Val av tvistlösningsmetod - Skiljeförfarande som del i att minimera risken för tillkommande kostnader

Transkript

1 Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats HT 2006 Val av tvistlösningsmetod - Skiljeförfarande som del i att minimera risken för tillkommande kostnader Eric Pettersson Handledare: Kjell Adolfsson

2 Sammanfattning Oavsett företags försök att skriva det perfekta avtalet så kan de inte gå helt fria från en risk att en tvist uppstår till följd av avtalet. Hur stora intentionerna än är från början att internt lösa alla tvister på egen hand så finns alltid risken att tvisten måste lösas av någon utomstående. Hur stort självförtroendet än är för att mina argument och mina krav kommer att verkställas genom en dom så finns alltid risken för en förlust som medför betydande skada för företaget. Syftet med uppsatsen är att ge läsaren en förståelse för vilket tvistlösningssystem som, ur en ekonomisk synvinkel, är att föredra vid en tvist i ett internationellt affärsförhållande. Uppsatsen vill också ge svar på hur det svenska företaget bör agera vid utformningen av en tvistlösningsklausul, i ett avtal, med en utländsk affärspartner. Med hjälp av rättsfall, litteratur och regelsystemen på området har författaren kunnat skapa sig en uppfattning i uppsatsens frågeformuleringar. Resultatet visar att ett skiljeförfarande har många fördelar i förhållande till en tvistlösning i allmän domstol. Fördelar som kan spara tid och därigenom pengar för företagen. Det finns dock en del nackdelar som riskerar att bli fler om parterna inte är väl insatta i juridiken på området. Det finns en risk för att onödig tid spills i processen fram till slutgiltig lösning av tvisten. Det finns också problem med att parterna förlitar sig på den slutenhet som omgärdar en tvistlösningsprocess. Problemet är att sekretessen är ensidig och en av parterna kan, i brist på särskild sekretessklausul, förmedla ett budskap som är allt annat än trevlig för motparten. Det finns med andra ord problem vid valet och formuleringen av en tvistlösningsklausul genom skiljeförfarande. Uppsatsens resultat visar på hur ett företag bör agera vid valet av ett skiljeförfarande som tvistlösningsmetod. En part som står inför en avtalsförhandling bör sträva efter att formulera en tvistlösningsklausul som rekommenderas av något av de internationellt accepterade tvistlösningsinstituten. Instituten har egna regler med en stor frihet för parterna att själva avtala vad som skall gälla. Parterna bör därför själva reglera om plats, antal skiljemän, lag, språk, sekretess och kostnadsfördelning i det ursprungliga avtalet. Om inte detta görs direkt är risken överhängande att onödig tid går åt eller att tvisten förvärras avsevärt. Parterna bör också avtala om långtgående försök till medling, innan tvisten tas till ett skiljedomsinstitut, för att försöka lösa tvisten med så få inblandade som möjligt. En väl formulerad tvistlösningsklausul genom skiljeförfarande har funktionen att minimera risken för tillkommande kostnader. 1

3 Förkortningslista Bryssel 1-förordningen Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 HD HovR ICC ICC-RoA LSF NJA NYK RB Romkonventionen RSH SAR SHS SvJT TR UNCITRAL UNIDROIT Högsta domstolen Hovrätten International chamber of Commerce Internationella Handelskammaren Rules of Arbitration of the International Chamber of Commerce enligt lydelsen den 1 januari Lagen (1999:116) om skiljeförfarande Nytt juridiskt arkiv. Avdelning I New York-konventionen Rättegångsbalken Konventionen den 19 juni 1980 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser Regler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut enligt lydelsen den 1 april 1999 Stockholm Arbitration Report Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut Svensk juristtidning Tingsrätten United Nations Commission on International Trade Law International Institute for the Unification of Private Law 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING FÖRKORTNINGSLISTA 1 INLEDNING PROBLEMOMRÅDE PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNING METOD VARFÖR UPPKOMMER AFFÄRSTVISTER RELEVANT LAGSTIFTNING OCH REGLERINGAR TVISTLÖSNINGSMETODER DOMSTOLSPRÖVNING SKILJEFÖRFARANDE Lagval Kort om förfarandet vid SHS Erkännande och verkställighet SKILJEFÖRFARANDE SOM DEL I PARTERNAS AVTAL FORMKRAV SVERIGE Internationella förhållanden enligt Lagen om skiljeförfarande INTERNATIONELLT EKONOMISKA PERSPEKTIV SKILJEFÖRFARANDET DOMSTOLSPRÖVNING SLUTSATSER EKONOMISKA MOTIV NÄR SKILJEFÖRFARANDE ÄR ATT FÖREDRA FRAMFÖR DOMSTOLSPRÖVNING TVISTER SOM INTE ÄR LÄMPLIGA I ETT SKILJEFÖRFARANDE AVSLUTANDE DISKUSSION...26 KÄLLFÖRTECKNING BILAGA 3

5 1 INLEDNING 1.1 Problemområde I takt med att den ekonomiska globaliseringen får ett allt starkare grepp världen över är det också hög tid för svenska företag att inse sina möjligheter att inte bara agera nationellt utan också internationellt. Många svenska företag agerar redan internationellt i varierande omfattning. Det kan vara det lilla företaget mitt i Sverige som inte anser sig som ett internationellt företag men som trots det importerar många av sina råvaror från utlandet med svenska mellanhänder. Att ta steget vidare och i exemplet ovan själv importera sina råvaror kan vara ett stort och oroväckande steg som företagen kanske drar sig för men för att kunna konkurrera på en internationell marknad är det kanske ett måste för att överleva. Att komma överens med en part från ett annat land kan vara svårt då det alltid kommer att finnas vissa hinder som inte föreligger vid handel inom ett land. Förutom de uppenbara hindren som skillnader i olika länders nationella lagstiftning samt språk så finns också underliggande hinder som kan orsaka problem. Exempel på sådana hinder är skillnader i tradition och kultur som inte utan vidare går att förbise. Även de mest grundläggande avtalsförhandlingar kan vålla problem genom ovan nämnda olikheter. Utöver det har vi problemen med pris, kvantitet, transport, försäkringar med mera som alltid finns vid avtalsförhandlingar oavsett varifrån parterna kommer. Trots alla olikheter och problem som en internationell avtalsförhandling för med sig kan ändå parterna vinna på att ett affärsförhållande skapas över nationsgränserna. Problemet som kommer att avhandlas i denna uppsats är något som parterna riskerar att glömma eller i alla fall inte lägger ned tillräcklig tid på under pågående avtalsförhandling, nämligen hur parterna skall lösa en eventuell framtida tvist till följd av avtalet. Som part i ett snart framförhandlat avtal kan förklaringarna till att inte tillräcklig tid lagts på en tvistlösningsklausul vara: Vi format avtalet så att båda parterna är väldigt nöjda och inga tvister kommer därför att uppstå Vi har använt oss av ett tillförlitligt standardavtal formulerat och använt av branschen en längre tid Att argumentera kring ett standardavtal som en av parterna vill använda kan te sig ganska komiskt om den andra parten är väl insatt i vad resultatet kan bli. Argument som: Det finstilta behöver du inte bry dig om, det står där för formens skull och Vår jurist säger att vi ska ha med en sådan klausul i avtalet används troligtvis i affärsavtal. Visst kan förklaringar som ovan användas och hålla i 99 fall av 100 men det är just det sista fallet som kan få otrevliga konsekvenser för parterna. En uppkommen tvist utan en väl formulerad tvistlösningsklausul riskerar att bli långdragen och i slutändan väldigt kostsam oavsett tvistlösningssystem. En tvistlösningsklausul som del i avtalet kan kännas svårt för parterna att förhandla om när de just har förhandlat fram de villkor som avtalet i huvudsak bygger på. Om detta inte görs kan en eller båda parterna vid den tidpunkt som tvisten inträffar tvingas till en tvistlösningsmetod som inte passar, en nationell lag de inte behärskar i ett land de aldrig varit i. Osäkerheten som ett sådant scenario skapar borde få alla parter att i god tid före avtalsbundenheten inträffar i alla fall lägga ner sådan tid att de är införstådda i den verklighet som kan drabba ett företag om en tvist skulle uppstå. 4

6 Hur bör då en näringsidkare formulera en tvistlösningsklausul i ett avtal med en näringsidkare från ett annat land? Det finns naturligtvis inte ett klart svar på den frågan. För internationella affärsavtal är skiljeavtal vanligt förekommande beroende på att ingen av de avtalsbundna parterna vill underkasta sig ett domstolsförfarande i den andra partens land. Genom skiljeavtalet kan parterna istället själva påverka platsen för förfarandet och domstolens sammansättning. 1 Det finns fler fördelar med att aktivt välja ett skiljeförfarande framför en nationell domstol men det finns också nackdelar och i vissa fall även anledningar att helt avstå från ett skiljeavgörande framför nationell domstol. 1.2 Problemformulering Vid vilka typer av affärsmässiga tvister är ett skiljeförfarande att föredra framför en domstolsprövning för de avtalsbundna parterna? Vilka för- respektive nackdelar, ur ett ekonomiskt perspektiv, finns det med skiljeförfarande framför en domstolsprövning i en internationell tvist mellan två näringsidkare? 1.3 Syfte Uppsatsens syfte är att analysera möjligheten för parterna att avtala om tvistlösningsmetod. Med hjälp av uppsatsens innehåll är syftet också att ge läsaren en förståelse, ur ett internationellt perspektiv, för resultaten i valet mellan att aktivt ta tvisten till ett skiljeförfarande framför en nationell domstol. Författarens egna tolkningar kommer att svara på hur och när ett företag bör agera, ur ett ekonomiskt perspektiv, vid valet av skiljeförfarande framför en nationell domstol i en internationell affärsförbindelse. 1.4 Avgränsning Uppsatsen har som mål att spegla en internationell bild av tvistlösningssystemen skiljeförfarande och domstolsförfarande. Med det i åtanke används lagen (1999:116) om skiljeförfarande som en vägledning genom hela arbetet. Lagen är till stora delar internationellt anpassad och känns på så sätt korrekt att använda som ram. Näringslivets världsorganisations (ICC:s) skiljedomsreglemente används för att spegla de helt internationella reglementen som finns. Vissa korta hänvisningar finns i uppsatsen till andra internationella reglementen men de avgränsas i princip till att bara användas för att stärka argumentationen för likheten mellan svensk lag, ICC:s skiljedomsreglemente och andra internationella regelsystem. Empiriska fakta från skiljeförfarandet och rättsfall är endast hämtade från fall som inletts vid Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut. De ger en bra internationell bild av systemet. Utöver det är information från rättsfall svår att få tag på från andra skiljedomsinstitutioner. De prisuppgifter och beskrivning av förfarandet som redovisas i uppsatsen baseras på regler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Regler för förenklat förfarande vid SHS och de kostnader som det systemet har kommer inte att redovisas i uppsatsen. För information om förenklat förfarande vid SHS hänvisar uppsatsförfattaren till institutets hemsida. 2 1 J. Ramberg, Skiljedom eller dom? Om effektivitet och rättsäkerhet i dömande verksamhet, JT 97/98, s

7 Med tillkommande kostnader menas de kostnader som riskerar att drabba ett företag under och efter avslutat tvistlösning. Tillkommande kostnader är de kostnader som kan härledas till förfarandet förutom processkostnader. För att kunna göra en jämförelse mellan tvistlösningssystemen används uteslutande förutsättningen att det internationella affärsavtalet skrivs mellan två näringsidkare. Utan en sådan avgränsning skulle skiljedomsförfarandet drabbas av problemet att privatpersoner har en större möjlighet att jämka avtalet enligt 36 AvtL än vad två jämbördiga näringsidkare har. 1.5 Metod Uppsatsen använder i sina inledande avsnitt en traditionell rättsvetenskaplig metod för att ge läsaren en bild av hur skiljeförfarande och nationell domstol kan användas som tvistlösningsmetod. Förutom lagstiftning och internationella regleringar på området används relevant juridisk litteratur. För att stärka argumentationen används också rättsfall från HD samt av SHS tidskrift refererade fall från skiljedomsinstitutet. Senare delar i uppsatsen som har fokus på det ekonomiska vid valet av tvistlösningsförfarandet har förutom uppräknade metoder också en relativt stor del fristående argumentation. Författaren vill genom det arbetssättet ge läsaren en bild över möjliga scenarion av hur ett företag kan påverkas vid en tvist. Målet med ett sådant val är att läsaren skall få en bild av de tillkommande kostnader som riskerar att komma fram vid en eventuell tvist. Kostnaderna är beroende av en mängd faktorer och väldigt individuella mellan företagen men valet av en viss tvistlösningsmetod kan minska de risker som ett företag står inför vid handel med ett annat företag. 2 VARFÖR UPPKOMMER AFFÄRSTVISTER Ett första och enkelt svar på den frågan är att parterna blir oense om innebörden av avtalet. 3 Parterna har innan ett avtals ingående en viktig uppgift att så långt det går förhindra att missförstånd uppstår mellan parterna till följd av att kontraktet är otydligt formulerat, att vissa områden inte regleras av parterna eller att komplexiteten i avtalet gör det svårt att förstå. Parterna bör reglera avtalet med tanke på de risker som förekommer inom internationell handel. De olika risktyperna är övergripande; finansiella, produkt- transport- och tillverkningsrisker, kommersiella, politiska och valutarisker. 4 En av parterna kan, trots tydliga avtalsformuleringar, få problem med att leva upp till sina förpliktelser enligt avtalet. Det kan därför vara lämpligt att genomföra en så grundlig kontroll av sin motpart som möjligt. Ekonomisk analys innehållande andra företags tidigare erfarenhet av det aktuella företaget kan minska risken för en tvist. Det finns också ett inbyggt problem i avtal som i sina transaktioner mellan parterna är så komplexa att det trots avtalsparternas välvilja finns risk för fel med en eventuell tvist som följd. Det kan lösas genom noggrant avtalsskrivande med avseende på framförallt vem som har ansvar, risken i specifika situationer och hur ett avtalsbrott kan lösas internt mellan parterna. 3 J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s A. Grath, Företagets utlandsaffärer riskhantering, betalning, valuta och finansiering, 2004, s. 16 6

8 En affärstvist kan också uppkomma genom att en part har ett bristande förtroende för motparten oavsett om avtalet har följts. Det finns en mängd faktorer som kan skapa missämja mellan parterna. Även om parterna gjort allt som står i deras makt när det gäller själva formuleringen av avtalet så kan tvister uppstå. Pacta sunt servanda bör vara ett vedertaget sätt att förhålla sig till avtalet men det finns en risk att en av parterna ignorerar vad som avtalats just för att det finns mer pengar att tjäna genom att till exempel leverera varorna till någon annan. Det kan lösas genom lämpligt vite eller skadestånd även vid små avtalsbrott. Till exemplen ovan bör tilläggas att ett avtals utformning är en balansgång mellan fullständighet och klarhet. Hur mycket skall preciseras av avtalet och kan till exempel handelsbruk inom branschen reglera vissa avtalspunkter. Det kan vara lämpligt för parterna att, även om det finns rättsregler på området, precisera: 5 Hur och när reklamation skall ske vid oriktig fullgörelse Hur dröjsmålsränta skall beräknas vid sen betalning Dröjsmålsvite vid sen leverans eller annan form av aktuellt avtalsbrott Förutsättningar för hävning av avtalet 3 RELEVANT LAGSTIFTNING OCH REGLERINGAR För att ge läsaren en överblick över de lagar och regleringar som finns på området ges i detta avsnitt en kort redogörelse. Parterna kan avtala om att en specifik skiljeförfarandereglering skall användas på just deras avtal. Vid tvistlösning genom skiljeförfarande är det viktigt att tänka på skillnaden mellan tillämplig lag för avgörande av tvistefrågan samt lag som skall styra förfarandet 6. För förfarandet är det i Sverige lag (1999:116) om skiljeförfarande (LSF) som skall följas. Det är dock möjligt för parterna att bestämma om något annat i LSF:s dispositiva delar. 7 För internationella tvister kan parterna avtala om att internationella regler skall vara tillämpliga på avtalet. Uppsatsen tar därför upp internationella handelskammarens skiljedomsreglemente (ICC-RoA) som styr skiljeförfarandet om parterna har avtalat om det. För en vidare bild av allmänna rättsprinciper för internationella handelstvister tar uppsatsen också upp UNIDROIT:s och UNCITRAL:s regleringar samt Stockholms handelskammares skiljedomsreglemente (SHR). För området erkännande och verkställande av en skiljedom är New York-konventionen (NYK) grundläggande och med hjälp av LSF reglerar de hur utländska skiljedomar verkställs i Sverige. ICC är näringslivets världsorganisation och verkar bland annat för att främja ekonomisk frihet, fri handel och fri konkurrens. 8 UNIDROIT är en internationell organisation med syfte att harmonisera och samordna staters eller grupper av staters privaträtt. 9 5 J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s Med förfarandet menas den metod som används för att lösa tvisten 7 LSF uttrycker när parterna kan bestämma om annat än vad lagen anger

9 UNCITRAL är FN:s organisation för harmonisering av internationell handelsrätt och har till uppgift att ta fram internationella konventioner, modellagar med mera. 10 SHS är Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut, med egna regler, som löser både nationella och internationella handelstvister. Institutet har blivit känt som en neutral plats för att lösa öst-väst relaterade handelstvister och ser sig själva som ett av världens ledande skiljedomsinstitutioner TVISTLÖSNINGSMETODER Vad som behandlas nedan är valet mellan att ta en tvist till domstol eller om den skall lösas genom ett skiljeförfarande. Här bör nämnas att det finns metoder som parterna kan gå igenom innan de tar tvisten till ett slutgiltigt avgörande som både domstol och skiljeförfarande innebär. Om parterna har förtroende för varandra men avtalet i dess nuvarande form inte kan fullföljas finns det en anledning för parterna att omförhandla det befintliga avtalet. Om inte parterna själva lyckas komma överens om hur avtalet skall omförhandlas kan de ta hjälp av advokater som hjälper parterna att göra upp i godo. 12 Medling är ett annat alternativ att ta till om inte parterna själva lyckas lösa tvisten. SHS har regler för medling 13 som parterna kan välja att använda vilket är snabbare och billigare än ett skiljeförfarande och därigenom ett bra alternativ om parterna inte helt kört fast i sin tvist. Om parterna skulle misslyckas med ovanstående förslag till lösning av en tvist är risken stor att parterna är trötta och irriterade på varandra. Att de då ska sätta sig ned och förhandla fram en skiljeklausul som inte fanns från början är tveksamt varför en sådan klausul bör finnas med redan vid ingåendet av det ursprungliga avtalet Domstolsprövning I avsnittet sammanfattas de regleringar som parterna har att rätta sig efter om en tvist skulle uppstå mellan två parter som väljer att lösa tvisten genom domstolsförfarande inom EU. Parterna bör vara medvetna om regleringarna som styr var rättegången skall hållas 15 samt vilken lag som är tillämplig 16. Om en tvist uppstår i ett internationellt avtal säger Bryssel 1-förordningens huvudregel 17 att rättegångens plats är det land där svarande part har sin hemvist eller affärsställe. Det innebär att den kärande parten måste driva rättegången i ett främmande land där svarande part har sin hemvist. 18 För internationella avtalstvister är det viktigt att tänka på att nationella domstolssystemen skiljer sig åt mellan länder samt att nationella lagar kan innehålla undantag från huvudregeln J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s Stockholms Handelskammares Medlingsinstituts Regler 14 J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s Rådets förordning (EG) nr 44/2001 (Bryssel 1-förordningen) 16 För Sverige, Lag (1998:167) om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Romkonventionen) 17 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 (Bryssel 1-förordningen), artikel 2 18 J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s. 99 8

10 Bryssel 1-förordningens centrala domsrättsregel innebär att talan skall väckas i staten för svarande parts hemvist. Att tänka på är att det inte har någon betydelse var kärande har sin hemvist samt att talan i princip måste avvisas av alla andra domstolar i medlemsländerna utom den för svarandens hemvist. 19 Det finns dock undantag från huvudregeln om svarandens hemvist. Ett av dessa undantag är att talan får väckas på den ort där naturaprestationen skall fullgöras vid avtal om försäljning av varor och utförande av tjänster. 20 För internationella avtal finns ofta en leveransklausul som följer INCOTERMS 21 som styr parternas handlande angående vad som gäller för leveransen av en vara. 22 Vad gäller val av tillämplig lag är det, om parterna inte själva valt, domstolslandets nationella lag som reglerar detta. Vad som måste bestämmas är alltså vilket lands nationella lag som skall tillämpas på tvisten. För Sveriges del är det Lag (1998:167) om tillämplig lag för avtalsförpliktelser 23 och Lag (1964:528) om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker. Problemet som finns i val av lag beror på att domstolen har svårt att bestämma lag med ledning av den anknytning som tvisten kan ha till en viss bestämd plats. Anknytningen eller platsen kan vara där avtalet ingåtts, avtalsförpliktelserna skall fullgöras, det land där skadan inträffat, det land där ett föremål befinner sig eller i det land där styrelsen i ett bolag har sitt säte års Romkonvention ger de internationella regler som gäller för tillämplig lag. Romkonventionen ger i artikel 3 parterna ett freedom of choise med andra ord parterna friheten att välja tillämplig lag för avtalstvisten under förutsättning att det framgår tydligt och inte hindras av artiklarna 8, 9 och 11 i Romkonventionen. I brist på lagval av parterna reglerar artikel 4 att lagen i det land som har mest anknytning till avtalet skall gälla. Anknytningen till ett visst land kan vara svårt att avgöra men förslag på lösning finns i Romkonventionen. 25 Vad som beskrivits ovan är en del av de regler och förordningar som styr valet av domstol och lagregler som parterna har att rätta sig efter när de själva inte aktivt gör ett val att påverka den plats och de regler som påverkar parterna vid en avtalstvist. Problemet med ett avgörande vid en domstol är att parterna måste ta hänsyn till olika länders nationella regler samtidigt som internationella konventioner kan styra valet av både domstolsplats samt tillämplig lag vilket medför ett merarbete för parterna i valen av domstol och tillämplig lag. Ofta medför parternas olika hemvist att lagvalet och platsen för domstolsavgörandet blir omöjligt att komma överens om vid avtalets utformning om inte den part som får sin vilja igenom gör ordentliga uppoffringar i andra delar av avtalet. Det bör i detta avsnitt också nämnas att till skillnad från ett skiljeförfarande så gäller offentlighetsprincipen vid ett avgörande i svensk domstol. Det innebär att allmänheten och massmedia har rätt att ta del av offentliga handlingar J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s Rådets förordning (EG) nr 44/2001 (Bryssel 1-förordningen), artikel 5 21 En uppsättning allmänt accepterade köpevillkor som publicerats av ICC. INCOTERMS beskriver köparens och säljarens åligganden i internationell handel. 22 J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s Direkt införande av konventionen den 19 juni 1980 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Romkonventionen) 24 J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s 106 (tolkning av Romkonventionen artikel 4 p. 2-5) 25 Romkonventionen artikel 4 p Domstolsverket, Statens och kommunernas handlingar, 9

11 Tidigare har ett problem med domstolsprövning varit att verkställa domen i ett annat land. Det har till viss del lösts genom det så kallade Bryssel I-förordningen. 27 Där stadgas att de flesta domar som meddelas av svensk domstol är möjliga att erkänna 28 och verkställa 29 inom den europeiska unionen. Problemet blir då att få domen verkställd när motparten befinner sig och har sin egendom utanför den europeiska unionen. Det enkla svaret på ett sådant problem är att stämma och vinna en tvist i det land som motparten har tillgångar och på så sätt undvika problemet med att verkställa en dom i ett land utanför EU. 4.2 Skiljeförfarande Ett skiljeförfarande kan beskrivas som ett tvistlösningssystem utanför nationella domstolar med sådan kraft i domen att den kan erkännas och verkställas nästan överallt i världen. I ett skiljeförfarande lämnar parterna genom sitt godkännande över tvisten till ett skiljenämnd för avgörande. Skiljenämnden består vanligtvis av en eller tre skiljemän som är utsedda av parterna själva eller i brist på sådan överenskommelse av skiljedomsinstitutet. 30 Förfarandets form och vilka premisser som skall gälla bestäms till stor del av parterna själva. 31 Skiljenämnden avgör tvisten oåterkalleligt genom att meddela skiljedom. När skiljedomen är meddelad finns det inga möjligheter för parterna att göra en materiell överprövning, vilket är möjligt vid en svensk domstol, och om skiljedomen uppfyller vissa elementära krav kan domen verkställas på samma sätt som en dom som meddelats av domstol. 32 Skiljeförfarandet baseras på parternas frihet att träffa avtal om hur en eventuell tvist mellan dem skall avgöras. 33 Det finns också möjlighet för parterna att lösa en tvist genom förlikning och på så sätt hålla alla utom parterna själva utanför tvisten och likaså innehållet i parternas affärer. Skiljeförfarandet är ett sätt, av flera, att hålla samhället och kanske framförallt massmedia utanför en väldigt otrevlig tvist mellan två näringsidkare. Även om det är möjligt för parterna att träffa avtal om skiljeförfarande när en tvist redan föreligger kan det vara lämpligare att i ett tidigare skede avgöra att framtida tvister parterna emellan skall avgöras genom skiljeförfarande. Det finns ett antal fördelar med att driva en tvist genom ett skiljeförfarande framför en domstolsprövning. Till de tydligaste fördelarna är snabbheten i processen, flexibiliteten samt parternas möjlighet att välja det institut som passar avtalstvisten. 34 Ytterligare fördel ligger i att ett skiljeförfarande i motsats till en domstolsprövning inte faller under offentlighetsprincipen. På så sätt behöver inte skiljeförfarandet vara öppet för allmänheten samt massmedia vilket kan få ödesdigra konsekvenser om företagshemligheter skulle komma ut. Snabbheten kommer av att skiljedomen inte kan överklagas även om skiljemännen anses ha avgjort målet på ett felaktigt 27 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 (Bryssel 1-förordningen) 28 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 (Bryssel 1-förordningen), artikel Rådets förordning (EG) nr 44/2001 (Bryssel 1-förordningen), artikel Exempel: ICC-RoA Artikel 8 punkt 3 och 4 31 F. Madsen, Skiljeförfarande i Sverige, 2005, s F. Madsen, Skiljeförfarande i Sverige, 2005, s F. Madsen, Skiljeförfarande i Sverige, 2005, s J. Ramberg, Skiljedom eller dom? Om effektivitet och rättsäkerhet i dömande verksamhet, JT 97/98, s

12 sätt. 35 Flexibiliteten ligger i att parterna kan välja plats för skiljeförfarandet samt tillämplig lag för tvisten. Trenden går mot att affärstvister i allt större utsträckning drar sig för att ta en tvist till domstol bara för att slippa insyn i tvisten från utomstående. Det är dock inte säkert att parterna slipper granskning från massmedia bara för att tvisten löses genom ett skiljeförfarande. En vanlig kommentar i litteraturen kring skiljeförfarande är att parterna är skyddade från massmedia och övrig insyn. Den kommentaren är riktig såtillvida att ingen utomstående har rätt att medverka eller ta del av dokumentationen vid ett skiljeförfarande. Däremot finns det inget förbud mot att parterna samtidigt ger utomstående information från skiljeförfarandet. 36 Målet NJA 2000 s. 538 handlar om en tvist som skulle lösas genom ett skiljeförfarande. Skiljeförfarandet hölls i Sverige och skiljenämnden kom fram till att skiljeavtalet var giltigt och de var behöriga att avgöra tvisten. Skiljenämndens beslut om behörighet gjordes tillgänglig för allmänheten genom att ena parten, AIT, gav texten till tidskriften Mealey s International Arbitration Report som refererade till den. Motparten, Bulbank, såg detta som ett väsentligt avtalsbrott som utgjorde grund för hävning av skiljeavtalet varför tvisten togs till svensk domstol via klandertalan. TR finner att AIT:s agerande är ett brott mot huvudregeln, att ett brott mot sekretessen anses vara ett väsentligt brott mot skiljeavtalet. Så här långt följer domstolen vad som sagts i litteraturen att ett skiljeförfarande är skyddat från insyn. Domen överklagas och Bulbank hänvisar bland annat till att publiceringen medfört att känslig ekonomisk information läckt ut. HovR och HD kommer fram till att parterna själva inte är bundna av tystnadsplikt om de inte själva särskilt kommit överens om det. Det ska tilläggas att just denna tvist avgjordes med regler från svensk lag, Lag (1929:145) om skiljemän samt Arbitration Rules of the United Nations Economic Commission for Europe. HD uttalar sig om att det inte hade spelat någon roll för avgörandet om den nya lagen (1999:116) om skiljeförfarande hade använts. Vidare konstaterar HD att frågan angående tystnadsplikt får olika svar beroende på vilken nationell lag som tillämpas på den specifika tvisten. Parter som vill säkra en tystnadsplikt måste således själva avtala om detta i väntan på att skiljedomsinstituten reglerar det. 37 I en kommentar till målet som uttrycks i SHS egen skrift skrivs det att om det inte finns; en allmän sekretessklausul i avtalet, sekretessregler inom skiljedomsreglerna eller en nationell lag som passar parternas önskemål angående sekretess bör parterna själva skriva en sekretessklausul i skiljeavtalet. 38 Till nackdelarna med ett skiljeförfarande hör att den slutgiltiga kostnaden 39 för ett skiljeförfarande kan bli högre än om parterna tagit tvisten till en domstolsprövning. Anledningen till detta är att parterna själva får stå för kostnaderna för skiljemännen, de egna ombuden samt de administrativa kostnaderna för skiljedomsinstitutet. 40 En part som har som mål att fördröja förfarandet av ett mål kan lyckas med detta genom att framföra tvivel på skiljeavtalets tillämplighet, skiljeavtalets omfattning eller tvistens handläggning. 41 Vidare kan parten framföra 35 J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s The Bulbank case, SAR 2000:2, s The Bulbank case - Observations by Gregory Reid and Lucy Greenwood, SAR 2000:2, s G. Reid, Confidentiality An algorithm, SAR 2000:1, s Den ekonomiska aspekten redovisas i avsnitt Regler för SHS 41 J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s

13 att en skiljeman är jävig vilket också medför att tvisten drar ut på tiden och verkar fördyrande för båda parterna. En av skiljeförfarandets största fördelar är att en skiljedom inte kan överklagas men det kan också vara en nackdel. Detta eftersom beslutet i avtalstvisten fattas av skiljemän utan möjlighet att överklaga och parterna är därför beroende av att skiljemännen har tillräcklig erfarenhet och omsorg i det berörda fallet. 42 Utan att lägga någon hänsyn till om det är en fördel eller nackdel kan det bara konstateras att skiljedomen är slutgiltig och inte materiellt överprövbar även om skiljemannen gjort sakliga eller rättsliga felbedömningar. 43 Vad parterna kan göra är att väcka en klandertalan inom tre månader efter det att parten fick del av domen. LSF 34 anger sex punkter som möjliggör klander mot en skiljedom. Punkterna handlar bland annat om skiljemännen har tagit sig större befogenheter än vad som framgår av skiljeavtalet eller i övrigt gjort sig skyldiga till en inkorrekt handläggning av tvisten Lagval Parterna som i en avtalsförhandling kommit överens om att ett skiljeförfarande skall användas på en framtida tvist har också möjlighet att välja den lag som skall tillämpas på tvisten. Parterna bör vara medvetna om att det finns två områden att ta ställning till. Det första är vilken lag parterna vill tillämpa vid avgörande av tvistefrågan och det andra är vilken lag som skall styra själva förfarandet. 45 Lagen som styr själva förfarandet i Sverige är LSF som till stora delar är dispositiv. Vid en internationell tvist kan parter från olika länder välja en neutral plats för avgörandet vilken kan medföra att det landets nationella regler avviker från internationellt erkända principer. Den för tvisten tillämpliga lagen är en instruktion till skiljemännen att tillämpa de bestämmelser som finns i den lagen. 46 Om inte skiljemännen tillämpar den lag som parterna valt för att lösa tvisten kan det utgöra en grund för klander av skiljedomen. Enligt LSF 34 2 p. får inte skiljemännen överskrida sitt uppdrag vilket de kan ha gjort om de inte tar hänsyn till parternas val av tillämplig lag. Om parterna inte själva kommit överens om vilken lag som skall vara tillämplig ska skiljemännen välja lagen de finner lämpliga. LSF har inga regler för valet av lag på tvisten och SHS har i sina regler en valmöjlighet för skiljemännen att inte bara välja bland nationella lagar utan också använda allmänna rättsprinciper. Som exempel kan SHS mål nummer 117/1999 tas upp. Kärande part kommer från Luxemburg och svarande part från Kina och problematiken som tas upp handlar om vilken lag som är tillämplig i brist på val från parterna. Kärande part hänvisar till svensk lag, UNIDROIT Principles of International Commercial Contracts och i sista hand lagen i Luxemburg medan svarande hänvisar till Kinesisk lag. Skiljemännen diskuterade för- och nackdelar om tillämplig lag och kom fram till följande. Vid avtalets ingående hade parterna förvisso formulerat ett genomarbetat avtal men troligtvis inte lagt någon större vikt vid att räkna på olika lagars effekt på en eventuell tvist. Enligt skiljemännen har ingen av parterna räknat på den skillnad i effekt som den andra partens nationella lag kunnat få på tvisten. Skiljemännen kommer bland annat därför fram till att tillämplig lag på tvisten skall vara sådana regler som har fått internationellt erkännande vid internationell handel. Ett sådant exempel är 42 J. Ramberg, Skiljedom eller dom? Om effektivitet och rättsäkerhet i dömande verksamhet, JT 97/98, s J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s

14 CISG men den passade inte in på just denna tvist utan UNIDROIT Principles användes av skiljemännen i skiljeförfarandet Kort om förfarandet vid SHS 48 En genomgång av hur det praktiskt går till med ett skiljeförfarande kommer i detta avsnitt med hjälp av de regler som SHS har att följa samt en redogörelse från en tidigare anställd vid sekretariatet vid Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut. 49 För en koppling till tidigare avsnitt bör nämnas att förfarandet om det genomförs i Sverige också styrs av LSF Ansökan om skiljeförfarande När en ansökan om skiljeförfarande kommer in till SHS ges en av tre avdelningar i uppdrag att ta hand om den. Ansökan måste uppfylla de krav som RHS ställer samt en korrekt översättning i de fall språket för avtalet och ansökan är annat än Engelska, Tyska, Franska eller Svenska. Parterna utser skiljeman Om parterna har avtalat om tre skiljemän måste kärande utse sin skiljeman innan ansökan lämnas in med namnet på den utsedda i ansökan. 50 Svarande skall sedan utse en skiljeman. Om parterna önskar så utser SHS en skiljeman. Vad RHS kräver är att skiljemännen som är utsedda av parterna är oberoende och opartiska men har för övrigt inga krav på personen. 51 Parterna kommunicerar angående tvisten Kärande lämnar via SHS över ansökan om skiljeförfarande till svarande som då utser skiljeman. Svarande skall också, i enlighet med RHS 10, kommentera ansökan samt framställa invändningar om det finns sådana. Styrelsen träffas Styrelsen träffas för att föra förfarandet framåt. I det här läget har institutet till uppgift att utse en ordförande bland skiljemännen om parterna kommit överens om att det skall vara tre skiljemän för den aktuella tvisten. Institutet har också till uppgift att fastställa det förskottsbelopp som parterna skall erlägga innan målet kan hänskjutas till skiljenämnden. De har också en uppgift att avgöra om en skiljeman skall avsluta sitt uppdrag om institutet finner att skiljemannen är jävig, inte utför sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt eller på annat sätt inte är lämplig för uppgiften. 52 Skiljemännen meddelas och tar upp tvisten Väldigt förenklat, lämnar parterna käromål respektive svaromål till skiljenämnden. Skiljenämnden kallar därefter parterna till en muntlig förhandling som mynnar ut i att en skiljedom meddelas. 47 D. Mac Guinness, Applicable law, SAR 2003:1, s Ett pilschema över förfarandet ligger som bilaga till uppsatsen 49 A. Magnusson, The practice of the arbitration institute of SHS an inside view, SAR 2001:2, s samt RHS 50 RHS, 5 51 RHS, J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s

15 Kostnader regleras När skiljedomen meddelats och sekretariatet vid SHS tar del av den regleras alla de kostnader, för skiljemän och omkostnader som parterna skall betala, av sekretariatet Erkännande och verkställighet För att verkställa internationella skiljedomar är det New York-konventionen (NYK) 53 som har gjort det möjligt. Konventionen har tillträtts och ratificerats av nästan 140 länder. 54 Konventionen, som antogs av FN 1958, togs fram för att globalt kunna erkänna och verkställa utländska skiljedomar. Konventionen föreskriver två grundläggande villkor för domstolarna: att hänvisa parterna till skiljedom om tvisten täcks av en skiljedomsklausul samt att erkänna och verkställa utländska skiljedomar, förutsatt att de är giltiga. 55 Verkställighetsförutsättningar Erkännande och verkställighet av utländsk skiljedom regleras i Sverige genom LSF Ansökan för verkställighet av en utländsk skiljedom görs i Sverige hos Svea hovrätt. 56 Definitionsmässigt så är en utländsk skiljedom sådan dom som meddelats utomlands och med meddelats menas platsen där förfarandet är beläget enligt LSF 52. Om platsen för förfarandet är Sverige är det en svensk skiljedom. Den utländska skiljedomen verkställs, enligt huvudregeln LSF 53, om den kommit till genom ett konventionellt skiljeförfarande. Vilket betyder att om skiljedomen grundar sig på ett skiljeavtal erkänns och verkställs den i Sverige men med vissa undantag. Grundläggande för skiljedomars verkställighet globalt är NYK som i artikel III säger att konventionsstaterna skall godkänna och verkställa skiljedomen i enlighet med landets procedurregler och de artiklar som finns i NYK. Förutsättningar för skiljeförfarandet samt erkännande och verkställighet ges i NYK artikel II och VII. Artikel II kräver en undertecknad och skriftlig skiljedomsklausul i avtalet för att tvisten skall bli föremål för skiljedom. Artikel VII säger bland annat att giltigheten i multilaterala och bilaterala överenskommelser mellan konventionsstaterna inte påverkas av NYK rörande erkännande och verkställande av skiljedom. Artikeln säger också att det inte får ställas väsentligt strängare villkor eller krävas avsevärt högre avgifter av en utländsk skiljedom än för en inhemsk. En skiljedom får vägras erkännande och verkställande endast i de fall som artikel V i NYK tar upp. Det handlar bland annat om brist på behörighet, ogiltighet enligt tillämplig lag eller att part eller annan i skiljeförfarandet handlat på ett oriktigt sätt. Undantagen som finns regleras i LSF vilka ger de omständigheter som medför hinder för erkännande och verkställande av utländsk skiljedom samt proceduren för parts ansökan om detsamma. Om en skiljedom inte är svensk innebär det att domen erkänns som rättskraftig och verkställbar först efter hinderprövning enligt LSF 54 och Hinderprövningen innebär att en utländsk skiljedom erkänns och verkställs inte om domstolen finner att skiljedomen innefattar prövning av 53 New York-konventionen (1958) - om erkännande och verkställighet av utländska skiljeavtal och skiljedomar 54 UNCITRAL, N Y Convention status (statistic), 55 ICC, International Chamber of Commerce, 56 Mottagande statens erkännande av en utländsk skiljedom = exekvatur 57 S. Lindskog, Skiljeförfarande En kommentar, 2005, s

16 en fråga som enligt svensk lag inte får avgöras av skiljemän eller om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige att erkänna eller verkställa skiljedomen SKILJEFÖRFARANDE SOM DEL I PARTERNAS AVTAL Även om parterna vid en avtalsförhandling har för avsikt att skriva ett avtal som minimerar risken för tvister bör en tvistlösningsklausul förhandlas fram innan avtalet börjar gälla. Det finns flera anledningar till detta men kanske framförallt just för att bristen på en tvistlösningsklausul kan leda till oönskade kostnader som kunde ha förhindrats om en sådan klausul hade förhandlats fram redan vid den ursprungliga överenskommelsen. 5.1 Formkrav Övergripande kan sägas att parterna i sitt avtal måste vara överens om att en tvist i anledning av avtalet skall lösas genom skiljeförfarande. Var tvisten skall lösas avgörs av hur tvistlösningsklausulen är utformad. De skiljedomsinstitut som har studerats i denna uppsats har alla sina egna modellklausuler som medför att tvisten hamnar inom deras tvistlösningssystem. Det finns rättsligt inte några formkrav enligt LSF på hur en tvistlösningsklausul skall vara utformad. Vilket betyder att det i Sverige skulle kunna genomföras ett skiljeförfarande efter att parterna kommit överens om det genom ett muntligt avtal men det är inte att rekommendera. Formkravet, att skiljeavtalet skall vara skriftligt, finns i New York-konventionen 59 vilket medför att staterna som godkänt konventionen blir förpliktigade att verkställa skiljedomen endast när formkraven är uppfyllda. 60 För att parterna inte i en uppblossad tvist skall sätta sig ner och komma överens om vilket tvistlösningssystem som skall användas är det lämpligt att reglera detta i det ursprungliga avtalet. En förhandling i efterhand är föga trolig att resultera i ett tvistlösningssystem som båda parter är nöjda med. Parterna kan utse egna skiljemän men det finns också internationella organisationer som specialiserat sig på att hjälpa avtalsparterna vid en eventuell tvist. Exempel på detta är ICC-RoA samt UNCITRAL-RoA. Organisationer som dessa kan vara att föredra då de kan hjälpa till att utse eller ersätta skiljemän om det skulle behövas Sverige Som en del i inledningen av ett skiljeförfarande kräver SHS bland annat en kopia av det skiljeavtal eller skiljeklausul som åberopas av käranden. Den modellklausul som SHS använder är: Tvist i anledning av detta avtal skall slutligt avgöras genom skiljedom enligt Regler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Det finns en möjlighet för parterna att göra följande tillägg: Skiljenämnden skall bestå av skiljemän (en skiljeman) 62 För internationella avtal är det lämpligt att en sådan standardklausul översätts till engelska. 58 J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s New York-konventionen J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s B. Lunden, G. Roos, Business Contracts in international markets, 2005, s Regler för SHS Modellklausul,

17 Any dispute, controversy or claim arising out of or in connection with this contract, or the breach, termination or invalidity thereof, shall be settled by arbitration in accordance with the Rules of the Arbitration Institute of the Stockholm Chamber of Commerce. SHS rekommenderar följande tillägg till klausulen: The Arbitral tribunal shall be composed of... arbitrators (a sole arbitrator). The place of arbitration shall be The language(s) to be used in the arbitration shall be... This contract shall be governed by the law of Internationella förhållanden enligt Lagen om skiljeförfarande Ett svenskt skiljeförfarande kan ha en internationell anknytning och regleras då av LSF Det kan också vara så att en skiljedom är att anse som utländsk genom LSF som reglerar erkännandet och verkställandet. 63 Kort kan sägas att ett svenskt skiljeförfarande resulterar i en svensk skiljedom vilket innebär att domen är omedelbart rättskraftig och verkställbar förutom begränsningen som finns i att domen är underkastad svensk domstolskontroll. 64 I LSF 46 och 47 klargörs när svensk rätt är tillämplig på själva förfarandet. 46 innebär att LSF skall tillämpas på skiljeförfaranden i Sverige vilket innebär att parterna inte kan avtala om tillämpning av utländsk rätt. Parterna kan däremot själva reglera allt som inte strider mot LSF:s tvingande regler talar om när LSF är tillämplig. Kort om dessa två paragrafer är att 46 talar om när svensk rätt skall tillämpas på förfarandet och 47 när ett skiljeförfarande får inledas i Sverige. 66 LSF 48 bestämmer i frågan om tillämplig rätt på skiljeavtalet. Lagen säger att om parterna inte har gjort upp om tillämplig lag för avtalstvisten är parterna underkastade lagen i det land där förfarandet enligt avtalet skall äga rum. Att så är fallet också i verkligheten stärks av skiljedomen i SAR 2001:1 s. 73 där parterna, ett finländskt och ett nederländskt bolag, endast avtalat att skiljeförfarandet skulle äga rum i Sverige och inte vilket lands lag som skulle vara tillämpligt. Tvisten reglerades av svensk lag i enlighet med LSF För de skiljereglementen, RHS 24, ICC-RoA art. 17.1, UNCITRAL-RoA art 33.1, som förekommer i denna uppsats anges att om parterna själva inte angett tillämplig rätt så blir det skiljemännens uppgift. Men det är viktigt att komma ihåg att huvudregeln är att partsautonomin ges företräde. 68 Vilket betyder att parternas egen vilja i fråga om val av lag som skall vara tillämplig på själva skiljeklausulen. Den lag som 63 Internationella skiljeförfaranden redovisas i avsnitt 5.3 och erkännande och verkställighet redovisas i avsnitt S. Lindskog, Skiljeförfarande En kommentar, 2005, s K. Hobér, lagkommentar till 1999:116 46, KARNOV-Plus 66 S. Lindskog, Skiljeförfarande En kommentar, 2005, s M. Bogdan, Svensk rättspraxis: internationell privat- och processrätt 01-05, SvJT 05/06, s Principen om partsautonomi i internationell privaträtt innebär att man erkänner parternas fria vilja som det viktigaste band som förenar dem 16

18 LSF 48 kommer fram till ska gälla på skiljeklausulen skall pröva giltigheten i nämnda skiljeavtal/skiljeklausul Internationellt En förklaring bör ges över de internationella delar som uppsatsen tar upp. Den första delen är om skiljedomars erkännande och verkställande 70 och den andra delen som behandlas här nedan är internationella skiljedomsreglementen som har spelat en stor roll som ett utfyllande normsystem i privata skiljeavtal. För att ge en bild av den internationella tvistlösningsarenan kommer i detta avsnitt ICC-förfarandet och ICC:s skiljedomsreglemente att användas. Det finns andra internationella institutioner som genomför tvistlösningsförfaranden men ICC kan ge en översiktlig bild av internationella tvistlösningssystem. För att få till en skiljedom enligt ICC krävs det att avtalsparterna är överens om det. För att kunna bevisa en sådan överenskommelse rekommenderar ICC att avtalsparterna använder följande standardklausul i avtalet. 71 All disputes arising out of or in connection with the present contract shall be finally settled under the Rules of Arbitration of the International Chamber of Commerce by one or more arbitrators appointed in accordance with the said Rules. 72 Standardklausulen finns översatt till en mängd språk däribland svenska; Samtliga tvister med anledning av eller i samband med detta avtal skall slutligt avgöras enligt Internationella Handelskammarens skiljedomsregler av en eller flera skiljemän utsedda i enlighet med dessa regler. 73 Det är inget formkrav men ICC rekommenderar ändå att parterna avtalar: 74 Vilken lag som skall användas Hur många skiljemän det skall vara Vilken plats skiljeförfarandet skall hållas på Vilket språk som skall användas Om parterna inte reglerar dessa punkter i avtalet har ICC skiljedomsregler som hjälper parterna med detta. Artikel 8 reglerar hur många skiljemän som skall medverka i skiljeförfarandet. Skiljedomstolen skall utse en skiljeman om det inte finns behov av tre. Om tre stycken skiljemän utses får parterna välja varsin och skiljedomstolen väljer en som blir ordförande. Artikel 14 föreskriver att platsen där skiljeförfarandet skall hållas beslutas av ICC om inte parterna själva avtalat om detta. Artikel 69 B. Olsson, - J. Kvart, Lagen om skiljeförfarande En kommentar, 2000, s Erkännande och verkställighet behandlas i avsnitt ICC - standardklausul för internationellt Skiljeförfarande 72 Engelsk standardklausul för skiljeförfarande vid ICC 73 Svensk översättning för skiljeförfarande vid ICC 74 ICC Rules of arbitration standard ICC arbitration clause 17

19 16 tar upp det språk som skall användas under tvisteförfarandet. Språket skall i första hand parterna själva avtala om och i andra hand skall skiljemännen besluta detta med beaktande av avtalets språk och andra relevanta omständigheter. Artikel 17 reglerar vilken lag som skall användas för skiljeförfarandet. Om parterna inte formulerat detta i avtalet skall skiljedomstolen använda de regler som anses passande. Skiljedomstolen skall under alla omständigheter granska meningen med avtalet samt relevanta handelsbruk inom branschen. Punkt 3 i artikel 17 säger att amiable compositeur dom enligt ex aequo et bono får användas när parterna ger den befogenheten till ICC. Vilket betyder att med parternas godkännande får skiljemännen avgöra en tvist oberoende av lagar och rättsprinciper. 75 Det som skiljer ICC från de andra internationella förfaranden uppsatsen nämner är bland annat att Terms of Reference 76 skall upprättas innan förfarandet sätts igång på allvar. Fördelen det medför är att parterna och skiljemännen tvingas fastställa tvistefrågorna som skall bedömas på ett tidigt stadium mot nackdelen att det kan dra ut på tiden om parterna inte kommer överens. 77 En annan skillnad i ICC-reglerna mot andra regler på området är att ett utkast av förslaget till skiljedomen skickas till Internationella Handelskammarens International Court of Arbitration innan en skiljedom meddelas av skiljemännen. Betydelsen det har är att undersöka om den kan erkännas och verkställas efter avkunnad dom EKONOMISKA PERSPEKTIV Avsnittet kommer att följa en kedja av händelser som riskerar att påverka ett företag i och kring ett tvistlösningsförfarande. Argumentationen i avsnittet har inte som mål att vara ett svar på vad som händer ett företag utan mer som en illustration av de risker för tillkommande kostnader som företaget bör vara medvetna om innan en tvist uppkommer. När avtalet utformas är det ofta tvistlösningsklausulen som är den del av avtalet som avhandlas sist om den överhuvudtaget behandlas. Som part i en avtalsförhandling måste det vara svårt att komma överens om vilket lands lag som skall styra över tvistlösningen varför risken finns att ingen lag väljs innan ingåendet av avtalet. En förklaring till detta ligger i att ingen av parterna vill att den andra skall få fördelen av sitt lands lag. 79 Det ekonomiska problemet ligger då i att som svensk part vara i behov av juridisk expertis på området för avtalet samt för det främmande juridiska området, annat lands lag eller internationellt privaträttsliga regler, som tvisten enligt avtalet skall avgöras på. Det kan alltså finnas ett större behov av juridisk expertis än om avtalet avgjordes enligt svensk lag vilket i slutändan medför ökade kostnader för parten. Processkostnaderna för det ena eller andra förfarandet spelar i det stora sammanhanget inte så stor roll. När en avtalstvist redan blossat upp är det inte kostnaden för en extra jurist som företagsledningen bör bekymra sig över utan de stora kostnaderna ligger utanför juridikens spelrum. Om ett företag sitter och räknar på att den totala processkostnaden för ett skiljeförfarande blir lite dyrare än om tvisten tas till en nationell domstol och därför väljer det 75 J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s Vad parterna tvistar om 77 J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s J. Ramberg, Affärstvister och Konfliktlösning, 2006, s