Kvalitetsredovisning
|
|
- Hans Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Elevrådsstyrelsen 2014 Elever och lärare ur 9B vid lekarna Datum: Rektor: Utvecklingsledare: Resultatenhetschef: Erica Erixon Björn Lidén Karin Vestman 1
2 Innehållsförteckning Skola/organisation 1. Normer och värden 1.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete 1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp 2. Elevers delaktighet och inflytande 2.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 3. Kunskaper och färdigheter 3.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 3.2 Resultat nationella prov, Svenska, översikt av provresultat, se bilaga 3.3 Resultat nationella prov, Matematik, översikt av provresultat, se bilaga 3.4 Resultat nationella prov, Engelska, översikt av provresultat, se bilaga 3.5 Resultat nationella prov, No, översikt av provresultat, se bilaga 3.6 Resultat nationella prov, So, översikt av provresultat, se bilaga 3.8 Skolövergripande sammanställning/betyg Kvalitetsenkät 4.1 Skolans övergripande bild, analys och slutsats 5. Betyg och bedömning 5.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 6. Hem och skola 6.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 7. Kompetensutveckling 7.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 8. Pedagogiskt ledarskap 8.1Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat 8.2 Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen 9. Entreprenöriellt lärande 10. Identifierade framgångsfaktorer 11. Identifierade utvecklingsområden 2
3 Skola/Organisation Domarhagsskolan har under läsåret haft 325 elever fördelade på 13 klasser i grundskolan och 11 elever i grundsärskolan. Skolan inrymmer även kommunens resursskola/ särskild undervisningsgrupp, Domkraften, där det varit 8 elever inskrivna. Lärare och övrig pedagogisk personal delas in i fem arbetslag. Varje lag leds av en arbetslagsledare som tillsammans med rektor och utvecklingsledare utgör ledningsgruppen. Ledningsgruppen fattar beslut i vissa övergripande frågor som rör skolans dagliga verksamhet. Nytt för i år är att skolan även har en pedagogisk ledningsgrupp, ämnesledningsgruppen. Den utgörs av ämneslagsledaren för varje ämneslag och här diskuteras och avgörs frågor av pedagogisk karaktär. Verksamheten leds av rektor med bistånd av utvecklingsledare. Då vi ser alla våra verksamheter som naturliga delar inom vår skola så omfattas kvalitetsredovisningen även särskolan och Domkraften. Precis som vi ser alla elever som delar av Domarhagen, ser vi våra verksamheter som delar av Domarhagen. Grundsärskolan delar sin verksamhet, kalender och lärare i allt väsentligt med övriga skolan. Vi väljer således att inte särskilja dem åt i redovisningar och liknande. Rektor Ledningsgrupp Utvecklingsledare Domkraften EHT Administratör Arbetslagsledare A Arbetslagsledare B Arbetslagsledare C Arbetslagsledare D Arbetslagsledare Grundsärskolan 1. Normer och värden 1.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete Normer och värden handlar om skolans fostransuppdrag, om att fostra eleverna i ett socialt sammanhang, som grupp. Skolan blir också en viktig kompensatorisk faktor, för de barn som inte får med sig alla sociala verktyg hemifrån. Hos oss sker detta dagligen i det vardagliga skolarbetet. På lektioner genom medvetna övningar och diskussioner, på raster genom spontant övande i att fungera tillsammans i grupp, på arbetslagsdagar, friluftsdagar och temadagar genom planerade övningar i grupprocesser och värderingsövningar. Hur vi arbetar för en god psykisk arbetsmiljö står beskrivet i vår Årliga Plan. Arbetet med den leds av vår trygghetsgrupp och utvecklingsledare Björn Liden. Han har särskilt utvecklingsansvar för trygghet och 3
4 trivselfrågor och trygghetsgruppen har medlemmar från alla arbetslag samt skolans resursteam. De har träffar tre gånger per termin. De arbetar dels med att planera det förebyggande arbetet men också med att analysera enkätresultat och hålla i revideringen av den Årliga Planen (likabehandlingsplanen). Årliga planen har under det gångna verksamhetsåret verkligen varit ett levande dokument, där det varje månad varit ändringar i den. Tre stora förändringar, värda att nämna, är: Vi lagt in all utredning och uppföljning av kränkningsärenden på ledningen. Analysen av hur vårt arbete med kränkningsärenden gav att vi var väldigt duktiga på att agera snabbt och effektivt, men att skolan var dåliga på att följa upp ärendena, vår tolkning var att det berodde på att uppföljningen låg på respektive klassföreståndare. Sålunda flyttade vi ansvaret för utredning och uppföljning till ledningen. Vi tror också att det blir mindre motstånd hos personalen om de bara behöver uppmärksamma, förhindra och rapportera kränkningsärendena till oss. Vi gick under hösten ifrån det digitala incidentrapporteringssystemet, till förmån för ett dokument i Word. Förändringen berodde på att vi kände oss osäkra på hur systemet skulle ses ur ett integritetsperspektiv och hålla vid granskning utifrån lagen om registerkontroll. Dokumentet vi konstruerat är utformat så att de stödjer den som fyller i det så att allt kommer med. En presentation av årlig plan för klasserna före jul genomfördes av SO-lärarna, där arbetet mot kränkningar och diskriminering kopplades till arbetet för de mänskliga rättigheterna. Under året har vi infört ett rutindokument som stödjer lärarens planering av aktiviteter utanför skolan, för att säkerställa att ingen diskrimineras och att man identifierar och undviker situationer som kan ge upphov till kränkningar. Vi har gått ifrån att ha en lektion i veckan med specifikt värdegrundsinnehåll till att poängtera att detta skall genomsyra all verksamhet och alla ämnen. Vi såg att det fanns en tendens att bara lägga ansvaret på klf och att värdegrunden var något som bara fanns på de lektionerna. En del väljer ändå att ta klf-tid till att jobba med dessa frågor. Vi som skola prenumererar på ett materiel med färdiga lektioner inom områden som spänner från mänskliga rättigheter till att våga säga nej till droger. Vår skolgrupp har hjälpt en del klf och klasser där det varit specifika bekymmer med social samvaro och då har man jobbat mycket med grupprelations-/samarbetsövningar. Vi har även i år jobbat på med klassarbetet ett slags grupputvecklingsarbete för de klasser där vi sett ett stort behov av det. Klassen har då fått ett socialt åtgärdsprogram där åtgärden varit skolgruppsinsats med lärare, elever och föräldrar. (beskrivs under bilaga 1). Våra rastvärdar (varje lärare gör 20 minuter rastvärderi i veckan) har funnits i skåphallar och korridorer för att stötta upp och finnas till hands. Vi har haft 18st lärare som ätit pedagogisk lunch med våra elever, varje dag hela läsåret. Vår utemiljö lämnar en hel del övrigt att önska, då vi ser att många elever skulle behöva utrymme för rörelse och aktiviteter av lekkaraktär. Där har vi idag våra pingisbord, ett i varje atriumgård, som eleverna flitigt har använt. Vi har även basketbollar till utlåning och en del elever väljer att spela basket ute på raster och håltimmar. Mål: Ökad andel elever som uppger att de trivs på skolan, gentemot föregående läsår Ökad andel elever som uppger att de är trygga på skolan 4
5 Resultat: Elevenkäten visar att 95% (93 % i fjol) av eleverna uppger att de trivs på skolan Se bilaga 3 På direkt fråga i vårterminens elevenkät svarade 96% (95 % i fjol) att de känner sig trygga på skolan (Se bilaga 3) Antalet rapporterade incidenter (kränkningsärenden, mobbing, skadegörelse) har minskat från 65 st förra läsåret till 36 st i år. Detta är en minskning med 45%. Och detta utan att digniteten på ärendena ökat eller minskat Kartläggningen över trygga och otrygga platser, gav oss att eleverna kände sig otrygga utanför M- korridoren på parkeringen. Det var rökargänget och EPA- körningen man tyckte var otäckt. Därför såg vi till att EPAkörningen minskade genom att betongsuggor som omöjliggjorde deras framfart och kontakt med Polisen om körning med trimmade EPOr. Utvärderingen av dessa åtgärder visade att eleverna ungefär känner samma otrygghet vid parkeringen som tidigare. Nu är det dock mer kopplat till det gäng med rökare som har hängt där under läsåret. Analys: Det har varit bra med en ansvarig lärare som haft hand om incidentrapportering och kunnat rådfrågas vid incidenter. Personalen har varit snabb att ta kontakt med hemmet så att vi fått ett tätt samarbete med dem. Avgörande för att lyckas med arbetet mot kränkningar, är att all personal uppmärksammar, reagerar och följer upp. Lärarna har lyckats i stor utsträckning med detta. Öppna kommentarer om trivsel, i elevenkäten visar att det som eleverna är missnöjda med är trivseln i deras hemklassrum med avseende på färg på väggar och möbler. Vi har redan inlett en satsning på att undan för undan byta ut gamla möbler och köper in stolar till ett klassrum varje år. Slutsats: Vi har ett fungerande arbete mot kränkningar. Utveckling: Vi behöver utveckla arbetet mot diskriminering. Vi har idag väldigt få fall av diskriminering, men vi vet inte om det beror på om det inte finns någon diskriminering eller om det beror på att vi inte belyser frågan tillräckligt. Tydlig genomgång av vårt arbete mot kränkningar och diskriminering till nyanställda. 1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp Organisation/Verksamhet: Skolans elevhälsoteam (EHT) har sammanträtt två gånger i veckan, tisdagar och onsdagar. Arbetet har varit uppdelat i två delar, EHT på tisdagar där teamet arbetat med pågående ärenden, medan ärendena föredragits under onsdagens EHT-möte. Under året har vi haft 29 ärenden uppe på EHT: onsdagsmöten. Varje ärende utmynnar normalt i ett åtgärdsprogram, dock inte alltid. Under läsåret har vi upprättat 55 åtgärdsprogram varav, år 7 internationella klassen: 11 st övriga 7st och ett ÅP hos Domkraften. År 8 internationella klassen: 8st övriga: 9st och Domkraften: 0. År 9: internationella klassen: 6 st, övriga 12 st samt Domkraften 2 st. Skolgruppen har arbetat med tre klasser i ett klassarbete (se bilaga 1). Skolans uppfattning är att elevhälsan fungerar i huvudsak bra och dokumenteras tillfyllest. Vi är av uppfattningen att vi måste bli bättre att följa upp och utvärdera insatserna. EHT har bestått av rektor, skolgruppspersonal, kurator, skolsköterska och speciallärare/pedagog. Om det har 5
6 behövts har studie- och yrkesvägledare och personal från andra myndigheter (HAB, BUP) ingått. EHT har under våren påbörjat ett arbetsmiljöarbete. Vissa inre motsättningar i gruppen gjorde att arbetet inom gruppen, i viss mån blev lidande. Vi förutsätter att det kan leda till ett bättre arbete under nästa år. Skolgruppen har bestått av tre personal. De har ingått i skolans EHT. Skolgruppen har varit inblandad i de klassarbeten som de genomfört för förbättrande av psykisk arbetsmiljö och lärandesituation för lärare och elever. Vidare har skolgruppen arbetat enskilt med elever. Inriktningen här har varit dels pedagogisk men även bestått av beteendeträning och samtal kring motivation. Skolan har även två speciallärare och en specialpedagog som under året arbetat med en till en undervisning, stödundervisning i mindre grupp, insatser i klasser, observationer, kartläggningar, handledning till personal, alternativa verktyg samt skolutveckling. Vi arbetar alla i EHT med ett helhetsperspektiv med våra elever. EHT-arbetslaget har också under året handletts av SPSM i ett elevärende samt under en studiedag för all personal. Under året har personalen även varit på fortbildningar såsom, närverksgruppen i Avesta, screening i ma, läs och skriv, psykisk ohälsa, medicinsk sekretess samt föreläsningar kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultat: Sju elever har haft anpassad studiegång varav fyra varit på praktik två dagar i veckan. Detta har varit mycket framgångsrikt för tre av de elever som haft praktik i sitt schema. Överlag är vi nöjda med de framgångar som eleverna och vi åstadkommit tillsammans. Vi kommer att fortsätta på den väg som vi nu påbörjat och ser fram emot att rutinerna sätter sig och ännu bättre resultat till nästa läsår. Analys: Vi är nöjda med skolans elevhälsoarbete. Vi har lagt och lägger stort värde i att se alla elever och upptäcka om det finns behov av stöd. Personalen har varit mycket lyhörda och delaktiga i detta. Det behövs en noggrannare uppföljning kring ärenden som är igång. Systemet för detta bör förfinas. Detta kommer att göras genom att varje ärende har en specifik ansvarig som har ansvaret för ärendet tills det är att betrakta som avslutat. Hela Eht-resursteam har arbetat mer övergripande och i ett helhetsperspektiv med åtgärder i både specialpedagogisk inriktning och beteende samt motiveringsinriktat. Vi har stärkt vår spetskompetens med bla fortbildning, personlig kompetens och personliga erfarenheter. För utveckling: För att bli mer precisa i vår ärendehantering behövs följande utvecklas. Rutiner för att logga beslut uppföljning. Införande av ärendeansvarig för respektive elevärende. Tydligare rutiner för vad och hur vi dokumenterar. Närmare samarbete samt information till lagledare samt KLF. Finslipa våra ÅP samt dess uppföljningsdokument. Mer riktad handledning till de lärare som behöver det. 2. Elevers delaktighet och inflytande 2.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat Elevers delaktighet och inflytande på skolan har i första hand kanaliserats genom elevrådet. För att uppnå högre grad av inflytande skulle den lärare som fick uppdraget att hjälpa elevrådet i dess arbete, ta en mer tillbakadragen roll i arbetet än tidigare. Detta har lett till mycket gott arbete från elevrådet, man initierade, 6
7 planerade och genomförde insamling på stadens gator, Operation Dagsverke, konsert och disco till förmån för Barncancerfonden. Totalt gav det mer än kronor. Elevrådet har haft möte minst varannan vecka. I elevrådet har i år även grundsärskolan varit representerade. Elevrådet har varit delaktigt i arbetet med Årlig plan. Där kartläggningen under hösten genomfördes av elevrådets medlemmar. Elevrådet gavs inflytande över Årliga planens slutliga utformning. Elevrådet har getts inflytande i arbetsmiljöfrågor. Arbetet med formella klassråd har fungerat olika bra i klasserna, mest beroende på klassföreståndarnas individuella engagemang och kunskap. När elevrådsrepresentanterna i klasserna haft med sig uppdrag från elevrådet att fråga klasserna om något har det fungerat bra. När det gäller delaktighet för elever i det dagliga arbetet med innehåll och examinationsformer så varierar det. Vissa lärare har haft högre grad av elevinflytande än andra i sin undervisning För att få fler lärare att ge eleverna inflytande över undervisningen finns det med i lärarnas lönekriterier. Kritik från eleverna har under året riktats mot att lärare utvärderar, men att eleverna varken får någon återkoppling på utvärdering eller ser någon skillnad i undervisningen. Detta har ledningen uppmärksammat lärarna på och det finns med i trivselenkäten. Under året har, som en del av arbetet med att få upp måluppfyllelsen på Betyg och Bedömning, det startat ett projekt kallat Bedömning För Lärande (BFL) som drivs av två lärare. Där man utifrån aktuell forskning identifierat fem framgångsfaktorer. En av dessa är att, för att höja elevernas metakognition, låta dem vara med i planeringen. Lärare har angett att det i t ex SO och NO är svårt att ge inflytande över innehållet i undervisningen i och med att det med Lgr11 är uppstyrt, då det regleras i Kursplanernas Centrala Innehåll och även i vissa fall i Kunskapskraven. Mål i verksamhetsplanen Elevers delaktighet och inflytande ska leda till att Eleverna skall ges möjlighet att påverka innehållet i undervisningen i alla moment Eleverna skall ges möjlighet att påverka skolans inriktning och större beslut. Elevrådet har getts inflytande på arbetet med årlig plan och arbetsmiljöarbetet. Eleverna ges möjlighet att utvärdera undervisningen. Utvärderingarna ligger till grund för framtida arbetsområden. Vi har varken blivit bättre eller sämre på att låta eleverna utvärdera undervisningen. 73% av eleverna i trivselenkäten anger att de får utvärdera undervisningen. 70% anger att de fått återkoppling från läraren om resultatet i utvärderingen. I kommunens enkät för år 8, anger 84% av eleverna att lärarnas lyssnar på elevernas åsikter. Eleverna ges tillfälle att praktisera demokratiska arbetsformer. Eleverna ges tillfälle att Praktisera demokratiska arbetsformer i elevrådet och på klassråd. 7
8 Aktiviteter för att nå målen Varje arbetsområde utvärderas i någon form, såväl form som innehåll. 70% anger att de fått återkoppling från läraren om resultatet i utvärderingen. I kommunens enkät för år 8, anger 84% av eleverna att lärarnas lyssnar på elevernas åsikter. Arbetsområden inleds med gemensam planering. Vissa lärare gör det, men inte alla. Behöver utvecklas, sker genom BFL- projektet. Rektor eller utvecklingsledare är med vid minst två elevrådsmöten per termin. Utfört. Elevmedverkan skrivs in i lärarnas lönekriterier Utfört Analys Trots att siffrorna inte visar det så är det sannolikt så att fler lärare låter sina elever utvärdera undervisningen. Det som talar för detta är införandet av ämneslagsledare, BFL och att alltfler arbetar i tvålärarskap i klasserna. Dessutom har vi en förstelärare som varit en mycket tydlig föregångare vad gäller utvärdering och elevers inflytande. Mycket har hänt som ökar sannolikheten för att läraren ska låta eleverna utvärdera. För utveckling Att få lärare att i större utsträckning låta eleverna utvärdera undervisningen måste ses som en process som får ta tid. Vi måste låta de verktyg (lönekriterier, BFL och ämneslagsledarna) vi har verka, samtidigt som ledningen fortsätter att vara tydlig med de förväntningar den har på lärarna. Elevrådets arbete bör förtydligas ytterligare. Ledningen bör bli bättre på att bjuda in elevrådet till olika möten. 3. Kunskap och färdigheter 3.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat UTVECKLINGSOMRÅDE ENLIGT KVALITETSREDOVISNING Höja resultaten/meritvärdena, minska andelen elever som får F i år9 12 av 13 klasser har höjt sina meritvärden jämfört med VT13 för åttor och nior och HT13 för sjuorna. Medel-förbättringen är 7%. Årets sjuor har sammantaget bättre meritvärde än årets åttor förra våren. På samma sätt är årets åttor bättre än årets nior när de gick ur åttan. Andel behöriga till gymnasiet har ökat till 81% mot 75% förra året. Utveckling Meritvärde Klass HT13 VT14 Förändring 7a ,4 6% 7b ,4 7% 7c 177,4 192,8 8% 7d ,5-1% 189,775 8
9 VT13 HT13 VT14 8a % 8b % 8c % 8d % ,25 9a ,6 187,3 11% 9b ,5 13% 9c ,7 213,7 6% 9d 165,4 171,7 180,7 5% 9e 163, ,4 10% 173,6 177,4 194,52 Mål i verksamhetsplanen Alla elever skall vara behöriga till ett gymnasieprogram Ej uppnått. 18 elever slutar år 9 utan behörighet till Gymnasieskolan. Alla elever skall uppleva skolan som meningsfull. Med tanke på den höga frånvaro vissa elever har och att 18 elever går ur vår skolan utan behörighet till gymnasiet, så kan vi inte påstå att vi uppnår målet. Alla elever skall känna till vad som krävs för att de skall nå ett visst betyg. Uppfylls inte i Trivselenkäten uppger 82% att de har kunskap om detta. Aktiviteter för att nå målen Läraren prioriterar tid för att i ett tidigt skede, organiserat, bygga positiva relationer (elev-elev, elevlärare och målsman-lärare) KLF följer upp elevers studieplaner tillsammans med eleven under IST-tid samt vid behov KLF ser till så att innehåll i studieplanerna kommuniceras med hemmet Varje lärare har ansvar att sätta sig in i alla elevers behov och utifrån detta utforma undervisningen därefter När läraren behöver vägledning vänder sig läraren skolans specialfunktioner Ämneslärare ansvarar för att studieplanerna är uppdaterade Ämneslärare ansvarar för att kommunicera med KLF när uppdatering av studieplanen gjorts Ämneslärare ansvarar för att skriva läxor, inlämningsuppgifter och prov i klasskalendrar Läraren gestaltar en tilltro till elevens förmåga Läraren sammanhangsmarkerar sin undervisning (syfte, mål och knyter an till elevernas verklighet) Snabb återkoppling på prov och andra examinationsuppgifter, en vecka är riktmärke Återkoppling på examinationer sker i huvudsak individuellt med eleven Eleverna har inflytande över undervisningen (deltar i planeringen av arbetsområden, bjuds in till återkoppling/utvärdering) LPP lämnas ut i samtliga ämnen och arbetsområden, använd Heja för enklare språk åt de med annan språklig bakgrund Läraren levandegör och kopplar kunskapskraven till innehållet i sin undervisning 9
10 Sammantaget kan om ovanstående sägas att det varierar från lärare till lärare. Många lärare, i rollen som ämneslärare och klassföreståndare, ligger på sina elever i riskzonen. Vår analys av resultaten i klasserna visar att de lärare som omfamnar sina svaga/ struliga elever når bättre resultat, än de som inte gör det. Studieplanerna fungerar olika bra hos olika lärare. Vissa är snabba på att fylla i nya rester och ta bort avklarade. Andra är mer ljumma till studieplanen. Vi upplever att studieplanen är framgångsrik. Den gör att fler lärare arbetar med och håller efter sina svaga/ struliga elever. Det under våren startade BFL- projektet sätter fokus på elevers delaktighet och värdet av utvecklande återkoppling. För utveckling Fortsatt arbete för att BFL verkligen ska få fäste i den dagliga undervisningen. Att till hösten utforma individuella pedagogiska utvecklingsplaner till lärarna som tar sikte på lärarskapet och klassföreståndarskapet. Så att vi höjer lägsta nivån i det lärarna gör. Även om studieplanerna är bra så är det ett ganska klumpigt och trubbigt instrument. Det borde gå att göra smidigare. Bästa är att eleverna har en egen dator/ padda och att all examinering sker digitalt/ examineras digitalt. Vi har påbörjat ett mattelyft. Siffrorna säger att det behövs ett även i engelska. KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER GRUNDSÄRSKOLAN/TRÄNINGSSKOLAN Grundsärskolan Vägen från omsorg till skola fortsatte även under Läsåret Under året har vi haft 7 elever i Grundsärskolan, 3 elever i Träningsskolan och en grundskoleelev inkluderad i Grundsärskolan. Måluppfyllelse från Verksamhetsplanen Alla elever på grundsärskolan/träningsskolan ska uppleva skolan som meningsfull Inte uppfyllt, vi har haft en elev med ca 50% frånvaro på Grundsärskolan. Alla elever på grundsärskolan/träningsskolan ska efter genomgången grundskola vara redo för vidare utbildning på gymnasiesärskola eller motsvarande Nästan uppfyllt, alla elever utom en från Grundsärskolan är behöriga för Nationellt program. Den som inte gör det, gör det pga hög frånvaro. Alla elever på grundsärskolan/träningsskolan får efter eget behov finnas i den grupp som passar eleven bäst. Inkludering kan/ska ske i alla riktningar Uppfyllt. Detta är en ständigt återkommande diskussion i personalgruppen på Grundsärskolan. HUR Lärare och assistenter bereds mer tid att planera verksamheter på konferenser Uppfyllt. Men det knakar lite i gruppen ibland, så det måste arbetas med det även fortsatt. Fortbildning/Utbildning av verksamma lärare i grundskolan Ej uppfyllt. Kommer börja i höst. Rutiner kring samarbete med gymnasiesärskola kring övergång till gymnasiet Rutiner kring elevers praktik på Gymnasiesärskolan, överlämningar och val av 10 år i Grundsärskolan har utformats. Rutiner för vem som har ansvar för betygsättning av inkluderade elever Gjort i och med utvecklandet av elevkorten där detta står preciserat. I övrigt överensstämmande med grundskolans hur. För utveckling Arbetslagsledarrollen förtydligas. Ges budgetansvar för Grundsärskolans budget på samma sätt som i de andra arbetslagen. Väntande utveckling till Theres är tillbaka från föräldraledigheten. 10
11 Satsning på att utbilda personalen på Träningsskolan i Talking Maths. Delta i nätverk med pedagoger från Särskolor i andra kommuner i regionen. Vara ledare i nätverk med pedagoger som undervisar inkluderade Särskoleelever och läraren som undervisar i Särskolan. Ökad kunskap om dokumentation och utarbetande av rutiner för inkludering av Grundskoleelever i Grundsärskolan. Ökad kunskap om barn med diagnoser i autismspektrat. 3.2 Resultat nationella prov, Svenska, översikt av provresultat SVENSKA Klass A B C D E F 9A B C D E Totalt % 9% 23% 33% 27% 6% 3.3 Resultat nationella prov, Matematik, översikt av provresultat MATEMATIK Klass A B C D E F 9A B C D E Totalt % 8% 15% 21% 37% 17% 3.4 Resultat nationella prov, Engelska, översikt av provresultat ENGELSKA Klass A B C D E F 9A B C D
12 9E Totalt % 15% 30% 31% 16% 1% 3.5 Resultat nationella prov, No, översikt av provresultat BIOLOGI Klass A B C D E F 9A B C D E Totalt % 16% 14% 34% 25% 6% 3.6 Resultat nationella prov, So, översikt av provresultat GEOGRAFI Klass A B C D E F 9A B C D E Totalt % 6% 38% 24% 22% 7% 3.8 Skolövergripande sammanställning/betyg 7-9. Se bilaga 5 12
13 4. Kvalitetsenkät 4.1 Skolans övergripande bild, analys och slutsats Slutsatser Domarhagsskolan är en skola där den absoluta merparten känner sig trygga på. 99% av åttorna känner sig trygga. Kommentaren på trygghetsfrågan om att man inte kan vara sig själv, gör att vi måste ta tag i diskrimineringen. Vi har idag ett väl fungerande arbete mot kränkningar. Vi behöver jobba med undervisningen: Den upplevs av för många som ej intresseväckande. Tittar man på ämne för ämne, så är ämnena olika intresseväckande Vi måste bli tydligare med vad eleverna ska kunna. Vi måste bli bättre på att återkoppla elevernas resultat. Vi måste ge eleverna större inflytande över undervisningen. I allt väsentligt överensstämmer resultatet det vi redan vet om skolan. För utveckling Finns redogjort bättre samlat på andra, bättre ställen i Kvalitetsredovisningen se avsnitt om kunskaper och färdigheter och pedagogiskt ledarskap. 5. Betyg och bedömning 5.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat Betyg och bedömning Lgr 11 känns nu till stora delar implementerad på skolan. Utformningen av omdömena har gjort det nödvändigt för alla lärare att förhålla sig till kunskapskraven. Vi har under året infört ett nytt omdöme som förenklar, gör det tydligare och spar tid för läraren att skriva dem. Som en del av detta arbete har vi försökt få de sista som inte använder matriser/ motsv. i sin bedömning under terminen att använda matriser, för att öka kvaliteten. Det finns fortfarande osäkerhet i hur man ska tolka värdeorden i kunskapskraven, och vi har inte kommit nog långt i vårt arbete med att bryta ner kunskapskraven till praktiskt begripliga mål i de teoretiska ämnena. Under våren startade ett arbete som bygger på Bedömning för Lärande. Där en av framgångsfaktorerna, utöver formativ bedömning, är att öka eleverna metakognition genom att göra dem delaktiga i planeringsprocessen. Där ingår att bedömningsnivåerna ska vara begripliga och att eleverna ska bedöma sina egna och sin kamrats prestationer. Trots alla framsteg så kan man dock ibland fortfarande få höra kommentarer av slaget Jag vill inte sätta så höga betyg i sjuan. Så jag håller igen på betygen. Han hade fått A på allt han gjort, men jag satte bara ett B, så han får något att kämpa för. Så det finns alltså fortfarande kvar att göra i implementeringen av Lgr11. För att få bättre styrning på ämneslagen och ge bättre förutsättningar för ämnesutveckling tillsattes vid terminsstart VT13, ämneslagsledare i Sv, Språk, SO, NO, Ma och PREST-ämnen. Bakgrunden är att de ämnesdiskussioner som förutsatts ske i arbetslagen mycket sällan ägt rum, vilket gjorde att vi för flera år sedan valde att lägga mer tyngd på diskussioner i ämneslagen. I flera av ämneslagen lyfte, trots mer tid till förfogande, inte diskussionen från det dagsaktuella. Och för att få ett tydligare ledarskap i ämneslagen dök idén upp med ämneslagsledare upp från lärarhåll. 13
14 Resultatet av införandet av ämneslagsledare är att vi fått en större likhet mellan lärarna i samma ämne och en större del samplanering. Mål i verksamhetsplanen - Tydligare omdömen Under våren ersattes färgläggningsomdömena med en förenklad form av omdömen, som är enklare att fylla i och enklare att förstå, men som är lika precisa som de gamla omdömena. Målet är uppnått. - Alla elever ska veta vad som förväntas för att få de olika betygen i Kvalitetsenkäten år 8 anger 80% av eleverna att Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena., i skolans egen Trivselenkät anger 78% att de tycker att Lärarna är tydliga med vad man skall kunna för ett visst betyg. Målet är alltså delvis uppnått. Aktiviteter för att nå målen Utbildning av föräldrar i LGR 11 och de nya betygen vid föräldramöten, av klf enligt gemensam PPT Ja, på år 7 föräldramöten under hösten. Betygssystemet gås igenom med elever varje termin, av klf Utfört av klf. Läraren levandegör och kopplar kunskapskraven till innehållet i sin undervisning Enligt Trivselenkäten tycker 79% av eleverna att lärarna är tydliga med målen för lektionen. LPP:er delas ut i samtliga arbetsområden och tydliggörs ihop med eleverna Vissa lärare gör det, men inte alla. Behöver utvecklas, sker genom BFL- projektet. Kontinuerlig träning med eleverna hur de ska visa vilka förmågor de har Vissa lärare gör det, men inte alla. Behöver utvecklas, sker genom BFL- projektet. Lärare använder formativ bedömning under arbetets gång Vissa lärare gör det, men inte alla. Behöver utvecklas, sker genom BFL- projektet. Eleverna får se exempel på bedömda arbeten, samt även själv träna på att bedöma Arbeten Vissa lärare gör det, men inte alla. Behöver utvecklas, sker genom BFL- projektet. Eleverna övar på att bedöma andra enskilt och i grupp. Vissa lärare gör det, men inte alla. Behöver utvecklas, sker genom BFL- projektet. Både elever och lärare utvärderar sin insats efter avslutat arbetsområde 73% av eleverna säger att de får utvärdera undervisningen. 70% säger att läraren återkopplar resultat och åtgärder för förbättring till dem. Utformning av ett lätthanterligt dokument för utvecklingssamtal Utfört, nytt omdöme skapat och implementerat. Utformning av ett gemensamt dokument för bedömning, likt det som används vid Blandat resultat. Matematiken har gått före där har alla matematil-lärare samma dokument för bedömning. Bedömning av nationella prov. SO och NO- ämneslagen har förbättrat sina resultat väldigt under det gångna året 2/3 färre underkända 2014 jfr med (Omdömen och elevers kunskaper kommer flyttas till rubriken Kunskaper och färdigheter. Under rubriken Betyg och bedömning kommer vi endast avhandla skolans förmåga att rätt bedöma och betygssätta.) 14
15 Analys av skolans förmåga gällande betygssättning och bedömning Bedömning För att någon slags bild på hur duktig skolan är på bedömning och betygssättning så har vi valt att jämföra resultaten på nationella proven som gjorts under våren och betygen som sattes höstterminen Man kan naturligtvis ifrågasätta tyngden av en sådan jämförelse, men nu är det vi kan jämföra med. På sikt kan vi jämföra åren med varandra och redan nu kan vi jämföra skillnader mellan lärare i samma ämne, dessa skillnader kan vara intressanta att se och diskutera. Sammanställningen är gjord ner till lärar- klass ämnesnivå. Vi kommer endast visa den sammanlagda statistiken för skolan och för varje ämne. Siffrorna är sammanställda så att de visar avvikelsen mellan betyg HT13 och nationellt prov VT14. Minus anger att eleven haft ett högre betyg på hösten än vad den presterat på det nationella provet. Plus anger att eleven presterat bättre på nationella provet än vad den hade i betyg på hösten. 0 anger att betyg och resultatet på nationellt prov varit samma. På plussidan påverkas resultatet av att elever som fått F i betyg HT13 har i flera fall fått det pga bristande förmåga att slutföra/ lämna in uppgifter. Engelska Totalt: 106 Sammanlagt Eng Kommentar: Endast 12% av eleverna hamnar under sitt betyg på Nationella provet. 85% ligger inom klustret 0 till % presterar på eller över sitt tidigare betyg. Ingen av de betygssättande lärarna sticker ut. Däremot en av klasserna, som underpresterat i större utsträckning på nationella provet jämfört med de andra klasserna. Svenska Totalt: 112 Sammanlagt Sv Kommentar: De tre elever som backar tre betygssteg gör det från A till D. Alla tre går i samma klass, en analys är att det är tre skötsamma tjejer som gått i en klass med stökiga killar och därigenom kanske fått ett högre betyg för god koncentration och flit. 20% av eleverna presterar under sitt betyg. 80% över. Geografi Totalt: 108 Sammanlagt So Kommentar: 20% underpresterar, 80% ligger på sitt betyg eller överpresterar. Siffrorna störs lite av att en klass hade ett överfört betyg från år 8, vilket ger extra mycket på plussidan. SO- gruppen har lagt ner mycket tid på att diskutera upplägg på undervisningen sedan de dåliga resultaten på nationella provet i historia förra våren. Det har uppenbarligen gett resultat. 15
16 Biologi Totalt: 97 Sammanlagt Bi Kommentar: 30% underpresterar, 70% ligger på sitt betyg eller överpresterar. Vi ser mönster i att det är ett par lärare som satt högre betyg än vad eleverna sedan presterar på nationella provet. En lärare är nästan helt överensstämmande i sina betyg. Matematik Totalt: 104 Sammanlagt Ma Kommentar: 30% underpresterar, av dem är 1/3 sådana som backar från ett godkänt betyg till ett F. 70% landar på sitt betyg eller bättre. Det har påståtts att årets matematikprov var snäppet svårare än tidigare. Trots det är det en matematiklärare som placerar alla sina elever inom klustret 0 till +1. I matematik skiljer sig det ganska mycket mellan lärarna i likhet mellan betyg och NP. Sammanlagt Totalt: 422 Sammanlagt Alla ämnen % 3% 18% 44% 26% 6% 1% 0% Kommentar: 21% underpresterar. 79% ligger på sitt betyg eller bättre. Betygssättning SO i år 9 A B C D E F - % F/ Geografi % 5% Geografi NP NA 7% 21%* Historia % 8% Religion % 6% Samhällskunskap % 5% *andel F på nationellt prov i Hi VT13 SO i år 8 A B C D E F - % F/ Geografi % 6% Historia ,5% 6% Religion % 0 Samhällskunskap % 1% 16
17 SO i år 7 A B C D E F - % F/- Geografi % Historia % Religion % Samhällskunskap % SH NP år NO i år 9 A B C D E F - % F/ Biologi % 10% Bi NP NA 6% 22%* Fysik % 13% Kemi % 12% Teknik % 13% *andel F på nationellt prov i Ke VT13 NO i år 8 A B C D E F - % F/ Biologi % 5% Fysik % 5% Kemi % 4% Teknik % 1% SO i år 7 A B C D E F - % F/- Biologi % Fysik % Kemi Teknik % Slutsatser I två av årets nior har skolgruppen gjort klassarbeten, det syns på resultaten, där resultaten under läsåret förbättrats på ett signifikant sätt. Drar man ut det från vt är resultaten än bättre. Fortfarande är dock alldeles för många elever i år 9 ej behöriga till gymnasiet. Positivt att se är även att årets år 7 är bättre i NO än år 8 när de var sjuor, och de i sin tur är bättre än årets år 9 när de var åttor. Det motsatta förhållandet gäller för SO. Både i SO och NO försämras resultaten i åttan jfr med sjuan. Både SO och NO har arbetat med sin undervisning utifrån de resultat som nationella provet gav förra året. Båda ämneslagen har sänkt andelen underkända på respektive nationellt prov med 2/3. En anledning skulle kunna vara att det är färre som skriver provet, men det finns inget i statistiken som tyder på det. SO- gruppen upplever att man vunnit mycket på att få genomföra nationella prov. Nationella proven upplevs som bättre på att beskriva hur kunskapskraven ska tolkas än Skolverkets kommentarsmaterial om kunskapskraven. 17
18 För utveckling I ämneslagen måste man diskutera om deras bedömningar skiljer sig åt. Den framtagna statistiken visar att det är så. En annan sak ämneslagen måste hantera är att några lärare verkar väldigt passiva i sin betygssättning. Skalan börjar på F och slutar på D. Vad beror det på? Är det läraren som inte klarar av att utveckla elevernas förmågor eller beror det på annat t ex att ordningen i klassen är så dålig att undervisningen hämmas? BFL kommer det ge högre betyg men sämre resultat på NP? Och är det ett problem? 6. Hem och skola 6.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat Vi vet att ett gott samarbete med elevernas vårdnadshavare är en stark framgångsfaktor för elevernas lärande. Engagerade vårdnadshavare som inför sina barn framhåller att skolan är viktig och stödjer skolans arbete gör skillnad. Vi vill hjälpa vårdnadshavare att vara engagerade, genom att hålla dem välinformerade samt kunniga om skolans verksamhet. Vi vill bjuda vårdnadshavare på meningsfulla möten med respektfullt bemötande. Vi ska bjuda information om hur det går i skolan, i god tid och på ett tydligt sätt. Vi vill även erbjuda vårdnadshavare en arena att mötas och kunna påverka skolans verksamhet i form av vårt föräldraråd. Mål inför läsåret Vårdnadshavare till barn på Domarhagsskolan ska uppleva sig respektfullt bemötta få tydlig information, i god tid, om sina barns måluppfyllelse få snabb information om ogiltig frånvaro få möjlighet att påverka skolans verksamhet känna till skolans uppgift, värdegrund och regler Aktiviteter för att nå målen Information om skolans värdegrund, Årlig Plan, regler samt konsekvenser ges till föräldrar vid första föräldramötet år7 utfört, mötet var den 3:e september Alla elever skall ha utvecklingssamtal i början av varje termin utfört under vår utvecklingssamtalsvecka v37 och v4 Tolk skall alltid bokas om minst en av vårdnadshavarna, som kommer på mötet, behöver det utfört även på föräldramöten Telefonsamtal hem senast veckan efter klasskonferens, för de elever med betygsvarning utfört v45 och v16 Samtal hem, samma dag, vid ogiltig frånvaro utfört till stor del men vissa brister finns (en del lärare har mailat istället och några lärare har missat att ringa samma dag) Samtal hem, samma dag, vid incidenter utfört på de dokumenterade incidenter vi haft under året Alla klasser har minst ett föräldramöte per termin Alla klasser har två föräldrarådsrepresentanter i föräldrarådet utfört Föräldrarådet sammanträder minst två ggr per termin Utfört den 17/9, 23/10, 27/1 och 12/5 Föräldrarådsrepresentanterna ges minst 20min varje föräldramöte att, utan lärare närvarande, tar upp frågor med vårdnadshavarna Utfört Dessutom har vi detta läsår jobbat med Andan präglar vår vardag. Vi har i personalgruppen diskuterat vår värdegrund, våra attityder och bemötande. Det landade i ett antal punkter som vi ansåg representerade den anda som vi alla behöver verka för att upprätthålla. 18
19 Resultat: Vi har fått 7 klagomål från vårdnadshavare detta läsår, varav ett anonymt via hemsidan Tyck till om Domarhagskolan. Det är fler än förra året (5st). Fyra av klagomålen rör spanskaundervisningen. Ett rör avsaknad av arbetsro i en av åttorna. Ett rör klagomål på ett betyg i musik och ett klagomål rör förändrade rutiner för bussturer. Tre skriftliga positiva återkopplingar har inkommit till rektor (en allmänt nöjd med lärare och ledning, en specifikt nöjd med kränkningsarbete, en nöjd med att eleverna fick höra på Tina Thörner). Klagomålen har blivit skriftligt dokumenterade och bemötta. Vi har nu anställt en behörig spanskalärare och kommer inte ha kvar den lärare som klagomålen rört. Betyget i musik ändrades efter medbedömning av annan musiklärare. Arbetsron i den klass 8 som klagomålet rörde, har förbättrats med ett omfattande klassarbete lett av skolgrupp, lärare, elever och vårdnadshavare tillsammans. Klagomålet angående omprov i SO löstes mellan lärare, elev och vårdnadshavare på ett för alla parter bra sätt. Kvalitetsenkäten (bilaga 1) för vårdnadshavare år8 besvarades av ett fåtal (40st) varför svaren endast kan anses ge en fingervisning. Resultaten är höga på trygghet och trivsel vilket överensstämmer med vad eleverna skriver i sin enkät. Vårdnadshavarna vill få ännu mer information om hur det går för deras barn i skolan och här får skolan göra en avvägning vad som är önskvärt och vad som är rimligt. Föräldrarådet har varit i stort sett nöjda med läsåret. De har fått tid till diskussioner på föräldramötena och ett axplock av vad som kommit fram rör brister i ifyllandet av klasskalendrar, missnöje med spanskaundervisningen, en önskan om att vi utvecklar arbetet med högpresterande elever och tankar om hur vi kan utveckla föräldranärvaron på våra föräldramöten. Vi har även diskuterat hur föräldrar kan agera vid kränkningsärenden via nätet. Representanterna i de klasser som haft möjlighet att arbeta med skolgruppens klassarbete (9D, 9E och 8A) var mycket nöjda med det och föräldrarådet vill att fler klasser skall få ta del av detta arbete, i förebyggande syfte. Enkät om utvecklingssamtalen visar på att elever och vårdnadshavare är mycket mer nöjda nu än förra läsåret. Det man särskilt lyfter fram är valmöjligheten till elevledda samtal eller att få mer styrt av lärare, att de ligger tidigt på terminen och att eleverna ges tid att förbereda sina samtal på skoltid. Det gör dem mer angelägna. Analys: Vårt arbete med andan och bemötande har flyttat oss en bit fram mot målet men vi ser att vi inte är framme med alla spelare ännu och kommer fortsätta det arbetet under nästa läsår men mer riktat via handlingsplaner för lärare. Majoriteten av lärarna har följt uppgjorda rutiner med kontakt med hemmet. Vi ser ändå att kan vi öka kontakten med hemmet och få med oss vårdnadshavare har vi större chans att lyckas med eleverna. De elever vi tappar resultatmässigt genom deras bristande motivation, skulle vi kanske kunna nå med ett större samarbete med hemmen vid sidan av mer adekvat hjälp i skolan. Arbetet med att få eleverna engagerade i sina utvecklingssamtal genom att ge dem tid, skoltid, att förbereda dem har varit lyckat. För utveckling: Fortsatt arbete med anda och bemötande mer riktat. Fortsatt utbildning av föräldrarna på föräldramöten (hur vi bedömer, vad vi bedömer, betygssystemet, hur de kan hjälpa och stötta sina barn, tydliggöra kommunikationsvägar). Tydliggöra för vårdnadshavare hur de kan stötta sina barn och hjälpa oss lyckas med dem i skolan. 19
20 7. Kompetensutveckling 7.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat Kompetensutvecklingen har skett både övergripande till hela personalen men också individuellt efter behov och något fall önskemål. Läsårets fortbildning har gått i linje med att vi vill utveckla undervisningen. Kurserna som lärarna gått har därför berört områden som stöttar det. För alla: -Alla ämneslagledare åkte på en tre dagars kurs i BFL bedömning för lärare/ formativ bedömning. Den utmynnade sedan i att två av de som gått kursen, gjorde ett upplägg för kollegialt lärande kring BFL. Hela personalen är med på detta som görs enligt en seminarieforms modell. Vi tränar på strategier, genom vår undervisning och reflekterar sedan tillsammans över utfallet. Sedan är det nytt seminarium om nästa strategi och detta skall pågå under 1,5 år. -Hela personalen har under läsåret provat Steinbergs modell av co-coaching. -SPSM hade en studiedag för all personal om hjälpmedel för elever i behov av det -Alla lärare har läst boken Forskning för klassrummet och uppmanats skriva en reflektion kring den. -Hela resursteamet var på en föreläsning om Dokumentation och sekretess i skolan -Hela resursteamet har varit på föreläsning ELOF, elever med lång otillåten frånvaro. Individuellt: -Speciallärare och specialpedagog har gått kurs i kartläggningsmetoder, samt kurs om dyskalkyli och om dyslexi -Skolgrupp har varit på kurs kring elever med NPF -Skolsköterska och specialpedagog har varit på föreläsning om sekretess och dokumentation -Skolgrupp och kurator har varit på kurs om psykisk ohälsa bland unga -Resursteamet har sänt olika personer på på en del av Högskolan Dalarnas seminarier om specialpedagogisk forskning -SVA-lärarna har gått kurs i Flerspråkighet i fokus -Utvecklingsledaren går kommunens kurs för framtida ledare. -Rektor går rektorsutbildningen. -Skoladministratören läser en ledarskapsutbildning via facket, samt utbildat sig i Extens. Analys: Studiedagen med SPSM gav väldigt lite verkstad ute i verksamheten. Vi behöver bli bättre att följa upp och det ger mer med riktad hjälp när behoven uppstår. Vi ser att våra speciallärare och vår specialpedagog ska kunna bistå mer i detta handledande och har ett påbörjat samarbete med Margareta i specialpedagogiska nätverket. BFL-projektet är mycket lyckat och lärarnas professionella lärande sätter fart när de får prova saker i skarpt läge och sedan tillsammans utvärdera och prova nytt. Co-coachingen har fått positiva omdömen av samtliga även om en del vill byta partner. Vår analys är ändå att det fått mer av karaktären trevliga samtal än att utveckla undervisningen ihop. För utveckling: Uthållighet med BFL-projektet Mattelyftet Co-coachingen fortsätter men med mer riktade frågeställningar kring undervisningen Specialpedagogisk handledning till lärare (En-Sv-SO Petra Olsson, Ma/NO Margareta Lindberg) 20
21 8. Pedagogiskt ledarskap 8.1 Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat Inför läsåret hade vi följande utvecklingsområden i ledningen Utifrån resultatanalys i kvalitetsredovisningen samt medarbetarenkäten var målen för läsåret MÅL Höjda meritvärden mot föregående år Fler elever som är behöriga till ett gymnasieprogram, mot föregående år Högre andel av medarbetarna upplever att de har rätt verktyg/redskap för sitt jobb Högre andel av medarbetarna upplever att de hinner utföra sitt arbete på arbetstid Högre andel av medarbetarna upplever sig rättvist lönesatt Högre andel av medarbetarna upplever möten som meningsfulla Aktiviteter för att nå målen samt resultat av dem Planera organisationen så att det möjliggörs att anställa en specialpedagog Petra Olsson anställdes inför läsåret, arbetat som specialpedagog och lett resursteamet. Uppskattad av såväl elever, vårdnadshavare som av personalen. Med facit i hand gick för mycket av Petras tid åt till stöd och hjälp till elever och den pedagogiska handledningen kom lite i skymundan. Inför pedagogisk reflektionstid På fredagmorgnar har lärarna haft 30 min gemensam reflektionstid som dels genomförts som storsamling med givna frågor att reflektera kring, men också i ämneslagen kring givna frågor och även enskilt. Reflektionstiden är uppskattad av personalen som vill ha den kvar men flytta den till torsdagar innan IST-tid för att ibland kunna förlänga den då den kan uppfattas som något kort när frågeställningarna varit omfattande. Inför ämneslag och träffa ämneslagsledare i ämnesledningsgrupp Alla ämnen har en ämneslagledare (ÄLG) som fått 60 min i veckan i sin tjänst för att leda ämneslaget och de pedagogiska diskussionerna. Dessa har sedan ingått i skolans ämnesledningsgrupp. Den har varit en viktig del i rektors pedagogiska ledarskap. Ämneslagen har fått lika mycket konferenstid som arbetslagsmötena för att höja viktigheten på ämnesutveckling/undervisningen. Det har varit ett stort lyft för ämnena med detta nya, större fokus på pedagogik och undervisning. Vi är på god väg i och med att viljan till utveckling finns och ett mod att titta på sig själv i undervisningssammanhang. Inför studieplaner för alla elever som inte når målen Genomfört. Dessa ligger sedan till grund för arbete på IST och även hemarbete. Vad vårdnadshavare och elever känt kring detta är att en del lärare lämnat för stort ansvar till eleven, att ta igen. Vi ser att en del elever behöver mycket coaching och enskild tid med lärare, alt läxläsningstid (som då blir obligatorisk för den eleven). Organisera för co-coaching samt erbjuda vikarie för lektionsbesök Genomfört enligt modell från Steinberg (se bilaga 2)Ca 80% av coaching-paren har genomfört lektionsbesök hos varandra. Det har blivit en trevlig form av att lära känna någon kollega lite till och få en inblick i dennes vardag. Men något egentligt lärande för den egna gärningsens skull har vi inte kunnat märka. Planerar in möten i god tid och lägg ut i kalendariet Genomfördes på ett bra sätt i början av läsåret men nya möten kom ut lite för sent och inte i linje med intentionen. Dagordning ut minst två dagar innan ett möte Genomfört i majoriteten av fallen Protokoll/minnesanteckningar ut högst två dagar efter ett möte Genomfört under höstterminen, därefter gick det ibland en-två veckor innan protokoll/minnesanteckningar kom ut Anställa en skolvärd (ansöka om FAS3) Genomfört. En kille anställdes men slutade efter två veckor. Något nytt erbjudande från AF kom aldrig. 21
22 Arbeta om lönekriterierna Gjordes och förhandlades med facken. Alla nöjda med tydligheten enligt vad de sade på lönesamtalen. Hålla medarbetarsamtal (HT 13) och lönesamtal (VT 14) Genomfört. Rektor höll alla samtal detta läsår då utvecklingsledaren slutade och en ny rekryterades ur personalgruppen. Ville då inte ha lönesamtal med forna kollegor så snabbt inpå. Det resulterade i att rektor var i det närmaste oanträffbar under några veckor då samtalen hölls. Varje dag som rektor och utvecklingsledare är på plats, vara ute i verksamheten, vara med på lektioner och vara i gemensamma utrymmen Rektor och utvecklingsledare har gjort som rutin att gå runt i verksamheten dagligen. De korta, spontana lektionsbesöken har dock inte skett som tänkt. Besöken som hanns med var planerade eller på förekommen anledning (önskad hjälp, eller klagomål). Fokusgrupper kring problem/utvecklingsområden, där personal fått välja att ingå och engagera sig för delaktighet. Tre fokusgrupper genomförda. IKT-gruppen, Skriftliga omdömen-gruppen och Lokalerna användning i höst-gruppen. Två av grupperna har genomfört sitt uppdrag och därmed upplösts medan IKTgruppen fortsätter i höst. Under hösten genomfördes en enkät, där lärarna uppmanades att rangordna de aktiviteter de trodde stödde utveckling av undervisningen (se bilaga 7). Analys av den enkäten visar att lärarna på Domarhagsskolan tror på utveckling av undervisningen tillsammans med kollegor. Genom samtal om det som sker, reflektera enskilt och i grupp, fortbilda sig tillsammans blir man bättre på att undervisa. Det får de stöd för i såväl Hatties Visble learning, Hargreave- Fullans Professional Capital: Transforming Teaching in Every School och Helen Timperleys Lärarnas professionella lärande. Att rektor ensam genom lektionsbesök och utmanande frågor kan utveckla verksamheten finns det lite stöd för i litteratur och forskning. Centralt är också att de måste ges möjlighet att få handledning antingen av personer inom egna organisationen med rätt kompetens mot behovet eller genom inbjudna externa experter. Ledningen måste stötta i form av utmanande och återkommande frågor/samtal kring den egna praktiken och genom en organisation som stödjer detta sätt att utvecklas- en lärande organisation. Genom att vi har satt fokus på att utveckla undervisningen och gjort aktiviteter som stödjer detta såväl genom utökad ämneskonferenstid, lönekriterier, fortbildning, tid för co-coaching så har kvalitet och kvantitet på de pedagogiska samtalen ökat. Detta hoppas vi skall leda till att vi når vårt huvudmål att samtliga elever skall vara behöriga till gymnasieskolan. I år ökade niornas andel behöriga till gymnasiet från 79% till 81,5%. Bra med en ökning men på tok för många som inte når gymnasiebehörighet. Ledningen behöver jobba mer riktat mot de lärare och de områden vi nu identifierat som utvecklingsområden. En tätare och mer uthållig uppföljning under året krävs. Ledningen behöver prioritera sin tid så att närvaro på ämneskonferenser såväl som oplanerade lektionsbesök hinns med. Ledningen behöver prata undervisning och lärande med lärarna för att därigenom få en bild av var de befinner sig och vad de behöver för stöd och hjälp vidare. Som man frågar får man svar. Slutsats om målen: Höjda meritvärden mot föregående år Det har vi. (I årskurs 8 har samtliga klasser höjt sig från förra läsåret och i samtliga klasser i årskurs 9 har höjt sig från förra läsåret. Den klass som höjt sig mest har höjt sig hela 14% från åttan. I årskurs 7 har alla klasser utom en höjt sig från höstterminen. Den klass som sänkt sig har en elev som fått omfattande frånvaro.) Fler elever som är behöriga till ett gymnasieprogram, mot föregående år Det har vi 81% mot 75% förra året. Högre andel av medarbetarna upplever att de har rätt verktyg/redskap för sitt jobb Inga siffor på det men känslan är att så är fallet. Alla har en mobiltelefon och en egen dator för att utföra sina 22
23 arbetsuppgifter. Kopiatorn fungerar bättre nu och vi har färre klagomål på det. Högre andel av medarbetarna upplever att de hinner utföra sitt arbete på arbetstid Inga siffror på det men upplevelsen är att även detta förbättrats. Personalen är nu med och sätter upp arbetstiderna. Högre andel av medarbetarna upplever sig rättvist lönesatt Inga siffror på det men även här är upplevelsen att det är så. Lönekriterierna är specifika för vår skola och hur lärarna ligger till kommuniceras vid medarbetarsamtal och lönesamtal. Högre andel av medarbetarna upplever möten som meningsfulla Inga siffror på det men även här är upplevelsen att det är så. Vi har dragit ned på antalet möten som är påkallade av mig. För utveckling: Pedagogisk handlingsplan för varje lärare, riktade utvecklingsområden för några, för de allra flesta får man själv skriva sina utvecklingsområden och hur man ämnar jobba för att utveckla dessa. Denna handlingsplan kommuniceras i början av terminen men ledningen, på medarbetarsamtalet följs den upp och utvärderas under verksamhetsåret. Ledningen skall vara med på ämneskonferenser någon gång per termin i alla ämnen. Ledningen har ämnesledningsgruppsmöten minst 3 ggr per termin i uppföljande syfte. I övrigt fortsätter vi på inslagen väg med resultatuppföljning, där ledningen har en viktig roll i att kontinuerligt följa upp verksamheten och kommunicera förväntningar med lärarna. 8.2 Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen Vi följer kontinuerligt och systematiskt upp verksamheten, samlar in data, analyserar dem i förhållande till nationella målen och vetenskap och beprövad erfarenhet, och utifrån det planerar vi och utvecklar undervisningen. Vi har gått från att samla mycket data om alla delar av verksamheten, till att våga fokusera på några delar och verkligen jobba igenom dessa. Vi försöker mäta kvaliteten på olika sätt och få fram läsårets resultat. Det innebär resultat på nationella prov, meritvärden och svar på enkäter. Dessa resultat analyseras såväl av den enskilde ämnesläraren som av klf och ledning. Problemet vi sett med analysen är att det är lätt att lägga problemet hos någon annan. det är en svag årskurs, vi har många elever med utländsk bakgrund, vi har för gamla böcker eller vi har för lite tid och för lite resurser. Det är en viktig uppgift som vi i ledningen ser att vi har, att ställa de rätta frågorna till lärarna och oss själva, samt ge tid för reflektion. Alla utvecklingsmål skall vara sprungna ur något vi sett måste utvecklas för att förbättra resultaten. Vad har gjorts, för att nå målen?, I vilken omfattning?, Hur har det gått?, Hur vet jag det?, Vilken analys gör jag av resultatet? Hur går vi vidare? -är frågor som legat till grund för årets kvalitetsuppföljning som skett i flera steg. Var är vi? Den första biten i vår kvalitetsuppföljning rör insamlande av data. Det sker dels genom hårda data i form av siffror (meritvärden och frånvaro), men även mjuka data som svar på enkäter, medarbetarsamtal och samtal i föräldrarådet. Dessa data skall tala om för oss var verksamhetens befinner sig just nu. Här undersöks med vilken kvalitet har verksamheten genomförs och hur måluppfyllelsen ser ut. Detta jämförs med förutsättningar och gjorda utvecklingsinsatser för att se vad som gett effekt. Utifrån gjorda analyser ser vi vilka delar i verksamheten som måste förbättras. (se bilaga 3) 23
24 Vart ska vi? Utifrån analys av insamlade data skrivs skolans kvalitetsredovisning. Där beskrivs nuläget, gjord analys och där sammanställs vilka områden där vi konstaterat ett behov av förbättring. Hur tar vi oss dit? I kvalitetsredovisningen beskrivs prioriterade mål. Alla verksamheter i skolan beslutar om åtgärder utifrån tillgängliga resurser och planerar verksamheten så att målen skall nås. Dessa beskrivs i verksamhetsplanen. Den är viktig för att kunna styra och följa upp arbetet och för att veta att man gör rätt saker. Utifrån den, gör sedan varje ämneslag egna planeringar/ handlingsplaner för hur man skall jobba för att nå målen. Verksamhetsplanen följs upp av respektive verksamhet (ämneslag, arbetslag, resursteam och ledning) under året vid bestämda avstämningsdatum. 9. Entreprenöriellt lärande En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. På vår skola har vi arbetat med att öka förståelsen för begreppet och hur detta kan komma in (och redan finns) i vår undervisning. Vi vill att lärarna beskriver i sina planeringar, hur de entreprenöriella förmågorna tränas. Det får inte bli så att entreprenöriellt lärande är något som sker på tema-dagar eller i projektarbeten. Det kan vara en del av det men det är viktigt att det genomsyrar vår undervisning. MÅL LÄSÅRET Alla elever skall utveckla entreprenöriella förmågor som nyfikenhet, kreativitet, problemlösningsförmåga, mod och lust att lära Lärare beskriver i sin planering av undervisningen, hur den syftar mot de entreprenöriella förmågorna Alla elever vet vad entreprenöriellt lärande står för Aktiviteter för att nå målen samt resultat av dem På föräldramöten så förklaras arbetssättet Detta har inte skett på alla föräldramöten, det har varit lärarberoende och vi få ta ett omtag till nästa läsår. År sju fick det vid det stora gemensamma mötet. Lärare beskriver i LPP/planering hur undervisningen syftar till det entreprenöriella lärandet Lärarna har fått uppdraget att göra detta, ledningen har missat i uppföljningen och kan inte uttala sig om i vilken utsträckning detta skett. Vi har dock pratat med lärarna vid medarbetarsamtalen om detta och samtliga har gett exempel på hur de arbetar med detta i undervisningen. Lärare problematiserar begreppens innebörd i ex workshops på studiedagar/konferenstid Utfört i liten skala inom ramen för BFL-projektet och på några av våra reflektionsstunder på fredagmorgnar. Lärare reflekterar kring hur man kan arbeta entreprenöriellt inom sina ämnen Utfört på ämneslagskonferenserna. Alla ämneslagsledare kan beskriva hur dessa diskussioner först. Eleverna får problematisera begreppens innebörd och utifrån deras intressen, ge förslag på undervisningens utformning utifrån dessa Ej utfört inom ramen för undervisningen MEN elevrådet jobbade synnerligen entreprenöriellt med temat barncancer och insamlingen kring det. Det var den mest givande entreprenöriella satsningen som hände under året. Temaveckor som tränar eleverna i de entreprenöriella förmågorna Utfört via Järnets väg och Hållbar utveckling och klimat 24
25 Undervisningen ska sträva mot att vara mer verklighetsförankrad och beröra ämnen som kan fånga eleverna På väg men långt ifrån framme. I elevenkäten påtalar eleverna bristerna med att undervisningen i en del ämnen inte gör dem intresserade, motiverade eller nyfikna. VI ser att vi behöver utveckla just denna bit. Fler kopplingar mellan de olika ämnena, även utanför projekten På gång via ämneslagens samarbete och ämneslagsledningsgruppens möten. Fler fria uppgifter där eleverna utnyttjar sin kreativitet och nyfikenhet Det är ledningens uppfattning att det görs i större utsträckning nu men att vi behöver ta flera kliv framåt med just detta, se vad vi skrivit ovan. Eleverna behöver få utrymme att visa vad de gjort och inspireras av varandra Inte utfört mer än via PRESTämnena. Elever u år 9 som anmält intresse får åka på Se möjligheterna i Karlstad. I detta koncept ingår att ihop med elever i Åvestadal och Johan-Olovskolan jobba en lektion i veckan med materialet. Björn Liden ansvarig lärare. Analys Entreprenöriellt lärande är ingen enskild aktivitet utan mer ett pedagogiskt förhållningssätt. Det är inte en metod eller ett odefinierat arbetssätt utan kompetenser som alla elever ska utveckla. I alla ämnen. På samma sätt som språkutvecklingen går igenom undervisningen som en röd tråd gör det entreprenöriella lärandet det. Det entreprenöriella lärandet betyder att lärarna måste låta eleverna bli ännu mer delaktiga, de ska lära sig att ta ansvar och planera. De ska kunna samarbeta och dra nytta av varandras kompetenser. Det handlar om att vi måste låta skola och samhälle mötas. Det kan betyda att vi låter eleverna arbeta med ämnesövergripande projekt som inte stannar i klassrummet utan förflyttas ut i samhället. Det kan även betyda att samhället kommer in i klassrummet och att eleverna får insikt i att deras handlingar kan påverka och göra skillnad. Det handlar inte om att lämna över undervisningen till eleverna utan tvärtom. Det handlar om att ge tydliga yttre ramar och strukturer samtidigt som eleverna tillåts utveckla de kompetenser som det entreprenöriella lärandet innebär. Det är inget en lärare gör i en handvändning. Det kräver en hel del av oss som skola. Vi är på väg och får gå ett steg i taget. För utveckling Fortsatt utveckling av undervisningen för att nå alla elever och öka motivationen. Pedagogiskt ledarskap av ledningen ut i verksamheten och prata om under visningen, Varför gör lärarna som de gör och hur har de tänkt i utvecklandet av förmågorna? Vad kan man mer göra, finns goda exempel på skolan? Är frågor som är viktiga att prata om. Fortsättning på BFL-projektet 10. Identifierade framgångsfaktorer I år har fokus varit på att utveckla undervisningen och framgångsfaktorer som stött den utvecklingen har varit ÄMNESLAGEN - att vi inrättade ämneslagsledare som fått till uppgift att leda det pedagogiska arbetet ut i ämneslagen. Ämnesledningsgruppen blir forumet där vi sätter den pedagogiska agendan som sedan tas med ut i ämneslagen. Vi gav ämneslagen mer konferenstid som vi tog från arbetslagstiden. Det styrde om fokus från elevärenden till pedagogik och undervisning. FÖRSTELÄRARE vår förestelärare Jenny Sjöberg är mycket lyckad för uppdraget. Med en tilltalande ödmjukhet och ett enormt engagemang och kunnande har hon skaffat sig legitimitet att prata undervisning med lärarna. Hon har påbörjat projektet om bedömning för lärande (BFL) och kommer att fortsätta med det. I det jobbet fick hon med sig Nicklas Hildensjö och tillsammans har de varit pionjärer i att prova såväl nytt inom BFL som inom IKT. KOLLEGIALT LÄRANDE- Vi har lärare som vill utvecklas och som törs bjuda in ledning, kollegor och personer ur 25
26 resursteamet att ge feedback på deras undervisning. Co-coachingen är en del i denna satsning. RESURSTEAMET- Vi anställde en specialpedagog detta läsår, Petra Olsson, som varit med och höjt kvaliteten på vår stödverksamhet. Detta förväntar vi oss i ännu större utsträckning, se verkstad av kommande läsår. HR-PERSPEKTIV- Våra medarbetare är vår främsta resurs att nå våra mål och vi jobbar aktivt med att få dem att känna en delaktighet i skolans utveckling att det är ett VI som skall göra jobbet. Vi satsar tid och medel på att medarbetarna skall känna sig uppskattade, lyssnade på och att de ges möjlighet att utvecklas. Man ska inte underskatta värdet av en bulle vid rätt tillfälle. LOKALERNA Skolans lokaler kan ibland kännas begränsande då vi saknar grupprum. Men de är också möjliggörare till att vårt arbete mot kränkningar och för trivsel, är så framgångsrikt. Lokalerna är lättövervakade och nära. Alla klasser har hemklassrum och lärarna har inget lärarrum utan har sina arbetsrum utspridda runt klassrummen. Det ger en närhetskänsla för eleverna och de upplever att det är lätt att få tag på vuxna på skolan. UTVÄRDERING Lärarna har ett krav på sig att utvärdera sin undervisning ihop med eleverna minst 2 ggr per termin. Det hade vi även förra läsåret men det har skärpts upp nu, vilket vi ser i elevenkäten. Eleverna har facit på hur de upplever undervisningen och därför är det rimligt och rådligt att lärarna ofta frågar dem hur undervisningen går hem och hur den skulle kunna utvecklas. KLASSARBETET Skolgruppens grupputvecklingsarbete Klassarbetet har i år skett i 8A, 9D och 9E. I samtliga klasser har arbetsmiljön förbättrats och även studieresultaten. Riktigt tydligt ser man det i en av niorna som hade riktigt svaga resultat och mycket dålig arbetsmiljö i årskurs 8, innan detta arbete. Nu är de en av våra bästa nior. 26
27 11. Identifierade utvecklingsområden Grundsärskolan Arbetslagsledarrollen förtydligas och stärks med bl a budgetansvar. Satsning på att utbilda personalen på Träningsskolan i Talking Maths. Delta i nätverk med pedagoger från Särskolor i andra kommuner i regionen. Vara ledare i nätverk med pedagoger som undervisar inkluderade Särskoleelever och läraren som undervisar i Särskolan. Ökad kunskap om dokumentation och utarbetande av rutiner för inkludering av Grundskoleelever i Grundsärskolan. Ökad kunskap om barn med diagnoser i autismspektrat. Pedagogiska verksamheten Fler elever skall nå gymnasiebehörighet (öka motivationen genom intressantare undervisning, öka ansvaret för sitt lärande genom ett mentorssamtal och samarbete med hemmen, mentorer som håller mer i de elever som ej når målen, mer specialpedagogisk handledning till de lärare som behöver det) Ökad likvärdighet Efter en analys av gjorda stödinsatser samt genomgång av bedömning och betygsättning ser vi att vi behöver öka likvärdigheten. Resursteamet får uppdraget att se över rutiner så att likvärdigheten vad gäller stöd, ökar. BFL-projektet, bedömningsdiskussioner i arbetslagen och rektors uppföljning på medarbetarsamtal och i handlingsplanen är aktiviteter som skall utveckla bedömningen. Matematikundervisningen skall utvecklas så att fler elever når målen (Matematiklyftet, anställa en speciallärare/specialpedagog till med fokus på matematik) Engelskaundervisningen skall utvecklas så att fler elever når målen (Mer specialpedagogisk handledning till engelskämneslaget, riktat stöd för att styra upp engelska som B-språk till att ge verklig nytta för eleven) Andra aktiviteter som stöder utvecklingen av undervisningen Rektor och utvecklingsledare måste ut i verksamheten i högre utsträckning och prata om under visningen, Varför gör lärarna som de gör och hur har de tänkt i utvecklandet av förmågorna? Vad kan man mer göra, finns goda exempel på skolan? Är frågor som är viktiga att prata om. Fortsättning på BFL-projektet Vi fortsätter med Co-coachingen men med mer riktade områden för lärarna att coacha kring ( lärarnas handlingsplaner). Pedagogisk handlingsplan för varje lärare, riktade utvecklingsområden för några, för de allra flesta får man själv skriva sina utvecklingsområden och hur man ämnar jobba för att utveckla dessa. Denna handlingsplan kommuniceras i början av terminen men ledningen, på medarbetarsamtalet följs den upp och utvärderas under verksamhetsåret. Ledningen skall vara med på ämneskonferenser någon gång per termin i alla ämnen. Ledningen har ämnesledningsgruppsmöten minst 3 ggr per termin i uppföljande syfte. I övrigt fortsätter vi på inslagen väg med resultatuppföljning, där ledningen har en viktig roll i att kontinuerligt följa upp verksamheten och kommunicera förväntningar med lärarna. Riktad fortbildning. Satsning på resurspedagog i skolgruppen. Anställa en till speciallärare. 27
28 BILAGA 1 Exempel på socialt ÅP - Klassarbete i 8A Syfte: Tillsammans med eleverna skapa en god lärande- och arbetsmiljö Genom att: Samtliga undervisande lärare involveras i detta arbete Ge eleverna och lärarna verktyg att förebygga och lösa uppkomna problem och konflikter Göra elever och föräldrar delaktiga i skolarbetet Arbetssätt: Lärare och elever arbetar med ett helikopterperspektiv, för att bli medvetna om hur och vad man gör, och konsekvenser av det. Steg 1: Eleverna definierar vad som utmärker en bra klass. Först enskilt sedan i smågrupper som läraren sätter ihop. Steg 2: I smågrupper via post-itlappar komma fram till klassens styrkor, samt vad som behöver förbättras. Steg 3: Arbete i smågrupper med att beskriva och förstå vad som behöver förändras, samt göra trivselregler. Här involveras samtliga undervisande lärare, där de är med i smågrupperna och de och eleverna får beskriva för varandra vad man önskar för utveckling. Steg 4 Nu har vi tillsammans skapat en lektionsstruktur, och till viss del anpassat reglerna efter klassens behov. I detta skede bjuder vi in föräldrarna till ett föräldramöte ihop med elever och lärare. Eleverna beskriver vad man kommit fram till som utvecklingsområden och sitter tillsammans med föräldrarna i smågrupper och pratar om vad föräldrarna kan göra för att stödja detta. Arbetet kör igång efter de nya förutsättningarna. Varje vecka får föräldrarna återkoppling hur det går, via Dexter. Uppföljning och utvärdering sker löpande under terminen. 28
29 Bilaga 2 - Kommunens kvalitetsenkät vårdnadshavare år8 Jag upplever att mitt barn känner sig trygg i skolan 95% Jag upplever att lärarna får mitt barn nyfiket och vill lära sig mer i skolan 50% Jag upplever att mitt barn för det stöd och den hjälp som behövs 80% Jag upplever att lärarna har höga förväntningar och vill att mitt barn lyckas 80% Jag är nöjd över det inflytande jag har över skolan och mitt barns utbildning 73% Jag vet vad mitt barn skall kunna för ett visst betyg 58% Jag får reda på hur det går för mitt barn i skolan 75% Antal svarande: 40st Kommentarer Eftersom det inte finns behöriga lärare i alla skolämnen, som både kan och får undervisa och sätta betyg, så anser jag att skolan har ett stort problem som dom måste ta tag i!! Jag skulle vilja att man istället för utvecklingssamtal kunde anordna något "öppet hus"-liknande, där vi föräldrar har möjlighet att träffa de ämneslärare vi har frågor till - alltså inte klf. Det skulle ge så otroligt mycket mer än vanliga utvecklingssamtal. IUP kunde vi föräldrar och barnet skriva ihop själva efter en sådan träff. Bättre hygien på toaletten Rök förbud större område utanför skolområdet bättre koll på stökiga elever bättre information om läxer på Dexter Vad vill läraren att eleven ska kunna vi ska få se proven och få veta vad som fattades/ Vad elev bör fått med för att få bättre betyg vad / hur ska eleven lägga vikt vid plugga på mera Klart är att vissa lärare är sämre än andra och tar det minde seriöst om elever klarar sig ifrån F eller inte En lärare som har SO ämnerna verkar ju knappt bry sig alls, riktigt dåligt! Om man vid utvecklingssamtalen upprättat en studieplan för att uppnå godkänt i kärnämnen så tycker jag personligen inte att man kan lägga hela ansvaret på eleven, särskilt inte då man går i grundskolan, Skolan borde rimligtvis ge det stöd eleven behöver och framförallt ska väl berörd lärare utkomma med det studiemateriel som bestämdes vid utvecklingssamtalet. Jag tycker att en skola som inte kan förmå elever att uppnå målen i kärnämnena borde "tänka till". Mitt barn hade inga som helst problem på låg- och mellanstadiet utan var duktig i skolan. Mycket tydligare mål för kurserna. Ta bort de tidskrävande omdömen som finns idag, mycket svåra att förstå, förenkla dem så eleven på ett enklare sätt ser hur de kan förbättra sig i ämnen. Lämna tillbaka rättade prov snabbare, inte efter 2 månader, för att kunna lära och förstå vad eleven missade. Rätta tydligare (inte bara en helhetsbedömning i form av en bokstav tex E, C) gäller framför allt SO-ämnen. Det nya betygssystemet känns inte bra. Skolan håller väldigt hög nivå. Små små misstag underkänner en elev, vilket kan göra det svårt m motivationen. Jag litar på att skolan säger till om det är några problem och ger mitt barn den hjälp som behövs för att nå bra resultat. Som förälder har man inte den inblicken. Tidigare upptäcka barns svårigheter och involvera föräldrarna på ett tidigt stadium om detta samt åtgärdsplan Hårdare regler för barnen i skolan om hyfs, uppträdande, ordning mm Skolan fungerar i stort sett bra, men med tanke på att många av de som kommer som invandrare saknar skolgång från hemlandet är det kanske något man kan diskutera för att få fram en modell som kan göra att de kommer in" på banan" Mindre klasser eller fler lärare. Nolltolerans med mobiltelefon. Lyssna på elever när de säger att vissa lärare har ingen respekt och vågar ej säga till de som inte är intresserade. Ha koll på den osynliga frysa ut tjej mobbingen. En tjej försöker göra allt för att min dotter inte ska få vara med. Hon fick hela klassen att ignorera henne. Hittar på saker för att hon ska bli ensam. Blickar, viskningar som ex. Kolla hur hon står kolla hur hon går, vad har hon på sig? Får ej hänga på när alla tjejer skulle köpa glass för hon tyckte inte det bara! Funderar på att flytta henne till annan klass. Hon fjäskar för lärare så ingen ska ana. Skulle gärna vilja ha återkoppling på hur mitt barn hänger med i skolarbetet mer än en gång per termin. Känns inte som att man har någon koll alls på hur det går, utöver det som mitt barn säger och det behöver ju inte nödvändigtvis överensstämma med verkligheten. 29
30 Bilaga 3 - Kollegial handledning co-coaching Ur artikel från Lärarnas Nyheter: Co Coaching är en metod för kollegial handledning som har utformats av John Steinberg, fil dr, före detta rektor, nu föreläsare och konsult. Co-coaching kallar han den och betonar gärna metodens flexibilitet och enkelhet, som han menar går att använda mer eller mindre formellt. - Jag tilltalas av enkla modeller, säger han. Det ska bli ett bra resultat, men det får inte vara svårt, besvärligt eller krångligt. Han beskriver metoden som ett jämbördigt utbyte av idéer och frågor. Grundformen är enkel. En rektor "paras ihop " med en annan rektor - eller parar ihop en lärare med en annan lärare - och så träffas man med jämna mellanrum, exempelvis en timme varannan vecka. Syftet är professionell utveckling. - Du tar en halvtimme och jag tar en halvtimme. Jag hjälper dig och du hjälper mig. Svårare än så behöver det inte vara, säger han. Men även John Steinberg betonar vikten av struktur. dela tid lika på tiden en person i centrum i taget håll tiden kom inte in på sidospår var inte rädd för att ställa krav fika inte - en diskussion över en kopp kaffe kan också vara bra, men här handlar det om arbete, fika efteråt - Modellen är elegant i sin enkelhet, säger han, men det är inte så enkelt att man kan säga: Para ihop er, kör igång och så blir allting bra. Det kräver en viss kompetens, fokusering och prioritering. Frågorna är A och O för att få diskussionen och reflektionen att sätta fart. Öppna, klargörande eller tuffa frågor kräver eftertanke, säger John Steinberg. En försiktig fråga om det inte är svårt att lära sig att ställa de rätta frågorna och att handleda på rätt sätt får ungefär samma svar. Att ställa frågor är i och för sig inte så svårt, men att ställa frågor som får den som äger problemet att reflektera djupare, det är lite av en konst, menar John Steinberg. Men man lär sig medan man håller på. Krångla inte till det, säger han också - för att i nästa andetag snabbt lägga till: men det är viktigt att hålla strikt på reglerna. - Anledningen till det är att ju mer formell man är och ju mer regler man håller, desto större blir effektiviteten, säger John Steinberg. Det är det som är skillnaden mellan en promenad med en kompis och en riktig coaching-situation. CO COACHING PÅ DOMARHAGSSKOLAN Syfte: Utvecklas i sin yrkesroll genom att spegla sig i andra, genom att få goda exempel från andra och få ett bollplank kring frågeställningar som dyker upp i vardagen. Mål läsåret 13-14: Samtal för co-coaching bokas in varannan vecka Minst två lektionsbesök vardera under terminen, med efterföljande reflektion kring det Inga anteckningar förs om man inte önskar det för egen del. Bestäm vem som börjar och som tar upp en frågeställning som känns angelägen för den personen att prata om och belysa. Personen berättar och lyssnaren ställer förståelsefördjupande frågor (öppna frågor hur menar du, hur tänker du, kan du utveckla m m) Undvik att komma med råd ofta finns svaret inom en! 30
31 31 GRUPPER: Jenny Sjöberg Kajsa Källberg Christina Back Carina Apell Björn Liden Pär Andersson Nicklas Hildensjö Ann- Christine Edberg Helene Hjorth Anna-Lisa Rickardsson Elisabeth Gustavsson Anna Bergström Kenneth Aura Karin Svenonius Kerstin Melin Petra Rothman Tina Bakken Edbäck Pernilla Stagård Gabrielle Blomkvist Gun Andersson Lars Kronstrand Mats Hedin Kajsa Orre- Engvall Åsa Myrli Torbjörn Andersson Ambjörn Hagström Annelie Tännström Anna Glad Teresa Bretones- Montero Petra Olsson Jessica Paulin Jonas Tackerudh Tharos Gröning Kalle Jansson Lena Österlund Åsa Lindfors Tina Lorens Fredrik Backlund Laila Henriksson Theres Jonsson IngaLill Nyman Arne Steinholz Thomas Andersson Birgitta Andersson Patrik Östlund
32 Bilaga 4 En bild av datainsamlingen/resultatuppföljning Datainsamling När Av vem Analys Betyg HT och VT Sammanställning görs av skoladministratör Betygsvarningar HT v 44 VT v15 Resultat nationella prov Frånvaro VT Varje dag sker kontroll av frånvaro. Två gånger per termin sker en sammanställning och genomgång av elever med omfattande frånvaro (>20%) Klasskonferenser alla ämneslärare fyller i blankett lägesrapport (bilaga 2) Klf sammanställer ihop med studieplaner (bilaga 3) Sammanställning görs av skoladministratör Daglig frånvaro kontrolleras av ämneslärare och vid olovlig frånvaro ringermentor hem. Skolsammanställnin g görs av skoladministratör. Lektionsbesök HT och VT Rektor, utvecklingsledare och personal ur RT Undervisningsutvärdering CO-COACHING Efter varje område eller minst 2ggr per termin Samtal varannan vecka, lektionsbesök minst 1 per Ämneslärare lämnar ut anonym utvärderingsblankett, finns en allmän men lärarna kan också göra en egen (bilaga 4), eleverna fyller i All personal inkl rektor och utvecklingsledare Alla ämneslärare gör en egen resultatanalys (se exempel på blankett och ifylld blankett av lärare VT 13)bilaga 1) Rektor gör en samlad analys Klassföreståndare och ämneslärare. Rektor från en sammanställning och gör ihop med RT en analys av stödbehov Analys görs av ämneslärare ihop med ämneslaget. Rektor får sammanställning av resultat och analys. Analys av omfattande frånvaro görs av RT. Rektor och utvecklingsledare analyserar vad man ser, kopplat till beskrivna mål och förbättringsområden. Detta återkopplas till varje lärare och följs upp på medarbetarsamtal och lönesamtal. Ämnesläraren gör analysen och återkopplar till eleverna. Beskriver för rektor på medarbetarsamtalet. Alla co-coaching-par avgör själva vad man vill analysera ur sin vardagspraktik. Delger erfarenheter till rektor vid 32
33 termin Medarbetarsamtal HT Rektor och utvecklingsledare Föräldraråd Klagomål Incidenter (kränkningsärenden, skadegörelse) Trygghet- och trivselenkät 2-3 möten per termin + att representanterna träffar föräldrar på ett föräldramöte per termin När det kommer in Föräldrarådsrepresentanter, vårdnadshavare och rektor Anonymt via hemsidan medarbetarsamtal. Utifrån skolans mål, prioriterade satsningar och genomgång av lönekriterier analyseras lärarens egen upplevelse av det egna arbetet kopplat till resultat och rektors syn utifrån de data rektor har att tillgå. En handlingsplan/ utvecklingsplan skrivs. Rektor för protokoll som ligger till grund för upplevelse av verksamheten. Analyseras och åtgärdas löpande av rektor När det händer Trygghetsgruppen Analyseras och åtgärdas löpande av rektor och utvecklingsledare V20 Alla elever Lärare + rektor och utvecklingsledare Anonyma brev 1 ggn per termin Alla elever Analyseras av trygghetsgruppen Medarbetarenkät HT varje år All personal Rektor och utvecklingsledare Intervju med elever som slutat hos oss HT när de börjat gymnasiet Utvalda elever (bilaga 5) Rektor 33
34 34
35 35
Skolområde Korsavad 2012/2013
Skolområde Korsavad 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete övergripande mål och riktlinjer i Lgr11 Normer och värden - Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bedömning och betyg
Läs merSystematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014
Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen
Läs merSida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde
1(8) 2(8) Elevhälsoplan 2018/2019 Elevhälsans uppdrag enligt Skollagen kap 2 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2015 KVALITÉTSARBETE Stavreskolans kvalitetsarbete fokuseras runt vårt systematiska årshjul där
Läs merKvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013
Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2012/2013 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Utveckling och lärande 3 2.3 Elevinflytande och demokrati 8 2.4 Enhetens egna
Läs merParkskolan åk 1-6, Läsåret
Arbetsplan åk 1-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Fortsatt utveckling av inkluderande arbetssätt
Läs mer2012/13 Verksamhetsplan, Johan-Olovskolan
2012/13 Verksamhetsplan, Johan-Olovskolan Olofsson Jerker Johan-Olovskolan 2013-01-01 Organisation... 2 Skolledning/administration... 2 Pedagogisk personal... 2 Personal... 2 Fortbildning... 2 Arbetmiljö...
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor
Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING
Läs merDackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 Ansvarig för planen Johan Wingren - Rektor Vår vision Dackeskolans
Läs merSylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola år 7-9 Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2018-2019 TRYGGHET OCH STUDIERO - De rutiner vi har som bygger på Skollagen samt trivselregler och hög vuxennärvaro fungerar väl, både enligt lärare,
Läs merHedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015
Hedängskolan Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Birgitta Wikström 140908 Reviderad 141024 Hedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015 MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2014 Kunskapsförvaltningens verksamheter
Läs merBehörighet gymnasieskolans yrkesprogram
1. Kunskaper Sett till alla elever på skolan minskar behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram något, ner till 85,7 % från 88,5 % föregående läsår. Skolan har under läsåret 2017/2018 haft större andel
Läs merÅsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret
ÅSENSKOLAN Jan Setterberg Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016-17 1 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.2 Måluppfyllelse... 3 1.2.1 Läsutveckling
Läs merArbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019
Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019 Prioriterade områden: 1.normer och värde (värdegrund), 2.specialpedagogiklyftet utveckla undervisningen i den ordinarie gruppen samt lärmiljön för att möta elevernas
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan F-3 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...
Läs merLekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Lekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga
Läs merStora Vallaskolan Arbetsplan 19/20
Stora Vallaskolan Arbetsplan 19/20 Prioriterade utvecklingsområden: - Värdegrund - Jämställdhet - Kunskapsresultat Hur blev det? Var är Hur gör Var ska Normer och värden Skolans arbete mot kränkande behandling
Läs merMål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden
Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.
Läs merVerksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014
BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att
Läs merElevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015
Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte
Läs merKvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14
Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merKungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013
Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande
Läs merLillboskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Lillboskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen fritidshem, förskoleklass och skola Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merKVALITETSSAMMANFATTNING VÄSTRA SKOLAN LÄSÅR
1. Kunskaper Västra skolan är en dynamisk skola som speglar samhället i stort med elever från alla samhällskikt och från många delar av världen. Skolan präglas av ett starkt engagemang hos personalen och
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Tranängskolan 7-9 2013-09-11 Annika Källman Jonny Axelsson 2 Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Körfältsskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017-18 Körfältsskolan Datum: 2017-08-17 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskolan 1-5, fritidshem Ansvariga
Läs merStadsskogsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Stadsskogsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskolan 7-9 2017 Tillsammans Lärande omtanke - ansvar Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merSkolområde Korsavad 2013/2014
Skolområde Korsavad 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete övergripande mål och riktlinjer i Lgr11 Normer och värden - Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bedömning och betyg
Läs merKvalitetsrapport 2017/2018. Karlbergsskolan
Kvalitetsrapport 2017/2018 Karlbergsskolan Köpings kommun Rapporten skriven av: Cecilia Binbach, Sanna Holmkvist, 2018-08-10 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Inledning Innehåll
Läs merArbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017
160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och
Läs merSmögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19
Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19 Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling Skolas plan
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019 Sammanfattning På Munktorpsskolan ska vi genom förebyggande och främjande insatser arbeta för att elever och personal inte ska kränkas
Läs merUtvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Grundsärskolan inriktning grundsärskola består av tre grupper, Basgrupp 1,
Läs merYou created this PDF from an application that is not licensed to print to novapdf printer (
Varje år upprättar skolan en likabehandlingsplan. Denna plan gäller för läsåret 2013/2014. Den nya likabehandlingsplanen ska förankras; i gruppen, på en arbetsplatsträff på klassråd och elevråd under september
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET 2016-2017 TRYGGHET OCH STUDIERO -Vi kommer att fortsätta ha en hög vuxennärvaro på raster, vid bussar och vid olika aktiviteter så att eleverna känner
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt
Läs merVerksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016
Vimarskolan Åk 7-9 Tillsammans når vi toppen! Förbättringsområden inom förskola och grundskola enligt Nämndsplanen för styrning av barn- och utbildningsförvaltningen 2014 Nämndsplanen för styrningen av
Läs merLjungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merKVALITETSSAMMANFATTNING NORREVÅNGSSKOLAN 7-9 LÄSÅR
1. Kunskaper Styrkan för Norrevångsskolan är att vi är en skola där eleverna känner sig trygga och trivs. Enligt medarbetarenkät som görs varje år trivs även personalen på skolan. På skolan finns det ca
Läs merRESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:
Läs merStora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...
Läs merLyrfågelskolans förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Lyrfågelskolans förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2016/2017 Datum för upprättande: 2016-11-14 Planen gäller för läsåret:2016/2017 Ansvarig: Claes Hellborg
Läs merGranbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Granbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Granbergsskolan 7-9 Läsår 2014/15 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merCelsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Läs merHedängskolan arbetsplan 2015-2016
Hedängskolan Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) Birgitta Wikström 2015-08-28 Hedängskolan arbetsplan 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2015 Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger
Läs merArbetsplan Norrsätraskolan /18
Arbetsplan Norrsätraskolan 7-9 2017/18 Stärkt ledarskap i pedagogisk verksamhet Vad vi anser är kännetecken på starkt pedagogiskt ledarskap: Strukturerad undervisning, (Likvärdighet, pedagogiska planeringar,
Läs merKvalitetsrapport 2014-2015
Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys
Läs merKvalitetsrapport. Stadsskogsskolan
Kvalitetsrapport Stadsskogsskolan Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 6 3.
Läs merKvalitetsrapport Hagabackens skola
2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Hagabackens skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/
Läs merKvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013
Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag,
Läs merKvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret
Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret 2010 2011 1 Inledning Obligatoriska särskolan med grundsärskolan och träningsskolan har under året funnits för eleverna i år 1-6 på Grevhagsskolan
Läs merKrungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som
Läs merHandlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015
Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär
Läs merKvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret
0 Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Junibackens skola förskoleklass grundskola åk 1-6 fritidshem Ansvarig rektor Åsa Strömberg 1 Innehåll
Läs mer2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS
2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All
Läs merVERKSAMHETSPLAN Brobyskolan
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Brobyskolan FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Läs merTingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merARBETSPLAN 2018/19 SKEDERIDS SKOLA
2017-08-16 rev.180831 ARBETSPLAN 2018/19 SKEDERIDS SKOLA P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 barn.skolnamnden@norrtalje.se
Läs merKvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13
Datum 13 september 2013 1 (7) Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla
Läs merLikabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Rektor, all personal, elever samt vårdnadshavare
Läs merArbetsplan Bruksskolan åk /2019
Arbetsplan Bruksskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav
Läs merArbråskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Arbråskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen F-9 Läsår 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-9 a för planen Rektor
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete
Systematiskt Kvalitetsarbete 2017-2018 Tomtbergaskolans rektorsområde Eleverna känner sig nöjda med vår skola och är trygga här oavsett ålder. Tryggheten bland fritidsbarnen är ännu högre, vi har stora
Läs merKvalitetsrapport 2014-2015
Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR HAGGE SKOLA LÄSÅRET
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR HAGGE SKOLA LÄSÅRET 13-1 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Vi har arbetat med att upprätta ett elevkontrakt under läsåret. Detta är
Läs mer"Lust att lära, rätt att lyckas" Brukarråd 1/
"Lust att lära, rätt att lyckas" Brukarråd 1/10 2012 År 4-5 nuläge 4 klasser, 4 Klf Fritidsklubb, fritidsledare Resurspedagog 50% Elevassistans Information Kommunens webbacess-mejl har strulat flera gånger
Läs merKvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015
2015-03- 10 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015 Skiljeboskolan Ansvarig Lars Nordin 1 Kvalitetsrapport grundskola och särskola Kvalitetsrapporten ska skickas till verksamhetschef,
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Läroverket Upprättad Juni 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs meruppdaterat augusti-18 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19
Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19 1 Bovallstrands skola och fritidshems årliga plan mot kränkande behandling Bovallstrands skolas
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2011/12
2012/10/16 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Åkerö skola Flexgrupp 1 och 2 Särskola och Asbergerklass 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan 2. Beskrivning av årets verksamhet 3. Underlag
Läs merLokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015
Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra
Läs merArbetsplan Vågen. Kompetensutveckling till pedagoger med integrerade elever i grundskolan,
Arbetsplan Vågen Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Kompetensutveckling till pedagoger med
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Läs merResursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden
Läs merVERKSAMHETSPLAN Kungsskolan
VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan Läsåret 2017-2018 Kungsskolan är skolan mitt i byn. Skolan där positiva förväntningar på eleverna och stort engagemang av personalen ger eleverna en stabil grund och stå på
Läs merAroseniusskolans Likabehandlingsplan
Aroseniusskolans Likabehandlingsplan läsåret 2015 2016 en åtgärdsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Sida Innehåll Syftet med planen...
Läs merTingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-3 och fritidshem Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merAroseniusskolans Likabehandlingsplan
Aroseniusskolans Likabehandlingsplan läsåret 2016 2017 en åtgärdsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Innehåll Syftet med planen... 1 Vision
Läs merKungsgårdens skola arbetsplan
Kungsgårdens skola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Birgitta Wikström 2015-11-05 Kungsgårdens skola arbetsplan 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2015 Kunskapsförvaltningens verksamheter
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lextorpsskolan F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lextorpsskolan F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...
Läs merPLAN FÖR LIKABEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLAN OCH FRITIDSHEM VÄLKOMMEN
PLAN FÖR LIKABEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLAN OCH FRITIDSHEM 2017 VÄLKOMMEN Vi berömmer Va dig själv Vi hjälper Vi lyssnar på Vi pratar
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...
Läs merAstrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN
AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.
Läs merHÖGHAMMARGYMNASIETS OCH UTANHEDS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
HÖGHAMMARGYMNASIETS OCH UTANHEDS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolorna Höghammargymnasiet och Utanhed, rektorsområde 1 och 2 Läsår:
Läs mer4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))
4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor 2013-2013 (Nordlyckeskolan (7-9)) Områden Verksamhetens mål/ utvecklingsfrågor Senaste kommentaren GODA UPPVÄXTVILLKOR NORMER OCH VÄRDEN - Samtliga verksamheter
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera,
Läs merAlla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet och har haft synpunkter på det som står i kvalitetsredovisningen.
Enhetens namn: EKTORPSRINGEN 2013 Rektor: Anders Eriksson Alla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet och har haft synpunkter på det som står i kvalitetsredovisningen. Qualis skriftliga redovisning
Läs merArbetsplan för Ödenäs skola F-6
151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merBorbackas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Borbackas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: F-6 samt fritidshem Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-6 samt
Läs merKvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013
Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN 2015
Hammarskolan LIKABEHANDLINGSPLAN 2015 För att främja elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering eller annan kränkande behandling vid Hammarskolan 1 Innehållsförteckning Bakgrund.3 Förebyggande
Läs mer