Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet 2014

Transkript

1 , Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet 2014

2 Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet 2014 Reg.nr Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2015 Carolina Johansson Universitetskanslersämbetet, Box 7703, Stockholm Tfn: Fax: E-post: registrator(at)uka.se, Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet (45)

3 Innehåll Universitetskanslerns förord... 4 Universitetskanslersämbetets organisation... 5 Resultatredovisning... 6 Sammanställning av väsentliga prestationer... 6 Ämbetets intäkter och kostnader per verksamhet... 7 Kvalitetssäkring... 8 Prövning av tillstånd att utfärda examina Granskning av effektivitet och uppföljning Tillsyn Chefsutveckling Övriga uppgifter enligt instruktionen Kompetensförsörjning Sammanställning av väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Tilläggsupplysningar Noter Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet (45)

4 Universitetskanslerns förord Universitetskanslersämbetet har under 2014 kännetecknats av en bred och omfattande verksamhet med ett stort antal beslut. Det var myndighetens andra verksamhetsår och i juni efterträdde jag Lars Haikola som universitetskansler och myndighetschef. Året var det sista i kvalitetssäkringscykeln där utbildningar på grund- och avancerad nivå utvärderats. Det särskilda uppdrag jag hade från regeringen att föreslå ramverket till ett nytt kvalitetssäkringssystem lämnades till utbildningsdepartementet den 1 december. Under det arbetet träffade jag företrädare för alla universitet och högskolor. Denna dialog var mycket givande och är förhoppningsvis starten för fortsatt dialog och ökat förtroende mellan UKÄ och lärosätena. Det är vår ambition att öka samverkan med högskolesektorn på flera plan. En intressant dialog fördes vid ett välbesökt frukostmöte i samband med lanseringen av den årliga Universitet och högskolor Årsrapport Våra analyser av den högre utbildningen har rönt stor uppmärksamhet och det är vår förhoppning att dessa, liksom vårt övriga arbete, ska bidra till ökad kunskap i sektorn. UKÄ utvecklar sin roll som central aktör i högskolesektorn vad beträffar kunskap och fakta, analyser, beslutsunderlag samt rättssäkerhet. Vårt arbete möter stort externt intresse, det märks inte minst genom att medias rapportering av UKÄ:s verksamhet har trefaldigats jämfört med föregående år. Ämbetets uppdrag är viktigt och bidrar med sina olika verksamheter till att stärka svensk högre utbildning. Som en del av arbetet med att bidra till en ökad rättssäkerhet har vi under året genomfört ett antal tillsynsbesök med syfte att se till att universitet och högskolor följer de lagar och förordningar som gäller för verksamheten. Den konferens som anordnades på området hade många deltagare och en viktig dialog kunde genomföras. Under året har också arbetet med att utveckla myndigheten, och dess olika verksamheter påbörjats. För administration och IT har flera utvecklingsbehov identifierats och bland annat har en IT-strategi tagits fram. Avdelningen har fått ny chef under året och nya riktlinjer för den administrativa verksamheten planeras. Universitetskanslersämbetets ekonomiska utfall är sju miljoner kronor lägre än det disponibla anslaget. Vi budgeterade för lägre driftskostnader för utvärderingssystemet och avsatte mer resurser till andra delar av verksamheten. Lägre kostnader för utvärderingar och uppskjutna rekryteringar ledde till mindre utgifter för ämbetet. Försök att under året öka takt och omfattning på befintliga projekt inte kunde genomföras fullt ut. För att UKÄ i så stor utsträckning som möjligt ska kunna bidra till att stärka sektorn i framtiden har ett genomgripande strategiarbete påbörjats. Även ett utvecklingsarbete med sikte på förbättrat och effektivare arbete inom myndigheten inleddes under Vi ser nu fram ett spännande år med fortsättning på det utvecklingsarbete som påbörjats, nya uppgifter och utmaningar. Harriet Wallberg Universitetskansler Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet (45)

5 Universitetskanslersämbetets organisation Universitetskanslern är chef för Universitetskanslersämbetet. Myndigheten har cirka 90 anställda, organiserade på fem avdelningar samt verksledning: Universitetskanslern med verksledning Kommunikationssekretariat Avdelning för administration och IT Analysavdelning Juridisk avdelning Utvärderingsavdelning. Universitetskanslersämbetet är en enrådighetsmyndighet med ett insynsråd. Universitetskanslern är ordförande i insynsrådet. Den 1 juni slutade ämbetets tidigare kansler och myndighetschef, Lars Haikola, och ersattes av Harriet Wallberg. Några mindre förändringar har gjorts i organisationen: Sammansättningen av verksledningen har förändrats, bland annat genom att planeringsfunktionen har flyttat till avdelningen för administration och IT. Två avdelningschefer har slutat och en ny har rekryterats. Två biträdande chefstjänster har skapats. Statens servicecenter har anlitats för att sköta ämbetets löneadministration. Ämbetet har under året också påbörjat en utredning om ytterligare delar av ekonomiadministrationen ska överföras till Statens servicecenter. Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet (45)

6 Resultatredovisning Sammanställning av väsentliga prestationer Kostnad per väsentlig prestation (tkr) Universitetskanslersämbetets prestationer (tkr) Kostnader 2014 Kostnader 2013 Kvalitetsutvärderingar Examenstillståndsprövningar Uppföljning av kvalitetsutvärderingar Tillsynsärenden Tillsynsbesök Tillsynsprojekt Nämndstöd Effektivitetsgranskning Uppföljning och analys Officiell statistik för högskoleväsendet Omvärldsanalys Chefsutveckling Summa kostnader för verksamhetens prestationer Avvecklingskostnader för Högskoleverkets verksamhet Summa kostnader totalt för ämbetet Universitetskanslersämbetet redovisar i resultatredovisningen verksamheten indelad i prestationer enligt ovan. Prestationerna utgår från uppdraget i ämbetets instruktion. Kostnaderna är beräknade utifrån direkta kostnader samt fördelade ämbetsgemensamma kostnader. Fördelningen av de ämbetsgemensamma kostnaderna har skett utifrån ämbetets tidredovisning för nedlagd tid per prestation. År 2013 var Universitetskanslersämbetets första verksamhetsår vilket medför att det endast finns jämförelsetal för ett år i resultatredovisningen. Resultatredovisningen är disponerad efter uppdragen enligt instruktionen. Alla regeringsuppdrag är markerade med fotnot (både från regleringsbrev och särskilda regeringsuppdrag), även de som delvis är specificeringar av instruktionens uppdrag. Kostnadsfördelningen på väsentliga prestationer påverkas av att ämbetet under 2014 avslutat en intensiv utvärderingscykel. Under 2014 är det därför mindre andel direkta kostnader på prestationen Kvalitetsutvärderingar jämfört med Detta har gett utrymme för uppgifter av mer verksamhetsområdesövergripande och ämbetsgemensam karaktär. Vid fördelning av gemensamma kostnader får därför övriga prestationer bära en större andel av dessa, jämfört med Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet (45)

7 Ämbetets intäkter och kostnader per verksamhet Kostnader (tkr) Verksamhet År 2014 År 2013 Kvalitetssäkring Tillsyn och nämndstöd Granskning av effektivitet och uppföljning Chefsutveckling SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER Intäkter (tkr) Verksamhet År 2014 År 2013 Kvalitetssäkring Intäkter av anslag Övriga intäkter Kvalitetssäkring totalt Tillsyn och nämndstöd Intäkter av anslag Övriga intäkter Tillsyn och nämndstöd totalt Granskning av effektivitet och uppföljning Intäkter av anslag Övriga intäkter Granskning av effektivitet och uppföljning totalt Chefsutveckling Intäkter av anslag Övriga intäkter Chefsutveckling totalt SUMMA VERKSAMHETENS INTÄKTER Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet (45)

8 Kvalitetssäkring uppgift enligt 2 instruktionen I uppdraget Kvalitetssäkring ingår utbildningsutvärdering och prövning av tillstånd att utfärda examina. Kvalitetsutvärderingsuppdraget omfattar utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Dessutom ingår granskning av enstaka kurser som faller utanför ramen för kvalitetsutvärderingssystemet. I utvärderingssystemet ingår även uppföljning av de utbildningar som fått bristande kvalitet i utvärderingen. Universitetskanslersämbetets kvalitetssäkringsverksamhet bidrar till att de svenska högskoleutbildningarna håller hög kvalitet såsom det uttrycks i lag och förordning. Verksamheten bidrar också till utvecklingen av högskolans utbildningar genom att göra objektiva och sakliga analyser, utvärderingar, examenstillståndsprövningar och granskningar. Vidare informerar ämbetet om aktiviteter och resultat till studenter, lärosäten, arbetsmarknadens parter, regeringen samt allmänheten och media. Utöver att bidra till att utveckla den högre utbildningen avser verksamheten att skapa grund för allmänhetens förtroende för svensk högre utbildning. Kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå Antal beslutade kvalitetsutvärderingar och uppföljningar År 2014 År 2013 Kvalitetsutvärderingar Uppföljningar Granskningar av enstaka kurser Uppföljningar av enstaka kurser 4 21 Kvalitetsutvärdering av forskarutbildning 0 0 Totalt antal Kostnad för prestationen, tkr Källa: Kvalitetsutvärderingar Utvitsy (ärendehanteringssystem för utvärderingar) samt arkivet. Uppföljningar Resultatsök (presentation av resultat på ämbetets hemsida) samt arkivet. Enstaka kurser Arkivet. Resultat av kvalitetsutvärderingar (antal och procent) År 2014 Procent Bristande kvalitet % Hög kvalitet % Mycket hög kvalitet 61 9 % Kvalitetsutvärderingar totalt % Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet (45)

9 En utvärderingscykel avslutas Under verksamhetsåret har Universitetskanslersämbetet avslutat det regeringsuppdrag som Högskoleverket en gång påbörjade, dvs. att under en fyraårscykel, , utvärdera utbildning som leder till examen på grundnivå och avancerad nivå. Det har inneburit ett mycket intensivt arbete för att hinna genomföra utvärderingscykeln inom avsedd tid. I oktober beslutades de sista utvärderingarna och enbart uppföljningar (334 st.) återstår nu i utvärderingscykeln. Avslutningen av utvärderingarna är anledningen till den minskade volymen och kostnaden 2014 jämfört med Under året har fem konferenser arrangerats inom ramen för utvärderingscykeln. Syftet med konferenserna har varit att fånga upp angelägna frågor som uppkommit inom utvärderingarna, skapa dialog mellan lärosäten och bedömargrupp samt inte minst erfarenhetsutbyte mellan de utvärderade utbildningarna. Universitetskanslersämbetets intryck är att konferenserna har varit uppskattade och att flera lärosäten efterfrågat dem som ett regelmässigt inslag i ett kommande utvärderingssystem. Från Universitetskanslersämbetets sida har konferenserna varit ett viktigt led i myndighetens samverkan med dem som närmast berörs av verksamheten, dvs. universiteten och högskolorna. Metod och resultat från utvärderingscykeln Utvärderingarna har omfattat utbildningar inom ett eller flera huvudområden. En bedömargrupp bestående av ämnesexperter, studenter och arbetslivsföreträdare har granskat de aktuella utbildningarna. Utvärderingarna har fokuserat på utbildningens resultat, dvs. hur väl den aktuella utbildningen uppfyller kraven i högskolelagen och i examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till lagen. Underlag för bedömning har varit studenternas självständiga arbeten, lärosätenas självvärderingar och intervjuer med representanter för utbildningarna samt intervjuer med studenter. Utvärderingarna har resulterat i ett samlat omdöme på en tregradig skala: mycket hög kvalitet, hög kvalitet eller bristande kvalitet. För de utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet görs en uppföljning efter ett år. Därefter har Universitetskanslersämbetet kunnat fatta beslut om att återkalla ett lärosätes examenstillstånd för den aktuella utbildningen. Inga examenstillstånd har återkallats under perioden. Samtliga utbildningar har alltså efter uppföljning visat sig hålla hög kvalitet, alternativt att lärosätet valt att lägga ner utbildningen i fråga. Under fyraårscykeln har totalt utbildningar granskats av sammanlagt cirka bedömare. Tabellen och diagrammet nedan visar det sammanlagda utfallet av genomförda utvärderingar Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet (45)

10 Resultat av kvalitetsutvärderingar för utvärderingscykeln *, utvärderingar inklusive status för uppföljningar, per 31 december 2014 (antal och procent) Antal Procent Hög kvalitet ( ) % Mycket hög kvalitet ( ) % Bristande kvalitet ( ) % varav uppföljda som uppfyller kvalitetskraven ( ) (169) varav nedlagda ( ) (45) varav återkallade examenstillstånd ( ) (0) varav uppföljning genomförs (334) Utvärderingar totalt % *I Högskoleverkets årsredovisning för 2012 rapporterades totalt 619 utvärderade utbildningar jämfört med 615 utvärderade utbildningar i denna årsrapport. Differensen beror på de fyra utbildningar som ingick från Högskolan Gotland och som alla lades ner i samband med att högskolan slogs samman med Uppsala universitet. Det är korrekt att 619 utvärderingar genomfördes 2012 men i summeringen av hela utvärderingscykeln väljer ämbetet att lyfta ur de fyra utvärderingarna. Resultat av kvalitetsutvärderingar för utvärderingscykeln , inklusive status för uppföljningar, per 31 december 2014 Nedslag i enskilda utvärderingar visar att utfallet har varierat mellan de olika granskningarna. Exempelvis föll civilingenjörsutbildningarna väl ut med cirka 90 procent av utbildningar som höll hög eller mycket hög kvalitet. Likaså de konstnärliga utbildningarna där drygt 80 procent av utbildningarna fick omdömet hög eller mycket hög kvalitet. Mer problematiskt visade det sig vara inom specialistsjuksköterskeutbildningarna. Hela 59 procent av de totalt 134 utvärderade utbildningarna fick omdömet bristande kvalitet, där delar av problemen rör den verksamhetsförlagda utbildningen. En kort tid Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet (45)

11 efter det att Universitetskanslersämbetet fattat beslut om utvärderingen anordnade myndigheten en konferens för utbildningssektorn samt kommuner och landsting med avsikten att tidigt bidra till ökad dialog mellan berörda parter. Erfarenheter från den avslutade utvärderingscykeln Utvärderingssystemet har väckt många diskussioner, såväl nationellt som internationellt. Kritiken har bitvis varit hård och till stor del fokuserat på den roll som studenternas självständiga arbeten har spelat i bedömningen av respektive utbildning. Att lärosätenas självvärderingar har varit ett avgörande underlag i många utvärderingar, främst yrkesexamina, är ett budskap som Universitetskanslersämbetet har haft svårt att nå ut med. I ett kommande utvärderingssystem ser myndigheten behov av ökad tydlighet gentemot såväl bedömargrupper som lärosäten om de olika underlagens samspel och viktning i en bedömningsprocess. Andra svårigheter som Universitetskanslersämbetet haft att hantera är hur arbetslivsperspektiv respektive studentperspektiv bäst tas tillvara i en utvärdering. Alumnenkäter genomfördes under den första hälften av utvärderingscykeln men deras användbarhet var alltför begränsad för att det skulle vara försvarbart att fortsätta lägga resurser på dem. Vad gäller studentperspektivet så har det för flera utvärderade utbildningar inte funnits studenter att intervjua samt att studentens roll i bedömargruppen inte har varit tillräckligt tydlig. För båda dessa aspekter finns alltså en förbättringspotential i ett kommande utvärderingssystem. Ytterligare en aspekt är att utvärderingssystemet inte varit heltäckande, dvs. en mängd utbildningar vid universitet och högskolor har inte utvärderats. Av metodologiska skäl kunde utbildningar med färre än fem självständiga arbeten inte granskas enligt denna utvärderingsmodell, vilket bör tas hänsyn till i utformningen av ett nytt kvalitetssäkringssystem. Det är ämbetets bedömning att utvärderingssystemet trots utmaningarna varit kvalitetsdrivande. Utifrån intervjuer och interna kartläggningar kan Universitetskanslersämbetet notera att lärosätena lyfter fram ett flertal kvalitetsförbättrande åtgärder som en direkt följd av utvärderingssystemets utformning. Det tydligaste exemplet är den ökade kunskapen om de nationella examensmålen och den lärosätesinterna diskussionen kring målen och deras anknytning till lokal kurs och programmål. Lärosätenas åtgärdsredovisningar i samband med omdömet bristande kvalitet visar också på en rad kvalitetsförbättrande åtgärder i syfte att säkra eller förbättra studenternas måluppfyllelse. En djupare analys av utvärderingssystemets kvalitetsdrivande effekter har påbörjats och kommer att slutföras under Det är en i raden av kommande analyser av den nyligen avslutade utvärderingscykeln, både i syfte att sprida resultat och för att sammanställa kunskap och erfarenheter som underlag för metodutveckling av kommande utvärderingssystem. Ett nytt kvalitetsutvärderingssystem utvecklas Förberedelserna för en ny utvärderingscykel påbörjades 2013 och fortsatte under 2014 med sikte på en reviderad utvärderingsmodell inom ramen för ett nytt kvalitetssäkringssystem. En intern metodutvecklingsgrupp ledde arbetet som involverade majoriteten av utvärderingsavdelningens personal. Interna kartläggningar har genomförts samt intervjuer med lärosätesrepresentanter, enkäter och internationella studiebesök. Därutöver har Universitetskanslersämbetet arrangerat konferenser, möten och seminarier med representanter för lärosäten, arbetsliv och studenter i syfte att samla in synpunkter och utvecklingsidéer till metodarbetet. Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet (45)

12 Den 8 april 2014 tillsatte regeringen en särskild utredare, professor Harriet Wallberg, med uppdrag att se över de grundläggande principerna för kvalitetssäkring av högre utbildning och att utreda hur utvärderingssystemet ska organiseras. En viktig utgångspunkt i uppdraget var att systemet ska vara sammanhållet och innefatta både lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete och de granskningar som Universitetskanslersämbetet gör. 1 Som ett resultat av det metodutvecklingsarbete Universitetskanslersämbetet bedrivit, kunde myndigheten i juni 2014 överlämna ett omfattande skriftligt arbetsmaterial till utredaren. Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå Ämbetet har efter samråd med departementet beslutat att fram till nu avvakta med utvärderingarna av forskarnivån. Anledningen är den snäva utvärderingscykeln om fyra år för grundnivå och avancerad nivå som inneburit en mycket hög arbetsbelastning. Under 2014, i takt med att innevarande fyraårscykel lidit mot sitt slut, har utvecklingsarbetet intensifierats för att ta fram en modell för forskarutbildningarna. Arbetet har utmynnat i ett förslag till ny modell för utvärdering av utbildning på forskarnivå vilken kommer att utgöra en del av det kommande nationella kvalitetssäkringssystemet för högre utbildning. Förslaget (dnr ) har skickats ut på remiss till lärosätena och andra intressentgrupper som anmodas komma in med synpunkter senast 27 februari Utvärderingarna planeras att starta under våren 2015 med en pilotomgång, där ett mindre antal utbildningar utvärderas som ett led i metodutvecklingen. Under hösten 2016 kommer utvärderingen av all utbildning på forskarnivå inom alla ämnesområden att starta. Uppföljningar Resultat av uppföljningarna, antal År 2014 Uppfyller kvalitetskraven 58 Uppfyller inte kvalitetskraven, dvs. indraget examenstillstånd 0 Avskrivna uppföljningar p.g.a. nedlagd utbildning 31 Uppföljningar, totalt 89 I modellen för kvalitetssäkringssystemet ingår att följa upp de utbildningar, på både grundnivå och avancerad nivå, som fått omdömet bristande kvalitet i utvärderingen. Uppföljningen sker ett år efter utvärderingen. Under det året får lärosätet göra en analys av bristerna i utbildningen och redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa dem. En bedömargrupp granskar redovisningen och gör en samlad bedömning som lämnas till ämbetet i form av ett yttrande med en rekommendation om examenstillståndet bör återkallas eller inte. Med stöd i bedömargruppens yttrande fattar ämbetet beslut om examenstillståndet ska återkallas eller inte. Under 2013 resulterade 187 utvärderingar i omdömet bristande kvalitet och av dessa har 65 följts upp och beslutats under Dessutom följdes 24 utbildningar upp som fick omdömet bristande kvalitet Av alla dessa uppföljningar lades 31 1 Pressmeddelande 8 april, Utbildningsdepartementet. Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet (45)

13 utbildningar ned av lärosätena själva varför besluten i dessa fall handlar om att avskriva ärendena. För 58 uppföljningar hade samtliga vidtagit åtgärder som förbättrat kvaliteten i sådan omfattning att utbildningen uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning. För de resterande 122 utbildningar som fick omdömet bristande kvalitet under 2013 kommer beslut att tas i början av Antalet utbildningar som fick omdömet bristande kvalitet 2014 var 212. Detta betyder att antalet uppföljningar som återstår är 334 st. Utbildningar som inte leder till examen och som inte omfattas av kvalitetsutvärderingssystemet Resultat av granskningar av enstaka kurser samt avslutade uppföljningar från tidigare granskningar (antal) År 2014 Utbildningar som uppfyller kvalitetskraven 23 Utbildningar som inte uppfyller kvalitetskraven, dvs. ifrågasatta utbildningar 5 Uppföljningar av ifrågasatta enstaka kurser 3 Avskrivna uppföljningar p.g.a. nedlagd utbildning 1 Granskning och uppföljning av enstaka kurser, totalt 32 Universitetskanslersämbetet har i uppdrag av regeringen att granska kvaliteten på ett urval av högskolans kurser för att bedöma om de lever upp till högskolelagens krav. 2 Kurser av det här slaget ingår generellt inte i ett utbildningsprogram och de fångas därför inte upp i Universitetskanslersämbetets ordinarie kvalitetsutvärderingar. Även i denna typ av granskning anlitas en extern bedömargrupp som lämnar ett yttrande som grund för ämbetets beslut. I 2014 års granskning låg fokus på kurser inom miljövetenskap, företagsekonomi, entreprenörskap och innovation samt projektledning. Det var 28 kurser vid 23 lärosäten som valdes ut. Urvalet riktades framför allt till ämnen som inte ingått, eller som ingått i begränsad utsträckning, i tidigare års granskningar (miljövetenskap, företagsekonomi, entreprenörskap och innovation samt projektledning). Fem av kurserna bedömdes inte uppfylla högskolelagens krav. Svagheterna handlar till största delen om att kurserna inte i tillräcklig utsträckning vilar på vetenskaplig grund. Lärarkompetensen brister i vissa fall, anknytningen till relevant forskningsmiljö är för svag och kurslitteraturen är ofta på en alltför elementär nivå. Ämbetet har även följt upp fyra kurser som blev ifrågasatta vid förra årets granskning. En av kurserna har lagts ner av lärosätet innan uppföljningen. De övriga tre kurserna har vidtagit åtgärder och uppfyller nu lagens krav. Internationellt engagemang för kvalitetssäkring I linje med ämbetets policydokument Ämbetsguiden har ökat deltagande i internationella sammanhang ägt rum under året. Syftet är att följa den internationella utvecklingen, att sprida kunskap om det svenska kvalitetssäkringssystemet och uppnå erfarenhetsutbyte. Detta har skett i olika former. Dels genom deltagande i internationella konferenser, seminarier eller workshops där ämbetet i flera fall gjort presentationer med exempel från det svenska kvalitetssäkringssystemet. Dels har ett fördjupat engagemang ägt rum i några av de internationella arbetsgrupperna för utveckling av kvalitetssäkring i högre 2 Uppdrag enligt regleringsbrev Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet (45)

14 utbildning. Fokus i de internationella engagemangen har varit på samarbeten inom Nordic Network of Quality Assurance (NOQA), The European Association for Quality Assurance in Higher Education (ENQA), The European Consortium for Accreditation (ECA) samt International Network for Quality Assurance Agencies in Higher Education (INQAAHE). Ämbetet blev även medlemmar i ECA under 2014 och har deltagit specifikt i samarbeten kring lärandemål och erfarenhetsutbyte. En ämbetsrepresentant har medverkat i en ENQA-granskning av den slovenska kvalitetssäkringsorganisationen SQAA. Årets internationella samverkan har inneburit värdefulla erfarenheter och ämbetet kommer att ta fram en struktur för det fortsatta internationella deltagandet med fokus på de strategiskt viktigaste frågorna för kvalitetssäkring. Prövning av tillstånd att utfärda examina År 2014 År 2013 Prövningar, antal Kostnad för prestationen, tkr Källa: Resultatsök (presentation av resultat på ämbetets hemsida) och arkivet. Universitet och högskolor ansöker till Universitetskanslersämbetet om examenstillstånd för utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå som de vill starta. Universitetskanslersämbetet utser en bedömargrupp som granskar högskolornas förutsättningar att ge den utbildning som leder till den examen som ansökan gäller. Bedömargruppen granskar utbildningens kvalitet utifrån de skriftliga dokument högskolan har skickat in. Därutöver hålls ett möte mellan bedömargruppen och högskolan. Bedömargruppen lämnar sedan ett yttrande och förslag till beslut. För statliga högskolor beslutar Universitetskanslersämbetet utifrån bedömargruppens yttrande om högskolan ska beviljas det sökta examenstillståndet. För enskilda utbildningsanordnare överlämnas bedömargruppens yttrande och ämbetets förslag till regeringen, som beslutar om ansökan ska beviljas. Under 2014 har ämbetet prövat 32 ansökningar om tillstånd att utfärda examina. Yrkesexamina dominerar med 24 ansökningar. Av dessa rör 21 ansökningar lärarexamina varav knappt 60 procent beviljades eller rekommenderades det sökta tillståndet. Av de åtta resterande prövningarna utgör tre ärenden där Universitetskanslersämbetet av Utbildningsdepartementet har anmodats inkomma med ett yttrande över skrivelsen från enskilda utbildningsanordnare som prövats tidigare och då rekommenderats avslag. I samtliga fall vidhåller ämbetet rekommendationen till departementet om avslag på ansökan. Ett fjärde ärende rör också en enskild utbildningsanordnare. Här har departementet bett ämbetet yttra sig om utbildningen uppfyller de kvalitetskrav som gäller för utbildningar vid universitet och högskolor. Detta för att bli godkänd för studiestöd enligt 2 studiestödsförordningen (2000:655). Prestationens ökade kostnad förklaras dels av att den minskade arbetsbelastningen från utvärderingarna har gett mer utrymme för arbetet med examenstillståndsprövningarna, dels av att kostnadsfördelningen för prestationerna som beskrivs på s.7 är särskilt tydliga för examenstillståndsprövningar. Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet (45)

15 Avgjorda prövningar per examen och utfall 2014 (antal) Examen Antal Varav beviljanden avslag Masterexamen Generell examen på forskarnivå Övriga generella examina Ämneslärarexamen Grundlärarexamen Receptarieexamen 1-1 Psykoterapeutexamen 1-1 Psykologexamen Konstnärlig kandidat Övrig examen 1-1 Totalt Övrigt kvalitetssäkring Ämbetet har till regeringen redovisat Underlag för den kvalitetsbaserade resurstilldelningen (reg.nr ). 3 Underlaget omfattade de kvalitetsutvärderingar som ämbetet fattat beslut om under perioden 15 november oktober 2014, inklusive uppgifter om antal examina under 2013 för respektive utbildning. 3 Uppdrag enligt regleringsbrev Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet (45)

16 Granskning av effektivitet och uppföljning uppgift enligt 3 instruktionen Arbetet med statistik, uppföljning, granskning av effektivitet och omvärldsanalys syftar till att inhämta, analysera och sprida fakta och kunskap om högre utbildning samt följa och analysera utvecklingen i högskolesektorn nationellt och internationellt. Avsikten är att resultaten av verksamheten ska användas som en grund för slutsatser om sektorn, samt kunna utgöra goda underlag för såväl en utveckling som en ändamålsenlig styrning av universitet och högskolor. Mottagare av ämbetets produkter är regeringen, den högre utbildningssektorn och samhället i stort. I uppgiften granskning av effektivitet och uppföljning ingår fyra huvudsakliga områden: effektivitetsgranskning, uppföljning och analys, officiell statistik för högskoleväsendet och omvärldsanalys. Inom områdena har ämbetet även, via regleringsbrevet och särskilda regeringsbeslut, i uppdrag att utföra ett antal mer specifika uppdrag. Effektivitetsgranskning År 2014 År 2013 Rapporter, analyser m.m., antal 10 7 Kostnad för prestationen, tkr Källa: Arkivet och Högskoleutforskaren (analysverktyg på ämbetet hemsida). Universitetskanslersämbetet har i uppdrag att granska hur effektivt verksamheten bedrivs vid universitet och högskolor. Resultaten publiceras i två huvudsakliga former; effektivitetsanalyser och effektivitetsfakta med möjlighet för användaren till fördjupning i relevanta datamaterial. Båda publiceringsformerna syftar till att beskriva och analysera olika företeelser som är relevanta för hur lärosätena utnyttjar sina resurser och för att bedöma produktiviteten i sektorn. Effektivitetsanalyserna innebär en fördjupad granskning av en viss företeelse, medan effektivitetsfakta är korta beskrivningar och visualisering av data som är relevanta för resursutnyttjandet i högskolesektorn med hjälp av ett interaktivt verktyg på webben. Verktyget kallas Högskoleutforskaren och ger användarna en möjlighet att fritt använda statistik med relevans för resursutnyttjandet och produktiviteten i sektorn, som delvis publicerats som effektivitetsfakta, för att göra egna analyser och ladda upp egna jämförande data. Följande fem effektivitetsanalyser (reg.nr ) har publicerats under 2014: Hur använder lärare, forskare och doktorander sin arbetstid? En studie baserad på årsverkesdata (Effektivitetsanalys nr. 2014/1) Att utveckla uppföljningen av inaktiva studenter (Effektivitetsanalys nr. 2014/2) 4 Ökade forskningsintäkter och fler doktorandnybörjare (Effektivitetsanalys nr. 2014/3) Kursklassificering av ingenjörsutbildningar (Effektivitetsanalys nr. 2014/4) 4 Uppdrag enligt regleringsbrev Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet (45)