Kranskötaren 5, del av Svarvaren 4 m.fl. Grontmij AB Vatten- och ledningsteknik

Transkript

1 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Kranskötaren 5, del av Svarvaren 4 m.fl. Grontmij AB Vatten- och ledningsteknik

2 Vår referens Vatten- och ledningsteknik, Vendy Lymeus Rapport Datum Uppdragsnr GSF010 Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och metod Orientering Hantering av MKN för vatten i detaljplan LOD och grönytefakor Nulägesbeskrivning Topografi, geologi och nederbörd Markanvändning och markföroreningar Område Område Område Område Gator och trafik Miljöfarliga verksamheter och markföroreningar Dikningsföretag Grundvatten Status 2011 och MKN Ytvatten och dagvatten Status 2011 och MKN Befintlig VA-lösning Föreslagen markanvändning Område 1 BC Område 2 D 1 H 1 K Område 3 H 1 K Område 4 H 1 K Gator och trafik Tillämpning av LOD och grönytefaktor Detaljplanens konsekvenser för vattenförhållanden Allmänt Område Område Område Område Gator och trafik Total förändring av dagvattenflöden och föroreningsmängder Slutsats och diskussion Referenslista Grontmij AB Besök Mejerivägen 1 E-post Vendy.Lymeus@grontmij.com Box Org nr Direktnr Stockholm Styrelsens säte Stockholm Fax

3 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Datum Uppdragsnr GSF Tryckta referenser Webbaserade referenser Personliga meddelanden Bilagor Grontmij AB 3 (20)

4 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Datum Uppdragsnr GSF010 1 Sammanfattning Ystads kommun har upprättat ett detaljplaneförslag för fastigheterna Kranskötaren 5, Svarvaren 4 m.fl., som syftar till att beskriva förutsättningar för att omvandla befintliga industritomter till blandad stadsbebyggelse med handel, hantverk, kontor och vård/friskvård samt bostäder. Länsstyrelsen har i ett yttrande fastslagit att planförslaget behöver kompletteras med en redovisning som klargör hur vattenmiljöer inom och utanför planområdet kan komma att påverkas och hur miljökvalitetsnormerna för vatten kommer att kunna följas i området. Grontmij har på uppdrag av Ystads kommun gjort en översiktlig utredning angående planförslagets eventuella påverkan på omgivande vattenmiljöer, samt kring förutsättningar för att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Utredningen utgår från en potentiell föroreningsbild som skapas genom analyser av tidigare, befintliga och planerade verksamheter i området. Beräkning av dagvattenflöden och föroreningsmängder baseras på årsmedelnederbörd och schablonhalter. Grundvattnet i området tillhör vattenförekomsten SV Skånes kalkstenar som omfattas av grundvattenskydd enligt dricksvattenföreskrifterna. God kemisk och kvantitativ status gäller för grundvattnet. Recipient för dagvatten är Nybroån, som mynnar ut i Hanöbukten. Både Nybroån och Hanöbukten har problem med övergödning på grund av att stora arealer jordbruksmark avvattnas till dem. Det finns också vissa problem med miljögifter men på grund av att otillräckligt dataunderlag avseende halter av prioriterade ämnen har den kemiska statusen för Nybroån ändå satts till god. Resultaten från Grontmijs utredning visar att planförslaget kommer att bidra till minskade dagvattenflöden och minskad föroreningstransport för samtliga utvalda ämnen utom PAH. Planförslaget skulle alltså, baserat på befintligt underlag, troligtvis innebära positiva effekter på vattenförhållanden i och utanför planområdet. Beräkningarna utgår dock från schablonvärden både vad gäller avrinningskoefficienter och föroreningshalter, varför det inte går att dra några säkra slutsatser. En översiktlig miljöteknisk markundersökning har genomförts i planområdet och resultaten visar att det förekommer förhöjda halter av främst arsenik men även barium och alifater. Ystads kommun har därför reviderat detaljplanen med ändrad lovplikt som reglerar att marken måste saneras innan bygglov kan ges. I områden där det planeras bostäder och/eller vård/friskvård gäller att marken ska uppfylla Naturvårdsverkets krav för känslig markanvändning. I övriga områden gäller kraven för mindre känslig markanvändning. Att marken saneras är en fördel i yt- och grundvattensynpunkt, åtminstone på lång sikt. På kort sikt ökar dock riskerna för grundvattenförorening vid exploatering, i synnerhet under byggskedet. Tillämpning av LOD i området kommer också att innebära att större mängder dagvatten infiltrerar i marken vilket kan medföra att eventuella föroreningar i dagvattnet i större utsträckning når grundvattnet. I utredningen har ingen hänsyn tagits till hur planbeskrivningens föreslagna förändringar av vägrummen kommer att kunna påverka vattenförhållandena. Trafikflödena kommer antagligen att öka till följd av planens genomförande, men i vilken utsträckning är inte utrett. För att göra en relevant bedömning av vägarnas påverkan på vattenmiljön krävs mer underlag i form av trafikutredningar. Slutsatsen är att ett genomförande av planförslaget sannolikt inte skulle ha några negativa effekter på vattenmiljön i eller utanför planområdet, och att förutsättningarna är goda för att miljökvalitetsnormerna för vatten kommer att kunna följas. Grontmij AB 4 (20)

5 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Datum Uppdragsnr GSF010 2 Inledning 2.1 Bakgrund Ystad kommun har upprättat ett ramprogram för Surbrunnsområdet i centrala Ystad, med syftet att omvandla det gamla industriområdet till blandad stadsbebyggelse som bättre svarar mot områdets centrala läge. Rubricerat planförslag gäller för fastigheterna Kranskötaren 5, Svarvaren 4 m.fl. och syftar till att beskriva förutsättningar för att omvandla dessa fastigheter till funktionsbaserad stadsbebyggelse med handel, hantverk, kontor och vård/friskvård samt bostäder. Detaljplanen reglerar att LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) ska tillämpas inom kvartersmarken. I planbeskrivningen 1 anges att planområdet inte påverkar något vattenområde och att planförslaget inte förväntas medföra att miljökvalitetsnormerna, MKN, för vatten överskrids. Länsstyrelsen har i sitt yttrande 2 fastslagit att planförslaget behöver kompletteras med en redovisning som klargör hur miljökvalitetsnormerna för vatten kommer att följas. Dagvatten innehåller ofta föroreningar och vattenförekomster som mottar dagvatten från förorenade områden kan bli märkbart påverkade. Dålig vattenkvalitet kan av olika skäl vara en grund för länsstyrelsen att pröva och upphäva kommunens beslut att anta en detaljplan. Därför är det viktigt att redovisa att planen inte medför att vattenkvaliteten försämras. 2.2 Syfte och metod Utredningen syftar till att översiktligt redovisa planförslagets eventuella påverkan på omgivande vattenmiljöer samt förutsättningar för att miljökvalitetsnormerna för vatten kommer att kunna följas. Utredningen utgår från en potentiell föroreningsbild som skapats genom analyser av tidigare, befintliga och planerade verksamheter i området. Även de miljötekniska markundersökningar som genomförts i området och på en intilliggande fastighet beaktas. Beräkning av avrinningsflöden baseras på den uppgift om årsmedelnederbörd som anges på Ystad kommuns hemsida samt antagna avrinningskoefficienter enligt Larm (2011) och Svenskt Vatten (2004). För beräkning av föroreningsmängder har schablonhalter av näringsämnen, tungmetaller, suspenderat material och organiska miljögifter för respektive typyta använts (Larm, 2011). 2.3 Orientering Planområdet har en areal på ca 3,3 ha och utgör en del av Surbrunnsområdet i centrala Ystad. Surbrunnen har haft industriell verksamhet sedan första hälften av 1900-talet och än idag präglas området av små och medelstora industriföretag. Planområdet är uppdelat i ett antal fastigheter som är bebyggda med diverse industrilokaler. 2.4 Hantering av MKN för vatten i detaljplan Enligt Ramdirektivet för vatten ska miljömål ställas upp för att uppnå en god status för alla yt- och grundvattenförekomster inom EU. I Sverige har direktivets miljömål implementerats i lagstiftningen som miljökvalitetsnormer, MKN, och i december 2009 tog vattenmyndigheterna det första beslutet om MKN i form av kvalitetskrav för yt- och grundvattenförekomster i landet. 1 Detaljplan för Kranskötaren 5, del av Svarvaren 4 m.fl. inom stadsdelen Surbrunnen i Ystads tätort, Ystads kommun, Skåne län. Ystads kommun, Samråd om detaljplan för Kranskötaren 5, del av Svarvaren 4 m.fl. (Surbrunnen), Ystads kommun. Ystads kommun, Grontmij AB 5 (20)

6 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Datum Uppdragsnr GSF010 Det är myndigheter och kommuner som ansvarar för att MKN följs och länsstyrelsen ska pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan om det kan befaras att beslutet innebär att en MKN inte följs. Det är därför viktigt att i planbeskrivningen redovisa för hur MKN kommer att kunna följas och vilken påverkan planen kan ha på vattenförekomster både inom och utanför planområdet. 2.5 LOD och grönytefakor Detaljplanen reglerar att LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) ska tillämpas. Det innebär att andelen hårdgjorda ytor i planområdet ska minimeras. Genom att så långt som möjligt använda genomsläppliga material och förse ny bebyggelse med vegetation ska dagvattenvolymerna minimeras. I planbeskrivningen föreslås tillämpande av en grönytefaktor för det planerade bostadsområdet i planområdets västra del. Förslaget baseras på Miljöprogram Syd, kapitel 4, Urban biologisk mångfald och Bilaga 3. Grönytefaktor. Vid tillämpning av grönytefaktorn delas tomten in i delareor med faktorer mellan 0,0 och 1,0 beroende på vilka förutsättningar de erbjuder för växtlighet och lokal dagvattenhantering. Grönytefaktorn beräknas sedan genom att delareorna multipliceras med respektive delfaktor, summeras och delas med den totala arean. För att uppfylla miljöklass C krävs en grönytefaktor på 0,3, vilket är rimligt för planområdet i och med dess centrala läge. 3 Nulägesbeskrivning 3.1 Topografi, geologi och nederbörd Planområdet ligger i Nybroåns avrinningsområde. Marken är flack och ligger ca 6 meter över havet. Regionalt består jordarterna av ett mäktigt lager morängrovlera, ofta överlagrad av lerig morän, isälvsavlagringar, svämsediment eller torv (Boglert, 2003). Inom planområdet 5 utgörs marken av fyllning ner till cm djup. Den underliggande jorden är friktionsjord av typen sand med inslag av finjord som på djupet övergår i silt eller lerig silt. Årsmedelnederbörden är ca 640 mm (ystad kommun, 2011). 3.2 Markanvändning och markföroreningar Planområdet utgörs idag av ett verksamhetsområde med diverse företagslokaler. I bilaga 1-3 finns mer detaljerad information om vilka företag som är och har varit verksamma i området. För att lättare kunna jämföra planförslaget med befintlig markanvändning har området delats in i fyra delområden utifrån de verksamhetsavgränsningar som föreslås i detaljplanen, se bild 1. Grontmij AB 6 (20)

7 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Datum Uppdragsnr GSF010 Område 2 Område 1 Område 3 Område 4 Bild 1. Indelning av planområdet utifrån detaljplanens föreslagna verksamhetsavgränsningar Område 1 Området utgörs främst av parkmark, vilket framgår av bild 1. I områdets nordöstra del står en äldre friliggande villa som nyttjas som samlingslokal och i områdets sydöstra hörn finns en tegelbyggnad från den tidigare sockerbruksverksamheten. Byggnaden står outnyttjad och är i behov av renovering. Området är ca m 2 stort och befintliga byggnader upptar omkring 550 m 2. Ungefär m 2 utgörs alltså av parkmark Område 2 I detta område finns flera sammanhängande byggnader som inrymmer kontor, verkstad, partihandel mm. En av byggnaderna härstammar från sockerbrukstiden medan övriga är senare påbyggnader. Den totala byggnadsarean uppskattas till ca m 2. Omkringliggande mark bedöms utifrån flygbilder utgöras av asfalt och en mindre grönyta. Den totala arean är ca m 2 varav grönytan uppskattningsvis utgör 200 m Område 3 Området upptar en area på ca m 2. Längs Herrestadsgatan finns en större lagerhall som utgör omkring m 2. Hela markytan i området bedöms vara asfalterad Område 4 I område 4 finns flera sammanhängande byggnader som samtliga står outnyttjade. Delar av byggnaderna härstammar från det tidigare sockerbruket. Den totala ytan utgör ca m 2 och av denna upptas omkring m 2 av byggnadskomplexet och ca m 2 av parkmark. Resterande ca 3550 m 2 antas utgöras av asfalt. Grontmij AB 7 (20)

8 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Datum Uppdragsnr GSF Gator och trafik Planområdet omges av tre gatustråk Aulingatan i norr, Fridhemsgatan i väster, och Herrestadsgatan i söder. Planområdet omfattar även anslutningen till Dragongatan som är en europaväg. Strax öster om planområdet ligger en större livsmedelsbutik som nås från Dragongatan eller Herrestadsgatan. Längs område fyras västra sida löper ett gammalt järnvägsspår som inte längre används Miljöfarliga verksamheter och markföroreningar Industrilokaler började uppföras i Surbrunnsområdet i slutet av 1940-talet och har sedan dess utvecklats och förändrats kontinuerligt. Under senare hälften av 1800-talet byggdes en sockerfabrik inom det som nu är fastighet Kranskötaren 6. För verksamheten byggdes även en disponentvilla och ett hus för arbetarbostäder inom det som nu är fastighet Kranskötaren 5. Bruket revs 1960 medan de två tillhörande byggnaderna står kvar. Länsstyrelsen i Skåne län håller på att inventera ca 70 områden i länet enligt MIFO 3. Metodiken är ett verktyg för bedömning av föroreningssituationen och den generella risk denna medför för människors hälsa och miljön inom ett förorenat eller misstänkt förorenat område idag och i framtiden. Utifrån den bedömda risken klassas sedan området i en av fyra riskklasser: Klass 1 Mycket hög risk Klass 2 Hög risk Klass 3 Måttlig risk Klass 4 Liten risk Arbetet med riskklassning av områden görs i två faser. MIFO fas 1 är en orienterande studie som görs utifrån tillgängliga uppgifter om vilka verksamheter som bedrivits, vilka ämnen som hanterats mm. I fas 2 utförs översiktliga markundersökningar för kontrollera förekomsten av föroreningar. Kranskötaren 5 och Svarvaren 4 (tidigare Svarvaren 2) har genomgått inventeringsfas 1. Följande kommentarer angående markföroreningar har lämnats av länsstyrelsen i samband med detaljplaneförslaget (se vidare bilaga 1-3): Kranskötaren 5: Objektet F d TH Ericssons Mekaniska verkstad (tidigare sockerbruk och även åkeri). Inventerad och riskklassad som RK 3 (måttlig risk). Det finns alltså en viss risk för markföroreningar inom fastigheten. Objektet Ystad-Tryck AB, grafisk industri, branschklass 3 (ej inventerad), oklar risk men troligen en viss risk för markföroreningar inom fastigheten. I planbeskrivningen hänvisas till markundersökning 2006, s 19, men den verkar vara gjord på Kranskötaren 6, som ligger utanför planområdet. Svarvaren 4 (tidigare Svarvaren 2): Denna fastighet har klassats som RK 2 (stor risk) vilket medför att risken för markföroreningar är större än för Kranskötaren 5. Några provtagningar har, enligt det underlag vi har, inte utförts inom aktuellt planområde. Detta behöver göras, speciellt på Svarvaren 4 där risken bedömts som stor. 3 Metodik för Inventering av Förorenade Områden, Naturvårdsverket rapport 4918 Grontmij AB 8 (20)

9 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Datum Uppdragsnr GSF010 Efter ett yttrande från Ystad-Österlensregionens miljöförbund 4 har under sommaren 2011 en översiktlig miljöteknisk markundersökning genomförts i planområdet (bilaga 4). Undersökningen visar att det på fastigheten Kranskötaren 5 förekommer arsenik och barium i halter som överskrider riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM). På Svarvaren 4 har förhöjda halter av arsenik respektive alifater påträffats i två olika provpunkter. Analysresultaten innebär att marken inom planområdet måste saneras. Ystads kommun har därför reviderat detaljplanen med ändrad lovplikt som reglerar att marken måste saneras innan bygglov kan ges. I områden där det planeras bostäder och/eller vård/friskvård (område 1 och 2) gäller att marken ska uppfylla kraven för känslig markanvändning (KM). I område 3 och 4 gäller kraven för mindre känslig markanvändning (MKM). 3.3 Dikningsföretag Strax öster om planområdet finns ett dikningsföretag. Exploateringar leder i allmänhet till en ökad dagvattenbelastning på befintliga dikningsföretag. Ökade flöden kan leda till skador på omkringliggande mark, ökad erosion i öppna vattendrag, ökad näringstransport mm. Länsstyrelsen skriver i sitt yttrande ( ) att samråd med dikningsföretaget ska ske om mer vatten kommer att ledas dit till följd av planens genomförande. För beskrivning av flödesförändringar, se avsnitt Grundvatten Prover på grundvattnet och inmätning av grundvattenytan har genomförts i den miljötekniska markundersökningen från 2011 (bilaga 4). Mätningarna gjordes i två borrhål, ett i den sydöstra delen av Kranskötaren 5 (O1) och ett i den södra delen av Svarvaren 4 (O2). Analysresultaten visar på låga föroreningshalter i bägge borrhål. Grundvattenytan låg på ca 3 meters djup i O1 ca 1 meter i O2. Det är rimligt att anta att grundvattenströmningen följer avrinningen för ytvatten på ej hårdgjorda ytor. Karaktäristiskt för regionen är lättvittrade berg- och jordarter vilket ger hög motståndskraft mot försurning. Naturligt höga sulfathalter kan förekomma Status 2011 och MKN Grundvattnet tillhör vattenförekomsten SV Skånes kalkstenar vars status har klassats som god både med avseende på kvantitet och på kemi. Provtagningar tyder dock på att det finns lokala problem med höga halter klorid och en hög konduktivitet. I flera punkter har även rester av bekämpningsmedel påträffats. Vattenmyndigheten har därför bedömt att det kan finnas en risk att förekomsten inte uppnår god kemisk status Det förekommer också lokala kvantitetsproblem vilket gör att man bedömt att det föreligger en risk även för att kvantitativ status inte uppnås till 2015, även om förekomsten totalt sett har gott om vatten. Gällande miljökvalitetsnorm (MKN) är god kemisk och kvantitativ status Grundvattenskydd enligt dricksvattenföreskrifterna gäller för vattenförekomsten. 3.5 Ytvatten och dagvatten Recipient för dagvatten är Nybroån, som mynnar ut i Hanöbukten. Hanöbukten är en del av vattenförekomsten Sydkustens kustvatten. Nybroåns vattensystem hyser höga naturvärden med avseende på både vattenmiljöer och arter. Huvudfåran är dessutom utpekad av Fiskeriverket som nationellt värdefullt vatten utifrån fiskevärden. Riksantikvarieämbetet har också pekat ut värdefulla kulturmiljöer utmed Nybroån Status 2011 och MKN Både Nybroån och Sydkustens kustvatten har övergödningsproblem och deras ekologiska status är klassad som måttlig. I bild 2 och 3 nedan visas källfördelningen av kväve- respektive fosforbelastningen i Nybroåns avrinningsområde (Södra Östersjöns vattendistrikt, 2009). 4 Yttrande samrådsremiss gällande detaljplan för Kranskötaren 5, del av Svarvaren 4 m.fl., Ystads kommun. Ert diarie nr Ystads kommun, Grontmij AB 9 (20)

10 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Datum Uppdragsnr GSF010 Bild 2. Källfördelning för fosforbelastning i Nybroåns avrinningsområde, totalt 8195 kg/år Bild 3. Källfördelning för fosforbelastning i Nybroåns avrinningsområde, totalt kg/år Grontmij AB 10 (20)

11 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Datum Uppdragsnr GSF010 Jordbruket är den klart dominerande källan, men även reningsverk har ett relativt stort bidrag då Nybroån är recipient för sju kommunala avloppsreningsverk. Även om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas för att minska näringsbelastningen bedöms att god ekologisk status inte kan uppnås förrän 2027 och därför omfattas Nybroån av en tidsfrist till 2027 med avseende på övergödning. Även Sydkustens kustvatten har fått en tidsfrist, till 2021, med avseende på ekologisk status. Den höga näringsbelastningen är det största miljöproblemet i Nybroån, men det finns också problem med miljögifter. På grund av att otillräckligt dataunderlag avseende halter av prioriterade ämnen har den kemiska statusen för Nybroån ändå satts till god. Det finns dock indikationer på halter av vissa ämnen ligger nära MKN. För att få en bild av hur stort problemet med miljögifter är har påverkansanalyser för miljögifter i avrinningsområdet gjorts. Resultaten, som redovisas i bild 4, indikerar vilka källor som har stor respektive mindre betydelse för ytvatten inom avrinningsområdet (Södra Östersjöns vattendistrikt, 2009). Bild 4. Påverkansanalys för miljögifter i Nyboråns avrinningsområde Av bilden framgår att jordbruket står för det största bidraget även av miljögifter, följt av transportinfrastruktur. Hårdgjorda ytor i avrinningsområdet har också en relativt stor betydelse för tillförseln av miljögifter. Man har också genomfört en analys av vilka typer av miljögifter som kan finnas i området, se bild 5 (Södra Östersjöns vattendistrikt, 2009). Grontmij AB 11 (20)

12 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Datum Uppdragsnr GSF010 Bild 5. Sannolikhet av förekomst av miljögifter i Nybroåns avrinningsområde Enligt analysen är det mycket troligt att det förekommer PFOS (perfluoroktansulfonat) och rester av bekämpningsmedel i området. Det är också sannolikt att området är påverkat av metaller och PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Det finns dock inga mätningar som visar halter över gränsvärdena för prioriterade ämnen. PFOS och andra perfluorerande ämnen används inom industrin som vatten-, fett- och smutsavvisare. Ämnena finns bland annat i impregneringsmedel och rengöringsmedel. Bekämpningsmedel används i stor utsträckning inom jordbruket och läckage från jordbruks- och skogsmark är också den största källan till utsläpp av metaller. Bilavgaser och slitage av bildäck och vägmaterial är de största källorna till PAH, som i första hand sprids till luften men en stor del hamnar så småningom i vattenmiljön. Gällande MKN för både Nybroån och Sydkustens kustvatten är satt till god kemisk status 2015, men man bedömer att det föreligger risk att detta inte uppnås. 3.6 Befintlig VA-lösning Området är anslutet till det kommunala VA-nätet. Spill- och dagvatten leds via ett kombinerat ledningssystem till Ystad reningsverk, som är beläget vid kusten ca 3 km sydöst om planområdet. Endast en dagvattenbrunn finns inom planområdet och den är belägen strax öster om den gamla tegelbyggnaden vid Herrestadsgatan. Även på omkringliggande fastigheter finns få eller inga dagvattenanslutningar. (Mellberg, ) Grontmij AB 12 (20)

13 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Datum Uppdragsnr GSF010 4 Föreslagen markanvändning Området föreslås omvandlas från ett industriområde med delvis nedgångna byggnader till ett funktionsbaserat område med arbetsplatser, handel, vård/friskvårdslokaler och bostäder. Planområdet har delats in delområden efter kvarter med olika förslag på användningsområden, på samma sätt som tidigare. På bild 6 och 7 redovisas illustrations- och plankarta med områdesindelningen. 4.1 Område 1 BC 1 I planområdets västra del, som idag främst utgörs av parkmark, planeras bostäder och centrumverksamhet. Exploateringsgraden regleras till 40 %, vilket innebär att nya byggnader kan uppföras på maximalt m 2 (befintligt hus från sockerbrukstiden bevaras). Kommunen uppskattar att lägenheter kan tillkomma i området. Under förutsättning att varje lägenhet har en bil behövs minst lika många parkeringsplatser. Utöver dessa behövs gästparkering samt parkeringar för centrumverksamheten i bottenvåningen. För att klara parkeringsbehovet behövs troligtvis underjordiska garage. Illustrationskartan (bild 6) redovisar ett mindre parkeringsgarage. Övriga erforderliga parkeringsplatser ligger inom delområde 2 och 3, enligt illustrationskartan. 4.2 Område 2 D 1 H 1 K I norra delen av planområdet (norra delen av Kranskötaren 5), som idag är industritomt med lager- och verkstadslokaler, planeras vård/friskvård, handel, hantverk (utan omgivningspåverkan) och kontor. Delområdets area är ca m 2 varav 50 % får bebyggas enligt detaljplanen. Avsikten är att främst ersätta befintliga byggnader. I illustrationsplanen (bild 6) redovisas ca 80 markparkeringsplatser och dessa bedöms täcka parkeringsbehovet inom kvartersmarken samt för delar av bostadsområdet. Antag att varje parkeringsplats är 2,5x5 meter. Den totala parkeringsytan blir då 2,5x5x80 = 1000 m Område 3 H 1 K I den södra delen av Kranskötaren 5, som idag är industritomt med lager- och verkstadslokaler, planeras handel, hantverk (utan omgivningspåverkan) och kontor. Avsikten är att främst nyttja den befintliga lagerbyggnaden. Detaljplanen reglerar att 50 % av tomten får bebyggas, vilket motsvarar ca m 2. Även i detta område redovisas ca 80 markparkeringsplatser (bild 6) för kvartersmarken och för delar av bostadsområdet. Den totala parkeringsytan antas bli ca 1000 m Område 4 H 1 K I den del av planområdet som ligger söder om Herrestadsgatan (del av Svarvaren 4), som idag utgörs av industritomt med visst inslag av grönytor, planeras handel, hantverk (utan omgivningspåverkan) och kontor. Avsikten är att främst använda befintliga byggnadsvolymer, vilka upptar ca 3050 m 2 (ca 40 %), men exploateringsgraden föreslås sättas till 55 %. Illustrationskartan visar omkring 60 markparkeringsplatser (bild 6). Den totala markparkeringsytan antas bli 2,5x5x60 = 750 m 2. Utöver dessa bedöms en underjordisk parkeringslösning för omkring 30 bilar att behövas. Grontmij AB 13 (20)

14 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Datum Uppdragsnr GSF010 Område 2 Område 1 Område 3 Område 4 Bild 6. Illustrationskarta med delområden Område 2 Område 1 Område 3 Område 4 Bild 7. Plankarta med delområden 4.5 Gator och trafik Planområdet omges av tre befintliga gatustråk Aulingatan i norr, Fridhemsgatan i väst, och Herrestadsgatan i söder. Därutöver föreslås det gamla järnvägsspår som löper längs västra sidan av område 4 omvandlas till lokalgata. I och med planförslaget är det sannolikt att trafiken kommer att öka avsevärt i området. I planbeskrivningen anges att bostadsområdet, d.v.s. område 1, uppskattas komma att alstra ca trafikrörelser per dygn. Utöver detta kan man förvänta sig att även de nya verksamheterna i område 2, 3 och 4 kommer att bidra till en viss trafikökning. En separat utredning skulle dock krävas för att kunna avgöra vilken omfattning denna ökning skulle få. Grontmij AB 14 (20)

15 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Datum Uppdragsnr GSF010 Aulingatan föreslås få en körbana på 6 meter och en GC-väg (gång- och cykelväg) på 3 meter. Fridhemsgatan föreslås utformas med 6,5 meter körbar yta och 3 meter GC-väg på ömse sidor. Mellan körbanan och den västra gångbanan planeras en 2,5 meter bred planteringsyta. Herrestadsgatan föreslås få en körbana på 6,5 meter och GC-väg på 2,45 meter. För den nya lokalgatan planeras 6 meters körbana och 3 meters GC-väg samt 2 meters planteringsyta på ömse sidor om körbanan. 4.6 Tillämpning av LOD och grönytefaktor Detaljplanen reglerar att LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) ska tillämpas och därmed ska andelen hårdgjorda ytor minimeras. Det förutsätts därför att samtliga parkeringsplatser beläggs med armerat gräs. Eftersom det inte finns någon särskild avrinningskoefficient för armerat gräs antas den vara samma som för grus, dvs. 0,2 (Stockholm Vatten, 2004). Övriga åtgärder för tillämpning av LOD, såsom gröna tak och perkolationsmagasin, antas användas i erforderlig utsträckning inom område 1. Dessa åtgärder är inräknade i grönytefaktorn, som enligt planförslaget sätts till 0,3. Detta innebär att minst 0,3 x m 2 = m 2 av tomten ska utgöra grönyta med delfaktor Detaljplanens konsekvenser för vattenförhållanden 5.1 Allmänt Dagvatten anses vara den huvudsakliga föroreningskällan till sjöar och vattendrag i eller i närheten av städer. Vilka typer av föroreningar som transporteras med dagvattnet beror på markanvändningen på de ytor som dagvattnet kommit i kontakt med. Vanligtvis uppvisar dagvatten från motorvägar och industriområden högre föroreningskoncentration än dagvatten från andra typer av ytor. Även om marken i planområdet kommer att saneras så ökar alltid risken för grundvattenförorening vid exploatering, och då främst under byggskedet. Eftersom grundvattenytan på Kranskötaren 5 ligger på ca 3 meters djup och marklagren ovanför utgörs av täta jordlager är dock risken för horisontal föroreningstransport begränsad. Inom Svarvaren 4 ligger grundvattenytan högre, på ca 1 meters djup, och risken för grundvattenförorening är därför större. LOD innebär också att mängden dagvatten som infiltrerar i marken ökar, vilket kan innebära att föroreningar lättare transporteras vidare till grundvattnet. Ökad trafik och fordonsparkering innebär också ett ökat antal föroreningskällor. 5.2 Typytor och schablonhalter De aktuella områdena har delats in ett antal typytor. Ytorna har definierats och uppmätts utifrån ortofoto (nuläge) respektive från planskisser (framtid). Avrinnande föroreningsmängder har sedan beräknats genom att den genomsnittliga årsmedelnederbörden multipliceras med avrinningskoefficienten och schablonhalterna för respektive typyta. Årsmedelnederbörden antas vara 640 mm, enligt uppgift från kommunens hemsida. Avrinningskoefficienter och schablonhalter har hämtats från Larm (2011) och Svenskt Vatten (2004). Hårdgjorda markytor antas dock vara belagda med asfalt, varför avrinningskoefficienten för asfalt (0,8) har används istället för de schabloner som föreslås av Larm (2010). I tabell 1 redovisas avrinningskoefficienter och schablonhalter för de olika typytorna. Se bilaga 5 för redovisning av beräkningar. 5 För förklaring av hur grönytefaktorn tillämpas, se avsnitt 2.5 Grontmij AB 15 (20)

16 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Datum Uppdragsnr GSF010 Tabell 1. Avrinningskoefficienter och schablonhalter för typytor inom planområdet Typ av markyta φ P mg/l N mg/l Park 0,18 1 0,12 1,2 6, ,30 2,0 0 Pb µg/l Cu µg/l Zn µg/l Cd µg/l Ni µg/l PAH µg/l Parkering (LOD) 0,20 2 0,10 1, ,45 4,0 1,7 Flerfamiljshusomr. (LOD) 0,22 1 0,24 1,4 9, ,42 7,2 0,36 Industriomr. (mindre förorenat) 0,80 2 0,29 1, ,1 12 0,82 Centrumomr. (mindre förorenat) 0,80 2 0,25 1, ,80 7,1 0,56 Tak 0,90 1 0,026 2,0 2, ,080 0,40 1,9 1) Larm (2011), 2) Svenskt Vatten (2004) 5.3 Område 1 För område 1 gäller grönytefaktor 0,3, dvs. att m 2 ska utgöras av grönyta med delfaktor 1. Denna grönyta är fiktiv och kan utgöras av en större areal med flera olika typer av ytor som har olika avrinningsegenskaper, exempelvis gröna tak, gräsmatta och trädplantering. Det framgår inte av planförslaget vilka typer av ytor som kommer att användas och därför används schablonhalter för Flerfamiljshusområde med total LOD. Tabell 2 och 3 visar dagvatten- och föroreningsalstringen för dagsläget respektive planförslaget. Totalmängder som ökar i och med planförslaget har skrivits med rött medan totalmängder som minskar är skrivna i grönt. Tabell 2. Föroreningstransport och dagvattenflöden från delytor i område 1 dagsläge Typ av markyta Q m 3 /år P kg/år N kg/år Pb g/år Cu g/år Zn g/år Cd g/år Ni g/år PAH g/år Park 666 0,080 0,799 4,00 9,99 16,6 0,200 1,332 0,00 Tak 317 0,008 0,634 0,634 3,17 10,5 0,025 0,127 0,602 Summa 983 0,088 1,43 4,63 13,2 27,1 0,225 1,46 0,602 Tabell 3. Föroreningstransport och dagvattenflöden från delytor i område 1 planförslag Q P N Pb Cu Zn Cd Ni Typ av markyta m 3 /år kg/år kg/år g/år g/år g/år g/år g/år Flerfamiljshusomr. PAH g/år 852 0,205 1,193 7,67 17,9 68,2 0,358 6,137 0,307 (LOD) Tak 159 0,004 0,318 0,318 1,59 5,25 0,013 0,064 0,302 Summa ,209 1,51 7,99 19,50 73,45 0,371 6,201 0, Område 2 Detaljplanen reglerar att 50 % av kvartersmarken får bebyggas. Detta är något mer än vad befintlig bebyggelse upptar (ca 43 %). Illustrationskartan indikerar att den befintliga gröna ytan (ca 200 m 2 ) kommer att upptas av nya byggnadsvolymer. Planförslaget innebär att befintliga byggnader ersätts med nya. Ca 1000 m 2 upptas av parkeringsyta och resterande ca 1500 m 2 antas vara centrumområde. Tabell 4 och 5 visar dagvatten- och föroreningsalstringen för dagsläget respektive planförslaget. Totalmängder som ökar i och med planförslaget har skrivits med rött medan totalmängder som minskar är skrivna i grönt. Tabell 4. Föroreningstransport och dagvattenflöden från delytor i område 2 dagsläge Typ av markyta Q P N Pb Cu Zn Cd Ni PAH m 3 /år kg/år kg/år g/år g/år g/år g/år g/år g/år Parkmark 23 0,0028 0,028 0,138 0,350 0,576 0,0069 0,0461 0,00 Ind.omr. (mindre förorenat) ,431 2,38 37,1 52, ,63 17,82 1,22 Tak ,0344 2,65 2,65 13,3 43,7 0,106 0,530 2,52 Summa ,468 5,05 39,9 65, ,75 18,4 3,73 Grontmij AB 16 (20)

17 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Datum Uppdragsnr GSF010 Tabell 5. Föroreningstransport och dagvattenflöden från delytor i område 2 planförslag Typ av markyta Q P N Pb Cu Zn Cd Ni PAH m 3 /år kg/år kg/år g/år g/år g/år g/år g/år g/år Parkering 128 0,0128 0,141 3,84 5,12 17,9 0,0576 0,512 0,218 Centr.omr. (mindre 870 förorenat) 0,218 1,393 14,80 17,41 94,0 0,696 6,180 0,487 Tak ,040 3,110 3,11 15,55 51,3 0,124 0,622 2,955 Summa ,271 4,64 21,7 38, ,878 7,31 3, Område 3 Detaljplanen reglerar att 50 % av kvartersmarken får bebyggas, vilket motsvarar ca m 2. Avsikten är dock att nyttja den befintliga lagerlokalen, vilken upptar ca m 2 (ca 43 %). Omkring 1000 m 2 kommer enligt att upptas av parkeringsyta och resterande ca 1700 m 2 antas utgöras av asfalt. Tabell 6 och 7 visar dagvatten- och föroreningsalstringen för dagsläget respektive planförslaget. Totalmängder som ökar i och med planförslaget har skrivits med rött medan totalmängder som minskar är skrivna i grönt. Tabell 6. Föroreningstransport och dagvattenflöden från delytor i område 3 - dagsläge Q P N Pb Cu Zn Cd Ni Typ av markyta m 3 /år kg/år kg/år g/år g/år g/år g/år g/år Ind.omr. (mindre PAH g/år ,460 2,54 39,68 55,55 339,7 1,746 19,046 1,302 förorenat) Tak ,034 2,65 2,65 13,25 43,7 0,106 0,530 2,517 Summa ,495 5,19 42,3 68, ,85 19,6 3,82 Tabell 7. Föroreningstransport och dagvattenflöden från delytor i område 3 - planförslag Typ av markyta Q P N Pb Cu Zn Cd Ni PAH m 3 /år kg/år kg/år g/år g/år g/år g/år g/år g/år Parkering 128 0,013 0,141 3,84 5,12 17,92 0,058 0,512 0,218 Centr.omr.(mindr e förorenat) 870 0,218 1,393 14,80 17,41 94,00 0,696 6,180 0,487 Tak ,040 3,110 3,11 15,55 51,32 0,124 0,622 2,955 Summa ,271 4,64 21,7 38, ,878 7,31 3, Område 4 Detaljplanen reglerar exploateringsgraden till 55 %, vilket motsvarar ca m 3. Befintliga byggnader upptar ca m 3. Omkring 750 m 2 kommer att utgöras av parkeringsyta och resterande ytor antas utgöras av asfalt. Tabell 8 och 9 visar dagvatten- och föroreningsalstringen för dagsläget respektive planförslaget. Totalmängder som ökar i och med planförslaget har skrivits med rött medan totalmängder som minskar är skrivna i grönt. Tabell 8. Föroreningstransport och dagvattenflöden från delytor i område 4 dagsläge Q P N Pb Cu Zn Cd Ni Typ av markyta m 3 /år kg/år kg/år g/år g/år g/år g/år g/år Ind.omr. (mindre PAH g/år ,7053 3,891 60,80 85,12 520,4 2,675 29,184 1,994 förorenat) Tak ,0457 3,514 3,514 17,57 58,0 0,141 0,703 3,338 Summa ,751 7,40 64, ,82 29,9 5,33 Grontmij AB 17 (20)

18 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Datum Uppdragsnr GSF010 Tabell 9. Föroreningstransport och dagvattenflöden från delytor i område 4 planförslag Typ av markyta Q P N Pb Cu Zn Cd Ni PAH m 3 /år kg/år kg/år g/år g/år g/år g/år g/år g/år Parkering 96 0,0096 0,106 2,88 3,84 13,44 0,0432 0,384 0,163 Centr.omr.(mindr e förorenat) ,352 2,253 23,94 28,16 152,06 1,126 9,997 0,788 Tak ,0644 4,954 4,95 24,77 81,73 0,198 0,991 4,706 Summa ,426 7,31 31,8 56, ,37 11,4 5, Gator och trafik Det är sannolikt att trafiken kommer att öka avsevärt i området men en separat trafikutredning krävs för att kunna dra några slutsatser om detta. Inte heller dagvattenvolymer från gaturummen går att jämföra eftersom uppgifter om befintliga förhållanden saknas. Det kan dock konstateras att befintliga gaturum kommer att få en utökad andel grönyta i och med att Fridhemsgatan förses med en 2,5 meter bred trädplantering. En ny lokalgata med 6 meters körbana och 3 meters GC-väg samt 2 meters planteringsyta på ömse sidor om körbanan föreslås. Den befintliga marken där gatan planeras utgörs av gammal järnvägsräls och, att döma av satellitbilder, av semipermeabelt material typ grus. Det är rimligt att anta att den nya lokalgatan inte kommer att bidra till förändrade dagvattenvolymer i någon nämnvärd utsträckning. 5.8 Total förändring av dagvattenflöden och föroreningsmängder I tabell 10 redovisas den totala skillnaden i dagvattenflöden och föroreningsmängder som planförslaget skulle innebära. Tabell 10. Total ökning av årlig dagvattenvolym och föroreningsmängder till följd av planförslaget Q P N Pb Cu Zn Cd Ni PAH m 3/ år kg/år kg/år g/år g/år g/år g/år g/år g/år mängd ,63-0,97-67,9-97, ,14-37,1 0,10 % Grontmij AB 18 (20)

19 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Datum Uppdragsnr GSF010 6 Slutsats och diskussion Sammantaget kommer planförslaget inte att bidra till några ökade dagvattenvolymerna jämfört med i dagsläget, utan snarare en minskning. Det innebär att varken avloppssystemet eller dikningsföretaget kommer att ta emot några ökade dagvattenflöden. Detta under förutsättning att samtliga parkeringsplatser görs genomsläppliga och att grönytefaktor 0,3 används i bostadsområdet, enligt planbeskrivningen. Beräkningarna visar att den totala föroreningsbelastningen från området kommer att minska med mellan ca 5 % och 50 % för samtliga utvalda ämnen utom PAH, som ökar med 0,1 g/år. Anledningen till att mängderna PAH ökar är att planförslaget innebär att andelen parkeringsytor utökas. Det finns dock inga undersökningar som tyder på att yt- eller grundvattenförekomster som är recipienter för dagvattnet är påverkade eller särskilt känsliga för PAH. Det största miljöproblemet i Näslandsfjärden är övergödning till följd av en hög fosforbelastning från jordbruksmark. Beräkningarna visar att fosforbelastningen från planområdet kommer att minska med ca 35 % om planen genomförs. Sammantaget indikerar resultaten att planförslaget skulle innebära positiva effekter på vattenförhållanden i och utanför planområdet. På så vis innebär planförslaget inte något hinder för att MKN för vatten ska kunna uppnås. Beräkningarna utgår dock från schablonvärden både vad gäller avrinningskoefficienter och föroreningshalter, varför det inte går att dra några säkra slutsatser. En annan fördel för yt- och grundvattenförhållandena, åtminstone på lång sikt, är att befintliga markföroreningar kommer att avlägsnas genom marksanering. På kort sikt ökar dock riskerna för grundvattenförorening, i synnerhet under byggskedet. Tillämpning av LOD i området kommer också att innebära att större mängder dagvatten infiltrerar i marken. Detta medför positiva effekter för den lokala vattenbalansen i området men kan också innebära att eventuella föroreningar i dagvattnet i större utsträckning når grundvattnet. Ingen hänsyn har tagits till hur planbeskrivningens föreslagna förändringar av vägrummen kommer att kunna påverka vattenförhållandena. Trafikflödena kommer antagligen att öka till följd av planens genomförande, men i vilken utsträckning är inte utrett. Det är sannolikt att den ökade trafiken kommer att bidra med viss förorening av dagvattnet. Föroreningarna kommer bland annat från bilavgaser, drivmedel och smörjmedel samt slitage av däck och vägar. För att göra en relevant bedömning av vägarnas påverkan på vattenmiljön krävs mer underlag i form av trafikutredningar och nulägesbeskrivning. 7 Referenslista 7.1 Tryckta referenser Boglert, S. (2003). Markinventering av ett industriområde i Ystads kommun Mifo-modellen som verktyg. Examensarbete Miljövetenskap, Malmö högskola Södra Östersjöns vattendistrikt (2009). Åtgärdsförslag för Skånes huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten. Remiss av samrådsmaterial, 1 mars-1 september Svenskt Vatten (2004). Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Publikation P90 utgåva 1. Svenskt Vatten AB Grontmij AB 19 (20)

20 Detaljplanens påverkan på vattenmiljön Datum Uppdragsnr GSF Webbaserade referenser Vatteninformationssystem Sverige ( ) Ystad kommun ( ) Larm ( ) Personliga meddelanden Lars Mellberg, VA-enheten, Ystads kommun. 8 Bilagor Bilaga 1. Riskbedömning Kranskötaren 5, Fd TH Ericssons Mekaniska verkstad Bilaga 2. Riskbedömning Kranskötaren 5, Ystad-Tryck AB Bilaga 3. Riskbedömning Svarvaren 4, Interdoor AB Bilaga 4. Miljöteknisk markundersökning, VA-Teknik & Vattenvård Bilaga 5. Formler och beräkningar Grontmij AB 20 (20)

21 Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (20) Objekt Fd TH Ericssons Mekaniska verkstad IDnr F Kommun Ystad Upprättad (namn) Anna Sorelius Senast reviderad (namn) Maria Lindqvist (datum) (datum) Inventeringens namn Inventering Dossiernummer Preliminär riskklass enligt BKL 3 Inventeringsfas enligt MIFO 1 Bransch Bransch Verkstadsindustri Branschkod Anteckning för bransch Geografisk information Län (namn, kod) Skåne län 12 Kommun (namn, kod) Ystad 1286 Topografiska kartan Ekonomiska (gula) kartan Områdets/fastighetens koordinater (rikets nät) Fastighetsbeteckning (enl. CDF) Kranskötaren 5 X: Y: Z: Kontakter och referenser Byggnader och anläggningar (översiktligt): Objektets besöksadress Aulingatan 22 (Fridhemsgatan 34), Herrestadsg 21 Nuvarande verksamhetsutövare (namn och adress) Tidigare verksamhetsutövare (namn och adress) Nuvarande fastighetsägare (namn och adress) Kontaktpersoner med adress hos tillsynsmyndighet eller dylikt Områdets/fastighetens storlek (m 2 ) Tidigare Sockerbruk, TH Ericssons mekaniska verkstad Enrax fastighet AB, Aulingatan 22, Ystad (sedan ) Utskrivet

22 Blankett A Administrativa uppgifter Sid 2 (20) Tidigare utredningar listas om sådana finns ; Nej. ; Andre källor, ange vilka och var de finns ; Nej. ; Fixpunkter (placering) Brunnar/undersökningsrör (läge, skick och typ) ; Ja. ; Inga uppgifter om vattenuttag på fastigheten. Utskrivet

23 Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 3 (20) Objekt Fd TH Ericssons Mekaniska verkstad IDnr F Kommun Ystad Upprättad (namn) Anna Sorelius Senast reviderad (namn) Maria Lindqvist (datum) (datum) Fältbesök (namn och datum) Fältbesök (namn och datum) Verksamhetsbeskrivning Anläggningens status Nedlagd efter 1969 Anläggningsområdets tillgänglighet Verksamhetstid (ungefärligt antal år) Öppet *** Driftstart (år) 1958* Driftslut (år) ** Antal miljöstörande verksamhetsår Produktion (produkt, mängd och om möjligt årtal för produkter) Beskrivning av nuvarande processer (översiktligt) Beskrivning av tidigare processer (översiktligt) Idag finns diverse företag på fastigheten. Enligt Gula sidorna: Elan El AB, B M:s mekaniska AB, Elinvent i Ystad AB, Persson snickerier AB, Ystadtryck AB (sedan 1984). SOCKERBRUKET: Sockerbruket lades ner före 1922 ("Ett af Sveriges största företag i sin bransch" enligt Uppslagsverket Nordisk familjebok 1922). Det finns uppgifter från 1954 (bygglovshandlingar) som beskriver ett förslag till verkstad inom fd snickareverkstaden, sockerbruksområdet. TH ERICSSON MEKANISKA VERKSTAD ombyggnad av sockerbrukets magasin (enligt telefonkatalog): "Dumprar, blästringsaggregat, plåt, järn och maskinkonstruktioner". Enligt ritning 1953: Verkstad, pannrum, sprutrum, garage. Från 1957 finns beskrivning över maskinernas placering (Ca 17 maskinstationer) samt situationsplan som beskriver, målarverkstad, smedja, filarverkstad och plåtverkstad. ÖVRIGT: Sedan mitten av 1980-talet har fastigheten hyst diverse verksamheter bl a lagerverksamhet/butik (VVS-grossist Ahlsell, Ystad järn) 1994 ha fastighetsägaren anmälts för förekomst av skrotbilar, oljetankar, oljefat och diverse skrotmaterial på tomten. (fotografier finns i i bygglovsarkivet). Skrot stod uppställt på icke hårdgjorda ytor. Utskrivet

24 Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 4 (20) Avloppsvatten från processerna (nuvarande hantering) Avloppsvatten från processerna (tidigare hantering) I processen hanterade kemikalier Restprodukter från processerna, mellanlagring (förekomst, typ) Efterbehandlingsåtgärder, genomförda (typ av åtgärd) Efterbehandlingsåtgärder, planerade (typ av åtgärd) ÅKERI: Enligt telekatalogerna 1973, 78/79 och 84/85 har det även funnits åkeri på fastigheten (Bröderna Wahlqvists Åkeri). Till kommunalt reningsverk Till kommunalt reningsverk? TH ERICSSONS MEKANISKA VERKSTAD: Färg och lösningmedel, oljor, skärvätskor. Galvanisering eller hantering har aldrig förekommit på fastighteten enligt nuvarande fastighetsägare ( ). ÖVRIGT: Metallskrot, oljefat Anmärkning pga förvaring av skrot (oljefat etc på icke hårdgjorda ytor) Nej ; Inga kända ; Nej. ; Konflikter Området och omgivningen Markanvändning på objektet Området berörs inte av skyddsområde för grundvattentäkt och är inte av riksintresse för naturvård, kulturmiljö eller friluftsliv. Område är i plan avsatt för industriellt ändamål. Industrimark Markanvändning inom påverkansområdet Avstånd till bostadsbebyggelse 0-50 Tätort/Bebyggelse Synliga vegetationsskador inom objektet Synliga vegetationsskador inom påverkansområdet Dominerande markförhållanden inom området Topografi, lutning (%) Typ av närrecipient Genomsläppliga jordarter. Enligt SGU serie Ae nr 66: Sand Grundvatten Närrecipient (namn) Avstånd till närrecipient (m) Huvudavrinningsområde enligt SMHI Utskrivet

25 Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 5 (20) Byggnader och anläggningar Byggnader och anläggningar, även rivna (ålder och skick) Förorenade markområden Lokalisering av förorenad mark Volym förorenade massor (m 3 ) Utbredning av förorening, yta (m 2 ) Koordinater på förorenat markområde (rikets nät) Föroreningar X: Y: Z: Förorenat grundvatten Lokalisering av förorenat grundvatten Volym förorenat grundvatten (m 3 ) Utbredning av förorening, yta (m 2 ) Koordinater på det förorenade grundvattenmagasinet (rikets nät) Föroreningar X: Y: Z: Förorenade sediment Lokalisering av förorenat sediment Volym förorenade sediment (m 3 ) Utbredning av förorening, yta (m 2 ) Koordinater på förorenat sedimentområde (rikets nät) Föroreningar Ingen närliggande recipient. X: Y: Z: Deponier Deponi Inga uppgifter Typ av deponi Innehåll i deponin Läckage från deponin Deponins koordinater (rikets nät) X: Y: Z: Utskrivet

26 Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 6 (20) Dagvatten Dagvattendränering (typ) Slutet system? Dagvattenrecipient (typ) Övrigt Övrigt * Start 1958 enligt "Generalplan för Ystad 1966". Enligt stadsplan nr 22 (1940) finns fd sockerbrukets byggnader på platsen (främst inom grannfastigheten i väster, Kranskötaren 6. **1988 finns Th Ericssons mekaniska verkstad utmärkt på översiktskarta (bilaga till detaljplan nr 217). Enligt detaljplan från 1958 (nr 72) gick industrispåret ända fram till fastigheten. Enligt plan nr 89 - inget industrispår. *** Bröderna Wahlqvists Åkeri har enligt telekatalogerna 1973, 78/79 och 84/85 funnits på Herrestadsvägen 21. Utskrivet

27 Blankett E Samlad riskbedömning Sid 16 (20) Objekt Fd TH Ericssons Mekaniska verkstad IDnr F Kommun Ystad Upprättad (namn) Anna Sorelius Senast reviderad (namn) Maria Lindqvist (datum) (datum) Verksamhetsbeskrivning Verkstadsindustri, grafisk industri mm / Åkeri Föroreningarnas farlighet (F) Låg Måttlig Hög Mycket hög Föroreningsnivå (N) Hanterade kemikalier: Oljeprodukter, metaller Medium Liten Måttlig Stor Mycket stor Byggnad/anl. Mark Grundvatten Ytvatten Sediment Spridningsförutsättningar Medium Små Måttliga Stora Mycket stora Från byggnad Till byggnad I mark och grundvatten Till ytvatten I ytvatten I sediment Känslighet och skyddsvärde (KoS) Medium Liten Måttlig Stor Mycket stor Byggnad/anl. Mark och grundvatten Ytvatten och sediment S K Utskrivet

28 Blankett E Samlad riskbedömning Sid 17 (20) Bedömning av K/S baseras på markanvändningen Markanvändning enligt Industrimark Pågående markanvändning Kort beskrivning av exponeringssituationerna Riskklassning Inventerarens intryck (fas 1) Riskklass (fas 1) 3 Relativt omfattande mekanisk verkstad. Mycket lite uppgifter om verksammheten. Uppgifterna som finns kommer i huvudsak från ritningar. Motivering (fas 1) Mekanisk verkstad under ett relativt stort antal år (blästring, målning mm), start Det finns dock inga uppgifter om betydande hanteringa av klorerade lösningsmedel. Idag småindustrier på fastigheten, i anslutning till bostäder. Det har förekommit klagomål på nedskräpning, förekomst av skrotbilar, oljetankar, oljefat och diverse skrotmaterial på tomten på talet. Områdets industriella historia bör uppmärksammas vid arbeten inom fastigheten och vid ändrad markanvändning. Inventerarens intryck (fas 2) ÅKERI: Endast identifiering av objektet har skett. Objektet har inte prioriterats för inventering enligt MIFO. Tills vidare gäller branschkartläggningens generella bedömning av verksamheter inom branschen bilvårdsanläggningar och åkerier - riskklass 3. Riskklass (fas 2) Motivering (fas 2) Andra prioriteringsgrunder Andra prioriteringsgrunder Exponering av föroreningar sker idag på följande sätt Länkar Andra förorenade områden som hotar samma recipient Andra förorenade områden som har sitt ursprung i samma verksamhet Övrigt Övrigt Utskrivet