Framtidens utmaningar för vård och omsorg av de äldre Jan Marcusson överläkare, professor Linköpings Universitet
|
|
- Lisbeth Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 April 2013 Framtidens utmaningar för vård och omsorg av de äldre Jan Marcusson överläkare, professor Linköpings Universitet Attityder Kunskap Åtgärd Konsekvens Vilken bild har du? FRAMTIDA UTMANINGAR FÖR ÄLDREVÅRDEN Seniorerna en betydelsefull grupp 1.8 miljoner personer i Sverige är 65+. Äldrepolitiken måste omfatta alla äldre (65+), inte bara de äldsta eller de svårast sjuka. Dagens unga seniorer är morgondagens äldre. 1
2 Meddellivslängd 2011 prognos (SCB) Kostnader, KPP, 2011 Mediabilden Under ett år har en svårt sjuk man bollats mellan kommunala och regionala vårdinrättningar i Helsingborg. Vården av multisjuka är bristfällig, anser anhöriga och demensföreningens ordförande, men får inget gehör hos kommunen. (HD 2007) 2
3 Men hur ser behoven ut när man blir äldre? Basala behov för överlevnad Mat, dryck sömn. Basala kroppsliga behov (tarm, blåsa, fysisk aktivitet) Anknytning fysisk och psykisk närhet Sysselsättning Mening Anknytning Existentiell bekräftelse Aktivitetet Meningsfullhet Åldrande och livskvalitet Daglig meningsfull sysselsättning är även då viktigt för både hälsa, överlevnad och livskvalitet. Greta Häggblom Kronlöf, Participation in everyday life. Medical Dissertation, Sahlgrenska Academy, För kvinnor verkar tillfredsställelsen av dessa behov ha större betydelse än för männen. Ivarsson, Isacsson, Persson, Scherste, Occupation and survival. Am. J. Occupational Therapy 52: ,
4 Åldrande och ensamhet Vid 65 är 35%, vid 75 är 45% och vid 85 år 70% ensamstående. Ensamhet är en vanlig orsak till försämrad livskvalitet. den sociala kretsen minskar funktionsnivån avtar risk för medikalisering Livskvalitet inte bara hälsa Forskningen visar att de viktigaste faktorerna för bibehållen livskvalitet är hälsa, relationer och meningsfulla aktiviteter. Sjukdomspanorama hos äldre Hjärtkärlsjukdomar och demens står för majoriteten av sjukligheten hos äldre (30-50%), medan cancer är relativt ovanligt (<10%). Multisjukdom finns hos hälften av de äldre. Graden av multisjukdom ökar risken för funktionsnedsättning. Alessandra Marengoni, Prevalence and impact of chronic disease and multimorbidity in the aging population. Doctoral thesis, Karolinska institute,
5 Multisjukdom Det multisjuka spöket ELSA 85 Ewa Wressle, Katarina Nägga, Jan Marcusson Health-related factors associated with hospitalization for old people: Comparisons of elderly aged 85 in a population cohort study. Katarina Nagga a,b, Huan-Ji Dong a,c, Jan Marcusson a,c, Sabina Olin Skoglund a, Ewa Wressle a,c,* a Arch Gerontol Geriatr Mar-Apr;54(2): Kostnadsanalys rel population 2011 Sjukvårdskonsumtion % Slutenvård 25 Besök akutmott 31 Primärvård, läkare 75 Primärvård, ssk 79 Inga vårdkontakter 4 5
6 Stödinsatser % Färdtjänst 41 Trygghetslarm 40 Hemtjänst dagligen 12 Hemtjänst ej dagl 19 Hjälpmedel förflyttning 39 Andra hjälpmedel 18 Livet just nu Mycket/ganska bra 88 % Skattning nuvarande hälsotillstånd 100 = bästa tänkbara tillstånd Medelvärde 67 Median 70 Spridning = sämsta tänkbara tillstånd 6
7 FRAMTIDA UTMANINGAR FÖR ÄLDREVÅRDEN I-ADL, svårigheter Kvinnor, % Män, % Förflyttning utomhus Laga enkel måltid Matlagning Allmänna kommunikationer Småinköp Storhandla Städning Tvätthantering % Livssituation Ej Vårdad Vårdad % av användning Enkät populationen n=496 % Sjukhusvårdade individer Får fler omsorgsinsatser! Övervikt och fetma Undervikt: n=5 BMI * : <18.5 Hembesök & Mottagningsbesök n = 338 * BMI: Body Mass Index (kg/m 2 ) Normalvikt: n=119 (BMI: ) Övervikt: n=156 (BMI: ) Fetma: n=58 (BMI: 30) 7
8 Fetma ökade risken för komorbiditet Oddskvot (95% Konfidensintervall) i förhållande till sjukdomarna Övervikt Vs. Normal vikt Inkontinens 1.3 ( ) Diabetes 0.9 ( ) Hjärtsvikt 1.2 ( ) Multimorbiditet ( ( ) sjukdomar) Mottagnings gruppen : n = 333 Fetma Vs. Normal vikt Fetma ökade risken för komorbiditet! Dong HJ, Unosson M, Wressle E, Marcusson J. J Am Geriatr Soc Feb;60(2): Vikt relaterad till svårigheter i vardagliga aktiviteter 80 % ** * * Mottagnings gruppen : n = 333 * ** *Signifikant; **Högt signifikant Dong HJ, Unosson M, Wressle E, Marcusson J. J Am Geriatr Soc Feb;60(2): Normal weight Overweight Obesity Hälsa 2/3 skattar sin hälsa > 60% De flesta har 3 kroniska sjukdomar Funktion ¾ klarar sitt dagliga liv 85% i eget boende Sjukvård 75% har aldrig legat på sjukhus senaste 12 mån 2/3 har 0-2 besök till sin distriktsläkare Ökning av antalet friska äldre med flera sjukdomar 8
9 Hälsa Ohälsa Föreställningar Myter Även ökning av antalet äldre med stora sjukvårdsbehov Sjukligheten Hjärtkärlsjukdom Demens Övervikt, smärta, rörelseproblem Cancer Stora möjligheter till prevention 9
10 Sjukvårdskonsumtion äldre 80+ konsumerar en stor del av sjukvårdskostnaderna, men utgör <10% av populationen. Kunskapen om detaljerna om de äldres sjukvårdskonsumtion är begränsad. Åldersstruktur 2011 prognos (SCB) Äldreframtid Ökad livslängd Fler äldre Fler friska med flera vårdkrävande sjukdomar Fler kvalificerat sjuka äldre Förändrade levnadsförhållanden Vällevnadssjukdomar Hjärtkärlsjukdom, övervikt-fetma» Demens Sociala förhållanden, ensamhet Relationer en bristvara Äldres andel av sjukvårdsresursen kommer att öka Preventiva insatser måste öka 10
11 Friskt eller sjukt Hur satsa resurserna? Visst finns sjuka äldre! Ohälsa Funktion 1/3 är högkonsumenter både av PV o SV Högkonsumenterna finns i egna hemmet, men använder både sjukvård och omsorg Sjukvård Dessa använder 50-70% av sjukvårdskostnaderna Hur styrs äldrevården? Evidens? Trend? Känslor? Makt? 11
12 Hur styra vård och omsorg efter behov?! Äldrevården måste differentieras efter de äldres behov Health care intelligence Omsorg, primärvård, specialistvård Kostnadsanalys /20 25/50 >20km, utanför US Coordinates of the Curve Positive if Greater Than or Equal To Sensitivity Specificity,10,978,204,20,760,521,30,508,79,40,377,897,50,161,96,60,093,986,70, ,00,
13 Landsbygds VC (Kisa, Österbymo, Åtvidaberg) Åldersgrupp N = 1658 Prediktiv modell grupp: 874 Totalt antal på sjukhus året efter: 366 Prediktivt antal på sjukhus: 252 Genom att fokusera vården till ca 50% av äldrepopulationen hittar vi 2/3 av dem i behov av sjukhusvård Nya arbetssätt? Framtida riktning Morgondagens samhälle för äldre, för alla, måste byggas så att de är lätt att leva nära människor, nära aktiviteter och service Samhälle Äldreliv 13
14 Preventiva insatser Genom klok samhällsbyggnad Eftersträva social gemenskap Eftersträva naturliga basala mänskliga beteenden Motion Kost Yngre äldre en resurs som kan nyttjas? Samhällsplikt för yngre äldre? Omsorgsplikt för unga vuxna? Sjukvårdens utmaningar? Akutsjukvården är inte organiserad för att ta hand om äldre med sjukvårdsbehov. Närsjukvården är inte organiserad för att möta äldre med sjukvårdsbehov. Primärvården är inte organiserad för att möta äldre med sjukvårdsbehov. Sjukvård och omsorg är inte organiserade för att möta äldres behov av sjukvård och omsorg Kommunalisering av hemsjukvård kräver att all sjukvård får INTEGRERAT journalsystem Morgondagens äldrevård måste hitta nya funktionella strukturer som binder samman äldre i eget boende, med omsorg, primärvård och olika typer av specialistvård Äldresjukvården kan organiseras bättre, bli effektivare och ge bättre kvalitet bl.a. genom gemensamt journalsystem för sjukvård samt health intelligence 14
15 15
Framtidens utmaningar för vård och omsorg av de äldre Jan Marcusson överläkare, professor Linköpings Universitet
Framtidens utmaningar för vård och omsorg av de äldre Jan Marcusson överläkare, professor Linköpings Universitet jan.marcusson@liu.se Attityder Kunskap Åtgärd Konsekvens JanMarcusson Meddellivslängd 2011
Läs merFramtida utmaningar för äldrevården?
November 2011 Framtida utmaningar för äldrevården? Kunskap Relationer Hälsa Samhälle Jan Marcusson överläkare, professor Geriatriska kliniken, US Linköpings Universitet O-Kunskap Kunskap Föreställningar
Läs merFramtida utmaningar för äldrevården. Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US
Framtida utmaningar för äldrevården Kunskap Omsorg Relationer Aktiviteter Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US FRAMTIDENS UTMANINGAR FÖR ÄLDREVÅRDEN Seniorerna en betydelsefull
Läs merRiktad primärvård för äldre
Nära vård Riktad primärvård för äldre Temakonferens 28 april 2017 Jan.Marcusson@liu.se Jan Marcusson 2017 04 25 2 Egna och gemensamma beslutsprocesser Forskning Utbildning Utveckling Sjukvård Forskning
Läs merSamspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet
Samspelet om äldres vård och hälsa Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet 2010-04-19 Behövs kvalitetsregister? Kvalitetsregister och/eller register för att förstå äldres situation
Läs merPsykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer
Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer Åke Grundberg Lektor, Specialistsjuksköterska med inriktning mot psykiatrisk vård och distriktssköterska, Med. dr.
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merMultisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Läs merFörebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs merDEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader
DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008
Läs merNågra ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL
Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL Disposition Den demografiska utvecklingen har konsekvenser för framtida efterfrågan
Läs merFörebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
Läs merVårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi
Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merAnhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser
Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser en befolkningsstudie 2012 Susanna Dellans Lennarth Johansson Dagens presentation Bakgrund Omsorgens omfattning Omsorgens riktningar Omsorgens
Läs merMedicinsk vårdplanering VPL
Medicinsk vårdplanering VPL Solveig Wanland Distriktsläkare Vårdcentralen Tidan med förkärlek till döendet Tidningsrubrik i DN 18 mars 2010 1 Definitioner och begrepp Multisjuk Multisviktande Mest sjuka
Läs mer2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.
Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merDiabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merHälsokalkylator. Bakgrund
Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merHälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby
Hälsofrämjande slutenvård Sölvi Vejby Ofta fick patienterna exakta direktiv om kost och fysisk aktivitet. Han individualiserade och följde upp sina ordinationer noga Många patienter vill ligga till sängs
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merDe äldres hälsoutveckling
Framtidens äldreomsorg behov och finansiering De äldres hälsoutveckling Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011 De fyra åldrarna Funktionsförmåga Nivå för oberoende 1:a 2:a 3:e 4:e åldern åldern åldern
Läs merÅldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar
Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar Pär Schön Aging Research Center, Karolinska Institutet & Stockholms universitet & Stiftelsen Äldrecentrum Seminarium: Kultur, mångfald och möjligheter
Läs merFolkhälsokalkylator. Bakgrund
Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merHälsa på lika villkor? År 2006
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa
Läs merBEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla
Läs merÄldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Läs merKUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson
Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.
Läs merVad är ett gott åldrande?
Vad är ett gott åldrande?.. en from förhoppning eller.. ett realistiskt scenario Åldrande Komplext samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala processer som påverkar individens överlevnad och funktionella
Läs merMedborgarförslag 14/2017 om särskilda äldremottagningar och geriatrisk specialistkompetens på hälsocentraler
Ärende 24 Primärvårdsledningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-01-10 Diarienummer 170627 Sida 1 (2) Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 14/2017 om särskilda äldremottagningar och geriatrisk specialistkompetens
Läs merATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR
ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare
Läs merHemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?
Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Äldreriksdagen 16 september 2016 Ja, vi behöver nog allting egentligen. Dels behöver vi bygga
Läs merSkolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning
Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning BMI Epidemiology Study Göteborg Jenny Kindblom Docent, Sahlgrenska Akademin Specialistläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Dagens disposition Berätta
Läs merStödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.
Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i
Läs merIngen ska behöva dö ensam LIBERALA FÖRSLAG FÖR FRIHET FRÅN OFRIVILLIG ENSAMHET
Ingen ska behöva dö ensam LIBERALA FÖRSLAG FÖR FRIHET FRÅN OFRIVILLIG ENSAMHET Ofrivillig ensamhet orsakar stort lidande psykiskt men även fysiskt. Social isolering är ett samhällsproblem och ett hälsoproblem
Läs merTabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Läs merGrav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.
Läs merKunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat
Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),
Läs merMed åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni
Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre
Läs merHospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503
Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Maj Rom
Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Bättre liv för sjuka äldre Ett nytt arbetssätt - Förebyggande - Evidensbaserat - Strukturerat - Kunskap om resultat
Läs merGod och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Läs merHemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.
Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,
Läs merLättläst program för landstingsvalet 2018
Lättläst program för landstingsvalet 2018 Kristdemokraternas förslag för ett bättre Västra Götaland Facebook: facebook.com/kdvastragotalandsregionen Twitter: @KD_VGR Webbplats: wp.kristdemokraterna.se/vg/
Läs merVårdkedja: Från akutmottagning till eget boende
Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs mer2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse
Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller
Läs merYTTRANDE. Dnr S2018/03436/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Stockholm den 15 november 2018
YTTRANDE Dnr S2018/03436/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 15 november 2018 God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder
Läs merBakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011
Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data
Läs mer(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Läs merKan man förebygga depression hos äldre?
Kan man förebygga depression hos äldre? Utbildningsdag om Äldres psykiska hälsa i primärvården Piperska Muren 2018-05-31 Marie Åsberg senior professor Karolinska institutet Den psykosociala utvecklingens
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merÅrsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare
Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska
Läs merMedborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar
Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer
Läs merCaroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Läs merÄldreplan för Härjedalens kommun. år
Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merÖKAD TRYGGHET SÄNKT SKATT BÄTTRE SJUKVÅRD MODERATERNAS ÄLDREPOLITIK
ÖKAD TRYGGHET SÄNKT SKATT BÄTTRE SJUKVÅRD MODERATERNAS ÄLDREPOLITIK MIKAEL JOHANSSON (#1 regionlista) KATARINA BRÄNNSTRÖM (#1 Rikdagslista) ULF HEDIN (#3 Kommunlista) När vi blir pensionärer, eller seniorer,
Läs merVård- och omsorgspolitiskt program
Kor tv er s i on Vård- och omsorgspolitiskt program Skriften är ett utdrag ur SPF Seniorernas vård- och omsorgspolitiska program som kongressen beslutade den 13 15 juni 2017. Här sammanfattas förbundets
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merBättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra
Läs merFramtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss
1 Framtidens Hälso- och sjukvård Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss Kompetens Kvalitet Befolkningsförändringar Ojämlik hälsa Folksjukdomar Tio utmaningar för Landstinget Blekinge Global sårbarhet
Läs merSupportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merMulti7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
Läs merHÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING
HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande
Läs merÖverviktskirurgi vem, hur och resultat?
Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merNORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk
OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merNutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merVGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd
Bilaga 2. VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd Medicinsk rådgivare koncernstab hälso- och sjukvård Presentation VIP-patienter Mobil närvård Omsorgskoordinatorer
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84
Läs merHJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning
HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen
Läs merAtt vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Läs merValidering i Sörmland
Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs merHälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt
Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade
Läs merÖvertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%
Övertagande av hemsjukvård Skellefteå : 170/351=48% 1. Bakgrundsinformation Besvarad av: 170 (97%) Ej besvarad av: 5 (3%) Ange inom vilket yrke du arbetar 1 Biståndshandläggare 20 (12%) 2 Hemtjänstchef
Läs merGERONTOLOGI OCH GERIATRIK
GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder
Läs merHär kan du ta del av. enkätens resultat
Här kan du ta del av enkätens resultat Bakgrund till enkäten Utvecklingsplanen för äldreomsorgen år 2013-2018 i Kungsör utgår. I september 2018 påbörjades ett projekt med syfte att färdigställa ett nytt
Läs merADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt
ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter
Läs merPrimärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07
Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet Carl Johan Östgren 2009-10-07 Ålderstrappan Uppskattat antal patienter med diabetes 213 (325) I olika regioner år 2000 och 2030 Wild S et al. Global prevalence
Läs merVad tycker Du om anhörigstöd?
Vad tycker Du om anhörigstöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna dig trygg när du vårdar din närstående? Hur tycker du att du blir bemött i din kontakt med kommunens anhörigstöd? Vad är viktigt
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merVägledning för en god palliativ vård
Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs mer