Kvalitetsberättelse Ht Vt 2014 Dragonens förskola Avd. Tuppen Avd. Kycklingen Barn 1-4 år

Transkript

1 Kvalitetsberättelse Ht Vt 2014 Dragonens förskola Avd. Tuppen Avd. Kycklingen Barn 1-4 år Tuppen har 3,0 tjänst fördelat på tre pedagoger. Kycklingen har 2,8 tjänst fördelat på tre pedagoger..

2 Förskolans organisation Förskolan består av tre avdelningar vara av två är 1-4 år och en är 4-5 år. Inför höstterminen har förskolan genomgått en omorganisation både vad det gäller barn och personalgrupp. Tuppens barngrupp består av 17 barn 1-4 år varav tio barn är i ettårsåldern. Här arbetar tre pedagoger alla på heltid. Kycklingens barngrupp består av 15 barn 1-4 år. Vi är tre pedagoger på 2,80%. Vi har lägre barnantal pga. mindre lokaler. Tuppens och Kycklingens äldre barn har tillsammans bildat en tvärgrupp som träffas en förmiddag i veckan. Barnen har själva fått rösta fram namnet på gruppen som blev Svarta gruppen.

3 Förutsättningar Tuppen: Vi är ett helt nytt arbetslag, sedan augusti. Under hösten har vi periodvis varit fyra pedagoger då en av oss har arbetstränat på halvtid. Vi har haft elva inskolningar, varav en nu på vårterminen. Kycklingen: Vi är ett nytt arbetslag sedan augusti. P.g.a. pedagog som slutat och annan pedagogs längre sjukskrivning har det varit olika vikarier. Avsatt tid har inte funnits till att formera de nya arbetslagen. Under hela läsåret har vi p.g.a. underskott inte haft någon planeringsavlösare, vilket inneburit att vi inte har haft någon planeringstid. Under vårterminen har vi haft problem med internetuppkopplingen vilket har försvårat arbetet. Vi upplever svårigheter att personalmässigt räcka till, då barnen har ökade vistelsetider. Vid omorganisation har inte lokalerna ålderanpassats tills vi skulle börja, detta gjorde att en del föräldrar var undrande om deras barns säkerhet. Vi har haft begränsad tillgång till vaktmästartjänsten vilket inneburit att omändringar i våra lärmiljöer till viss del dragit ut på tiden.

4 Normer och värden Vi välkomnar och säger hej till varje barn dagligen vid lämning. Vi samverkar med föräldrarna och respekterar deras individuella behov hur överlämning ska ske. Vi pedagoger strävar efter att dela upp oss i de olika rummen för att se och observera barnens lek. Vi vill hjälpa barnen samspela och visa hänsyn till varandra. Analys: Vi ser att vi har tillgodosett varje barns individuella behov genom observationer och reflektioner. Detta arbetssätt har efter hand skapat en trygg barngrupp.

5 Likabehandlingsplanen Vi har inte reviderat tidigare likabehandlingsplan p.g.a. avsaknad av planeringstid. Vision Dragonens förskola: Trygghet och allas lika värde ger livskvalitet genom att vi tillsammans tar fram det bästa av varandra.

6 Utveckling och lärande Vi har ett gemensamt tema i området; naturvetenskap. Utifrån boken Astons stenar vill vi att barnen ska få uppleva, utforska naturen med sina sinnen. Vi vill utmana barnen både naturvetenskapligt och matematiskt genom naturen. Lpfö rev Normer & värden 2.1 Utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Utveckling & lärande 2.2 Utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Barns inflytande 2.3 Utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Förskola och hem 2.4 Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten. Övriga mål arbetar vi med i de vardagliga situationerna.

7 Förskola och hem Vi har daglig kontakt med föräldrarna, både vid lämning och hämtning. Vi skriver även dagligen i en loggbok vad som händer och sker. Vi använder oss även av en fotoram för att visa vår verksamhet. Detta gör vi för att våra mindre barn inte har språket och för att underlätta för föräldrarna att samtala med sina barn och ställa frågor till oss. Inskolningen börjar redan vid det första samtalet med föräldrarna per telefon, där vi hälsar både föräldrarna och deras barn välkomna till oss. Vid första inskolningsdagen planerar vi tillsammans med föräldrarna hur inskolningen ska läggas upp utifrån barnets förutsättningar. Vi använder oss av gruppinskolningar i så stor utsträckning som möjligt, för att ge föräldrarna möjlighet att skapa kontakt med varandra. Alla pedagoger ansvarar för inskolningen, för att ge barnen en större trygghet om någon av pedagogerna blir sjuka. Efter ca tre månader har vi ett uppföljningssamtal, där vi pratar om hur inskolningen gick och att föräldrarna ska få möjlighet att uttrycka och berätta om hur de har upplevt den första tiden. Vi har utvecklingssamtal en gång per år, där vi tillsammans med föräldrarna pratar om barnens utveckling och lärande. Vi synliggör våra dokumentationer och målbeskrivning genom att sätta upp dem på väggar och golv.

8 Projekt Naturvetenskap Uppleva och utforska naturen med mina sinnen Temat började med att barnen fick lyssna på sagan om Astons stenar och se filmen.

9 Introduktion av projektet Barnen visade ett intresse av att samla löv. Barnen fick sedan se bilder på lönnlöv, rönnblad och kastanjeblad. Uppdraget var att ge sig ut på vår gård och leta upp dessa tre sorter och samla i en hink. Lpfö 98 rev Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.

10 Naturrum/ Tuppen Vi pedagoger bestämde oss för att arrangera ett rum där barnen ska kunna utforska och upptäcka olika naturmaterial så som kottar, kastanjer, rönnbär och pinnar. De löven som barnen samlade in har vi laminerat och satt upp. Vi har även tagit in förstoringsglas och så småningom tog vi in flaskor, dunkar fyllda med färgade vätskor. Flicka 4 år undersöker kottarna, hon skakar på dem och ser att fröna ramlar ut sedan lägger hon dem i förstoringsglaset och undersöker dem. Pojke 1,5 år undersöker med mikroskop rönnbär och uttrycker det så här: - wow

11 Kastanj, Rönn och Lönn Barnen tittar och undersöker naturmaterialet. Barnen involveras genom att de får skriva vad de olika löven heter Lpfö 98 rev Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner

12 Resultatet av lövjakten, och barnens lövskyltar blev till lövtavlor. På fönstret satte vi upp lönn, rönn och kastanj. Där efter fick flicka 3.8 placera rätt bild vid rätt löv. För att skapa samtal kring dessa, satte vi även upp fotografier ifrån när vi var ute och letade efter löven. - Det där är rönn! - Detta är väl lönn? Lpfö 98 rev Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter Lpfö 98 rev Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.

13 Matematik Provar och testar hur många kastanjer går det i. Tungt, lätt och olika former. Lpfö 98 rev Utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundlägg ande egenskap er hos mängd, antal, ordning och talgrepp Vilken är tyngst? - Den är tyngst, den som drogs neråt.

14 Hösttavla Barnen gjorde en stor gemensam målning där olika färg och material användes där barnen även tränade på penselteknik. - Vi målade på stora papper. - Vi målade en sak till Aston. - Vi blandade färger. Vi har haft röd, gul, grön, blå och vit. Vi blandade röd, blå och vit. Då fick vi lila. Lpfö 98 rev Utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, Lpfö 98 rev Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av sammarbete och beslutsfattande.

15 Höstträd Vi ritade av barnens händer som de sedan målade med färg. Dessa klistrade barnen upp på vårt höstträd. En del barn tar in dokumentationen med hela kroppen. Lpfö 98 rev Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Här har barnen tagit in en gren och löv från gården. Tillsammans har de limmat fast detta till ett höstträd.

16 Astons snö- och isexperiment. Här vågar vi känna på snön Barnen gick ut på gården för att gemensamt samla snö, de fyllde två små skottkärror. Snön tog vi in och lade i vårt vattenbord. Barnen undersöker snön och konstaterar att den är kall. Vi hämtade vattenfärg och provade att måla på snön. Barnen vill spara snön, - Men den smälter ju inne. - Vi kan spara den i frysen. Vi lägger snön i tomma mjölkpaket och ställer in dem i frysen.

17 Vi tittar i Astonboken och pratar om is. Isexperiment Hur ska man göra egen is? Ingen av barnen svarar, så vi frågar ett av de äldre barnen. Man ska ta vatten och hälla i något, sedan väntar man tills nästa dag, man ska ställa det kallt. Barnen fyller på de tomma mjölkpaketen med vatten, sen räknar vi dem. Därefter hjälps vi åt att ställa in dem i frysen. Jag kan nästan inte bära, den är så tung. Lpfö 98 rev utveckla sin förmåga att utforska, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.

18 Isexperiment forts. Vi går till frysen och hämtar våra frusna mjölkpaket som är fyllda med vatten. Vad har hänt med vattnet? - Vattnet har frusit till is, flicka 2.7 år. Hur känns isen? - Varm, flicka 2.7 år. Barnen börjar bygga och undersöka isblocken. Vad tror ni händer om man häller på vatten? - De fryser, flicka 3 år. Vi hällde vatten på isbitarna och barnen märkte att isbitarna blev mindre, de större isblocken blev hala. Vi lät isblocken ligga kvar i baljan för att se vad som händer med isen när den ligger kvar i värmen. Efter några timmar tittade vi på blocken och kunde konstatera att de blivit mindre.

19 Aston hemma hos Aston har följt med alla barnen hem varsin helg, där föräldrarna, tillsammans med barnen, fick läsa boken, titta på filmen, ta kort och skriva vad de har gjort under helgen. Efter helgen har barnen fått berätta och visa kort vad som har hänt under helgen. Aston gav barnen ett uppdrag att ta med varsin sten hemifrån. Den fick barnen måla och klistra glitter och paljetter på. Kyckling Aston Tuppen Aston Barnen fick sedan varsin liten kartong att pynta med silkespapper/målat. Barnen fick lägga sin sten i sängen (kartongen) och välja ett täcke till den, precis som Aston gör i boken Astons stenar.

20 Svarta gruppen Vi tittade på filmen om Astons stenar och pratade om skillnaden hårt och mjukt. Barnen har fått gå en runda utanför gården och väcka stenar som vi lade i hinkar. Barnen tillfrågades vid ett senare tillfälle vad de ville göra med stenarna och de ville måla stenarna. En av Astons stenar kommer och hälsar på. Efter en omröstning får stenen heta Jonathan. Stenen Jonathan kommer med olika uppdrag till barnen under hösten/ våren. Svarta gruppen barnen lussade för de mindre barnen. Barnen övade många gånger tillsammans med gitarrspel. Vintern kom och snön med den. Vi gick ut och målade snön, och gjorde olika experiment med snö och vatten. Tyvärr fick inte våra experiment stå kvar över natten. Vi fortsätter med temat vatten och is. Vi tar frusna mjölkpaket från frysen och väger dem. Är det någon skillnad på vikterna? Vad är en vattenmolekyl, och hur ser den ut? Barnen får se en bild på en vattenmolekyl och får själva rita en som vi sedan klistrar upp på ett papper som barnen har målat blått. Pojke 3:11 utrycker sig så här när han ska tvätta sig om händerna: - nu kommer dom! - vilka då?(pedagog) - Vattenmolekylerna - Ja H 2 O(pedagog) - Ja just det.

21 Fortsättning Svarta gruppen Teaterbesök Astons stenar och barnens tankar om föreställningen: -Det var jätteroligt! -Det var lampor. Vi satt på kuddar. Det var några som blev ledsna, vi blev inte ledsna, vi blev bara rädda för att Astons pappa skulle tappa kassarna med stenarna. -Astons pappa kunde inte lyfta stenarna men det kunde mamman. -Pappan gjorde en sak jättemycket, han stickade. -Sagan om Aston, vilken är bäst, boken eller teatern? -Teatern var lika bra men inte likadan. -Aston var liten i boken men på teatern var han stor. Det skulle vara en liten som var Aston. -Jag tyckte om föreställningen, den var spännande. Nya ord vi lärt oss och pratat om: Teaterföreställning, Teaterscen, skådespelare..

22 Språk/Boksamtal Vi jobbar med språklig medvetenhet i alla situationer genom att vi samtalar med barnen i vår dagliga verksamhet. När vi läser för barnen samtalar vi om böckerna. Vad tror du boken handlar om? Ställa egna frågor till texten. Förtydliga ord och sammanhang som barnen inte förstår. Böckerna finns tillgängliga i flera olika rum för att barnen ska kunna ta fram dem själva. Böckerna står synliga med framsidan utåt. Vi använder ett nyanserat språk då vi benämner och upprepar det barnen säger och pekar på. Vi använder oss av sång, rim och ramsor dagligen.

23 Analys Utifrån vårt gemensamma tema naturvetenskap - valde vi att utgå från boken/filmen Astons stenar. Utifrån bokens innehåll valde vi denna boken för att den passade till vårt naturvetenskapliga tema. Boken innehåller mycket genus som barnen upptäckte och påpekade genom att kommentera detta. Vi ville göra föräldrarna delaktiga i projektet. Vi valde att låta Aston och boken följa med barnen hem under en helg. Detta gjorde att barnen och föräldrarnas intresse för Aston ökade. Detta har också utmynnat i att många föräldrar köpt hem boken. Barnen har på olika sätt återberättat sin Astonhelg för kompisarna, vilket var en del av syftet. Beroende på barnens ålder har olika tillvägagångssätt tillämpats vid dokumentationen. En del barn har använt sig av att skriva och välja ut bilder på datorn, en del har pekat och visat igenkännande. Ute på gården pekar och benämner barnen stenar, de uttrycker Astons stenar, Aston. När vi läser andra böcker som har ett liknande innehåll kan barnen koppla till Aston. Aston har även gett barnen med föräldrar i uppdrag att ta med en sten till förskolan. Syftet med detta var att involvera även föräldrarna i projektet. Detta har vi lyckats med. Vi har fått mycket positiv respons av föräldrarna.

24 Fortsättning Analys Vi på Tuppen gjorde iordning ett naturrum där barnen fick möjligheten att upptäcka och uppleva naturmaterial med alla sina sinnen. Naturrummet på Tuppen kunde endast vara öppet då en pedagog var närvarande ur säkerhetssynpunkt. Vi observerade barngruppen och såg ett intresse för att klämma, känna och smaka på naturmaterialet. Vi erbjöd barnen mikroskop och burkar för att undersöka och sortera material. Vi såg ett intresse för att klättra på stolar samt kånka och bära. Vi bestämde oss för att ändra i naturrummet. Rutschkana, dunkar, pappersrör och flaskor togs in så att barnen fick utlopp för detta. Efter att vi har förändrat i våra lärmiljöer har vi märkt att barnen har fördelat sig mer i alla rum, vilket bl.a. inneburit att barnen stannat kvar längre i pågående lek. De experiment vi gjort har fångat barnens intresse och lärande som visat sig i många olika sammanhang. Vår tanke är att Aston, i någon form, ska följa med oss till hösten