BILDBEHANDLINGSMETOD INNEFATTANDE BRUSREDUCERING I BILD MED LOKALT ADAPTIV FILTERKÄRNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILDBEHANDLINGSMETOD INNEFATTANDE BRUSREDUCERING I BILD MED LOKALT ADAPTIV FILTERKÄRNA"

Transkript

1 BILDBEHANDLINGSMETOD INNEFATTANDE BRUSREDUCERING I BILD MED LOKALT ADAPTIV FILTERKÄRNA Author: Stefan Olsson Published on IPQ website: April 10, 2015 Föreliggande uppfinning avser en metod för bildbehandling innefattande brusreducering med lågpassfilter med lokalt adaptiva filterkoefficienter. Därtill avser uppfinningen en anordning för bildbehandling innefattande registreringsanordning för bild, bildbehandlingsenhet, samt bildvisningsenhet för bild. Uppfinningen avser därtill datorprogram innefattande programkod. Uppfinningen avser därtill en datorprogramprodukt innefattande ett datorläsbart medium och ett datorprogram där det datorläsbara mediet innefattar datorprogrammet. Olika lösningar för bildbehandling som exempelvis olika former av filtrering eller förstärkning av detaljer är välkända tekniker får att förbättra en registrerad bilds visualisering. Även olika typer av komprimering av bildinformation är kända, dels för att minska bildens informationsinnehåll, och därmed skapa bilder med mindre informationsmängd, men även för att anpassa bilden för bildens betraktare. En människa har som betraktare en begränsad förmåga att särskilja såväl detaljer som olika färger och gråskalor. Bilder ämnade att visa får människor behöver således enbart en begränsad mängd informationsinnehåll. System för att registrera och visa bilder tagna i förhållanden då dagsljus inte föreligger använder olika former av bildbehandling för att förbättra den registrerade bildens informationsinnehåll Bildbehandling sker företrädesvis genom matematiska metoder på en digital representation av den registrerade bildens informationsinnehåll Vanligt förekommande är att detaljer och kanter i den registrerade bilden förstärks. Ett exempel på bildregistrering då ljusförhållandena är sådana att det är svårt att använda normal optisk utrustning är användandet av JR-video eller JR-fotografering

2 där IR står för infraröd. Detaljer och struktur i R-video utgörs normalt av små variationer i signalstyrka inom ett lokalt område. Samtidigt kan det totala dynamikomfånget i en enskild bild vara stort. Skillnaden i signalnivå mellan ett kallt område och ett varmt område kan ge upphov till att ca grå nivåer kan registreras. Typiskt skall denna signal komprimeras så att dess totala dynamikomfång blir 8 bitar eller 256 distinkta grånivåer från svart till vitt för att passa videoformatet och bättre lämpa sig för presentation för operatör eller annan användare av bildinformationen. Orsaken till detta är en anpassning till olika videostandarder samt att en människa enbart kan särskilja runt 100 grånivåer. En ren linjär komprimering av signalen är nästan alltid olämplig då ett litet område med starkt avvikande signalnivå riskerar att använda allt dynamikomfång varpå en bild med i princip ett fåtal färg-och gråskalenivåer fås. Ett vanligt sätt att komma runt detta är att utnyttja bildens histogram (fördelning av signalnivåer) och utifrån detta fastställa lämplig konvertering från t.ex. 16 till 8 bitar så att tillgänglig dynamik inte förbrukas eller används på nivåer där det inte finns någon signal. Även om histogramutjämning är mycket effektiv i många sammanhang så är det i regel svårt att förutse om rätt detaljer verkligen framhävs. Därför används andra metoder som ger mer robusta resultat. En sådan metod är att använda ett kantbevarande lågpassfilter för att ta fram en bakgrundsbild utan detaljer eller struktur och subtrahera denna bild från originalbilden för att på så sätt ta fram de små signalvariationerna där de små signalvariationerna utgörs av detaljerna. Kantbevarande lågpassfilter är kända och ett exempel på ett sådant filter beskrivs i C. Tomasi och R. Manduchi, Bilateral Filtering for Gray and Color Images, Proc IEEE 6th Int. Conf.on Computer Vison, Bombay India. Genom att ersätta varje bildpunkts värde med medelvärdet av närliggande bildpunkters värden erhålles en slät bild. Om icke kantbevarande filter används kommer bildpunkter med grannar med kraftigt avvikande signalintensitet att påverkas så att de hamnar på en högre eller lägre nivå än de egentligen borde. En bild som anpassats för visualisering med olika former av bildbehandling har tillförts brus dels genom bildbehandlingsmetoderna samt dels vid registrering av bilden. Det tillförda bruset är oönskat och olika former av metoder för filtrering av

3 brus förekommer. En välkänd metod är Gaussisk oskärpa där störningar i en bild reduceras genom en matematiskt införd oskärpa genom att pixelvärden, det vill säga bildens minsta enskilda informationsbärare, ersätts med en viktad summa bestämd av en normalfördelning utifrån omgivande pixelvärden. Filter för lokalt eller spatialt anpassad brusreduktion är även känt i exempelvis patentdokument US 2005/ Al som beskriver en metod för brusreduktion baserad på en första och en andra filtrerin av bilden där den första filtreringen nyttjar ett högpassfilter på delar av bilden utifrån en vertikal, horisontell och diagonal gruppering av bildens pixlar och den andra filtreringen är en lågpassfiltrering utifrån en ve1iikal grupperingar om tre rader. Även filter med adaptiv filterkärna är kända och ett exempel på ett sådant filter beskrivs i patentdokument SE där den adaptiva filterkärnan används för att eliminera ljusringar i bild. Det i patendokument SE beskrivna filtret visar ej att storleken på filterkärnan anpassas utifrån nivån på kantdetektering för att brusreducera bilden. Problem med de idag kända metoderna för filter för brusreduktion av bildinformation är att uppnå effektiv borttagande av brus samtidigt som de små detaljerna bevaras i de filtrerade bilderna. Ett syfte med föreliggande uppfinning är att föreslå en metod för filtrering av bildinformation så att då en bild kantförstärks så kommer filtreringen att ske med lokalt adaptiva filterkoefficienter för att bevara detaljer i områden i bilden med stor detaljrikedom och ge en hög brusreduktion i områden i bilden med låg detaljrikedom. Genom att filterkärnstorleken är liten i områden med starka kanter kan detaljnivån bevaras och genom att filterkärnstorleken är stor i områden där kanter saknas kan brus undertryckas.

4 Andra syften med uppfinningen beskrivs mer i detalj i samband med den detaljerade beskrivningen av uppfinningen. Uppfinningen avser en bildbehandlingsmetod för brusreducering med lågpassfilter med lokalt adaptiva filterkoefficienter där följande steg innefattas; 1. en originalbild skaffas, 2. ett kantinformationsmått beräknas för varje bildelement i originalbilden 3. en filterkärnstorlek beräknas utifrån kantinformationsmåttet 4. ett bildelement i originalbilden lågpassfiltreras med ett adaptivt lågpassilter med den beräknade filterkärnstorleken till ett lågpassfiltrerat bildelement, 5. en brusreducerad bild fås av att samtliga av de lågpassfiltrerade bildelementen sammanförs till en bild. Enligt ytterligare aspekter för det förbättrade bildbehandlingsmetoden får brusreducering med lågpassfilter med lokalt adaptiva filterkoefficienter gäller; att ett bildelement utgörs av minst en pixel. att lågpassfiltret är ett gaussiskt filter. att filterkärnstorleken väljs utifrån en uppslagstabell med indata från kantinformationsmåttet. att filterkärnstorleken beräknas utifrån en kärnstorleksalgoritm med indata från kantinformationsmåttet.

5 att kantinformationsmåttet beräknas med en Sobel-operator. Vidare utgörs uppfinningen av ett datorprogram innefattande programkod där programkoden då den exekveras i en dator åstadkommer att datorn utför bildbehandlingsmetod enligt ovan. Vidare utgörs uppfinningen av en datorprogramprodukt innefattande ett datorläsbart medium och ett datorprogram där det datorläsbara mediet innefattar datorprogrammet. Vidare utgörs uppfinningen av en anordning för bildbehandling innefattande registreringsanordning för bild, bildbehandlingsenhet, samt bildvisningsenhet för bild där; 1. registreringsanordningen skaffar en originalbild, 2. bildbehandlingsenhet beräknar ett kantinformationsmått för vmje bildelement av original bilden, 3. bildbehandlingsenhet beräknar en filterkärnstorlek utifrån kantinformationsmåttet, bildbehandlingsenheten lågpassfiltrerar varje bildelement av originalbilden med ett adaptivt lågpassfilter med filterkärnstorlek till ett lågpassfiltrerat bildelement, 4. bildbehandlingsenheten beräknar en brusreducerad bild genom att sammanföra de från originalbilden lågpassfiltrerade bildelementen, 5. bildvisningsenheten visualiserar den brusreducerade Enligt ytterligare aspekter får det förbättrade anordning får bildbehandling enligt uppfinningen gäller; att ett bildelement utgörs av minst en pixel.

6 att registreringsanordningen för bild är en IR-kamera. att filterkärnstorleken väljs i bildbehandlingsenheten utifrån en uppslagstabell med indata från kantinformationsmåttet att filterkärnstorleken beräknas i bildbehandlingsenheten utifrån en kärnstorleksalgoritm med indata från kantinformationsmåttet Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas närmare under hänvisning till de bifogade figurerna där: Fig. l visar blockschema för bildbehandlingsmetod för brusreducering av bild med lokalt adaptiv filterkärna enligt en utförandeform av uppfinningen. Fig. 2 visar blockschema för komponenter i ett bildbehandlingssystem enligt en utförandeform av uppfinningen. Ett blockschema för bildbehandlingsmetod för brusreducering av bild med lokalt adaptiv filterkärna l enligt uppfinningen visas i fig. l. Bildbehandlingsmetoden utgår från en gruppering av bildinformation till delar av den kompletta digitala bilden vidare kallad originalbild 2. Grupperingen av bildinformation sker företrädesvis i form av en 16 bit ram där ram definierar en uppsättning av digital information i form av ett antal digitala bit. En komplett digital bild delas upp i ett stort antal mindre grupper eller ramar för att enklare kunna bildbehandlas. Bildbehandlingsmetoden får brusreducering med lokalt adaptiv filterkärna 1 utgår ifrån en originalbild 2 som skaffats med lämplig registreringsutrustning, ej vidare beskriven i denna ansökan. Ett block med en kantdetekterande funktion 3 beräknar ett kantinformationsmått utifrån varje bildelement av originalbilden 2. Bildelementet

7 är företrädesvis en pixel men varje bildelement kan även utgöras av flera pixlar, exempelvis 2, 4, 6 eller 9 pixlar. Kantinformationsmåttet beskriver placering och nivå av en kant i originalbilden 2 eller andra värden relaterat till förändringar i originalbilden 2. Resultaten från den kantdetekterande funktionen 3 behandlas vidare av det adaptiva lågpassfiltret eller LP-filtret 4. Invärden eller styrvärden till det adaptiva lågpassfiltret 4 är en av den kantdetekterande funktionen 3 skapat informationsmått, ett kantinformationsmått, samt bildinformation från originalbilden 2. Resultatet av det adaptiva lågpassfiltret 4 är en lågpassfiltrerad bild 5. Den lågpassfiltrerade bilden skapas genom en signalbehandling eller på andra sätt modifiering av originalbilden 2 utifrån innehållet i kantinformationsmåttet och originalbilden 2 i lågpassfiltret 4. Bilden delas upp i ett antal enheter som därefter lågpassfiltreras i LP-filtret 4. Storleken på de enheter som bilden uppdelas i är företrädesvis en pixel, det vill säga en enskild bildinformationsbärare och den minsta delen av en digital bild. Kantinformationsmåttet bestämmer storleken på det adaptiva lågpassfiltret 4. storleken på det adaptiva lågpassfiltret 4 benämns även kärnstorlek där kärnan har en uppsättning filterkoefficienter. Kärnstorleken, eller filterkoefficienterna, bestäms utifrån distansen från kanten och/eller med intensiteten på kanten. Bestämning av kärnstorleken, eller filterkoefficienterna, sker utifrån kantinformationsmåttet genom en beräkning eller genom uppslag i tabell. I fallet att värdet slås upp i en tabell, även benämnd uppslagstabell eller på engelska look-up-table, så identifieras ett värde i uppslagstabellen utifrån kantinformationsmåttet Uppslagstabellen är sedan tidigare beräknad och anpassad utifrån applikationen och uppslagstabellen lagras i bildbehandlingsutrustningen, exempelvis i en bildbehandlingsenhet 12. Alternativt kan kärnstorleken beräknas med en för ändamålet anpassad algoritm benämnd kärnstorleksalgoritm med kantinformationsmåttet som indata till kärnstorleksalgoritmen. Kärnstorleksalgoritmen kan även benämnas filterkoefficientalgoritm. I områden i bilden med hög andel kanter, och därmed detaljer, blir kärnstorleken liten och detaljerna i bilden bevaras. I områden i bilden med låg andel kanter eller helt i avsaknad av kanter, och därmed med få registrerade detaljer, blir kärnstorleken stor. Den lågpassfiltrerade bilden 5 är kantförstärkt och filtrerad med ett adaptivt filter vilket medfört att bilden har väl definierade konturer utan att brus eller andra störande formationer eller andra avvikelser förekommer i bilden. Den lågpassfiltrerade bilden 5 är en brusreducerad bild av originalbilden 2 där bruset reducerats i områden där detaljrikedomen är låg samtidigt som områden med hög detaljrikedom bevarats. Den lågpassfiltrerade bilden 5 kan komprimeras med lämplig algoritm, exempelvis histogramutjämning, huvudsakligen för att minska informationsinnehållet i den filtrerade lågpassbilden och därmed även reducera

8 mängden information från originalbilden. Den filtrerade och komprimerade lågpassbilden innehåller företrädesvis mindre information än originalbilden 2 och är anpassad för den aktuella tillämpningen och/eller utrustningen. Exempelvis genom att antalet gråtoner har minskats. Komprimering sker med standardalgoritmer som inte vidare berörs i denna ansökan. I fig. 2 visas ett blockschema för komponenter i ett bildbehandlingssystem l O enligt uppfinningen. Bildbehandlingssystemet l O består av en registreringsanordning 11 som är en bildhämtningsenhet och kan vara en kamera eller bildsensor, en bildbehandlingsenhet 12 samt en bildvisningsenhet 13. Registreringsanordningen 11 registrerar en bild på det mål eller område mot vilket bildhämtningsenheten riktats. Registreringsanordningen 11 är företrädesvis i detta fall en IR-kamera men kan även vara andra typer av bildhämtande utrustning så som kameror eller sensorer. Bildbehandlingsenheten 12 behandlar bilden från registreringsanordningen 11 med för ändamålet lämpliga algoritmer. Exempel på lämpliga algoritmer är kantförstärkning, komprimering, brusreducering och andra typer av filtreringsalgoritmer respektive bildmodifieringsalgoritmer. Dä1till kan filtreringsalgoritmerna vara skalbara och filterkärnan eller filterkärnorna kan vara modifierbara. Bildbehandlingen utförs företrädesvis i programmerbar elektronik innefattande mikroprocessorer och/eller signalprocessorer. Bildbehandlingsenheten 12 utgörs således av anordning för hantering, av bildinformation från registreringsanordningen 11, anordning för att bildbehandla bildinformationen från bildhämtningsenheten samt anordning för att överföra den bildbehandlade bildinformationen till en bildvisningsenhet 13. Bildvisningsenheten 13 kan utgöras av en display eller annan optisk visualiseringsutrustning anpassad utifrån bildbehandlingssystemets l O användning och installation. Uppfinningen är inte begränsad till de speciellt visade utföringsformerna utan kan varieras på olika sätt inom patentkravens ram. Det inses att ovan beskrivna metoden för bildbehandling och/eller den anordning för registrering av bild, bildbehandling och presentation av

9 bildbehandlad bild kan tillämpas för i princip alla bildbehandlingssystem som IRkameror, kameror eller andra optiska sensorer för alla tänkbara våglängdsområden. PATENTKRAV 1. Bildbehandlingsmetod för brusreducering med lågpassfilter med lokalt adaptiva filterkoefficienter kännetecknad av att följande steg innefattas; 1. en originalbild skaffas, 2. ett kantinformationsmått beräknas för varje bildelement originalbilden, 3. en filterkärnstorlek beräknas utifrån kantinformationsmåttet, 4. ett bildelement i originalbilden lågpassfiltreras med ett adaptivt lågpassfilter med den beräknade filterkärnstorleken till ett lågpassfiltrerat bildelement 5. en brusreducerad bild fås av att samtliga av de lågpassfiltrerade bildelementen sammanförs till en bild. 2. Bildbehandlingsmetod enligt krav 1 kännetecknad av att ett bildelement utgörs av minst en 3. Bildbehandlingsmetod enligt något av krav 1 till 2 kännetecknad av att lågpassfiltret är ett gaussiskt 4. Bildbehandlingsmetod enligt något av krav l till 3 kännetecknad av att filterkärnstorleken väljs utifrån en uppslagstabell med indata från kantinformationsmåttet. 5. Bildbehandlingsmetod enligt något av krav 1 till 3 kännetecknad av att filterkärnstorleken beräknas utifrån en kärnstorleksalgoritm med indata från kantinformationsmåttet.

10 6. Bildbehandlingsmetod enligt något av krav 1 till 5 kännetecknad av att kantinformationsmåttet beräknas med en Sobel-operator. 7. Datorprogram innefattande programkod där programkoden då den exekveras i en dator åstadkommer att datorn utför bildbehandlingsmetod enligt något av patentkrav Datorprogramprodukt innefattande ett datorläsbart medium och ett datorprogram enligt patentkrav 7 där det datorläsbara mediet innefattar datorprogrammet. 9. Anordning för bildbehandling innefattande registreringsanordning (11) för bild, bildbehandlingsenhet (12), samt bildvisningsenhet (13) för bild kännetecknad av att; 1. registreringsanordningen (11)skaffar en originalbild, 2. bildbehandlingsenhet (12) beräknar ett kantinformationsmått för varje bildelement av originalbilden, 3. bildbehandlingsenhet (12) beräknar en filterkärnstorlek utifrån kantinformationsmåttet, 4. bildbehandlingsenheten (12) lågpassfiltrerar varje bildelement av originalbilden med ett adaptivt lågpassfilter med filterkärnstorlek till ett lågpassfiltrerat bildelement, 5. bildbehandlingsenheten (12) beräknar en brusreducerad bild genom att sammanföra de från originalbilden lågpassfiltrerade bildelementen, 6. bildvisningsenheten (13) visualiserar den brusreducerade 10. Anordning för bildbehandling enligt krav 9 kännetecknad av att ett bildelement utgörs av minst en

11 11. Anordning för bildbehandling enligt något av krav 9 till 10 kännetecknad av att registreringsanordningen (11) för bild är en IR-kamera. 12. Anordning för bildbehandling enligt något av krav 9 till 11 kännetecknad av att filterkärnstorleken väljs i bildbehandlingsenheten (12) utifrån en uppslagstabell med indata från kantinformationsmåttet. 13. Anordning för bildbehandling enligt något av krav 9 till 11 kännetecknad av att filterkärnstorleken beräknas i bildbehandlingsenheten (12) utifrån en kärnstorleksalgoritm med indata från kantinformationsmåttet SAMMANFATTNING Uppfinningen avser en bildbehandlingsmetod för brusreducering med lågpassfilter med lokalt adaptiva filterkoefficienter där följande steg innefattas; (a) en originalbild skaffas, (b) ett kantinformationsmått beräknas får varje bildelement i originalbilden, (c) en filterkärnstorlek beräknas utifrån kantinformationsmåttet, (d) ett bildelement i originalbilden lågpassfiltreras med ett adaptivt lågpassfilter med den beräknade filterkärnstorleken till ett lågpassfiltrerat bildelement, (e) en brusreducerad bild fås av att samtliga av de lågpassfiltrerade bildelementen sammanförs till en bild. Uppfinningen avser därtill datorprogram innefattande programkod. Uppfilmingen avser därtilll en datorprogramprodukt innefattande ett datorläsbart medium och ett datorprogram där det datorläsbara mediet innefattar datorprogrammet. Uppfinningen avser därtill en anordning för bildbehandling innefattande registreringsanordning för bild, bildbehandlingsenhet, samt bildvisningsenhet för bild kännetecknad av att; (a) registreringsanordningen skaffar en originalbild, (b) bildbehandlingsenhet beräknar ett kantinformationsmått for varje bildelement av

12 originalbilden, (c) bildbehandlingsenhet beräknar en filterkärnstorlek utifrån kantinformationsmåttet, (d) bildbehandlingsenheten lågpassfiltrerar varje bildelement av originalbilden med ett adaptivt lågpassfilter med filterkärnstorlek till ett lågpassfiltrerat bildelement, (e) bildbehandlingsenheten beräknar en brusreducerad bild genom att sammanföra de från originalbilden lågpassfiltrerade bildelementen, (f) bildvisningsenheten visualiserar den brusreducerade bilden.

Bildförbättring i spatial domänen (kap. 3) Bildförbättring (enhancement) Spatial domän. Operatorer. Tröskling (threshold) Gråskale-transformationer

Bildförbättring i spatial domänen (kap. 3) Bildförbättring (enhancement) Spatial domän. Operatorer. Tröskling (threshold) Gråskale-transformationer Bildförbättring i spatial domänen (kap. 3) Punktoperationer Gråskaletransformationer Logiska & aritmetiska operationer Filtrering Faltning Lågpassfilter Högpassfilter Bildförbättring (enhancement) Förbättra

Läs mer

Bildbehandling, del 1

Bildbehandling, del 1 Bildbehandling, del Andreas Fhager Kapitelhänvisningar till: Image Processing, Analysis and Machine Vision, 3rd ed. by Sonka, Hlavac and Boyle Representation av en bild Så här kan vi plotta en bild tex

Läs mer

Bildbehandling i frekvensdomänen

Bildbehandling i frekvensdomänen Uppsala Tekniska Högskola Signaler och system Handledare: Mathias Johansson Uppsala 2002-11-27 Bildbehandling i frekvensdomänen Erika Lundberg 800417-1602 Johan Peterson 790807-1611 Terese Persson 800613-0267

Läs mer

Laboration 4: Digitala bilder

Laboration 4: Digitala bilder Objektorienterad programmering, Z : Digitala bilder Syfte I denna laboration skall vi återigen behandla transformering av data, denna gång avseende digitala bilder. Syftet med laborationen är att få förståelse

Läs mer

Spektrala Transformer för Media

Spektrala Transformer för Media Spektrala Transformer för Media Filtrering och transformer i 2D Linjär bildbehandling Principerna från -dimensionell signalbehandling kan appliceras även på 2D-signaler Tillämpningar: Bildförbättring (brusreducering)

Läs mer

Spektrala Transformer för Media

Spektrala Transformer för Media Spektrala Transformer för Media Filtrering och transformer i 2D DT2/3 Spektrala Transformer Jonas Beskow Linjär bildbehandling Principerna från -dimensionell signalbehandling kan appliceras även på 2D-signaler

Läs mer

Ett enkelt OCR-system

Ett enkelt OCR-system P r o j e k t i B i l d a n a l y s Ett enkelt OCR-system av Anders Fredriksson F98 Fredrik Rosqvist F98 Handledare: Magnus Oskarsson Lunds Tekniska Högskola 2001-11-29 - Sida 1 - 1.Inledning Många människor

Läs mer

Bildbehandling i frekvensdomänen. Erik Vidholm

Bildbehandling i frekvensdomänen. Erik Vidholm Bildbehandling i frekvensdomänen Erik Vidholm erik@cb.uu.se 9 december 2002 Sammanfattning Detta arbete beskriver hur en bild kan tolkas som en tvådimensionell digital signal, hur denna signal Fouriertransformeras

Läs mer

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB (Eller: Vilken koppling har Henrik Larsson och Carl Bildt?) 1(5) - Joel Nilsson joelni at kth.se Martin Axelsson maxels at kth.se Sammanfattning Kommunikationssystem används för att överföra information,

Läs mer

Digital bild enligt Nationalencyklopedin, band 4. Digitala röntgenbilder. Vad menas med digital radiologi?

Digital bild enligt Nationalencyklopedin, band 4. Digitala röntgenbilder. Vad menas med digital radiologi? Digitala röntgenbilder Charlotta Lundh Sjukhusfysiker, MFT Digital bild enligt Nationalencyklopedin, band 4.. bild som endast är definierad i ett bestämt antal punkter i vilka den endast kan anta ett begränsat

Läs mer

Tentamen, Programmeringsteknik för BME, F och N

Tentamen, Programmeringsteknik för BME, F och N LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1(6) Institutionen för datavetenskap Tentamen, Programmeringsteknik för BME, F och N 2015 06 03, 14.00 19.00 Anvisningar: Preliminärt ger uppgifterna 7 + 11 + 16 + 11 = 45 poäng.

Läs mer

'LJLWDODELOGHUR KGLJLWDOELOGPDQLSXOHULQJ

'LJLWDODELOGHUR KGLJLWDOELOGPDQLSXOHULQJ 'LJLWDODELOGHUR KGLJLWDOELOGPDQLSXOHULQJ Nyckelord: Sampling, kvantisering, upplösning, geometriska operationer, fotometriska operationer, målning, filtrering 'LJLWDOUHSUHVHQWDWLRQR KODJULQJDYELOGHU En

Läs mer

Bildbehandling En introduktion. Mediasignaler

Bildbehandling En introduktion. Mediasignaler Bildbehandling En introdktion Mediasignaler Innehåll Grndläggande bildbehandling Foriertransformering Filtrering Spatialdomän Frekvensdomän Vad är bildbehandling? Förbättring Image enhancement Återställning

Läs mer

Projekt 2 (P2) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Projekt 2 (P2) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Projekt 2 (P2) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Projekt 2 Möjligheter/Problem med 2-dimensionella mätdata Uppstart: Se planen (kursens hemsida) Etapp 1 Mätdata i 2 dimensioner behöver utredas/signalbehandlas

Läs mer

Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström

Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras

Läs mer

Laboration i Fourieroptik

Laboration i Fourieroptik Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 30 januari 2015 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras

Läs mer

TNM030 Tentasammanfattning (frågor) Nathalie Ek, Sammanfattning. TNM030 - Bildbehandling och bildanalys

TNM030 Tentasammanfattning (frågor) Nathalie Ek, Sammanfattning. TNM030 - Bildbehandling och bildanalys Sammanfattning TNM030 - Bildbehandling och bildanalys Nathalie Ek (natek725), MT -07 2011, LIU Campus Norrköping 1 I det mänskliga ögats näthinna finns två typer av ljussensorer. a) Vad kallas de två typerna?

Läs mer

Bildbehandling i spatialdomänen och frekvensdomänen

Bildbehandling i spatialdomänen och frekvensdomänen Digital Media Lab 2016-02-22 Tillämpad Fysik och Elektronik Ulrik Söderström Bildbehandling i spatialdomänen och frekvensdomänen Fouriertransform och filtering Del 1. Fouriertransformen 1.1. Fourieranalys

Läs mer

Föredrag om bildbehandling speciellt för astronomibilder. Del 1

Föredrag om bildbehandling speciellt för astronomibilder. Del 1 Sid 1 Föredrag om bildbehandling speciellt för astronomibilder Del 1 genomgång av hur man kalibrerar ett astrofoto eller den viktiga pre-processing av Lars Karlsson Sid 2 Föredragets innehåll Digitalkamerans

Läs mer

Fingerprint Matching

Fingerprint Matching Fingerprint Matching Björn Gustafsson bjogu419 Linus Hilding linhi307 Joakim Lindborg joali995 Avancerad bildbehandling TNM034 Projektkurs Biometri 2006 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2

Läs mer

Adaptiva Filter. Johan Haarala Signaler och System

Adaptiva Filter. Johan Haarala Signaler och System Adaptiva Filter Johan Haarala 2002-12-11 Signaler och System Abstract Målet med den här rapporten är att ge en introduktion samt översikt till adaptiva filter. I den beskrivs några av de algoritmer som

Läs mer

7 MÖNSTERDETEKTERING

7 MÖNSTERDETEKTERING 7 MÖNSTERDETEKTERING 7.1 Korrelation Korrelation av två bilder f(x,y) och g(x,y) kan språkligt sett betyda att man gör just det som utsäges av (7.1). Bilderna läggs alltså på varandra med den ena bilden

Läs mer

Digitala bilder. Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast

Digitala bilder. Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast Digitala bilder Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast Den nukleärmedicinska bilden Historik Analoga bilder. Film exponerades för ljusblixtar som producerades när strålning detekterades. oändligt

Läs mer

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

DT1130 Spektrala transformer Tentamen DT Spektrala transformer Tentamen 72 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger 4 p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: 4 p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Att bevara historiska bilder Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Fokus Att bevara bildinformation i oftast lånade bilder genom att överföra informationen i digital form. i digital form. Bättre

Läs mer

Så skapas färgbilder i datorn

Så skapas färgbilder i datorn Så skapas färgbilder i datorn 31 I datorn skapas såväl text som bilder på skärmen av små fyrkantiga punkter, pixlar, som bygger upp bilden. Varje punkt har sin unika färg som erhålls genom blandning med

Läs mer

Grundläggande bildteori. EXTG01 Medicinska bildgivande system Michael Ljungberg

Grundläggande bildteori. EXTG01 Medicinska bildgivande system Michael Ljungberg Grundläggande bildteori EXTG01 Medicinska bildgivande system Michael Ljungberg Olika modaliteter inom sjukhusfysik Michael.Ljungberg@med.lu.se 2 Exempel på digitala bilder Michael.Ljungberg@med.lu.se 3

Läs mer

L A B R A P P O R T 1

L A B R A P P O R T 1 L A B R A P P O R T 1 BILDTEKNIK Dan Englesson Emil Brissman 9 september 2011 17:04 1 Camera noise 1.1 Task 1 Ett antal svarta bilder togs genom att fota i totalt mörker för att beräkna kamerans svartnivå.

Läs mer

Histogram över kanter i bilder

Histogram över kanter i bilder Histogram över kanter i bilder Metod Både den svartvita kanstdetekteringen och detekteringen av färgkanter följer samma metod. Först görs en sobelfiltrering i både vertikal och horisontell led. De pixlar

Läs mer

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren

Läs mer

Mätning av biopotentialer

Mätning av biopotentialer 1. Inledning Inom dagens sjukvård är tekniken en självklar och viktig faktor. De allra flesta diagnoser, analyser och behandlingar grundar sig på information från ett flertal tekniska utrustningar och

Läs mer

Sensorer i digitalkameror

Sensorer i digitalkameror Sensorer i digitalkameror Kretskort Minneskort Sensor Detektorelement (pixel). Typisk storlek: 2-5 m Typiskt antal: 5-20M Sensortyper i digitalkameror CCD (Charge Coupled Device) CMOS (Complementary Metal

Läs mer

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Grunderna i SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Min resa genom Mpixel världen 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1 3 2MP Nanozoomer 4 Scanner 1,5GP Kamera20,5MP Kamera 3,6GP5 Iphone 8MP Serie1

Läs mer

Medicinska Bilder, TSBB31. Lab: Mätvärden på Medicinska Bilder

Medicinska Bilder, TSBB31. Lab: Mätvärden på Medicinska Bilder Medicinska Bilder, TSBB3 Lab: Mätvärden på Medicinska Bilder Maria Magnusson, 22 Senaste updatering: september 25 Avdelningen för Datorseende, Institutionen för Systemteknik Linköpings Universitet Introduktion

Läs mer

Medicinska Bilder, TSBB31. Lab: Mätvärden på Medicinska Bilder

Medicinska Bilder, TSBB31. Lab: Mätvärden på Medicinska Bilder Medicinska Bilder, TSBB3 Lab: Mätvärden på Medicinska Bilder Maria Magnusson, 22 Senaste updatering: september 27 Avdelningen för Datorseende, Institutionen för Systemteknik Linköpings Universitet Introduktion

Läs mer

Övervakningssystem. -skillnader i bilder. Uppsala Universitet Signaler och System ht Lärare: Mathias Johansson

Övervakningssystem. -skillnader i bilder. Uppsala Universitet Signaler och System ht Lärare: Mathias Johansson Uppsala Universitet Signaler och System ht 02 2002-12-07 Övervakningssystem -skillnader i bilder Lärare: Mathias Johansson Gruppen: Jakob Brundin Gustav Björcke Henrik Nilsson 1 Sammanfattning Syftet med

Läs mer

Tentamen Bildanalys (TDBC30) 5p

Tentamen Bildanalys (TDBC30) 5p Tentamen Bildanalys (TDBC30) 5p Skrivtid: 9-15 Hjälpmedel: kursboken Digital Image Processing Svara på alla frågor på nytt blad. Märk alla blad med namn och frågenummer. Disponera tiden mellan frågorna

Läs mer

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)

Läs mer

DIGITAL KOMMUNIKATION

DIGITAL KOMMUNIKATION EN KOR SAMMANFANING AV EORIN INOM DIGIAL KOMMUNIKAION Linjär kod En binär linjär kod kännetecknas av att summan av två kodord också är ett kodord. Ett specialfall är summan av ett kodord med sig själv

Läs mer

QosmioEngine För avancerad video

QosmioEngine För avancerad video QosmioEngine För avancerad video Qosmio förenar QosmioEngines och QosmioPlayers högkvalitativa videofunktioner, Harman Kardon högtalare och SRS TruSurround XT: s funktioner för surroundljud och digital

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

5 OP-förstärkare och filter

5 OP-förstärkare och filter 5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen

Läs mer

Signal- och bildbehandling TSBB03

Signal- och bildbehandling TSBB03 Tentamen i Signal- och bildbehandling TSBB03 Tid: 2004-06-0 kl. 8-2 Lokaler: Garnisonen Ansvarig lärare: Maria Magnusson Seger besöker lokalen kl. 9.00 och 0.45. tel 073-804 38 67 Hjälpmedel: Räknedosa,

Läs mer

Torstens Digitalbildguide

Torstens Digitalbildguide Thor Stone Education Torstens Digitalbildguide 1 Det finns två huvudtyper av digital bild, vektorbaserad och pixelbaserad. - Vektorbaserade bilder bygger på en matematisk formel och kan storlekförändras

Läs mer

Vinjetter TDDC91 Datastrukturer och algoritmer

Vinjetter TDDC91 Datastrukturer och algoritmer Vinjetter TDDC91 Datastrukturer och algoritmer 17 augusti 2015 2 Scenario 1 Man har inom Posten Logistik AB skrivit programvara för sortering av kundinformation och vill standardisera användningen av sorteringsalgoritmer.

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 04-165 P.ans. 0201134-4 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad 2009-02-27 efter överklagande av Patent- och registreringsverkets beslut, se bilaga 1. Klagande: Data Teamet Umeå HB (sökande) Ombud: Awapatent

Läs mer

Flerdimensionella signaler och system

Flerdimensionella signaler och system Luleå tekniska universitet Avd för signalbehandling Magnus Sandell (reviderad av Frank Sjöberg) Flerdimensionell signalbehandling SMS033 Laboration 1 Flerdimensionella signaler och system Syfte: Den här

Läs mer

DIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

DIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1 DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERITET 1 DIGITALA FILTER Digitala filter förekommer t.ex.: I Photoshop och andra PC-programvaror som filtrerar. I apparater med signalprocessorer,

Läs mer

Flerdimensionell analys i bildbehandling

Flerdimensionell analys i bildbehandling Flerdimensionell analys i bildbehandling Erik Melin 27 november 2006 1. Förord Målet med den här lilla uppsatsen är att ge några exempel på hur idéer från kursen flerdimensionell analys kan användas i

Läs mer

Laboration ( ELEKTRO

Laboration ( ELEKTRO UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker ohansson ohan Pålsson 21-2-16 Rev 1.1 $.7,9$),/7(5 Laboration ( ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer

Läs mer

Photoshopskolan, skärpa upp en bild

Photoshopskolan, skärpa upp en bild Sida 1 av 7 skriv ut» Öka skärpan i bilder (Ps6) Att öka skärpan i en bild är en åtgärd som du säkert har behov av i olika situationer, tex om din bild redan från början är oskarp eller om du varit tvungen

Läs mer

Elektronik 2018 EITA35

Elektronik 2018 EITA35 Elektronik 218 EITA35 Föreläsning 1 Filter Lågpassfilter Högpassfilter (Allpassfilter) Bodediagram Hambley 296-32 218-1-2 Föreläsning 1, Elektronik 218 1 Laboration 2 Förberedelseuppgifter! (Ingen anmälan

Läs mer

5 GRÅSKALEOPERATIONER

5 GRÅSKALEOPERATIONER 5 GRÅSKALEOPERATIONER 5.1 Histogramoperationer Histogrammet av en bild f(x,y) är frekvensfunktionen, sannolikhetsfunktionen p(f) som utsäger med vilken frekvens (= hur ofta) en viss intensitetsnivå f förekommer.

Läs mer

Brusreducering och Skärpning av bilder. Kalle Prorok Okt 2010

Brusreducering och Skärpning av bilder. Kalle Prorok Okt 2010 Brusreducering och Skärpning av bilder Kalle Prorok Okt 2010 Varför blir det brus? Termiskt brus i sensorn Statistiska avvikelser Ökar med känsligheten (ISO) Högre med små pixlar Syns mest i röda o blå

Läs mer

Signaler, information & bilder, föreläsning 14

Signaler, information & bilder, föreläsning 14 Signaler, inormation & bilder, öreläsning Michael Felsberg Computer Vision Laborator Department o Electrical Engineering michael.elsberg@liu.se Översikt D signalbehandling (bildbehandling) orts. Faltningskärnor

Läs mer

PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET

PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET SVERIGE (19) SE (i 2 ) PATENTSKRIFT (i a ) C2 (51) Internationell klass 7 A41D 1/20 (n)524 562 PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET (45) Patent meddelat 2004-08' 24 (41) Ansökan allmänt tillgänglig 2001-08

Läs mer

Lågpassfiltrering. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 8. Lågpassfiltrering

Lågpassfiltrering. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 8. Lågpassfiltrering Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSIG 8 signalbehandling (bildbehandling) orts. Lågpassilter, orts. Snonmer Cirkulär och Faltningskärna Linjär altning, orts Filterkärna Faltningskärnor: 3 Filter eriverande

Läs mer

QosmioEngine: För avancerad video

QosmioEngine: För avancerad video tech-rapport qosmioengine QosmioEngine: För avancerad video 02 03 06 09 10 Qosmio förenar de avancerade videofunktionerna i QosmioEngine och QosmioPlayer, Harman Kardon- högtalare och äkta Dolby Home Theatre

Läs mer

www.webbphoto.se John S. Webb 2006 john@webbphoto.se (text citat från Adobe)

www.webbphoto.se John S. Webb 2006 john@webbphoto.se (text citat från Adobe) www.webbphoto.se D A T O R D I G I T A L A F L Ö D E T K A M E R A K O R T B Ä R B A R H Å R D D I S K R E D I G E R I N G M J U K V A R A O U T P U T L A G R I N G K A T A L O G M J U K V A R A PIXELS

Läs mer

Skurlängdskodning. aaaabbbbbbbccbbbbaaaa. Man beskriver alltså sekvensen med ett annat alfabet än det ursprungliga.

Skurlängdskodning. aaaabbbbbbbccbbbbaaaa. Man beskriver alltså sekvensen med ett annat alfabet än det ursprungliga. Datakompression fö 4 p1 Skurlängdskodning Ibland har man källor som producerar långa delsekvenser av samma symbol Det kan då vara praktiskt att istället för att beskriva sekvensen som en följd av enstaka

Läs mer

Signaler, information & bilder, föreläsning 14

Signaler, information & bilder, föreläsning 14 Signaler, inormation & bilder, öreläsning Michael Felsberg och Maria Magnusson Computer Vision Laborator (Datorseende) Department o Electrical Engineering (ISY) michael.elsberg@liu.se, maria.magnusson@liu.se

Läs mer

PATENTVERKET G 21 C 17/14 SVERIGE (12) UTLÄGGNINGSSKRIFT. ibi( 2 d 7710406-5 (19) SE 79-03-17 77-09-16

PATENTVERKET G 21 C 17/14 SVERIGE (12) UTLÄGGNINGSSKRIFT. ibi( 2 d 7710406-5 (19) SE 79-03-17 77-09-16 SVERIGE (19) SE (12) UTLÄGGNINGSSKRIFT (51) Internationell klass-'3 ibi( 2 d 7710406-5 G 21 C 17/14 PATENTVERKET (44) Ansökan utlagd och utlägg- g ] _Q] 00 Publiceringsi,.iu publicerad li: 1 ningsskriften

Läs mer

Fotografering med digital systemkamera

Fotografering med digital systemkamera Fotografering med digital systemkamera Vad är en systemkamera? Som namnet antyder är det en kamera som ingår i ett system med t.ex. objektiv, filter, blixtar och mellanringar. Till skillnad från kompaktkameror,

Läs mer

Ansiktsigenkänning med MATLAB

Ansiktsigenkänning med MATLAB Ansiktsigenkänning med MATLAB Avancerad bildbehandling Christoffer Dahl, Johannes Dahlgren, Semone Kallin Clarke, Michaela Ulvhammar 12/2/2012 Sammanfattning Uppgiften som gavs var att skapa ett system

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 06-285 P.ans. 0302726-5 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad 2009-03-06 efter överklagande av Patent- och registreringsverkets beslut, se bilaga 1. Klagande: LN (sökande) Ombud: Bergenstråhle & Lindvall

Läs mer

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)

Läs mer

Föreläsning 7: Bild- och videokodning

Föreläsning 7: Bild- och videokodning Föreläsning 7: Bild- och videokodning Inledning - varför bildkodning - tillämpningar - grundprinciper Förlustfri kodning - Variabellängdskodning - Skurländskodning - Huffmankodning Irreversibla kodningsmetoder

Läs mer

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Etapp 1 Problem med mätsignalen m.a.p. sampling, vikning och spektraltäthet Problembeskrivning Uppdragsgivaren överväger att skaffa nya A/D-omvandlare

Läs mer

Så får du perfekt skärpa i dina bilder del 1

Så får du perfekt skärpa i dina bilder del 1 Så får du perfekt skärpa i dina bilder del 1 Skärpning av digitala bilder är för många fotografer synonymt med att använda en oskarp mask precis innan bilderna ska skrivas ut. Men skärpning är så mycket

Läs mer

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU SVERIGE [B] (11)UTLÄGGNINGSSKRIFT 7711902-2 (19) S E (51) Internationell klass 2 G 0 1 T 1 / 0 2 / / G 0 1 T 7 / 1 2 (44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058 ningsskriften publicerad

Läs mer

Signaler och system, IT3

Signaler och system, IT3 Signaler och system, IT3 Vad är signalbehandling? 1 Detta dokument utgör introduktionsföreläsningen för kursen Signaler och system för IT3 period 2. Kursen utvecklades år 2002 av Mathias Johansson. 1 Vad

Läs mer

CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning

CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning Strålning & Teknik I 2013-09-12 Mikael Gunnarsson Sjukhusfysiker Strålningsfysik, SuS Malmö Vad är bildkvalitet? Bildkvalitet Högkontrast

Läs mer

TEM Projekt Transformmetoder

TEM Projekt Transformmetoder TEM Projekt Transformmetoder Utförs av: Mikael Bodin 19940414 4314 William Sjöström 19940404 6956 Sammanfattning I denna laboration undersöks hur Fouriertransformering kan användas vid behandling och analysering

Läs mer

Anvisningar för passfoto

Anvisningar för passfoto sidan 1(7) Anvisningar för passfoto Polisens anvisningar för passfoton bygger i enlighet med EU-förordningen på internationella standarder. De allmänna egenskaperna hos pass och övriga resedokument fastställs

Läs mer

Omtentamen i Trådlös Internet-access

Omtentamen i Trådlös Internet-access Mittuniversitetet Inst. för IT och medier, ITM Stefan Pettersson 005-06-0 Omtentamen i Trådlös Internet-access Tid: 08.00-13.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare:

Läs mer

Dokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals)

Dokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals) Dokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals) Utförda under hösten -99. KTH Energiteknik, Brinellvägen 60, klimatkammare 3 av Erik Björk Sammanfattning Mätningar utfördes med s.k.

Läs mer

2F1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

2F1120 Spektrala transformer för Media Tentamen F Spektrala transformer för Media Tentamen 68 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger p. Normalt gäller följande betygsgränser: :9 p, : p, 5: 7 p Tillåtna hjälpmedel: räknare, formelblad

Läs mer

Flervariabelanalys, inriktning bildbehandling, datorövning 3

Flervariabelanalys, inriktning bildbehandling, datorövning 3 Matematiska institutionen, LTH, December 2, 2004 Flervariabelanalys, inriktning bildbehandling, datorövning 3 Matlab Gå till underkatalogen matlab (skapa den om den inte redan finns) av din rotkatalog.

Läs mer

TNM030 -Sammanfattning Nathalie Ek, 2011. Sammanfattning. TNM030 - Bildbehandling och bildanalys

TNM030 -Sammanfattning Nathalie Ek, 2011. Sammanfattning. TNM030 - Bildbehandling och bildanalys Sammanfattning TNM030 - Bildbehandling och bildanalys Nathalie Ek (natek725), MT -07 2011, LIU Campus Norrköping Bildbehandling och bildanalys - Bildbehandling Kan kort sammanfattas som signalbehandling

Läs mer

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor édric ano Uppsala 51199 010050693 Mätsystem F4Sys Pulsmätare med Isensor Sammanfattning Jag har valt att konstruera en pulsmätare som arbetar genom att utnyttja Iteknik. Då ett finger placeras på Isensorn

Läs mer

Laboration 3. Redovisning Uppgifterna skall vara demonstrerade och godkända av en handledare senast måndag 22/2.

Laboration 3. Redovisning Uppgifterna skall vara demonstrerade och godkända av en handledare senast måndag 22/2. Programmerade system I. Syfte Syftet med denna laboration är att få övning i att strukturera sina program genom att använda metoder och klasser, samt att få övning i att använda sig av fält och for-satsen.

Läs mer

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden- Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter

Läs mer

Symboler och abstrakta system

Symboler och abstrakta system Symboler och abstrakta system Warwick Tucker Matematiska institutionen Uppsala universitet warwick@math.uu.se Warwick Tucker, Matematiska institutionen, Uppsala universitet 1 Vad är ett komplext system?

Läs mer

Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.

Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler. Centralt innehåll 4-6 DIGITALISERING Idrott och hälsa Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler. Matematik

Läs mer

INTRODUKTION TILL SYSTEM- OCH REGLERTEKNIK (3 sp) TIDIGARE: GRUNDKURS I REGLERING OCH INSTRUMENTERING 3072 (2sv) Hannu Toivonen

INTRODUKTION TILL SYSTEM- OCH REGLERTEKNIK (3 sp) TIDIGARE: GRUNDKURS I REGLERING OCH INSTRUMENTERING 3072 (2sv) Hannu Toivonen INTRODUKTION TILL SYSTEM- OCH REGLERTEKNIK 419106 (3 sp) TIDIGARE: GRUNDKURS I REGLERING OCH INSTRUMENTERING 3072 (2sv) Föreläsare 2007: Hannu Toivonen LITTERATUR KOMPENDIUM: Kompendium och övrig information

Läs mer

Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning

Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning 1(11) D atum: D ok umentversion: A vser tjänstens gränssnittsversion: 2014-12-12 1.0 1.0 Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning Förändringsförteckning Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 2 1.1

Läs mer

Projekt 3: Diskret fouriertransform

Projekt 3: Diskret fouriertransform Projekt 3: Diskret fouriertransform Diskreta fouriertransformer har stor praktisk användning inom en mängd olika områden, från analys av mätdata till behandling av digital information som ljud och bildfiler.

Läs mer

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder Digital fotografering Kamerateknik Inställningar Digitalkamera Samma optik som en analog kamera Byt ut filmen mot en sensor, CCD Bästa digitala sensorn ca 150 Mpixel Vanliga systemkameror mellan 8-12 Mpixel

Läs mer

16. Max 2/0/ Max 3/0/0

16. Max 2/0/ Max 3/0/0 Del III 16. Max 2/0/0 Godtagbar ansats, visar förståelse för likformighetsbegreppet, t.ex. genom att bestämma en tänkbar längd på sidan med i övrigt godtagbar lösning med korrekt svar (8 cm och 18 cm)

Läs mer

Examensarbete. Teknikområde: Digital bildbehandling. Rubrik: Tactical overlay system, del III. Arbetsuppgifter: Signalbehandling av IR-bild

Examensarbete. Teknikområde: Digital bildbehandling. Rubrik: Tactical overlay system, del III. Arbetsuppgifter: Signalbehandling av IR-bild Teknikområde: Digital bildbehandling Rubrik: Tactical overlay system, del III Arbetsuppgifter: Signalbehandling av IR-bild Arbetet bygger på ett tidigare examensarbete, grundläggande funktionalitet finns

Läs mer

Teknisk / Audiologisk Information. relaxx

Teknisk / Audiologisk Information. relaxx Teknisk / Audiologisk Information relaxx Översikt Signalbehandling Kort beskrivning Digital hörapparat i mellanklassen. Elegant lättviktsskal Dubbla adaptiva riktmikrofoner O-T-M-omkopplare och programknapp

Läs mer

1(9) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning

1(9) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning 1(9) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2018-11-22 1.2 1.1.0 Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning LANTMÄTERIET 2018-11-22 2 (9) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3

Läs mer

DT1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

DT1120 Spektrala transformer för Media Tentamen DT Spektrala transformer för Media Tentamen 77 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger 4 p. Normalt gäller följande betygsgränser: 3:9 p, 4: 3 p, 5: 7 p Tillåtna hjälpmedel: räknare,

Läs mer

Laboration 1. Grafisk teknik Rastrering. Sasan Gooran (HT 2004)

Laboration 1. Grafisk teknik Rastrering. Sasan Gooran (HT 2004) Laboration 1 Grafisk teknik ------------------------------------- Rastrering Sasan Gooran (HT 2004) Introduktion 1.0 Introduktion Den här laborationen måste förberedas innan laborationstillfället. Ett

Läs mer

Axalon Process Navigator SP Användarhandledning

Axalon Process Navigator SP Användarhandledning Axalon Process Navigator SP Användarhandledning Axalon Process Navigator SP 2013, senast reviderad: den 11 juni 2014 Innehåll Innehåll... 2 Om denna användarhandledning... 3 Syfte... 3 Vem är denna handledning

Läs mer

GPIO - General Purpose Input Output

GPIO - General Purpose Input Output GPIO - General Purpose Input Output Ur innehållet: Ideala och verkliga signaler Bitvis in- och utmatning Anslutning - fysiskt gränssnitt F407 - GPIO-modul tillämpningar Läsanvisningar: Arbetsbok avsnitt

Läs mer

A/D- och D/A- omvandlare

A/D- och D/A- omvandlare A/D- och D/A- omvandlare Jan Carlsson 1 Inledning Om vi tänker oss att vi skall reglera en process så ställer vi in ett börvärde, det är det värde som man vill processen skall åstadkomma. Sedan har vi

Läs mer

SVERIGE (11) UTLÄGGNINGSSKRIFT 7403204-6

SVERIGE (11) UTLÄGGNINGSSKRIFT 7403204-6 SVERIGE (11) UTLÄGGNINGSSKRIFT 7403204-6 (51) Internationell klass G 21d 17/02 (4*) Ansökan utlagd och 75-02-10 Publicerings- 373 683 utlftggningsskriftsn publicerad (41) Ansökan allmänt tillgänglig 75-02-10

Läs mer