Handbok. Om Västbus. Sammanställd och revideras av den Lokala Ledningsgruppen Västbus.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok. Om Västbus. Sammanställd och revideras av den Lokala Ledningsgruppen Västbus."

Transkript

1 Handbok Om Västbus 2015 Sammanställd och revideras av den Lokala Ledningsgruppen Västbus.

2 Inledning Tanken med denna handbok är att du som handläggare och/eller som sammankallande skall på ett kortfattat sätt få information om Västbus riktlinjer, så att det underlättar ditt dagliga arbete. Handboken innehåller information om Västbus, både övergripande och lokalt i Vänersborg. Handboken kommer revideras varje år av den Lokala Ledningsgruppen Västbus. Om du saknar något i handboken eller om du har några frågor kontakta din representant i den Lokala Ledningsgruppen. I handboken används ordet barn, som betyder barn och ungdomar d.v.s. upp till och med 20 år. Blanketter finns på Västbus hemsida:

3 Innehållsförteckning Västbus Organisation. 1 Lokal Ledningsgrupp Västbus 1 Delregional Ledningsgrupp 1 Västbus Styrgrupp 1 Västbus är.. 2 Västbusmötet 2 Skillnaden på Västbusmöten och andra samverkansmöten 3 Målgrupp... 3 Möte enligt Västbus (Bild).. 3 Samverka inom Västbus.. 4 Samtycke. 5 Kallade/Inbjudna deltagare.. 5 Samordnad Individuell Plan.. 5 Rutin vid förarbete 6-7 Första steget Andra steget Tredje steget Fjärde steget Uppföljningsmöte.. 8 Avvikelserapport 8 Konsultationsmöte Västbus.. 9 Mötesledare Mötesstruktur Oenighet Samverkan kring barn och unga Samverkan förutsätter Myndigheternas skyldighet att samverka Barnsamtal, ett påhittat ärende 14 18

4 1 Västbus Organisation Västbus organisation kan ses som en pyramid, där den Lokala Ledningsgruppen är basen. Ovanför kommer den Delregionala gruppen och överst kommer Styrgruppen. Lokal Ledningsgrupp Västbus Den lokala Ledningsgruppen har i uppdrag att: Utveckla former och rutiner för den lokala samverkan Följa upp den lokala samverkan utifrån kvalitet och kvantitet Ta initiativ till kompetensutvecklingsinsatser på den lokala nivån Hålla kontakt med Delregionala ledningsgruppen för Västbus I Vänersborg ingår följande personer i den Lokala Ledningsgruppen: o elevhälsochef Grundskolan o elevhälsochef Kunskapsförbundet o chef för Individ- och Familjeomsorg o chef för Barn och Ungdoms habilitering o chef för Barn- och ungdomspsykiatrin o chef för Omsorgen om Funktionshindrade o chef för Ungdomsmottagning o kurator vid Primärvården o kurator vid Kunskapsförbundet o processledare Chef för IFO är sammankallande och gruppen träffas 3-4 gånger per termin. Delregional ledningsgrupp Delregionala ledningsgrupper eller motsvarande ska finnas inom varje kommunalförbund - sjukhusområde. Ledningsgruppen äger linjeansvaret för samverkan och ska gemensamt ansvara för genomförandet. Gruppen består av: - Verksamhetschefer för barn- och ungdomspsykiatri - Socialchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar - Skolchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar - Företrädare för primärvård - Företrädare för habilitering (ingår eller adjungeras vid behov) Vänersborg tillhör Fyrbodals kommunförbund. Förvaltningschef vid Barn- och Utbildningsförvaltningen företräder Vänersborg. Verksamhetschef för BUP representerar också bland annat Vänersborg samt är ordförande för den Delregionala Ledningsgruppen Fyrbodal. Västbus styrgrupp För att hålla samman den regionala utvecklingen och uppföljningen finns en styrgrupp. Till den skall kommunalförbunden tillsammans med regionen utse följande representanter: Två representanter från respektive delregional ledningsgrupp, varav en från kommunen och en från BUP. I styrgruppen skall ingå representanter från skola och socialtjänst samt två representanter från Primärvården. Västkom respektive Västra Götalandsregionen kan vid behov ytterligare adjungera en representant. Styrgruppen lämnar årligen en rapport till huvudmännen.

5 2 Västbus är Västbus står för Barn och Unga i Samverkan och handlar om hur vi i Västra Götaland samverkar kring barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik. Bakgrunden till överenskommelsen började med att huvudmannaskapet förändrades för de institutionsplacerade barnen och ungdomarna som har en sammansatt problematik bildades Vård Gryning AB, som kommunerna i Västra Götaland äger. Men det kvarstod dock behov av rutiner för samverkan mellan kommun och regionen rörande bl.a. utredning, vård och behandling för målgruppen. En arbetsgrupp tillsattes, som arbetade fram riktlinjer för samverkan mm enades Västra Götalandsregionen och samtliga 49 kommuner i Västra Götalands län om en överenskommelse gällande riktlinjerna för Västbus. I och med att det blev en lagändring gällande samverkan 2010 samt att det samma år gjordes en övergripande utvärdering gällande Västbus riktlinjer påbörjades en revidering antogs de reviderade riktlinjerna, vilka idag gäller. Särskilda riktlinjer utformades och antogs även för de familjehemsplacerade barnen. Vänersborgs Samarbetsrutiner vid placering av barn och unga i familjehem bygger på Västbus riktlinjer men har också förtydligats utifrån lokal överenskommelse mellan Barn- och utbildningsförvaltningen Kunskapsförbundet Väst och Socialförvaltningen. Överenskommelsen Västbus bygger på ett barnperspektiv d.v.s. att alla barn och ungdomar som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av skydd, stöd, vård, behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet/ungdomen är det en rättighet att mötas av insatser utifrån sina behov. Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn som behöver särskilt stöd är att de i första hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön, i sitt hem och i förskola/skola. När dessa insatser inte är tillräckliga för att möta behoven ska mer specialiserade insatser träda in. Vänersborg arbetar enligt Västbus riktlinjer, som är en samverkansform för målgruppen barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik infördes en rutin i Vänersborg gällande förarbetet, d.v.s. att på ett mer strukturerat och tydligt sätt tillvarata barnets/ungdomens och dess vårdnadshavares tankar och synpunkter. Västbusmötet Västbusmöten är en av många mötesformer och den Samordnade Individuella Planen upprättas under mötet. Syftet med mötet är att alla deltagare skall få en gemensam helhetsbild genom att klargöra barnets och familjens resurser och behov, koppla resurser till behoven samt tydliggöra ansvarsområden. Det är viktigt att alla berörda verksamheter ansvarar för bedömning av barnets/familjens behov av utredning och insatser utifrån sitt kompetensområde.

6 3 Skillnaden på Västbusmöten och andra samverkansmöten Det är tre saker som skiljer Västbusmöten från andra samverkansmöten. I första hand är det målgruppen som skiljer, men också att Västbusmöten inte är rent professionella möten utan att familjen förväntas planera och delta i mötet. Det tredje som skiljer är att Västbusmöten förväntas vara mer strukturerade än vanliga nätverksmöten, som är ofta är längre och som inte nödvändigtvis leder till en handlingsplan/sip. Målgrupp Målgruppen för riktlinjerna är barn och unga vuxna till och med 20 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov. Möte enlig Västbus Processen i Västbus består av fyra faser; kartläggning, kallelse, Västbusmötet och uppföljning. Kartläggning Kallelse Västbusmötet Uppföljning Den sammankallande kartlägger tillsammans med familjen resurser som finns idag och ev behov av ytterligare resurser som finns i annan organisation. Bestämmer tillsammans med familjen vilka som skall bjudas in till ett Västbusmöte. Förarbete enligt rutin sker. Kallelse skickas. Möte inom 3 veckor. Den sammankallande leder Västbusmötet, med syfte att få en gemensam helhetsbild, klargöra barnets/familjens resurser och behov, koppla resurser ur det professionella nätverket till behoven. SIP upprättas, som skall vara konkret avseende de insatser som respektive organisation skall ansvara för, vem som gör vad, omfattning och var stödet/behandlingen skall ges. Ett uppföljningsmöte bokas. Mobiliseringsprocess Mötesprocess

7 4 Samverka inom Västbus Samverkan i Västbus innebär att berörda verksamheterna arbetar tillsammans för ett gemensamt mål och adderar sina insatser till varandra för att uppnå bästa möjliga resultat för barnet. Det är dock viktigt att komma ihåg att berörd verksamheter ansvarar för sin bedömning av barnets/familjens behov av utredning och insatser utifrån sitt kompetensområde. I samverkan kan en verksamhet inte bestämma om en annan verksamhets insatser, men kan ha önskemål om insatser som i så fall skall diskuteras vid förarbetet. Västbusarbetet börjar med en egen analys d.v.s. om barnet ingår i målgruppen och varför ett Västbusmöte skulle vara bra. Se vidare Rutin vid Förarbete sidan 6-7. Samverkan kring det enskilda barnet och familjen sker enligt följande: 1. Den professionelle bedömer att barnet och familjen har behov av resurser utanför den egna verksamheten. 2. Den professionelle tar kontakt med vårdnadshavaren om barnet är under 18 år, annars bara med ungdomen. Båda vårdnadshavarna skall samtycka till ett möte. Om en eller båda vårdnadshavare inte samtycker till Västbusmöte kan inget möte hållas. Motivera om tveksamheterna och dokumentera det enligt verksamhets rutiner. Annan insats får då planeras, exempelvis om det finns skäl till en anmälan enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen. Konsultationsmöte kan också vara aktuellt. Den professionelle bedömer tillsammans med familjen om behovet av ytterligare resurser finns och vilken/vilka verksamhet(er) som kan tillgodose behovet. Gemensamt beslutas om man ska kalla till ett Västbusmöte och vilka verksamheter som skall bjudas in. Förarbete påbörjas dvs. samtal med vårdnadshavare och barn på ett strukturerat sätt. Se under rubrik Rutin vid Förarbete. 3. Den professionelle kallar till ett Västbusmöte. Överenskommelsen för Västbus medför att kallade verksamheter skall prioritera ett sådant möte. Om den kallade inte kan närvara skall den utse en annan person i verksamheten som kan delta samt ge nödvändig information till personen om barnet samt om planerade och möjliga insatser. Mötet skall äga rum inom 3 veckor. Den sammankallande verksamheten leder mötet. De professionella kallas. Vårdnadshavare, barnet/den unge eller närstående bjuds in. 4. Syftet med Västbusmötet är att få en gemensam helhetsbild genom att klargöra barnets och familjens resurser och behov, koppla resurser till behoven samt tydliggöra ansvarsområden. Berörda verksamheter ansvarar för sin bedömning av barnets/familjens behov av utredning och insatser utifrån sitt kompetensområde. Den Samordnade Individuella Planen används som en dagordningsmall. 5. En Samordnad Individuell Plan upprättas under mötet, som tydliggör de gemensamma målen. Se till att barnet och föräldrarna samt de andra aktörerna får ett exemplar av den dokumenterade planen. Om den inte delas ut under mötet informera om när den skickas ut senast en vecka efter mötet om inget annat kommits överens om. Se vidare Handbok för Samordnad Individuell Plan. 6. Ett uppföljningsmöte inbokas.

8 5 Samtycke Innan kallelsen/inbjudan skickas kontrollera att samtycke finns, annars inhämta. Samtycke från båda vårdnadshavarna krävs. Det vårdnadshavarna samtycker till är: - att ett möte enligt Västbus hålls - vilka verksamheter och närstående som bjuds in - vilka problemområden som får diskuteras - att en SIP upprättas - hur länge samtycket skall gälla Om en eller båda vårdnadshavare inte samtycker till Västbusmöte kan inget möte hållas. Motivera tveksamheterna och dokumentera det enligt verksamhetens rutiner. Annan insats får då planeras, exempelvis om det finns skäl till en anmälan enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen. Konsultationsmöte kan också vara aktuellt. Barnet kan i vissa fall beroende på ålder och mognad lämna samtycke. Blankett för samtycke finns på Västbus hemsida. Kallade/inbjudna deltagare De professionella kallas. Vårdnadshavare, barnet/den unge eller närstående bjuds in. Det är målgruppens problematik och syftet med mötet som avgör vem som skall kallas. Det är alltså inte verksamheternas deltagande (ex. BUP, socialtjänst och förskola/skola) som avgör om det är ett Västbusmöte. Deltagarna vid ett Västbusmöte kan vara från chefs- och/eller tjänstemannanivå. Varje kallad verksamhet utser lämplig deltagare. Vid förhinder skall den kallade utse någon annan i verksamheten som deltar efter information från den kallade. Information skall ges om verksamhetens kontakt och insatser rörande barnet samt om eventuella framtida insatser utifrån kallelsens syfte. Blankett finns på Västbus hemsida. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan tydliggör de gemensamma målen och upprättas under mötet. Se till att barnet och föräldrarna samt de andra aktörerna får ett exemplar av den dokumenterade planen. Om den inte delas ut under mötet informera om när den skickas ut senast en vecka efter mötet om inget annat kommits överens om. I Planen skall det framgå: 1. Vilka insatser som behövs 2. Vilka insatser respektive huvudman skall svara för 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen 4. Vem av huvudmännen som skall ha det övergripande ansvaret för planen. Om någon av de berörda verksamheterna bedömer vidare utredning och/eller insats som obehövlig ska detta motiveras i den individuella planen. 6. Den individuella planen skall följas upp och resultatet av de olika insatserna utvärderas. Tidpunkt för utvärdering fastställs då planen skrivs. 7. Berörda verksamheter ska tydligt ange vilken verksamhet som ansvarar för beslutad insats, dess omfattning och ev. kostnadsansvar. Se vidare Handbok för Samordnad Individuell Plan. Planen skall förvaras som en sekretesshandling. Blankett finns på Västbus hemsida.

9 6 Rutin vid Förarbete Västbus Rutinen vid Förarbete finns inte med i Västbus riktlinjer, utan är en rutin som Vänersborg införde Rutinen innebär tre olika delar: 1. Ett församtal med barnet för att ta tillvara deras tankar och synpunkter vid Västbusmötet på ett mer strukturerat sätt. Samtalet sker genom besök, dokumenteras och godkänns av barnet. Barnet väljer vem som skall genomföra samtalet. 2. Ett församtal med vårdnadshavarna för att ta tillvara deras tankar och synpunkter vid Västbusmötet på ett mer strukturerat sätt. Samtalet kan ske per telefon eller besök och behöver inte dokumenteras. 3. Med samtycke från vårdnadshavare kunna ha, vid behov, ett församtal mellan verksamheterna antingen per telefon eller vid möte - utan vårdnadshavare och barn. Första steget Innan samtalen i steg två till fyra görs en Egen Analys: Varför behövs ett möte? Vad är det som gör att jag bedömer ett behov av Västbusmöte? Räcker det med att samordna insatserna per telefon eller behövs ett möte? Vem/Vilka önskar ett möte? Syfte och mål med mötet? Vilka är berörda? Berörda på olika nivåer? Bedömning utifrån syfte och förutsättningar för mötet. Lokal? Vem håller i mötet, Vem skriver SIP:en? Gör inte båda sakerna! Nästa steg? (Mobilisering) Vem gör vad i förarbetet? Andra steget I samtalet med vårdnadshavaren skall den sammankallande: Informera om den egna tanken om orsaken/syftet med mötet. Informera om SIP och att den kommer att skrivas under mötet. Inhämta samtycke. Se vidare under rubrik Samtycke. Om förmöte med andra verksamheter skall ske, inhämta samtycke. Informera om att någon kommer att prata med barnet om Västbusmötet och hjälpa barnet att berätta om sina tankar under mötet. Informera om dina frågeställningar och ta reda på vilka frågeställningar vårdnadshavarna har? Kom överens om de frågeställningar som skall tas upp på mötet. Ta reda på vilka verksamheter och personer som vårdnadshavaren vill ha med på mötet. Ta reda på vad vårdnadshavarna har för tankar inför mötet. Delar de samma bild? Ta reda vad vårdnadshavarna har för tankar om vad barnet behöver för stöd och hjälp för att må bättre och för att få sin livssituation att fungera bättre. Ta reda på vilka tankar och önskemål som vårdnadshavaren har om vad de behöver för stöd och hjälp för att deras barn skall må bättre och för att deras livssituation skall fungera. Hur har de hittills hanterat situationen? Ta reda på om vårdnadshavarna vill ha hjälp med att framföra sina tankar på mötet. Av vem i så fall?

10 7 Steg tre I samtalet med barnet/den unge skall den sammankallande: Informera sin egen tanke om orsaken/syftet med mötet. Informera om de problemområden som kommer att tas upp på mötet. Informera om att vårdnadshavaren/na lämnat samtycke. Informera om SIP och om att den kommer att upprättas under mötet. Informera om att samtalet med barnet kommer dokumenteras och skall godkännas av barnet. Barnet väljer vad som skall skrivas ner. Syftet är att hjälpa barnet att berätta om sina tankar under mötet samt att barnet skall känna sig trygg i mötesformen och vad som skall diskuteras. Den sammankallade kan själv ha samtalet med barnet eller tillsammans med barnet utse lämplig person som har samtalet och dokumenterar det. Det kan alltså vara en person som arbetar i annan verksamhet än den som sammankallar. Utifrån barnets problematik läggs tyngdpunkten på olika diskussionsfrågor. Frågor/områden som kan diskuteras i samtalet med barnet är: Vad har du för tankar inför mötet? (Vem vill du ska delta på Västbusmötet, vad tänker du om de tankar som den sammankallade har om syftet till mötet? Egna önskemål om syftet med mötet) Hur upplever du din situation i skolan, pedagogiskt och socialt? (skolarbete, vad fungerar/fungerar inte idag, svårigheter, relation/samspel med skolpersonal och elever under lektioner och raster) Hur mår du känslomässigt? (självförtroende, självkänsla, identitet, stress, sömn, mat, framtidsbild, magont och huvudvärk) Hur ser din hem- och fritidssituation ut? (familjebild, hemförhållanden, nätverk och fritid) Vad tycker du att du behöver för stöd (vad kan de inbjudna verksamheterna göra, du själv, föräldrarna) Samtalet dokumenteras och godkänns av barnet. Sannolikt kommer saker att diskuteras som inte är relevanta för mötet och de skall i så fall inte tas med. Det kan också finnas saker som skall tas enskilt med någon verksamhet eller vårdnadshavare. Dokumentet skall förvaras som en sekretesshandling. På sidorna 16 till 20 ges ett förslag på ett skrivet Barnsamtal. Barnsamtalet kommer ligga som grund för Västbusmötet och vid upprättande av en SIP, vilket kan läsas mer om i Handbok Om Samordnad Individuell Plan - där ett exempel på SIP ges. Steg fyra Ibland kan ett förmöte med andra verksamheter vara bra. Detta kan antingen ske per telefon eller vid möte d.v.s. utan vårdnadshavare och barn. Det kan exempelvis gälla att samordna insatser, komma överens om kostnader eller om någon verksamhet har tankar om insatser från andra verksamheter. Glöm inte att samtycke från vårdnadshavare/na måste inhämtas.

11 8 Uppföljningsmöte Vid mötet bokas ett uppföljningsmöte, eftersom det är viktigt att följa upp de insatser man kommit överens om, både de korta och de långsiktiga målen. Bestäm vilka som ska delta, vem som skall hålla i mötet och vem som skall dokumentera. Uppföljningar kan innehålla uppgifter om: Hur det går för barnet jämfört med tidigare uppsatta mål. Ny information eller ändrade omständigheter. Exempelvis skolbyte eller ny adress. Har de inblandade genomfört de insatser de åtagit sig enligt planen? Har insatserna gett önskad effekt på kort och lång sikt? Behövs annan insats? Avsluta ärendet Västbusmötet med den Samordnade Individuella Planen avslutas när målen är uppfyllda d.v.s. när barnet inte längre har behov av insatser som behöver samordnas. Det kan vara att insatser avslutas eller att rätt insatser är påbörjade och fungerar. Det är viktigt för alla involverade, såväl barnet och dennes vårdnadshavare samt övriga aktörer, får veta när planen inte längre gäller. Planen avslutas om samtycke dras tillbaka. När planen avslutas dokumenteras detta i respektive verksamhets dokumentationssystem. Avvikelserapport En avvikelse kan gälla ett individ- och/eller ett organisationsärende. Upprättas i ett ärende: o Då Västbus riktlinjer inte följs. o Då överenskomna insatser/åtgärder i den individuella planen inte utförs. o Då parterna inte kommer överens. Avvikelserapport lämnas till den Lokala Ledningsgruppen, till IFO chef. Avvikelsen presenteras i Lokal Ledningsgruppen för diskussion och analys. Om ärendet inte kan lösas på lokal nivå skickas ärendet vidare till den Delregionala Ledningsgruppen för vägledning utifrån Västbus riktlinjer. Den lokala Ledningsgruppen återkopplar till den som rapporterat avvikelsen. Blanketten för avvikelse finns på Västbus hemsida.

12 9 Konsultationsmöte Västbus Konsultationsmöte är en samverkansform som finns i Vänersborg, där Elevhälsan, BUP och IFO utgör grunden för samverkan. Vid behov bjuds andra verksamheter in. Representanterna är: Lena Ericsson, chef för grundskolans Elevhälsa Theresia Jöngren, chef för Barn- och ungdomspsykiatrin Lena Rohlin, kurator vid Barn- och ungdomspsykiatrin Jon Granlund, samverkande socialsekreterare och representerar IFO Yvonne Midshult, processledare Västbus Carianne Lundwall Karlsson biträdande chef för Elevhälsan Ärendet anmäls till Lena Ericsson, tel: E-post: Till konsultationsmöte kan du anmäla ärenden när du har fundering kring lämpliga insatser och arbetsmetoder. Din fundering/svårighet i ett ärende blir belyst från olika synvinklar och du får idéer om lösningar, som förhoppningsvis leder till snabbare ärendehantering. Ärendet kan tas upp anonymt eller vid namn om vårdnadshavare samtyckt.

13 10 Mötesledare Den sammankallande verksamheten leder Västbusmötet. Rekommendationen är att någon annan från verksamheten dokumenterar den Samordnade Individuella Planen under mötet. Om ingen annan finns tillgänglig på den egna arbetsplatsen rekommenderas att fråga någon annan verksamhet om de i samverkan kan föra dokumentationen. Mötesledare måste alltid ta ansvar för att styra gruppen så de håller fokus på målet, det vill säga att en Samordnad Individuell Plan upprättas eller att tidigare gjord plan följs upp. Men det gäller också att mötesledaren fokuserar sin uppmärksamhet även på de medverkande på mötet. Får alla komma till tals? Hur blir familjen delaktig? Mötesstruktur Mötesledaren hälsar alla välkomna och påminner om syftet med möte, vad mötet skall handla om och för vem mötet är till för Mötesledaren presenterar sig och sin roll/uppgift och vem/vilka som tagit initiativ till mötet Presentationsrunda namn och hur man känner huvudpersonen (roll/funktion) Praktiska frågor så som att alla kallade och inbjudna är närvarande, kolla att alla kan vara med under hela mötet, informera om hur länge mötet håller på, sekretessfrågan Mötesledaren tydliggör bakgrund till mötet, syfte och vilka förväntningar som det finns på vad mötet skall leda till samt hur mötet kommer att läggas upp Följ den Samordnade Individuella Planen som en dagordningsmall. Nulägesbeskrivning var och en på mötet ger sin bild hur situationen ser ut för huvudpersonen och vilka insatser som pågår. Börja med familjen och barnet (ev med hjälp av stödperson/er). Redogör för barnets berättelse enligt rutin. Synliggör frågeställningarna/ behovsområdena och undersök vilken frågeställning / behovsområde mötet skall börja med. Ge utrymme för nödvändiga samtal, diskussioner kring de frågeställningar och behovsområden som kommer upp på mötet. Vid ny och större frågeställning/ behovsområde kan en överenskommelse göras om att det tas upp vid ett nytt möte. Formulera de åtgärder/insatser mötet beslutar om. Vid Västbusmöten skrivs dessa in i en SIP där det tydligt framgår vad som skall göras, av vem (ansvarig) och när det skall göras. Sammanfatta vad man kommit överens om vid mötet d.v.s. det som skrivits in i SIP:en. Se till att barnet och föräldrarna samt de andra aktörerna får ett exemplar av den dokumenterade planen. Om den inte delas ut under mötet informera om när den skickas ut senast en vecka efter mötet om inget annat kommits överens om. Boka uppföljningsmöte. Vid Västbusmöte är det obligatoriskt med minst ett uppföljningsmöte. Informera ev. om vad som händer om något inträffar mellan mötena som är av avgörande betydelse för SIP arbetet t.ex. akuta situationer, ändringar av insatser etc.

14 11 Oenighet Ibland kan oenighet uppstå trots att man förberett sig och då är det viktigt att känna till att olika verktyg kan användas. Om du från början tror att oenighet kan uppstå, klargör då i början av mötet (vid sammanhangsmarkeringen) att du kommer att avbryta mötet om det inte går att få en konstruktiv dialog. Oenighet kan uppstå mellan verksamhetsrepresentanterna och/eller inom familjen eller med någon i familjen. Om det uppstår kan det hanteras genom: o o o o o Försök att som mötesledare vara saklig och tydlig. Möblera rummet så att det underlättar en konstruktiv kommunikation t.ex. om vårdnadshavarna är oense så låt dem inte sitta bredvid varandra. Kontrollera att den tekniska utrustningen fungerar innan mötet. Att prata gå laget runt/ställ frågan hur de ser på situationen eller vad de föreslår/kan erbjuda. Tydliggör att du kommer att avbryta mötet om det inte går att få en konstruktiv dialog. Detta kan du också informera om i början av mötet. Löses inte oenigheten finns det 2 specialverktyg för dig som mötesledare: Erbjud samråd, vilket innebär att om barnet och/eller föräldrarna är missnöjda över hur mötet avlöper/avlöpt kan du som mötesledare göra en paus under pågående Västbusmöte (eller avsluta) och erbjuda enskilt möte dvs. samråd. Där ges utrymme för barnet och/eller föräldrarna att uttrycka sitt missnöje. Mötesledaren ska så långt som möjligt försöka lösa situationen. Begär rådrum, vilket innebär att om oenighet uppstår under mötet avseende insatserna kan du som mötesledare sätta upp ny tid med de verksamheter som är oense dvs. utan barnet och vårdnadshavarna. Låt inte barnet och vårdnadshavarna ta del av oenigheten, utan avbryt hellre mötet genom att boka en ny tid för Västbusmöte. En tid som alltså ligger efter den bokade tiden som de oense verksamheterna har.

15 12 Samverkan kring barn och unga Samverkan är ett medvetet val där verksamheter, organisationer enats om att organisera sig så att det blir möjligt att arbeta tillsammans för ett gemensamt mål. Samverkan är alltså ett medel för att uppnå det gemensamma målet, där målet är att barnets behov skall bli tillgodosett. Det kan vara barn som far illa eller riskerar att fara illa, barn med funktionsnedsättning eller barn som har ohälsa. Samverkan ska präglas av ett barnperspektiv och inte av ett verksamhetsperspektiv. Detta innebär att målsättningen i samverkan är att: Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa ska få hjälp i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling, på individ- eller gruppnivå. Barnet eller den unge ska få stöd och skydd från samhället utifrån en helhetssyn. Barnet (i vissa fall det ofödda barnet) eller den unge ska vara i fokus. När det gäller barn och unga i behov av sammansatt stöd handlar det om en komplex problematik som behöver mötas med ett helhetsansvar, där insatserna från de olika aktörerna såsom socialtjänst, förskola och skola, närhälsa/primärvård, barn- och ungdomspsykiatrin samt barn- och ungdomshabiliteringen skall synkroniseras. Det krävs att insatserna från de olika aktörerna är sammansatta och utgår från barnets aktuella livssituation. Kommuner och landsting har genom skärpt lagstiftning ålagts att stärka sin samverkan och ansvara för att barn och unga ska få rätt insatser i rätt tid utifrån en helhetssyn på barnets eller den unges behov och situation. För att få en fungerande samverkan är det viktigt att de olika verksamheterna har tydliga uppdrag och en viss kännedom om varandras områden. I en väl fungerande samverkan finns det många fördelar, speciellt för barnet. Fördelarna är bland annat att den bidrar till en gemensam helhetssyn, att barns behov tidigare upptäckts speciellt de utsatta samt att hjälpinsatserna blir bättre. Det finns större möjligheter att barnet får rätt insats på rätt nivå i rätt tid. Samverkan förutsätter: En väl fungerande samverkan kräver engagemang samt en tydlig och klar styrning på alla ledningsnivåer. Det innefattar bland annat en tydlighet gällande mål, målgrupp, yrkesroller, arbetsfördelning och rutiner för samverkan. Det är positivt i samverkansprocessen med ett gemensamt och klart uttalat mål för de samverkande samt att de olika ansvarsområdena tydliggörs. På en basal nivå innebär det att var och en gör sin del, men på ett samordnat sätt och i en dialog. Det är viktigt att verksamheterna synliggör de professionellas olika funktioner. Grundtanken är att det finns tillräckligt med resurser för att samverka. Forskningen visar på att om huvudmännen samverkar vid planering och vid genomförande av insatser så utnyttjas samhällets resurser mer effektivt. Dock kan besparingar inom en sektor på motsvarande sätt leda till kostnadsökningar inom en annan verksamhet. Det är mycket viktigt att komma ihåg att samarbetspartnerna aldrig vill exakt detsamma som du. Det gäller att man står upp för sina åsikter, men att man kompromissar när det krävs. Man skall inte tro att andra organisationer löser saker på samma sätt som sin egen. Skillnader skall identifieras men också respekteras! I samverkan måste tilltro till varandras bedömningar och insatser finnas.

16 13 Myndigheternas skyldighet att samverka FN:s barnkonvention som Sverige skrev på 1990 är utgångspunkten för lagstiftningen kring barn och unga antog riksdagen en proposition för att förtydliga landets strategi att förverkliga FN:s barnkonvention. Det innebär att Sveriges lagar är ändrade och anpassade till konventionen. Det finns tydliga skrivningar i lagar och föreskrifter om myndigheters ansvar att samverka för att säkra effektivitet, kvalitet och patientsäkerhet. När det gäller verksamheters skyldighet att samverka kring barn och unga finns det reglerat i följande lagstiftning: Alla skolor är skyldiga att samverka enligt 29 kap. 13 skollagen. Skyldigheten gäller både huvudmannen för skolverksamheten och den som är anställd i verksamheten. Myndigheter har en allmän skyldighet att samverka enligt 6 förvaltningslagen. Varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Socialtjänsten, skolan, polis och hälso- och sjukvården är skyldiga att samverka kring barn som far illa eller riskerar att fara illa enligt 5 kap. 1 a SoL, 29 kap. 13 skollagen, 2 f hälso- och sjukvårdslagen och 6 polislagen. Socialnämnden ansvarar i första hand för att samverkan kommer till stånd. Enligt 2 kap. 7 SoL & 3 f HSL skall kommun och landsting skall upprätta en samordnad individuell plan, om den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Samtidigt finns andra lagar och bestämmelser som syftar till att skydda individens integritet och som uppmuntrar individens självbestämmande. Både i Socialtjänstlagen (inklusive verksamhet enligt LSS) och Patientlagen framhålls att vården och omsorgen ska bygga på respekt för individens självbestämmande och integritet. Det innebär i korthet att man behöver vårdnadshavarens samtycke för att utföra åtgärder eller om man behöver samverka kring ett barn/en ungdom. Bestämmelserna gäller helt oberoende av sekretess, men de påverkar möjligheten att lämna ut uppgifter om den enskilde individen. Det gäller såväl inom som mellan myndigheter. Bestämmelserna finns i 2 och 3 kap Patientlagen, 1 kap. 1 tredje stycket SOL samt 6 LSS. Sådana lagrum begränsar ibland möjligheterna till samverkan. Avvägningen mellan patientsäkerhet och integritet lägger ett stort ansvar på berörda myndigheter. Ett samtycke till samverkan från vårdnadshavaren upphäver sekretessen. Sedan 1 januari 2010 finns det i Socialtjänstlagen(SOL) 2 kapitlet 7 och i Hälso- och sjukvårdslagen(hsl) 3 f en bestämmelse om att kommun och landsting skall upprätta en Samordnad Individuell Plan om den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen och samtycker till att en plan upprättas. Denna bestämmelse inbegriper även privata utförare som kommun och landsting har upprättat avtal med. Lagen gäller såväl vuxna som barn och unga, som behöver insatser från både socialtjänst och från hälso- och sjukvård för att få sina behov tillgodosedda. Behoven kan vara av olika art och grad, och behöver alltså inte vara omfattande och komplexa. Det finns också tagna förändringar i Skollagen kring elevhälsan som berör den aktuella målgruppen, 2 kap Skollagen (2010:800) 25. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Alla elever ska utöver skolläkare och skolsköterska ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsa ska anordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. En kommunal huvudman får överlåta ansvaret för medicinska insatser inom elevhälsan till ett landsting eller vice versa om kommunen och landstinget är överens om det antogs Västbus riktlinjer i Västra Götalandsregionen gällande barn och unga med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Riktlinjerna reviderades 2012.

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus*

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus* Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik

Läs mer

Rutin gällande ogiltig frånvaro

Rutin gällande ogiltig frånvaro Rutin gällande ogiltig frånvaro Fortsatt ogiltig frånvaro Rektor kallar vårdnadshavare och elev till möte på skolan. Samverkande socialsekreterare bjuds in. 7:e ogiltiga frånvarotillfället Klassföreståndare

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Innehåll Sid. Gemensamma grundläggande värderingar 3 Bas- och specialistnivå förtydligande av ansvar 3-4 Samverkan 4-5 Samverkan

Läs mer

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Bakgrund Samordnad individuell plan är lag sedan 2010 Många olika verksamheter ställer höga krav på samverkan En SIP kan öka tydligheten för familjen

Läs mer

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6 Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6 Senast uppdaterad 2013-08-13 Alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt till utbildning och har skolplikt. Skolplikten

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 12.00-13.00 Lunch 13.00 14.30 Information om SIP 14.30 14.50 Kaffe 14.50 15.50 Grupparbete 15.50 16.30 Återsamling Bakgrund,

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen. BUP efterfrågar en regional utbildning med uppföljningar som ska vara obligatoriska för våra familjehem. Svar: Socialstyrelsen har under år 2013 anordnat en utbildning för familjehemsutbildare med utgångspunkt

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad

Läs mer

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema Förmiddagsgrupp Eftermiddagsgrupp 8.30-10.00 Information om SIP 13.00 14.30 10.00 10.20 Kaffe 14.30 14.50 10.20 11.20

Läs mer

DOKUMENTATION VID OANMÄLD FRÅNVARO

DOKUMENTATION VID OANMÄLD FRÅNVARO Bilaga 1 DOKUMENTATION VID OANMÄLD FRÅNVARO Elev: Klass: 1:a frånvarotillfället - information till vårdnadshavare Datum och ämnen för oanmäld frånvaro: Datum för kontakt med vårdnadshavare: Viktigt att

Läs mer

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor 2016/2017 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Syfte...3 3. Definitioner...3

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Antagna av Västkoms styrelse 17 mars

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Handlingsplan för ökad närvaro. förskola, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsförvaltningen

Handlingsplan för ökad närvaro. förskola, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsförvaltningen Handlingsplan för ökad närvaro förskola, grundskola och grundsärskola Barn- och ungdomsförvaltningen Handlingsplan för ökad närvaro i grundskola och grundsärskola Ogiltig frånvaro Steg 1 Vid första tillfället

Läs mer

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan Individuell plan Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län avseende gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst Skapad

Läs mer

Rutiner vid frånvaro av elev

Rutiner vid frånvaro av elev Rutiner vid frånvaro av elev Sameskolstyrelsen 20160304 Rutiner vid frånvaro av elev Skollagen kap 7 Alla skolpliktiga barn har en ovillkorlig rätt att få tillgång till utbildning. För att inga barn ska

Läs mer

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 17/6 2014 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro. Framtagen av: Centrala Elevhälsan Datum: Version: 1.0

Handlingsplan vid frånvaro. Framtagen av: Centrala Elevhälsan Datum: Version: 1.0 Framtagen av: Centrala Elevhälsan Datum: 2015-03-19 Version: 1.0 Inledning I skolan arbetar vi aktivt med att skapa en hälsofrämjande skolmiljö som stimulerar elever till att vilja lära samt närvara i

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, d v s en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Västbus. reviderade riktlinjer 2012*

Västbus. reviderade riktlinjer 2012* Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter

Läs mer

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2015-10-28 Temagrupp Barn och Unga www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Elevhälsans mål: Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan

Läs mer

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun 2016-12-01 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans

Läs mer

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog Skolfrånvaro Anette Stockhaus, leg psykolog Vill ni ha kontakt? Anette Stockhaus Legitimerad psykolog med erfarenhet från skola och elevhälsa, barnhälsovård och företagshälsa. Malevik Utveckling och Psykologi

Läs mer

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 27/1 2016 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

VÄSTBAS I STENUNGSUND

VÄSTBAS I STENUNGSUND STENUNGSUNDS KOMMUN 2014-02-20 VÄSTBAS I STENUNGSUND I Stenungsund finns en lång tradition, stor kunskap och gedigna erfarenheter från olika modeller för samverkan mellan kommunens olika verksamheter.

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd ÅTGÄRDSPROGRAM Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Att arbeta med åtgärdsprogram (Skolverket, 2013) Syftet med åtgärdsprogram Redskap för skolpersonal att stödja

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

H-Modellen. Samarbetsmodell kring barn och ungdomar. med neuropsykiatriska funktionshinder

H-Modellen. Samarbetsmodell kring barn och ungdomar. med neuropsykiatriska funktionshinder H-Modellen Samarbetsmodell kring barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder 2 H-Modellen 2009 designby Innehållsförteckning Förord...4 Mål...5 Målgrupp...5 Lots...6 Lots-utbildning...6 Lotsens

Läs mer

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Placeringskommunens ansvar vid förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola 1 Barn- och ungdomsförvaltningen Gymnasieförvaltningen

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan, SIP Viveca Axelsson Processledare Uppdrag Psykisk Hälsa SKL- Sveriges kommuner och Landsting Sollentuna kommun viveca.axelsson@sollentuna.se 073-9151048 Innehåll Syfte med SIP

Läs mer

Elevhälsoplan. för Bräcke kommuns skolområden 2014-2017

Elevhälsoplan. för Bräcke kommuns skolområden 2014-2017 Elevhälsoplan för Bräcke kommuns skolområden 2014-2017 Elevhälsans vision är att varje elev får ett livslångt lärande i en trygg och lustfylld skola 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Fördjupad kartläggning

Fördjupad kartläggning UN/2016:259 Fördjupad kartläggning Instruktioner Inför mötet Informera eleven om att vårdnadshavare kommer att kontaktas för ett nytt möte. Kontakta båda vårdnadshavarna vid gemensam vårdnad. Berätta att

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN 2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland

Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse

Läs mer

Grundskolan 2013-10- 01. Skolnärvaro. Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor

Grundskolan 2013-10- 01. Skolnärvaro. Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor Grundskolan 2013-10- 01 Skolnärvaro Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor Skolplikt och elevens rätt till utbildning Alla barn har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning

Läs mer

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson Samordnad individuell plan Sävsjö 2014-08-28 Eva Karlsson Iréne Josephson Hemsjukvård Hemtjänst Arbetsterapeut Sjukgymnast Kontaktperson Kurator/psykolog Biståndshandläggare Läkare Försäkringskassa Innehåll

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro Elevens namn: Skola: ns namn: Elevens personnummer: Klass:

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Vänd frånvaro till närvaro

Vänd frånvaro till närvaro Vänd frånvaro till närvaro www.psynk.se Upplägg Bakgrund och Psynks utgångspunkter Pyramiden (främja, förebygga och åtgärda) Varför ska vi öka skolnärvaron? Riskfaktorer Systematiskt skolnärvaroarbete

Läs mer

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Elevhälsa Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Skolans uppdrag Utbildningens syfte Elevhälsans omfattning och uppdrag Elever i behov av särskilt stöd

Läs mer

Hågadalsskolan 2016/17

Hågadalsskolan 2016/17 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Reviderad 160818 Hågadalsskolan 2016/17 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN VID ORO ATT ETT BARN/UNGDOM FAR ILLA

HANDLINGSPLAN FÖR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN VID ORO ATT ETT BARN/UNGDOM FAR ILLA ENBACKSSKOLAN - Utbildningsförvaltningen UTREDNINGSGRUPPERNA FÖR BARN- OCH FAMILJ - Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning 2008-04-10 HANDLINGSPLAN FÖR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN VID ORO ATT ETT BARN/UNGDOM

Läs mer

Manual för samverkansmöten SIP. Att leda och delta för att nå gemensamma mål

Manual för samverkansmöten SIP. Att leda och delta för att nå gemensamma mål Manual för samverkansmöten SIP Att leda och delta för att nå gemensamma mål Inledning Samarbete över professions- och verksamhetsgränser är mer regel än undantag kring barn och vuxna i behov av sammansatt

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Att utveckla samarbetet för barn och unga i Västra Götaland med stöd av Västbus

Att utveckla samarbetet för barn och unga i Västra Götaland med stöd av Västbus Att utveckla samarbetet för barn och unga i Västra Götaland med stöd av Västbus Ett studiematerial 1 September 2012 Innehåll 2 Inledning... 3 Bakgrund... 5 Anvisningar... 6 Linus... 7 Josef... 9 Förslag

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län

Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län Inledning... 3 Syftet med SIP... 3 Mål med SIP... 3 Målgrupper för

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer