Revidering av vertikala prioriteringar inom vuxenpsykiatrins ansvarsområde inkl unga vuxna i Västra Götalandsregionen
|
|
- Ann-Charlotte Vikström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MISSIV Revidering av vertikala prioriteringar inom vuxenpsykiatrins ansvarsområde inkl unga vuxna i Västra Götalandsregionen En arbetsgrupp, bestående av Lise-Lotte Risö Bergerlind (psykiatrin SÄS), Per Angesjö (primärvården Tibro), Daniel Pollack (primärvården Borås) samt undertecknad, har reviderat ovanstående dokument. Små redigeringar har skett i texten, men ingen ändring av sakinnehållet har skett. Konsultationsmodellen, som har utarbetats av sektorsråden i allmänmedicin och psykiatri, har lagts till som en bilaga (bilaga 1), liksom Audit (bilaga 2). För arbetsgruppen Ingela Heimann verksamhetschef psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus
2 (rev okt 2006) Förtydligande av vertikala prioriteringar inom vuxenpsykiatrins ansvarsområde (inkl unga vuxna) i Västra Götalandsregionen Utgångspunkten är det prioriteringsdokument som togs fram inom ramen för sektorsrådens arbete, klart i februari 2004, och som reviderats i mars Ett annat dokument som anger inriktningen för psykiatrisk vård i VG är "Regional utvecklingsplan för psykiatri", tagen av regionfullmäktige i februari Ansvariga för framarbetandet av detta dokument är sektorsråden i allmänmedicin och psykiatri. Målgrupp: De kliniskt verksamma inom primärvård och specialiserad psykiatri. Materialet skall användas för lokala diskussioner mellan psykiatri och vårdcentraler, där även kommunens vårdansvariga och beställarna kan behöva delta när ansvarsfördelningen och fördelningen av arbetsuppgifter är oklar. Definition av begrepp Psykisk ohälsa innefattar gruppen psykiskt långtidssjuka inkl gruppen personer med svåra personlighetsstörningar, gruppen personer med tillfällig psykisk sjukdom och människor som upplever ett psykiskt illabefinnande men inte går att diagnossätta med dagens diagnoskriterier. För gruppen psykiskt långtidssjuka har den specialiserade psykiatrin ett förstahandsansvar för den psykiska ohälsan. Kommunerna har för dessa ett ansvar kopplat till hemsjukvård, boende, sysselsättning/arbete mm. För gruppen personer med tillfällig psykisk sjukdom har primärvården ett förstahandsansvar och psykiatrin ett specialistansvar. Forskning och utveckling pågår för gruppen patienter som upplever ett psykiskt illabefinnande utan klar diagnos, likaså för gruppen med diagnosen utmattningssyndrom. Mycket av folkhälsoarbetet inriktar sig på dessa grupper. Nedan följer ett försök att på ett enklare och mer konkret sätt beskriva grupperna i prioriteringsdokumentet. Gränserna mellan dessa grupper är trots detta inte entydiga och kan heller aldrig klart låta sig definieras utan måste diskuteras i varje enskilt fall. Samma person kan också vid olika tillfällen "vandra" mellan grupperna. Med en fungerande konsultationsmodell, vilken är framtagen i de två sektorsråden (bilaga 1), skapas forum för dessa diskussioner, vilka kan leda till att patienten får fortsatt vård inom primärvården eller tas över till den specialiserade psykiatrin. Förstabedömning Förstabedömning är ett centralt begrepp inom primärvården och innebär enligt HSL 2a "allas rätt till en första bedömning vid befarad ohälsa". 2
3 GAF/svårighetsgrad GAF är ett instrument att bedöma symtom och funktionsnivå inom det psykiatriska diagnossystemet DSM. I detta dokument har vi inte använt GAF i form av siffror utan har i stället "översatt" GAF-nivåerna i ord. Vårt gränssnitt har i princip varit GAF 50 - "allvarliga symtom" - vilket innebär t ex självmordstankar, svåra tvångsritualer eller allvarliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola, t ex inga vänner alls, oförmögen att behålla ett arbete. Audit är ett väl utprövat självskattningsinstrument (bilaga 2). Vårdplanering Vårdplanering är en överenskommelse kring en definierad patient om ansvarsfördelning och fortsatt vård. Denna kan ske vid gemensamt möte men även per telefon eller videokonferens utifrån den enskildes behov. Detta kan ske i samband med utskrivning från slutenvård men oftare kring patienter som befinner sig i öppen vård. Vårdplanen skall finnas som ett särskilt dokument. Kompetensprincipen Kompetensprincipen ur ett organisationsperspektiv är det som grovt avgör var en patientgrupp skall vårdas. Terapisvikt och diagnostisk osäkerhet bör föranleda konsultation med den specialiserade psykiatrin. Patientgrupperna Psykoser För patienter med kronisk psykos har den specialiserade psykiatrin huvudansvar för utredning, diagnos och behandling. Kommunens ansvar framgår enligt ovan. Primärvården har ansvar för den somatiska hälsan för patienter i öppen vård och bör oftast vara delaktiga i upprättandet av vårdplan. Patienter med kortvariga psykoser med låg funktionsnivå (viss störning i realitetsprövningen eller kommunikationsförmågan, uttalade svårigheter i flera avseende som t ex arbete/skola, familjerelationer) tas akut om hand inom länssjukvård (psykiatri eller somatik). Affektiva sjukdomar Depression inklusive dystymi Om patienten har en psykotisk depression eller har genomfört ett allvarligt självmordsförsök skall patienten omedelbart bedömas inom den specialiserade psykiatrin. Patienter med allvarlig depression, t ex med självmordsplaner/tankar, nedsatt allmäntillstånd, t ex oförmåga att ta hand om sig själv eller att fungera i vardagen, bör omedelbart bedömas inom primärvården för sannolik remiss eller konsultativ kontakt med specialistpsykiatrin. Patienter med depressioner med måttliga symtom ska behandlas inom primärvården. Vid terapisvikt eller vid tredje återfallet i depression ska den specialiserade psykiatrin konsulteras (se bilaga 1). 3
4 Bipolär sjukdom Patienter med återkommande djupa depressioner, ibland varvat med maniska tillstånd, och särskilt de som kräver återfallsprofylax, skall skötas inom den specialiserade psykiatrin. I enskilda fall, med ömsesidig överenskommelse dokumenterad i vårdplan, kan patienten skötas i primärvården. Missbruk Alkohol Tidig upptäckt är en uppgift för alla samhällsaktörer och detta är sannolikt ett område som behöver utvecklas hos samtliga huvudmän. Det innebär alltså att identifiera personer med hög konsumtion/riskkonsumtion. Alkohol-/droganamnes skall ingå som en naturlig del vid alla kontakter med sjukvården. Ett enkelt och väl utvärderat självskattningsformulär är AUDIT (bilaga 2) som ökar chansen att tidigt fånga upp en begynnande/manifesterad alkoholproblematik. Berusning i sig är ingen indikation för behandling eller inläggning inom sjukvården. Personer utan annan allvarlig somatisk eller psykiatrisk sjukdom som är berusade och "stökiga" får hänvisas till socialtjänsten, eventuellt till socialjouren, anhöriga eller tas om hand av polisen. Om personen är under 18 år - glöm ej eventuell LVU-anmälan. Sjukvården har en möjlighet/skyldighet att anmäla enligt LVM. Om man bedömer att det handlar om en patient som allvarligt riskerar sin fysiska och/eller psykiska hälsa eller riskerar att skada annan och motsätter sig de föreslagna behandlingsinsatserna, är det kontakt med socialtjänsten som är första åtgärd. Om det inte därifrån pågår motivationsinsatser kan ett LVM vara aktuellt. Beroende är en dold folksjukdom och skall upptäckas och åtgärdas inom primärvården och kommunerna. Viktigt att kommunens medicinska (upp till och med sjuksköterskenivå) och sociala insatser samordnas med primärvårdens. Insatser från patientföreningar/frivilligorganisationer kan vara ett gott stöd. Om samtidig psykiatrisk problematik skall den specialiserade psykiatrin konsulteras. Tillnyktring är en kommunal angelägenhet och finns i många kommuner organiserat inom ramen av socialtjänsten med konsultinsatser från primärvården. Abstinensbehandling kan ske i både öppen- och slutenvård. Riskfaktorer som t ex diabetes, epilepsi, hjärt-/kärlsjukdom eller allvarlig psykiatrisk sjukdom, ökar indikationen för inneliggande vård. Denna kan, beroende på problembilden, ske inom somatik eller psykiatri. Narkotika-, bland- och läkemedelsmissbruk Tidig upptäckt är en uppgift för alla samhällsaktörer! Avgiftning kan ske i både öppen och sluten psykiatrisk vård. Riskfaktorer, som t ex diabetes, epilepsi, hjärt-/kärlsjukdom eller allvarlig psykiatrisk sjukdom, ökar indikationen för inneliggande vård. Denna kan beroende på problembilden ske inom somatik eller psykiatri. Glöm ej skyldigheten att LVM-anmäla (se ovan). Behandling: Vid behov av akut psykiatrisk behandling skall patienten behandlas inom den specialiserade psykiatrin, den långsiktiga sociala habiliteringen/rehabiliteringen åvilar socialtjänsten. Handläggningen av eventuella kroppsliga sjukdomar får regleras i vårdplan och skall, beroende på svårighetsgrad, skötas inom primärvård eller somatisk länssjukvård. 4
5 Specifikt för Storgöteborg: Komplicerat missbruk/beroende hör till Beroendeklinikens ansvarsområde. Somatisk omvårdnad av patienter med missbruk/beroende handlägges i samråd med den specialiserade missbruksvården. Läkemedelsberoende Tidig upptäckt är en uppgift för all hälso- och sjukvård! Grundtanken ska vara att där medicineringen är insatt och/eller där patienten har sin pågående kontakt skall också ansvaret för nedtrappningen ligga. I allmänhet kan nedtrappning ske i öppenvård. Särskilt komplicerade ärenden kräver en gemensam vårdplanering och samordnade behandlingsinsatser. Dubbeldiagnoser Definition: Patienter med allvarlig primär psykisk sjukdom (psykos, svår personlighetsstörning, allvarliga affektiva sjukdomar, grav ångestproblematik) och missbruk. Den psykiska ohälsan för denna grupp är den specialiserade psykiatrins ansvar oavsett om denna är en del av den grundläggande psykiska sjukdomen eller en följd av ett långvarigt missbruk. Förutsättningen skall dock vara att det rör sig om svåra psykiatriska symtom enligt ovan. Den långsiktiga sociala habiliteringen/rehabiliteringen åvilar socialtjänsten. Handläggningen av eventuella kroppsliga sjukdomar får regleras i vårdplan och beroende på svårighetsgrad, skötas inom primärvård eller somatisk länssjukvård. För denna grupp är samverkan över huvudmannagränser absolut nödvändig. Ångestsjukdomar Viktigt med korrekt diagnos, ångest kan ha många olika orsaker. Symtomet ångest kan ha sitt ursprung i ett bakomliggande beroende/missbruk, somatiska sjukdomar med rent fysiska orsaker (astma och hjärtsjukdom), men även av psykologiska skäl (dödsångest) eller andra kriser. Oavsett genes kräver svåra ångestattacker ett gott bemötande och omhändertagande. Beroende på svårighetsgraden, de personliga förutsättningarna och den sociala situationen kan omhändertagandet ske inom primärvården eller länssjukvården, i öppen- eller slutenvård. Ångest kan även vara ett symtom vid annan psykiatrisk sjukdom och skall då omhändertas inom ramen av denna. Paniksyndrom Tidigare välfungerande personer, utan annan känd psykiatrisk problematik, skall skötas av primärvården. I första hand med strukturerat samtalsstöd och eventuell medicinering. Människor med allvarliga psykiatriska symtom eller allvarliga funktionssvårigheter (se GAF) kan behöva ett akut omhändertagande av psykiatrin och en avgränsad behandlingsinsats. Social fobi Tidig upptäckt inom primärvården. Om ej uttalat hinder för normalt liv och utan annan känd psykiatrisk problematik, skall dessa patienter skötas av primärvården. I första hand med strukturerat samtalsstöd (gärna i grupp) och eventuell medicinering. Patienter med allvarliga psykiatriska symtom eller allvarliga 5
6 funktionssvårigheter kan behöva ett omhändertagande av psykiatrin med en avgränsad behandlingsinsats. Generaliserat ångestsyndrom Tidig upptäckt inom primärvården. Om ej uttalat hinder för normalt liv och utan annan känd psykiatrisk problematik skall dessa patienter skötas av primärvården. I första hand med strukturerat samtalsstöd (gärna i grupp) och eventuell medicinering. Patienter med allvarliga psykiatriska symtom eller allvarliga funktionssvårigheter kan behöva ett omhändertagande av psykiatrin med en avgränsad behandlingsinsats. Tvångssyndrom Tidig upptäckt inom primärvården. Lättare tvångssyndrom utan annan känd psykiatrisk problematik kan skötas av primärvården, i första hand med medicinering och vid tvångshandlingar med uppmuntran till beteendeträning. Patienter med allvarligare psykiatriska symtom kan behöva ett omhändertagande av den specialiserade psykiatrin med en avgränsad behandlingsinsats. Dessa patienter diskuteras med fördel under konsultativa former. Posttraumatiskt stressyndrom Definition: Akut PTSD: Människor som genomlevt en händelse som innebär död eller allvarlig skada (eller hot om detta) eller hot mot andras eller egen fysiska integritet (t ex utsatts för eller bevittnat våldtäkt eller misshandel) och i efterförloppet reagerat med olika stressymtom (se DSM). Vid kronisk PTSD skall symtomen ha varat i minst 3 månader. Dessa patienter kan söka med en rad kroppsliga och/eller psykiatriska symtom även långt efter den inträffade händelsen. Tidig upptäckt viktig. Om ej uttalat hinder för normalt liv och utan annan känd psykiatrisk problematik skall dessa patienter skötas av primärvården. I första hand med strukturerat samtalsstöd (individuellt eller i grupp) och ev medicinering. Patienter med allvarliga psykiatriska symtom eller allvarliga funktionssvårigheter kan behöva ett omhändertagande av den specialiserade psykiatrin med en avgränsad behandlingsinsats. Denna patientgrupp diskuteras med fördel genom ovan nämnda konsultationsmodell. Demenssjukdomar Tidig upptäckt är en uppgift för alla vårdgivare inkl kommunerna! Basal utredning och medicinsk behandling, ofta reglerat genom vårdprogram, skall ske inom primärvården. Den specialiserade psykiatrin har även i dessa fall ett konsultansvar. Yngre personer samt vid snabb progress och med misstanke om annan bakomliggande sjukdom skall somatisk eller psykiatrisk vård konsulteras. Den basala omvårdnaden åvilar kommunerna. Vad gäller patienter med tidigare psykiatrisk sjukdom eller annan oklar sjukdomsbild får handläggningen diskuteras och regleras i vårdplan och beroende på svårighetsgrad, skötas inom primärvård, den specialiserade psykiatrin eller somatisk länssjukvård. 6
7 Personlighetsstörningar Detta är ett vanligt tillstånd, ca 10 % av en normalpopulation. Hos patienter på en psykiatrisk mottagning är förekomsten %. Definition: Ett varaktigt och bestående mönster, med debut i tidiga år, av beteende i och upplevelser som påtagligt skiljer sig från det normalt förekommande som leder till signifikant lidande eller funktionsnedsättning med symtom inom olika områden (se DSM). De olika tillstånden kan grovt grupperas i tre delar (enligt DSM): Kluster A: de psykosnära Kluster B: de utagerande och impulsiva Kluster C: de neurosnära Tidig upptäckt är för gruppen viktigt och åvilar alla vårdgivare inkl socialtjänsten. Behandling inte alltid möjlig, men diagnosen gör att bemötande kan anpassas efter förutsättningarna och ger behandlaren en möjlighet till rimlig ambitionsnivå. Den specialiserade psykiatrin har ett ansvar kring diagnostik. Det medicinska basansvaret vilar på primärvården, men de med allvarliga symtom och allvarlig funktionsnedsättning (se sid 2, framförallt inom kluster A och B) skall vid behov av medicinsk vård skötas av den specialiserade psykiatrin. Ofta har dessa patienter ett behov av kontakt med socialtjänsten, då det är vanligt med social problematik och missbruk. Slutenvård är sällan meningsfull och leder oftast till negativ regression. Den personliga kontinuiteten i vården och en extremt detaljerad och tydlig vårdplan har en klart terapeutisk effekt. Ätstörningar Tidig upptäckt är mycket viktig och då detta ofta debuterar i tidiga år har alla vårdgivare, inte minst skolan, en viktig roll. Anorexi Vid BMI under 14 ska patienten skötas av somatisk länssjukvård med konsultinsatser från den specialiserade psykiatrin. BMI under 13 är i princip alltid inläggningsorsak. Vid BMI över 17 vilar behandlingsansvaret på primärvården, vid behov med stöd från psykiatrin. Vid BMI mellan kan primärvården ta ansvar för den somatiska delen under förutsättning att den specialiserade psykiatrin har övrigt behandlingsansvar. Patienter med allvarliga psykiatriska symtom eller allvarliga funktionssvårigheter kan behöva ett omhändertagande av psykiatrin (såväl barn- som vuxenpsykiatrin) med en avgränsad behandlingsinsats. Detta kan också vara aktuellt vid BMI över 17 om man ser en fortsatt relativt snabb viktnedgång vid anorektiskt beteende trots de insatser som görs i primärvården. Denna patientgrupp kan lämpligen diskuteras genom ovan nämnda konsultationsmodell. Den personliga kontinuiteten i vården och en extremt detaljerad och tydlig vårdplan har en klart terapeutisk effekt. Bulimi och övriga ätstörningar Dessa patienter bör alltid tas upp från primärvårdens sida för konsultation med den specialiserade psykiatrin. Den specialiserade psykiatrin behöver aktualisera dessa patienter för somatisk vård hos primärvård eller somatisk länssjukvård. Kriser Detta avser vardagslivets kriser, ej den typen av händelser vars handläggning regleras genom katastrofbegreppet och därav följande insatser från POSOM eller PKL. 7
8 Tidigare välfungerande personer, utan känd psykiatrisk problematik, skall vid behov av medicinska insatser skötas av primärvården. I första hand med strukturerat samtalsstöd. Det finns olika former av mottagningar, i och utanför sjukvården, där man kan erbjuda krissamtal t ex ungdomsmottagningar, kyrkan, s.k. krismottagningar m.m. Denna patientgrupp kan vid behov diskuteras genom ovan nämnda konsultationsmodell vid t ex fördröjda krisreaktioner, överdeterminerade kriser eller kriser som går över i anpassningsstörningar. Människor med allvarliga psykiatriska symtom eller allvarliga funktionssvårigheter kan behöva ett akut omhändertagande av psykiatrin och en avgränsad behandlingsinsats. Neuropsykiatriska tillstånd, t ex AD/HD, Asperger m.m. Tidiga upptäckt är för gruppen viktigt och ansvaret vilar på alla vårdgivare, inte minst BVC och skola. Den specialiserade psykiatrin (både barn- och vuxenpsykiatrin) har, tillsammans med habiliteringen, ett ansvar kring diagnostik. Behandling är inte alltid möjlig men diagnosen gör att bemötande kan anpassas efter förutsättningarna och ger behandlaren en möjlighet till rimlig ambitionsnivå. Ibland ger diagnosen förutsättningar för att söka LSS. Det medicinska basansvaret vilar på primärvården, men de med allvarliga symtom och allvarlig funktionsnedsättning skall vid behov av medicinsk vård skötas inom den specialiserade psykiatrin. Ofta har dessa patienter ett behov av kontakt med socialtjänsten, då det är vanligt med social problematik och missbruk. Neuropsykiatriska tillstånd som del av en neurologisk sjukdom, t ex vid MS eller Parkinson Vid neurologiska sjukdomar med psykiatriska symtom har psykiatrin ett konsultansvar. Behandlingsansvaret ligger inom primärvården eller den somatiska sjukhusvården. Somatoforma syndrom Kroppsliga symtom i förening med ofta förekommande motstånd mot psykiatrisk kontakt medför att dessa patienter vanligen aktualiseras inom primärvården och vid somatiska kliniker. Psykiatrin har ett konsultansvar och eventuell psykiatrisk/psykologisk behandling kan, om den accepteras av patienten, ges som ett led i det medicinska omhändertagandet. Sammanfattande synpunkter Vi vill som avslutning betona vikten av att träffas och diskutera inom ramen för den i inledningen nämnda konsultationsmodellen. Detta i stället för att enbart skicka remisser fram och tillbaka. Vårdplanen kan innefatta en överenskommelse att psykiatrin, med glesa intervall, bedömer patienten ånyo, dessemellan sköts patienten av allmänläkaren. Om man vid dessa möten gör en vårdplan kan både patient och behandlare känna trygghet och behandlingsinsatser koordineras. All erfarenhet talar för att detta är ett kostnadseffektivt arbetssätt! För sektorsrådet i allmänmedicin För sektorsrådet i vuxenpsykiatri Monica Ericson Sjöström Ordförande Ingela Heimann Ordförande 8
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri
Regional medicinsk riktlinje Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 25-2012) Utarbetad av Sektorsråden allmänmedicin
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merSektorsrådet inom Vuxenpsykiatri. Diagnos-/besvärs-/sjukdoms-/patientgrupper
1(15) MEDICINSK PRIORITERING PSYKIATRI Sektorsrådet inom Vuxenpsykiatri Diagnos-/besvärs-/sjukdoms-/patientgrupper Version 2005-11-08 Prioriteringsgrupper Förkortningar: I. Livshotande akuta sjukdomar,
Läs merPsykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser
Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vårdöverenskommelse Giltig fr.o.m: 2018-06-25 Giltig t.o.m: 2020-06-01 Faktaägare:
Läs merPersoner med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
Läs merPsykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2017-06-01 Faktaägare: Sandor Eriksson, verksamhetschef vuxenpsykiatrin Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och
Läs merSkåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna
Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuna Lindriga till medelsvåra tillstånd behandlas generellt i primärvård (till primärvårdsnivån hör även 1177), svåra
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse primärvård och psykiatri Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merHälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning
Läs merArbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin
Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin Omfattning na gäller för personal inom primärvården och psykiatrin vid insatser till vuxna personer med psykisk problematik och/eller personer
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merAntal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år
Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merHabilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merNär vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR
Läs merRiktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar
Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,
Läs merSAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.
SAMSJUKLIGHET Vad menas med samsjuklighet? 1 Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt. 2 1 Några exempel på samsjuklighet: Psykisk ohälsa och
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin
LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och
Läs merKvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merHÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,
Läs merVårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef
Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef
Läs merÖverenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.
Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merNorska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)
Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merPsykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning
1 (23) Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning och psykiatrisk specialistvård 2 (23) Arbetsgrupp Denna överenskommelse har framarbetats av: Christine Senter, enhetschef, ska kliniken Eva Jetsell,
Läs merSOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?
SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad
Läs merEtt utvecklat samarbete. - Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder
Ett utvecklat samarbete - Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder 0 Ett utvecklat samarbete mellan verksamheter som möter barn och ungdomar
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merDaniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merGränsdragningsproblem
Gränsdragningsproblem Ellinor Englund ellinor.englund@skl.se 1 Kommunernas och landstingens allmänna kompetens 2 kap. 1 kommunallagen Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merLathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330
Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån
Läs merÄtstörningar Ulf Wallin
Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk
Läs merVår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå
BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.
Läs merBeroendekliniken. i Göteborg
Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken
Läs merBeroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se
Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merNämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87
PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 Tid: 2015-09-08, kl 13:00-16:15 Plats: 80 RJL 2015/ 1135 Sal A, Regionens hus Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län om samarbete kring
Läs merHUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder
Bilaga 2. Interventionstrappa för ansvarsfördelning utifrån Länsöverenskommelse riskbruk-, - beroendevård. Ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och Region Jönköpings län
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merÖverenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).
Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse
Läs merSamverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland
Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska
Läs merHSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad
HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete
Läs merRegional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR
Regional överenskommelse och aktuellt inom VGR och kommunerna i VG 2018 02 01 Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Områden för samverkan Hälso och sjukvårdsavtal
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merHandläggningsöverenskommelse
Handläggningsöverenskommelse Maj 2009 Om du vill beställa fler exemplar av denna skrift, ring landstingets broschyrbeställning tfn 035-13 48 00 eller beställ via www.lthalland.se/broschyrer. Box 517, 301
Läs mer1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov
1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:
Läs merRegionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 3.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse primärvård och psykiatri Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merOmrådesbeskrivning Norrköping
Stina Öberg 1(5) Områdesbeskrivning Norrköping -verksamheten i Norrköping Alla siffror avser relevanta enheter på Norrköping, det vill säga, mellanvården och gemensamt samt åldersgruppen 0-17 år. Fördelningen
Läs merSamverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar
Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i
Läs merGenomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merBehandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset
Läs merRamavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom
Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18
Läs merStrategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom
Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen
Läs merUppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning
Läs merRegionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Läs merRAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom
Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se
Läs merEn jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser
1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, 0451-86176 Lennart Kanelind, 0451-86634 En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund
Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,
Läs merSå här samverkar vi kring målgruppen i Västra Götaland Malin Camper Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR
Så här samverkar vi kring målgruppen i Västra Götaland 2017-10-12 Malin Camper Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR 5 områden för samverkan på länsnivå Hälso- och sjukvårdsavtal samt Överenskommelse
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merÖverenskommelse avseende ansvar för den somatiska hemsjukvården mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län
Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Hemsjukvård Sidan 1 av 5 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Särskild arbetsgrupp
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merFRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin
FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska
Läs merIFO nätverket 19 maj 2017
IFO nätverket 19 maj 2017 INNEHÅLL Hälso- och sjukvårdsavtalet 1. Allmänt om Hälso och sjukvårdsavtalet 2. Gemensam värdegrund 3. Parternas ansvar 4. Avtalsvård 5. Gemensamma utvecklingsområden Avtalet
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merSamverkansöverenskommelse
Samverkansöverenskommelse om missbruks- och beroendevård i Kronobergs län Överenskommelse för socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblematik Förvaltningen
Läs merPsykiatrins ersättningssystem i Västra Götaland
Psykiatrins ersättningssystem i Västra Götaland Grundläggande förutsättningar Beställar-utförarsystem med aktiv ägare Ägaren anger ramar och regelsystem t ex utformningen av ersättningsmodeller Kostnadskontroll
Läs merRiskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet.
Psykiatriska öppenvården i Arvika, Eda och Årjäng Riskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet. Remiss/Egenremiss Remissgenomgång Åter till inremmiterande med förslag på åtgärder Bedömning enligt MINI..
Läs merMissbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merSkånevård Sund Division Psykiatri Barn- och ungdomspsykiatrin
Skånevård Sund Division Psykiatri Barn- och ungdomspsykiatrin Dokumentnamn Dokumenttyp Dokument-id Versionsnummer Gränssnittsdokument Riktlinje 1.0 Fastställd av Regional ledningsgrupp öppenvård Regional
Läs mer➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Läs merStina Lasu leg psykolog
Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merDRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin
DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2007 Bengt Kron Bakgrund och uppdrag Regionstyrelsen beslöt den 6 februari 2007 att ett nytt ersättningssystem
Läs merUnga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Läs merAvtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det
Läs merAvtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det
Läs merÖverenskommelse om fördelning av ansvar för vård och behandling mellan Psykiatrin och Primärvården inom Hälsoval avseende barn och unga
Version nr Diarie nr År/löp nr 1 Sidan 1 av 7 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Godkänd datum Överenskommelse om fördelning av ansvar för 2012-12-12 vård och behandling mellan
Läs merLandstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län
Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs mer