Sweden Update Amorteringskulten stärks Nordea Research, 24 November 2014
|
|
- Sven-Erik Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sweden Update Amorteringskulten stärks Nordea Research, 24 November 2014 Amorteringarna har ökat markant under det senaste året och kan nå nya höjder med förslaget om amorteringskrav. Huspriser, skuldsättning och konsumtion lär dock fortsatta att stiga. Förslaget väntas påverka penningpolitiken först på lite sikt. Hushållens amorteringarna har stigit markant under senare tid. Enligt Finansinspektionens bolåneundersökning ökade den genomsnittliga amorteringsbeloppet för nya bolånetagare med hela 70 procent mellan 2013 och Nu amorterar alla hushåll med en belåningsgrad som överstiger 75 procent. Undersökningen visar också att amorteringarna har ökat oavsett belåningsgrad, dvs även de med lägre belåning amorterar mer (se graf 1). De ökade amorteringarna syns också i aggregerad statistik. Hushållens sparkvot har stigit till den högsta nivån på över 20 år (graf 2 i appendix). Svenska hushåll sparar också mycket i ett internationellt perspektiv. Redan 2013 uppgick svenska hushållens sparkvot till ca 15 procent, vilket var högst i Europa (graf 3). En förklaring till de ökade amorteringarna är sannolikt just den ofta framförda synen om svenska hushålls bristande amorteringar. Dessutom skärpte också Bankföreningen under våren 2014 kraven så att samtliga hushåll med en belåningsgrad över 70 procent ska amortera och sedan den 1 juli har bankerna individuellt anpassade amorteringsplaner. Förslaget om ett amorteringstvång från Finansinspektionen (FI) lär säkert driva upp amorteringarna ytterligare. Men vad innebär egentligen förslaget? Vad blir effekterna på bostadspriser, skuldsättning och konsumtion? Nedan följer vår tolkning av förslaget och bedömning av dess effekter. Andreas Wallström Chief Analyst Global Research, Nordea Markets andreas.wallstrom@nordea.com Kraftigt stigande amorteringar under det senaste året Hushållens sparande rekordhögt både i ett historiskt och internationellt perspektiv och vi får ett amorteringskrav! Graf 1: Redan höga amorteringar Andel som amorterar 100% 90% 80% % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% <=25 % % % % >85 % Belåningsgrad Källa: Finansinspektionen 1 Den genomsnittliga amorteringen för nya bolånetagare uppgick 2014 till 1660 kronor/månad (motsvarande 4,2 procent av inkomsterna). Motsvarande siffra 2013 var 970 kronor/månad (2,7 procent av inkomsterna). Se även FI:s PM Bolånetagarnas amorteringar ha ökat sedan införandet av individuella amorteringsplaner.
2 Kommer bara att gälla nya lån detaljerna ej bestämda än Förslaget väntas minska såväl efterfrågan som utbud på krediter och minska rörligheten på bostadsmarknaden Mycket små effekter på ekonomin i stort Förslaget och följderna enligt Finansinspektionen (FI): Nya bolånetagare ska amortera minst 2 procent av det ursprungliga lånebeloppet ned till belåningsgraden är 70 procent, och därefter minst 1 procent av lånebeloppet tills belåningsgraden är 50 procent. Kravet ska bara gälla nya lån. Ett nytt lån kan enligt FI definieras utifrån den säkerhet som ligger till grund för lånet. En förändrad säkerhet, eller ett utökat lån på befintlig säkerhet, ska betraktas som ett nytt lån. FI bedömer att amorteringskravet måste införas med betydande flexibilitet annars riskerar det vara kontraproduktivt, dvs. minska stabiliteten. Det måste alltså vara generöst med undantag, exempelvis vid sjukdom, arbetslöshet eller föräldraledighet. FI bedömer även att personer över 65 år ska undantas. Sannolikt behövs ingen lagändring, och därmed riksdagsbeslut, kring frågan. Amorteringskravet kan införas i form av föreskrift eller alternativ som ett allmänt råd riktat till bankerna. Förslaget ska skickas ut på remissrunda och beredas så en implementering kan inte bli aktuell förrän om några månader. Detaljerna i förslaget alltså ej bestämda ännu. Mer amorteringar och en sämre fungerande bomarknad Eftersom förslaget endast avser nya lån kommer effekterna på skuldsättningen synas först på lång sikt. FI bedömer att det fulla genomslaget på hushållens skuldsättning nås först om 20 år. FI räknar med att både efterfrågan och utbudet på kredit minskar till följd av förslaget. Efterfrågan minskar då hushållens vilja att belåna sig minskar. Utbudet kan minska eftersom de ökande boendeutgifterna kan påverka hur mycket banken tillåter en låntagare att låna vid en given inkomst. Enligt FI kommer hushållen i genomsnitt behöva öka sina amorteringar till ca 2079 kronor per månad, från dagens nivå kring 1660 kronor. Det innebär en ökning på ca 400 kronor per månad, dvs 25% procent jämfört med dagens nivå. Ökningen är liten i jämförelse med den (självpåtagna) ökning som hushållen gjorde 2014 och ska dessutom ske över mycket lång tid eftersom det endast gäller nya lån. Fi bedömer att förslaget leder till inlåsningseffekter på bostadsmarknaden eftersom hushåll vid flytt kommer behöva ta upp ett nytt lån. FI skriver att förslaget försämrar bostadsmarknadens funktion och innebär en samhällsekonomisk kostnad som bör beaktas när beslut om amorteringskrav tas. Små makro-effekter FI räknar med att förslaget får följande makro-effekter, allt annat lika: Skuldkvoten, dvs. skulder som andel av inkomster som idag uppgår till cirka 170 procent, på mycket lång sikt sjunker med 18 procentenheter. Hushållens konsumtion minskar med som mest 0,5 procent. Bostadspriserna sjunker med 5 procent.
3 Inga andra åtgärder att vänta under det närmsta året Förslaget om amorteringskrav minskar sannolikheten för att andra åtgärder vidtas under det närmsta året. Generellt sett är beslutsfattare väl införstådda med riskerna med att gå för hårt fram. Både regeringen och Finansinspektionen har signalerat att de vill avvakta effekterna av amorteringsförslaget. Och eftersom effekterna på skuldsättningen blir synliga först om flera år lär eventuella ytterligare åtgärder dröja. Riksbanken isolerad i sin syn att det krävs ytterligare åtgärder Inga fler åtgärder att vänta under det närmaste året Förslaget lär dämpa utvecklingen på bomarknaden men flera andra faktorer talar för fortsatta prisuppgångar på bostäder och därmed skuldsättning. Att inga ytterligare åtgärder är att vänta stödjs också av protokollet från Finansiella stabilitetsrådet senaste möte. Där framgår det tydligt att Riksbanken blir alltmer isolerad i sin syn på frågan och att övriga myndigheter nu vill vänta och se effekterna av amorteringskravet. Riksbanken anser att åtgärderna är otillräckliga och listar flera möjliga åtgärder, så som skärpt bolånetak, färre lån till rörlig ränta, lägre ränteavdrag, högre miniminivåer i bankernas kvar-att-leva-på-kalkyler och en utökad boendebeskattning. Vår bedömning är att det dröjer innan ytterligare åtgärder blir aktuella. Den åtgärd som står närmast till hands är högre miniminivåer i bankernas kvaratt-leva-på-kalkyler. Räkna med fortsatt stigande bopriser, skuldsättning och konsumtion Förslaget dämpar sannolikt utvecklingen på bostadsmarknaden men flera andra faktorer talar för fortsatt stigande prisuppgångar och skuldsättning. Efterfrågan på bostäder lär vara fortsatt hög samtidigt som utbudet förblir lågt, om än något stigande. För att skuldsättningen ska minska krävs dessutom att utbudet av hyresrätter, inte bostadsrätter, ökar. Bostadsräntorna väntas förbli låga länge än och vi prognoserar att hushållens ränteutgifter, som andel av disponibla inkomster, nästa år sjunker till den lägsta nivån sedan 1980 (graf 4). Hushållens goda förmögenhetsställning, tillsammans med en stärkt arbetsmarknad, talar också för fortsatta prisuppgångar. Vidare tycks bostadspriserna mindre känsliga för börsutvecklingen (graf 5). Exempelvis steg bopriserna mellan 2000 och 2003 trots kraftigt fallande börskurser. Det mesta talar alltså för fortsatt stigande bostadspriserna under Lägre inkomstökningar och ökade amorteringar borde dock göra att prisökningstakten sjunker något jämfört med Vi räknar med att bostadspriserna i genomsnitt stiger med 5 procent Om bostadspriserna fortsätter att stiga förväntas också skuldsättningen göra det. Vår prognos är att hushållens kredittillväxt blir omkring 5 procent under 2015, vilket innebär en viss nedgång jämfört med Kredittillväxten väntas därmed fortsätta att stiga snabbare än inkomsterna även framöver. Riksbanken beräkningar tyder på att förslaget minskar skuldkvoten med blygsamma 0,6 procentenheter på 3 år och med 3 procentenheter på 10 år jämfört med basscenariot (som innebär stigande skuldkvot). 2 För mer analys kring bostadsmarknaden läs även Mot oändligheten och vidare från oktober.
4 Försumbara effekter på hushållens konsumtion Förslaget ingen effekt på penningpolitiken på kort sikt men kan mycket väl ha effekt på längre sikt. Även effekterna på hushållens konsumtion väntas bli begränsade. Det beror bland annat på att hushållen sannolikt redan diskonterat ett amorteringskrav och att vissa hushåll kommer att dra ned på annat sparande. Enligt FI beräknas hushållens konsumtion minska med 0,5 procent. Det är en total effekt, utspritt på flera år, och alltså i stort sett försumbar. I synnerhet mot bakgrund av att konsensus bland prognosmakare innan förslaget var att hushållens konsumtion stiger med hela 2,9 procent nästa år. 3 Effekter på penningpolitiken Förslaget väntas inte ha någon bäring på penningpolitiken i det korta perspektivet då inflationen och trovärdigheten kring inflationsmålet får all fokus. Längre fram kan det dock påverka Riksbankens agerande enligt vår bedömning. Amorteringsförslaget, som ökar boendeutgiften, gör hushållen mer räntekänsliga vilket talar för att Riksbanken måste gå långsammare fram med räntehöjningar än vid ett basscenario där ingenting görs. 4 3 Konjunkturinstitutets prognosdatabas. Prognoser genomförda i oktober-november Om amorteringskravet å andra sidan tränger undan mer potenta åtgärder (exempelvis minskade ränteavdrag och högre fastighetsskatt) kan det paradoxalt nog ha den omvända effekten på penningpolitiken. Med fortsatt stigande bopriser och skuldsättning kan det därför heller inte uteslutas att leaning-against-the-wind - politiken reser sig ur graven. Det är dock inte vårt huvudscenario.
5 Graf 2: Historiskt högt sparande även i internationell jämförelse (graf 3) Hushållens sparkvot (2013) Sverige Frankrike Tyskland Nederlænderna Østerrike Euro area Belgium Slovenien Spanien EU 28 Ungern Tjeckien Irland Italien Spanine Slovakien Portugal Finland Storbritannien Danmark Lettland Kælla: DG ECFIN (Ameco) och Nordea Graf 4: Mycket låga ränteutgifter Graf 5: Bopriser tycks okänslig för börsutveckling Graf 6: Total skuldsättning stabil sedan 1980 och är låg i ett internationellt perspektiv (graf 7)
6 Nordea Markets is the name of the Markets departments of Nordea Bank Norge ASA, Nordea Bank AB (publ), Nordea Bank Finland Plc and Nordea Bank Danmark A/S. The information provided herein is intended for background information only and for the sole use of the intended recipient. The views and other information provided herein are the current views of Nordea Markets as of the date of this document and are subject to change without notice. This notice is not an exhaustive description of the described product or the risks related to it, and it should not be relied on as such, nor is it a substitute for the judgement of the recipient. The information provided herein is not intended to constitute and does not constitute investment advice nor is the information intended as an offer or solicitation for the purchase or sale of any financial instrument. The information contained herein has no regard to the specific investment objectives, the financial situation or particular needs of any particular recipient. Relevant and specific professional advice should always be obtained before making any investment or credit decision. It is important to note that past performance is not indicative of future results. Nordea Markets is not and does not purport to be an adviser as to legal, taxation, accounting or regulatory matters in any jurisdiction. This document may not be reproduced, distributed or published for any purpose without the prior written consent from Nordea Markets.
En god fortsättning? En sammanfattning av julhelgens nyckeltal. (23 december 6 januari)
En god fortsättning? En sammanfattning av julhelgens nyckeltal. (23 december 6 januari) Januari 2014 Andreas Wallström Torbjörn Isaksson Nordea Research 1 Bakhal global återhämtning Den amerikanska ekonomin
Läs merAnnika Winsth Economic Research September 2017
Annika Winsth Economic Research September 2017 Jobb skapas i takt med arbetskraften Samtidigt som kvinnors inträde på arbetsmarknaden ökat starkt 2 De nordiska länderna har bra förutsättningar Social rörlighet,
Läs merAndreas Wallström Economic Research 11 oktober 2016
1 Andreas Wallström Economic Research 11 oktober 2016 Vad händer om han vinner? Republikanerna eniga om skatter, Obama care. Djupt oeniga om handelsavtal, men presidenten har makt. 45% högre importtariffer
Läs merHög tillväxt, låg Riksbank. Andreas Wallström Oktober 2015
Hög tillväxt, låg Riksbank Andreas Wallström Oktober 2015 Global översikt BNP-tillväxt 2014 2015E 2016E 2017E Världen 3,4 3,1 3,5 3,3 USA 2,4 2,5 2,8 2,5 Euroområdet 0,9 1,3 1,6 1,5 UK 3,0 2,6 2,4 2,2
Läs merRiksbanken: Avvaktan
26 October 2017 Riksbanken: Avvaktan Torbjörn Isaksson Riksbanken intog som väntat en avvaktande hållning då man idag meddelade att penningpolitiken lämnas oförändrad. En första räntehöjning ter sig även
Läs merBärkraftig tillväxt, trots allt
Bärkraftig tillväxt, trots allt Economic Research Annika Winsth September 2010 Svag makrodata i höst 1.4 1.3 1.2 1.1 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 Kvot Globalt inköpschefsindex, tillverkningsindustrin (höger)
Läs merEconomic Research oktober 2017
Economic Research oktober 2017 Jobb skapas i takt med arbetskraften Samtidigt som kvinnors inträde på arbetsmarknaden ökat starkt 2 De nordiska länderna har bra förutsättningar Social rörlighet, små inkomst
Läs merSvårbedömt och svårnavigerat
Svårbedömt och svårnavigerat 1 Politiker sätter avtryck i marknaden Source: Nordea Markets and Macrobond 2 Hög riskvilja ur ett historiskt perspektiv Där expansiv penningpolitik driver på 3 Viktiga positioner
Läs merHur ser finansmarknaden på den ekonomiska utvecklingen framöver? Prins Bertil Seminariet Handelshögskolan i Göteborg. Andreas Wallström oktober 2016
Hur ser finansmarknaden på den ekonomiska utvecklingen framöver? Prins Bertil Seminariet Handelshögskolan i Göteborg Andreas Wallström oktober 2016 Centralbankerna trycker även ned långa räntor Bank of
Läs merDärför är löneökningarna dämpade
22 January 2018 Därför är löneökningarna dämpade Susanne Spector Löneökningstakten fortsätter att vara dämpad på grund av låga löneförväntningar och hög arbetslöshet för utrikes födda. Måttliga löneökningar
Läs merTrumponomi & svensk ekonomi. Andreas Wallström, Economic Research December 2016
Trumponomi & svensk ekonomi Andreas Wallström, Economic Research December 2016 Trump har höjt långräntor senaste veckorna men mycket talar för fortsa0 låga realräntor under lång 6d framöver (10-15 år).
Läs merSweden Update Mot oändligheten och vidare Nordea Research, 06 October 2014
Sweden Update Mot oändligheten och vidare Nordea Research, 06 October 2014 Räkna med fortsatt stigande bopriser och kredittillväxt trots att flera nya makrotillsynsverktyg implementeras. Det tycks finnas
Läs merMakroteman: Skulddominans
Makroteman: Skulddominans Hushållens räntekänslighet gör den svenska ekonomin sårbar. Även små ränteförändringar har betydelse för huspriser och konsumtion. Räntekänsligheten försvårar för Riksbanken att
Läs merIskall start Översikt av helgernas händelser. Torbjörn Isaksson Andreas Wallström 11 januari 2016
Iskall start Översikt av helgernas händelser Torbjörn Isaksson Andreas Wallström 11 januari 2016 Kinafrossa sänker börs och räntor I Kina är sommarens börsturbulens tillbaka, vilket sprider osäkerhet på
Läs merDerivatbladet Marx och centralbankernas värdeskalor Nordea Research, 11 February 2016
Derivatbladet Marx och centralbankernas värdeskalor Nordea Research, 11 February 2016 Henrik Unell Chief Analyst Research Sweden +46 (0)8 534 910 97 henrik.unell@nordea.com En definition på utveckling
Läs merBostadsmarknaden ur e. makroperspek0v. April 2016 Andreas Wallström Nordea Research
Bostadsmarknaden ur e. makroperspek0v April 2016 Andreas Wallström Nordea Research Är skuldsä=ningen i Sverige hög eller låg? 2 Svenska hushålls balansräkning vilket år föredrar du? 2015 1995 Finansiella
Läs merVad hände med ekonomin under semestern? Torbjörn Isaksson Andreas Wallström 17 augusti 2015
Kina Vad hände med ekonomin under semestern? Torbjörn Isaksson Andreas Wallström 17 augusti 2015 1 Växlande molnighet i omvärlden Världshandeln faller, vilket är ovanligt och oroväckande. Nedgången drivs
Läs merLåg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
Läs merOktober Strategy Research Sweden
Oktober 2014 Strategy Research Sweden Inledning Det finns ett teoretiskt makroekonomiskt koncept som ofta kallas den naturliga räntan (eller den neutrala alt. normala räntan). Då ekonomin befinner sig
Läs merÅtgärder mot risker med hushållens skuldsättning
ANFÖRANDE Datum: 2015-11-19 Talare: Erik Thedéen Möte: SNS: Bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24
Läs merAmorteringskraven: Inga sakliga skäl, men negativa konsekvenser
Amorteringskraven: Inga sakliga skäl, men negativa konsekvenser Lars E.O. Svensson Web: larseosvensson.se Blog: Ekonomistas.se Bankföreningens lunchseminarium, Stockholm, 218-2-2 Department of Economics,
Läs merHushållens räntekänslighet
Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån
Läs merEffekter av bolånetaket
Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING
Läs merAvdelningen för Finansiell Stabilitet/Avdelningen för Penningpolitik. Bilaga 1: Hushållens skulder ur ett historiskt och internationellt perspektiv
Bilagor DATUM: 2014-11-11 AVDELNING: Avdelningen för Finansiell Stabilitet/Avdelningen för Penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05
Läs merKonsekvenser av ett skärpt amorteringskrav Nr 11
FI-analys Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav Nr 11 31 maj 217 Sammanfattning Hushåll med höga skuldkvoter, dvs. stora lån i förhållande till inkomsten, är sårbara. De är känsliga för ökade räntor
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merFinansinspektionen och makrotillsynen
ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35
Läs merRiksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23
Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar
Läs merAmorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter
Amorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter Lars E.O. Svensson Stockholm School of Economics, CEPR, and NBER Web: larseosvensson.se Email: Leosven@gmail.com Stockholms Handelskammare 27
Läs merPM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden
PROMEMORIA Datum 2013-10-18 FI Dnr 13-11430 Författare Hanna Karlsson PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden Finansinspektionen Box 7821 SE-103
Läs merMöjligheter och framtidsutmaningar
Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100
Läs merUnderlagspromemoria till Finansiella stabilitetsrådet
Underlagspromemoria till Finansiella stabilitetsrådet DATUM: 2014-11-11 AVDELNING: Avdelningen för Finansiell Stabilitet/Avdelningen för Penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg
Läs merPenningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén
Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur
Läs merBolånetagarnas amorteringar har ökat sedan införandet av individuella amorteringsplaner
PROMEMORIA Datum 2014-11-11 FI Dnr 14-15503 Författare Johan Berg, Maria Wallin Fredholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Läs merÄr hushållens skulder ett problem?
Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:
Läs merEkonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Läs merRiskbarometer. En riskindikator om framtiden! Q4 2018
Riskbarometer En riskindikator om framtiden! Q4 2018 Vi har med hjälp av statistiska metoder bearbetat ett stort antal olika tänkbara indikatorer för att se vilka som kan innehålla information om den framtida
Läs merBostadspriserna i Sverige
Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merÅtgärder mot hushållens skuldsättning amorteringskrav
PROMEMORIA Datum 2014-11-11 FI Dnr 14-15503 Författare Johan Berg, Sten Hansen Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Läs merFörslag till nya regler om krav på amortering av bolån
REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret
Läs merFinansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:2 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Prisutveckling på bostäder
Läs merEkonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-
Läs merSka vi oroas av hushållens skulder?
Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1
Läs merAtt rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten
Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell
Läs merRubicon. Vår syn på marknaderna. Augusti 2018
Rubicon Vår syn på marknaderna Augusti 2018 Rubicon är en absolutavkastande strategi som investerar globalt i likvida tillgångar inom aktier, obligationer och valutor. Den förvaltas av ett mycket erfaret
Läs merInvesteringar i svensk och finsk skogsindustri
Investeringar i svensk och finsk skogsindustri Oskar Lindström, Analytiker, Danske Bank Markets 4 november 2015 Investment Research Oskar Lindström Aktieanalytiker Skog Stål & gruvor Investmentbolag Danske
Läs merSkulder, bostadspriser och penningpolitik
Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommentarer Finansinspektionen införde nyligen ett tak för belåningsgraden för nya bolån dvs. för hur mycket man får låna i förhållande till marknadsvärdet på den underliggande säkerheten
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merAnna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna
Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommentarer Riskerna förknippade med den höga och växande skuldsättningen bland de svenska hushållen har bland annat lett till en diskussion av olika tänkbara åtgärder i syfte att begränsa
Läs merBolånemarknaden i Sverige
Bolånemarknaden i Sverige 2015-09-07 September 2015 Blasieholmsgatan 4B, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Tfn: E-post: Christian
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Läs merNordeas boendebarometer om priser, räntor och amorteringar
Nordeas boendebarometer om priser, räntor och amorteringar Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea 2015-10-26 Sammanfattning Tron på ständigt stigande bostadspriser är stabil och har lagt sig på en hög
Läs merRemissvar angående Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån
REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2016-02-12 1 (5) Dnr 2015/1313 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm Remissvar angående Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628)
Läs merBolånestatistik januari augusti 2004
1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003
Läs merBeslut om kontracykliskt buffertvärde
2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Läs merBolånet & Amorteringen
Bolånet & Amorteringen - Klar majoritet av bolåntagarna stödjer skärpta amorteringskrav - Dagens bolånedebutanter har rekordlåg belåningsgrad - Yngre mer amorteringsbenägna än äldre BOLÅNET & AMORTERINGEN
Läs merKunskapsdagen Nya ränteavdragsbegränsningsregler vad innebär den nya lagstiftningen i praktiken? Andreas Paulsson och Ingemar Ritseson
www.pwc.se Kunskapsdagen 2018 Nya ränteavdragsbegränsningsregler vad innebär den nya lagstiftningen i praktiken? Andreas Paulsson och Ingemar Ritseson Agenda Dagens utgångspunkt Nya ränteavdragsbegränsningsregler
Läs merBolånemarknaden i Sverige
Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:
Läs merKreditrestriktioners effekter för förstagångsköpare. Simulering av effekter av alternativa kreditbegränsningar för unga Oktober 2018
Kreditrestriktioners effekter för förstagångsköpare Simulering av effekter av alternativa kreditbegränsningar för unga Oktober 2018 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Läs merStabilitetsrisker kopplade till hushållens skuldsättning
PROMEMORIA Datum 2014-11-11 FI Dnr 14-15503 Författare Henrik Braconier, Sten Hansen och Stefan Palmqvist Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24
Läs merMakroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak
Konjunkturläget juni 2016 81 FÖRDJUPNING Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Ett skuldkvotstak på 600 procent dämpar tillväxten i hushållens skulder och kan ha negativa effekter på BNP. Ökningstakten
Läs merBeslut om kontracykliskt buffertvärde
2015-03-16 BESLUT FI Dnr 15-3226 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Läs merMARKNADSRAPPORT APRIL 2017
MARKNADSRAPPORT APRIL 2017 MARKNADSRAPPORT APRIL 2017 Analys, uttalanden och spekulationer om bostadsmarknaden Prisutvecklingen för bostadsrätter i Sverige steg med 0,8 procent jämfört med föregående månad.
Läs merRegelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merDerivatbladet Riksbanken gräver ner sig Nordea Research, 19 March 2015
Derivatbladet Riksbanken gräver ner sig Nordea Research, 19 March 2015 Henrik Unell Chief Analyst Research Sweden +46 (0)8 534 910 97 henrik.unell@nordea.com Riksbanken sänkte överraskande styrräntan till
Läs merAktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi
Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är
Läs merMÄKLARHUSET BO-OPINION
MÄKLARHUSET BO-OPINION 1 Mäklarhuset Bo-opinion tar tempen på: Amorteringskrav på bolån Mäklarhuset Bo-opinion är en återkommande temperaturmätare bland bostadsägare. I denna upplaga har Mäklarhuset valt
Läs merDerivatbladet Svenska hushållen too big to fail Nordea Research, 30 October 2015
Derivatbladet Svenska hushållen too big to fail Nordea Research, 30 October 2015 Henrik Unell Chief Analyst Research Sweden +46 (0)8 534 910 97 henrik.unell@nordea.com Världen kan bara växa med mer kreditexpansion
Läs merFinansiell stabilitet 2018:1. Kapitel 1 Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2018:1 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 4 januari 2016 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Bostadspriser i Sverige Index, januari 2011 = 100 Anm. Bostadspriserna
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merRubicon. Vår syn på marknaderna. Maj 2018
Rubicon Vår syn på marknaderna Maj 2018 Rubicon är en absolutavkastande strategi som investerar globalt i likvida tillgångar inom aktier, obligationer och valutor. Den förvaltas av ett mycket erfaret team
Läs merLäget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv
Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Erkki Liikanen, Åland 13.6.211 13.6.211 Erkki Liikanen BNP-tillväxten i världen Totalproduktion Euroområdet USA Japan Kina* 6 Kvartalsförändring i procent
Läs merDen svenska bolånemarknaden
Den svenska bolånemarknaden 4 APRIL 218 4 april 218 Dnr 18-3193 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 Syfte och datamaterial 4 SVENSKA BOLÅNETAGARE 8 Belåningsgraden fortsatte minska 8 Högre skuldkvot 217
Läs merRiskbarometer. En indikator för framtiden! Q1 2019
Riskbarometer En indikator för framtiden! Q1 2019 Vi har med hjälp av statistiska metoder bearbetat ett stort antal olika tänkbara indikatorer för att se vilka som kan innehålla information om den framtida
Läs merNordeas Boendebarometer Om bostadspriser, räntor och boendeplanering
Nordeas Boendebarometer Om bostadspriser, räntor och boendeplanering Ingela Gabrielsson, privatekonom 2017-04-19 Sammanfattning I denna mätning har vi utökat den tillfrågade åldersgruppen från 18-65 år
Läs merRisker för den finansiella stabiliteten och för enskilda hushåll i Sverige relaterade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden
P R O M E M O R I A Datum 2013-10-01 FI Dnr 13-11430 Författare Robert Boije Risker för den finansiella stabiliteten och för enskilda hushåll i Sverige relaterade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden
Läs merÅtgärder mot hushållens skuldsättning amorteringskrav
PROMEMORIA Datum 2014-11-11 FI Dnr 14-15503 Författare Johan Berg, Sten Hansen Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merNavision On Target. Rätt sak, i tid, till budgeterad kostnad
Navision On Target Rätt sak, i tid, till budgeterad kostnad Navision On Target Det ska inte hänga på dagsformen om ett projekt blir en framgång eller inte. På Navision använder vi oss av vår egen metodik
Läs merMin penningpolitiska bedömning
Min penningpolitiska bedömning Riksdagens finansutskott 2 september 213 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Min penningpolitiska bedömning Det finns skäl för ännu lägre ränta Tillväxten är svag och resursutnyttjandet
Läs merDen svenska bolånemarknaden 2015
Den svenska bolånemarknaden 215 14 APRIL 215 14 april 215 Dnr 14-8731 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 Beskrivning av undersökningen 5 SVENSKA BOLÅNETAGARE 8 Belåningsgrader 8 Skuldkvoter 9 Amorteringar
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merräntesäkring Räntesäkra lån
Räntesäkra lån Räntesäkra företagets lån För många företag är lån ett av flera sätt att finansiera verksamheten. Förändringar av ränteläget kan skapa ovisshet om framtida utgifter och därmed också risker.
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merBolånemarknaden i Sverige
RAPPORT Bolånemarknaden i Sverige November 2016 Blasieholmsgatan 4B, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Bolånemarknaden i Sverige Innehåll 1
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merBolånemarknaden i Sverige
Bolånemarknaden i Sverige 217-9-25 September 217 Blasieholmsgatan 4B, Box 763 SE-13 94 Stockholm t: +46 ()8 453 44 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Tfn: E-post: Christian Nilsson
Läs merFinansiell stabilitet och penningpolitik diskussion
Finansiell stabilitet och penningpolitik diskussion Björn Lagerwall Norges Bank 2017-04-21 Sveriges riksbank Avdelningen för penningpolitik Två teman Penningpolitik och skulddynamik Policy-fråga: Vilka
Läs merKunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition
Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker
Läs merPM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige
PROMEMORIA Datum 2013-10-25 FI Dnr 13-11430 Författare Maria Wallin Fredholm PM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97
Läs merDen aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget
Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Läs merAmorteringskraven: Felaktiga grunder, negativa effekter och minskad motståndskraft
Amorteringskraven: Felaktiga grunder, negativa effekter och minskad motståndskraft Lars E.O. Svensson Handelshögskolan i Stockholm Web: larseosvensson.se Email: Leosven@gmail.com Överdrifter, missförstånd
Läs mer