ARKIVVERKETS STRATEGI 2010
|
|
- Anna-Karin Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ARKIVVERKETS STRATEGI 2010 ARKIVVERKETS STRATEGISKA MÅL OCH METODER VISION VÄRDEGRUND Öppenhet och förtroende Jämlikhet Oberoende ARKIVVERKETS UPPGIFT FÖRÄNDERLIG VERKSAMHETSMILJÖ Elektronisk ärendehantering och bevarande av information i informationssamhället Balans mellan produktivitet och utlokalisering STYRARE AV DEN OFFENTLIGA DOKUMENTFÖRVALTNINGEN Normgivning och elektronisk dokumenthantering Bevarande- och gallringsprocess Styrning, rådgivning och utbildning Tillsynsverksamhet TILLHANDAHÅLLARE AV MÅNGSIDIG INFORMATION Forskar- och kundservice samt avgiftsbelagd service Webbtjänster Utredningar Expertuppdrag Bibliotekstjänster GARANT FÖR ATT HANDLINGAR BEVARAS OCH ÄR TILLGÄNGLIGA Digitalisering Mikrofilmning Konservering BEVARARE AV PRIVAT DOKUMENTÄRT MATERIAL OM DET FINLÄNDSKA SAMHÄLLET Dokumentation av samhället och kulturen Samarbete med arkiv som får statsbidrag FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHET Arkivvetenskap Forskningsinstitution Främjande av forskning
2 2 Yrkesutbildning inom arkivbranschen Publikationsverksamhet AKTIV INFORMATIONSFÖRMEDLING INTERNATIONELL VERKSAMHET LÅNGSIKTIG PERSONALPOLITIK Ansvarsfull och pålitlig arbetsgivare Kunnig personal Tillräckliga personalresurser LOKALER OCH ARBETSREDSKAP Ökande utrymmesbehov till år 2020
3 3 ARKIVVERKETS STRATEGISKA MÅL OCH METODER Arkivverkets centrala strategiska mål: 1. De handlingar som hör till vårt nationella kulturarv är i tryggt förvar och tillgängliga. 2. Dokumentförvaltningens regelverk är klara, sakkunnigt uppgjorda och uppdaterade. 3. Informationsservice via Internet är en central del av forskar- och kundservicen. 4. Kompetensen och resurserna räcker till för utvecklingen av system för mottagande och långtidsförvaring av elektroniskt material. 5. Policyn vid förvärvet av enskilda arkiv tryggar ett brett, jämlikt och tillräckligt utbud av material från olika aktörer i samhället och från olika tidsperioder. 6. Arkivverkets utrymmesbehov beräknas och en tidsplan för nybyggnation fram till år 2020 tas fram. 7. Personalen är motiverad för sina uppgifter och yrkeskunskapen inom arkivverkets alla verksamhetsfält står på en hög nivå. De centrala instrumenten vid genomförandet av strategin: 1. Verksamheten planeras långsiktigt, och en systematisk uppföljning av hur målen nås görs med mätinstrument som visar hur framgångsrik verksamheten varit. 2. En utvärdering av de viktigaste verksamhetssektorerna görs regelbundet. 3. Ett konstruktivt samarbete med andra institutioner som tillhandahåller informationsservice etableras i avsikt att öka produktiviteten och förbättra resultatet. 4. Arkivverkets ställning stärks vid den övergripande planeringen av den offentliga förvaltningens elektroniska ärendehantering och långtidsförvaring av material. 5. Nya och frigjorda personella resurser allokeras i enlighet med strategiska målen; kunskapsbasen breddas och stärks genom utbildning och rekrytering. 6. En atmosfär där ett innovativt tänkesätt, ett dynamiskt och målinriktat handlande och yrkeskunskap värdesätts eftersträvas. 7. Kommunikationen fungerar, både internt och externt.
4 4 VISION Arkivverket är Finlands mest betydande expertorganisation inom den offentliga sektorn i fråga om dokumentförvaltning, långtidsförvaring och varaktig förvaring av handlingar och bevarande av Finlands dokumentära kulturarv. Därtill är arkivverket en viktig nationell institution för informationsservice, vars kompetens värdesätts även internationellt. VÄRDEGRUND Värderingarna utgör grundvalen för arkivverkets verksamhet och styr attityden gentemot kunder, intressentgrupper och arbetskamrater. Arkivverkets värdegrund bygger på internationellt erkända allmänmänskliga värderingar samt på arkivbranschens och forskarsamfundets yrkesetiska principer. Följande värderingar är viktiga för arkivverket: 1) Öppenhet och förtroende 2) Jämlikhet 3) Oberoende Öppenhet och förtroende Förvaltningssystemet i Finland och det övriga Norden bygger på öppenhet och handlingsoffentlighet. I överensstämmelse med god informationshantering främjar arkivverket tillämpningen av offentlighetsprincipen samt öppenhet och transparens i förvaltningen. Det här gäller både vid vägledning och utbildning i dokumenthantering och vid nyttjande av material i arkivverket. En förbättring av möjligheterna att nyttja arkiv och handlingar och en effektiv kundtjänst är centrala element i denna strävan efter öppenhet. Den lagstiftning som skyddar medborgarnas privatliv är en del av god informationshantering. Vid användningen av arkiv iakttas de användningsvillkor som man kommit överens om med den som levererat arkivet eller de begränsningar som fastställts i lag eller andra bestämmelser. Att privatlivet skyddas och överlåtelsevillkoren gällande enskilda arkiv iakttas noggrant utgör grundvalen för det
5 5 förtroende arkivverket åtnjuter, vilket tryggar framtida överlåtelser till arkivverket av privata samlingar av betydelse för Finlands historia, samhälle och kultur. Jämlikhet Materialet i arkiven utgör grunden för forskningens bild av Finlands historia, kultur och samhälle under olika tidsperioder. Arkivverket står genom sin anskaffningspolicy som garant för att ett tillräckligt omfattande och beviskraftigt arkivmaterial från olika samhällsaktörer jämlikt ställs till forskningens förfogande, jämsides med myndighetsarkiven. Arkivverket betjänar jämlikt alla användare. Med en god forskar- och kundservice och det mest centrala materialet utlagt på nätet förbättras kundernas jämlika möjlighet att använda arkivmaterialet oberoende av tid och plats. Oberoende Arkivbestånden är en del av Finlands och världens kulturarv, och arkivverket ansvarar i första hand inför kommande släktled för insamlingen, användningen och bevarandet av detta kulturarv. Arkivverkets personal måste i sin yrkesutövning vara oberoende av politiska, religiösa, ekonomiska eller andra sådana bindningar som skulle kunna äventyra tilltron till arkivverket som jämlikt och oberoende. Arkivverket iakttar de etiska regler för arkivbranschen som Internationella arkivrådet (International Council on Archives) har fastställt samt Forskningsetiska delegationens anvisning om god vetenskaplig praxis och handläggningen av avvikelser från den.
6 6 ARKIVVERKETS UPPGIFT Arkivverkets uppgift är att trygga bevarandet av de handlingar som hör till vårt nationella kulturarv, trygga tillgängligheten till dessa, främja forskningen samt leda, utveckla och granska arkivfunktionen. Arkivverket har normgivningsrätt och styr arkivfunktionen så att arkivbildarna i enlighet med god informationshantering skall kunna sköta sin informationstjänst i anslutning till handlingarna, fastställa deras förvaringsvärde och gallra ut obehövligt material. Arkivverket stöder de offentliga myndigheternas arkivverksamhet samt enskildas och sammanslutningars rätt att få information ur offentliga handlingar. Därvid beaktas tillgången till handlingar, enskildas och sammanslutningars rättsskydd samt datasekretess. Arkivverkets tjänster nyttjas främst av den offentliga förvaltningen, forskare, media, privatpersoner som behöver uppgifter för något officiellt eller privat ändamål samt personer som intresserar sig för person- och lokalhistoria. Riksarkivet är landets heraldiska ämbetsverk. Som expertorgan i anslutning till riksarkivet verkar en heraldisk nämnd. De handlingar som förvaras i arkiven är unika och beviskraftiga dokument från en svunnen tid. De har avfattats för något bestämt ändamål i samhället eller i den enskilda medborgarens liv. Arkivverkets uppgift är att samla in och förvara det dokumentära kulturarvet och på ett så effektivt sätt som möjligt ställa materialet i de olika arkiven till forskares och övriga kunders förfogande. Arkivverkets uppgifter och arbetssätt fastställs i arkivlagen (831/1994), förordningen om arkivverket (832/1994) samt i de ändringar som tillkommit senare.
7 7 FÖRÄNDERLIG VERKSAMHETSMILJÖ En övergång till elektroniska system är på gång inom både den offentliga förvaltningen och den privata sektorn i fråga om såväl serviceproduktion som intern ärendehantering. Internationella standarder och praxis har stor betydelse när man väljer nationella lösningar. Europeiska unionen har antagit en handlingsplan, eeurope 2005, med syftet att stöda en övergång till elektronisk förvaltning. De institutioner som tillhandahåller informationsservice förväntas i allt högre grad ge elektronisk service. Internet dominerar inhämtningen av information. Forskning och utbildning utgör strategiska tyngdpunktsområden som upprätthåller och stärker det finländska samhällets konkurrenskraft. Utlokaliseringspolitiken syftar till att bevara och förbättra kunnandet och stärka livskraften utanför stora tillväxtcentra. Bildandet av statliga affärsverk, fusioner mellan myndigheter samt utlokaliseringen av uppgifter inverkar på det arkivmaterial som skall överföras till arkivverket, på behovet av arkivlokaler, på rådgivningen i arkivbildningsfrågor och på utbildningen samt på informationstjänsten. Elektronisk ärendehantering och bevarande av information i informationssamhället Införandet på bred front av elektroniska ärendehanteringssystem inom såväl den offentliga som den privata sektorn ändrar väsentligt rutinerna för ärendehantering och långtidsförvaring av arkivalier. Målen för den elektroniska ärendehanteringen i Finland anknyter till Europeiska unionens handlingsprogram eeurope Programmets syfte är att stöda övergången till elektronisk förvaltning, användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen, tillhandahållandet av offentliga tjänster på nätet samt utvecklingen av en dynamisk elektronisk miljö för affärsverksamhet. Övergången till en ny verksamhetskultur förutsätter betydande ekonomiska satsningar på nationell nivå och en tydlig samordning mellan de ansvariga organisationerna.
8 8 I Finland har den ekonomiska satsningen på en övergripande planering och implementering av elektroniska system i den offentliga förvaltningen varit otillräcklig. Därför saknas ännu till största delen lösningar för såväl mottagande och varaktig förvaring av den offentliga förvaltningens elektroniska material samt tillhörande informationsservice, som arkivverket ansvarar för. Detta kan medföra att informationens integritet och användbarhet går förlorad och att informationsservicen äventyras. Arkivverket stöder en övergripande, samordnad utveckling av ärendehanteringen och dokumenthanteringen inom den offentliga förvaltningen, för att kunna leva upp till de egna åtagandena i det finländska och europeiska informationssamhället. Frågorna i anslutning till hanteringen av information och dess användbarhet accentueras i elektronisk miljö. När det gäller material som producerats för olika ändamål med hjälp av olika system och apparatur, kräver mottagandet och ordnandet av informationstjänster både långsiktighet och en möjlighet för arkivverket att på förhand påverka den offentliga förvaltningens lösningar. Vid varaktig förvaring av material för forskningens behov är tryggandet av det elektroniska materialets integritet på ett tillförlitligt och lätt dokumenterbart sätt en central uppgift. Att tillräckliga resurser anvisats för den mottagning och varaktiga förvaring av material som den elektroniska dokumenthanteringen kräver är avgörande för arkivverkets möjligheter att fylla sin funktion i det finländska samhället. Balans mellan produktivitet och utlokalisering Till den offentliga förvaltningens strategiska mål hör dels att öka produktiviteten och skapa bättre ekonomi, dels att utlokalisera verksamhet till olika delar av landet i avsikt att bevara livskraften i regionerna och dra nytta av deras kunskapspotential. För att utlokaliseringen skall bli effektiv och lyckas krävs det en tillräckligt stor kritisk massa som kan stöda utvecklingen i stort. Arkivverket har rikstäckande funktioner, men är en liten aktör inom den offentliga förvaltningen. Därför är det svårt att utan tilläggsresurser skapa den kritiska massa som är utgångspunkten för utlokaliseringssträvandena. Om landsarkiven får rikstäckande uppgifter i den interna arbetsfördelningen, tjänar detta bäst utlokaliseringssträvandena. Också ambitionen att utveckla ett strukturellt samarbete med arkiv som får statsbidrag och andra organisationer för informationsservice är till gagn för utlokaliseringen.
9 9 Statsförvaltningens mål att effektivera sin verksamhet och förbättra produktiviteten förutsätter aktiva åtgärder av arkivverket, framför allt i prioriteringen av funktioner. Den mängd över 40 år gamla arkivalier som skall levereras till något arkiv kommer att växa kraftigt inom de närmaste årtiondena. Detta förutsätter att resursfördelningen planeras noggrant samt att ett funktionellt och ekonomiskt mervärde uppnås. Det kan man uppnå genom att centralisera funktionerna och försöka gå in för ökad synergi, både mellan arkivverkets egna enheter och mellan andra aktörer. Arkivverkets största utmaning under strategiperioden blir att få resurserna att räcka till och att kunna fördela dem på rätt sätt. Ökning av mängden arkivalier Arkivverket hade år 2003 ca 108 hyllkilometer handlingar Till år 2020 fördubblas den absoluta mängden arkivalier Förklaringar: o svart = mängd arkivalier totalt vid olika tidpunkter o vit = tillväxt under respektive granskningsperiod o grå = tillväxt per tioårsperiod under respektive granskningsperiod
10 10 STYRARE AV DEN OFFENTLIGA DOKUMTFÖRVALTNINGEN Arkivverket ansvarar för normgivningen inom dokumentförvaltningen och beaktar därvid handlingens livscykel som en helhet. Därtill ansvarar arkivverket för att det utvecklas en praxis för de system som behövs för mottagande av elektroniskt material och förvaring av material som skall förvaras varaktigt. Resultaten av det så kallade SÄHKE-projektet är arkivverkets viktigaste instrument vid styrningen av den offentliga förvaltningens elektroniska dokumenthantering. Den elektroniska ärendehanteringen inom den offentliga förvaltningen bör vara samordnad och kostnadseffektiv. Innan den tas i bruk behövs klara politiska beslut, en kraftig ekonomisk satsning och en fungerande samordning av olika myndigheters funktioner. De arkivbildningsplaner som myndigheterna skall uppgöra, en effektiv gallring av arkivmaterialet, styrning och rådgivningsverksamhet samt inspektioner av dokumenthanteringen stöder arkivverket i dess strävanden att varaktigt förvara % av myndigheternas handlingsproduktion. Normgivning och elektronisk dokumenthantering I slutet av 2004 kommer arkivverkets gallringspolicy att fastställas. Arkivverket ansvarar för utvecklingen av myndigheternas dokumentförvaltning såtillvida att normgivningen skall vara av hög kvalitet, aktuell och heltäckande. Från och med 2006 kommer enkäter regelbundet att skickas ut till myndigheterna, i syfte att utveckla arkivverkets verksamhet. Normgivningen stöds av en effektiv styrnings-, tillsyns- och utbildningsverksamhet. Utvecklingen av myndigheternas elektroniska dokumenthantering och en tryggad långtidsförvaring av materialet är centrala strategiska mål inom arkivverket. Verket skall producera högklassiga tjänster, i synnerhet tjänster som stöder myndigheternas elektroniska dokumenthantering. Inom SÄHKE-projektet definieras funktionella minimikrav för ärendehanteringssystem. Där beaktas de krav arkivfunktionen ställer. Projektet slår också exakt fast egenskaperna hos överföringsfilen med vilken ämbetsverken och institutionerna kan föra över material från sitt eget ärendehanteringssystem till arkivverket. Verkets normgivningsrätt utnyttjas vid utvecklingen av den elektroniska dokumenthanteringen. Verksamheten stöds också genom utvecklingen av ett tillståndsförfarande som kan ge myndigheter möjlighet att långtidsförvara elektroniskt material. Ett intimt samarbete med övriga myndigheter och ett aktivt deltagande i internationell verksamhet stärker arkivverkets kunskapsbas.
11 11 Bevarande- och gallringsprocess Genom en bevarande- och gallringsprocess fastställs förvaringstiderna för arkivmaterialet. Styrning, rådgivning och utbildning När styrnings-, rådgivnings- och utbildningsverksamheten är uppdaterad och står på en hög nivå stöder den arkivverkets normgivning och hjälper myndigheterna att effektivt sköta dokumentförvaltningen. Uppgiften att förenhetliga arbetsmetoderna och göra datasystemen kompatibla underlättas om myndigheterna inom samma förvaltningsområde samarbetar och bildar nätverk. Utbildningen genomförs i samarbete med intressentgrupper och utomstående tillhandahållare av utbildningstjänster. En central ställning intar den utbildning som stöder elektronisk dokumenthantering. Utbildningsprogrammen och kurserna planeras så att kompetensen hela tiden skall kunna förbättras. En effektiv utbildning kräver aktuella läromedel på de inhemska språken. Vid inriktningen av styrningen, rådgivningen och utbildningen beaktas myndigheternas önskemål, sedvanlig respons som insamlats under tidigare verksamhet och de utvecklingsrekommendationer som kommer fram i arkivverkets utvärdering Möjligheten att inleda webbutbildning utreds efter utvärderingen. Den utbildningsansvariga personalens kunskapsbas kan breddas framför allt genom en höjning av den arkivvetenskapliga kompetensen och genom ett ökat internationellt engagemang. Tillsynsverksamhet Avsikten med att inspektera myndigheternas dokumentförvaltning och arkivfunktion är att stöda det ämbetsverk eller den institution som inspekteras, så att det material som för varaktig förvaring överlåts till arkivverket är korrekt gallrat, ordnat och förtecknat. Målet med en effektiv tillsynsverksamhet är att säkerställa att arkivverket uppnår de uppsatta målen för normgivning och styrningsverksamhet. Vad tillsynsverksamheten angår eftersträvar man periodiskt återkommande inspektioner hos myndigheter. Verksamheten effektiveras genom att tillsynsprogram utarbetas, utbildning ordnas för
12 12 den personal som sköter inspektionerna och samordningen mellan arkivverkets olika enheter förbättras.
13 13 MÅNGSIDIG TILLHANDAHÅLLARE AV INFORMATION Arkivverkets basservice finansieras med offentliga medel och är huvudsakligen avgiftsfri för kunden. Arkivverkets informationstjänst är sakkunnig, högklassig och effektiv. En högklassig kundtjänst är serviceinriktad. Detta bör vara personalens ledstjärna i all verksamhet. Yrkeskunskapen upprätthålls och utvecklas på arkivverkets centrala kompetensområden. Samarbete med andra kulturbärande institutioner breddar kunskapsbasen och ger verksamheten ett mervärde. Utbudet av elektroniska tjänster utökas. I arkivdatabasen VAKKA lagras förteckningar och beskrivningar av de arkiv som inkommit till arkivverket. Databasen är därför ett viktigt sökverktyg. Via databasen får kunden tillgång till handlingar som digitaliserats för olika ändamål, både digitaliserade pappersdokument och andra handlingar, och kan se på elektroniska handlingar i original. Mot slutet av strategiperioden kommer kunden att kunna beställa fram handlingar via arkivdatabasen VAKKA. Forskar- och kundservice samt avgiftsbelagd service En av arkivverkets grundläggande uppgifter är den kundservice som hänför sig till det förvarade arkivmaterialet. Genom att samarbetet mellan Riksarkivet och landsarkiven effektiveras och anvisningar tas fram, kan förfaringssättet förenhetligas inom arkivverkets enheter beträffande tolkningen av handlingars offentlighet, handlingssekretess och personuppgifter. I kundtjänsten bör skyddet av originalhandlingar mot slitage och missbruk ägnas särskild uppmärksamhet. Då kunderna uppmanas använda mikrofilm eller digitalt material i stället för originalhandlingar är originalhandlingarna inte bara i säkerhet utan bevaras även i användbart skick för kommande forskargenerationer. För de avgiftsbelagda tjänsterna iakttas fastställda betalningsgrunder, där målet är att intäkterna täcker kostnaderna. Arkivverkets avgiftsbelagda service är en del av informations- och kundtjänsten. Grundlig förtrogenhet med arkivbeståndet höjer även personalens yrkeskompetens. Släktforskning i inofficiellt syfte görs bara ifall detta inte stör andra uppgifter eller äventyrar arkivverkets resultatmål.
14 14 Webbtjänster Arkivverket utvecklar sina webbtjänster i överensstämmelse med internetstrategin i syfte att göra arkivverket synligare för olika intressentgrupper och höja produktiviteten. Webbtjänsterna inbegriper högklassiga informationstjänster och ger kunden möjlighet att uträtta ärenden på nätet, vilket underlättar verksamheten. Arkivverkets viktigaste elektroniska sökverktyg är arkivdatabasen VAKKA, vilken har planerats för webbanvändning. Innan utgången av 2007 skall uppgifterna på arkivenhetsnivå i huvudsak vara inmatade. De inmatade uppgifterna kompletteras och databasens sökegenskaper vidareutvecklas kontinuerligt under hela strategiperioden, vilket kräver en systematisk satsning i såväl Riksarkivet som landsarkiven. En separat utvärdering av sökegenskaperna i VAKKA och av de uppsatta målen för användningen görs inom ramen för arkivverkets allmänna utvärdering Ett elektroniskt rekvisitionssystem i samband med arkivdatabasen VAKKA skall göra det möjligt att beställa fram handlingar över nätet. Ibruktagandet av rekvisitionssystemet kräver betydande ekonomiska satsningar och tillräckligt omfattande testkörningar. Dessa startas efter 2007, när större delen av arkivmaterialet har matats in i databasen. Det elektroniska rekvisitionssystemet tas i bruk i slutet av strategiperioden. Även arkivmaterial i digital form länkas till arkivdatabasen VAKKA. När webbtjänsterna byggs upp deltar arkivverket aktivt i den internationella diskussionen om arkiveringsprinciper samt i utvecklingen av en gemensam praxis. Utredningar Utifrån sitt arkivmaterial gör arkivverket utredningar, dels utredningar för officiella ändamål, dels inofficiella utredningar enligt affärsekonomiska principer. Utredningar för officiellt ändamål, så kallade offentligträttsliga utredningar, prioriteras. Att de levereras till beställaren inom utsatt tid hör till arkivverkets viktigaste resultatmål. Efter andra världskriget fick S:t Michels landsarkiv ta hand om församlingsarkiv från de avträdda områdena. Utredningarna för officiella ändamål gäller i särskilt hög grad just dessa personhandlingar, även om de småningom kommer att minska i antal. Under strategiperioden får förändringen dock ingen nämnvärd betydelse, eftersom det totala antalet utredningar kommer att
15 15 öka. Detta beror i sin tur på att arkivbeståndet kommer att fördubblas före år När statliga verk ombildas till affärsverk och utlokaliseringar sker levereras nämligen även yngre än 40 år gammalt material till arkiven. I synnerhet kommer kontakterna via e-post att öka. Därför kommer inga resurser att kunna frigöras från utredningsverksamheten. Expertuppdrag Om personalens yrkeskunskap skall kunna upprätthållas krävs samarbete med universiteten och de läroämnen som rör branschen och med andra läroanstalter, påverkan på den utbildning dessa ordnar och deltagande i utbildningen. Kunskap och fördjupade studier inger respekt och stärker arkivverket i rollen som expertorganisation. Arkivverket stöder utvecklandet av informationshanteringen vid olika forskningsprojekt. Informationstjänsterna kan då inkluderas i projektets verksamhetsplan. Arkivverket tillhandahåller detta specialkunnande som avgiftsbelagd tjänst. Det hör till arkivverkets lagstadgade uppgifter att stöda vetenskaplig forskning, vilket samtidigt höjer kompetensnivån inom verket. Riksarkivet är landets sakkunnigmyndighet i heraldiska frågor. En heraldisk nämnd tillsatt av Riksarkivet bereder utlåtanden om statliga, kommunala och kyrkliga emblem, vilka Riksarkivet skall avge ett utlåtande om med stöd av olika stadganden. Nämnden följer med och främjar den heraldiska kulturen och lämnar aktivt förslag och tar initiativ i frågor inom området. Nämnden ger handledning och råd i heraldiska frågor både till myndigheter och enskilda personer. Bibliotekstjänster Riksarkivets bibliotek är ett vetenskapligt specialbibliotek inom arkivbranschen. Biblioteket betjänar inte bara interna och externa användare inom Riksarkivet och hela arkivverket utan också forskning på arkivområdet och forskning som nyttjar arkivkällor. Biblioteket deltar i utvecklingen av ett nationellt biblioteksnätverk för specialbiblioteken. Det är med och producerar högklassiga och lättanvända nättjänster i och med att beskrivningar av de egna samlingarna och av kursmaterial som rör biblioteksanvändningen läggs ut på nätet. De centrala målsättningarna för strategiperioden är dels anslutningen av arkivverkets bibliotek till Linnea 2- konsortiet, ett gemensamt konsortium för alla vetenskapliga bibliotek i Finland, dels överföringen
16 16 av uppgifter om samlingarna till bibliotekssystemet Voyager, ett system som de vetenskapliga biblioteken använder. Arkivverkets bibliotek har specialiserat sig på inhemsk och utländsk litteratur om arkivfunktionen, verk om urkunder och dokumenthantering samt heraldisk och sigillografisk litteratur. Riksarkivets och landsarkivens bibliotek anskaffar förutom facklitteratur om arkivbranschen även historisk litteratur, tidskrifter och andra publikationer som stöder grundforskningen i Finlands historia vid olika arkiv. För landsarkivens bibliotek är införskaffandet av landskapsspecifika specialsamlingar och informationstjänsterna i anslutning till det egna fackområdet av särskild betydelse. Arkivverket införskaffar också sådan inhemsk och utländsk äldre litteratur från de egna specialområdena som saknas i samlingarna.
17 17 GARANT FÖR ATT HANDLINGAR BEVARAS OCH ÄR TILLGÄNGLIGA Genom konservering, mikrofilmning och digitalisering tryggar arkivverket att arkivmaterialet bevaras och att tillgängligheten förbättras. När digitaliserat material läggs ut på nätet blir kundernas möjligheter att använda sig av materialet mera jämlika. Digitalisering hör till arkivverkets normala verksamhet, men en storskalig digitalisering av arkivmaterial förutsätter att samhället gör ytterligare kraftfulla satsningar på detta område. Koncentrering av funktionerna och strukturellt samarbete med andra organisationer ökar kunnandet och gör verksamheten mera kostnadseffektiv. För konservering, mikrofilmning och digitalisering utarbetas heltäckande planer som stöder varandra. Digitalisering Offentliga informationstjänster på nätet blir allt vanligare och utgör en central del av det finländska informationssamhällets serviceutbud. Användningen av webbtjänster ökar inom alla åldersgrupper. Arkivverket är vid sidan av biblioteken och museerna en viktig aktör på nätet och tillhandahåller informationstjänster med avseende på det finländska samhället och kulturarvet. Arkivverkets digitaliseringsstrategi har sin grund i strategin för det nationella informationssamhället, speciellt i undervisningsministeriets mål för digitalisering av kulturarvet på medellång sikt. Enligt detta mål skall en betydande del av museernas, arkivens och bibliotekens kulturarv vara digitaliserade senast år 2010 i enlighet med den prioriteringsplan som de kulturbärande institutionerna gjort upp. För att målet skall kunna uppnås krävs avsevärda tilläggsresurser till de kulturbärande institutionernas informationshanterings- och digitaliseringscentra. Under strategiperioden inriktas arkivverkets digitaliseringsverksamhet på digitaliseringen av register som är viktiga vid användning av arkivmaterial. Härigenom blir det möjligt att på ett regionalt jämlikt sätt beställa material för vetenskaplig forskning samt senare att använda centrala källor på distans och få tillgång till material som hör till vårt nationella kulturarv. Digitaliseringen förbättrar förutsättningarna för innehållsproduktion inom kultursektorn, såsom framställning av undervisningsmaterial och interaktivt material.
18 18 Eftersom bestånden är så omfattande kan endast en liten del av det dokumentära kulturarvet digitaliseras, att digitalisera större mängder vore inte rationellt. Under strategiperioden kommer huvudvikten att ligga på digitalisering av mikrofilmer, i enlighet med arkivverkets digitaliseringsplan. Genom att mikrofilmer digitaliseras kan det centrala arkivmaterialet snabbt fås ut på webben. Detta minskar på lång sikt kopiering och lån av mikrofilm, vilket resulterar i ett minskat behov av resurser för dessa tjänster. Digitalisering av de mest använda handlingarna och kartorna är viktigt såtillvida att detta kan förbättra tillgängligheten och öka användningen av materialet bland olika kundgrupper. Digitalisering i efterskott är dock inte ett alternativ till varaktig förvaring av handlingar som ursprungligen producerats i analog form. Arkivverkets digitaliseringsverksamhet koncentreras till Riksarkivet och S:t Michels landsarkiv. Digitaliseringscentralen vid Riksarkivet har inrättats med stöd av undervisningsministeriet. Verksamheten vid centralen för digitaliseringen av arkivmaterial och publicering på webben utvecklas och blir en del av arkivverkets basverksamhet. Vid S:t Michels landsarkiv förstärks digitaliseringsverksamheten, så att arkivverket effektivt kan dra nytta av den sakkunskap som den planerade arkiverings- och digitaliseringscentralen i S:t Michel för olika organisationer kommer att företräda. Under strategiperioden fattas beslut om var det digitaliserade materialet skall långtidsförvaras. I sin verksamhet vill arkivverket speciellt betona att samarbetet mellan informationsinstitutionerna bör utvecklas i konstruktiv anda, så att synergieffekter i fråga om bevarande, digitalisering och informationstjänst uppnås. Digitaliseringen av ljudupptagningar samt den krävande mikrofotograferingen och digitaliseringen i färg, exempelvis av kartor är föremål för särskilt intresse. Det strukturella samarbetet skall öka effektiviteten i verksamheten och minska kostnaderna. För att främja och koordinera digitaliseringen tillsätter arkivverket ett samarbetsorgan där vitt skilda aktörer inom arkivbranschen kommer att vara företrädda. Mikrofilmning Mikrofilmningsprogrammet uppdateras. Under strategiperioden svarar Riksarkivet för den egentliga mikrofilmningen av arkivmaterial, medan S:t Michels landsarkiv ensamt sköter kopieringen och
19 19 utlåningen av mikrofilm. S:t Michels landsarkiv sköter också förvaringen av arkivverkets säkerhetsfilmer. Genom digitalisering av mikrofilmer i enlighet med digitaliseringsstrategin bör kopierings- och utlåningsverksamheten kunna reduceras avsevärt. Den förändrade prioriteringen av funktioner beaktas när arkivverkets resurser fördelas. Konservering Konserveringsverksamheten har som mål att trygga att arkivmaterialet bevaras och är tillgängligt. Digitalisering och mikrofilmning minskar slitaget på originalhandlingar i och med att användningen av dessa minskar. Under strategiperioden görs en helhetsplan upp för arkivverkets konserveringsverksamhet. I planen kopplas målen för konserveringen samman med digitaliserings- och mikrofilmningsprogrammen. I helhetsplanen utreds möjligheten att centralisera konserveringsverksamheten för att reducera kostnaderna och öka kompetensen på området. Syftet med denna centralisering är framför allt att konserveringen av stora beståndshelheter skall vara metodisk och högtstående. När centraliseringen planeras tas speciell hänsyn till de risker som är förknippade med transport av handlingar. Centraliseringen får inte heller äventyra landsarkivens nödvändiga konservering av de egna samlingarna. I den övergripande redogörelsen kartläggs möjligheterna till samarbete med andra informationsinstitutioner. Arkivverket gör en bedömning av hur stor mängd arkivmaterial som riskerar att förstöras. Helhetsstrategin för konservering, mikrofilmning och digitalisering utgår ifrån att handlingarnas informationsinnehåll skall säkras.
20 20 BEVARARE AV PRIVAT DOKUMENTÄRT MATERIAL OM DET FINLÄNDSKA SAMHÄLLET Arkivverket har helhetsansvaret för att de handlingar som belyser Finlands historia och det finländska samhället insamlas och bevaras samt att forskare och andra kundgrupper genom informationsservice får tillgång till arkivmaterial. Privatarkiven kompletterar avsevärt den bild som myndighetsarkiven ger av det finländska samhället. Vid anskaffning av privat arkivmaterial är målet ett arkivbestånd som på ett autentiskt och objektivt sätt i tillräcklig utsträckning återspeglar de viktigaste aktörerna från olika tider. Speciell uppmärksamhet ägnas bevarandet av etniska minoriteters och andra marginella samhällsgruppers arkivmaterial. Enheten för privatarkiv vid Riksarkivet ansvarar för utvecklingen av en arbetsfördelning mellan Riksarkivet, landsarkiven, de privata centralarkiven, hembygdsarkiven och andra informationsinstitutioner som tar emot privatarkiv. Arkivverket tillsätter ett expertorgan för att koordinera policyn angående privatarkiv. Anskaffningen av arkivbestånd främjas genom aktiv informationsverksamhet och regelbundna kontakter till centrala intressentgrupper. Dokumentation av samhället och kulturen Arkiven efter privatpersoner, organisationer och affärsföretag spelar en viktig roll vid gestaltandet av Finlands historia. De kompletterar den bild som myndighetsarkiven ger och belyser de bakgrundsfaktorer som har påverkat händelseutvecklingen. Privatpersoner och andra privata arkivbildare har ingen lagstadgad skyldighet att överlämna sitt arkivmaterial till något arkiv. Därför måste arkiven vara speciellt aktiva för att få in privat arkivmaterial. Förtroendet för arkivverket baserar sig på att arkivverket obetingat respekterar och följer överlämnarnas vilja samt de principer och den praxis som parterna kommit överens om i överlåtelseavtalet. Anskaffning, ordnande och förvaring av privatarkiv kräver en förhållandevis större arbetsinsats av arkiven än när det är fråga om myndighetsarkiv. Ett privatarkiv är ofta oordnat, och den som överlämnar arkivet har ingen skyldighet att ordna det innan leveransen. Även om allt det material som erbjuds arkiven inte kan tas emot för varaktig förvaring, skapar arkivverket genom sin verksamhet en atmosfär där man värdesätter det dokumentära arvet och för framtida forskning tryggar bevarandet av material som berättar om vanliga människor och deras liv.
GRUNDKURS I DOKUMENTHANTERING OCH ARKIVFUNKTION
GRUNDKURS I DOKUMENTHANTERING OCH ARKIVFUNKTION Tid: 27 29.11. 2012 Plats: Föreläsare: Statens ämbetshus, auditorium Präntöö, Wolffskavägen 35, Vasa Karin Gref, forskare, Riksarkivet Jussi Jääskeläinen,
Läs merVERKSAMHETSDIREKTIV FÖR ARKIVFUNKTIONEN I NYKARLEBY STAD
VERKSAMHETSDIREKTIV FÖR ARKIVFUNKTIONEN I NYKARLEBY STAD Godkänd av stadsstyrelsen 11.12.2006 Träder i kraft 1.1.2007 1. Allmänt Förutom vad som stadgas i Arkivlagen (831/1994) bör bestämmelserna i dessa
Läs merInstruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen
Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen 12.11.2014 1 Åbo Akademis bibliotek är en fristående enhet. Sibeliusmuseum vid Åbo Akademi och
Läs merBeslut 1 (5) Kommunförbundets framställan (KA/27317/ /2017) till Riksarkivet
Beslut 1 (5) Finlands kommunförbund rf Kommunförbundets framställan 28.9.2017 (KA/27317/07.01.01.03.01/2017) till Riksarkivet Beslut om varaktig förvaring av småbarnspedagogikens handlingar och om förvaringsformen
Läs merÄNDAMÅLSENLIG ARKIVHANTERING
2008-10-22 ÄNDAMÅLSENLIG ARKIVHANTERING Grundläggande information för myndigheter RIKSARKIVET Avdelningen för tillsyn 2 Inledning Syftet med denna information är att hjälpa myndigheter med ändamålsenlig
Läs merFörordning om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas verksamhet /1030
Förordning om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas verksamhet 12.11.1999/1030 På föredragning av justitieministern föreskrivs med stöd av 18 och 36 lagen den 21 maj 1999 om offentlighet
Läs merVad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och
Vad, hur och varför Svenska litteratursällskapet i Finland Vi är på väg I din hand ligger den vägkarta eller strategi som ska hjälpa Svenska litteratursällskapet att förverkliga föreningens syfte. Syftet,
Läs merATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad
ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler
Läs merARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN
1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)
Läs merDigital Strategi för Kulturrådet
Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se Sid 1 (5) Digital Strategi för Kulturrådet 2018-2020 Bakgrund och begrepp Vår digitala
Läs merRP 66/2007 rd. som beror på att det i samband med riksdagen har inrättats ett forskningsinstitut för internationella
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 och i arkivlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att ur arkivlagen skall utgå en bestämmelse
Läs merMigrationsverkets Kommunikationsstrategi
Migrationsverkets Kommunikationsstrategi 2013 2017 Utgångspunkt Migrationsverkets kommunikationsstrategi 2013 2017 grundar sig på de skyldigheter och rättigheter som har fastställts för statsförvaltningen
Läs merDe nordiska privatarkiven och deras förvaltare
De nordiska privatarkiven och deras förvaltare Rapport om benchmarkingarbetet och dess resultat Ann Hörsell Riksarkivet, Sverige Bakgrund De nordiska riksarkivarierna beslöt formellt hösten 2008 att en
Läs merBetänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)
Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker
Läs merATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION
ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2013-02-26 INNEHÅLL INLEDNING... 3 1 MYNDIGHETENS ARKIVORGANISATION...
Läs merINSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING
DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING Uppdaterad 27.07.2010 www.tietosuoja.fi 2 GENOMFÖRANDE AV ENKÄT ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING Planering
Läs merArkivreglemente. Styrdokument
Arkivreglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2012-02-29, 27 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Arkivreglemente...
Läs merRevisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden
Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden Främjande av digital arkivering Arkiveringens och ärendehanteringens verksamhetsfält har förändrats betydligt de senaste 20 åren. Förvaltningens
Läs merLärarakademins kriterier
s kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning
Läs merNordiska arkivdagar. Forskarnas röst och digitalt material
Nordiska arkivdagar Tavastehus 25.5.2012, Arkivchef Mikael Korhonen Forskarnas röst och digitalt material En utredning över behovet av och tillgången till minnesorganisationernas digitala material. Sammanställd
Läs merKARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M
BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet
Läs merMalmö stads riktlinjer för sociala medier
Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation
Läs merFINLANDS SKOGSCENTRAL
FINLANDS SKOGSCENTRAL Strategi Värde och tillväxt från skogen Skogen utgör en stark grund för Finlands samhällsekonomi och finländarnas välmående. Skogen kan erbjuda ännu mer arbete och utkomst än i dagsläget,
Läs merVerksamhetsdirektiv för arkivfunktionen
1 Verksamhetsdirektiv för arkivfunktionen Godkänd av kommunstyrelsen den 7 / 2 2006 Träder i kraft 20.3.2006 1 Betydelsen av kommunens arkiv och arkivfunktion Arkivfunktionens mål är att arkiven i sin
Läs merINSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING
DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING Uppdaterad 27.07.2010 Guiden uppdaterades i juli 2010, och det har inte kontrollerats om den är
Läs merArkivreglemente för Götene kommun
1(6) Arkivreglemente för Götene kommun Upprättad: 2016-11-01 Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27, 18 Att gälla från och med 2017-04-01. Bilaga: Tillämpningsanvisningar till arkivreglemente för Götene
Läs merARKIVVERKETS STRATEGI 2015
ARKIVVERKETS STRATEGI 2015 ARKIVVERKETS VERKSAMHETSIDÉ VERKSAMHETENS MÅL OCH MEDEL VISION VÄRDERINGAR Öppenhet och förtroende Objektivitet Oavhängighet FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN LEDNING OCH VERKSAMHETSUTVECKLING
Läs merSamarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja
Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten
Läs merReglemente för arkiv
Reglemente för arkiv Reviderat av kommunfullmäktige 2019-04-17, 33 Dnr: LKS 2019-000042 Fastställt av kommunfullmäktige 2015-12-17, 136 (LKS 2015-000398) Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30
Läs merLeverans av handlingar till arkivverket
Leverans av handlingar till arkivverket ARKIVVERKET Föreskrift KA/189/40/2007 9.2.2007 Innehåll Överföring av statliga ämbetsverks och inrättningars handlingar till arkivverket Bestämmelser som ger behörighet
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016
SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet
Läs merLokal digital agenda för Bräcke kommun
2019-09-27 Lokal digital agenda för Bräcke kommun 2019-2023 Fastställt av: Bengt Flykt Diarienr: KSK 2018/115 Dokumentet gäller för: Kommunens samtliga nämnder och avdelningar Dokumentet gäller t.o.m.:
Läs merSammanfattning. 1. Inledning
Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet
Läs merS Arkivreglemente för Hässleholms kommun
www.hassleholm.se S Arkivreglemente för Hässleholms kommun Innehåll Tillämpningsområde (1 och 2a AL)... 2 Definitioner... 2 Arkivbildningens syfte (3 AL)... 2 Myndighetens arkivansvar (4 AL)... 2 Arkivmyndigheten
Läs merInnehåll Arkivverkets anvisningar om skydd av handlingar i undantagsförhållanden.
ARKIVVERKET Anvisningar AL/16103/07.01.01.00/2009 10.12.2009 Innehåll Arkivverkets anvisningar om skydd av handlingar i undantagsförhållanden. Bestämmelser som ger behörighet att utfärda anvisningarna
Läs merYrkesexamen för dokumentadministration och arkivväsen
Yrkesexamen för dokumentadministration och arkivväsen Yrkesexamen för dokumentadministration och arkivväsen De som har avlagt yrkesexamen för dokumentadministration och arkivväsen kan på ett mångsidigt
Läs merArkivreglemente med tillämpningsanvisningar för Skövde
Arkivreglemente med tillämpningsanvisningar för Skövde kommun Förutom de i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården
Läs merArkivreglemente för Kristianstads kommun
-1-2014 Arkivreglemente för Kristianstads kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-10-14 158 att gälla från 2014-11-01. Ersätter nr 452 Inledning Information behövs både i dag och i framtiden. Den ska
Läs merE-strategi för Strömstads kommun
E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.
Läs mer5 Verksamhetsplan för Stadsarkivet 2017 Dnr 1.1/3557/2016
Kulturnämnden 2016-12-06 Sida 22 (56) 5 Verksamhetsplan för Stadsarkivet 2017 Dnr 1.1/3557/2016 Beslut Kulturnämnden beslutar enligt förslag från Stadsarkivet: 1. att godkänna Stadsarkivets förslag till
Läs merSPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning
sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms
Läs merA R K I V R E G L E M E N T E FÖR ORUST KOMMUN med kommentarer
Antagen av Kommunfullmäktige 1992-11-12/13 150 (KS/1992:140) Sid 1 (7) A R K I V R E G L E M E N T E FÖR ORUST KOMMUN med kommentarer Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförteckningen (SFS
Läs merArkivreglemente för Skara kommun
1(6) Beslutad av Skara kommun Kommunfullmäktige 151 2015-11-30 Arkivreglemente för Skara kommun Förutom de i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller
Läs merFörutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26
Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika
Läs merArkivfrågor när en myndighet startar
Avdelningen för offentlig informationshantering Tillsynsenheten GENERELL RÅDGIVNING 1 (6) Arkivfrågor när en myndighet startar Planera för arkivfrågor när en myndighet bildas Reglerna som styr arkivområdet
Läs merHantering av allmänna handlingar hos Kulturförvaltningen
Stadsarkivet Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 5.1.1-1693/2015 Sida 1 (7) 2015-04-22 SSA 2015:03 Hantering av allmänna handlingar hos Kulturförvaltningen Närvarande från Kulturförvaltningen:
Läs merArkivreglemente för Vännäs kommun Dnr 2011/
Kommunledningskontoret Antaget av kommunfullmäktige 1(6) Arkivreglemente för Vännäs kommun Dnr 2011/112-004 1 Tillämpningsområde Detta reglemente gäller för kommunfullmäktige och kommunens myndigheter.
Läs merRegler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet
Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet 1 Lag, förordning och Riksarkivets föreskrifter Rätten att överta arkiv Enligt 9 arkivlagen (1990:782) har en arkivmyndighet rätt
Läs merPOLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM
Stadsarkivet Dnr 9.0 7389/08 Sida 1 (8) 2016-03-17 POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM Sida 2 (8) Innehåll POLICY... 1 FÖR E-ARKIV STOCKHOLM... 1 1. e-arkiv Stockholm en central resurs i stadens informationshantering...
Läs merInnehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...
Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice
Läs merARKIVREGLEMENTE FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN
Sida 1 (5) ARKIVREGLEMENTE FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2016-02-11, 12 att gälla från och med den 1 januari 2016. Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS
Läs merArkiv- och informationshantering i Stockholms stad en introduktion April 2019
April 2019 Dnr: 5.3-05746/2019 Utgivare: Stockholms stadsarkiv Kontaktperson: Christina Moberg 3 (11) Inledning... 4 Ansvar och organisation... 5 Framställning och arkivering... 6 Gallring... 7 Redovisa...
Läs merKevas strategi 1 (5) GODKÄND AV STYRELSEN Mission
1 (5) Kevas strategi Mission Vi verkställer och utvecklar den offentliga sektorns arbetspensionsskydd i en föränderlig omvärld samt erbjuder kundorienterade och högklassiga tjänster. Vi ansvarar för finansieringen
Läs merArkivreglemente för Skövde kommun
Arkivreglemente för Skövde kommun Beslutad av kommunfullmäktige 26 november 2018, 155. Dnr KS2017.0051 Innehåll 1 Arkivreglemente med tillämpningsanvisningar för Skövde kommun... 3 2 Tillämpningsområde
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merValviras strategiska riktlinjer 2011 2015
Valviras strategiska riktlinjer 2011 2015 Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira är ett centralt ämbetsverk som hör till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.
Läs merHuvudtemats namn och diarienummer: Tryggt i vardagen, trygg vardag för individer SRK/470/48/2014
ETT TRYGGT SAMHÄLLE Huvudtemats namn och diarienummer: Tryggt i vardagen, trygg vardag för individer SRK/470/48/2014 Finansiering för huvudtemat: 200 000 Huvudtemats mål: Huvudtemats fokusområde är forskningsprojekt
Läs merÖrebro Stadsarkiv Arkivreglemente för Örebro kommun
Örebro Stadsarkiv Arkivreglemente för Örebro kommun Gäller från 2008-06-10. Uppdaterad 2016-03-07. Arkivreglemente för Örebro kommun antaget av kommunfullmäktige den 28 maj 2008. Örebro kommuns arkivreglemente
Läs merDiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org
DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org This is an article published in Scriptum. Citation for the published paper: Hatje, Anna-Karin Forskningsarkivet: en mötesplats för arkiven
Läs merSpecialyrkesexamen i företagsledning
Specialyrkesexamen i företagsledning Specialyrkesexamen i företagsledning De som har avlagt specialyrkesexamen i företagsledning har den kompetens i strategisk företagsledning och de insikter i företagsledning
Läs merVi värnar om det svenska i Finland varje dag
Mission Vision Strategi Vi värnar om det svenska i Finland varje dag Svenska litteratursällskapet i Finland grundades den 5 februari 1885. Sedan den dagen har vi haft ett uppdrag: att samla in, bearbeta,
Läs merRiktlinjer för hanteringen av arkiv i Tyresö kommun
Riktlinjer för hanteringen av arkiv i Tyresö kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2016-xx-xx xx Innehållsförteckning 1. Tillämpningsområde...3 2. Syfte...3 3. Vad är arkiv?...3 4. Arkivansvar...3 5. Redovisning
Läs merArkivverkets strategi 2015
ARKIVVERKETS STRATEGI 2015 Arkivverkets strategi 2015 INNEHÅLL arkivverkets verksamhetsidé... 5 verksamhetens mål och medel...6 vision... 8 värdegrund... 8 Öppenhet och förtroende...9 Objektivitet...9
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-
Läs merArkivreglemente för Motala kommun
Kommunal författningssamling Arkivreglemente för Motala kommun Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 13/KS 0244 Datum: 2013-12-16 Paragraf: Reviderande instans: Kommunfullmäktige
Läs mer1(6) III handlingsplanen för öppen förvaltning
1(6) III handlingsplanen för öppen förvaltning 2017-2019 2 3 Inledning Finland anslöt sig till partnerskapet Open Government Partnership 2013. Samma år godkändes Finlands första nationella handlingsplan.
Läs merFörstöringsförslag i enlighet med SÄHKE2-kraven och informationsinnehållet i detta.
04.12.2009 1 (10) Förstöringsförslag i enlighet med SÄHKE2-kraven och informationsinnehållet i detta. Bestämmelse 15.2.2010 Anvisning 15.2.2010 Innehåll Arkivverkets bestämmelse/anvisning om förstöring
Läs merArkivreglemente för Köpings kommun
REGLEMENTE 1 (6) Arkivreglemente för Köpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-12-20, 116 Förutom arkivlagens och arkivförordningens bestämmelser om arkivvård gäller följande reglemente för den
Läs merRiktlinjer och mål för digitaliseringsarbete
Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete Inledning I december 2011 beslutade regeringen om en Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial
Läs merNordisk tillsynskonferens
Nordisk tillsynskonferens 28.-29.9.2017 Session E: Hur säkrar vi inspektörernas kompetens? Föreläsning från Finland: Hur vi tar reda på vilken kompetens som behövs vid tillsyn i dagens och morgondagens
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merFinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå
FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning
Läs merARKIVREGLEMENTE FÖR HEDEMORA KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1991-12-18, med senaste ändring 2012-06-19.
ARKIVREGLEMENTE FÖR HEDEMORA KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1991-12-18, med senaste ändring 2012-06-19. Förutom de i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) intagna bestämmelserna
Läs merArkivreglemente för Uddevalla kommun
Blad 1 Arkivreglemente för Uddevalla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 11 februari 1992, 30 med revidering antaget av kommunfullmäktige 2008-05-10, 286. Med kommentarer Ersätter tidigare reglemente
Läs merRiktlinjer för hantering av arkiv i Laholms kommun
STYRDOKUMENT RIKTLINJE 2018-05-14 DNR: 2017 000418 Antagen av KF den 24 april år 2018 44 Gäller från och med den 25 april år 2018 tillsvidare Riktlinjer för hantering av arkiv i Laholms kommun 1 Nämndernas
Läs meregrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa
egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa Program kl. 09.00 Kaffe 09.30 Utbildningsdagens innehåll och mål, praktiska ärenden 09.45 Presentation av tjänsten egrunder och lp-verktyget
Läs merDET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008
DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR
Läs merKommunikationspolicy för Linköpings kommun
Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,
Läs merAtt öka förtroende. Verksamhetsplan
Att öka förtroende Verksamhetsplan 2014 2016 Verksamhetsplan Visionen för Kommunikationsverkets Cybersäkerhetscenter är att centret ska utvecklas till en nationellt och internationellt uppskattad cybersäkerhetsmyndighet
Läs merDEN ETISKA GRUNDEN FÖR ÅKLAGARVÄSENDETS verksamhet bygger på regler, värden och principer. Verksamhetens minimikrav kan utläsas ur normerna.
SYYTTÄJÄ- LAITOKSEN DEN ETISKA GRUNDEN FÖR ÅKLAGARVÄSENDETS verksamhet bygger på regler, värden och principer. Verksamhetens minimikrav kan utläsas ur normerna. DEN GRUNDNIVÅ som definieras av reglerna
Läs merYRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010 FÖRESKRIFT 48/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:18 Föreskrifter och anvisningar 2010:18 Grunder för
Läs merInformationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete
Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Innehållsförteckning Inledning... 3 Grundläggande principer... 3 Målgruppsanpassning... 3 Grafisk profil... 3 Planering
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA
SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS
Läs mer1 (6) Datum Riksarkivets kommunikationsplattform:
Datum 2012-10-19 1 (6) Riksarkivets kommunikationsplattform: Kommunikationsstrategi 2013 2015 Denna kommunikationsstrategi bygger på Riksarkivets vision och strategiska mål och beskriver områden som ledningsgruppen
Läs merRP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1 Nuläge MOTIVERING I denna
Läs merPOLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM
Dnr 9.0 7389/08 Vers. 4.0 Sida 1 (9) 2018-05-24 POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM Sida 2 (9) Innehåll POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM... 1 1. e-arkiv Stockholm en central resurs i stadens informationshantering...
Läs merArkivreglemente för Arkivemölla kommun
1(6) 2018-01-01 Arkivreglemente för Arkivemölla kommun Utöver bestämmelserna i arkivlagen (1990:782) gäller inom Arkivemölla kommun följande regler meddelade med stöd av 16 arkivlagen; 1 Tillämpningsområde
Läs merArkivfunktionen. - beskrivning av roller och ansvar för arkivansvariga och arkivredogörare Styrdokument Version 1.
Kommunkontoret Stadsarkivet Dnr KS 2015/0013 Styrdokument Version 1.0 1(7) Arkivfunktionen - beskrivning av roller och ansvar för arkivansvariga och arkivredogörare Postadress Besöksadress Telefon växel
Läs merArkivföreskrifter för Kils kommun
KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUT 2015-03-26, 56 Arkivföreskrifter för Kils kommun Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den
Läs merResumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET
Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under
Läs merDigitalisering. enligt Kungliga biblioteket
Digitalisering enligt Kungliga biblioteket Kungliga biblioteket var en av de institutioner och myndigheter som i december 2009 fick i uppdrag av regeringen att ge ett underlag till en nationell strategi
Läs merVärderingar Vision Etiska principer
Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I
Läs merStiftelsen Pro Artibus Strategi
STRATEGI 2018 2025 MISSION Stiftelsen Pro Artibus Strategi 2018 2025 VÄRDEN Sakkunskap, öppenhet, mångfald och hållbarhet genomsyrar vårt dagliga arbete med och för bildkonsten. Stiftelsen Pro Artibus
Läs merAnvisningar 62/40/2003 11.5.2004. Innehåll Arkivverkets anvisningar om skydd av handlingar i undantagsförhållanden.
ARKIVVERKET Anvisningar 62/40/2003 11.5.2004 Innehåll Arkivverkets anvisningar om skydd av handlingar i undantagsförhållanden. Stadganden som ger behörighet för givandet av anvisningarna Arkivlagen (831/1994)
Läs merStrategin för åren
Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående
Läs merRiktlinje för arkiv- och informationsförvaltning
Riktlinje för arkiv- och informationsförvaltning Beslutsdatum 2018-12-13 Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunfullmäktige Dokumentägare Chef kommunkansli Diarienummer 2018/KS 0349 008 Giltighetstid
Läs merReglemente för arkiv
Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2019-06-17 Ansvarig: Kanslichef Revideras: Vart 4:e år, 1:a året i mandatperioden Följas upp: Minst vart 4:e år Reglemente
Läs merInförande av digital mellanarkivering, e-arkiv, i Knivsta kommun KS-2014/29
Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Lisbeth Rye-Danjelsen Datum KS-2014/29 huvudregistrator 2014-01-27 Kommunstyrelsen Införande av digital mellanarkivering, e-arkiv, i Knivsta kommun
Läs merSynpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa
1999-06-01 EuJu1999/2993 Justitiedepartementet Granskningsenheten Kanslirådet Thomas Ericsson Telefon 08-405 46 27 Telefax 08-20 27 34 Europeiska kommissionen Att: Wolfgang Huber Enhetschef för GD XIII/E-1
Läs mer10 OKTOBER Arkivreglemente
Arkivreglemente Landstingets arkiv är en del av vårt nationella kulturarv. Arkiven ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information
Läs mer