/2015 1 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit fritidshemmens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2014/2015, samt arbetslagens

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan 1 1. Presentation av verksamheten Resursskolorna består av Loftebyskolan 1-6 och 6-9, Odenskolan samt Mobila Resursskolan.

Läs mer

Detta är Backatorpsskolans

Detta är Backatorpsskolans Detta är Backatorpsskolans Elevhälsoplan Målsättningen för skolans elevhälsoteam (EHT) är att i samarbete med skolans övriga personal och i samverkan med hemmen skapa förutsättningar för alla elever att

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Docksta Friskola 2014-2015 Arbetsmiljölagen Målet med arbetsmiljöarbetet är att verksamheten ska bedrivas på ett så säkert och effektivt sätt som möjligt. I skolan styrs

Läs mer

Ärendegång elevhälsoärenden förskola/grundskola/gymnasieskola. 1. Lärare/mentor följer elevens hela skolsituation och vidtar erforderliga åtgärder.

Ärendegång elevhälsoärenden förskola/grundskola/gymnasieskola. 1. Lärare/mentor följer elevens hela skolsituation och vidtar erforderliga åtgärder. Ärendegång elevhälsoärenden förskola/grundskola/gymnasieskola. Avestamodellen 2.0 1. Lärare/mentor följer elevens hela skolsituation och vidtar erforderliga åtgärder. 2. Rektor ansvarar för att en kartläggning

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer