Notiser. Nr 2/2007. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 34. Tema Mät mera ställ samman siffrorna!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Notiser. Nr 2/2007. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 34. Tema Mät mera ställ samman siffrorna!"

Transkript

1 Notiser Nr 2/2007 Årgång 34 DataRAM Personburen direktvisande mätutrustning för dammätning Tema Mät mera ställ samman siffrorna! Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro

2 Innehåll Notiser från Arbets- och miljömedicinska kliniken är ett informationsblad som kommer ut 2-4 gånger om året. Det vänder sig i första hand till personer som arbetar med arbetsmiljöfrågor och andra frågor som rör samband mellan miljö och hälsa, t.ex.företagshälsovårdens olika personalkategorier, miljö- och hälsoskyddsansvariga i kommuner och länsstyrelser m.fl. I Notiser tar vi upp aktuella och intressanta artiklar, anvisningar om analysmetoder, nya mätinstrument, viktiga utvecklingstendenser, egna erfarenheter etc. Vi lämnar vanligen referenser till våra källor. Vi kan inte stå till tjänst med kopior av återgivna artiklar, dessa kan sökas på exempelvis biblioteket. Arbets- och miljömedicinska klinikens egna arbeten, som vi ibland refererar till, kan dock erhållas från kliniken. Arbets- och miljömedicinska kliniken Telefon: Fax: E-post: Hemsida: Adress: Universitetssjukhuset Örebro Örebro Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Gunnarsson, Klinikchef Redaktör: Carl-Göran Ohlson Kontaktperson: Marita Nyström Tema Mät mera ställ samman siffrorna!...4 Notiser Röksignal om cancerrisk Passiv rökning på jobbet ökar risk för lungcancer... 6 Växtolja med feminin verkan Östrogeneffekt av lavendelolja...6 Ett försäkringsmedicinskt pain in the neck? Svårbedömda samband mellan nackbesvär och ergonomi... 6 Krom på låg nivå Ny metod att mäta krom i luft...7 Varningens finger för vibrerande verktyg 18 av 53 på gjuteri hade symtom på vibrationsskada...8 Etnisk spirometri Svenska referensvärden för lungvolymer passar inte alla...8 Mer än en pump i protokollet Välj rätt luftpump vid dammprovtagning...9 Skärpt analys av skärvätskor Finsk metod för mätning av alla skärvätskor...10 Lågt betyg för friskintyg Friskintygen har lågt prediktivt värde för framtida arbetsförmåga...10 SUB-skribera ALI-litteraturen! Stockholms universitetsbibliotek tar över ALI-biblioteket...11 Hälsan befrämjar arbete och välstånd... Hälsofrämjande är bra för småföretagens verksamhet...11 Utbildningar Stressforumseminarium torsdag 13 september...12 SAM-utbildning torsdag 18 oktober...12 Regionseminarium Tisdag 2 oktober, Centrallasarettet Västerås Tisdag 9 oktober, Universitetssjukhuset Örebro Torsdag 11 oktober, Centralsjukhuset Karlstad Måndag 15 oktober, Mälarsjukhuset Eskilstuna...13 Kemikalieinformation Krom...14 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Arbets- och miljömedicinska kliniken 2

3 Svensk arbetsmiljö är nu bland den säkraste i världen, mycket tack vare forskning och kunskap som utgått från landets arbets- och miljömedicinska kliniker i samarbete med företagshälsovård, arbetsmarknadens parter och lagstiftande myndigheter. På 1950-talet utgjorde bl.a. kvartsdamm och metaller (framförallt bly, kvicksilver och kadmium) hot mot arbetarnas hälsa, exponeringar som under senare decennier varit låga genom Arbetsmiljöverkets författningar och tillsyn. Under slutet av 1960-talet påvisade Töres Theorell att höga arbetskrav och låga möjligheter till kontroll/medbestämmande kunde bidra till hjärtkärlsjukdom och 1980 inrättades IPM (Institutet för Psykosocial Medicin) i Stockholm avskaffades statsbidragen till företagshälsovård och 1995 bildades Arbetslivsinstitutet genom en sammanslagning av Arbetsmiljöinstitutet med Centrum för Arbetslivsforskning och delar av Arbetsmiljöfonden. I år blåser åter förändringens vindar med betydande konsekvenser för svensk arbetsmiljö. Arbetslivsinstitutet läggs ner 1 juli och en del av dess verksamhet överförs till andra. Göteborgskliniken tar över ansvaret för tidskriften Arbete och Hälsa. En kommitté med GD Anna Hedborg som ordförande har bildats Dess uppdrag är att utreda och senast den 14 december 2007 lämna förslag till regeringen angående framtida huvudmannaskap och bedrivande av företagshälsovårdsutbildningar. I samarbete med Örebro universitet genomför vår klinik för andra gången en 40 poängs utbildning för företagssköterskor och har precis fått klartecken till att starta en tredje kurs hösten Arbetsmiljöverkets anslag minskar med 30%, vilket gör att Örebrodistriktet ska spara 20%, och centrala förvaltningen med 50%. Ledare IPM läggs ner men uppstår 1 juli med väsentligen oförändrad verksamhet som Stressforskningsinstitutet vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms Universitet. Nytt telefonnummer är och webbadress: Ett större ansvar för arbetsmiljön vilar nu på de arbets- och miljömedicinska klinikerna. Vi intensifierar vårt arbete med att utbilda kring olika arbetsmiljöfrågor och erbjuda bra verktyg för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) I detta nummer av Notiser lägger vi fokus på behovet av mätningar, sammanställningar och rätt tolkning av informationen. Detta är viktiga moment för att bevara en god arbetsmiljö och undvika framtida arbetsrelaterad ohälsa. Med tillönskan om en skön sommar! Lars-Gunnar Gunnarsson klinikchef arbets- och miljömedicinska kliniken Patientmottagningar/länsansvariga Adressera remissen till (vanlig konsultationsremiss används) Landstinget i Värmland Landstinget Västmanland Överläkare: Carl-Göran Ohlson Överläkare: Håkan Löfstedt Yrkeshygieniker: Håkan Westberg Yrkeshygieniker: Peter Berg Regionmiljösköterska: Anne-Marie Porat Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Arbets- och miljömedicinska länsenheten Lungmottagningen Centralsjukhuset Centrallasarettet KARLSTAD VÄSTERÅS Örebro läns landsting Landstinget Sörmland Avdelningsläkare: Nina Gritsko Överläkare: Lars-Gunnar Gunnarsson Yrkeshygieniker: Katja Hagström Yrkeshygieniker: Lennart Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Universitetssjukhuset Örebro Lungmottagningen ÖREBRO Mälarsjukhuset ESKILSTUNA Besök vår hemsida: 3

4 Tema Mät mera ställ samman siffrorna! Det görs för få mätningar inom företagshälsovården. De undersökningar som genomförs blir ofta inte sammanställda. Brister av detta slag leder till sämre grepp om arbetsförhållanden, miljöer och risker. Bättre underlag för bedömningar behövs inom företagshälsovården på tre nivåer: obligatoriska mätningar och hälsokontroller, arbetsplatskartläggningar och utredningar av enskilda arbetstagare med symtom på ohälsa. När det gäller de obligatoriska mätningarna har vi fått synpunkter från Arbetsmiljöverket i Örebro, som ofta får hålla till godo med ofullständiga rapporter. Några exempel kan gälla beskrivning av: - kvartsmätningar, där det händer att man som arbetsbeskrivning endast anger tillverkning av cement då vet inte Arbetsmiljöverket hur uppmätta kvartsdammshalter skall relateras till produktionen, hur mycket som produceras, vilka arbetsmoment som utförs etc - användning av skyddsutrustning - temperatur och relativ fuktighet inomhus, då en uppgift om utomhusvärden kan vara av intresse - ventilation i en lokal, t.ex. typ av ventilation (uppgift om ventilationsflöden vore rent önsketänkande!) - punktutsug - skälen till varför enbart halvdagsmätning gjorts (ibland kan det faktiskt bero på låg produktion) - antal arbetstagare som arbetade i lokalen utöver de som man mätte på När det gäller vibrationsmätningar hade vår uppgiftslämnare på Arbetsmiljöverket ännu inte sett någon sådan. Uppskattning av den dagliga exponeringen för vibrationer är en obligatorisk åtgärd och man måste då fråga sig varför så få vibrationsmätningar görs. Maskinparken kan vara rätt sliten på företag där man slipar och bearbetar diverse material med handhållna maskiner. Maskiner som har en rimlig vibrationsnivå när de är nya kan snabbt försämras om underhållet inte är bra. Svan 948, en digital-4-kanals vibrationsanalysator för mätning av hel- och delkroppsvibrationer. Instrumentet kan du hyra från klinikens Instrumentpool. TSI VelociCalc modell 8360, inklusive skrivare, ett instrument som mäter ventilation, mäter och lagrar lufttemperatur, lufthastighet, RF %, tryck och daggpunkt samt flöde i kanal l/s. 4

5 Tema Många mätningar och rapporter är således ofullständiga och sammanställningar över tid saknas ofta. Det kan vara svårt att på Arbetsmiljöverket gå tillbaka i registren för att få en bild av utvecklingen. Det som brukar fungera bra är underlagen för läkarundersökning vid exponering för kvartsdamm, bly, kadmium och fibrer (asbest m.fl.), som brukar skickas in till Arbetsmiljöverket på ett adekvat sätt. Informativa sammanställningar över tid brukar också biläggas till ansökningar om dispens för årliga mätningar. Även vissa blykontroller kan åtföljas av snygga sammanställningar av blodblyvärden upp till 10 år bakåt i tiden ( kanonbra enligt vår uppgiftslämnare på Arbetsmiljöverket!). Ett annat exempel gäller krom i urin där några arbetstagare hade värden i överkant. Krom i urin är inte det lättaste att tolka och det finns inget etablerat övre referensvärde för exponerade (som torde ligga mellan nmol/l för att motsvara gränsvärdet för 6- värt krom). Finska institutet skiljer mellan ytbehandling, som har övre referensvärdet 100 nmol/l, och svetsning i rostfritt, som har 600 nmol/l. I detta exempel måste därför rekommendationen vara att göra en luftmätning med bestämning av 6-värt krom. Mätningarna håller inte måttet! var en av rubrikerna under vårmötet för svensk Yrkesoch miljömedicinsk förening Då konstaterades att antalet arbetsmiljöingenjörer halverats under en 10-årsperiod och att kundernas efterfrågan på exponeringsutredningar minskat under senare år. Årligen återkommande utbildningar i mätmetodik ger dock möjligheter för kompetensutveckling i detta avseende inom företagshälsovården. Vissa obligatoriska hälsokontroller behöver inte redovisas till Arbetsmiljöverket men detta får inte hindra företagshälsovården att sammanställa gruppdata över tid. Spirometrier, t.ex. som ett led i isocyanatkontroller, sammanställs ofta inte. Dock är företagshälsovården bra på att fånga upp en försämring hos individ som kanske är på väg in i en rökningsbetingad obstruktiv lungsjukdom. Men gör man inga medelvärdesjämförelser bakåt i tiden kan man inte upptäcka en gruppmässig försämring över tid, särskilt då de flesta värdena fortfarande ligger över nedre referensgränsen. Ljudnivåmätare Bruel & Kjaer 2260 för byggakustik 2260 med Byggakustikprogram är ett smidigt system för mätning av byggakustik. Efterklangstid kan mätas med brusgenerator eller pistol. Luftljudsisolering och stegljud kan mätas enligt svensk standard. Instrumentet administrerar själv mätdata. Tömning, utvärdering och analys av mätdata sker i programmet Qualifier Carl-Göran Ohlson 5

6 Notiser Röksignal om cancerrisk Passiv rökning Environmental Tobacco Smoke innebär exponering för andras cigarettrök. Frågan om detta medför någon nämnvärd riskökning för lungcancer har varit aktuell i närmare två decennier. Ett problem har varit att observerade riskökningar varit klart större än de mycket låga exponeringarna mätt som nikotinupptag. En metaanalys, dvs samlad analys från 22 studier från olika delar av världen, har nu publicerats. Man fann en klart signifikant riskökning för lungcancer uppgående till 24%, dvs relativ risk = 1,24. Man fann även ökad risk med ökad exponering och duration för den passiva rökningen. I denna typ av epidemiologiska studier finns risk för systematiska fel och missklassifikationer. Man har dock med avancerad statistisk metodik så långt möjligt försökt eliminera sådana. Slutsatsen var att denna analys ger det starkaste stödet hittills för samband mellan passiv rökning på arbetsplatsen och ökning av lungcancerrisk. Referens: Am J Pub Health 2007;97: Carl-Göran Ohlson Växtolja med feminin verkan Begreppet hormonstörande ämnen (eng. endocrine disruptors) associeras vanligen med syntetiska industrikemikalier såsom persistenta organiska miljögifter (t.ex. DDT, PCB och bromerade flamskyddsmedel), industriella mjukgörare (ftalater) samt vissa läkemedel (1). Medan det syntetiska ofta omges av en aura av hälsofara anses det naturliga i motsvarande grad vara hälsobringande. Naturligt förekommande ämnen kan emellertid vara nog så hälsovådliga. Ett exempel på kraftigt hormonstörande effekter av s.k naturprodukter gavs nyligen i en amerikansk rapport om gynekomasti, onormal bröstkörteltillväxt, hos tre pojkar i åldrarna 4-10 år (2). Pojkarna hade av sina mödrar behandlats med hudvårdsprodukter såsom balsam, schampo eller hudkräm innehållande lavendelolja (från Lavandula angustifolia även kallad spikolja, som ingår i svenska läkemedel, bl.a. Algesalsalva) och/eller tea tree oil (från Melaleuca alternifolia även kallat melaleuca oil - svenskt namn saknas men produkten är godkänd som naturläkemedel i Sverige). Gynekomastin försvann ett par månader efter avslutad behandling med de aktuella preparaten. Experimentella studier visade att de båda oljorna hade både östrogenliknande och antiandrogena egenskaper. Nature is not benign, som Bruce Ames påminner oss om (3). Ytterligare synpunkter i samma anda framgår av Notis 881/01 ( Störande debattämne ). Referenser: 1. SOU 2000:53 2. New Engl J Med 2007;356: Science 1983;221: Anders Seldén Ett försäkringsmedicinskt pain in the neck? Besvär från nacke och axlar är mycket vanliga. Enligt SCB har cirka en tredjedel av Sveriges arbetande befolkning ont i nacken minst en dag i veckan, kvinnor i högre utsträckning än män och vissa yrken mer än andra (1). Sådana besvär ger dock sällan rätt till livränta enligt arbetsskadeförsäkringen eftersom sambanden är komplexa och arbetsmiljöfaktorerna svårvärderade (2, 3). 6

7 Notiser Det finns flera metodproblem i studiet av orsaksfaktorer för besvär i nacke-axlar. Ett gäller diagnostiken, ett annat exponeringen. En holländsk grupp har funnit en rad brister i existerande klassifikationssystem för besvär från nacke-axlar och armar och lanserat ett eget (4). Att mäta exponeringen för t.ex. ergonomisk belastning är också problematiskt, både ur ett longitudinellt perspektiv och i en tvärsnittsstudie, där allt från frågeformulär, fysikaliska undersökningar och visuella observationer till EMGelektroder och vinkelmätningar kan användas (5). Eftersom orsakssambanden är oklara verkar det löna sig dåligt med olika slags prevention respektive behandling. Ergonomisk intervention har inte visat övertygande resultat, enligt en färsk uppdatering av världslitteraturen (6). Det betyder dock inte att man bör kasta ut barnet med badvattnet och ge upp. Det finns varierande grader av evidens för värdet av en rad konkreta åtgärder, som bör prövas i både enskilda patientfall och på gruppnivå (3). Referenser: 1. Statistiska meddelanden AM 68 SM 0401, Arbete och Hälsa 2001:12 3. Läkartidningen 2007;104: Occup Environ Med 2007;64: Nordander C, akad. avhandl Occup Environ Med 2007;64: Anders Seldén Thomas Overmeer Krom på låg nivå Med anledning av sänkningen av nivågränsvärdet (NGV) för Cr6 + till 0,005 mg/m 3 pågår validering av ny analysmetod på laboratoriet. Med den metod vi använder idag (1) klarar vi precis av att bestämma lufthalter som är 10 % av NGV vid maximal provtagningsvolym. Den nya metoden bygger på jonkromatografisk separation av provet före komplexbildning med difenylkarbohydrazid vilket ger förbättrad känslighet och större selektivitet jämfört med den metod vi använder idag (2): Målsättningen är att kunna bestämma halter lägre än 10 % av NGV. Metoden beräknas vara i drift under hösten Referenser: 1) NIOSH Method No: 7600, Chromium, hexavalent 2) NIOSH Method No: 7605, Chromium, hexavalent by ion chromatography Sara Axelsson 7

8 Notiser Varningens finger för vibrerande verktyg En företagshälsovård skickade ut en enkät till vibrationsexponerade anställda på ett gjuteri svar inkom och av dessa uppgav 36 symtom från händer och armar som man ville relatera till vibrationsexponering. Företagssköterska gjorde en preliminärbedömning varvid 24 bedömdes ha arbetsrelaterade besvär. 23 av dessa gick vidare till företagsläkare som konstaterade 18 fall av vibrationsskada. Av dessa hade 5 en lätt, 6 en måttlig och 7 en allvarlig symtomatologi i händer och armar som kunde hänföras till vibrationsexponering. Detta visar hur angelägna reglerna angående exponering för vibrationer är, dvs AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och AFS 2005:15 Vibrationer. Carl-Göran Ohlson Etnisk spirometri En tjänstbarhetsbedömning före anställning i arbete med härdplaster skulle göras. Undersökningen gällde en 22-årig man från Kurdistan. Mannen var kortväxt och hade ett BMIvärde på 34 men bedömdes inte som fet utan som vältränad och muskulös. Lungfunktionsundersökningen genomfördes med Vitalograf Bälgspirometer med god medverkan från mannen. Undersökningen hade genomförts enligt ATS-kriterierna och parametrarna såg normala ut. Med Berglunds Normalvärden för spirometri (1) erhölls 65% i Vitalkapacitet (VC) respektive 62% i Forcerad Expiratorisk Volym på en sekund ( FEV 1 ), av förväntade värden. Ny undersökning efter två dagar gav VC 67% respektive FEV 1 63%. Det är känt att människor med olika etnicitet också har olika kapacitet när det gäller lungvolym. En ny uträkning av hans uppmätta värden gjordes med hjälp av ett referensmaterial för Asian Indian Living in the United States (2) och då erhölls värden inom normalområdet, VC 90%, respektive FEV 1 84%. Med tanke på att fler och fler människor med bakgrund från andra delar av världen än Skandinavien kommer in i arbetslivet så bör vi lära oss att inte enbart värdera efter svenska mallar. Referenser: 1) Berglund ) Chest, 2004; 126: Sofia Loodh 8

9 Notiser Mer än en pump i protokollet Olika pumpar har olika kvalitéer. Vissa klarar höga mottryck och andra höga flöden. Vi har gjort en systematisk genomgång av de pumpar vi använder i Instrumentpoolen för att se till vilken provtagning de passar. Resultatet redovisas i följande tabell. Pump SKC MSA GSA Prov AirCheck Escort SG4000 Damm, 2-2,5 l/min X X X Damm, 3,5 l/min X Damm, 5-10 l/min GSA SG10 X Oljedimma X X (X) Krom (VI) X X X Damm-elementanalys X X X X Adsorbentrör X X X SKC AirCheck, MSA Escort och GSA SG400 fungerar alla för dammprovtagning 2-2,5 l/min men för 3,5 l/min kan endast GSA SG400 användas. Vi har köpt in en högflödespump GSA SG10 för provtagning i miljöer med väldigt låga koncentrationer som passar för en luftvolym på 5 till 10 l/min. Vid provtagning av oljedimma passar SKC AirCheck och MSA Escort bra. Parentesen för GSA SG4000 innebär att de äldre pumparna inte klarar motståndet över filtret i 8 timmar. På några av GSA SG4000 har ackumulatorerna bytts för att ge högre kapacitet och dessa klarar 8 timmars provtagning vid högt motstånd. För provtagning av krom(vi), damm-elementananlys (kvarts, metaller, fluorider, ftalater) och adsorbentrör (lösningsmedel, syror, aldehyder, VOC) passar alla de tre mindre pumparna och vid elementanalys där höga luftvolymer krävs på grund av låga koncentrationer av sökta ämnen går det bra att även använda GSA SG10. Inför mätning, ring oss gärna för en diskussion om vilka pumpar ni ska välja. Lena Andersson

10 Notiser Skärpt analys av skärvätskor NIOSH (amerikanska motsvarigheten till vårt nedlagda ALI) har gjort en omfattande genomgång av exponering och hälsorisker vid arbete med slip- och skärvätskor, från raka oljor (enbart petroleumbaserade) till helsyntetiska. I dokumentet slås fast att tillräckligt underlag finns för att exponering för skärvätskor i aktuella exponeringar kan ge upphov till icke maligna luftvägsbesvär och sjukdomar liksom hudpåverkan. Hygieniskt gränsvärde för totalaerosol på 0,5 mg/m 3 och 0,4 mg/m 3 i torakal fraktion, beräknat som tidsvägt dagsmedelvärde upp till 10 tim/ dag under en 40 timmars arbetsvecka, rekommenderas. Riskbedömning baserat på dessa gränsvärden innebär att en analysteknik som fångar upp alla kategorier skärvätska måste användas. Vid mätningen används 2 µm teflonfilter i 37 mm totaldammkassett med flöde 2-3 l/min. Filtret vägs vid ankomst till laboratoriet och sedan tvättas det med två olika lösningsmedelsblandningar, för att sedan vägas igen. Viktminskningen på filtret motsvarar mängden skärvätska. Mätområdet kommer att vara 0,1 2 mg/prov. Den nya metoden för total skärvätska kommer vi att erbjuda från och med i höst, med en kostnad av 1050 kr/prov. För mätning av de mer intressanta komponenterna i framför allt syntetiska oljor, etanolaminerna, kan man vända sig till Arbetshälsoinstitutet i Åbo, Finland. De utför analys av monoetanolamin, dietanolamin, metyldietanolamin och trietanolamin. Provtagning sker på syrabehandlat 37 mm glasfiberfilter med ett flöde på 2 l/min. Kontaktperson för dessa analyser är Maj-Len Henricks- Eckerman, e-post: Referens: Lågt betyg för friskintyg Liselott Egelrud Håkan Westberg I många anställningar eller yrken krävs så kallade friskintyg, vanligen utfärdade av läkare. Läkaren skall intyga att den arbetssökande/anställde inte har medicinska hinder för det aktuella arbetet, vare sig det gäller en nyanställning eller pågående exponering. Friskintygens validitet har med åren kommit att ifrågasättas allt mer. Krav på av läkare utfärdade friskintyg för alla körkortsaspiranter försvann t.ex. för många år sedan och har ersatts av en hälsodeklaration. En systematisk genomgång av de fyrtio senaste årens litteratur tyder inte på att friskintyg för arbetslivets krav har något starkt vetenskapligt stöd, det är, tvärtom, häpnadsväckande dåligt för att gälla ett så frekvent fenomen (1). Det saknas evidens för att dessa krav har något positivt värde för den enskilde, för arbetsgivaren eller för samhället. Kraven på friskintyg kan också kollidera med lagstiftning mot särbehandling i arbetslivet. Longitudinella uppföljningar av personer i riskyrken eller som är utsatta för riskabla exponeringar är något helt annat än friskintyg. Sådana medicinska undersökningar kan och bör utföras t.ex. i företagshälsovården. Syftet är då inte att rensa ut olämpliga individer ur arbetsstyrkan utan att skaffa underlag för arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Referens: 1. Occup Environ Med 2007;64: Anders Seldén 10

11 Notiser SUB-skribera ALIlitteraturen! Från maj månad 2007 finns samlingar av böcker, tidskrifter och rapporter från det nedlagda Arbetslivsbiblioteket på Stockholms universitetsbibliotek, SUB. Biblioteket har även övertagit driften av databasen Arbline, där bland annat rapporter, artiklar och annat arbetslivsrelaterat kan sökas fram. Observera att inget nytt material kommer att läggas in efter i databasen. Arbline finns i bibliotekets databaslista. Arbline och samlingen kommer inte att vidareutvecklas. SUB lånar däremot ut böcker, rapporter och annat material från samlingen enligt samma principer som för våra övriga samlingar. Arbline: arbline.sub.su.se Arbete och hälsa: avdelningar/ samhallsmedicin_folkhalsa/ amm/aoh/ Information kontakt: Margaretha Wikström, projektledare tel , mobil Hälsan befrämjar arbete och välstånd... Hälsofrämjande arbete kan ha stor påverkan på verksamutveckling, sjukfrånvaro, effektivitet och konkurrenskraft i småföretagen. Hinder är framförallt tidsbrist. Det är slutsatsen i Jenny Johanssons magisteruppsats med titeln Har storleken betydelse? Mikro- och småföretags hälsofrämjande arbete, Mälardalens högskola, Institutionen för Vård- och Folkhälsovetenskap. Femtio företag med 5-9 anställda (mikroföretag) och femtio företag med anställda (småföretag) fick via telefon besvara frågor om hälsofrämjande arbete, hinder för detta, betydelsen av hälsofrämjande arbete på företaget och samarbete med externa aktörer i de här frågorna. Ett urval från vardera storleksklassen deltog även i en personlig intervju. Skillnader fanns mellan mikrooch småföretagens hälsofrämjande arbete. Mikroföretag arbetar inte med friskvård och systematiskt arbetsmiljöarbete i samma utsträckning som de något större företagen. Mikroföretagen anlitar inte heller externa aktörer i samma utsträckning samtidigt som de behöver mer hjälp i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Mikroföretagen upplever dålig information och dåliga kunskaper som ett hinder för samarbete med externa aktörer. Överraskande många av de intervjuade upplevde att hälsofrämjande arbete har betydelse för verksamhetsutveckling och konkurrenskraft. Ungefär en tredjedel av de intervjuade i mikroföretagen och nästan hälften i småföretagen upplevde detta. För de flesta intervjupersonerna var det en självklarhet att en frisk människa som mår bra och ser att företaget bryr sig om individen producerar bättre än den som mår dåligt och som inte upplever något stöd från företaget skriver författaren. Sten Dankvardt 11

12 Utbildningar Inbjudan Det nya arbetslivet III Gränslösa arbeten Seminarium 13 september Plats: Wilandersalen, USÖ Pris: 300 kr - Anställningsbarhet - Spelregler/psykologiska kontrakt - Flexibilitet - Individualisering Mer information: Systematiskt arbetsmiljöarbete - utbildning i Arbets- och miljömedicinska klinikens metod Så får man det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) att fungera med hjälp av metoden SAM i företag och vården. Nästa kurs: 18 oktober 2007 Målgrupp: Chefer/arbetsledare, personal inom företagshälsovården, konsulter, skyddsombud, SAM-ordnare på arbetsplatsen, arbetsmiljöombud, ledningsgrupp, miljöansvariga m fl Mål: Kursdeltagarna får en introduktion i en väl beprövad metod som får det systematiska arbetsmiljöarbetet att fungera Tid: Kl Plats: Universitetssjukhuset Örebro Kursavgift: kr exkl moms (I kursavgiften ingår arbetsmaterial bestående av pärm och CD-skiva). För mer information kontakta Sten Dankvardt tfn , epost: 12

13 Välkommen till halvdags regionseminarium med Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Tema: Hjärna, muskler, luft och vatten Utbildningar Tisdag 2 oktober, Centrallasarettet Västerås Tisdag 9 oktober, Universitetssjukhuset Örebro Torsdag 11 oktober, Centralsjukhuset Karlstad Måndag 15 oktober, Mälarsjukhuset Eskilstuna Information och anmälan: 13

14 Kemikalieinformation Krom Förekomst och användning Krom har fått sitt namn från det grekiska ordet för färg (χρϖμα) på grund av kromföreningarnas många olika starka färger. Krom finns spritt i jordskorpan men förekommer sällan i brytvärd koncentration. Den viktigaste krommalmen är kromit (Cr 2 FeO 4 ). Framställning av krom från kromit sker genom att först oxidera kromet till vattenlösligt natriumkromat som lakas ut och reduceras till kromoxid (Cr 2 O 3 ) med hjälp av kol. Kromoxiden kan reduceras till metalliskt krom med hjälp av kisel eller aluminium (1). Krom är en av de viktigaste legeringsmetallerna för att öka hårdhet och ge ökad beständighet mot korrosion och oxidation av stål. Föreningar med trevärt krom (Cr 3+ ) är stabilast under normala förhållanden, föreningar med sexvärt krom (Cr 6+ ) är därför starkt oxiderande. Kromföreningar används för bland annat ytbehandling (förkromning, kromatering), textilfärgning, kromgarvning, träimpregnering samt för framställning av färgpigment, bläck och katalysatorer. Till viss del används även krom vid direkt framställning av eld- och slagfast tegel samt andra keramiska produkter (2, 3). Hälsoeffekter Trevärt krom är ett essentiellt spårämne. Det upptas i små mängder via vatten och kost och har en viktig roll i regleringen av kolhydrat- och fettmetabolismen (2, 3), samt är en förutsättning för att insulin skall kunna verka optimalt (4). Epidemiologiska studier har visat att Cr 6+ är en luftvägscarcinogen. Studier har också visat att långvarig exponering kan medföra nässeptumperforation, kroniska luftvägssjukdomar, njurpåverkan, hudirritation och allergiska kontaktexem (3, 4, 5). Gränsvärden i arbetsmiljö Nivågränsvärdet för Cr 6+ i luft är 0,005 mg/m 3. Det sänktes från 0,02 mg/m 3 (6). Provtagning och analys Provtagning av Cr 6+ i luft sker genom pumpad provtagning genom ett membranfilter. Filtret skall vara av PVC för att förhindra reduktion av Cr 6+ till Cr 3+. En vanligt förekommande analysmetodik använder basisk lakning av filtren och sedan tillsats av difenylkarbohydrazid som tillsammans med Cr 6+ ger ett rosafärgat komplex. Komplexet detekteras och mängdbestäms med hjälp av en spektrofotometer (7). En vidareutveckling av metoden använder sig av jonkromatografi för separation av Cr 6+ från övriga metalljoner i provet innan reaktion med difenyl- karbohydrazid, vilket ger högre känslighet och minskad risk för interferenser (8). Referenser: 1) Hägg G. Allmän och oorganisk kemi, nionde upplagan, Almqvist & Wiksell1989, kap 31. 2) Nationalencyklopedin Multimedia plus. DVD, version: maj Sökord: Krom. 3) Montelius J. Vetenskapliga underlag för hygieniska gränsvärden. Arbete och hälsa. Vetenskaplig skriftserie. Arbetslivsinstitutet 2000;21. s ) Shrivastava R., Upreti R. K., Seth P. K., Chaturvedi U. C. Effects of chromium on the immune system. FEMS Immunology and Medical Microbiology 2002; vol. 34; issue 1; p ) International Agency for Research on Cancer (IARC). Monographs on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans: Chromium, Nickel and Welding. World Health Organization, Geneva, 1997, vol ) Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2005:17. 7) National Institute for Occupational Saftey and Health, NIOSH Manual of Analytical Methods. ed. Ashely K. (NIOSH), Foote P. A., Perkins J. B., Wickman D. C. (DataChem), 4 th ed., Method No: 7600, Chromium, hexavalent. 8) National Institute for Occupational Saftey and Health, NIOSH Manual of Analytical Methods. ed. Ashely K. (NIOSH), Foote P. A., Perkins J. B., Wickman D. C. (DataChem), 4 th ed., Method No: 7605, Chromium,hexavalent by ion chromatography. Sara Axelsson Emma Norbäck 14

15 Personal Tfn: Fax: E-post: Namn Befattning Telefon E-post Andersson Kjell Överläkare Andersson Lena Kemist Andersson Lennart Yrkeshygieniker Arvidsson Helena Biomedicinsk analytiker Aslaksen Wenche Utvecklingssekreterare Axelsson Sara Kemist B-Dankvardt Sten Arbetsmiljöingenjör Berg Krister Avdelningschef Berg Peter Yrkeshygieniker Bergström Bernt Laboratorieingenjör Bryngelsson Ing-Liss Forskningsassistent Duberg Cecilia Psykolog Egelrud Liselott Analytisk kemist Fagerlund Inger Forskningsassistent Gritsko Nina Avdelningsläkare Gunnarsson Lars-Gunnar Klinikchef Hagström Katja Yrkeshygieniker Isaksson Britt-Marie Biomedicinsk analytiker Johansson Jessica Biomedicinsk analytiker Karlsson Leif Instrumenttekniker Keloushani Anahita Underläkare Klaesson Birgitta Klinikassistent Loodh Sofia Enhetschef, regionmiljösköterska Löfstedt Håkan Överläkare Norberg Carin Kemiingenjör Nyström Anita Assistent Nyström Marita Läkarsekreterare Ohlson Carl-Göran Överläkare Overmeer Thomas Ergonom Porat Anne-Marie Regionmiljösköterska Seldén Anders Överläkare Stridh Göran Fil dr Söderqvist Christina Läkarsekreterare Warg Lars-Erik Docent i psykologi Westberg Håkan Laboratoriechef Vihlborg Per Underläkare Viklund Lisbet Biomedicinsk analytiker Nilsson Anders Kemist

16 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Arbets- och miljömedicinska kliniken 16

Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg

Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg enkätstudie om tillämpningen av reglerna i företagshälsor och företag Rapport 2011:13 Medicinsk kontroll vid användning av handhållna

Läs mer

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön Region Östergötland Arbetsmiljöövervakning (laboratorium) Patientutredningar Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Läs mer

Företagshälsan i Sävsjö erbjuder dig och ditt företag den experthjälp du behöver

Företagshälsan i Sävsjö erbjuder dig och ditt företag den experthjälp du behöver Kvalitetssäkrad och certifierad enligt SS-EN ISO 9001 samt Specifikation för Svensk Företagshälsovård Företagshälsan Sävsjö AB ägs av sina medlemsföretag och vi bedriver företagshälsovård riktad till företag

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning

Läs mer

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014 Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian

Läs mer

Underlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön.

Underlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön. Underlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön. Författare: Margita Hägglund Örnsköldsviks företagshälsovård Handledare: Tohr Nilsson

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Notiser. Nr 3/2009. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 36

Notiser. Nr 3/2009. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 36 Notiser Nr 3/2009 Årgång 36 Tema Sänkt gränsvärde för radon i bostäder WHO-rapport som gav eko i media Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Innehåll Notiser från Arbets- och

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 9/2012 Arbets- och miljömedicin Lund Mätning av triklor- och tetrakloreten i bostadsfastighet som är byggd på tomt där det tidigare legat en kemtvätt Håkan Tinnerberg, yrkes- och miljöhygieniker

Läs mer

Patientstatistik 2012

Patientstatistik 2012 Patientstatistik 2012 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Patientstatistik 2015

Patientstatistik 2015 Patientstatistik 2015 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2016:05 ISBN: 978-91-88361-06-6

Läs mer

Patientstatistik 2014

Patientstatistik 2014 Patientstatistik 2014 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Alkistis Nalbanti Rapport 2015 : 06 ISBN: 978-91-88361-00-4 Sammanfattning 1 Titel: Patientstatistik 2014, Arbets-

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011 länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Patientstatistik 2011

Patientstatistik 2011 Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård

SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård 151019 Martin Andersson, vik specialistläkare, med. Dr. martin.andersson@envmed.umu.se 090-7852364 A 17-year-old man presented to hospital with dry cough and

Läs mer

Regelverk för arbetsmiljöarbetet

Regelverk för arbetsmiljöarbetet Regelverk för arbetsmiljöarbetet För Läkarprogrammet vt 2009 Robert Wålinder Arbets och miljömedicin Akademiska sjukhuset www.ammuppsala.se länk robert.walinder@akademiska.se Tfn 611 36 41 Tre lagar för

Läs mer

Instrumentuthyrning. Prislista 2015. Gäller från 1 aug 2014

Instrumentuthyrning. Prislista 2015. Gäller från 1 aug 2014 Instrumentuthyrning Prislista 2015 Gäller från 1 aug 2014 Stockholms läns sjukvårdsområde Arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, plan 10, 113 65 Stockholm Telefon reception:08-123 37 222 Fax: 08-34 44

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Och personalen går bra? Bli expert på alla delar i ditt företag även din personal. Prevent

Och personalen går bra? Bli expert på alla delar i ditt företag även din personal. Prevent Och personalen går bra? Bli expert på alla delar i ditt företag även din personal Prevent Att bilarna som lämnar verkstaden fungerar som de ska vet du, men hur är det med din personal? Med friska och pigga

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet

Medicinska kontroller i arbetslivet Medicinska kontroller i arbetslivet Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING

Läs mer

Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson

Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson Vibrationer Vibrationer från handhållna maskiner Helkroppsvibrationer Vibrationsrelaterade skador: Hand- och armvibrationer: Helkroppsvibrationer: Övergående

Läs mer

Analyslaboratoriet Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro Prislista år 2009

Analyslaboratoriet Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro Prislista år 2009 Analyslaboratoriet Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro Prislista år 2009 Vi analyserar arbetsmiljöprover från industriell verksamhet och inomhusmiljöer som skolor, daghem och boendemiljö. Sedan

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab HR

Koncernkontoret Koncernstab HR 1 (7) REGION SKÅNE 2013 ÅRS UPPFÖLJNING AV DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET (SAM) För att säkerställa det systematiska arbetsmiljöarbetets effektivitet, funktion och utveckling måste det regelbundet

Läs mer

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete Teknikförvaltningen, 2008-08-14 Inledning En god och utvecklande arbetsmiljö bidrar till att förebygga arbetsskador och ohälsa,

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 3/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Svetsares exponering för mangan i tillverkningsindustrin i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer Yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Arbets-

Läs mer

SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård

SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård 160322 Martin Andersson, specialistläkare, med. Dr. martin.andersson@envmed.umu.se 090-7852364 A 17-year-old man presented to hospital with dry cough and pleuritic

Läs mer

Provtagning/ laboratorieundersökning. Regelbunden biologisk provtagning. Spirometri Lungröntgen. Arbets-EKG Särskild undersökning.

Provtagning/ laboratorieundersökning. Regelbunden biologisk provtagning. Spirometri Lungröntgen. Arbets-EKG Särskild undersökning. AFS 2015:3 Bilaga 1 Översikt över obligatoriska medicinska kontroller Exponering eller arbete Bly och kadmium Regelbunden biologisk provtagning Spirometri Lungröntgen Fibrosframkallande damm Allergiframkallande

Läs mer

Anvisning om obligatorisk medicinsk kontroll enligt lagstiftning

Anvisning om obligatorisk medicinsk kontroll enligt lagstiftning ANVISNING Gäller från och med 2005-07-01 Anvisning om obligatorisk medicinsk kontroll enligt lagstiftning Gäller fr o m 2005-07-01 Syftet med anvisningen är Att förebygga ohälsa genom att i förebyggande

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider

Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider Projektarbete vid företagsläkarkursen Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs Universitet 2006-2007 2007-01-12 Karin Hedenlöf Sensia Hälsa AB

Läs mer

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6 Frisörer och nagelbyggare en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011 Rapport 2012:6 RAPPORT Datum 2011-11-18 ISM Vår beteckning Frisörer och nagelbyggare 2011 En regional

Läs mer

Medicinska kontroller

Medicinska kontroller Medicinska kontroller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:6) om medicinska kontroller i arbetslivet Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Bernadetta Nordlinder Leg.läkare, spec allmän medicin Handledare: Tohr Nilsson

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Våra utbildningar våren 2017

Våra utbildningar våren 2017 Våra utbildningar våren 2017 Allmän information För de företag som har timavtal kan utbildningskostnaden dras från timbanken alternativt faktureras. Vid heldagsutbildningar ingår för- och eftermiddagsfika

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Vibrerande verktyg och maskiner

Vibrerande verktyg och maskiner Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska

Läs mer

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6

Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 Härdplaster - Läkarundersökning - Tjänstbarhetsbedömning Syften med kontroller Upptäcka tidiga tecken på ohälsa orsakad av arbetsmiljön Skydda särskilt känsliga

Läs mer

PAH exponering kreosotimpregnerad syll

PAH exponering kreosotimpregnerad syll PAH exponering kreosotimpregnerad syll Håkan Westberg 1, professor Göte Mölleby 1, miljösköterska Håkan Tinnerberg 2, yrkeshygieniker Ing-Liss Bryngelsson 1, forskningsassistent HerbertSalomonsson 3, arbetsmiljöingenjör

Läs mer

Tjänsteutbud 2015. För välmående medarbetare i optimal arbetsmiljö

Tjänsteutbud 2015. För välmående medarbetare i optimal arbetsmiljö Tjänsteutbud 2015 För välmående medarbetare i optimal arbetsmiljö Arbetsgivare som värnar om sin personal kan räkna med ett bättre fungerande team. När medarbetarna mår bra och arbetsplatsen fungerar som

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret PERSONLHNDBOK FGERST KOMMUN 008-10-10 vsnitt 1(5) Lagar och förordningar rbetsmiljöarbetet styrs av bland annat lagar och förordningar. Grunden för allt arbetsmiljöarbete finns i rbetsmiljölagen (ML).

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

När dina anställda mår bra mår ditt företag bra

När dina anställda mår bra mår ditt företag bra När dina anställda mår bra mår ditt företag bra Ni ligger alltid Rubriken ovan är ett citat från en av våra kunder. Ett uttalande som vi är både stolta och glada över och som högst påtagligt speglar vår

Läs mer

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa 2013-02-18 13/44 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen Innemiljö och hälsa SYFTE/MÅL Under

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Kloraminer och exponering i badhus. Kåre Eriksson, Pål Graff, Sandra Johannesson, Gunilla Wastensson

Kloraminer och exponering i badhus. Kåre Eriksson, Pål Graff, Sandra Johannesson, Gunilla Wastensson Kloraminer och exponering i badhus Kåre Eriksson, Pål Graff, Sandra Johannesson, Gunilla Wastensson Kloraminer och exponering bland badhuspersonal Badmästare, simlärare, badvakter, vaktmästare, lokalvårdare,

Läs mer

Notiser. Nr 3/2007. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 34. Tema Att främja hälsa

Notiser. Nr 3/2007. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 34. Tema Att främja hälsa Notiser Nr 3/2007 Årgång 34 Tema Att främja hälsa Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Innehåll Notiser från Arbets- och miljömedicinska kliniken är ett informationsblad som

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,

Läs mer

En hälsosam yrkesdebut börjar i skolan! Marina Jonsson

En hälsosam yrkesdebut börjar i skolan! Marina Jonsson En hälsosam yrkesdebut börjar i skolan! Marina Jonsson Startade 2013 Hälsosam Yrkesdebut Marie Lewné, Lena Hillert, Allan Toomingas, Mihálay Matura, Marianne Parmsund, Marina Jonsson + andra medarbetare

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Vibrationer. Vibrationer. Vibrationer

Vibrationer. Vibrationer. Vibrationer Vibrationer Med vibrationer menas: Ett föremåls svängning kring ett viloläge. Mäts... Frekvens (Hz) Förflyttning (m) Acceleration med enheten m/s 2 eller db I tre dimensioner, x-, y- och z-led där gränsvärdena

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport 2009 Arbets- och miljömedicin Lund Exponeringsmätning, med fokus på oorganiskt damm och respirabelt kvartsdamm, på ett byggföretag som arbetar med sprutputsning Maria Hedmer Yrkeshygienisk

Läs mer

Notiser. Nr 1/2007. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 34. Tema Stress? Fara eller hot eller bara lite oro?

Notiser. Nr 1/2007. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 34. Tema Stress? Fara eller hot eller bara lite oro? Notiser Nr 1/2007 Årgång 34 Tema Stress? Fara eller hot eller bara lite oro? Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Innehåll Notiser från Arbets- och miljömedicinska kliniken

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Luftföroreningar vid läggning av gjutasfalt utan resp. med vaxtillsats och sänkt temperatur.

Luftföroreningar vid läggning av gjutasfalt utan resp. med vaxtillsats och sänkt temperatur. Luftföroreningar vid läggning av gjutasfalt utan resp. med vaxtillsats och sänkt temperatur. GAFS Gjutasfaltföreningen i Sverige 2011-03-21 2011-03-22 SAMMANFATTNING Undertecknad har på uppdrag av GAFS

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

Rapport mätning av luftföroreningar i rumsluft och i golvkonstruktion på Järnvägsmuseet i Ängelholm

Rapport mätning av luftföroreningar i rumsluft och i golvkonstruktion på Järnvägsmuseet i Ängelholm Vår kontaktperson Linda Orlöf Juhlin Datum 2015-08-05 Telefon 042-289512 Samhällsutveckling Att: Susann Toft Järnvägsmuseet Ängelholm Susann.toft@engelholm.se Rapport mätning av luftföroreningar i rumsluft

Läs mer

Notiser. Nr 2/2006 Årgång 33. Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Tema Framtidens arbetsmiljö, strategier och tjänster

Notiser. Nr 2/2006 Årgång 33. Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Tema Framtidens arbetsmiljö, strategier och tjänster Notiser Nr 2/2006 Årgång 33 Tema Framtidens arbetsmiljö, strategier och tjänster Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Innehåll Notiser från Yrkes- och miljömedicinska kliniken

Läs mer

Arbets- och miljömedicin i Linköping. En presentation av verksamheten

Arbets- och miljömedicin i Linköping. En presentation av verksamheten Arbets- och miljömedicin i Linköping En presentation av verksamheten Fotografier: Per Leanderson, Måns Lindell och Martin Tondel Illustrationer: Anna-Lena Hällsten Juni 2012 Arbets- och miljömedicin Patientverksamhet

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Luftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster

Luftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster Luftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster Kjell Torén Professor/överläkare Arbets- och miljömedicin Allergisektionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Ny fabrik för laminerat trä

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning

Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning Bengt Sjögren Arbetsmiljötoxikologi Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Seminarium den 11 juni 2013 Innehåll Kolmonoxidförgiftning

Läs mer

Kemikalieexponering ur företagshälsovårdens perspektiv. Annika Fredholm MSc Kemi / Arbetsmiljöingenjör, kemi Feelgood Företagshälsovård AB.

Kemikalieexponering ur företagshälsovårdens perspektiv. Annika Fredholm MSc Kemi / Arbetsmiljöingenjör, kemi Feelgood Företagshälsovård AB. Kemikalieexponering ur företagshälsovårdens perspektiv Annika Fredholm MSc Kemi / Arbetsmiljöingenjör, kemi Feelgood Företagshälsovård AB Feelgood Ca 600st anställda, 14st företagsenheter, på fler än 150

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer