Om exergi. Nedanstående är hämtat från Wall (1993) om inte annat anges.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om exergi. Nedanstående är hämtat från Wall (1993) om inte annat anges."

Transkript

1 Om exergi Nedanstående är hämtat från Wall (1993) om inte annat anges. Olika energiformer är mer eller mindre omvandlingsbara i varandra. Elektrisk energi kan omvandlas till mekanisk energi, som vid drift av elmotor, eller till värme. El kan också användas för att driva värmepumpar. Värme med hög temperatur kan delvis omvandlas till mekaniskt arbete och ger som restprodukt värme vid en lägre temperatur. Värme med lägre temperatur kan dock svårligen omvandlas till annat energislag och betraktas som lågvärdig. Om värmen har en tillräcklig temperatur kan den användas för uppvärmning av exempelvis lokaler. När temperaturen sjunker ner mot omgivningstemperaturen blir värmen alltmer svåranvändbar. Värmens kvalitet är alltså beroende av temperaturen på värmen och dess omgivning. Det är olika energiformers kvalitet som exergibegreppet hjälper till att förklara. Exergibegreppet kan definieras som arbete (ordnad rörelse) eller förmåga till arbete. Energi däremot definieras som rörelse eller förmåga till rörelse. Skillnaden mellan exergi och energi är alltså hur ordnad rörelsen, eller möjligheten till rörelse, är. Energi är oförstörbar och kan endast omvandlas, analogt är energikonsumtion en omöjlighet. Vid alla energiomvandlingar minskar dock exergimängden. Det som ibland omnämns energiförbrukning är alltså snarare exergiförbrukning. Olika energislag har således olika kvalitet. Förhållandet mellan exergi och energi kan definieras genom den så kallade exergifaktorn (exergi/energi). Exempel på olika energiformer och dess kvalitet ges i tabell 1. Observera att tabellen främst illustrerar storleksordningen mellan olika energikvaliteter och särskilt för värme bör beräkningar göras för enskilda fall. För värme ur en värmereservoar med konstant temperatur (T) beräknas exergifaktorn enligt: E/Q = (T-T 0 )/T där T 0 är omgivningens temperatur (K). Detta betyder exempelvis att exergifaktorn för värme med temperaturen 90 C vid omgivningstemperaturen 0 C är 0,25 och för värme med temperaturen 15 C är exergifaktorn vid samma omgivningstemperatur 0,05 (notera dock att exergifaktorn, kvalitén, hos exempelvis spillvärme sjunker vid värmeutvinning allteftersom temperaturen sjunker). Tabell 1. Olika energiformers kvalitet ( Wall, 1993). Kvalitet Energiform Exergifaktor (%) Extra prima Lägesenergi Elektrisk energi 100 Prima Kärnenergi ca 95 Kemisk energi omkring 100

2 kwh/pe/år Het ånga ca 60 Fjärrvärme ca 30 Sekunda Spillvärme ca 5 1 Exempelvis högt belägen vattenreservoar Skillnaden mellan att använda energi och exergi, vid analys av reningsverkens resursanvändning, illustreras av figur 1 och 2. Figur 1 visar några resursflöden för ett tänkt reningsverk uttryckt som kwh/pe,år och figur 2 visar respektive flöde som andel av den totala summan för de energi- respektive exergiflöden som ingår i exemplet. Det tänkta reningsverket har ett inkommande flöde på 300 l/pe,d och temperaturen på avloppsvattnet är 15 C. Omgivningstemperatur är i exemplet 0 C. Storleksordning på el och värme till drift samt biogasproduktion har tagits fram genom att välja ut ett antal representativa värden för större svenska reningsverk. Vid en energianalys, utan beaktande av energikvalitén, är det värmen i avloppsvattnet som är det helt dominerande energiflödet. Om kvalitén hos olika energiflöden beaktas är det omsättningen av organiskt material som dominerar, men det är flera andra flöden som också har signifikant betydelse för den totala resursanvändningen Biogas El-drift Värme-drift Avloppsvärme Energi Exergi Figur 1-1. Några energi- och exergiflöden (kwh/pe,år) för ett tänkt reningsverk

3 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Biogas El-drift Värme-drift Avloppsvärme 30% 20% 10% 0% Energi Exergi Figur 1-2. Några energi- och exergiflöden (som % av den totala summan för energirespektive exergiflöde som ingår iexemplet) för ett tänkt reningsverk. Genom att använda exergibegreppet tydliggörs vad som är termodynamiskt möjligt. Det finns dock en skillnad mellan vad som är praktiskt och ekonomiskt möjligt med dagens teknik och vad som enligt termodynamiken är teoretiskt möjligt. Referenser Wall G. (1993) Exergilära handledning för självstudier, egen utgivning.

4 Exergi och avloppsreningsverk Daniel Hellström, Svenskt Vatten 1 Avgränsningar För nästan alla större reningsverk utgör rötning av slam, och därmed produktion av rötgas 1, en integrerad del av reningsverkens verksamhet. Många reningsverk behandlar även externt organiskt material i sina rötkammare (se vidare nedan). Detta innebär att detta material, även om det inte tillförts med inkommande avloppsvatten, kommer att ingå i det material som reningsverket har att processa. Detta gör att externt organiskt material, inklusive den gas som bildas från detta material, bör ingå i en exergianalys. Av praktiska skär bör analysen avgränsas till att enbart omfatta driftskedet, det vill säga exergi för exempelvis tillverkning av anläggningsdelar inkluderas ej. 2 Förbrukad exergi Det är i principiell mening relativt enkelt att beräkna den förbrukade exergin. Dock krävs en stringent kvalitetsvägning av de olika energislagen (jämför tabell 1-1). El-energi är relativt enkel att mäta och bör utgöra grundenhet även här, varefter andra energislags kvalitet relateras till el-energi. Lika kvalitet kan prima fossil energi och energi som direkt kan användas till fordonsdrift anses ha. Detta gäller exempelvis prima etanol. Insatsvaror i form av kemikalier kan antingen bedömas utifrån dess exergiinnehåll vid leverans till reningsverket eller utifrån den exergi som åtgått under framställningsskedet. Den förstnämnda metoden används eftersom systemavgränsningen då blir densamma som för övriga energiflöden (el, gas etc.) till och från reningsverket. För information om total energianvändning, och miljöeffekter, vid användning av fällningskemikalier hänvisas till livscykelanalyser. Produkter som i sig själva är direkta energiprodukter, exempelvis prima etanol, bedöms utifrån sitt exergiinnehåll vid leverans. Insatsvarornas exergiinnehåll bedöms kvalitetsmässigt vara lika med el-energi. Energivärden, och uppgifter om energislag (energikvalitet), kan hämtas från tillverkare eller egna bedömningar. En del värden finns redan sammanställda (Szargut et al. 1988, Hellström 1998). Även om en fullständig bild eftersträvas är det av praktiska skäl nödvändigt att exkludera faktorer som oftast är av mindre betydelse. Detta kan vara exempelvis persontransporter i verksamheten och exergiförbrukning för kontor som inte är förlagda vid det aktuella verket. En faktor som dock generellt kan förväntas ha viss betydelse är exergi för transporter till och från reningsverket samt övrig exergi som åtgår vid eventuell extern slambehandlingen. Frågan är dock om det ur datainsamlingssynpunkt praktiskt går att hantera dessa poster på ett bra sätt. 1 Här används begreppet rötgas för gas som ej renats/uppgraderats.

5 3 Exergiutvinning Som utvunnen exergi räknas sådan exergi som levereras ut till extern användare vid den punkt exergin lämnar avloppsverksamheten. För rötgas som levereras externt tas hänsyn till att en insats av el (och eventuell annan energi) behövs för att uppgradera den till fordonsgaskvalitet. Övriga leveranser kan bedömas på samma sätt, exempelvis gödningsmedel i form av slam, kväveföreningar etc. En del i utvinningen är gödningsmedel i form av slam alternativt kväve och fosforföreningar. Detta kan omsättas till exerginytta genom att beräkna de alternativa produkternas exergiinnehåll. Rötsubstrat Kemikalier, kolkälla El - drift El - Värme/VP Fjärrvärme Värme från gas Övriga bränslen Ventilation Ev. luftbehandling (lukt) Kontor, personalutrymmen, lagerlokaeler etc. El Förbehandling inklusive försedimentering Biologisk behandling baserad på aktiv slam (inklusive sedimentering) Eftersedimentering Flotation Filtering Värmepump Renat Avloppsvatten från "Biogas - VASS" Värme Rejektvattenbehandling Slambehandling: förtjockare, rötning, avvattning (Typ och mängd energi för uppvärmning särredovisas) Rötgas El Värme "Rågas" till extern Hantering av slam utanför ARV El Värme Uppgradering Fordonsgas Värme Figur 1. Systemavgränsning för exergianalys

6 Referenser Hellström D. (1998) Nutrient Management in Sewerage Systems Investigations of Components and Exergy Analysis. Ph. D. Thesis, Dep. of Environmental Engineering, div. of Sanitary Engineering, Luleå University of Technology, Report 1998:2. Szargut, J., Morris, D.R., Steward, F.R. (1988). Exergy Analysis of Thermal, Chemical and Metallurgical Processes. Springer, New York, N.Y. Ödegaard H. (1995) An evaluation of cost efficiency and sustainability of different wastewater treatment processes Vatten 51, No 4,

7 El drift Kolkälla 0 29 Kemikalier 2 5 Värme 8 16 (25 40) substrat rötning 0 13 COD + N ca 250 Reningsverk med rötkammare Exergiflöden för fem större verk 2008 Värme biogas

8 Parameter Förklaring, enhet Värde BODpe g BOD/pe 70 Npe g N/pe 14 COD/VS EG COD/VS Energigröda 1,5 COD/VS ES COD/VS Externslam 1,5 COD/VS FS COD/VS Fettslam 2,9 COD/VS LA COD/VS Avfall från livsmedelsindust 1,5 COD/VS OA COD/VS Organiskt avfall 1,5 COD/VS ÖS COD/VS Övrigt Substrat 1,5 ExFV Exergi/Energi köpt (fjärr)värme 0,3 ExPV UppGrad Exergi/Energi producerad värme vid förbränning av gas 0,3 Exergi för uppgradering/ Exergi i rågas 0,07 Verkningsgrad inloppspump 0,7 Sp. pumpning kwh/m3/m 0,0027

9 MJ/kg Parameternamn Ämne Aktiv substans aktiv substans ExAlSO4 Aluminiumsulfat Al2(SO4)3 1,5 ExAlCl3 Aluminiumklorid AlCl3 3,3 ExFe2 Tvåvärt järn FeSO4 (kg Fe/d) 1,1 ExFe3 Trevärt järn Fe2(SO4)3 1,3 ExFeCl2 Järn(II)klorid FeCl2 1,6 ExFeCl3 Järn(III)klorid FeCl3 1,4 ExPol polymer akrylamid 15,2 ExAn ej definierad kolkälla 16,8 ExEt etanol C2H6O 29,5 ExMe metanol CH4O 22,4 99,5 % alkoholer varav 37% ExMoss Mosstanol isopropanol och 63 % etanol 26,7 ExProp isopropanol C 3 H 8 O 33,3 ExCH4 Metan CH4 51,8 ExCOD COD COD 13,6 ExN kväve NH4OH ExP kalciumfosfat Ca3(PO4)2

10 Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning Tillsatser 1

11 Behovstrappa för rötning Nivå 4 optimera näringsförhållanden Dosering av spårämnen, enzymer etc Nivå 3 optimera processlösning Hydrolys, efterrötning, seriedrift Nivå 2 optimera omrörning Effektivitet, byte av typ, omrörningstester Nivå 1 kontrollera befintlig process VFA, temperatur, TS-halt, belastning, substratmix, ph Grunden i att bemästra en rötkammare Biogasprocessen är en LEVANDE ORGANISM betrakta den som ett HUSDJUR inte som en ÅNGPANNA!! Om man förstår de olika stegen i nedbrytningen från avfall till biogas är man en bra bit på vägen! 2

12 Anaerobt nedbrytningsförlopp Komplexa organiska föreningar Fetter, proteiner, kolhydrater 1. Hydrolys 2. Syrabildning 3. Ättiksyrabildning 4. Metanbildning Enkla föreningar (monomerer) Aminosyror, fettsyror, enkla sockerarter Ättiksyra Intermediära föreningar VFA Biogas Metan, koldioxid Koldioxid, vätgas Hur kan vi blanda olika avfall och avlopp? primär- och bioslam från kommunala reningsverk hushållsavfall och restaurangavfall avfall från slakteri, mejeri, bränneri, bryggeri, matoljeindustri avloppsvatten från livsmedels- och massaindustri grödor såsom vall, betor, majs, rester från olika grödor typ betblast 3

13 Hur mycket metangas ger olika substrat per kg Substrat Metan (Nm 3 /kg) Fett 1,01 Protein 0,50 Kolhydrat 0,42 COD 0,35 BOD 0,35 Nedbrytning av protein Protein Metan Ammonium-Ammoniak Ammonium hämmar > mg N-NH 4 /l Ammoniak hämmar > 250 mg N-NH 3 /l Högre temperatur och ph högre andel ammoniak Tänk på C/N-förhållandet

14 Samrötning slam-matavfall i Klippan Matavfall i Klippans rötkammare Försiktig upptrappning under noggrann övervakning 15-20% mer TS/månad inte mer rötslam och rejektvattenbehandling utan problem ph och metanhalt Vid belastningsökning följ ph och metanhalt. Stabila värden ökning oftast OK Sjunkande värden ingen ökning 5

15 Flyktiga syror (VFA) Viktigaste parametern att följa vid rötning Optimalt med ett jämnt och lågt värde (0-100 mg/l) för slamrötning och under mg/l för samrötning Förhållande VFA/alkalinitet < 0,3 Höga g VFA värden beror oftast på överbelastning eller hämning Svårt med kontinuerlig övervakning Temperatur Lämplig temperatur är: o C mesofil o C termofil Varierande temperatur kan ge ostabil drift Viktigt med värmeåtevinning för ekonomin 6

16 Temperatur mesofil/termofil GASPRODUKTION MOT BELASTNING VID 37 RESPEKTIVE 55ºC 0,8 0,7 0,6 Nm3/kg VS 0,5 0,4 0,3 37ºC 55ºC 0,2 0, Belastning (kg VS/m3/d) Uppehållstid (d) Organisk belastning (TS/VS) MESOFIL TS-belastning: 4 kgts/m3/d VS-belastning 3 kgvs/m3/d TERMOFIL TS-belastning: 5 kgts/m3/d VS-belastning bl i 4 kgvs/m3/d 7

17 Uppehållstid dygn för mesofil dygn för termofil (gäller ej vissa grödor) kan höjas genom att slamhalten höjs för kort uppehållstid kan ge överbelastning TS-halt Normala värden inkommande slam: 3-6%TS Förtjockning av slammet före rötkammare ger: 1. Minskade uppvärmningskostnader 2. Ökad uppehållstid ger oftast mer gas 3. Mindre rötkammarvolym krävs 4. Mindre flöden mindre pumpar p mm 5. Negativt är högre viskositet vilket kräver större omrörnings- och pumpeffekt mm 8

18 TS-halt Besparingen per dygn i uppvärmningsbehov om slammet förtjockas från 2 till 6 % uppgår till ca 1200 kwh/ton TS i slammet. Omrörning Mekanisk med en eller flera propellrar Gasomblandning Andra typer 9

19 Omrörningens syfte Kort inblandningstid för inkommande slam/avfall Sörja för god omblandning i hela rötkammaren Förhindra flytslam och svämtäcke Förhindra sedimentering av slam mm Toppmonterad omrörare 10

20 Rota mix Rotamix utrötningsgrad Utrötningsgrad rötkammare 12:1 och 12:2 Västra strandens ARV, Halmstad kommun tningsgrad % Utröt Rötk. 12:1 Rötk. 12: Vecka

21 Exempel på olika processlösningar Enkel rötkammare eller två i parallelldrift Två rötkammare i serie Hydrolys och vanlig rötkammare Rötkammare följd av efterrötning Parallella rötkammare 12

22 Seriekopplade rötkammare Ger 5-10 % högre gasutbyte Hydrolys före rötkammare Beroende på substrat 0-30 % högre gasutbyte 13

23 Anox-BioMils förstudie visade på följande fördelar med metoden: Ökad utrötningsgrad / högre metanproduktion Effektivare patogenreduktion Effektivare utlösning av mineraler och spårämnen viktiga för rötningsprocessen Eliminering av skumbildande ämnen Efterrötkammare Beroende på substrat 5-10 % högre gasutbyte 14

24 Spårämnen För vissa substrat exempelvis drank, vallensilage, majsensilage, slakteriavfall, sockerbetor, svartlutskondensat har dosering av spårämnen betydelse för gasproduktionen och i vissa fall är doseringen helt nödvändig. Enzymer Dosering av enzymer i slamrötkammare har i vissa fall givit upp till 25 % mer metan. Tester måste utföras. 15

25 Sammanfattning Behandla rötkammaren som ett Följ VFA, ph, metanhalt Välj lämplig substratmix för optimalt C/N Utvärdera och vid behov förbättra omrörning Kanske hydrolys men definitivt efterrötning Utvärdera behov av spårämnen/enzymer 16

Rötning Viktiga parametrar

Rötning Viktiga parametrar Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning

Läs mer

Exergi och avloppsreningsverk

Exergi och avloppsreningsverk Exergi och avloppsreningsverk Daniel Hellström, Svenskt Vatten 1 Avgränsningar För nästan alla större reningsverk utgör rötning av slam, och därmed produktion av rötgas 1, en integrerad del av reningsverkens

Läs mer

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Peter Balmér och Daniel Hellström peter.balmer@telia.com daniel.hellstrom@svensktvatten.se Är svenska avloppsreningsverk energieffektiva?

Läs mer

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C

Läs mer

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,

Läs mer

Var produceras biogas?

Var produceras biogas? Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling

Läs mer

Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material

Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material Samrötning Rötning av avloppsslam med olika externa material 2011-11-06 1 www.syvab.se Nytt substrat Karakterisering Processkontroll och optimering Efterkontroll 2011-11-06 2 www.syvab.se Hämmande substanser

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Projekt i tre etapper. Etapp 2 och 3 ekonomi. Projektorganisation. Energiprojektets Mål 2012-03-30

Projekt i tre etapper. Etapp 2 och 3 ekonomi. Projektorganisation. Energiprojektets Mål 2012-03-30 Projekt i tre etapper VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr Etapp 2: Energieffektivisering 15,2 mkr (07-09, avslutad)

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning

Läs mer

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson

Läs mer

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:

Läs mer

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time) EXRT (extended sludge retention time) EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION Samarbetspartners i projektet IVL Har utvecklat tekniken och kör pilotanläggningen vid Hammerby Sjöstadsverk

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Simulering av biogasprocesser

Simulering av biogasprocesser Simulering av biogasprocesser Elin Ossiansson Björn Goffeng Upplägg Vad är en modell? Modellering av uppgradering Hur kan modeller användas? Hur kan rötning modelleras? Vilka modeller finns? Hur bra fungerar

Läs mer

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Illustration: Anders Suneson anders@tecknadebilder.se Peder Jonsson, tekn. dr. Disposition Intro och brasklappar Kunskaper från många områden

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!

Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips! Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips! Inledning I projektet Biogas 2020 aktiviteten Process och Teknikstöd, har en grupp rådgivare arbetat med tekniska och processmässiga

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Modellering och simulering av rötningsprocesser

Modellering och simulering av rötningsprocesser Modellering och simulering av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Engineering, Presentationens innehåll

Läs mer

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Kompletterande modelleringsdata Februari 2012 Emelie Persson och Elin Ossiansson, BioMil AB

Läs mer

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet

Läs mer

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA Växjö: Europas grönaste stad Sundets avloppsreningsverk Växjö Politisk vilja och enighet fossilfri kommun 2030

Läs mer

Rapport Metanpotential

Rapport Metanpotential Rapport Metanpotential Biogassubstrat från N-Research My Carlsson AnoxKaldnes AB Tel +46 46 18 21 50 Fax +46 46 13 32 01 Klosterängsvägen 11A SE-226 47 Lund, Sweden www.anoxkaldnes.com sweden@anoxkaldnes.com

Läs mer

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk My Carlsson Förstudie Finansiering och involverade Förstudie Finansierades av SGC, SVU och

Läs mer

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Varje år renar vi på Käppalaförbundet ungefär 50 miljoner kubikmeter avloppsvatten i Käppalaverket. Det renade vattnet släpper

Läs mer

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås Vad är syftet med en biogasprocess? Stabilisera och reducera massan av organiska restprodukter Och omvandla

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbarhetskriterier för biogas Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från

Läs mer

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Efterrötning vid låg mesofil Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Erik Nordell Tekniska Verken i Linköping AB (publ.) Avd. Svensk Biogas FoU Agenda Tekniska Verken

Läs mer

Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik

Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning Åsa Davidsson VA-teknik Inst. för Kemiteknik Vad begränsar den anaeroba nedbrytningen? Partikulärt organiskt material Protein

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Effek%vare biogasproduk%on

Effek%vare biogasproduk%on Effek%vare biogasproduk%on Samband mellan process och mikrobiologi Anna Schnürer Inst för Mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Tema M, Linköpings universitet Den op%mala biogasprocessen Hög

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde 2008. Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan 2009 24 september Stockholm

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde 2008. Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan 2009 24 september Stockholm 1 Energieffektivitet Käppalaverket, Lidingö Torsten Palmgren VA-mässan 2009 24 september Stockholm 3 Käppalaverket Renar avloppsvatten från 11 kommuner norr och öster om Stockholm En konventionell aktivslam

Läs mer

Kolets biogeokemiska kretslopp. Fotosyntes

Kolets biogeokemiska kretslopp. Fotosyntes Kolets kretslopp Kolets biogeokemiska kretslopp Fotosyntes Koldioxid och vatten blir organiskt material och syre i gröna växter. Energi från solljus byggs på detta sätt in i det organsika materialet. Växterna

Läs mer

VA-Mässan 2016 Bengt Hansen. LCA, en naturlig parameter vid utvärdering av processdesign

VA-Mässan 2016 Bengt Hansen. LCA, en naturlig parameter vid utvärdering av processdesign VA-Mässan 2016 Bengt Hansen LCA, en naturlig parameter vid utvärdering av processdesign Upplägg LCA Definitioner Bakgrund Grundidén Andra resultat Ødegaard och Karlsson IVL Slutsatser Bengt Hansen 28 september

Läs mer

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Institutionen för teknik och samhälle Miljö- och energisystem Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Mikael Lantz Rapport nr 63 September 2007 Adress Box 118, 221 00 Lund Telefon 046-222 00

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk Karin Granström Avloppsrening vid pappers- och massabruk Luft Vatten Avlopps- vatten Biologisk rening

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening? VA-teknik Södra Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening? Oskar Modin Docent, Avd. Vatten Miljö Teknik, Inst. Arkitektur och Samhällsbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola Email: oskar.modin@chalmers.se

Läs mer

Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of

Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Modellering och simulering i av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE)

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Temadag: FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02-07 Substrat SGC Projekt Rötning Uppgradering Reningsverksslam

Läs mer

Energieffektivare reningsverk

Energieffektivare reningsverk Energieffektivare reningsverk Gustaf Olsson Lunds Tekniska Högskola Elenergianvändning Energianvändning Sverige Dricksvatten + avloppsvatten: USA 3 % UK 3 % Sverige % Israel % Mer avancerad rening kräver

Läs mer

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering

VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering 22 mars 2012 Daniel Hellström 1 Projekt i tre etapper Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr Etapp 2: Energieffektivisering

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio

Läs mer

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning 1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer

Läs mer

Mikrobiologisk kunskap

Mikrobiologisk kunskap Mikrobiologisk kunskap Ett verktyg för förbättrad drift? Anna Schnürer a och Jan Moestedt a,b a Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges Lantbruks Universitet b Svensk Biogas FoU, Tekniska Verken i Linköping

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

energieffektivisering

energieffektivisering Innehåll Hur kan nyckeltal l användas för energieffektivisering Presentation vid VA-mässan 090924 Daniel Hellström och Peter Balmér daniel.hellstrom@svensktvatten.se peter.balmer@telia.com Diskutera nyckeltal

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Biogasprocessen. Bestämning av verkningsgrad

Biogasprocessen. Bestämning av verkningsgrad Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling EXAMENSARBETE 15HP Biogasprocessen Bestämning av verkningsgrad Examensarbete vid Mälardalens Högskola i samarbete med Eskilstuna Energi & Miljö Västerås

Läs mer

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter Åke Nordberg Institutionen för energi och teknik, SLU Henrik Olsson JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Drift- och kapitalkostnader

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Produktion och användning av biogas år 2006 ER 2008:02

Produktion och användning av biogas år 2006 ER 2008:02 Produktion och användning av biogas år 2006 ER 2008:02 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens publikationsservice. Orderfax: 016-544 22 59 e-post:

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 3 Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 4 I början av 1900-talet släpptes avloppsvattnet rakt ut i naturen. I takt med städernas snabba tillväxt

Läs mer

Befintlig och ny teknik inom biogas

Befintlig och ny teknik inom biogas Befintlig och ny teknik inom biogas anders.dahl@biomil.se 0703-17 25 99 2014-12-04 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

B 2 Processteknik 2011-02-23 Berndt Björlenius

B 2 Processteknik 2011-02-23 Berndt Björlenius 1 B 2 Processteknik 2011-02-23 Berndt Björlenius Gasmätningar inför emissionsdeklarationen för år 2010 vid Himmerfjärdsverket Bakgrund Inför redovisningen av gasformiga emissioner från Himmerfjärdsverket

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Lärande i arbete

Lärande i arbete Lärande i arbete 20140303-20140509 En rapport av Karl-Henrik Karlsson 2 Innehållsförteckning s4... Sammanfattning s5...skebäcksverket s6...skebäcksverket - Örebros reningsverk s6... Avloppets väg s7...

Läs mer

Stockholms stads biogasanläggningar

Stockholms stads biogasanläggningar Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19

Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19 Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson 2019-02-07, NAM19 Vad händer med reningsverkens miljöpåverkan när utsläppskraven skärps? Var uppkommer miljöpåverkan på ett reningsverk?

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör BIO P PÅ KÄLLBY ARV Elin Ossiansson Processingenjör KÄLLBY ARV TOTALFOSFOR,3 mg/l enl tillstånd Tidigare problem p.g.a. dammar Håller ca,25 mg/l ut till dammarna Styr FeCl3 dosering i efterfällning med

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Biogaspotential vid samrötning av mikroalger och blandslam från Västerås kommunala reningsverk

Biogaspotential vid samrötning av mikroalger och blandslam från Västerås kommunala reningsverk UPTEC W 14031 Examensarbete 30 hp September 2014 Biogaspotential vid samrötning av mikroalger och blandslam från Västerås kommunala reningsverk Biogas potential of co-digestion with microalgae and mixed

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer