Skolbild Falköping Sammanfattande resultatbilder 2013

Transkript

1 2013 Skolbild Falköping Sammanfattande resultatbilder 2013 Uppföljning och analys av måluppfyllelse utifrån kommunens samlade grundskolbild 2013 och sammanställda förutsättningar för förskola och fritidshem Barn- och utbildningsförvaltningen Falköpings Kommun

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Elevernas utveckling mot målen Läs- och skrivutveckling i år 2, Lässcreening Nationella Prov och kunskapskrav i år Måluppfyllelse år Måluppfyllelse år Analys av elevers resultat i matematik Grundläggande värden Särskilt stöd Ledning och utveckling av utbildningen Nyckeltal Grundskola Nyckeltal Förskola Nyckeltal Fritidshem Nyckeltal Särskola Framtid och åtgärder på huvudmannanivå

3 1 Inledning Kommuner och dess skolor, förskolor och fritidshem är enligt Skollagen 2010:800 skyldiga att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. En bild av målstyrningsprocessen har varit till god hjälp i att synliggöra och skapa gemensamma bilder av kvalitetsarbetet på olika nivåer. Den kompletterats med ett antal verksamhetsbilder som respektive förskola eller skola ansvarar för och som består av en nyckeltalssida och en analys av verksamhetens resultat. Förvaltningen använder sedan några år tillbaka digitala verktyg för dokumentation av elevers kunskapsutveckling. Genom verktygen kan såväl enskilda elevers som gruppers, skolors och kommunens samlade måluppfyllelse i respektive ämne avläsas för politikerna utvalda resultatmått. På huvudmannanivå sammanställs varje verksamhetsforms resultat i övergripande kommunbilder för grundskola, förskola etc. Vid verksamhetsspecifika möten jämförs, analyseras och diskuteras kommunens sammantagna resultat kontinuerligt. Nationella och kommunala mål går ofta hand i hand men har olika tyngd i olika sammanhang. Det är viktigt att se sambanden men även att kunna särskilja dem. Målstyrningsprocessen visar också på vikten av varje elevs och verksamhets resultat för helheten. Falköpings kommuns flerårsplan och budget har med åren blivit ett inriktningsdokument som tydliggör och fokuserar vissa kommunala mål och beskriver önskade resultat. Arbetet med verksamhetsbilder och den nationella måluppfyllelsen är parallellprocesser med kommunens lokala mål i verksamhetsplan, flerårsplan och årsredovisning. I denna kunskapsuppföljning har Barn- och utbildningsförvaltningen försökt skapa en struktur som utgår från gällande styrdokument för att samla och visa på delar av de olika uppföljningar som huvudmannen gör på kommunnivå. Syftet är att skapa bilder över om eleverna ges möjlighet att nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål och att se behov av åtgärder. 2

4 Skolbild för 2013 Avser resultat i juni 2013 Falköpings kommun Grundskolan Antal grundskoleelever: 3179 Totalt antal elever med utl. bakgrund: 631 Antal förskoleklasselever: 398 Totalt antal flickor: 1751 Årskurser: F-9 Totalt antal pojkar: 1830 Måluppfyllelse Andel årsarbetare anställda som lärare med rätt behörighet 88 % Andel behöriga årsarbetare i förskoleklass 100 % Antal elever per årsarbetare anställda som lärare 12 Elever som har klarat kravninvån på Svenska Matematik Engelska Delprov C Delprov E Delprov F NP år 3 Andel: 90,5% 89 % 80 % Provbetyg NP år 6, minst E Andel: 93 % 89 % 88 % Provbetyg NP år 9, minst E Andel: 97 % 93 % 97 % Meritvärde årskurs 9: Aggr. MV: Genomsnittligt MV: 199,7 Flickor: Genomsnittligt MV för flickor: 206,7 Pojkar: Genomsnittligt MV för pojkar: 193,5 Lässcreeing år 2 Vilken bild är rätt - Elever med minst stanine 3 Andel: 95 % Elever i år 3 som uppnått kunskapskraven i svenska enligt skriftliga omdömen Andel: 90 % Elever i år 3 som uppnått kunskapskraven i matematik enligt skriftliga omdömen Andel: 88 % Elever i år 6 som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen Andel: 76 % Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen Andel: 74 % Elever behöriga till GY NP med minst 8 ämnen Andel: 82 % Elever behöriga till GY NP med minst 12 ämnen Andel: 80 % 3

5 2. Elevernas utveckling mot målen Uppföljning och analys av måluppfyllelse utifrån kommunens samlade grundskolbild Bilden visar hur den enskilde elevens resultat påverkar fortsatt planering och undervisning samt bidrar till verksamhetens samlade skolbild. 2.1 Läs- och skrivutveckling i år 2, Lässcreening 2013 Under våren 2013 genomfördes en lässcreening för åttonde året i rad. Tidigare har kommunen valt att göra screeningen i år 3 men sedan de nationella proven tillkom har kommunen valt att göra testet med samtliga elever i år 2. Både läsförståelsetest och ordavkodning har gjorts och arbetet har fungerat bra. De test som används för att svara på frågeställningen Hur läser våra elever? är dels ett avkodningstest ( H4 av fil.dr. Rikard Lindahl) och ett läsförståelsetest ( Vilken bild är rätt av professor Ingvar Lundberg). Resultat från läsförståelsetesten har överförts till en s.k. Stanineskala, vilken är en niogradig skala som bygger på normalfördelningskurvan, där 5 är medelvärde. Elevernas medelvärde för 2013 hamnar på 5,9 vilket är ett mycket bra värde. Gruppen elever som har godtagbar och god läsförståelse (3 till 9 på stanineskalan) är ca: 95 %, vilket är ett betydligt bättre resultat än vid starten av mätningarna. Provet är standardiserat för höstterminen men genomförs på vårterminen vilket kan vara en del i förklaringen av det positiva resultatet. Oavsett resultat ger screeningen en indikation på att flertalet elever i år 2 under våren 2013 hade en god läsförståelse. Nedan presenteras resultatet från läsförståelsetestet våren Ett diagram som visar utveckling avseende ordavkodning presenteras också. Flickornas värden på ordavkodningstestet ligger något under det framtagna genomsnittet medan pojkarnas värden ligger något över. Sammantaget visar även ordavkodningen på en positiv utveckling över tid även om man ser till de tre sista åren då resultaten varit mer stabila. 4

6 Diagram2. Resultat vid Lässcreening våren 2012 för elever i år 2 Falköpings kommun Diagram 1. Antal/andel elever i år 2 inom respektive steg på stanineskalan vid läsförståelsetest Diagram 2. Antal/andel elever i år 2 som klarar gränsvärdet vid ordavkodningstest Nationella Prov och kunskapskrav i år 3 De nationella proven för år 3 prövar inte samtliga kunskapskrav som finns för årskursen, men ger ändå en god bild över måluppfyllelsen. De områden inom ämnet där högst andel elever klarar kravnivån framgår tydligt liksom de områden som behöver förbättras. De följande bilderna visar på det sammantagna resultatet för deltagande elever, men en stor variation av måluppfyllelse finns mellan skolorna för några av delproven. Skolornas fokus på analys av kunskapsutvecklingen har 5

7 förbättrats de senaste åren, men fortfarande finns mycket kvar att förbättra vad gäller skolans insatser för att utveckla undervisningen. Det är viktigt att se de nationella proven som en möjlighet att främja lärandet och undervisningen och inte bara som en sätt att mäta elevers kunskaper. Skolans ansvar har fokuserats i högre grad än under tidigare år och även påverkat lärares kunskapssyn. Svenska ÄP år 3, vt 2013 Svenska, skriva - Sälars o fåglars dröm Svenska, skriva - Stavning och interpunktion Svenska, skriva - Drömmar om natten Svenska, läsa - Elevens textsamtal Svenska, läsa. Elevens högläsning Svenska, läsa - Om natten Svenska, läsa - Dröm el verklighet Svenska, tala 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ej klarat gränsvärde Klarat gränsvärde Diagram 3. Resultatet vid nationella prov i svenska för år 3 i Falköpings kommun Matematik ÄP3 vt 2013 Matte, tid och area Matte, enkla problem Matte, taluppfattning Matte, geometriska begrepp Matte, enkla bråk Matte, statistik Matte, muntliga prov, gruppuppgift 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ej klarat gränsvärde Klarat gränsvärde 6

8 Diagram 4. Resultatet vid nationella prov i matematik för år 3 i Falköpings kommun Nedan visas variationen av måluppfyllelse mellan skolorna för andelen elever som nått kunskapskraven i år 3 i svenska och matematik enligt lärares bedömning i skriftliga omdömen under vårterminen Skolornas resultat varierar mellan 50 och 100% måluppfyllelse. Genomsnittet i kommunen ligger på 90% för svenska och 88% matematik. Diagram 5.visar andel elever som når kunskapskraven i år3 i svenska och matematik. Ämnet matematik har under flera år fokuserats för att kunna möta elevers behov och stödja deras kunskapsutveckling. Trots alla insatser är fortfarande matematik ett av de ämnen där eleverna har svårast att klara kunskapskraven. I år 3 har under flera år delprovet skriftliga räknemetoder / problemlösning visat sig vara det område som högst andel elever har svårigheter att klara. Även årets resultat visar på att problemlösningen har lägre måluppfyllelse. Att också lärares bedömningsförmåga påverkar resultaten är känt men i vilken utsträckning det får genomslag är svårt att konstatera. Kompetensutvecklingsinsatser och studiecirklar i ämnet Att förstå och använda tal har genomförts på alla skolor. Flera forskningsstudier i Learning Study har genomförts med hjälp av matematikbidragssatsningen Under 2012 har en utvärdering genomförts från PRIMgruppen vid Stockholms Universitet för att skapa en gemensam utgångspunkt för kommunen och alla undervisande lärare. Denna utvärdering rapporterades i december 2012 och visade på samma variation som de nationella proven. Generellt framkommer från ledningsperspektiv att skolorna ytterligare behöver utveckla den formativa bedömningen och skapa större samsyn och likvärdighet i bedömningsfrågor. Att frigöra krafter i klassrummen är också viktigt. Lärare behöver låta elever vara med och göra självbedömning och kamratbedömning i vardagen. Lärare tar del av olika kompetensutvecklingsinsatser och aktuell litteratur men behöver tid att reflektera. Många lärare känner otrygghet om de inte har prov att luta sig mot. 7

9 2.3 Måluppfyllelse år 6 Årets uppföljningar visar att måluppfyllelsen avseende andel elever som nått kunskapskraven i samtliga ämnen i år 6 var 76% vilket är ett mindre bra resultat även om måluppfyllelsen är något högre än i år 9. Generellt har elever lägst måluppfyllelse i modersmål, matematik och engelska. Det är dock även i engelska och matte som flest elever lyckats nå de högsta betygen och där det synliggörs en jämnare fördelning mellan betygsstegen. Den fördelningen synliggörs även i de nationella proven där engelska och matematik är de ämnen som flest elever fått provbetyget A. Fler elever än tidigare når inte upp till kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa. Hur stor andel som beror på att inte simkunnigheten nås går inte att utläsa. I betygsstatistiken framkommer att 92 procent av eleverna klarar måluppfyllelsen i svenska och 85 % i ämnet matematik medan 87 % av eleverna når kunskapskraven i engelska. Falköpings kommun har under det sista året tagit emot ett stort antal nyanlända elever vilket kan komma att påverka måluppfyllelsen i framtiden. Enligt skolverkets nyaste statistik har elever som invandrat till Sverige efter ordinarie skolstart lägre genomsnittligt betyg och uppnådde i lägre grad kunskapskraven än övriga elever i samtliga ämnen. Samma mönster gäller även för elever som har föräldrar med låg utbildningsnivå. Nedan visas den variation mellan skolor som finns avseende måluppfyllelse i samtliga ämnen i år 6. Diagram 6. Måluppfyllelse i samtliga ämnen i år 6 redovisas här skolvis enligt egen statistik Skolverkets nyhetsbrev skriver att Betygen ska ge en återkoppling till elever, vårdnadshavare och beslutsfattare om elevernas kunskapsutveckling. Betygen ska bidra till att forma lärarens undervisning och elevernas fortsatta lärande. Detta skiljer sig från slutbetyget i årskurs 9 som framförallt syftar till att summera ihop elevernas kunskaper. Resultaten från de nationella proven i år 6 kan jämföras med måluppfyllelse avseende betygen för samma årskurs. Betygssättningen vid nationella prov och terminsbetyg i engelska, svenska och matematik är samstämmig. 8

10 Diagram 7 Andel/ antal elever som nått de olika provstegsbetygen vid nationella prov i år 6. Diagram 8. Andel/ antal elever som nått de olika betygsstegen vid terminsbetyget vårterminen i år 6. 9

11 2.4 Måluppfyllelse år 9 Merit- och Salsavärde i år 9 Slutbetyget sätts utifrån de kunskapskrav som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Från och med våren 2013 anges slutbetygen med betygsskalan A-F där A-E står för godkända betyg och F står för ej godkänt betyg. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Det markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. I och med en ny betygsskala och flera betygssteg har ett nytt resultatmått tagits fram, betygspoäng. Meritvärdet utgörs av summan av betygspoängen för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (F=0, E=10, D=12,5 C=15, B=17,5 och A=20 poäng). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Eleverna som slutade grundskolan i juni 2013 var den första grupp elever som fick slutbetyg enligt den nya betygsskalan. I tabell 1. redovisas en jämförelse av meritvärdet över tid i Falköping jämfört med riket. Tabell 1. Jämförelse av meritvärdet över tid i Falköping och snittet i riket. 2008/ / / / /13 Falköping, flickor 207,2 211,9 215,7 215,0 206,4 Falköping pojkar 190,6 194,5 185,4 187,1 193,3 Falköping totalt 198,8 203,3 199,7 202,6 199,4 Rikssnittet 209,6 208,8 210,6 211,4 212,8 Källa: Skolverkets statistik Meritvärdet för år 9 i Falköping har tidigare legat i linje med rikets nivå men de sista sex åren har resultaten försämrats. Det är framförallt flickornas resultat som har en negativ trend medan pojkarnas håller en mer konstant nivå. Skillnaderna mellan kommunens olika skolor är påtaglig och på vissa skolor har flickor och pojkar ett jämförbart resultat medan andra skolor vissa på stora differenser mellan könen. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har också minskat rejält de sista åren. Elevers kunskapsnivå är ena sidan av bedömningen men lärares förmåga till likvärdig bedömning påverkar också resultaten. Vi har nog aldrig tidigare haft lärare med bättre bedömningsförmåga än idag, vilket också kan påverka resultatet. Kanske har det tidigare varit lättare att fria än att fälla än det är idag. Andelen elever med utländsk bakgrund har under perioden ökat i kommunen. Enligt Skolverkets rapport Slutbetyg i grundskolan våren 2013 framgår som ett riksgenomsnitt att De nyinvandrade elevernas betygsresultat skiljer sig påtagligt från övriga elever. Generellt i Sverige når 80% av de nyinvandrade eleverna inte kunskapskraven i ett eller fler ämnen. Nyinvandrade elever som invandrat under de senaste fyra åren till Sverige utgjorde vid slutbetyget 2013 sammantaget 6,4% procent av det totala antalet elever i årskurs 9 i Falköpings kommun. Skolverket redovisar årligen en prognos, ett modellberäknat meritvärde som grundar sig på föräldrars utbildningsbakgrund och härkomst. Detta värde benämns SALSA-värde och finns att hitta i Skolverkets databas. Nedan i tabell 2 redovisas hur Falköpings kommuns SALSA-värde korrelerat jämfört med faktiskt meritvärde genom åren. Det faktiska meritvärdet överensstämmer bra med det modellberäknade i de sista årens jämförelser. 10

12 Tabell 2. Jämförelse mellan faktiskt meritvärde och modellberäknat SALSA-värde för Falköping. 2007/ / / / / /13 Faktiskt meritvärde 203,6 198,8 203,3 199,7 202,6 199,4 SALSA-värde Källa: Skolverkets statistik Resultatet för kommunens salsamått 2013 är inte redovisade på Skolverkets sida ännu. Meritvärdet för år 9 i Falköpings kommun 2013 är fortsatt lägre än genomsnittet för riket men jämfört med SALSA-värdet 1 ligger Falköpings kommun nära det prognostiserade resultatet under tidsperioden. Det faktiska resultatet jämfört med SALSA-värdet skiljer mycket mellan kommunens olika grundskolor. Föräldrars utbildningsnivå, elevers bakgrund och könsfördelning är faktorer som avgör det prognostiserade SALSA-värdet. Skolverket skriver att skillnaderna mellan elevers måluppfyllelse ökar markant beroende på föräldrars utbildningsbakgrund. Det går att utläsa även i statistiken för Falköpings kommun. Meritvärdet skiljer med mer än 100 betygspoäng mellan gruppen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning och gruppen elever, med föräldrar med förgymnasial utbildning. Diagram 9 och 10 nedan visar på skillnaderna och även på en samstämmighet i resultat mellan elevers härkomst och föräldrars utbildningsnivå. Vid analys framkommer att det sammanlagda meritvärdet vid kommunens små skolenheter varierar stort mellan åren vid samma skolor. Det går även att se samband mellan årsgruppens resultat och föräldrars utbildningsnivå. Vid de små skolenheterna påverkas resultaten och procentandelarna snabbt. Diagram 9 visar elevers meritvärde beroende på föräldrars utbildningsbakgrund 1 SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser. Den bygger på en statistikmodell med vars hjälp du kan analysera kommuners och skolors betygsresultat när viss hänsyn tagits till skolors elevsammansättning. 11

13 Diagram 10 visar elevers meritvärde beroende på bakgrund Nationella prov år 9 Nedan redovisas provbetygen vid nationella ämnesproven i år 9 och andelen elever i skolår 9 som fått de olika provbetygen i de olika betygsstegen. Andelen höga betyg skiljer stort mellan olika ämnen liksom andelen icke godkända betyg. Det finns även en variation i måluppfyllelsen mellan de olika skolorna som delvis framkommer i nästkommande diagram. Ämnesprov total åk 9 vt 2013 A B C D E F Svenska Samhällskunskap Religion Matematik Kemi Historia Geografi Fysik Engelska Biologi % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%. 12

14 Diagram 11.visa resultat från nationella ämnesprov 2013 för årskurs 9. Diagram 12. Variation mellan de olika grundskolornas resultat av måluppfyllelse vid nationella prov i år 9. Betygsutveckling över tid Andelen elever som inte når kunskapskraven i slutbetyget i ämnet matematik har varit hög de sista åren och ännu högre avseende provbetygen vid nationella prov. Under 2013 är de mer jämförbara än de varit under tidigare år. Resultaten har försämrats trots flera kompetensutvecklingsinsatser och matematikprojekt inom ämnet. Från och med 2013 deltar samtliga lärare i mattelyftet vilket förhoppningsvis ska generera högre måluppfyllelse. Nedan visas andelen elever som inte når kunskapskraven i matematik vid slutbetyg i åk. 9. Diagram 13 visar elevers måluppfyllelse i matematik 13

15 Slutbetygsresultaten i svenska ligger på en ganska jämn nivå och knappt 5% av eleverna når inte kunskapskraven över tid. Måluppfyllelsen 2012 skiljer mellan pojkars och flickors resultat och en betydligt högre andel av pojkarna når inte kunskapskraven jämfört med flickorna. Fortsatt fokus och analys av resultat krävs. Diagram 14 visar elevers måluppfyllelse i svenska Slutbetygsresultaten i ämnet engelska varier något över tid och pendlar på mellan 90 95% måluppfyllelse. Resultaten avviker inte stort mellan könen. Diagram 15 visar elevers måluppfyllelse i engelska 14

16 Betygsresultaten skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Flickorna har en högre måluppfyllelse och får högre betyg än pojkarna rent generellt. Resultatet stämmer väl överens med den nationella bild som Skolverket ger. Störst andel elever som inte når målen ses i ämnet matematik. Jämförelse mellan åren av andel elever som når målen i samtliga ämnen Elever i Falköping håller sig knappt i linje med genomsnittet för riket i jämförelsen av hur man når kunskapskraven i minst 16 ämnen och skillnaden i måluppfyllelse mellan kommunens olika grundskolor är fortfarande stor. Vid granskning av måluppfyllelse i samtliga ämnen framgår att kommunens elever har hög måluppfyllelse i praktiskt-estetiska ämnen. Resultatet beror troligen på olika orsaker där grunden för bedömningen spelar in. För dessa ämnen finns inte heller nationella prov som jämförelseinstrument. Betygen i svenska, matematik och engelska höjs från år 8 till år 9. I matematik skiljer sig resultaten från nationella prov i jämförelse med betygen i år 9 betydligt mindre i år än tidigare år. Behörighet till gymnasiet I år 9 var det 2013 totalt 66 elever, dvs. 18 % som saknade betyg i ett eller flera av ämnen som krävs för behörighet till nationellt program. Årets resultat är sämre än föregående års och betydligt sämre än tidigare års resultat. Det är inte heller jämförbart med rikets resultat. Andelen obehöriga elever har ökat kraftigt och skiljer mellan skolorna, vilket synliggörs i diagram 16. Att kraven för att vara behörig till Nationellt program har ändrats kan ha påverkat resultatet delvis men Falköping avviker rejält från rikets snitt på drygt 12%. Under de sista åren har kommunen tagit emot en stor grupp anhöriginvandrare vilket givetvis påverkar de resultat vi kan avläsa i statstiken. Diagram16. Andelen elever som når behörighet per skola. 15

17 2.5 Analys av elevers resultat i matematik Nedan redovisas en kommunövergripande analys av matematikresultat för Falköpings kommuns grundskolor läsåret 2012/2013 utifrån skolbilder, resultatredovisning, bildspel och rektorsgruppens samlade och gemensamma analys. Elevers kunskapsresultat skiftar inom kommunen, mellan skolor och mellan klassrum, från en riktigt hög måluppfyllelse till en mycket låg. Många och olika insatser har genomförts under de sista åren utan märkbart resultat. Falköpings kommun känner igen sig i vad som utmärker svenska kommuners matematikresultat i genomsnitt. Undervisningen och lärarens engagemang har en avgörande betydelse för eleverna. Lärarkåren behöver ökad matematikdidaktisk kompetens och handledning i större utsträckning än vad som erbjuds i dag. Tid att diskutera och analysera undervisning och resultat behövs på alla skolor och för alla lärare generellt. Att våga analysera undervisningen i syfte att se vilken skillnad läraren kan göra, sker i för liten utsträckning. Där studier pågått inom matematiksatsningen i form av Learning studies har goda resultat påvisats. Förutsättningar för kollegialt lärande och samarbete är små. Särskilt på mindre skolenheter. Skolans organisation och tidsanvändning är inte alltid optimal. Den nya läroplanen ställer helt andra krav på planering av undervisningen och det är lärarkåren fortfarande ovan vid. Idag utgår stor del av undervisningen från läromedlet och på så sätt styr läromedlet vad eleven undervisas om. Att lägga upp undervisningen så att den ger svar på i vilken utsträckning eleven har utvecklat aktuella förmågor, kräver en helt annan insikt än att lämna ansvaret för undervisningen till läromedelsförfattaren. Det är inte antalet sidor i matteboken som ska vara vägledande för eleven eller fokus för formativ bedömning utan i vilken grad eleven fått möjlighet att träna och öva sina förmågor för att nå så långt som möjligt enligt kursplanens krav. Förändringsbehov, stöd till lärargruppen och förslag till åtgärder: Organisationen påverkar också undervisning och resultat och det är av yttersta vikt att lärare med rätt behörighet undervisar i klasserna. Det är också viktigt att stöd ges i tidigt skede av skolgången till de lärare och elever som har behov av detta. Schemastrukturen måste också kunna erbjuda längre arbetspass. Hela skolan behöver i större utsträckning koppla resultaten till undervisning och utveckling av lärarinsatser än till eleverna själva. Ämnet behöver i högre grad verklighetsförankring i vardagen. Elever behöver högre förväntningar och större utmaningar än i dag! Innehåll och planering av undervisningen behöver förändras generellt även om också goda exempel finns. Mer tid för kollegialt utbyte och handledning krävs liksom kompetensutvecklingsinsatser för att bidra till samsyn. Eleven ska alltid kunna känna sig trygg i vad som krävs och vad som bedöms. Eleven ska kunna se sin egen utveckling. Bedömningen är kärnfrågan för att kunna förändra upplägget på undervisningen. Ökade förutsättningar för sambedömning, erfarenhetsutbyte och diskussion krävs för att skapa förutsättningar för lärare att känna sig trygga i bedömning. Lärargruppen behöver riktat stöd i analysarbetet, bla av rektorerna. Skolorna behöver skapa gemensamma teorigrunder och bilder av lärandet. Planering och undervisning måste utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i mycket större utsträckning än i dag. Goda exempel måste spridas inom och mellan kommuner och skolor. Elevuppföljning, dokumentation och statistik behöver förenklas för att underlätta uppföljningsarbetet för rektorer, lärare och elever. Högre måluppfyllelse i matematik kräver medveten styrning från rektor och huvudman. Vi behöver gemensamma tankemodeller på olika sätt och en satsning på kommande matematiklyft ger förhoppningsvis bättre resultat än tidigare försök. 16

18 25% Betyg åk 6 Matematik vt % 22% 20% 19% 15% 16% 10% 13% 9% 5% 0% A B C D E F Diagram 17. Andel elever i åk. 6 med betyg i de olika betygsstegen i ämnet matematik juni 2013 A-E står för godkända betyg och F står för ej godkänt betyg Diagram 18. Antal elever som fått betyg i ämnet matematik inom de olika betygsstegen på respektive grundskola under

19 2.6 Grundläggande värden Uppföljning på huvudmannanivå av verksamheternas främjande och förebyggande arbete för att motverka diskriminering och kränkning Via kommunens ärendehanteringssystem rapporteras anmälda kränkningar och diskrimineringsärenden till huvudmannen som kan följa statistiken över tid. I en enkätuppföljning får förvaltningen kännedom om enheternas arbete och behov av stöd rent generellt. Det framkommer vid uppföljning i augusti 2013 att: Alla enheter och verksamheter har fyllt i enkäten som visar att alla verksamheter har en likabehandlingsplan alla har upprättade rutiner som fungerar enligt rektor/förskolechef De allra flesta har även rutiner för hur uppföljningen går till och analyserar sina svar. Ungefär 20 % av verksamheterna behöver förbättra arbetet med att kartlägga verksamheten inför en revidering av planen. Förskolorna är något sämre än övriga verksamheter. Ungefär hälften av verksamheterna behöver göra barn och elever mer delaktiga i arbetet Ungefär 65% av verksamheterna behöver göra vårdnadshavarna mer delaktiga i arbetet. På gymnasiet är föräldrarna välinformerade men inte delaktiga i arbetet. Ungefär 80% av planerna finns på webben, resterande behöver publicera sina. På två av 7 grundskolor med senare år saknas elevskyddsombud. På gymnasiet finns däremot många utsedda elevskyddsombud. Flertalet elever trivs och känner sig trygga på sin skola/gymnasieskola. Det sammantagna resultatet för grundskolorna visar att 94 % av eleverna trivs och 95 % känner sig trygga. För gymnasieskolan visar mätningar ännu något högre siffror. Givetvis finns ändå förbättringsarbete att göra för att nå än högre måluppfyllelse och trivsel. Genom enkäten har huvudmannen fått en bild av inom vilka områden förbättringar behöver ske. Några verksamheter uttrycker också att stöd från huvudmannen behövs. Det stödet uttrycks tex. som behov av tolk, kurator eller specialpedagogstöd vid vissa händelser/insatser. Grundskolor i tidiga år har periodvis behov av kuratorsinsatser. 2.7 Särskilt stöd Uppföljning på huvudmannanivå av verksamheternas arbete med elevers rätt till stöd Förvaltningen fick för några år sedan i uppdrag av nämnden att kartlägga grundskolornas arbete med elevens rätt till stöd. Samtliga rektorer intervjuades för att kartlägga rektors syn på elevstöd, sin organisation och sin verksamhet. Arbetet avslutades med en rapport där det bl.a. framkom att grundskolorna arbetar såväl inkluderande som exkluderande. De resurser som avsätts för elever med behov av särskilt stöd utförs av en mängd olika professioner. Andelen tid som avsätts till direkt arbete med eleverna skiljer stort mellan professionerna. Ett år senare gjordes en revision av arbetet med elevers rätt till stöd i grundskolan av PwC. Denna rapport visade på och stärkte den bild som framkommit tidigare. En organisationsförändring genomfördes efter granskningen och platser inom de s.k. särskilda undervisningsgrupperna minskades och ett extra budgettillskott tillsköts enheterna. 18

20 I samband med genomgång av vårdnadshavares anmälningar till Skolinspektionen framkom under hösten 2013 att flertalet anmälningar har sin grund i att inte elevers behov av stöd har kartlagts inför upprättande av åtgärdsprogram. Ett arbete har nu påbörjats för att återupprätta nytt stödmaterial och mallar som utgångspunkt och stöd för rektors ansvar. Under 2013 har förvaltningen också fått i uppdrag att följa upp hur grundskolorna ser och mäter effekten av det stöd som ges till elever. Antal elever med åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd då eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Av programmet ska framgå vilka behoven, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Från och med 2013 finns tillgänglig statistik hos Skolverket om särskilt stöd. Den statistik som skolor blev ombedda att skicka under oktober 2013 har sammanställts på huvudmannanivå och delar av den visas i nedanstående diagram. Andelen elever med åtgärdsprogram i kommunen är jämförbar med rikets siffror, 14%. Andel elever placerade i särskild undervisningsgrupp den 15 oktober 2013 var 0,7% vilket är något lägre än rikets genomsnitt på 1,4 % av eleverna. Diagrammet nedan visar inte andel utan antal elever inom respektive grupp. Diagram 19 visar antal elever med olika form av stöd 19