Riktlinjer för skoltomters storlek - en översyn

Transkript

1 0518/2008 Riktlinjer för skoltomters storlek - en översyn Arbetsmaterial Ut och lek augusti 2009

2 Innehåll Inledning...3 Syfte/mål...3 Skolgårdsmålen i Lunds kommun...4 Helhetstänkande en plats som visar att skolan/förskolan bryr sig om den yttre miljön...4 Demokrati en plats som går att påverka...4 Funktion en plats med många utrymmen för barns och ungdomars olika behov...4 Pedagogik en pedagogisk resurs med plats för kreativa projekt...4 Ekologisk hållbarhet en plats med en mångfald av växter och djur...4 Folkhälsa och säkerhet - en säker och hälsosam plats...4 Riktlinjer för ytbehovet för skolor och förskolor i Lunds kommun...5 Andra kommuner...7 Två skolor - en jämförelse...8 Spårregistrering av elevernas lek...11 Resultat Vårfruskolan...12 Resultat Uggleskolan...14 Slutsats...15 Barnens behov...16 Hälsa och utveckling...16 Utformningen påverkar aktiviteten...17 Ytornas storlek påverkar aktiviteten...17 Barn i staden...18 En tillgänglig miljö...18 Miljöaspekter för samhället...19 Skolgården och förskolegården som arbetsmiljö...19 Skolgården som pedagogisk resurs...20 Ekonomiska aspekter på skoltomten...20 Slutsats...20 Källor...22 Bilaga...22 Vårfruskolan...9 Uggleskolan...10 Undersökningsmetod...10 Följande har deltagit i arbetet med rapporten Patricia Hastman, landskapsarkitekt, tekniska förvaltningen Lars Jacobsson, stadsträdgårdsmästare, tekniska förvaltningen Elin Ejsing Johansson, projektchef, lokalförsörjningsenheten, barn och skolförvaltningen Lund stad Lena Jungmark, landskapsarkitekt, egen verksamhet, huvudsakligen jämförelsen två skolor Ole Kasimir, planchef, stadsbyggnadskontoret Henrik Nygren, lokalstrateg, lokalsamordningen Jan-Olof Roos, chef, fastighetsförvaltningen Lisa Östman, landskapsarkitekt, stadsbyggnadskontoret, svarat för samordning av arbetet och framtagandet av rapporten

3 Inledning Barn har rätt till en stimulerande, trygg och säker uppväxtmiljö. Skol- och förskolegården är en stor del av denna miljö. Denna översyn av nuvarande riktlinjer för skoloch förskoletomter har sin utgångspunkt i dagens stadsplanering där hög täthet eftersträvas. Flera nya stadsdelar planeras för närvarande inom kommunen. I dessa nya områden uppstår ett stort behov av förskoleplatser och även behov av nya grundskolor. Detta innebär ofta många diskussioner kring skolornas behov av tomter och tomternas storlek i förhållande till annan mark. Lunds kommun har sedan slutet av 1990-talet haft en förvaltningsövergripande informell skolgårdsgrupp som bl a arbetat fram kommunens skolgårdsmål och riktlinjer för skolgårdarnas ytbehov. Syfte/mål Syftet med denna studie är att klarlägga hur riktlinjer för friytor för barns utemiljö ska tillämpas i olika planeringssituationer samt hur skoltomter kan minska sitt totala ytbehov. Studien har tagits fram gemensamt av Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen och Serviceförvaltningen samt Barn och skolförvaltningen Lunds stad. I studien analyseras och jämförs nuvarande riktlinjer med faktiska förhållanden i Lund och med jämförbara kommuner och närliggande länder. Studien lyfter fram den forskning som finns kring barns utemiljö. Teoretiskt har placeringen, läget på skoltomter diskuterats för att se möjligheter till samutnyttjande. Slutligen försöker även skolan ses ur ett större perspektiv, som en del av stadens gröna strukturer. I slutsatsen föreslås en tillämpning och ett synsätt där de ovan förda frågeställningarna berörs.

4 Skolgårdsmålen i Lunds kommun Lunds kommun har tydligt lyft fram behovet av bra skol- och förskolegårdar genom de framtagna målen för skolornas och förskolornas utemiljö. Dessa återfinns bl a i LundaEko, Grönstruktur och naturvårdsprogrammet för Lunds kommun, antagna av kommunfullmäktige, och i Utbildningspolitiskt programs lokalplan samt Här visas på ett tydligt och heltäckande sätt upp vad som bör beaktas vid planering av skol- och förskolors respektive fritidsgårdars och bygglekplatsers utemiljö. Helhetstänkande en plats som visar att skolan/förskolan bryr sig om den yttre miljön Helhetssyn och långsiktighet ska genomsyra utformning, utveckling och förvaltning av utemiljöerna. Arkitektoniska kvaliteter ska vårdas och utvecklas. Genom tilltalande miljöer som vidmaktshålls visas omsorg om skolan/förskolan och därigenom om barnen. Vid planering av skol- och förskolegårdar måste ett helhetsperspektiv appliceras, där barnet, leken, undervisningen och den biologiska mångfalden utgör självklara delar. Demokrati en plats som går att påverka Barnen ska vara delaktiga i planering och utveckling av skol- och förskolegården. När planerna förverkligas ser barnen att det går att påverka sin omgivning och att deras tankar och idéer är värdefulla och tas på allvar. Detta kan vara ett viktigt led i att ge barnen förståelse för vad demokrati är. Översiktsplanen slår fast att barns behov särskilt ska uppmärksammas i planering. Likaså säger barnkonventionen att vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rum, samt att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till dess ålder och mognad. Funktion en plats med många utrymmen för barns och ungdomars olika behov Skol- och förskolegården ska vara ett frirum för barnen med hänsyn till barnens ålder och utveckling. Det innebär att det ska finnas utrymme för lek, idrott, lugn och ro, fantasi och kreativitet. Den ska också vara anpassad för barn med funktionshinder. För att dessa funktioner ska rymmas på skol- och förskolegården förutsätts tillräckliga ytor. Pedagogik en pedagogisk resurs med plats för kreativa projekt Skolgården ska vara anpassad för att fungera i den ordinarie pedagogiska verksamheten. Skolgården ska ge plats för tillfälliga projekt i form av t ex workshops. Utepedagogiken ska stimuleras så att den på sikt blir ett naturligt arbetssätt i skola och förskola. Genom att göra barnen delaktiga i arbetet med skolgården ökar förståelsen för miljön och omsorgen om den. Ekologisk hållbarhet en plats med en mångfald av växter och djur Skol- och förskolegården ska kunna erbjuda barnen naturupplevelser och visa på ekologiska sammanhang. Kretsloppstänkandet ska tydliggöras och en strävan ska vara att gynna den biologiska mångfalden. Folkhälsa och säkerhet - en säker och hälsosam plats Skolgården ska uppmuntra till lek, kreativitet och fantasi utan att utgöra någon fara för säkerhet eller hälsa. Arbetsmiljölagen ska beaktas och efterlevas. Trafiken till skol- och förskolefastigheter ska planeras med särskild omsorg om barns säkerhet och hälsa.

5 Riktlinjer för ytbehovet för skolor och förskolor i Lunds kommun Vid planering av skoltomter i Lunds kommun ska hänsyn tas till många olika funktioner och krav. Barnen behöver yta att leka på. Yta behövs för de pedagogiska verksamheten med mera, se skolgårdsmålen. Tomten ska kunna angöras av olika typer av fordon. Leveranser av t ex mat ska kunna ske på ett säkert och tillgängligt sätt. Parkering ska finnas för såväl personal som besökare. Själva skolbyggnaden tar även den plats. Alla dessa olika funktioner kan lösas på olika sätt beroende på tomtens läge och omgivning. Skolbyggnadens storlek Skolbyggnadens placering och antal våningar påverkar storleken på tomten. Idag beräknas den vanligaste skolenheten, 100 barn i åldern 1-9 år, till ca 2000 kvm BTA. Denna yta påverkas naturligtvis av skolans pedagogik, antal våningar och placering på tomten samt hur entréer är lösta. Har den föreslagna tomten stora höjdskillnader, kan dessa utnyttjas i t ex soutteränglösning. Ju mer fast skolbyggnadens form är desto större behöver tomten vara i motsats till en skolbyggnad som anpassas till den föreslagna tomten. En samlad gårdsyta ger fler möjligheter än en uppdelad. Den kan lättare förändras med tiden, efter antalet barn och deras ålderssammanstättning. Här kan olika rumsligheter och miljöer skapas efter behov och önskningar. En större helhet ger ökade möjligheter till rörelselek, platser för mer stilla lek, kojor etcetera och slitaget blir lägre ju mer barnen kan fördela sig över en större yta. Yta för parkering och angöring En del av skoltomtens ytor tas i anspråk för distribution, sophantering, uppställning, förråd m m. Det är bra att tidigt planera in dessa funktioner för att kunna samordna rörelser och därmed minimera utrymmet och minska antalet döda ytor d v s ytor som barn och personal inte kan nyttja i verksamheten eller i leken. Kommunens gällande parkeringsnorm anger 5-10 parkeringsplatser per 1000 kvm BTA. Detta ger för den vanligaste skolenheten, 100 barn i åldern 1-9 år, BTA ca kvm, 16 p-platser inklusive handikapplats, ytbehov 22,5-30 kvm per p-plats. Ytor för distribution - och sopbilens framkörning och uppställning ger i enlighet med programhandling Lund, Nybyggnad kombiskola, daterad , en yta på totalt 1600 kvm % av den totala tomten går således till distribution, parkering och sophantering samt förråd. Om parkering kan lösas på annat sätt,t ex genom gemensamma parkeringsanläggningar, eller p- normen kan räknas snävare samt att distributionsytorna samordnas friare och eventuellt kan lösas delvis på allmän platsmark kan ytbehovet minskas. Yta för barnens aktiviteter Barnens friyta utgör en stor del av tomtens yta. Dagens riktlinjer i Lund är framtagna för att tillgodose ytbehovet för skolor och förskolor vid den tidiga planeringen. Riktlinjerna antogs dels i Kommunfullmäktige som en del av Lokalplaneringen och igen i Lokalplan De antogs även i kommunfullmäktige genom antagandet av Lunda Eko och Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun. Ytan avser en aktiv friyta, exklusive byggnader, parkering, angöring och andra för barnen otillgängliga ytor. Den är framtagen som en trappstegsmodell där enheternas storlek påverkar ytbehovet per barn. Bakgrunden till policyn var behovet att hitta ett planeringsinstrument för att kunna beräkna skolors ytbehov och göra markreservat för skol- och förskoletomter samt att nå en enighet vad gällde olika ytbegrepp såsom yta, friyta, aktiv yta m m. Nuvarande riktlinjer baserades på inventering av olika förskolor och skolor i kommunen med avseende på friytans storlek och antalet barn. Slitaget studerades och de framtagna målformuleringarna applicerades på skolgårdarna. Arbetsgruppen utvecklade genom inventeringen ett sätt att värdera skoltomterna och en samstämmig uppfattning erhölls om vilka skolor som fungerade bra/tillfredsställande/dåligt och vilka som upplevdes som för små respektive för stora.

6 Y tbehov m ²/barn Skola F-3 Skola F-5 Skola 6-9 Skola F-9 Anm Lunds kommuns riktlinjer omfattar förskola - åk 9 till skillnad från flertalet andra riktlinjer Förskolor som bedömts fungera dåligt: Lönnen, 8 kvm aktiv yta per barn (2002) Hårfagre, 17 kvm /barn Fornborgen, 22 kvm/barn Rida Ranka, 24 kvm /barn. Dessa små ytor tar ofta intilliggande parker, lekplatser och grönytor i anspråk som kompensation när det är möjligt för verksamheten. Förskolor som bedömts fungerade bra: Hagen, 53 kvm/barn Genatorp, 52 kvm/barn Arken, 43 kvm/barn På dessa förskolor har slitaget varit måttligt. Det har även funnits olika typer av miljöer. Underlagsmaterial för riktlinjerna har utöver ovan redovisade inventering även följande utredningar använts: Målbeskrivningen för skolans och förskolans utemiljö (2002), Socialstyrelsens råd från 1987 med 40 kvm friyta per förskolebarn exklusive byggnad och parkering, Skolhushandboken från 1979 med riktvärden för skoltomten inkl skolbyggnad exklusive idrottsytor och parkering på kvm per barn, med tillägg för rastmark 10 kvm per barn samt krav på ett anslutande terrängområde på kvm för LM-skolor. Denna dimensionering återfinns fortfarande på Arbetsmiljöverkets hemsida men ska tas bort inom kort och ev kommer nya riktlinjer att tas fram i samarbete med Skolverket. Yrkesinspektionens beslut på minimikrav från 1992 på 15 kvm per elev på en centralt placerad grundskola i innerstaden, (Vårfruskolan i Lund) samt den norska rapporten Skolens utearealer (2003). Inventeringen och ovan angivna utredningar gav en tabell enligt figuren med en rekommenderad friyta per barn i förhållande till antalet avdelningar på förskolan och antalet klasser i skolan. Detta beroende på att vissa samordningsvinster finns i de större enheterna som saknas vid de mindre. T ex är skyddsavstånden för en gungställning detsamma oavsett antalet barn men dess yta får större genomslag på den mindre barngruppen. Förskola 1 avdelning, ca 15 barn i åldern 1-5 år: 60 kvm friyta per barn. Förskolan 3 avd, ca 45 barn i åldern 1-5 år ger 55 kvm friyta per barn. Förskolan 6 avd alternativt 4 klasser F-3, ca 100 barn i åldern 1-9 år ger 50 kvm friyta per barn.

7 Skolan F-3, ca 200 barn i åldern 6-9 år ger 45 kvm friyta per barn Skolan F-5, ca 320 barn i åldern 6-11 år ger 45 kvm friyta per barn. Slutligen skolan F-9, ca 840 barn i åldern 6-15 år ger 37 kvm friyta per barn. Idag undviker kommunen den minsta typen av förskolor med endast en avdelning då de är för kostsamma att driva. Den vanligaste enheten är 100 barn. Andra kommuner En enkätundersökning utförd av nätverket Barn, unga och byggd miljö, BUB, pm Anders Sandberg och Maria Nordström, visar att de allra flesta kommuner inte arbetar efter riktlinjer för friyta och av de som gör det arbetar de flesta efter Socialstyrelsens rekommendationer från En del kommuner, t ex Sigtuna och Gävle, arbetar mer efter en kvalitetspolicy för förskolemiljöer än en ytdiskussion medan andra igen har arbetat fram program med klart angivna krav på förskoletomten t ex Linköping med ett totalmått för förskoletomten på kvm per barn inklusive friyta (40 kvm), byggnad (15-20 kvm) och övrigt (20-25 kvm) dock exklusive yta för parkering. Malmö stad har studerat befintliga miljöer (förskolemiljöer) genom att inventera funktionsinnehållet och slitaget på ytorna. På detta sätt har de kommit fram till en planeringsmodell. Gårdarnas användbarhet och slitaget har studerats och en brytpunkt kring 30 kvm friyta per barn funnits. Mindre ytor har svårt att upprätthålla kvaliteten på grönytor och slitaget ökar på såväl grönytor och redskap. Detta kompenseras ofta med en ökad andel hårdgjorda ytor vilket leder till ytterligare försämring av utemiljön. BUP:s enkätundersökning och exemplen ovan samt de egna gjorda inventeringarna visar att utemiljöer med mindre än kvm per barn ger ensidiga och torftiga gårdar med stora risker för trängsel och konflikter samt ökade underhållskostnader. Utemiljöer med friytor mellan kvm per barn ger möjlighet till mångsidigare gårdar men de är beroende av kompletterande friytor Malmö, riktlinjer Luleå, förskola Luleå, skola Norge, statlig rek Socialstyrelsen 1987, förskola Socialstyrelsen 1987, skola Skolhushandboken 1979 Stockholm sbk, ingen riktlinje Stockholm, konsultupph riktlinje, förskola Stockholm, konsultupph, skola Linköping England Falun förskola Uppsala, skola Uppsala, förskola Malmö, riktlinjer Luleå, förskola Luleå, skola Norge, statlig rek Socialstyrelsen 1987, förskola Socialstyrelsen 1987, skola Skolhushandboken 1979 Stockholm sbk, ingen riktlinje Stockholm, konsultupph riktlinje, förskola Stockholm, konsultupph, skola Linköping England Falun förskola Uppsala, skola Uppsala, förskola En sammanställning av riktlinjerna för kvadratmeter friyta per barn i förskola och skola.

8 Vårfruskolan i nära anslutning till gårdarna för att skapa allsidiga miljöer för lek och lärande. Utemiljöer med kvm per barn ger möjlighet till att utveckla allsidiga miljöer vid skolorna med rimliga underhållskostnader. Vårfruskolan Två skolor - en jämförelse För att få en bättre bild av hur ytan påverkar användningen av skolgården har två skolor i kommunen studerats. De valda skolorna har i stort sett samma antal barn. De anses vara välfungerande F-5 skolor där skolgården används i det pedagogiska arbetet och där pedagogerna är engagerade Vårfruskolan

9 i utemiljön. Skolgårdarna representerar också ytterligheter vad gäller skolgårdsytan per barn, och skolans placering i innerstadsmiljö respektive villasamhälle. Uggleskolan Vårfruskolan Vårfruskolan är en innerstadsskola i Lunds centrum. Skolgården är omgiven av lågtrafikerade gator, och ett busstorg med en tillfällig park inramad av träd. Parken utnyttjas tyvärr inte av skolan varken i lek eller pedagogik då den inte känns trygg och säker. Skolgårdsytan är med dagens elevantal beräknad till ca 25 kvm per elev och då inkluderas ett antal mindre fastigheter mot busstorget som omvandlats till skolgård. Denna tillfälliga del innehåller bollplan och den enda grönytan med gräsmatta, buskar, prydnadsplanteringar och en populär damm. Förskoleklassen och åk 1 får bara vistas på östra sidan av skolgården. De andra årskurserna får röra sig överallt inom skolans inhägnade område. Skolgården har relativt stora ytor som är hårdgjorda och ett varierat utbud av lekredskap som är koncentrerade till den sydöstra hörnan. Skolgården har en varierad struktur med olika typer av platser, material, utrustning och miljöer, men saknar inslag av natur och grönytor. Skolgården är utsatt för hårt slitage, speciellt de fd gröna delarna som ligger intill lekredskapen. Uggleskolan

10 Uggleskolan Buskarna som funnits där lever men liknar knotiga skelett. Träden har kronorna över den lekbara nivån, men lövmassan skuggar lekytan mycket. En tegelstenslabyrint, naturstenar, körsbärträd i rundlar av grus, gatstensytor och naturstenmurar runt planteringsytorna bryter av den annars dominerande asfalten. Det finns få ställen där man kan gå undan och vara ifred. I sydvästra hörnet är buskar planterade i flerdubbla rader, vilket gör det möjligt att hitta platser där man kan vara utom synhåll en stund. Uggleskolan Uggleskolan är en skola i Södra Sandby, ett samhälle 10 km öster om Lund dominerat av villabebyggelse. Skolan ligger intill parkmark begränsad av gång- och cykelvägar. En stor del av skolgården upptas av lövskog. Skolgårdsytan med dagens elevantal ligger på 55 kvm per elev. Parkmarken intill med träd, buskar och gräs, bollplan och löparbana är flitigt utnyttjad av speciellt de äldre eleverna. Skolgården har relativt små ytor som är hårdgjorda, och har ett varierat och fantasifullt utbud av lekredskap och platser. De prefabricerade lekredskapen är mestadels placerade i närhet till entréerna och intill hårdgjorda ytor. Miljön är generellt sett inte speciellt sliten, men de hemmabyggda lekredskapen som hinderbana av stockar m m i skogen bryts ner och förfaller. Uggleskolan Förskoleklassen har en inhägnad del utanför sin entré. När personalen räcker till och de lärt känna barnen under terminen får barnen röra sig även utanför denna inhägnad. Skolgården är som helhet inte inhägnad. Barnen vet var gränsen går i gång- och cykelvägen, och var de inte får vara t ex vid entréytorna nära sopcontainerplatsen. Fastighetsgränsen är markerad med röd linje. På parkmarken intill får de äldre barnen vara på bollplanen, men inte gå bakom ett visst buskage. De kraftiga slänter som förbinder skogsområdet med lekredskapsytorna är slitna av flitig användning vintertid. En vattenränna som slutar i en damm är ett populärt lekställe kring vilket kojor, boplatser och rollekar gärna uppstår. Träd och buskträd nära entréerna är flitigt använda som kojor och lekplatser. Skolgårdsytan är tillräckligt stor för att tåla slitaget. I natur är det också lättare att acceptera viss rufsighet. Undersökningsmetod För att närma sig frågeställningen om hur ytan påverkar lek och funktion av skolgården har vi valt att angripa frågan från olika håll. Skolgårdarna har studerats under februarimånad dels genom en inventering utifrån landskapsarkitektens profession. Utvärdering har genomförts bl a med avseende på rumslighet, funktion, rörelsemönster typ av ytor, löst lekmaterial, möjlighet 10

11 att vistas i natur, plats att samla klasser, variation, tillgänglighet för rörelsehindrade och trygghet samt säkerhet. Enkätundersökning av pedagogernas syn på skolgården. Frågor om hur de använder och ev skulle vilja utveckla skolgården i sitt pedagogiska arbete, om de hindras av platsbrist, vad de ev saknar för sin elevgrupp, var de uppfattar att eleverna helst leker osv, (bilaga 1 och 3) Intervju med elever i F-klass, åk2 och åk4. Frågor om favoritställe, ställen för lek med bara en kompis, ställen att vara ensam på, ställen de aldrig är på, och favoritställe på vintern. 3 flickor och 3 pojkar ur varje åldersgrupp intervjuades. Med varsin färg på penna markerade de svaren på frågorna på en karta. Fotografier på lekställen fanns att visa upp om orden skulle tryta för de yngsta, (bilaga 2 och 4). Spårregistrering av elevernas lek För att se hur eleverna faktiskt rör sig på skolgården har deras rörelsemönster och lekställen registrerats under 5 minuter. En slumpvist vald elev har följts med pennan på en ritning från det att de kommer ut från entrén. Kön och ungefärlig ålder har registrerats. Ca 55 elever har registrerats per skola. Spåren från eleverna har sedan lagts samman i kategorierna pojkar F-2 resp 3-5, och flickor F-2 resp 3-5. Spårregistrering av elevernas lek är utförd i februari på 10-rasten och lunchrasten mellan Vädret var runt 2 plusgrader, uppehållsväder med smältande snö och vattenpölar. Ett spårmönster uppstår där man kan se skillnader i hur de lika kategorierna rör sig, och vilka delar av skolgården som används mest och minst. Spårningen är intressant eftersom den visar verkligheten rakt av, inte hur vi önskar, minns eller på andra sätt lägger värderingar på hur vi vill att det ska vara. Å andra sidan är spårningen en registrering av just den dagen. Väder, årstid och andra omständigheter påverkar resultatet. Man hade fått en fullständigare bild om man följt upp undersökningen med t ex soliga dagar i maj och september. 11

12 Vårfruskolan flickor F åk2 =orange, flickor åk 3 åk5 = röd Streck betyder rörelse, punkt visar var barnet stannat! Resultat Vårfruskolan Inventeringen utifrån landskapsarkitektens synsätt ger generellt sett medelmåttiga poäng. Brister finns på: otillräcklig friyta, slitage gröna ytor och platser med löst lekmaterial platser att vara ifred på platser att bygga kojor på eller små världar som kan få vara kvar till nästa rast. viss otrygghet finns då busstorget intill skolgården tidvis är mötesplats för hemlösa och missbrukare som använder buskagen vid bollplanen till toalett. Kanyler hittas också då och då på skolgården. Enkätundersökningen är besvarad av 22 pedagoger för alla årskurser. Svaren visar: Stort behov av gröna ytor, gräs och träd. Klättermöjligheter, kojbygge och uterum med tak. Lugna platser för arbete, läsning, äta, mysa, inspireras. Idrottsytor saknas. Nästan alla använder skolgården i sitt arbete, som samlingsplats, för grupparbete, lek och idrott, odling, matematiklektioner, konserter eller driver andra projekt. Drygt 2/3 av svaren visar att samordning krävs eller att det är svårt för flera grupper att arbeta ute samtidigt. Alla utom 2 (bibliotekarie, lärare) anser att en minskning av skolgårdsytan hade påverkat såväl lekmöjligheterna, slitaget och undervisningsmöjligheterna negativt. Om extra yta hade tillfallit skolan hade pedagogerna velat ha: naturområde för rörelselek och kojbygge, gräsmatta för mys och lek, små rum där barnen kan vara mera ifred, uteklassrum, stor gräsmatta för brännboll och bollekar, yta för odling, mysiga platser, äppelträd, mera buskar, plats att äta mellis ute, ytor för undervisning, ytor för inspiration och stimulans, idrottsytor 60 m och längd/höjdhopp, bollvägg, bandyplan, fotbollsplan. 12

13 Vårfruskolan pojkar F åk2 = blått, pojkar åk 3 åk 5 = grön Streck betyder rörelse, punkt visar var barnet stannat! Intervju med eleverna visar att: Barnen har svårt att hitta platser att vara för sig själv på. De tränger sig in bakom transformatorhuset, försöker hitta hörnor i buskar och vid byggnader där ingen leker när de vill gå undan för att vara ensamma en stund. Även när de vill leka med bara en kompis har de svårt att hitta platser, och drar sig ut mot kanterna, många söker upp platsen i buskarna Favoritplatser finns över hela skolgården. En generell observation är att många barn kommer ut från entrén, stannar till för att fundera var de ska ta vägen, sedan får de en impuls att springer iväg mot ett mål, ofta ett lekredskap. Mycket prärie-beteende barnen håller koll på vad andra gör, eller jagar/smyger på varandra, och rör sig runt skolgården och varandra. När gemensamma lekar ordnas deltar många, och andra samlas och tittar på. De yngre flickorna söker sig gärna till hörnan med lekredskap, men stannar också mycket framför skolan där de pratar, leker klasslekar eller med leksaker. De äldre flickorna rör sig längre sträckor, går ofta i grupp och pratar och stannar till där det finns något att ta fasta på i miljön. Dammen är ett populärt mål. Inga flickor vistades under spårningstillfällena på bollplanen, basketplanen, förråds/växthuset eller i dess närhet. De yngre och äldre pojkarna rör sig i princip likartat och över samma ytor. Många pojkar går till bollplanen och vistas där. Ett annat populärt mål är stora rutschkanan, och det krypin som finns i buskarna längst bort på skolgården. Inte så många pojkar är vid lekredskapen, utom vid den stora klätterrutschkanan, där många bygger med sand. 13

14 Uggleskolan flickor F åk2 =orange, flickor åk 3 åk5 = röd Streck betyder rörelse, punkt visar var barnet stannat! Resultat Uggleskolan Inventeringen utifrån landskapsarkitektens synsätt ger generellt sätt höga poäng. Den kompletterande bollplanen och parkmarken utanför skolgården tillför en stor öppen yta som skolan saknar. Överblickbarheten kan vara svår för rastvaktande lärare som får röra sig över större skogsområde. Enkätundersökningen är besvarad av 6 pedagoger i klasserna F-3. Svaren visar: Generellt sätt nöjda, men saknar tak över sittplats på förskolan och för de äldre barnen, fler lekredskap för de äldre barnen. Alla använder skolgården i sitt pedagogiska arbete, samlar klassen, grupparbetar, har undervisning ute och driver projekt ute. Alla svarar att tillräckligt med platser finns för att bedriva undervisning ute även om samordning krävs. Alla svarar att en mindre yta hade påverkat lekmöjligheterna, slitaget och undervisningen negativt. Om extra yta hade tillfallit skolan hade pedagogerna önskat sig ett grönt rum för samtal, ett sinnesrum, rufsigt område för kojbygge och ett uteklassrum. Intervju med eleverna visar att: Parkmarken intill är flitigt utnyttjad för flera olika behov Hela skolgården används på flera olika motstridiga sätt, att vara ensam, att leka två, favoritplats, vilket tyder på att skolgården är tillräckligt stor och mångfasetterad för de behov som finns och för antalet barn. En generell observation är att många barn sprang direkt till ett lekställe, ofta i eller vid ett träd där roll- eller bygglek verkade pågå sedan tidigare. När leken kom igång stannade barnen kvar på samma ställe hela rasten. De yngre barnen, kanske speciellt runt åk 2-3 verkar absorberade av 14

15 Uggleskolan pojkar F åk2 = blått, pojkar åk 3 åk 5 = grön Streck betyder rörelse, punkt visar var barnet stannat! sin lek. Flera flickgrupper i åk 1-3 hade gosedjur med ute och lekte rollekar med dem. Många barn vistas i eller kring träd med låga grenar, på skolgården och på parkmarken intill. De yngre flickorna rör sig överallt runt sin sida av skolan, vid lekredskapen och i skogen och vid dammen och vattenrännan. De leker också klasslekar eller med leksaker. De äldre flickorna går ofta i grupp och pratar och stannar till och vistas i och bredvid träd och stenröse. De yngre pojkarna rör sig mycket på de hårdgjorda ytorna på sin sida av skolan. En del rör sig bort mot bollplanen, många spelar landhockey. De äldre pojkarna rör sig och leker mycket uppe i skogen, och många är ute på fotbollsplanen på parkmark. Många söker sig även in på förskolans inhägnade yta. Slutsats Studien av Vårfruskolan och Uggleskolan visar tydligt på behovet av tillräckliga friytor. De begränsade ytorna på Vårfruskolan påverkar barnens fria lek påtagligt och ger dem inte samma möjlighet till återhämtning. Studien visar att närhet till t ex parkmark och idrottsytor är betydelsefullt. Barnen på Uggleskolan använder trots den mer generösa friytan på skolgården gärna den intilliggande parkmarken. Där ges leken möjlighet att fortsätta över en längre tid. Undersökningen av de två skolgårdarna kan sammanfattas på följande sätt: Vårfruskolans skolgård lider stor brist på yta, vegetationsytor, små rum och platser för avskildhet, vilket avspeglar sig i enkäter och intervjuer. 15

16 Vårfrusskolans brist på tillgänglig yta kan till viss del kompenseras med flera byggda rum och lekredskap, men ersätter inte naturkvaliteterna med löst lekmaterial. Vårfruskolan utnyttjar inte intilliggande parkmark av säkerhetsskäl. Uggleskolans skolgård har både bra kvalitet och tillräcklig yta för att kunna fungera utmärkt för olika motstridiga behov hos barnen. Uggleskolans placering intill parkmark är väsentlig för den goda funktionen, inte minst för de äldre barnen. 55 kvm skolgård/barn inkluderande större skogsparti, samt belägen in till parkmark är på alla sätt tillfredsställande. 25 kvm skolgård/barn är helt otillfredsställande även om ytan är välplanerad. Barnens behov. Alla barn behöver leka för att utvecklas ordentligt. Barn som inte får leka har ingen riktig barndom. Barns rätt till lek borde vara lika självklar som vuxnas rätt till arbete. Lek är inte ett tidsfördriv, utan ett sätt att lära sig leva. Därför att lek hjälper alla barn att utvecklas fysiskt, psykiskt, känslomässigt och socialt. Citat ur Mobbing och våld i verkligheten av Christer Olsson, legitimerad psykolog och kurator. Barns lek är en stor del av barnets utveckling visar den senaste forskningen. Barnet ska fritt kunna använda sin omgivning hur det vill och hitta nya möjligheter och plötsligt kan stenar tala, träbitar flyga som flygmaskiner, buskar blir troll i mörkret och så vidare. Matti Bergström, läkare och professor emeritus i fysiologi vid Helsingfors Universitet, lyfter fram den fantastiska barnhjärnan som kan se möjligheter, som tänker fritt och som vi vuxna borde släppa fram mer och låta utvecklas och inte dämpa. Lek är lika med kreativitet och har sitt säte i det limbiska jaget i hjärnan, där kollisionen mellan kaos och ordning inträffar. Beteendet är fritt från logiskt tvång och ingenting binder den fria fantasin, som är grunden till all lek. Hälsa och utveckling Barns miljöer och möjlighet till lek och spring har betydelse för hälsan. Skolgården som ofta är barns- och ungdomars närmaste park bör självklart locka och ge utrymme för detta. Skolgårdarnas utformning har betydelse för aktiviteterna och för vilka som gör vad. Om ytorna är tillräckligt stora och om olika funktioner samspelar blir aktiviteterna fler. En stimulerande utemiljö lockar till fler spontana aktiviteter, vilket gagnar hela samhället. De samhällsekonomiska kostnaderna för utebliven motion, fysisk inaktivitet, uppgår i Sverige till cirka 6 miljarder kronor per år (2008). Mycket av vårt rörelsemönster grundläggs tidigt i hur vi tar oss till skolor och dagis, hur vi utnyttjar vår närmiljö och hur mycket vi är ute. Vissa miljöer lockar mer än andra, liksom att en omedelbar närhet till gröna miljöer är avgörande om vi ska använda dem ofta. All aktivitet som ingår naturligt i det dagliga livet utan att vara planerad träning tillmäts allt större betydelse för en god kondition och bibehållen kroppssvikt. Bristen på utrymme och minskad tillgång på attraktiva 16

17 möjligheter till fysiskt aktiverande utelek anses vara den främsta orsaken till övervikt hos barn. I dagens eko, , tas problemet med vår ökade övervikt upp. Ny forskning från Linköpings universitet visar att av undersökta svenska femåringar är nästan 20 % överviktiga. Detta på grund av för liten fysisk aktivitet. Denna övervikt ger även på sikt en ökad risk för diabetes typ 1. Forskning har kunnat säkerställa naturens påverkan på vår motoriska utveckling, koncentrationsförmåga, sjukfrånvaro m m. Bland annat visar koncentrationstester på barn att skoltomter med mycket natur ger ett minskat antal adhd-elever per elevgrupp. Det är troligen naturinslaget på gården som ger möjlighet till egna lugna platser och för återhämtning under en intensiv skoldag. Den möjligheten återfinns inte på den trängre gården med större delen hårdgjorda ytor. Här blir stressen högre, svårigheter uppstår att hitta egna platser och fler barn och ungdomar uppvisar sjukdomen adhd. Utformningen påverkar aktiviteten Planeringen av skolgårdars och förskolegårdars funktioner, utformning och innehåll är viktig för att de ska bli den stimulerande plats som vi önskar. Alternativa ställen för lek har stor betydelse för mer än lekens innehåll. Att kunna alternera efter solljuset för att inte utsättas för en för hög ultraviolett strålning bara p g a sandlådans placering är viktigt. Barn söker inte sol på samma sätt som vi vuxna. De föredrar mer indirekt solljus, silat genom bladverk. En bra utemiljö stimulerar till fysisk aktivitet samtidigt som den motverkar överexponering av UV- strålningen. Barn med tillgång till mycket vegetation på stora, kuperade ytor hade statistiskt säkerställt större antal steg per minut, i genomsnitt 4 fler steg per minut, vilket ger (4-6 åriga barn i studien) fler steg per dag än barn som inte hade tillgång till sådana miljöer. Stegantalet var 21% högre. Dessa barn hade också lägre UV-exponering fastän de i flera fall var ute mer än de andra barnen. Nya rön lyfter fram behovet att vara ute i naturen. Den lyfter fram behovet, lusten att röra sig och kroppens lust till rörelse. En aktiv lek ger en aktiv lekkropp som bör få komplettera skolkroppens stillasittande. Färsk forskning visar på begränsningar av barns rörelsemönster i 10 års åldern. Barn utan tillgång till närmiljö, med föräldrar som inte aktivt tar del av naturområden kring och i Stockholm snubblar mer, faller mer och känner sig mer obekväma i naturen. Snubblandet och ramlandet var inte beroende på att miljön var svår utan på ovanan att använda kroppen. Tidigare har nyligen invandrade barn uppvisat detta men nu återfinns symptomen även från välsituerade familjer i innerstadens Stockholm. Ytornas storlek påverkar aktiviteten Arkitekten Lene Schmidt konstaterar i sin forskningsrapport från 2004 att på skolgårdar med stora ytor var flickorna lika fysiskt aktiva som pojkarna. Däremot om skolgårdarna var små blev flickorna stillastående medan pojkarna fortsatte att röra sig. Storleken på skolgårdarna har betydelse för den fysiska aktiviteten, antalet lekar och därmed även för den sociala miljön. När det är trångt tar de bollspelande pojkarna över och flickorna blir passiva. De vuxna i sin tur tror att flickorna vill vara stilla och snacka. Men när det finns utrymme särskilt med natur och varierad terräng, och med utrustning och material som tillåter många barn är flickor lika fysiskt aktiva som pojkarna och de fortsätter att prata. Skolgårdens storlek får därmed även betydelse för jämställdheten I våra undersökningar syns skillnaden att pojkarna på båda skolorna har längre sammanhängande löpsträckor utan stopp än flickorna. Eftersom Vårfruskolans skolgård är mindre blir rörelsen kortare t ex till bollplanen eller runt huset. På Uggleskolan kan man röra sig över skogsområdet som dessutom är kuperat och mer krävande motorisk. 17

18 Barn i staden Samhället förändras och ser idag inte ut som det gjort tidigare. Trafikmiljön är ofta komplicerad och svår för barn att klara av. Detta påverkar stadens tillgänglighet för våra barn och ungdomar. De blir ofta skjutsade mellan olika trygga (barn)miljöer. Barnen får vara i särskilda barnreservat: förskolegården, lekplatsen, idrottsplatsen men i övrigt är inte staden deras. Barn måste ges möjlighet att utforska staden och växa in i den på sina villkor och inte enbart på de vuxnas. Från de första stegen från hemmet tillsammans med den vuxne, till egna nära utflykter i bostadsområdet till att sedan få ta sig mellan olika stadsdelar. Att själv få ta cykeln eller gå på trygga alternativa gång- och cykelstråk till vänner och fritidsaktiviteter ger ökat självförtroende och känslan av att staden även är deras. Men staden och samhället tillåter inte barn och ungdomar överallt. Var finns deras platser i ett kommersiellt samhälle? Var kan man sitta gratis, hänga och bara vara? Den täta staden ger ofta inget utrymme för det oplanerade. Ytorna är funktionsstyrda och det spontana, det oväntade får ofta inte utrymme. Den funktionsstyrda ytan innebär en visning av vad som är tillåtet, vilket i lyckade lösningar kan innebära en ökad tolerans av aktiviteter, jämför torget vid Gustav Adolfs kyrka i Helsingborg. Här ryms genom tydlig anvisning många olika aktiviteter t ex leken, kommersen såväl i byggnader som i en välordnad torghandel, parkeringen och den stilla rekreationen. En tillgänglig miljö Skolgårdarna och förskolegårdarna är viktiga miljöer för våra barn och ungdomar. De är antagligen de utemiljöer som utnyttjas intensivast i kommunen. För många barn är det de enda platser som de ser en vanlig dag. Här skapas deras barndomsminnen och inte som för tidigare generationer på bakgårdar, bostadsgårdar eller spännande övergivna platser i staden. Dagens bostadsgårdar tillåter i många fall ingen lek och våra täta radhusmiljöer innehåller inga tomma övergivna platser som kan utforskas. Skolgården och förskolegården bör därför ses i ett sammanhang tillsammans med hela staden. Den är idag ofta en isolerad ö men bör ses i ett större sammanhang som innebär att skolan och skolgården är en del av en struktur. Barnen och ungdomarna kan då lättare nyttja intilliggande 18

19 Skolgårdarna är för många barn deras viktigaste utemiljö och en stor del av deras barndom. miljöer och platser. Skolgården ges avlastning och barnen ges andra platser som tar hänsyn till såväl behovet av platser för avskildhet som sociala miljöer samt platser som uppmuntrar till kreativitet. Skolgården ska vara en tillgång i stadsdelen. Skolgården är en av de gröna miljöer som skapar stadens gröna struktur. En helhetsbild i utnyttjandet och kompletterande av friytor inom och utom skolgården är ett måste i den täta staden. Ett samspel mellan skolgården, parken, idrottsplatsen, torgen, de överblivna platserna och vissa gator bildar barns och ungdomars egna miljöer. Miljöaspekter för samhället. Skolgården ska ses som en tillgång för fler än personal och elever. Vi behöver en totalt sett god grön struktur med tillgängliga ytor med sociala, rekreativa och biologiska värden. Skolgårdarna är en del av denna struktur. Genom god tillgång till gröna områden med utrymme för träd och planteringar skapas ett bättre lokalklimat och effekterna av den klimatförändring som är på gång kan mildras. Genom att se skolgårdarna som en del av den gröna strukturen så lyfts även deras betydelse som viktiga miljöer i samhället fram. Skolgården blir en resurs t ex vid lösandet av den öppna dagvattenhanteringen. Genom framsynt planering i projektering och anläggning kan skolgården bli såväl en miljöresurs som en pedagogisk resurs och dessutom en spännande lekmiljö. Den gröna skolgården är ett viktigt tillskott i den biologiska mångfalden. Skolgården kan ges ett omväxlande artval som gynnar såväl omgivande miljöer som blir en pedagogisk resurs i undervisningen. Skolgården och förskolegården som arbetsmiljö Den välplanerade och tillräckligt stora gården skapar en bra miljö för barnen med många möjligheter till lek. Detta ger avlastning för personalen som slipper passa på barnen på samma sätt. Konflikterna minskar mellan barnen, de blir inte lika trötta och därmed tål de varandras olikheter bättre. Arbetsmiljön för den vuxne blir bättre och mer energi kan läggas på pedagogiska delar istället för disciplin. Barnens lek blir friare, den kan få tid, utrymme och plats. I våra undersökningar fanns en klart märkbar skillnad mellan skolorna. Barnen på Vårfruskolan är mera påverkade av varandra, och det är svårt att hitta avskildhet i le- 19

20 ken. Man skulle kanske kunna säga att barnens lekar ofta störs av andra barn och det är svårt att avskärma sig och fördjupa leken. Barnen på Uggleskolan har på ett annat sätt tillgång till miljöer där leken fortsätter sen förra rasten. Rollekar, bygglekar m m vävs ihop med platser som ändras, byggs på och utvecklas allt eftersom. Här fungerar miljön stödjande för lekens utveckling både i kraft av skogsmiljön, men också den tillräckliga ytan. Skolgården som pedagogisk resurs Skolgården ska vara en del av den lärande miljön, en pedagogisk resurs som kan utvecklas och utnyttjas i de flesta ämnen. Att lära genom hela kroppen och alla sinnen ökar förståelsen och stärker upplevelsen. När undervisningen flyttar utomhus så förändras barnens beteende. Aktiviteten ökar och många sociala gränser luckras upp. Flickor och pojkar, äldre barn och yngre blir mer jämbördiga. Även pedagogen blir en del av gruppen. Fler barn kommer till sin rätt och samarbetet utvecklas. Lärande går till på många olika sätt. Utomhuspedagogik utvecklar och ökar arbetssätten och inlärningen. Fler barn får möjlighet att utveckla ny kunskap och visa redan vunnen kunskap genom ett konkret och praktiskt arbete utomhus. För att använda utemiljön i undervisningen krävs nytänkande och modiga pedagoger och en mångsidig utemiljö såväl inom skolgården som i anslutning till skola och förskolan. Ekonomiska aspekter på skoltomten Storleken på skoltomten beror på många faktorer förutom friytan. Krav på ytor för distribution, parkering och byggnadernas storlek m m påverkar även ytbehovet. Generellt måste tomtstorlekarna ses över i Lunds kommun och alla delar effektiviseras. Kommunstyrelsens arbetsutskott har inför budgeten 2010 fastslagit att kvalitet och tomtkrav ska ses över för att kunna minska kommunens utgifter. Tomtens storlek påverkar möjligheten till annan exploatering. Anläggandet av skolgård kostar, den kommande driften och vidarutvecklingen av gårdsmiljön kostar. Den mindre gården blir dyr att anlägga genom att den måste anläggas för att klara ett högre tryck, slitage. Det ökade slitaget ger en ökad driftskostnad och kortare livslängd. Den större gården är dyr i anskaffning, dyr i anläggande men billigare i driften då fler ytor kan ges ett mer extensiv skötsel och slitaget bli jämnare fördelat. Att se både skolgårdar och parker som en del av en gemensam utemiljö skulle innebära att mark utnyttjas mer yt- och kostnadseffektivt. Det skulle kunna frigöra ekonomiska medel för att upprätthålla standarden på grönstrukturen och barnens miljöer. Värdet av en god och sund uppväxtmiljö får inte undervärderas. Slutsats Barnens behov ska tillgodoses på skolgården och i nära anslutning till denna. Med god planering av utemiljön med säkra och trygga rörelsestråk kan skolans ytor och intilliggande parker, torg och idrottsytor samverka till en välfungerande helhetsmiljö för barn, ungdomar och vuxna Vid planering av skoltomten ska alla ytor effektiviseras och samutnyttjas. Detta kräver en tidig helhetsbild och gemensamma lösningar med samverkan mellan olika aktörer i planeringsskedet, vid genomförandet och i driftskedet. Mot bakgrund av skolgårdsmålen, befintliga riktlinjer och denna rapport föreslås följande tillämpning. Barnens ytor ska ses i ett större sammanhang, vissa ytor finns inom skolgården, andra i intilliggande miljöer. Det viktiga är att ytorna blir tillgängliga för barnen utan praktiska inskränkningar eller fysiska hinder. Detta innebär, som exempel för idag Lunds vanligaste skolenhet, kombiskolan med 100 barn i åldern 1-9 år, att för enheter belägna utan direkt närhet till park eller idrottsytor förordas en friyta på 45 kvm per barnen. Men för enheter som kan nyttja intilliggande ytor och därmed avlasta skolgården anses 35 kvm friyta per barn vara acceptabelt som yta inom skoltomten. 20

21 För övriga riktlinjer för friytans storlek tillämpas ett liknande resonemang om samverkan och samuttnyttjande. Motsvarande samutnyttjande av ytor bör tillämpas även för andra funktioner och krav såsom parkering, angöring och idrott. Gårdens utformning ska ses ur barnens perspektiv med lekbaser, närzoner och olika berikande miljöer på skolans tomt eller intilliggande miljöer. Yta för bollek kan mycket väl förläggas på en intilliggande idrottsyta eller park för att avlasta kraven på gården. 21

22 Källor Skolegården, djungel eller luftegård? En studie av naermiljoanlegg, barn og fysisk aktivitet i skolegården, NIBR-rapport 2004:1 av Lene Schmidt Skolgården, vuxnas bilder, barnets miljö, Gunilla Lindholm, 1995 Mer att göra på skolgården? En undersökning av barns aktiviteter på nio skolgårdar före och efter ombyggnad, Gunilla Lindholm, 2000 Dialog-pm 2006:2 Förskolor i stadsbyggandet, Malmö Stad Scamper förskolemiljöer och barns hälsa, 2005 Utomhuspedagogik som kunskapskälla, Dahlgren m fl, 2007 Stockholm tjänsteuttalande Barns syn på vuxna, Elisabeht Anér, Britt Tellgren, 2006 Platser för lek, upplevelser och möten, Mia Heurlin-Norinder, 2005 Lek äger rum, Anna Lenninger och Titti Olsson, 2006 Forskningsrapporter, sammanställning, Movium 2009 Skolens utearealer, rapport, sosial- och helsedirektoratet, 2003 Gå ut min själ, Ebba Lisberg Jensen, Statens folkhälsoinstitut, 2008 Gode udemiljoer ved nordiske skoler, Karen Attwell m fl, Staten Byggeforskninsinstitut, 2004 Bilaga Enkäter skolstudien

23 23

24 Planeringen av markens- och vattnets användning regleras i plan- och bygglagen (PBL). Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar kommunens hela yta. Av översiktsplanen ska bl a framgå grunddragen i användningen av markoch vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är till sin karaktär strategisk och mycket översiktlig. En fördjupning av översiktplanen kan göras för avgränsade områden, där markanvändningen preciseras. Översiktsplanen och dess fördjupningar är inte juridiskt bindande. En detaljplan reglerar i detalj hur marken får användas, hur områden ska utformas och hur bebyggelsen ska gestaltas. Detaljplan är juridiskt bindande och ska upprättas vid större förändringar. Detaljplanen ligger sedan till grund för bygglov. Vid upprättande av detaljplan ska en lagstadgad planeringsprocess följas, med följande steg: Program Samrådsförslag Utställningsförslag Antagande Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun, Box 41, Lund