Handbok. Om Västbus. Sammanställd och revideras av den Lokala Ledningsgruppen Västbus.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok. Om Västbus. Sammanställd och revideras av den Lokala Ledningsgruppen Västbus."

Transkript

1 Handbok Om Västbus 2015 Sammanställd och revideras av den Lokala Ledningsgruppen Västbus.

2 Inledning Tanken med denna handbok är att du som handläggare och/eller som sammankallande skall på ett kortfattat sätt få information om Västbus riktlinjer, så att det underlättar ditt dagliga arbete. Handboken innehåller information om Västbus, både övergripande och lokalt i Vänersborg. Handboken kommer revideras varje år av den Lokala Ledningsgruppen Västbus. Om du saknar något i handboken eller om du har några frågor kontakta din representant i den Lokala Ledningsgruppen. I handboken används ordet barn, som betyder barn och ungdomar d.v.s. upp till och med 20 år. Blanketter finns på Västbus hemsida:

3 Innehållsförteckning Västbus Organisation. 1 Lokal Ledningsgrupp Västbus 1 Delregional Ledningsgrupp 1 Västbus Styrgrupp 1 Västbus är.. 2 Västbusmötet 2 Skillnaden på Västbusmöten och andra samverkansmöten 3 Målgrupp... 3 Möte enligt Västbus (Bild).. 3 Samverka inom Västbus.. 4 Samtycke. 5 Kallade/Inbjudna deltagare.. 5 Samordnad Individuell Plan.. 5 Rutin vid förarbete 6-7 Första steget Andra steget Tredje steget Fjärde steget Uppföljningsmöte.. 8 Avvikelserapport 8 Konsultationsmöte Västbus.. 9 Mötesledare Mötesstruktur Oenighet Samverkan kring barn och unga Samverkan förutsätter Myndigheternas skyldighet att samverka Barnsamtal, ett påhittat ärende 14 18

4 1 Västbus Organisation Västbus organisation kan ses som en pyramid, där den Lokala Ledningsgruppen är basen. Ovanför kommer den Delregionala gruppen och överst kommer Styrgruppen. Lokal Ledningsgrupp Västbus Den lokala Ledningsgruppen har i uppdrag att: Utveckla former och rutiner för den lokala samverkan Följa upp den lokala samverkan utifrån kvalitet och kvantitet Ta initiativ till kompetensutvecklingsinsatser på den lokala nivån Hålla kontakt med Delregionala ledningsgruppen för Västbus I Vänersborg ingår följande personer i den Lokala Ledningsgruppen: o elevhälsochef Grundskolan o elevhälsochef Kunskapsförbundet o chef för Individ- och Familjeomsorg o chef för Barn och Ungdoms habilitering o chef för Barn- och ungdomspsykiatrin o chef för Omsorgen om Funktionshindrade o chef för Ungdomsmottagning o kurator vid Primärvården o kurator vid Kunskapsförbundet o processledare Chef för IFO är sammankallande och gruppen träffas 3-4 gånger per termin. Delregional ledningsgrupp Delregionala ledningsgrupper eller motsvarande ska finnas inom varje kommunalförbund - sjukhusområde. Ledningsgruppen äger linjeansvaret för samverkan och ska gemensamt ansvara för genomförandet. Gruppen består av: - Verksamhetschefer för barn- och ungdomspsykiatri - Socialchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar - Skolchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar - Företrädare för primärvård - Företrädare för habilitering (ingår eller adjungeras vid behov) Vänersborg tillhör Fyrbodals kommunförbund. Förvaltningschef vid Barn- och Utbildningsförvaltningen företräder Vänersborg. Verksamhetschef för BUP representerar också bland annat Vänersborg samt är ordförande för den Delregionala Ledningsgruppen Fyrbodal. Västbus styrgrupp För att hålla samman den regionala utvecklingen och uppföljningen finns en styrgrupp. Till den skall kommunalförbunden tillsammans med regionen utse följande representanter: Två representanter från respektive delregional ledningsgrupp, varav en från kommunen och en från BUP. I styrgruppen skall ingå representanter från skola och socialtjänst samt två representanter från Primärvården. Västkom respektive Västra Götalandsregionen kan vid behov ytterligare adjungera en representant. Styrgruppen lämnar årligen en rapport till huvudmännen.

5 2 Västbus är Västbus står för Barn och Unga i Samverkan och handlar om hur vi i Västra Götaland samverkar kring barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik. Bakgrunden till överenskommelsen började med att huvudmannaskapet förändrades för de institutionsplacerade barnen och ungdomarna som har en sammansatt problematik bildades Vård Gryning AB, som kommunerna i Västra Götaland äger. Men det kvarstod dock behov av rutiner för samverkan mellan kommun och regionen rörande bl.a. utredning, vård och behandling för målgruppen. En arbetsgrupp tillsattes, som arbetade fram riktlinjer för samverkan mm enades Västra Götalandsregionen och samtliga 49 kommuner i Västra Götalands län om en överenskommelse gällande riktlinjerna för Västbus. I och med att det blev en lagändring gällande samverkan 2010 samt att det samma år gjordes en övergripande utvärdering gällande Västbus riktlinjer påbörjades en revidering antogs de reviderade riktlinjerna, vilka idag gäller. Särskilda riktlinjer utformades och antogs även för de familjehemsplacerade barnen. Vänersborgs Samarbetsrutiner vid placering av barn och unga i familjehem bygger på Västbus riktlinjer men har också förtydligats utifrån lokal överenskommelse mellan Barn- och utbildningsförvaltningen Kunskapsförbundet Väst och Socialförvaltningen. Överenskommelsen Västbus bygger på ett barnperspektiv d.v.s. att alla barn och ungdomar som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av skydd, stöd, vård, behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet/ungdomen är det en rättighet att mötas av insatser utifrån sina behov. Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn som behöver särskilt stöd är att de i första hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön, i sitt hem och i förskola/skola. När dessa insatser inte är tillräckliga för att möta behoven ska mer specialiserade insatser träda in. Vänersborg arbetar enligt Västbus riktlinjer, som är en samverkansform för målgruppen barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik infördes en rutin i Vänersborg gällande förarbetet, d.v.s. att på ett mer strukturerat och tydligt sätt tillvarata barnets/ungdomens och dess vårdnadshavares tankar och synpunkter. Västbusmötet Västbusmöten är en av många mötesformer och den Samordnade Individuella Planen upprättas under mötet. Syftet med mötet är att alla deltagare skall få en gemensam helhetsbild genom att klargöra barnets och familjens resurser och behov, koppla resurser till behoven samt tydliggöra ansvarsområden. Det är viktigt att alla berörda verksamheter ansvarar för bedömning av barnets/familjens behov av utredning och insatser utifrån sitt kompetensområde.

6 3 Skillnaden på Västbusmöten och andra samverkansmöten Det är tre saker som skiljer Västbusmöten från andra samverkansmöten. I första hand är det målgruppen som skiljer, men också att Västbusmöten inte är rent professionella möten utan att familjen förväntas planera och delta i mötet. Det tredje som skiljer är att Västbusmöten förväntas vara mer strukturerade än vanliga nätverksmöten, som är ofta är längre och som inte nödvändigtvis leder till en handlingsplan/sip. Målgrupp Målgruppen för riktlinjerna är barn och unga vuxna till och med 20 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov. Möte enlig Västbus Processen i Västbus består av fyra faser; kartläggning, kallelse, Västbusmötet och uppföljning. Kartläggning Kallelse Västbusmötet Uppföljning Den sammankallande kartlägger tillsammans med familjen resurser som finns idag och ev behov av ytterligare resurser som finns i annan organisation. Bestämmer tillsammans med familjen vilka som skall bjudas in till ett Västbusmöte. Förarbete enligt rutin sker. Kallelse skickas. Möte inom 3 veckor. Den sammankallande leder Västbusmötet, med syfte att få en gemensam helhetsbild, klargöra barnets/familjens resurser och behov, koppla resurser ur det professionella nätverket till behoven. SIP upprättas, som skall vara konkret avseende de insatser som respektive organisation skall ansvara för, vem som gör vad, omfattning och var stödet/behandlingen skall ges. Ett uppföljningsmöte bokas. Mobiliseringsprocess Mötesprocess

7 4 Samverka inom Västbus Samverkan i Västbus innebär att berörda verksamheterna arbetar tillsammans för ett gemensamt mål och adderar sina insatser till varandra för att uppnå bästa möjliga resultat för barnet. Det är dock viktigt att komma ihåg att berörd verksamheter ansvarar för sin bedömning av barnets/familjens behov av utredning och insatser utifrån sitt kompetensområde. I samverkan kan en verksamhet inte bestämma om en annan verksamhets insatser, men kan ha önskemål om insatser som i så fall skall diskuteras vid förarbetet. Västbusarbetet börjar med en egen analys d.v.s. om barnet ingår i målgruppen och varför ett Västbusmöte skulle vara bra. Se vidare Rutin vid Förarbete sidan 6-7. Samverkan kring det enskilda barnet och familjen sker enligt följande: 1. Den professionelle bedömer att barnet och familjen har behov av resurser utanför den egna verksamheten. 2. Den professionelle tar kontakt med vårdnadshavaren om barnet är under 18 år, annars bara med ungdomen. Båda vårdnadshavarna skall samtycka till ett möte. Om en eller båda vårdnadshavare inte samtycker till Västbusmöte kan inget möte hållas. Motivera om tveksamheterna och dokumentera det enligt verksamhets rutiner. Annan insats får då planeras, exempelvis om det finns skäl till en anmälan enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen. Konsultationsmöte kan också vara aktuellt. Den professionelle bedömer tillsammans med familjen om behovet av ytterligare resurser finns och vilken/vilka verksamhet(er) som kan tillgodose behovet. Gemensamt beslutas om man ska kalla till ett Västbusmöte och vilka verksamheter som skall bjudas in. Förarbete påbörjas dvs. samtal med vårdnadshavare och barn på ett strukturerat sätt. Se under rubrik Rutin vid Förarbete. 3. Den professionelle kallar till ett Västbusmöte. Överenskommelsen för Västbus medför att kallade verksamheter skall prioritera ett sådant möte. Om den kallade inte kan närvara skall den utse en annan person i verksamheten som kan delta samt ge nödvändig information till personen om barnet samt om planerade och möjliga insatser. Mötet skall äga rum inom 3 veckor. Den sammankallande verksamheten leder mötet. De professionella kallas. Vårdnadshavare, barnet/den unge eller närstående bjuds in. 4. Syftet med Västbusmötet är att få en gemensam helhetsbild genom att klargöra barnets och familjens resurser och behov, koppla resurser till behoven samt tydliggöra ansvarsområden. Berörda verksamheter ansvarar för sin bedömning av barnets/familjens behov av utredning och insatser utifrån sitt kompetensområde. Den Samordnade Individuella Planen används som en dagordningsmall. 5. En Samordnad Individuell Plan upprättas under mötet, som tydliggör de gemensamma målen. Se till att barnet och föräldrarna samt de andra aktörerna får ett exemplar av den dokumenterade planen. Om den inte delas ut under mötet informera om när den skickas ut senast en vecka efter mötet om inget annat kommits överens om. Se vidare Handbok för Samordnad Individuell Plan. 6. Ett uppföljningsmöte inbokas.

8 5 Samtycke Innan kallelsen/inbjudan skickas kontrollera att samtycke finns, annars inhämta. Samtycke från båda vårdnadshavarna krävs. Det vårdnadshavarna samtycker till är: - att ett möte enligt Västbus hålls - vilka verksamheter och närstående som bjuds in - vilka problemområden som får diskuteras - att en SIP upprättas - hur länge samtycket skall gälla Om en eller båda vårdnadshavare inte samtycker till Västbusmöte kan inget möte hållas. Motivera tveksamheterna och dokumentera det enligt verksamhetens rutiner. Annan insats får då planeras, exempelvis om det finns skäl till en anmälan enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen. Konsultationsmöte kan också vara aktuellt. Barnet kan i vissa fall beroende på ålder och mognad lämna samtycke. Blankett för samtycke finns på Västbus hemsida. Kallade/inbjudna deltagare De professionella kallas. Vårdnadshavare, barnet/den unge eller närstående bjuds in. Det är målgruppens problematik och syftet med mötet som avgör vem som skall kallas. Det är alltså inte verksamheternas deltagande (ex. BUP, socialtjänst och förskola/skola) som avgör om det är ett Västbusmöte. Deltagarna vid ett Västbusmöte kan vara från chefs- och/eller tjänstemannanivå. Varje kallad verksamhet utser lämplig deltagare. Vid förhinder skall den kallade utse någon annan i verksamheten som deltar efter information från den kallade. Information skall ges om verksamhetens kontakt och insatser rörande barnet samt om eventuella framtida insatser utifrån kallelsens syfte. Blankett finns på Västbus hemsida. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan tydliggör de gemensamma målen och upprättas under mötet. Se till att barnet och föräldrarna samt de andra aktörerna får ett exemplar av den dokumenterade planen. Om den inte delas ut under mötet informera om när den skickas ut senast en vecka efter mötet om inget annat kommits överens om. I Planen skall det framgå: 1. Vilka insatser som behövs 2. Vilka insatser respektive huvudman skall svara för 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen 4. Vem av huvudmännen som skall ha det övergripande ansvaret för planen. Om någon av de berörda verksamheterna bedömer vidare utredning och/eller insats som obehövlig ska detta motiveras i den individuella planen. 6. Den individuella planen skall följas upp och resultatet av de olika insatserna utvärderas. Tidpunkt för utvärdering fastställs då planen skrivs. 7. Berörda verksamheter ska tydligt ange vilken verksamhet som ansvarar för beslutad insats, dess omfattning och ev. kostnadsansvar. Se vidare Handbok för Samordnad Individuell Plan. Planen skall förvaras som en sekretesshandling. Blankett finns på Västbus hemsida.

9 6 Rutin vid Förarbete Västbus Rutinen vid Förarbete finns inte med i Västbus riktlinjer, utan är en rutin som Vänersborg införde Rutinen innebär tre olika delar: 1. Ett församtal med barnet för att ta tillvara deras tankar och synpunkter vid Västbusmötet på ett mer strukturerat sätt. Samtalet sker genom besök, dokumenteras och godkänns av barnet. Barnet väljer vem som skall genomföra samtalet. 2. Ett församtal med vårdnadshavarna för att ta tillvara deras tankar och synpunkter vid Västbusmötet på ett mer strukturerat sätt. Samtalet kan ske per telefon eller besök och behöver inte dokumenteras. 3. Med samtycke från vårdnadshavare kunna ha, vid behov, ett församtal mellan verksamheterna antingen per telefon eller vid möte - utan vårdnadshavare och barn. Första steget Innan samtalen i steg två till fyra görs en Egen Analys: Varför behövs ett möte? Vad är det som gör att jag bedömer ett behov av Västbusmöte? Räcker det med att samordna insatserna per telefon eller behövs ett möte? Vem/Vilka önskar ett möte? Syfte och mål med mötet? Vilka är berörda? Berörda på olika nivåer? Bedömning utifrån syfte och förutsättningar för mötet. Lokal? Vem håller i mötet, Vem skriver SIP:en? Gör inte båda sakerna! Nästa steg? (Mobilisering) Vem gör vad i förarbetet? Andra steget I samtalet med vårdnadshavaren skall den sammankallande: Informera om den egna tanken om orsaken/syftet med mötet. Informera om SIP och att den kommer att skrivas under mötet. Inhämta samtycke. Se vidare under rubrik Samtycke. Om förmöte med andra verksamheter skall ske, inhämta samtycke. Informera om att någon kommer att prata med barnet om Västbusmötet och hjälpa barnet att berätta om sina tankar under mötet. Informera om dina frågeställningar och ta reda på vilka frågeställningar vårdnadshavarna har? Kom överens om de frågeställningar som skall tas upp på mötet. Ta reda på vilka verksamheter och personer som vårdnadshavaren vill ha med på mötet. Ta reda på vad vårdnadshavarna har för tankar inför mötet. Delar de samma bild? Ta reda vad vårdnadshavarna har för tankar om vad barnet behöver för stöd och hjälp för att må bättre och för att få sin livssituation att fungera bättre. Ta reda på vilka tankar och önskemål som vårdnadshavaren har om vad de behöver för stöd och hjälp för att deras barn skall må bättre och för att deras livssituation skall fungera. Hur har de hittills hanterat situationen? Ta reda på om vårdnadshavarna vill ha hjälp med att framföra sina tankar på mötet. Av vem i så fall?

10 7 Steg tre I samtalet med barnet/den unge skall den sammankallande: Informera sin egen tanke om orsaken/syftet med mötet. Informera om de problemområden som kommer att tas upp på mötet. Informera om att vårdnadshavaren/na lämnat samtycke. Informera om SIP och om att den kommer att upprättas under mötet. Informera om att samtalet med barnet kommer dokumenteras och skall godkännas av barnet. Barnet väljer vad som skall skrivas ner. Syftet är att hjälpa barnet att berätta om sina tankar under mötet samt att barnet skall känna sig trygg i mötesformen och vad som skall diskuteras. Den sammankallade kan själv ha samtalet med barnet eller tillsammans med barnet utse lämplig person som har samtalet och dokumenterar det. Det kan alltså vara en person som arbetar i annan verksamhet än den som sammankallar. Utifrån barnets problematik läggs tyngdpunkten på olika diskussionsfrågor. Frågor/områden som kan diskuteras i samtalet med barnet är: Vad har du för tankar inför mötet? (Vem vill du ska delta på Västbusmötet, vad tänker du om de tankar som den sammankallade har om syftet till mötet? Egna önskemål om syftet med mötet) Hur upplever du din situation i skolan, pedagogiskt och socialt? (skolarbete, vad fungerar/fungerar inte idag, svårigheter, relation/samspel med skolpersonal och elever under lektioner och raster) Hur mår du känslomässigt? (självförtroende, självkänsla, identitet, stress, sömn, mat, framtidsbild, magont och huvudvärk) Hur ser din hem- och fritidssituation ut? (familjebild, hemförhållanden, nätverk och fritid) Vad tycker du att du behöver för stöd (vad kan de inbjudna verksamheterna göra, du själv, föräldrarna) Samtalet dokumenteras och godkänns av barnet. Sannolikt kommer saker att diskuteras som inte är relevanta för mötet och de skall i så fall inte tas med. Det kan också finnas saker som skall tas enskilt med någon verksamhet eller vårdnadshavare. Dokumentet skall förvaras som en sekretesshandling. På sidorna 16 till 20 ges ett förslag på ett skrivet Barnsamtal. Barnsamtalet kommer ligga som grund för Västbusmötet och vid upprättande av en SIP, vilket kan läsas mer om i Handbok Om Samordnad Individuell Plan - där ett exempel på SIP ges. Steg fyra Ibland kan ett förmöte med andra verksamheter vara bra. Detta kan antingen ske per telefon eller vid möte d.v.s. utan vårdnadshavare och barn. Det kan exempelvis gälla att samordna insatser, komma överens om kostnader eller om någon verksamhet har tankar om insatser från andra verksamheter. Glöm inte att samtycke från vårdnadshavare/na måste inhämtas.

11 8 Uppföljningsmöte Vid mötet bokas ett uppföljningsmöte, eftersom det är viktigt att följa upp de insatser man kommit överens om, både de korta och de långsiktiga målen. Bestäm vilka som ska delta, vem som skall hålla i mötet och vem som skall dokumentera. Uppföljningar kan innehålla uppgifter om: Hur det går för barnet jämfört med tidigare uppsatta mål. Ny information eller ändrade omständigheter. Exempelvis skolbyte eller ny adress. Har de inblandade genomfört de insatser de åtagit sig enligt planen? Har insatserna gett önskad effekt på kort och lång sikt? Behövs annan insats? Avsluta ärendet Västbusmötet med den Samordnade Individuella Planen avslutas när målen är uppfyllda d.v.s. när barnet inte längre har behov av insatser som behöver samordnas. Det kan vara att insatser avslutas eller att rätt insatser är påbörjade och fungerar. Det är viktigt för alla involverade, såväl barnet och dennes vårdnadshavare samt övriga aktörer, får veta när planen inte längre gäller. Planen avslutas om samtycke dras tillbaka. När planen avslutas dokumenteras detta i respektive verksamhets dokumentationssystem. Avvikelserapport En avvikelse kan gälla ett individ- och/eller ett organisationsärende. Upprättas i ett ärende: o Då Västbus riktlinjer inte följs. o Då överenskomna insatser/åtgärder i den individuella planen inte utförs. o Då parterna inte kommer överens. Avvikelserapport lämnas till den Lokala Ledningsgruppen, till IFO chef. Avvikelsen presenteras i Lokal Ledningsgruppen för diskussion och analys. Om ärendet inte kan lösas på lokal nivå skickas ärendet vidare till den Delregionala Ledningsgruppen för vägledning utifrån Västbus riktlinjer. Den lokala Ledningsgruppen återkopplar till den som rapporterat avvikelsen. Blanketten för avvikelse finns på Västbus hemsida.

12 9 Konsultationsmöte Västbus Konsultationsmöte är en samverkansform som finns i Vänersborg, där Elevhälsan, BUP och IFO utgör grunden för samverkan. Vid behov bjuds andra verksamheter in. Representanterna är: Lena Ericsson, chef för grundskolans Elevhälsa Theresia Jöngren, chef för Barn- och ungdomspsykiatrin Lena Rohlin, kurator vid Barn- och ungdomspsykiatrin Jon Granlund, samverkande socialsekreterare och representerar IFO Yvonne Midshult, processledare Västbus Carianne Lundwall Karlsson biträdande chef för Elevhälsan Ärendet anmäls till Lena Ericsson, tel: E-post: Till konsultationsmöte kan du anmäla ärenden när du har fundering kring lämpliga insatser och arbetsmetoder. Din fundering/svårighet i ett ärende blir belyst från olika synvinklar och du får idéer om lösningar, som förhoppningsvis leder till snabbare ärendehantering. Ärendet kan tas upp anonymt eller vid namn om vårdnadshavare samtyckt.

13 10 Mötesledare Den sammankallande verksamheten leder Västbusmötet. Rekommendationen är att någon annan från verksamheten dokumenterar den Samordnade Individuella Planen under mötet. Om ingen annan finns tillgänglig på den egna arbetsplatsen rekommenderas att fråga någon annan verksamhet om de i samverkan kan föra dokumentationen. Mötesledare måste alltid ta ansvar för att styra gruppen så de håller fokus på målet, det vill säga att en Samordnad Individuell Plan upprättas eller att tidigare gjord plan följs upp. Men det gäller också att mötesledaren fokuserar sin uppmärksamhet även på de medverkande på mötet. Får alla komma till tals? Hur blir familjen delaktig? Mötesstruktur Mötesledaren hälsar alla välkomna och påminner om syftet med möte, vad mötet skall handla om och för vem mötet är till för Mötesledaren presenterar sig och sin roll/uppgift och vem/vilka som tagit initiativ till mötet Presentationsrunda namn och hur man känner huvudpersonen (roll/funktion) Praktiska frågor så som att alla kallade och inbjudna är närvarande, kolla att alla kan vara med under hela mötet, informera om hur länge mötet håller på, sekretessfrågan Mötesledaren tydliggör bakgrund till mötet, syfte och vilka förväntningar som det finns på vad mötet skall leda till samt hur mötet kommer att läggas upp Följ den Samordnade Individuella Planen som en dagordningsmall. Nulägesbeskrivning var och en på mötet ger sin bild hur situationen ser ut för huvudpersonen och vilka insatser som pågår. Börja med familjen och barnet (ev med hjälp av stödperson/er). Redogör för barnets berättelse enligt rutin. Synliggör frågeställningarna/ behovsområdena och undersök vilken frågeställning / behovsområde mötet skall börja med. Ge utrymme för nödvändiga samtal, diskussioner kring de frågeställningar och behovsområden som kommer upp på mötet. Vid ny och större frågeställning/ behovsområde kan en överenskommelse göras om att det tas upp vid ett nytt möte. Formulera de åtgärder/insatser mötet beslutar om. Vid Västbusmöten skrivs dessa in i en SIP där det tydligt framgår vad som skall göras, av vem (ansvarig) och när det skall göras. Sammanfatta vad man kommit överens om vid mötet d.v.s. det som skrivits in i SIP:en. Se till att barnet och föräldrarna samt de andra aktörerna får ett exemplar av den dokumenterade planen. Om den inte delas ut under mötet informera om när den skickas ut senast en vecka efter mötet om inget annat kommits överens om. Boka uppföljningsmöte. Vid Västbusmöte är det obligatoriskt med minst ett uppföljningsmöte. Informera ev. om vad som händer om något inträffar mellan mötena som är av avgörande betydelse för SIP arbetet t.ex. akuta situationer, ändringar av insatser etc.

14 11 Oenighet Ibland kan oenighet uppstå trots att man förberett sig och då är det viktigt att känna till att olika verktyg kan användas. Om du från början tror att oenighet kan uppstå, klargör då i början av mötet (vid sammanhangsmarkeringen) att du kommer att avbryta mötet om det inte går att få en konstruktiv dialog. Oenighet kan uppstå mellan verksamhetsrepresentanterna och/eller inom familjen eller med någon i familjen. Om det uppstår kan det hanteras genom: o o o o o Försök att som mötesledare vara saklig och tydlig. Möblera rummet så att det underlättar en konstruktiv kommunikation t.ex. om vårdnadshavarna är oense så låt dem inte sitta bredvid varandra. Kontrollera att den tekniska utrustningen fungerar innan mötet. Att prata gå laget runt/ställ frågan hur de ser på situationen eller vad de föreslår/kan erbjuda. Tydliggör att du kommer att avbryta mötet om det inte går att få en konstruktiv dialog. Detta kan du också informera om i början av mötet. Löses inte oenigheten finns det 2 specialverktyg för dig som mötesledare: Erbjud samråd, vilket innebär att om barnet och/eller föräldrarna är missnöjda över hur mötet avlöper/avlöpt kan du som mötesledare göra en paus under pågående Västbusmöte (eller avsluta) och erbjuda enskilt möte dvs. samråd. Där ges utrymme för barnet och/eller föräldrarna att uttrycka sitt missnöje. Mötesledaren ska så långt som möjligt försöka lösa situationen. Begär rådrum, vilket innebär att om oenighet uppstår under mötet avseende insatserna kan du som mötesledare sätta upp ny tid med de verksamheter som är oense dvs. utan barnet och vårdnadshavarna. Låt inte barnet och vårdnadshavarna ta del av oenigheten, utan avbryt hellre mötet genom att boka en ny tid för Västbusmöte. En tid som alltså ligger efter den bokade tiden som de oense verksamheterna har.

15 12 Samverkan kring barn och unga Samverkan är ett medvetet val där verksamheter, organisationer enats om att organisera sig så att det blir möjligt att arbeta tillsammans för ett gemensamt mål. Samverkan är alltså ett medel för att uppnå det gemensamma målet, där målet är att barnets behov skall bli tillgodosett. Det kan vara barn som far illa eller riskerar att fara illa, barn med funktionsnedsättning eller barn som har ohälsa. Samverkan ska präglas av ett barnperspektiv och inte av ett verksamhetsperspektiv. Detta innebär att målsättningen i samverkan är att: Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa ska få hjälp i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling, på individ- eller gruppnivå. Barnet eller den unge ska få stöd och skydd från samhället utifrån en helhetssyn. Barnet (i vissa fall det ofödda barnet) eller den unge ska vara i fokus. När det gäller barn och unga i behov av sammansatt stöd handlar det om en komplex problematik som behöver mötas med ett helhetsansvar, där insatserna från de olika aktörerna såsom socialtjänst, förskola och skola, närhälsa/primärvård, barn- och ungdomspsykiatrin samt barn- och ungdomshabiliteringen skall synkroniseras. Det krävs att insatserna från de olika aktörerna är sammansatta och utgår från barnets aktuella livssituation. Kommuner och landsting har genom skärpt lagstiftning ålagts att stärka sin samverkan och ansvara för att barn och unga ska få rätt insatser i rätt tid utifrån en helhetssyn på barnets eller den unges behov och situation. För att få en fungerande samverkan är det viktigt att de olika verksamheterna har tydliga uppdrag och en viss kännedom om varandras områden. I en väl fungerande samverkan finns det många fördelar, speciellt för barnet. Fördelarna är bland annat att den bidrar till en gemensam helhetssyn, att barns behov tidigare upptäckts speciellt de utsatta samt att hjälpinsatserna blir bättre. Det finns större möjligheter att barnet får rätt insats på rätt nivå i rätt tid. Samverkan förutsätter: En väl fungerande samverkan kräver engagemang samt en tydlig och klar styrning på alla ledningsnivåer. Det innefattar bland annat en tydlighet gällande mål, målgrupp, yrkesroller, arbetsfördelning och rutiner för samverkan. Det är positivt i samverkansprocessen med ett gemensamt och klart uttalat mål för de samverkande samt att de olika ansvarsområdena tydliggörs. På en basal nivå innebär det att var och en gör sin del, men på ett samordnat sätt och i en dialog. Det är viktigt att verksamheterna synliggör de professionellas olika funktioner. Grundtanken är att det finns tillräckligt med resurser för att samverka. Forskningen visar på att om huvudmännen samverkar vid planering och vid genomförande av insatser så utnyttjas samhällets resurser mer effektivt. Dock kan besparingar inom en sektor på motsvarande sätt leda till kostnadsökningar inom en annan verksamhet. Det är mycket viktigt att komma ihåg att samarbetspartnerna aldrig vill exakt detsamma som du. Det gäller att man står upp för sina åsikter, men att man kompromissar när det krävs. Man skall inte tro att andra organisationer löser saker på samma sätt som sin egen. Skillnader skall identifieras men också respekteras! I samverkan måste tilltro till varandras bedömningar och insatser finnas.

16 13 Myndigheternas skyldighet att samverka FN:s barnkonvention som Sverige skrev på 1990 är utgångspunkten för lagstiftningen kring barn och unga antog riksdagen en proposition för att förtydliga landets strategi att förverkliga FN:s barnkonvention. Det innebär att Sveriges lagar är ändrade och anpassade till konventionen. Det finns tydliga skrivningar i lagar och föreskrifter om myndigheters ansvar att samverka för att säkra effektivitet, kvalitet och patientsäkerhet. När det gäller verksamheters skyldighet att samverka kring barn och unga finns det reglerat i följande lagstiftning: Alla skolor är skyldiga att samverka enligt 29 kap. 13 skollagen. Skyldigheten gäller både huvudmannen för skolverksamheten och den som är anställd i verksamheten. Myndigheter har en allmän skyldighet att samverka enligt 6 förvaltningslagen. Varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Socialtjänsten, skolan, polis och hälso- och sjukvården är skyldiga att samverka kring barn som far illa eller riskerar att fara illa enligt 5 kap. 1 a SoL, 29 kap. 13 skollagen, 2 f hälso- och sjukvårdslagen och 6 polislagen. Socialnämnden ansvarar i första hand för att samverkan kommer till stånd. Enligt 2 kap. 7 SoL & 3 f HSL skall kommun och landsting skall upprätta en samordnad individuell plan, om den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Samtidigt finns andra lagar och bestämmelser som syftar till att skydda individens integritet och som uppmuntrar individens självbestämmande. Både i Socialtjänstlagen (inklusive verksamhet enligt LSS) och Patientlagen framhålls att vården och omsorgen ska bygga på respekt för individens självbestämmande och integritet. Det innebär i korthet att man behöver vårdnadshavarens samtycke för att utföra åtgärder eller om man behöver samverka kring ett barn/en ungdom. Bestämmelserna gäller helt oberoende av sekretess, men de påverkar möjligheten att lämna ut uppgifter om den enskilde individen. Det gäller såväl inom som mellan myndigheter. Bestämmelserna finns i 2 och 3 kap Patientlagen, 1 kap. 1 tredje stycket SOL samt 6 LSS. Sådana lagrum begränsar ibland möjligheterna till samverkan. Avvägningen mellan patientsäkerhet och integritet lägger ett stort ansvar på berörda myndigheter. Ett samtycke till samverkan från vårdnadshavaren upphäver sekretessen. Sedan 1 januari 2010 finns det i Socialtjänstlagen(SOL) 2 kapitlet 7 och i Hälso- och sjukvårdslagen(hsl) 3 f en bestämmelse om att kommun och landsting skall upprätta en Samordnad Individuell Plan om den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen och samtycker till att en plan upprättas. Denna bestämmelse inbegriper även privata utförare som kommun och landsting har upprättat avtal med. Lagen gäller såväl vuxna som barn och unga, som behöver insatser från både socialtjänst och från hälso- och sjukvård för att få sina behov tillgodosedda. Behoven kan vara av olika art och grad, och behöver alltså inte vara omfattande och komplexa. Det finns också tagna förändringar i Skollagen kring elevhälsan som berör den aktuella målgruppen, 2 kap Skollagen (2010:800) 25. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Alla elever ska utöver skolläkare och skolsköterska ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsa ska anordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. En kommunal huvudman får överlåta ansvaret för medicinska insatser inom elevhälsan till ett landsting eller vice versa om kommunen och landstinget är överens om det antogs Västbus riktlinjer i Västra Götalandsregionen gällande barn och unga med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Riktlinjerna reviderades 2012.

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Rutin gällande ogiltig frånvaro

Rutin gällande ogiltig frånvaro Rutin gällande ogiltig frånvaro Fortsatt ogiltig frånvaro Rektor kallar vårdnadshavare och elev till möte på skolan. Samverkande socialsekreterare bjuds in. 7:e ogiltiga frånvarotillfället Klassföreståndare

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus

Läs mer

Att utveckla samarbetet för barn och unga i Västra Götaland med stöd av Västbus

Att utveckla samarbetet för barn och unga i Västra Götaland med stöd av Västbus Att utveckla samarbetet för barn och unga i Västra Götaland med stöd av Västbus Ett studiematerial 1 September 2012 Innehåll 2 Inledning... 3 Bakgrund... 5 Anvisningar... 6 Linus... 7 Josef... 9 Förslag

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Manual för samverkansmöten SIP. Att leda och delta för att nå gemensamma mål

Manual för samverkansmöten SIP. Att leda och delta för att nå gemensamma mål Manual för samverkansmöten SIP Att leda och delta för att nå gemensamma mål Inledning Samarbete över professions- och verksamhetsgränser är mer regel än undantag kring barn och vuxna i behov av sammansatt

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Karin Reuterdahl 2015-03-17 AMN-2015-0185 Arbetsmarknadsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län OMSORGSFÖRVALTNIGNEN Handläggare Folkesson Thomas (OMF) Hedberg Jenny (OMF) Datum 2015-03-13 Diarienummer OSN-2015-0155 Omsorgsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Använd SIP ett verktyg vid samverkan

Använd SIP ett verktyg vid samverkan PSYNKPROJEKTET Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga 0-18 år Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Nadja Barenthin Lindblad leg. sjuksköterska Flyktingbarnteamet Gamlestaden Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Rönnbyskolans handlingsplan för. Elevhälsan 2014-2015

Rönnbyskolans handlingsplan för. Elevhälsan 2014-2015 Rönnbyskolans handlingsplan för Elevhälsan 2014-2015 Reviderad 2014-06-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ELEVHÄLSAN 3 MÅLSÄTTNING 3 ELEVHÄLSOTEAMET 3 TRYGGHETSTEAMET 3 METODISKT ARBETE 4 ÄRENDEGÅNG VID ORO KRING

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT MOTVERKA OLOVLIG FRÅNVARO Specialpedagog Psykolog Skolsköterska Rektor Mentor Föräldrar Elev Kurator Innehåll Sida nr Inledning 3 Aktörer 3 Grundläggande synsätt.3 Helhetssyn..3

Läs mer

Lokal BUS samverkan i Sollentuna. Avtal angående lokal BUS samverkan i Sollentuna mellan Sollentuna kommun och Stockholms Läns Landsting 2013-12-11

Lokal BUS samverkan i Sollentuna. Avtal angående lokal BUS samverkan i Sollentuna mellan Sollentuna kommun och Stockholms Läns Landsting 2013-12-11 Lokal BUS samverkan i Sollentuna 2014 Avtal angående lokal BUS samverkan i Sollentuna mellan Sollentuna kommun och Stockholms Läns Landsting 2013-12-11 1 Avtal angående lokal BUS samverkan i Sollentuna

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Dessa riktlinjer gäller för de kommunala skolorna i Värmdö kommun. I Värmdö kommun har ansvaret för att barnen/ungdomarna går i skolan

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS)

HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS) HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS) FÖRSKOLA Skollagen kap 8 9: Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Frånvaro och ledighet

Frånvaro och ledighet Juridisk vägledning Reviderad april 2013 Mer om Frånvaro och ledighet Vårdnadshavaren ska kontaktas samma dag en elev är frånvarande utan giltigt skäl Även elever i frivilliga skolformer som gymnasieskolan

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015 Bildningsförvaltningen BF 221 1 2014-12-12 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/ 2015 Vår vision På Solgläntans förskola ska alla barn

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans

Läs mer