Om exergi. Nedanstående är hämtat från Wall (1993) om inte annat anges.
|
|
- Erik Fransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Om exergi Nedanstående är hämtat från Wall (1993) om inte annat anges. Olika energiformer är mer eller mindre omvandlingsbara i varandra. Elektrisk energi kan omvandlas till mekanisk energi, som vid drift av elmotor, eller till värme. El kan också användas för att driva värmepumpar. Värme med hög temperatur kan delvis omvandlas till mekaniskt arbete och ger som restprodukt värme vid en lägre temperatur. Värme med lägre temperatur kan dock svårligen omvandlas till annat energislag och betraktas som lågvärdig. Om värmen har en tillräcklig temperatur kan den användas för uppvärmning av exempelvis lokaler. När temperaturen sjunker ner mot omgivningstemperaturen blir värmen alltmer svåranvändbar. Värmens kvalitet är alltså beroende av temperaturen på värmen och dess omgivning. Det är olika energiformers kvalitet som exergibegreppet hjälper till att förklara. Exergibegreppet kan definieras som arbete (ordnad rörelse) eller förmåga till arbete. Energi däremot definieras som rörelse eller förmåga till rörelse. Skillnaden mellan exergi och energi är alltså hur ordnad rörelsen, eller möjligheten till rörelse, är. Energi är oförstörbar och kan endast omvandlas, analogt är energikonsumtion en omöjlighet. Vid alla energiomvandlingar minskar dock exergimängden. Det som ibland omnämns energiförbrukning är alltså snarare exergiförbrukning. Olika energislag har således olika kvalitet. Förhållandet mellan exergi och energi kan definieras genom den så kallade exergifaktorn (exergi/energi). Exempel på olika energiformer och dess kvalitet ges i tabell 1. Observera att tabellen främst illustrerar storleksordningen mellan olika energikvaliteter och särskilt för värme bör beräkningar göras för enskilda fall. För värme ur en värmereservoar med konstant temperatur (T) beräknas exergifaktorn enligt: E/Q = (T-T 0 )/T där T 0 är omgivningens temperatur (K). Detta betyder exempelvis att exergifaktorn för värme med temperaturen 90 C vid omgivningstemperaturen 0 C är 0,25 och för värme med temperaturen 15 C är exergifaktorn vid samma omgivningstemperatur 0,05 (notera dock att exergifaktorn, kvalitén, hos exempelvis spillvärme sjunker vid värmeutvinning allteftersom temperaturen sjunker). Tabell 1. Olika energiformers kvalitet ( Wall, 1993). Kvalitet Energiform Exergifaktor (%) Extra prima Lägesenergi Elektrisk energi 100 Prima Kärnenergi ca 95 Kemisk energi omkring 100
2 kwh/pe/år Het ånga ca 60 Fjärrvärme ca 30 Sekunda Spillvärme ca 5 1 Exempelvis högt belägen vattenreservoar Skillnaden mellan att använda energi och exergi, vid analys av reningsverkens resursanvändning, illustreras av figur 1 och 2. Figur 1 visar några resursflöden för ett tänkt reningsverk uttryckt som kwh/pe,år och figur 2 visar respektive flöde som andel av den totala summan för de energi- respektive exergiflöden som ingår i exemplet. Det tänkta reningsverket har ett inkommande flöde på 300 l/pe,d och temperaturen på avloppsvattnet är 15 C. Omgivningstemperatur är i exemplet 0 C. Storleksordning på el och värme till drift samt biogasproduktion har tagits fram genom att välja ut ett antal representativa värden för större svenska reningsverk. Vid en energianalys, utan beaktande av energikvalitén, är det värmen i avloppsvattnet som är det helt dominerande energiflödet. Om kvalitén hos olika energiflöden beaktas är det omsättningen av organiskt material som dominerar, men det är flera andra flöden som också har signifikant betydelse för den totala resursanvändningen Biogas El-drift Värme-drift Avloppsvärme Energi Exergi Figur 1-1. Några energi- och exergiflöden (kwh/pe,år) för ett tänkt reningsverk
3 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Biogas El-drift Värme-drift Avloppsvärme 30% 20% 10% 0% Energi Exergi Figur 1-2. Några energi- och exergiflöden (som % av den totala summan för energirespektive exergiflöde som ingår iexemplet) för ett tänkt reningsverk. Genom att använda exergibegreppet tydliggörs vad som är termodynamiskt möjligt. Det finns dock en skillnad mellan vad som är praktiskt och ekonomiskt möjligt med dagens teknik och vad som enligt termodynamiken är teoretiskt möjligt. Referenser Wall G. (1993) Exergilära handledning för självstudier, egen utgivning.
4 Exergi och avloppsreningsverk Daniel Hellström, Svenskt Vatten 1 Avgränsningar För nästan alla större reningsverk utgör rötning av slam, och därmed produktion av rötgas 1, en integrerad del av reningsverkens verksamhet. Många reningsverk behandlar även externt organiskt material i sina rötkammare (se vidare nedan). Detta innebär att detta material, även om det inte tillförts med inkommande avloppsvatten, kommer att ingå i det material som reningsverket har att processa. Detta gör att externt organiskt material, inklusive den gas som bildas från detta material, bör ingå i en exergianalys. Av praktiska skär bör analysen avgränsas till att enbart omfatta driftskedet, det vill säga exergi för exempelvis tillverkning av anläggningsdelar inkluderas ej. 2 Förbrukad exergi Det är i principiell mening relativt enkelt att beräkna den förbrukade exergin. Dock krävs en stringent kvalitetsvägning av de olika energislagen (jämför tabell 1-1). El-energi är relativt enkel att mäta och bör utgöra grundenhet även här, varefter andra energislags kvalitet relateras till el-energi. Lika kvalitet kan prima fossil energi och energi som direkt kan användas till fordonsdrift anses ha. Detta gäller exempelvis prima etanol. Insatsvaror i form av kemikalier kan antingen bedömas utifrån dess exergiinnehåll vid leverans till reningsverket eller utifrån den exergi som åtgått under framställningsskedet. Den förstnämnda metoden används eftersom systemavgränsningen då blir densamma som för övriga energiflöden (el, gas etc.) till och från reningsverket. För information om total energianvändning, och miljöeffekter, vid användning av fällningskemikalier hänvisas till livscykelanalyser. Produkter som i sig själva är direkta energiprodukter, exempelvis prima etanol, bedöms utifrån sitt exergiinnehåll vid leverans. Insatsvarornas exergiinnehåll bedöms kvalitetsmässigt vara lika med el-energi. Energivärden, och uppgifter om energislag (energikvalitet), kan hämtas från tillverkare eller egna bedömningar. En del värden finns redan sammanställda (Szargut et al. 1988, Hellström 1998). Även om en fullständig bild eftersträvas är det av praktiska skäl nödvändigt att exkludera faktorer som oftast är av mindre betydelse. Detta kan vara exempelvis persontransporter i verksamheten och exergiförbrukning för kontor som inte är förlagda vid det aktuella verket. En faktor som dock generellt kan förväntas ha viss betydelse är exergi för transporter till och från reningsverket samt övrig exergi som åtgår vid eventuell extern slambehandlingen. Frågan är dock om det ur datainsamlingssynpunkt praktiskt går att hantera dessa poster på ett bra sätt. 1 Här används begreppet rötgas för gas som ej renats/uppgraderats.
5 3 Exergiutvinning Som utvunnen exergi räknas sådan exergi som levereras ut till extern användare vid den punkt exergin lämnar avloppsverksamheten. För rötgas som levereras externt tas hänsyn till att en insats av el (och eventuell annan energi) behövs för att uppgradera den till fordonsgaskvalitet. Övriga leveranser kan bedömas på samma sätt, exempelvis gödningsmedel i form av slam, kväveföreningar etc. En del i utvinningen är gödningsmedel i form av slam alternativt kväve och fosforföreningar. Detta kan omsättas till exerginytta genom att beräkna de alternativa produkternas exergiinnehåll. Rötsubstrat Kemikalier, kolkälla El - drift El - Värme/VP Fjärrvärme Värme från gas Övriga bränslen Ventilation Ev. luftbehandling (lukt) Kontor, personalutrymmen, lagerlokaeler etc. El Förbehandling inklusive försedimentering Biologisk behandling baserad på aktiv slam (inklusive sedimentering) Eftersedimentering Flotation Filtering Värmepump Renat Avloppsvatten från "Biogas - VASS" Värme Rejektvattenbehandling Slambehandling: förtjockare, rötning, avvattning (Typ och mängd energi för uppvärmning särredovisas) Rötgas El Värme "Rågas" till extern Hantering av slam utanför ARV El Värme Uppgradering Fordonsgas Värme Figur 1. Systemavgränsning för exergianalys
6 Referenser Hellström D. (1998) Nutrient Management in Sewerage Systems Investigations of Components and Exergy Analysis. Ph. D. Thesis, Dep. of Environmental Engineering, div. of Sanitary Engineering, Luleå University of Technology, Report 1998:2. Szargut, J., Morris, D.R., Steward, F.R. (1988). Exergy Analysis of Thermal, Chemical and Metallurgical Processes. Springer, New York, N.Y. Ödegaard H. (1995) An evaluation of cost efficiency and sustainability of different wastewater treatment processes Vatten 51, No 4,
7 El drift Kolkälla 0 29 Kemikalier 2 5 Värme 8 16 (25 40) substrat rötning 0 13 COD + N ca 250 Reningsverk med rötkammare Exergiflöden för fem större verk 2008 Värme biogas
8 Parameter Förklaring, enhet Värde BODpe g BOD/pe 70 Npe g N/pe 14 COD/VS EG COD/VS Energigröda 1,5 COD/VS ES COD/VS Externslam 1,5 COD/VS FS COD/VS Fettslam 2,9 COD/VS LA COD/VS Avfall från livsmedelsindust 1,5 COD/VS OA COD/VS Organiskt avfall 1,5 COD/VS ÖS COD/VS Övrigt Substrat 1,5 ExFV Exergi/Energi köpt (fjärr)värme 0,3 ExPV UppGrad Exergi/Energi producerad värme vid förbränning av gas 0,3 Exergi för uppgradering/ Exergi i rågas 0,07 Verkningsgrad inloppspump 0,7 Sp. pumpning kwh/m3/m 0,0027
9 MJ/kg Parameternamn Ämne Aktiv substans aktiv substans ExAlSO4 Aluminiumsulfat Al2(SO4)3 1,5 ExAlCl3 Aluminiumklorid AlCl3 3,3 ExFe2 Tvåvärt järn FeSO4 (kg Fe/d) 1,1 ExFe3 Trevärt järn Fe2(SO4)3 1,3 ExFeCl2 Järn(II)klorid FeCl2 1,6 ExFeCl3 Järn(III)klorid FeCl3 1,4 ExPol polymer akrylamid 15,2 ExAn ej definierad kolkälla 16,8 ExEt etanol C2H6O 29,5 ExMe metanol CH4O 22,4 99,5 % alkoholer varav 37% ExMoss Mosstanol isopropanol och 63 % etanol 26,7 ExProp isopropanol C 3 H 8 O 33,3 ExCH4 Metan CH4 51,8 ExCOD COD COD 13,6 ExN kväve NH4OH ExP kalciumfosfat Ca3(PO4)2
10 Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning Tillsatser 1
11 Behovstrappa för rötning Nivå 4 optimera näringsförhållanden Dosering av spårämnen, enzymer etc Nivå 3 optimera processlösning Hydrolys, efterrötning, seriedrift Nivå 2 optimera omrörning Effektivitet, byte av typ, omrörningstester Nivå 1 kontrollera befintlig process VFA, temperatur, TS-halt, belastning, substratmix, ph Grunden i att bemästra en rötkammare Biogasprocessen är en LEVANDE ORGANISM betrakta den som ett HUSDJUR inte som en ÅNGPANNA!! Om man förstår de olika stegen i nedbrytningen från avfall till biogas är man en bra bit på vägen! 2
12 Anaerobt nedbrytningsförlopp Komplexa organiska föreningar Fetter, proteiner, kolhydrater 1. Hydrolys 2. Syrabildning 3. Ättiksyrabildning 4. Metanbildning Enkla föreningar (monomerer) Aminosyror, fettsyror, enkla sockerarter Ättiksyra Intermediära föreningar VFA Biogas Metan, koldioxid Koldioxid, vätgas Hur kan vi blanda olika avfall och avlopp? primär- och bioslam från kommunala reningsverk hushållsavfall och restaurangavfall avfall från slakteri, mejeri, bränneri, bryggeri, matoljeindustri avloppsvatten från livsmedels- och massaindustri grödor såsom vall, betor, majs, rester från olika grödor typ betblast 3
13 Hur mycket metangas ger olika substrat per kg Substrat Metan (Nm 3 /kg) Fett 1,01 Protein 0,50 Kolhydrat 0,42 COD 0,35 BOD 0,35 Nedbrytning av protein Protein Metan Ammonium-Ammoniak Ammonium hämmar > mg N-NH 4 /l Ammoniak hämmar > 250 mg N-NH 3 /l Högre temperatur och ph högre andel ammoniak Tänk på C/N-förhållandet
14 Samrötning slam-matavfall i Klippan Matavfall i Klippans rötkammare Försiktig upptrappning under noggrann övervakning 15-20% mer TS/månad inte mer rötslam och rejektvattenbehandling utan problem ph och metanhalt Vid belastningsökning följ ph och metanhalt. Stabila värden ökning oftast OK Sjunkande värden ingen ökning 5
15 Flyktiga syror (VFA) Viktigaste parametern att följa vid rötning Optimalt med ett jämnt och lågt värde (0-100 mg/l) för slamrötning och under mg/l för samrötning Förhållande VFA/alkalinitet < 0,3 Höga g VFA värden beror oftast på överbelastning eller hämning Svårt med kontinuerlig övervakning Temperatur Lämplig temperatur är: o C mesofil o C termofil Varierande temperatur kan ge ostabil drift Viktigt med värmeåtevinning för ekonomin 6
16 Temperatur mesofil/termofil GASPRODUKTION MOT BELASTNING VID 37 RESPEKTIVE 55ºC 0,8 0,7 0,6 Nm3/kg VS 0,5 0,4 0,3 37ºC 55ºC 0,2 0, Belastning (kg VS/m3/d) Uppehållstid (d) Organisk belastning (TS/VS) MESOFIL TS-belastning: 4 kgts/m3/d VS-belastning 3 kgvs/m3/d TERMOFIL TS-belastning: 5 kgts/m3/d VS-belastning bl i 4 kgvs/m3/d 7
17 Uppehållstid dygn för mesofil dygn för termofil (gäller ej vissa grödor) kan höjas genom att slamhalten höjs för kort uppehållstid kan ge överbelastning TS-halt Normala värden inkommande slam: 3-6%TS Förtjockning av slammet före rötkammare ger: 1. Minskade uppvärmningskostnader 2. Ökad uppehållstid ger oftast mer gas 3. Mindre rötkammarvolym krävs 4. Mindre flöden mindre pumpar p mm 5. Negativt är högre viskositet vilket kräver större omrörnings- och pumpeffekt mm 8
18 TS-halt Besparingen per dygn i uppvärmningsbehov om slammet förtjockas från 2 till 6 % uppgår till ca 1200 kwh/ton TS i slammet. Omrörning Mekanisk med en eller flera propellrar Gasomblandning Andra typer 9
19 Omrörningens syfte Kort inblandningstid för inkommande slam/avfall Sörja för god omblandning i hela rötkammaren Förhindra flytslam och svämtäcke Förhindra sedimentering av slam mm Toppmonterad omrörare 10
20 Rota mix Rotamix utrötningsgrad Utrötningsgrad rötkammare 12:1 och 12:2 Västra strandens ARV, Halmstad kommun tningsgrad % Utröt Rötk. 12:1 Rötk. 12: Vecka
21 Exempel på olika processlösningar Enkel rötkammare eller två i parallelldrift Två rötkammare i serie Hydrolys och vanlig rötkammare Rötkammare följd av efterrötning Parallella rötkammare 12
22 Seriekopplade rötkammare Ger 5-10 % högre gasutbyte Hydrolys före rötkammare Beroende på substrat 0-30 % högre gasutbyte 13
23 Anox-BioMils förstudie visade på följande fördelar med metoden: Ökad utrötningsgrad / högre metanproduktion Effektivare patogenreduktion Effektivare utlösning av mineraler och spårämnen viktiga för rötningsprocessen Eliminering av skumbildande ämnen Efterrötkammare Beroende på substrat 5-10 % högre gasutbyte 14
24 Spårämnen För vissa substrat exempelvis drank, vallensilage, majsensilage, slakteriavfall, sockerbetor, svartlutskondensat har dosering av spårämnen betydelse för gasproduktionen och i vissa fall är doseringen helt nödvändig. Enzymer Dosering av enzymer i slamrötkammare har i vissa fall givit upp till 25 % mer metan. Tester måste utföras. 15
25 Sammanfattning Behandla rötkammaren som ett Följ VFA, ph, metanhalt Välj lämplig substratmix för optimalt C/N Utvärdera och vid behov förbättra omrörning Kanske hydrolys men definitivt efterrötning Utvärdera behov av spårämnen/enzymer 16
Rötning Viktiga parametrar
Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning
Läs merExergi och avloppsreningsverk
Exergi och avloppsreningsverk Daniel Hellström, Svenskt Vatten 1 Avgränsningar För nästan alla större reningsverk utgör rötning av slam, och därmed produktion av rötgas 1, en integrerad del av reningsverkens
Läs merNyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning
Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Peter Balmér och Daniel Hellström peter.balmer@telia.com daniel.hellstrom@svensktvatten.se Är svenska avloppsreningsverk energieffektiva?
Läs merRÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
Läs mer05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
Läs merVar produceras biogas?
Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling
Läs merSamrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material
Samrötning Rötning av avloppsslam med olika externa material 2011-11-06 1 www.syvab.se Nytt substrat Karakterisering Processkontroll och optimering Efterkontroll 2011-11-06 2 www.syvab.se Hämmande substanser
Läs merBiogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad
Läs merSubstratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter
Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N
Läs merProjekt i tre etapper. Etapp 2 och 3 ekonomi. Projektorganisation. Energiprojektets Mål 2012-03-30
Projekt i tre etapper VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr Etapp 2: Energieffektivisering 15,2 mkr (07-09, avslutad)
Läs mer... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
Läs merSYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17
20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn
Läs merPilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö
Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning
Läs mer2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
Läs merAnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015
AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004
Läs merBiogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region
Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola
Läs merRÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun
RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson
Läs merRÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:
Läs merEXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)
EXRT (extended sludge retention time) EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION Samarbetspartners i projektet IVL Har utvecklat tekniken och kör pilotanläggningen vid Hammerby Sjöstadsverk
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
Läs merSamrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk
Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg
Läs merSimulering av biogasprocesser
Simulering av biogasprocesser Elin Ossiansson Björn Goffeng Upplägg Vad är en modell? Modellering av uppgradering Hur kan modeller användas? Hur kan rötning modelleras? Vilka modeller finns? Hur bra fungerar
Läs merBiogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?
Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Illustration: Anders Suneson anders@tecknadebilder.se Peder Jonsson, tekn. dr. Disposition Intro och brasklappar Kunskaper från många områden
Läs merVäxjö väljer termisk hydrolys varför och hur?
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk
Läs merAtt starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!
Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips! Inledning I projektet Biogas 2020 aktiviteten Process och Teknikstöd, har en grupp rådgivare arbetat med tekniska och processmässiga
Läs merInformationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,
Läs merStrategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning
Läs merBiogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merModellering och simulering av rötningsprocesser
Modellering och simulering av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Engineering, Presentationens innehåll
Läs merRötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Kompletterande modelleringsdata Februari 2012 Emelie Persson och Elin Ossiansson, BioMil AB
Läs merOPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011
OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet
Läs merAvloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA
Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA Växjö: Europas grönaste stad Sundets avloppsreningsverk Växjö Politisk vilja och enighet fossilfri kommun 2030
Läs merRapport Metanpotential
Rapport Metanpotential Biogassubstrat från N-Research My Carlsson AnoxKaldnes AB Tel +46 46 18 21 50 Fax +46 46 13 32 01 Klosterängsvägen 11A SE-226 47 Lund, Sweden www.anoxkaldnes.com sweden@anoxkaldnes.com
Läs merRötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk My Carlsson Förstudie Finansiering och involverade Förstudie Finansierades av SGC, SVU och
Läs merUpplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?
Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid
Läs merPM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
Läs merBilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket
Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,
Läs merResursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet
Resursutvinning Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Varje år renar vi på Käppalaförbundet ungefär 50 miljoner kubikmeter avloppsvatten i Käppalaverket. Det renade vattnet släpper
Läs merVAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar
Läs merUtredning: Blåmusslor som biogassubstrat
Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland
Läs merBiogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås
Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med
Läs merMarknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Läs merFÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås
FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås Vad är syftet med en biogasprocess? Stabilisera och reducera massan av organiska restprodukter Och omvandla
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Läs merHållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Läs merAvfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07
Efterrötning vid låg mesofil Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Erik Nordell Tekniska Verken i Linköping AB (publ.) Avd. Svensk Biogas FoU Agenda Tekniska Verken
Läs merÖversikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik
Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning Åsa Davidsson VA-teknik Inst. för Kemiteknik Vad begränsar den anaeroba nedbrytningen? Partikulärt organiskt material Protein
Läs merBiogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)
Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt
Läs merBiogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Läs merEffek%vare biogasproduk%on
Effek%vare biogasproduk%on Samband mellan process och mikrobiologi Anna Schnürer Inst för Mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Tema M, Linköpings universitet Den op%mala biogasprocessen Hög
Läs merHur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
Läs merKäppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde 2008. Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan 2009 24 september Stockholm
1 Energieffektivitet Käppalaverket, Lidingö Torsten Palmgren VA-mässan 2009 24 september Stockholm 3 Käppalaverket Renar avloppsvatten från 11 kommuner norr och öster om Stockholm En konventionell aktivslam
Läs merKolets biogeokemiska kretslopp. Fotosyntes
Kolets kretslopp Kolets biogeokemiska kretslopp Fotosyntes Koldioxid och vatten blir organiskt material och syre i gröna växter. Energi från solljus byggs på detta sätt in i det organsika materialet. Växterna
Läs merVA-Mässan 2016 Bengt Hansen. LCA, en naturlig parameter vid utvärdering av processdesign
VA-Mässan 2016 Bengt Hansen LCA, en naturlig parameter vid utvärdering av processdesign Upplägg LCA Definitioner Bakgrund Grundidén Andra resultat Ødegaard och Karlsson IVL Slutsatser Bengt Hansen 28 september
Läs merSVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER
Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV
Läs merMöjligheter och risker vid samrötning
RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till
Läs merBiogasanläggningen i Göteborg
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merLösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?
Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,
Läs merÖkat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar
Institutionen för teknik och samhälle Miljö- och energisystem Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Mikael Lantz Rapport nr 63 September 2007 Adress Box 118, 221 00 Lund Telefon 046-222 00
Läs merBiogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merGrundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
Läs merEnergieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström
Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk Karin Granström Avloppsrening vid pappers- och massabruk Luft Vatten Avlopps- vatten Biologisk rening
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merKan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?
VA-teknik Södra Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening? Oskar Modin Docent, Avd. Vatten Miljö Teknik, Inst. Arkitektur och Samhällsbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola Email: oskar.modin@chalmers.se
Läs merDiv of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of
Modellering och simulering i av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE)
Läs merBiogasstrategi för Östersund kommun
Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt
Läs merFöroreningar i biogas före och efter uppgradering
Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Temadag: FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02-07 Substrat SGC Projekt Rötning Uppgradering Reningsverksslam
Läs merEnergieffektivare reningsverk
Energieffektivare reningsverk Gustaf Olsson Lunds Tekniska Högskola Elenergianvändning Energianvändning Sverige Dricksvatten + avloppsvatten: USA 3 % UK 3 % Sverige % Israel % Mer avancerad rening kräver
Läs merMiljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106
Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3
Läs merETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5
ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt
Läs merÅrlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk
MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport
Läs merVA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering
VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering 22 mars 2012 Daniel Hellström 1 Projekt i tre etapper Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr Etapp 2: Energieffektivisering
Läs merKÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK
KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio
Läs merBMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning
1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer
Läs merMikrobiologisk kunskap
Mikrobiologisk kunskap Ett verktyg för förbättrad drift? Anna Schnürer a och Jan Moestedt a,b a Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges Lantbruks Universitet b Svensk Biogas FoU, Tekniska Verken i Linköping
Läs merBromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa
Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen
Läs merenergieffektivisering
Innehåll Hur kan nyckeltal l användas för energieffektivisering Presentation vid VA-mässan 090924 Daniel Hellström och Peter Balmér daniel.hellstrom@svensktvatten.se peter.balmer@telia.com Diskutera nyckeltal
Läs merBORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad
BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och
Läs merBiogasprocessen. Bestämning av verkningsgrad
Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling EXAMENSARBETE 15HP Biogasprocessen Bestämning av verkningsgrad Examensarbete vid Mälardalens Högskola i samarbete med Eskilstuna Energi & Miljö Västerås
Läs merSmåskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter
Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter Åke Nordberg Institutionen för energi och teknik, SLU Henrik Olsson JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Drift- och kapitalkostnader
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merProduktion och användning av biogas år 2006 ER 2008:02
Produktion och användning av biogas år 2006 ER 2008:02 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens publikationsservice. Orderfax: 016-544 22 59 e-post:
Läs merJTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
Läs mer6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk
6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 3 Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 4 I början av 1900-talet släpptes avloppsvattnet rakt ut i naturen. I takt med städernas snabba tillväxt
Läs merBefintlig och ny teknik inom biogas
Befintlig och ny teknik inom biogas anders.dahl@biomil.se 0703-17 25 99 2014-12-04 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Läs merB 2 Processteknik 2011-02-23 Berndt Björlenius
1 B 2 Processteknik 2011-02-23 Berndt Björlenius Gasmätningar inför emissionsdeklarationen för år 2010 vid Himmerfjärdsverket Bakgrund Inför redovisningen av gasformiga emissioner från Himmerfjärdsverket
Läs merMiljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merBilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67
Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...
Läs merLärande i arbete
Lärande i arbete 20140303-20140509 En rapport av Karl-Henrik Karlsson 2 Innehållsförteckning s4... Sammanfattning s5...skebäcksverket s6...skebäcksverket - Örebros reningsverk s6... Avloppets väg s7...
Läs merStockholms stads biogasanläggningar
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merUppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter
Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion
Läs merÄr strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19
Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson 2019-02-07, NAM19 Vad händer med reningsverkens miljöpåverkan när utsläppskraven skärps? Var uppkommer miljöpåverkan på ett reningsverk?
Läs merKemisk fällning av avloppsvatten kan
Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten
Läs merBIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör
BIO P PÅ KÄLLBY ARV Elin Ossiansson Processingenjör KÄLLBY ARV TOTALFOSFOR,3 mg/l enl tillstånd Tidigare problem p.g.a. dammar Håller ca,25 mg/l ut till dammarna Styr FeCl3 dosering i efterfällning med
Läs merBiobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Läs merBiogaspotential vid samrötning av mikroalger och blandslam från Västerås kommunala reningsverk
UPTEC W 14031 Examensarbete 30 hp September 2014 Biogaspotential vid samrötning av mikroalger och blandslam från Västerås kommunala reningsverk Biogas potential of co-digestion with microalgae and mixed
Läs merKARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK
KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket
Läs mer