Notiser. Nr 2/2007. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 34. Tema Mät mera ställ samman siffrorna!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Notiser. Nr 2/2007. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 34. Tema Mät mera ställ samman siffrorna!"

Transkript

1 Notiser Nr 2/2007 Årgång 34 DataRAM Personburen direktvisande mätutrustning för dammätning Tema Mät mera ställ samman siffrorna! Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro

2 Innehåll Notiser från Arbets- och miljömedicinska kliniken är ett informationsblad som kommer ut 2-4 gånger om året. Det vänder sig i första hand till personer som arbetar med arbetsmiljöfrågor och andra frågor som rör samband mellan miljö och hälsa, t.ex.företagshälsovårdens olika personalkategorier, miljö- och hälsoskyddsansvariga i kommuner och länsstyrelser m.fl. I Notiser tar vi upp aktuella och intressanta artiklar, anvisningar om analysmetoder, nya mätinstrument, viktiga utvecklingstendenser, egna erfarenheter etc. Vi lämnar vanligen referenser till våra källor. Vi kan inte stå till tjänst med kopior av återgivna artiklar, dessa kan sökas på exempelvis biblioteket. Arbets- och miljömedicinska klinikens egna arbeten, som vi ibland refererar till, kan dock erhållas från kliniken. Arbets- och miljömedicinska kliniken Telefon: Fax: E-post: Hemsida: Adress: Universitetssjukhuset Örebro Örebro Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Gunnarsson, Klinikchef Redaktör: Carl-Göran Ohlson Kontaktperson: Marita Nyström Tema Mät mera ställ samman siffrorna!...4 Notiser Röksignal om cancerrisk Passiv rökning på jobbet ökar risk för lungcancer... 6 Växtolja med feminin verkan Östrogeneffekt av lavendelolja...6 Ett försäkringsmedicinskt pain in the neck? Svårbedömda samband mellan nackbesvär och ergonomi... 6 Krom på låg nivå Ny metod att mäta krom i luft...7 Varningens finger för vibrerande verktyg 18 av 53 på gjuteri hade symtom på vibrationsskada...8 Etnisk spirometri Svenska referensvärden för lungvolymer passar inte alla...8 Mer än en pump i protokollet Välj rätt luftpump vid dammprovtagning...9 Skärpt analys av skärvätskor Finsk metod för mätning av alla skärvätskor...10 Lågt betyg för friskintyg Friskintygen har lågt prediktivt värde för framtida arbetsförmåga...10 SUB-skribera ALI-litteraturen! Stockholms universitetsbibliotek tar över ALI-biblioteket...11 Hälsan befrämjar arbete och välstånd... Hälsofrämjande är bra för småföretagens verksamhet...11 Utbildningar Stressforumseminarium torsdag 13 september...12 SAM-utbildning torsdag 18 oktober...12 Regionseminarium Tisdag 2 oktober, Centrallasarettet Västerås Tisdag 9 oktober, Universitetssjukhuset Örebro Torsdag 11 oktober, Centralsjukhuset Karlstad Måndag 15 oktober, Mälarsjukhuset Eskilstuna...13 Kemikalieinformation Krom...14 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Arbets- och miljömedicinska kliniken 2

3 Svensk arbetsmiljö är nu bland den säkraste i världen, mycket tack vare forskning och kunskap som utgått från landets arbets- och miljömedicinska kliniker i samarbete med företagshälsovård, arbetsmarknadens parter och lagstiftande myndigheter. På 1950-talet utgjorde bl.a. kvartsdamm och metaller (framförallt bly, kvicksilver och kadmium) hot mot arbetarnas hälsa, exponeringar som under senare decennier varit låga genom Arbetsmiljöverkets författningar och tillsyn. Under slutet av 1960-talet påvisade Töres Theorell att höga arbetskrav och låga möjligheter till kontroll/medbestämmande kunde bidra till hjärtkärlsjukdom och 1980 inrättades IPM (Institutet för Psykosocial Medicin) i Stockholm avskaffades statsbidragen till företagshälsovård och 1995 bildades Arbetslivsinstitutet genom en sammanslagning av Arbetsmiljöinstitutet med Centrum för Arbetslivsforskning och delar av Arbetsmiljöfonden. I år blåser åter förändringens vindar med betydande konsekvenser för svensk arbetsmiljö. Arbetslivsinstitutet läggs ner 1 juli och en del av dess verksamhet överförs till andra. Göteborgskliniken tar över ansvaret för tidskriften Arbete och Hälsa. En kommitté med GD Anna Hedborg som ordförande har bildats Dess uppdrag är att utreda och senast den 14 december 2007 lämna förslag till regeringen angående framtida huvudmannaskap och bedrivande av företagshälsovårdsutbildningar. I samarbete med Örebro universitet genomför vår klinik för andra gången en 40 poängs utbildning för företagssköterskor och har precis fått klartecken till att starta en tredje kurs hösten Arbetsmiljöverkets anslag minskar med 30%, vilket gör att Örebrodistriktet ska spara 20%, och centrala förvaltningen med 50%. Ledare IPM läggs ner men uppstår 1 juli med väsentligen oförändrad verksamhet som Stressforskningsinstitutet vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms Universitet. Nytt telefonnummer är och webbadress: Ett större ansvar för arbetsmiljön vilar nu på de arbets- och miljömedicinska klinikerna. Vi intensifierar vårt arbete med att utbilda kring olika arbetsmiljöfrågor och erbjuda bra verktyg för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) I detta nummer av Notiser lägger vi fokus på behovet av mätningar, sammanställningar och rätt tolkning av informationen. Detta är viktiga moment för att bevara en god arbetsmiljö och undvika framtida arbetsrelaterad ohälsa. Med tillönskan om en skön sommar! Lars-Gunnar Gunnarsson klinikchef arbets- och miljömedicinska kliniken Patientmottagningar/länsansvariga Adressera remissen till (vanlig konsultationsremiss används) Landstinget i Värmland Landstinget Västmanland Överläkare: Carl-Göran Ohlson Överläkare: Håkan Löfstedt Yrkeshygieniker: Håkan Westberg Yrkeshygieniker: Peter Berg Regionmiljösköterska: Anne-Marie Porat Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Arbets- och miljömedicinska länsenheten Lungmottagningen Centralsjukhuset Centrallasarettet KARLSTAD VÄSTERÅS Örebro läns landsting Landstinget Sörmland Avdelningsläkare: Nina Gritsko Överläkare: Lars-Gunnar Gunnarsson Yrkeshygieniker: Katja Hagström Yrkeshygieniker: Lennart Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Universitetssjukhuset Örebro Lungmottagningen ÖREBRO Mälarsjukhuset ESKILSTUNA Besök vår hemsida: 3

4 Tema Mät mera ställ samman siffrorna! Det görs för få mätningar inom företagshälsovården. De undersökningar som genomförs blir ofta inte sammanställda. Brister av detta slag leder till sämre grepp om arbetsförhållanden, miljöer och risker. Bättre underlag för bedömningar behövs inom företagshälsovården på tre nivåer: obligatoriska mätningar och hälsokontroller, arbetsplatskartläggningar och utredningar av enskilda arbetstagare med symtom på ohälsa. När det gäller de obligatoriska mätningarna har vi fått synpunkter från Arbetsmiljöverket i Örebro, som ofta får hålla till godo med ofullständiga rapporter. Några exempel kan gälla beskrivning av: - kvartsmätningar, där det händer att man som arbetsbeskrivning endast anger tillverkning av cement då vet inte Arbetsmiljöverket hur uppmätta kvartsdammshalter skall relateras till produktionen, hur mycket som produceras, vilka arbetsmoment som utförs etc - användning av skyddsutrustning - temperatur och relativ fuktighet inomhus, då en uppgift om utomhusvärden kan vara av intresse - ventilation i en lokal, t.ex. typ av ventilation (uppgift om ventilationsflöden vore rent önsketänkande!) - punktutsug - skälen till varför enbart halvdagsmätning gjorts (ibland kan det faktiskt bero på låg produktion) - antal arbetstagare som arbetade i lokalen utöver de som man mätte på När det gäller vibrationsmätningar hade vår uppgiftslämnare på Arbetsmiljöverket ännu inte sett någon sådan. Uppskattning av den dagliga exponeringen för vibrationer är en obligatorisk åtgärd och man måste då fråga sig varför så få vibrationsmätningar görs. Maskinparken kan vara rätt sliten på företag där man slipar och bearbetar diverse material med handhållna maskiner. Maskiner som har en rimlig vibrationsnivå när de är nya kan snabbt försämras om underhållet inte är bra. Svan 948, en digital-4-kanals vibrationsanalysator för mätning av hel- och delkroppsvibrationer. Instrumentet kan du hyra från klinikens Instrumentpool. TSI VelociCalc modell 8360, inklusive skrivare, ett instrument som mäter ventilation, mäter och lagrar lufttemperatur, lufthastighet, RF %, tryck och daggpunkt samt flöde i kanal l/s. 4

5 Tema Många mätningar och rapporter är således ofullständiga och sammanställningar över tid saknas ofta. Det kan vara svårt att på Arbetsmiljöverket gå tillbaka i registren för att få en bild av utvecklingen. Det som brukar fungera bra är underlagen för läkarundersökning vid exponering för kvartsdamm, bly, kadmium och fibrer (asbest m.fl.), som brukar skickas in till Arbetsmiljöverket på ett adekvat sätt. Informativa sammanställningar över tid brukar också biläggas till ansökningar om dispens för årliga mätningar. Även vissa blykontroller kan åtföljas av snygga sammanställningar av blodblyvärden upp till 10 år bakåt i tiden ( kanonbra enligt vår uppgiftslämnare på Arbetsmiljöverket!). Ett annat exempel gäller krom i urin där några arbetstagare hade värden i överkant. Krom i urin är inte det lättaste att tolka och det finns inget etablerat övre referensvärde för exponerade (som torde ligga mellan nmol/l för att motsvara gränsvärdet för 6- värt krom). Finska institutet skiljer mellan ytbehandling, som har övre referensvärdet 100 nmol/l, och svetsning i rostfritt, som har 600 nmol/l. I detta exempel måste därför rekommendationen vara att göra en luftmätning med bestämning av 6-värt krom. Mätningarna håller inte måttet! var en av rubrikerna under vårmötet för svensk Yrkesoch miljömedicinsk förening Då konstaterades att antalet arbetsmiljöingenjörer halverats under en 10-årsperiod och att kundernas efterfrågan på exponeringsutredningar minskat under senare år. Årligen återkommande utbildningar i mätmetodik ger dock möjligheter för kompetensutveckling i detta avseende inom företagshälsovården. Vissa obligatoriska hälsokontroller behöver inte redovisas till Arbetsmiljöverket men detta får inte hindra företagshälsovården att sammanställa gruppdata över tid. Spirometrier, t.ex. som ett led i isocyanatkontroller, sammanställs ofta inte. Dock är företagshälsovården bra på att fånga upp en försämring hos individ som kanske är på väg in i en rökningsbetingad obstruktiv lungsjukdom. Men gör man inga medelvärdesjämförelser bakåt i tiden kan man inte upptäcka en gruppmässig försämring över tid, särskilt då de flesta värdena fortfarande ligger över nedre referensgränsen. Ljudnivåmätare Bruel & Kjaer 2260 för byggakustik 2260 med Byggakustikprogram är ett smidigt system för mätning av byggakustik. Efterklangstid kan mätas med brusgenerator eller pistol. Luftljudsisolering och stegljud kan mätas enligt svensk standard. Instrumentet administrerar själv mätdata. Tömning, utvärdering och analys av mätdata sker i programmet Qualifier Carl-Göran Ohlson 5

6 Notiser Röksignal om cancerrisk Passiv rökning Environmental Tobacco Smoke innebär exponering för andras cigarettrök. Frågan om detta medför någon nämnvärd riskökning för lungcancer har varit aktuell i närmare två decennier. Ett problem har varit att observerade riskökningar varit klart större än de mycket låga exponeringarna mätt som nikotinupptag. En metaanalys, dvs samlad analys från 22 studier från olika delar av världen, har nu publicerats. Man fann en klart signifikant riskökning för lungcancer uppgående till 24%, dvs relativ risk = 1,24. Man fann även ökad risk med ökad exponering och duration för den passiva rökningen. I denna typ av epidemiologiska studier finns risk för systematiska fel och missklassifikationer. Man har dock med avancerad statistisk metodik så långt möjligt försökt eliminera sådana. Slutsatsen var att denna analys ger det starkaste stödet hittills för samband mellan passiv rökning på arbetsplatsen och ökning av lungcancerrisk. Referens: Am J Pub Health 2007;97: Carl-Göran Ohlson Växtolja med feminin verkan Begreppet hormonstörande ämnen (eng. endocrine disruptors) associeras vanligen med syntetiska industrikemikalier såsom persistenta organiska miljögifter (t.ex. DDT, PCB och bromerade flamskyddsmedel), industriella mjukgörare (ftalater) samt vissa läkemedel (1). Medan det syntetiska ofta omges av en aura av hälsofara anses det naturliga i motsvarande grad vara hälsobringande. Naturligt förekommande ämnen kan emellertid vara nog så hälsovådliga. Ett exempel på kraftigt hormonstörande effekter av s.k naturprodukter gavs nyligen i en amerikansk rapport om gynekomasti, onormal bröstkörteltillväxt, hos tre pojkar i åldrarna 4-10 år (2). Pojkarna hade av sina mödrar behandlats med hudvårdsprodukter såsom balsam, schampo eller hudkräm innehållande lavendelolja (från Lavandula angustifolia även kallad spikolja, som ingår i svenska läkemedel, bl.a. Algesalsalva) och/eller tea tree oil (från Melaleuca alternifolia även kallat melaleuca oil - svenskt namn saknas men produkten är godkänd som naturläkemedel i Sverige). Gynekomastin försvann ett par månader efter avslutad behandling med de aktuella preparaten. Experimentella studier visade att de båda oljorna hade både östrogenliknande och antiandrogena egenskaper. Nature is not benign, som Bruce Ames påminner oss om (3). Ytterligare synpunkter i samma anda framgår av Notis 881/01 ( Störande debattämne ). Referenser: 1. SOU 2000:53 2. New Engl J Med 2007;356: Science 1983;221: Anders Seldén Ett försäkringsmedicinskt pain in the neck? Besvär från nacke och axlar är mycket vanliga. Enligt SCB har cirka en tredjedel av Sveriges arbetande befolkning ont i nacken minst en dag i veckan, kvinnor i högre utsträckning än män och vissa yrken mer än andra (1). Sådana besvär ger dock sällan rätt till livränta enligt arbetsskadeförsäkringen eftersom sambanden är komplexa och arbetsmiljöfaktorerna svårvärderade (2, 3). 6

7 Notiser Det finns flera metodproblem i studiet av orsaksfaktorer för besvär i nacke-axlar. Ett gäller diagnostiken, ett annat exponeringen. En holländsk grupp har funnit en rad brister i existerande klassifikationssystem för besvär från nacke-axlar och armar och lanserat ett eget (4). Att mäta exponeringen för t.ex. ergonomisk belastning är också problematiskt, både ur ett longitudinellt perspektiv och i en tvärsnittsstudie, där allt från frågeformulär, fysikaliska undersökningar och visuella observationer till EMGelektroder och vinkelmätningar kan användas (5). Eftersom orsakssambanden är oklara verkar det löna sig dåligt med olika slags prevention respektive behandling. Ergonomisk intervention har inte visat övertygande resultat, enligt en färsk uppdatering av världslitteraturen (6). Det betyder dock inte att man bör kasta ut barnet med badvattnet och ge upp. Det finns varierande grader av evidens för värdet av en rad konkreta åtgärder, som bör prövas i både enskilda patientfall och på gruppnivå (3). Referenser: 1. Statistiska meddelanden AM 68 SM 0401, Arbete och Hälsa 2001:12 3. Läkartidningen 2007;104: Occup Environ Med 2007;64: Nordander C, akad. avhandl Occup Environ Med 2007;64: Anders Seldén Thomas Overmeer Krom på låg nivå Med anledning av sänkningen av nivågränsvärdet (NGV) för Cr6 + till 0,005 mg/m 3 pågår validering av ny analysmetod på laboratoriet. Med den metod vi använder idag (1) klarar vi precis av att bestämma lufthalter som är 10 % av NGV vid maximal provtagningsvolym. Den nya metoden bygger på jonkromatografisk separation av provet före komplexbildning med difenylkarbohydrazid vilket ger förbättrad känslighet och större selektivitet jämfört med den metod vi använder idag (2): Målsättningen är att kunna bestämma halter lägre än 10 % av NGV. Metoden beräknas vara i drift under hösten Referenser: 1) NIOSH Method No: 7600, Chromium, hexavalent 2) NIOSH Method No: 7605, Chromium, hexavalent by ion chromatography Sara Axelsson 7

8 Notiser Varningens finger för vibrerande verktyg En företagshälsovård skickade ut en enkät till vibrationsexponerade anställda på ett gjuteri svar inkom och av dessa uppgav 36 symtom från händer och armar som man ville relatera till vibrationsexponering. Företagssköterska gjorde en preliminärbedömning varvid 24 bedömdes ha arbetsrelaterade besvär. 23 av dessa gick vidare till företagsläkare som konstaterade 18 fall av vibrationsskada. Av dessa hade 5 en lätt, 6 en måttlig och 7 en allvarlig symtomatologi i händer och armar som kunde hänföras till vibrationsexponering. Detta visar hur angelägna reglerna angående exponering för vibrationer är, dvs AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och AFS 2005:15 Vibrationer. Carl-Göran Ohlson Etnisk spirometri En tjänstbarhetsbedömning före anställning i arbete med härdplaster skulle göras. Undersökningen gällde en 22-årig man från Kurdistan. Mannen var kortväxt och hade ett BMIvärde på 34 men bedömdes inte som fet utan som vältränad och muskulös. Lungfunktionsundersökningen genomfördes med Vitalograf Bälgspirometer med god medverkan från mannen. Undersökningen hade genomförts enligt ATS-kriterierna och parametrarna såg normala ut. Med Berglunds Normalvärden för spirometri (1) erhölls 65% i Vitalkapacitet (VC) respektive 62% i Forcerad Expiratorisk Volym på en sekund ( FEV 1 ), av förväntade värden. Ny undersökning efter två dagar gav VC 67% respektive FEV 1 63%. Det är känt att människor med olika etnicitet också har olika kapacitet när det gäller lungvolym. En ny uträkning av hans uppmätta värden gjordes med hjälp av ett referensmaterial för Asian Indian Living in the United States (2) och då erhölls värden inom normalområdet, VC 90%, respektive FEV 1 84%. Med tanke på att fler och fler människor med bakgrund från andra delar av världen än Skandinavien kommer in i arbetslivet så bör vi lära oss att inte enbart värdera efter svenska mallar. Referenser: 1) Berglund ) Chest, 2004; 126: Sofia Loodh 8

9 Notiser Mer än en pump i protokollet Olika pumpar har olika kvalitéer. Vissa klarar höga mottryck och andra höga flöden. Vi har gjort en systematisk genomgång av de pumpar vi använder i Instrumentpoolen för att se till vilken provtagning de passar. Resultatet redovisas i följande tabell. Pump SKC MSA GSA Prov AirCheck Escort SG4000 Damm, 2-2,5 l/min X X X Damm, 3,5 l/min X Damm, 5-10 l/min GSA SG10 X Oljedimma X X (X) Krom (VI) X X X Damm-elementanalys X X X X Adsorbentrör X X X SKC AirCheck, MSA Escort och GSA SG400 fungerar alla för dammprovtagning 2-2,5 l/min men för 3,5 l/min kan endast GSA SG400 användas. Vi har köpt in en högflödespump GSA SG10 för provtagning i miljöer med väldigt låga koncentrationer som passar för en luftvolym på 5 till 10 l/min. Vid provtagning av oljedimma passar SKC AirCheck och MSA Escort bra. Parentesen för GSA SG4000 innebär att de äldre pumparna inte klarar motståndet över filtret i 8 timmar. På några av GSA SG4000 har ackumulatorerna bytts för att ge högre kapacitet och dessa klarar 8 timmars provtagning vid högt motstånd. För provtagning av krom(vi), damm-elementananlys (kvarts, metaller, fluorider, ftalater) och adsorbentrör (lösningsmedel, syror, aldehyder, VOC) passar alla de tre mindre pumparna och vid elementanalys där höga luftvolymer krävs på grund av låga koncentrationer av sökta ämnen går det bra att även använda GSA SG10. Inför mätning, ring oss gärna för en diskussion om vilka pumpar ni ska välja. Lena Andersson

10 Notiser Skärpt analys av skärvätskor NIOSH (amerikanska motsvarigheten till vårt nedlagda ALI) har gjort en omfattande genomgång av exponering och hälsorisker vid arbete med slip- och skärvätskor, från raka oljor (enbart petroleumbaserade) till helsyntetiska. I dokumentet slås fast att tillräckligt underlag finns för att exponering för skärvätskor i aktuella exponeringar kan ge upphov till icke maligna luftvägsbesvär och sjukdomar liksom hudpåverkan. Hygieniskt gränsvärde för totalaerosol på 0,5 mg/m 3 och 0,4 mg/m 3 i torakal fraktion, beräknat som tidsvägt dagsmedelvärde upp till 10 tim/ dag under en 40 timmars arbetsvecka, rekommenderas. Riskbedömning baserat på dessa gränsvärden innebär att en analysteknik som fångar upp alla kategorier skärvätska måste användas. Vid mätningen används 2 µm teflonfilter i 37 mm totaldammkassett med flöde 2-3 l/min. Filtret vägs vid ankomst till laboratoriet och sedan tvättas det med två olika lösningsmedelsblandningar, för att sedan vägas igen. Viktminskningen på filtret motsvarar mängden skärvätska. Mätområdet kommer att vara 0,1 2 mg/prov. Den nya metoden för total skärvätska kommer vi att erbjuda från och med i höst, med en kostnad av 1050 kr/prov. För mätning av de mer intressanta komponenterna i framför allt syntetiska oljor, etanolaminerna, kan man vända sig till Arbetshälsoinstitutet i Åbo, Finland. De utför analys av monoetanolamin, dietanolamin, metyldietanolamin och trietanolamin. Provtagning sker på syrabehandlat 37 mm glasfiberfilter med ett flöde på 2 l/min. Kontaktperson för dessa analyser är Maj-Len Henricks- Eckerman, e-post: Referens: Lågt betyg för friskintyg Liselott Egelrud Håkan Westberg I många anställningar eller yrken krävs så kallade friskintyg, vanligen utfärdade av läkare. Läkaren skall intyga att den arbetssökande/anställde inte har medicinska hinder för det aktuella arbetet, vare sig det gäller en nyanställning eller pågående exponering. Friskintygens validitet har med åren kommit att ifrågasättas allt mer. Krav på av läkare utfärdade friskintyg för alla körkortsaspiranter försvann t.ex. för många år sedan och har ersatts av en hälsodeklaration. En systematisk genomgång av de fyrtio senaste årens litteratur tyder inte på att friskintyg för arbetslivets krav har något starkt vetenskapligt stöd, det är, tvärtom, häpnadsväckande dåligt för att gälla ett så frekvent fenomen (1). Det saknas evidens för att dessa krav har något positivt värde för den enskilde, för arbetsgivaren eller för samhället. Kraven på friskintyg kan också kollidera med lagstiftning mot särbehandling i arbetslivet. Longitudinella uppföljningar av personer i riskyrken eller som är utsatta för riskabla exponeringar är något helt annat än friskintyg. Sådana medicinska undersökningar kan och bör utföras t.ex. i företagshälsovården. Syftet är då inte att rensa ut olämpliga individer ur arbetsstyrkan utan att skaffa underlag för arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Referens: 1. Occup Environ Med 2007;64: Anders Seldén 10

11 Notiser SUB-skribera ALIlitteraturen! Från maj månad 2007 finns samlingar av böcker, tidskrifter och rapporter från det nedlagda Arbetslivsbiblioteket på Stockholms universitetsbibliotek, SUB. Biblioteket har även övertagit driften av databasen Arbline, där bland annat rapporter, artiklar och annat arbetslivsrelaterat kan sökas fram. Observera att inget nytt material kommer att läggas in efter i databasen. Arbline finns i bibliotekets databaslista. Arbline och samlingen kommer inte att vidareutvecklas. SUB lånar däremot ut böcker, rapporter och annat material från samlingen enligt samma principer som för våra övriga samlingar. Arbline: arbline.sub.su.se Arbete och hälsa: avdelningar/ samhallsmedicin_folkhalsa/ amm/aoh/ Information kontakt: Margaretha Wikström, projektledare tel , mobil Hälsan befrämjar arbete och välstånd... Hälsofrämjande arbete kan ha stor påverkan på verksamutveckling, sjukfrånvaro, effektivitet och konkurrenskraft i småföretagen. Hinder är framförallt tidsbrist. Det är slutsatsen i Jenny Johanssons magisteruppsats med titeln Har storleken betydelse? Mikro- och småföretags hälsofrämjande arbete, Mälardalens högskola, Institutionen för Vård- och Folkhälsovetenskap. Femtio företag med 5-9 anställda (mikroföretag) och femtio företag med anställda (småföretag) fick via telefon besvara frågor om hälsofrämjande arbete, hinder för detta, betydelsen av hälsofrämjande arbete på företaget och samarbete med externa aktörer i de här frågorna. Ett urval från vardera storleksklassen deltog även i en personlig intervju. Skillnader fanns mellan mikrooch småföretagens hälsofrämjande arbete. Mikroföretag arbetar inte med friskvård och systematiskt arbetsmiljöarbete i samma utsträckning som de något större företagen. Mikroföretagen anlitar inte heller externa aktörer i samma utsträckning samtidigt som de behöver mer hjälp i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Mikroföretagen upplever dålig information och dåliga kunskaper som ett hinder för samarbete med externa aktörer. Överraskande många av de intervjuade upplevde att hälsofrämjande arbete har betydelse för verksamhetsutveckling och konkurrenskraft. Ungefär en tredjedel av de intervjuade i mikroföretagen och nästan hälften i småföretagen upplevde detta. För de flesta intervjupersonerna var det en självklarhet att en frisk människa som mår bra och ser att företaget bryr sig om individen producerar bättre än den som mår dåligt och som inte upplever något stöd från företaget skriver författaren. Sten Dankvardt 11

12 Utbildningar Inbjudan Det nya arbetslivet III Gränslösa arbeten Seminarium 13 september Plats: Wilandersalen, USÖ Pris: 300 kr - Anställningsbarhet - Spelregler/psykologiska kontrakt - Flexibilitet - Individualisering Mer information: Systematiskt arbetsmiljöarbete - utbildning i Arbets- och miljömedicinska klinikens metod Så får man det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) att fungera med hjälp av metoden SAM i företag och vården. Nästa kurs: 18 oktober 2007 Målgrupp: Chefer/arbetsledare, personal inom företagshälsovården, konsulter, skyddsombud, SAM-ordnare på arbetsplatsen, arbetsmiljöombud, ledningsgrupp, miljöansvariga m fl Mål: Kursdeltagarna får en introduktion i en väl beprövad metod som får det systematiska arbetsmiljöarbetet att fungera Tid: Kl Plats: Universitetssjukhuset Örebro Kursavgift: kr exkl moms (I kursavgiften ingår arbetsmaterial bestående av pärm och CD-skiva). För mer information kontakta Sten Dankvardt tfn , epost: 12

13 Välkommen till halvdags regionseminarium med Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Tema: Hjärna, muskler, luft och vatten Utbildningar Tisdag 2 oktober, Centrallasarettet Västerås Tisdag 9 oktober, Universitetssjukhuset Örebro Torsdag 11 oktober, Centralsjukhuset Karlstad Måndag 15 oktober, Mälarsjukhuset Eskilstuna Information och anmälan: 13

14 Kemikalieinformation Krom Förekomst och användning Krom har fått sitt namn från det grekiska ordet för färg (χρϖμα) på grund av kromföreningarnas många olika starka färger. Krom finns spritt i jordskorpan men förekommer sällan i brytvärd koncentration. Den viktigaste krommalmen är kromit (Cr 2 FeO 4 ). Framställning av krom från kromit sker genom att först oxidera kromet till vattenlösligt natriumkromat som lakas ut och reduceras till kromoxid (Cr 2 O 3 ) med hjälp av kol. Kromoxiden kan reduceras till metalliskt krom med hjälp av kisel eller aluminium (1). Krom är en av de viktigaste legeringsmetallerna för att öka hårdhet och ge ökad beständighet mot korrosion och oxidation av stål. Föreningar med trevärt krom (Cr 3+ ) är stabilast under normala förhållanden, föreningar med sexvärt krom (Cr 6+ ) är därför starkt oxiderande. Kromföreningar används för bland annat ytbehandling (förkromning, kromatering), textilfärgning, kromgarvning, träimpregnering samt för framställning av färgpigment, bläck och katalysatorer. Till viss del används även krom vid direkt framställning av eld- och slagfast tegel samt andra keramiska produkter (2, 3). Hälsoeffekter Trevärt krom är ett essentiellt spårämne. Det upptas i små mängder via vatten och kost och har en viktig roll i regleringen av kolhydrat- och fettmetabolismen (2, 3), samt är en förutsättning för att insulin skall kunna verka optimalt (4). Epidemiologiska studier har visat att Cr 6+ är en luftvägscarcinogen. Studier har också visat att långvarig exponering kan medföra nässeptumperforation, kroniska luftvägssjukdomar, njurpåverkan, hudirritation och allergiska kontaktexem (3, 4, 5). Gränsvärden i arbetsmiljö Nivågränsvärdet för Cr 6+ i luft är 0,005 mg/m 3. Det sänktes från 0,02 mg/m 3 (6). Provtagning och analys Provtagning av Cr 6+ i luft sker genom pumpad provtagning genom ett membranfilter. Filtret skall vara av PVC för att förhindra reduktion av Cr 6+ till Cr 3+. En vanligt förekommande analysmetodik använder basisk lakning av filtren och sedan tillsats av difenylkarbohydrazid som tillsammans med Cr 6+ ger ett rosafärgat komplex. Komplexet detekteras och mängdbestäms med hjälp av en spektrofotometer (7). En vidareutveckling av metoden använder sig av jonkromatografi för separation av Cr 6+ från övriga metalljoner i provet innan reaktion med difenyl- karbohydrazid, vilket ger högre känslighet och minskad risk för interferenser (8). Referenser: 1) Hägg G. Allmän och oorganisk kemi, nionde upplagan, Almqvist & Wiksell1989, kap 31. 2) Nationalencyklopedin Multimedia plus. DVD, version: maj Sökord: Krom. 3) Montelius J. Vetenskapliga underlag för hygieniska gränsvärden. Arbete och hälsa. Vetenskaplig skriftserie. Arbetslivsinstitutet 2000;21. s ) Shrivastava R., Upreti R. K., Seth P. K., Chaturvedi U. C. Effects of chromium on the immune system. FEMS Immunology and Medical Microbiology 2002; vol. 34; issue 1; p ) International Agency for Research on Cancer (IARC). Monographs on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans: Chromium, Nickel and Welding. World Health Organization, Geneva, 1997, vol ) Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2005:17. 7) National Institute for Occupational Saftey and Health, NIOSH Manual of Analytical Methods. ed. Ashely K. (NIOSH), Foote P. A., Perkins J. B., Wickman D. C. (DataChem), 4 th ed., Method No: 7600, Chromium, hexavalent. 8) National Institute for Occupational Saftey and Health, NIOSH Manual of Analytical Methods. ed. Ashely K. (NIOSH), Foote P. A., Perkins J. B., Wickman D. C. (DataChem), 4 th ed., Method No: 7605, Chromium,hexavalent by ion chromatography. Sara Axelsson Emma Norbäck 14

15 Personal Tfn: Fax: E-post: Namn Befattning Telefon E-post Andersson Kjell Överläkare Andersson Lena Kemist Andersson Lennart Yrkeshygieniker Arvidsson Helena Biomedicinsk analytiker Aslaksen Wenche Utvecklingssekreterare Axelsson Sara Kemist B-Dankvardt Sten Arbetsmiljöingenjör Berg Krister Avdelningschef Berg Peter Yrkeshygieniker Bergström Bernt Laboratorieingenjör Bryngelsson Ing-Liss Forskningsassistent Duberg Cecilia Psykolog Egelrud Liselott Analytisk kemist Fagerlund Inger Forskningsassistent Gritsko Nina Avdelningsläkare Gunnarsson Lars-Gunnar Klinikchef Hagström Katja Yrkeshygieniker Isaksson Britt-Marie Biomedicinsk analytiker Johansson Jessica Biomedicinsk analytiker Karlsson Leif Instrumenttekniker Keloushani Anahita Underläkare Klaesson Birgitta Klinikassistent Loodh Sofia Enhetschef, regionmiljösköterska Löfstedt Håkan Överläkare Norberg Carin Kemiingenjör Nyström Anita Assistent Nyström Marita Läkarsekreterare Ohlson Carl-Göran Överläkare Overmeer Thomas Ergonom Porat Anne-Marie Regionmiljösköterska Seldén Anders Överläkare Stridh Göran Fil dr Söderqvist Christina Läkarsekreterare Warg Lars-Erik Docent i psykologi Westberg Håkan Laboratoriechef Vihlborg Per Underläkare Viklund Lisbet Biomedicinsk analytiker Nilsson Anders Kemist

16 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Arbets- och miljömedicinska kliniken 16

Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg

Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg enkätstudie om tillämpningen av reglerna i företagshälsor och företag Rapport 2011:13 Medicinsk kontroll vid användning av handhållna

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Notiser. Nr 3/2009. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 36

Notiser. Nr 3/2009. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 36 Notiser Nr 3/2009 Årgång 36 Tema Sänkt gränsvärde för radon i bostäder WHO-rapport som gav eko i media Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Innehåll Notiser från Arbets- och

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Patientstatistik 2011

Patientstatistik 2011 Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Instrumentuthyrning. Prislista 2015. Gäller från 1 aug 2014

Instrumentuthyrning. Prislista 2015. Gäller från 1 aug 2014 Instrumentuthyrning Prislista 2015 Gäller från 1 aug 2014 Stockholms läns sjukvårdsområde Arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, plan 10, 113 65 Stockholm Telefon reception:08-123 37 222 Fax: 08-34 44

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Vibrerande verktyg och maskiner

Vibrerande verktyg och maskiner Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska

Läs mer

Och personalen går bra? Bli expert på alla delar i ditt företag även din personal. Prevent

Och personalen går bra? Bli expert på alla delar i ditt företag även din personal. Prevent Och personalen går bra? Bli expert på alla delar i ditt företag även din personal Prevent Att bilarna som lämnar verkstaden fungerar som de ska vet du, men hur är det med din personal? Med friska och pigga

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 3/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Svetsares exponering för mangan i tillverkningsindustrin i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer Yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Arbets-

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

Tjänsteutbud 2015. För välmående medarbetare i optimal arbetsmiljö

Tjänsteutbud 2015. För välmående medarbetare i optimal arbetsmiljö Tjänsteutbud 2015 För välmående medarbetare i optimal arbetsmiljö Arbetsgivare som värnar om sin personal kan räkna med ett bättre fungerande team. När medarbetarna mår bra och arbetsplatsen fungerar som

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Arbets- och miljömedicin i Linköping. En presentation av verksamheten

Arbets- och miljömedicin i Linköping. En presentation av verksamheten Arbets- och miljömedicin i Linköping En presentation av verksamheten Fotografier: Per Leanderson, Måns Lindell och Martin Tondel Illustrationer: Anna-Lena Hällsten Juni 2012 Arbets- och miljömedicin Patientverksamhet

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Notiser. Nr 2/2006 Årgång 33. Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Tema Framtidens arbetsmiljö, strategier och tjänster

Notiser. Nr 2/2006 Årgång 33. Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Tema Framtidens arbetsmiljö, strategier och tjänster Notiser Nr 2/2006 Årgång 33 Tema Framtidens arbetsmiljö, strategier och tjänster Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Innehåll Notiser från Yrkes- och miljömedicinska kliniken

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

PAH exponering kreosotimpregnerad syll

PAH exponering kreosotimpregnerad syll PAH exponering kreosotimpregnerad syll Håkan Westberg 1, professor Göte Mölleby 1, miljösköterska Håkan Tinnerberg 2, yrkeshygieniker Ing-Liss Bryngelsson 1, forskningsassistent HerbertSalomonsson 3, arbetsmiljöingenjör

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning

Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning Bengt Sjögren Arbetsmiljötoxikologi Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Seminarium den 11 juni 2013 Innehåll Kolmonoxidförgiftning

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Notiser. Nr 2/2009. Årgång 36. Tema Rapport från konferensen 29th ICOH, International Congress on Occupational Health, Kapstaden, mars 2009

Notiser. Nr 2/2009. Årgång 36. Tema Rapport från konferensen 29th ICOH, International Congress on Occupational Health, Kapstaden, mars 2009 Notiser Nr 2/2009 Årgång 36 Tema Rapport från konferensen 29th ICOH, International Congress on Occupational Health, Kapstaden, mars 2009 Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker Hur kan kroppen exponeras för föroreningar? Hur vet vi om vi exponerats? Jan-Olof Levin Fenix Environmental Umeå Universitet Hur vet vi om vi exponeras? Vi vet inte! Det görs

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Kemikalieexponering ur företagshälsovårdens perspektiv. Annika Fredholm MSc Kemi / Arbetsmiljöingenjör, kemi Feelgood Företagshälsovård AB.

Kemikalieexponering ur företagshälsovårdens perspektiv. Annika Fredholm MSc Kemi / Arbetsmiljöingenjör, kemi Feelgood Företagshälsovård AB. Kemikalieexponering ur företagshälsovårdens perspektiv Annika Fredholm MSc Kemi / Arbetsmiljöingenjör, kemi Feelgood Företagshälsovård AB Feelgood Ca 600st anställda, 14st företagsenheter, på fler än 150

Läs mer

Remissyttrande från. För Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet Per Gustavsson, ordförande

Remissyttrande från. För Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet Per Gustavsson, ordförande 2011-08-29 Till: Arbetsmiljoverket@av.se Remissyttrande från Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet, Svensk Arbets- och Miljömedicinsk Förening, och Svensk Yrkes- och miljöhygienisk

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 36/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Arbets- och miljömedicins aktiviteter i södra Halland Kristina Jakobsson Verksamhetschef Arbets- och miljömedicin KJ/2013 2 INLEDNING Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-06-10 1 Regeringsuppdrag om kvinnors

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken

Läs mer

För renare luft, jord och vatten

För renare luft, jord och vatten Om AFRISO EMA: PID-mätare för VOC Vi utvecklar och marknadsför produkter och tjänster som bidrar till en bättre miljö och säkrare arbetsplatser. Vår strävan är att vara den naturliga samarbetspartnern

Läs mer

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7)

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7) 2014-12-18 RK 2014/113796 1 (7) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Christer Malmberg, 010-730 96 08 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag

Läs mer

Mätning och riskbedömning med avseende på bensen i kontorslokaler

Mätning och riskbedömning med avseende på bensen i kontorslokaler Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 134 Mätning och riskbedömning med avseende på bensen i kontorslokaler Magnus Åkerström, yrkeshygieniker

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

RAPPORT. Bakteriologen SU/sahlgrenska byggnad 5477. Till: Västfastigheter /Göran Hedenberg Västra Götalandsregionen Fe 956 405 83 Göteborg

RAPPORT. Bakteriologen SU/sahlgrenska byggnad 5477. Till: Västfastigheter /Göran Hedenberg Västra Götalandsregionen Fe 956 405 83 Göteborg RAPPORT Bakteriologen SU/sahlgrenska byggnad 5477 Mätning av asbest 19-20 nov 2008 efter asbestsanering för arbete med ventilationskanaler Till: Västfastigheter /Göran Hedenberg Västra Götalandsregionen

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud

4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud 4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud 4.1. Anbud Avonova Hälsa Stockholm - tjänsteutbud 4.1.1. Inledning Anbudsgivaren ska tillhandahålla samtliga nedan efterfrågade tjänster som beskrivs i detta kapitel.

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska risker i arbetsmiljön Kemiska risker i arbetsmiljön I den här broschyren beskriver vi hur du som är ansvarig för arbetsmiljön ska göra för att förebygga kemiska risker. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

Läs mer

HANTERING AV KEMISKA ÄMNEN

HANTERING AV KEMISKA ÄMNEN ANVISNING 1(7) HANTERING AV KEMISKA ÄMNEN INNEHÅLL 1 Syfte 2 Definitioner 3 Allmänt 4 Rutin för införande av kemiska ämnen 4.1 Direktimport 4.2 Ersättning av befintliga kemiska produkter 4.3 Upphörd användning

Läs mer

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa 2013-02-18 13/44 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen Innemiljö och hälsa SYFTE/MÅL Under

Läs mer

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska risker i arbetsmiljön Kemiska risker i arbetsmiljön Information om kemireglerna På www.av.se finner du En presentation av kemiföreskrifterna. En Vägledning till reglerna om kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

DC AirCube. Absolut dammfritt sedan 1972. DC AirCube luftrenarna som tar hand om det farliga luftburna dammet innan det hamnar i dina lungor.

DC AirCube. Absolut dammfritt sedan 1972. DC AirCube luftrenarna som tar hand om det farliga luftburna dammet innan det hamnar i dina lungor. Absolut dammfritt sedan 1972. HEPA H13-filter Energisnål ECO-fläkt Enkla filterbyten DC AirCube DC AirCube luftrenarna som tar hand om det farliga luftburna dammet innan det hamnar i dina lungor. Ingen

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se Möte med FTFHV 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM (AB-centrum) Utreda, förebygga, behandla och rehabilitera ohälsa

Läs mer

Företagshälsovården hur den fungerar och hur den kan bli bättre

Företagshälsovården hur den fungerar och hur den kan bli bättre Företagshälsovården hur den fungerar och hur den kan bli bättre 1 2 Innehåll Förord...4 Sammanfattning...6 Inledning...7 Arbetsgivarnas skyldighet att erbjuda företagshälsovård...8 Företagshälsovård för

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

MEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

MEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:6 MEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET ARBETSMILJÖVERKET Publikationsservice Box 1300 171 25 SOLNA Tfn: 08-730 97 00 Telefax: 08-735 85 55 ISBN 91-7930-453-2

Läs mer

Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Vet du om det finns isocyanater eller polyuretan i de kemiska produkter du arbetar med (t ex i färger, lack, ytbehandling,

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

MÅLNING/ LACKERING eller. DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig!

MÅLNING/ LACKERING eller. DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med MÅLNING/ LACKERING eller målade/lackerade DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Tillverkar du färger eller lacker som innehåller polyuretan

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2014:XX 2014:23 Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkroppsoch handarm vibrationer). För att förebygga och minska

Läs mer

Effekter av arbetsmiljöförbättringar i bilbranschen

Effekter av arbetsmiljöförbättringar i bilbranschen 1 Effekter av arbetsmiljöförbättringar i bilbranschen Rapport S2/98 Arbetsgrupp Åke Oliv, arbetsmiljöingenjör Anna-Lisa Hellsing, ergonom Sten Bornberger-Dankvardt, arbetsmiljöingenjör Carl-Göran Ohlson,

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar Pressmeddelande 2011-04-27 Inför arbetsmiljödagen den 28 april: Fyra av tio anställda i Stockholms län har besvär i nacke, skuldror och axlar Mer än fyra av tio anställda i Stockholms län, 42 procent,

Läs mer

Hinder och möjligheter för småföretag att genomföra systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och att använda företagshälsovården (FHV)

Hinder och möjligheter för småföretag att genomföra systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och att använda företagshälsovården (FHV) Hinder och möjligheter för småföretag att genomföra systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och att använda företagshälsovården (FHV) Författare: Lena Carle Hälsolänken AB Torsby och Sunne Handledare: Sten

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Arbetar du inom ELEKTRONIK- INDUSTRIN?

Arbetar du inom ELEKTRONIK- INDUSTRIN? Arbetar du inom - INDUSTRIN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Lackerar du kretskort? Härdar eller värmebehandlar lackerade kretskort? Löder i kretskort? Renoverar eller reparerar

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud

4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud 4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud 4.1. Anbud Företagshälsan FHC 4.1.1. Inledning Anbudsgivaren ska tillhandahålla samtliga nedan efterfrågade tjänster som beskrivs i detta kapitel. Anbudsgivaren ska

Läs mer

Kurser för dig som är förtroendevald 2014

Kurser för dig som är förtroendevald 2014 Kurser för dig som är förtroendevald 2014 Till dig som är fackligt förtroendevald Byggnads har ett stort kursprogram för dig som blivit utsedd till lagbas, skyddsombud och MB/FFM. I den här broschyren

Läs mer

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Information 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among

Läs mer