Revisionsrapport Granskning av placeringar i familjehem Gabriella Fredriksson Mars 2016 Trelleborgs kommun

Transkript

1 Revisionsrapport Gabriella Fredriksson Mars 2016 Granskning av placeringar i familjehem Trelleborgs kommun

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och kontrollfrågor Metod och avgränsningar Utgångspunkter Lagstiftning och riktlinjer...8 Socialtjänstlagen...8 Anvisningskommunen ansvarar för att: Trelleborgs kommuns lokala strategi gällande barns rättigheter samt barnchecklista Granskningsresultat Organisation...11 Bedömning Resurser...11 Socialnämnden och socialförvaltningen...11 Arbetsmarknadsnämnden och arbetsmarknadsförvaltningen Bedömning Följer socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden de riktlinjer och allmänna råd som Socialstyrelsen tagit fram för placering av barn utanför hemmet? Socialnämnden Arbetsmarknadsnämnden Bedömning Har socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden tagit fram egna riktlinjer utifrån Trelleborgs kommuns strategi gällande barns rättigheter? Om ja, hur efterlevs de? Bedömning Hur organiseras arbetet med rekrytering av familjehem samt arbetet med placering och uppföljning? Är roller och ansvar tydliga? Bedömning Vilka principer gäller för familjehemsplaceringar? Hur beaktas det enskilda barnets behov vid en familjehemsplacering? Hur tillämpas barnkonventionen vid placeringar av barn utanför det egna hemmet?...15 Bedömning Page 2 of 18

3 4.7. Vilken information får barnet om sina rättigheter? Vet barnet vart han/hon ska vända sig om något i en placering inte fungerar som tänkt? Bedömning Har man utvärderat hur barn som placerats av socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden i Trelleborgs kommun upplever placeringsprocessen och hur vården följs upp?...17 Bedömning Hur säkerställer socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden att riktlinjer och konventioner tillämpas som grundar sig på barnets bästa?...17 Bedömning Revisionell bedömning Bilaga 1 socialnämndens riktlinjer och rutiner Bilaga 2 arbetsmarknadsnämndens riktlinjer och rutiner Page 3 of 18

4 1. Sammanfattning I Sverige sker varje år ett flertal placeringar av barn och unga i familjer och på institutioner. Anledningen är att barnets behov inte kan tillgodoses i det egna hemmet och placering sker för att barnets behov och rättigheter ska bli tillgodosedda. Insatser inom den social barn- och ungdomsvården innebär ofta ett stort ingrepp i barns, ungdomars och familjers liv. Samhället, socialtjänsten, tar i dessa sammanhang på sig ett stort ansvar. Flera utredningar av såväl Socialstyrelsen, Riksdagen som länsstyrelserna har visat på brister i familjehemsvården i landet. Dels föreligger svårigheter för kommunerna att rekrytera familjer, dels förekommer brister i utredningar, vårdplaner och uppföljning av familjehemsplacerade barn- och ungdomar. Lagstiftaren skärpte lagstiftningen till skydd för barn år Socialstyrelsen har i SOSFS 2012:11 lämnat föreskrifter och allmänna råd för socialtjänstens ansvar för barn och unga ibland annat familjehem. Där tydliggörs socialnämndens ansvar för hur vården av barn ibland annat familjehem ska planeras och följas upp så att eventuella missförhållanden som kan påverka barnet uppmärksammas och åtgärdas i ett tidigt skede. Där fastställs också hur egenkontroll (interkontroll) bör utformas och vad utredningar av familjehemmens lämplighet ska innehålla, hur vården ska planeras och följas upp. I Trelleborgs kommun antog i februari 2013 en strategi gällande barns rättigheter. Strategin är av övergripande karaktär men ger uttryck för att varje nämnd ska, utifrån sitt verksamhetsområde, utveckla arbetet med barns rättigheter i det vardagliga arbetet samt i strategiska beslut. Denna granskning syftar till att besvara följande revisionsfråga: Är socialnämndens och arbetsmarknadsnämndens arbete ändamålsenligt utifrån såväl lag som Trelleborgs kommuns strategi gällande barns rättigheter? Den revisionella bedömningen är att varken socialnämndens eller arbetsmarknadsnämndens arbete med familjehemsplaceringar inte är ändamålsenligt utifrån lag. Bedömningen grundas på att det finns vissa brister vilka har angivits under respektive kontrollmål i denna granskning. För socialnämndens del hänför sig de påvisade bristerna framförallt till resursbrist som medfört att antalet tjänster är för litet i förhållande till alla de arbetsuppgifter som ska utföras enligt lag och socialstyrelsens riktlinjer. Den revisionella bedömningen är vidare att nämndernas arbete utifrån Trelleborgs kommuns strategi gällande barns rättigheter inte är ändamålsenlig. Bedömningen i denna del grundar sig på att nämnderna inte har följt strategins rekommendation att ta fram egna, förvaltningsspecifika riktlinjer för barnets rättigheter. Vidare används inte den barnchecklista som ska fyllas i före varje beslut som rör barn. Detta sagt finns det många riktlinjer som syftar till att leva upp till flertalet av de krav som ställs i strategin men det saknas hänvisning till strategin. Vi rekommenderar att: - nämnderna åtgärdar de brister som påvisats under de olika kontrollmålen; - nämnderna utvecklar egna riktlinjer för barnets bästa utifrån Trelleborgs kommuns lokala strategi för barnets rättigheter; - nämnderna börjar använda den av kommunen framtagna barnchecklistan vid beslut som rör barn. Page 4 of 18

5 2. Inledning 2.1. Bakgrund Varje år sker ett flertal placeringar av barn och unga i familjer och på institutioner. Insatser inom den social barn- och ungdomsvården innebär ofta ett stort ingrepp i barns, ungdomars och familjers liv. Samhälle, socialtjänsten, har i dessa sammanhang ett stort ansvar. Flera utredningar av såväl Socialstyrelsen, Riksdagen som länsstyrelserna har visat på brister i familjehemsvården i landet. Dels föreligger svårigheter för kommunerna att rekrytera familjer, dels förekommer brister i utredningar, vårdplaner och uppföljning av familjehemsplacerade barn- och ungdomar. Lagstiftaren skärpte lagstiftningen till skydd för barn år Socialstyrelsen har i SOSFS 2012:11 lämnat föreskrifter och allmänna råd för socialtjänstens ansvar för barn och unga ibland annat familjehem. Där tydliggörs socialnämndens ansvar för hur vården av barn ibland annat familjehem ska planeras och följas upp så att eventuella missförhållanden som kan påverka barnet uppmärksammas och åtgärdas i ett tidigt skede. Där fastställs också hur egenkontroll (interkontroll) bör utformas och vad utredningar av familjehemmens lämplighet ska innehålla, hur vården ska planeras och följas upp. I Trelleborgs kommun antogs i februari 2013 en lokal strategi gällande barns rättigheter. Strategin är av övergripande karaktär men ger uttryck för att varje nämnd ska, utifrån sitt verksamhetsområde, utveckla arbetet med barns rättigheter i det vardagliga arbetet samt i strategiska beslut. År 2013 genomfördes i Trelleborgs kommun en revisionsgranskning av placering av barn och unga i familjehem. Den sammanfattande bedömningen var då att socialnämnden i huvudsak säkerställer att de barn och unga som placeras i familjehem får en god vård. De förbättringsområden som då identifierades var att de uppsatta målen borde kompletteras med specifika mätetal i syfte att underlätta bedömning av måluppfyllelse. Vidare ansågs det finnas riktlinjer och rutiner för handläggning och genomförande av vården, liksom för godkännande av personer som vill bli familjehem. Förslag var dock att socialnämnden tog fram en rutin för att inleda utredning i pågående ärenden samt att ytterligare rutiner för intern överlämning mellan socialförvaltningens olika enheter. I den granskningen konstaterades att det individuell handledning och introduktion till familjehemmen kunde stärkas och att individuell handledning till familjehemmen ibland bortprioriterades. För att råda bor på det sistnämnda rekommenderades att ansvarsfördelningen mellan barnsekreterare och familjehemssekreterare tydliggjordes. Vidare rekommenderades att samarbetet mellan mottagnings- och utredningsenheten utvecklades för att stärka introduktionen till både familjehem och barn och unga. Slutligen framkom i granskningen år 2013 att det fanns utrymme för förbättringar avseende att hålla de tidsfrister föröverväganden som krävs enligt lag samt att göra en översyn av vård- och genomförandeplaner. Innehållet i uppföljningen av vården bedömdes tillfredsställande liksom att barn generellt kom till tals i uppföljningen av familjehemsvården. Dock underströks vikten av att hålla de av socialstyrelsen rekommenderade fyra barnsamtalen per år med barn som är familjehemsplacerade. Eventuella avsteg från detta borde noteras särskilt i upprättad journal. Allra sist rekommenderades en översyn av dokumentation avseende barnsamtal i fråga om att tydliggöra barnets åsikter. Denna granskning är delvis en uppföljning av den granskning som genomfördes år 2013 men med vissa tillägg. Dels har betydligt fler ensamkommande flyktingbarn anlänt till Sverige det senaste året och flera av dem som har anvisats till Trelleborgs kommun placeras i familjehem. Ansvaret för dessa barn ligger i Trelleborgs kommun under arbetsmarknadsnämnden, inte socialnämnden. Denna granskning omfattar därför även arbetsmarknadsnämndens placeringar av barn i familjehem. En annan skillnad är även granska hur social- och arbetsmarknadsnämnden har tagit till sig Trelleborgs kommuns strategi avseende barnets rättigheter i arbetet med placering av barn och unga i familjehem. Page 5 of 18

6 2.2. Revisionsfråga och kontrollfrågor Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Är socialnämndens och arbetsmarknadsnämndens arbete ändamålsenligt utifrån såväl lag som Trelleborgs kommuns strategi gällande barns rättigheter? Kontrollfrågor - Följer socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden de riktlinjer och allmänna råd som Socialstyrelsen tagit fram för placering av barn utanför hemmet? - Vilka principer gäller för familjehemsplaceringar? - Hur organiseras arbetet med rekrytering av familjehem samt arbetet med placering och uppföljning? Är roller och ansvar tydliga? - Hur beaktas det enskilda barnets behov vid en familjehemsplacering? - Hur säkerställer socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden att riktlinjer och konventioner tillämpas som grundar sig på barnets bästa? - Har socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden tagit fram egna riktlinjer utifrån Trelleborgs kommuns lokala strategi gällande barns rättigheter? Om ja, hur efterlevs de? - Hur tillämpas barnkonventionen vid placeringar av barn utanför det egna hemmet? - Vilken information får barnet om sina rättigheter? Har man utvärderat hur barn som placerats av socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden i Trelleborgs kommun upplever placeringsprocessen och hur vården följs upp? Vet barnet vart han/hon ska vända sig om något i en placering inte fungerar som tänkt? Revisionskriterier Revisionskriterierna i denna granskning är - Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL); - Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. - Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn - Socialstyrelsens allmänna råd och riktlinjer om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem eller hemför vård och boende; - Socialstyrelsens handbok barn och unga i familjehem och HVB handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter; - Socialstyrelsens dokument: Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar en vägledning Metod och avgränsningar Granskningen avser tidsperioden från januari 2013 och framåt. Page 6 of 18

7 I samband med denna granskning har följande intervjuats: Socialnämndens ordförande, Avdelningschef Individ och familjeomsorg, enhetschefen för familjerättsoch familjeenheten, 4 barnsekreterare och 4 familjehemssekreterare. Arbetsmarknadsnämndens ordförande, förvaltningschefen för arbetsmarknadsförvaltningen, enhetschef för myndighetsprocessen samt två handläggare med ansvar för ensamkommande flyktingbarn och unga. Kommunens samordnare för alkohol- och drogförebyggande arbete samt barnkonventionen från kommunledningsförvaltningens avdelning för strategi och kommunikation. Därutöver har relevanta styrdokument granskats. Rapporten har varit föremål för sakgranskning. Page 7 of 18

8 3. Utgångspunkter 3.1. Lagstiftning och riktlinjer Socialtjänstlagen Vård utanför det egna hemmet regleras främst i 6 kap socialtjänstlagen. Det finns även annan lagstiftning som reglerar arbetet inom familjehemsvården, t.ex. lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) som reglerar tvångsomhändertagande av barn och unga. Vidare finns ett antal föreskrifter och allmänna råd framtagna av Socialstyrelsen. Dessa beskrivs nedan. I detta avsnitt behandlas de delar av lagstiftning och riktlinjer som lyfts fram som avvikande från lag och riktlinjer i de nästföljande avsnitten. Socialnämnden i en kommun ska enligt socialtjänstlagen sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett 1. familjehem, 2. hem för vård eller boende, eller 3. stödboende för barn och unga i åldern år (stödboende). En viktig del i denna granskning är att titta på hur socialnämnden i enlighet med 6 kap. 7 b SoL följer upp vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende främst genom 1. regelbundna personliga besök i det hem där barnet eller den unge vistas, 2. enskilda samtal med barnet eller den unge, 3. samtal med den eller dem som tagit emot barnet eller den unge i sitt hem, och 4. samtal med vårdnadshavarna. Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till anhöriga och andra närstående. Lag (2015:982). Av 7 c framgår att när vård ges i ett familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende, ska det finnas en av socialnämnden särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet eller den unge. Socialsekreteraren ska besöka barnet eller den unge regelbundet i den omfattning som är lämplig utifrån barnets eller den unges behov och önskemål. I 8 anges att om ett barn vårdas med stöd av SoL i ett annat hem än det egna, ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas. När barnet har varit placerat i samma familjehem under tre år från det att placeringen verkställdes, ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 föräldrabalken. När socialtjänstlagen ändrades i januari 2013 var en av de viktiga förändringarna att det för varje placerat barn eller ungdom ska utses en socialsekreterare med särskilt ansvar för kontakterna med barnet eller Page 8 of 18

9 den unge under placeringen. I propositionen Prop. 2012/13:10 framhölls vikten av uppföljning. Regeringen konstaterade att socialsekreteraren ska besöka barnet eller den unge regelbundet och i den omfattning som är lämplig utifrån barnets eller den unges behov och önskemål. Detta gick emot den utredningen förslag att den utsedda socialsekreteraren ska besöka barnet minst fyra gånger om året. Regeringen anförde att även om man kan dela utredningens motiv för det lagda förslaget så anser regeringen att det också ligger en fara i att så detaljerat ange minsta antalet besök. Ett angivet antal besök kan snarare bli regel än ses som ett riktmärke för vad som ska anses som ett minimum. Regeringen anser att den bestämmelse som redan nu finns, om att nämnden ska följa barnet eller den unge med regelbundna personliga besök och enskilda samtal etc., har samma tydliga innebörd. I lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. framgår i 3 2 st Migrationsverket för ensamkommande flyktingbarn ska anvisa en kommun som ska ordna boendet. När Migrationsverket anvisat en kommun ska det anses att barnet vistas i den kommunen i den mening som avses i 2 a kap. 1 socialtjänstlagen. Detta betyder att socialtjänstlagen ska tillämpas även när det gäller ensamkommande flyktingbarn. Av lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn framgår i 2 bland annat att om barnet vid ankomsten till Sverige är skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, skall överförmyndaren förordna en god man att i vårdnadshavares och förmyndares ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter. God man skall inte förordnas, om det är uppenbart obehövligt. I samma lag 3 stadgas att ansökan om god man får göras av Migrationsverket och av socialnämnden i den kommun där barnet vistas. Överförmyndaren får också självmant ta upp frågan. God man skall förordnas så snart det är möjligt. I ett ärende om förordnande av god man skall överförmyndaren ge barnet tillfälle att yttra sig, om det kan ske. Socialstyrelsens riktlinjer om familjehem Socialstyrelsen har som stöd för tillämpare av socialtjänstlagen tagit fram föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (SOSFS 2012:11). I denna skrift anges bland annat att socialnämnden i sin uppföljning av vården ska träffa barnet för samtal minst fyra gånger per år. Socialstyrelsen har även gett ut en handbok som ska komplettera lagstiftning och socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Handboken heter Barn och unga i familjehem och HVB Handbok om Socialnämndens ansvar och uppgifter. Socialstyrelsens riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Utöver de lagar och riktlinjer, handböcker etc som nämnts ovan finns det ytterligare lagstiftning som reglerar ansvaret för ensamkommande flyktingbarn i Sverige. Socialstyrelsen har även tagit fram en vägledning till de som arbetar med ensamkommande barn inom ramen för socialtjänsten. Vidare har Socialstyrelsen under hösten 2015 utarbetat ett antal frågor och svar för att vägleda kommunerna ytterligare. I denna granskning ligger fokus på Trelleborgs kommuns ansvar såsom anvisningskommun, d.v.s. Migrationsverket har fattat beslut att ett visst barn som har kommit till en ankomstkommun i Sverige (såsom exempelvis Trelleborgs kommun) ska anvisas till en anvisningskommun för sitt boende. Page 9 of 18

10 Anvisningskommunen ansvarar för att: utreda barnets behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende. Detta innebär också att t.ex. utreda om en anhörig är lämplig och har förutsättningar att ta emot barnet utse god man. Migrationsverket eller socialnämnden lämnar in en ansökan till överförmyndaren barnet får skolundervisning ge fortsatta insatser under barnets uppväxt samt för barnets integration om barnet får uppehållstillstånd. Kommunen ansvarar då även för att efterforska var barnets familjemedlemmar finns Trelleborgs kommuns lokala strategi gällande barns rättigheter samt barnchecklista I juni år 2013 antog Trelleborgs kommun fullmäktige en lokal strategi gällande barns rättigheter. Strategin tar sin utgångspunkt bland annat i FN:s konvention för barnets rättigheter (barnkonventionen). Strategin syftar till att vägleda hur barns rättigheter ska säkerställas, såväl i beslutsfattande som i det vardagliga arbetet i Trelleborgs kommun. I strategin sägs vidare att den är av övergripande karaktär och att respektive nämnd behöver därmed ta ställning till hur strategin ska tillämpas. Av strategin framgår 9 huvudpunkter att beaktas. 1) Beslut som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. 2) Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. 3) Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. 4-5) Barn och föräldrar ska få kunskap om barns rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska erbjudas stöd i sitt föräldraskap. 6) Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. 7) Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. 8) Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut som rör barn. 9) Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Sedan år 2004 har Trelleborgs kommun en barnchecklista. Denna checklista reviderades år Av checklistan framgår att syftet med den är att bedöma vilka konsekvenser beslut får för barn och i vilken utsträckning barns rättigheter tas tillvara. Checklistan utgår barnkonventionens artiklar 2,3,6, 12, 19 och 23 och betonar vikten av att konventionens huvudprinciper alltid beaktas. Checklistan ska användas vid alla beslut som indirekt eller direkt rör enskilda barn eller barn som grupp. Som exempel nämns bland annat ärenden som rör boende, familjesituation, miljö, ekonomi, lek och trafik. Samtliga frågor i checklistan ska besvaras och om ett beslut inte rör samtliga artiklar ska detta anges. Vidare betonas att även andra artiklar i barnkonventionen får åberopas om så behövs. Barnchecklistan ska följas upp årligen via barnbokslutet. Page 10 of 18

11 4. Granskningsresultat 4.1. Organisation I Trelleborgs kommun är ansvaret för placeringar av barn och unga i familjehem uppdelat på två olika nämnder, socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden. Den sistnämnda ansvarar för placeringar av ensamkommande flyktingbarn. Av socialtjänstlagens 2 kap. 4 framgår att kommunens uppgifter inom socialtjänstlagen fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer. Vidare framgår att vad som i lag eller annan författning sägs om socialnämnd gäller i förekommande fall den eller de nämnder som utses av kommunen att utföra uppgifter inom ramen för socialtjänstlagen. I Trelleborgs kommun har fullmäktige uppdragit åt arbetsmarknadsnämnden att handha ärenden som rör bl.a. ensamkommande flyktingbarn. Av reglementet framgår att arbetsmarknadsnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter och ansvar utifrån kapitel 6 i socialtjänstlagen när det gäller ensamkommande flyktingbarn. Av socialnämndens reglemente framgår att från socialnämndens ansvarsområde undantas de ärende beträffande ensamkommande barn och ungdomar som innebär handläggning och myndighetsutövning som ankommer på socialnämnden enligt bland annat socialtjänstlagen, föräldrabalken och lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Dessa ärenden ansvarar arbetsmarknadsnämnden för. Bedömning Organisationsuppdelningen mellan de två nämnderna är tydlig Resurser Socialnämnden och socialförvaltningen Socialförvaltningen har en särskild enhet som ansvarar för familjerätt och familjehemsplaceringar för barn och unga mellan 0-21 år. Enheten kontaktas av förvaltningen utredningsenhet har gjort bedömningen att ett barn måste placeras i familjehem. Denna granskning avgränsas till den handläggning som sker inom enheten för familjehem. Enheten har en chef och fyra barnsekreterare och fyra familjehemssekreterare (3,85 % respektive 3.05 % tjänster) som arbetar med familjehemsplaceringar. Totalt ansvarar socialnämnden för vården av 52 barn och unga i familjehem vid tidpunkten för denna granskning. Av dessa är 7 över 18 år och för 20 barn är vårdnaden överflyttad till familjehemmet. Av intervjuer har framkommit att handläggarna inte hinner med alla sina uppgifter i tid eller inte alls (se vidare nedan under avsnittet om riktlinjer och om de efterlevs). Detta konstaterades redan vid granskningen som genomfördes år Under 2015 har Arbetsmiljöverket gjort en utredning avseende bland annat denna enhet och konstaterar att personalen är hårt ansträngd och inte hinner med alla sina uppgifter som förväntas enligt lag, föreskrifter och allmänna råd. Förvaltningen och socialnämnden har också tagit fasta på detta och har äskat 17 miljoner kronor extra i medel från kommunfullmäktige för år Av dessa avser 12 miljoner kronor att reglera underskott sen ett stort antal år tillbaka i tiden. Resterande 5 miljoner kronor syftar till att stärka upp bemanningen på bland annat familjerätts- och familjehemsenheten. Page 11 of 18

12 Arbetsmarknadsnämnden och arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen har en enhet som handlägger myndighetsärenden avseende ensamkommande flyktingbarn. På enheten finns en enhetschef och fyra handläggare samt en administratör som arbetar heltid. Av intervjuer och rutinbeskrivningar framgår att förvaltningen arbetar processinriktat med alla ärenden inklusive familjehemsplaceringar. Varje ärende passerar fyra olika delar av processen: 1) Mottagning 2) Prövning 3) Systematisk uppföljning 4) Avslut Handläggarna roterar mellan de olika faserna för att skapa en likhet i hanteringen av ärenden. Detta innebär att det ensamkommande barnet kan byta handläggare fyra gånger under en familjehemsplaceringsprocess. Arbetsmarknadsnämnden ansvarade vid intervjutillfället i januari 2016 för 87 barn varav 16 var placerade i familjehem. Av intervjuer framgår att enheten har prioriterat att genomföra den systematiska uppföljningen av de familjehemsplacerade barn genom minst två hembesök per år och däremellan genom uppföljning av skriftlig skattning som barnet fyllt i tillsammans med familjehemmet. Skattning bedöms av handläggarna på enheten och utifrån det resultatet kan antal hembesök bli fler om så behövs. Av intervjuer har framkommit att olika åsikter till att inte minst fyra barnsamtal görs per år. En av dem är att det inte alltid finns behov av fler samtal när skattning genomförs också och att fler samtal sker om behov finns. En annan åsikt är att det inte finns tid till fler samtal när volymerna av ankommande och anvisade barn till kommunen är så stora. Bedömning Avseende resurser kan konstateras att socialförvaltningen har fått kritik i granskningen som genomfördes 2013 och från arbetsmiljöverket för att personalen inte hinner med alla de uppgifter som krävs enligt lag vid placeringar av barn i familjehem. Detta är även en slutsats som socialförvaltningen och socialnämnden har framfört till kommunfullmäktige som grund till äskande av ytterligare anslag till socialnämnden. Bedömningen är därför att de resurser som idag finns inom socialförvaltningens för att arbeta med familjehemsplaceringar inte är tillräckliga. När det gäller arbetsmarknadsnämndens resurser för handläggning av placeringar i familjehem kan konstateras att handläggarna på förvaltningen inte träffar alla barn för barnsamtal fyra gånger per år såsom Socialstyrelsen rekommenderar. Den skattning som genomförs och bedöms är ett komplement till barnsamtalen men det är tveksamt om skattningen regelmässigt kan ersätta barnsamtalen Följer socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden de riktlinjer och allmänna råd som Socialstyrelsen tagit fram för placering av barn utanför hemmet? Socialnämnden I den revisionsgranskning som genomfördes av Socialnämnden 2013 konstaterades att nämnden mestadels följde Socialstyrelsens riktlinjer och allmänna råd när det gäller familjehemsplacerade barn men att det fanns vissa brister. I beskrivningen nedan har vi tagit fasta på om något har gjorts för att åtgärda påtalade brister samt hur de intervjuade personerna uppfattar situationen idag. Page 12 of 18

13 Av intervjuer framgår att förvaltningen överlag anser att de följer de riktlinjer och allmänna råd som Socialstyrelsen tagit fram för placering av barn utanför hemmet. Det finns enligt uppgift dock några områden som inte genomförs i tillräcklig utsträckning. Det ena området är att handläggarna, varken familjehemssekreterare eller barnsekreterare uppger att de inte hinner med att prata med de biologiska barnen i familjehemmen för att undersöka hur de mår och påverkas av att andra barn familjehemsplaceras i deras hem. Det andra området som är helt eftersatt är när vårdnaden för ett barn som under lång tid har vårdats i ett familjehem har överförts på föräldrarna i familjehemmet. Därefter följs dessa barn inte upp alls, exempelvis görs inga fler barnsamtal med dessa barn. Dock betalar kommunen fortsatt ut ersättning till familjehemmen till dess att vården upphör men då utan någon kontroll. Det tredje området som lyfts fram i intervjuer med vissa handläggare är att utredningen av familjehem inte alltid hinns med i tillräcklig utsträckning. Vidare har framförts som ett fjärde område att handläggarna inte alltid hinner med att handleda familjehemmen i tillräcklig utsträckning vilket kan leda till sammanbrott. Detta är en skillnad mot konsulentföretagen vars anställda handleder familjehemmen i större utsträckning. Ett femte område som påtalades i granskningen år 2013 var att överlämningen mellan utredningsenheten och familjerätts- och familjehemsenheten inte var tydliga och det rekommenderades att en tydlig rutin togs fram. En sådan rutin har utvecklats i nära samarbete mellan enheterna under 2014 och I den skrivelse som utarbetats av socialförvaltningen och som låg till grund för nämndens äskande av mer medel framkom även brister i dokumentationen kring placeringar och att alla tidsfrister inte alltid kan hållas. Dessa brister framkom även i den revisionsrapport som presenterades år Arbetsmarknadsnämnden Av intervjuer har framkommit att förvaltningen överlag anser att de följer Socialstyrelsens riktlinjer och allmänna råd gällande placering av barn utanför hemmet. Dock är tiden för utredningen inför en familjehemsplacering ibland knapp, ibland finns barnet inledningsvis inte ens i kommunen. En del utredningar får därför fortsätta även efter det att barn har placerats i ett jourhem, vilket vanligen är det första steget innan man funnit ett familjehem till barnet. Av intervjuer framkommer att arbetsmarknadsnämnden har begränsat antalet barnsamtalen till minst två gånger per år. Fyra gånger per år (varav två i samband med hembesök) ska dock barnet, tillsammans med familjehemmet gå igenom ett frågeformulär som syftar till att se hur barnet mår och hur det går för barnet. Förvaltningen får ta del av detta formulär och utifrån detta görs bland annat en bedömning om det finns behov av ytterligare möten med barnet. Bedömning Bedömningen är att socialnämnden följer många av Socialstyrelsens riktlinjer men att vissa avsteg sker på grund av resursbrist. Bedömningen är vidare att arbetsmarknadsnämnden i stort följer socialstyrelsens riktlinjer men att avsteg görs kring antalet barnsamtal per år som Socialstyrelsen rekommenderar Har socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden tagit fram egna riktlinjer utifrån Trelleborgs kommuns strategi gällande barns rättigheter? Om ja, hur efterlevs de? Ingen av nämnderna har tagit fram några egna riktlinjer baserade på Trelleborgs kommuns strategi gällande barns rättigheter. Page 13 of 18

14 Inom båda nämnderna finns dock ett antal riktlinjer som berör barnets rättigheter utifrån bland annat socialtjänstlagen och flera av dessa riktlinjer lyfter frågor som även framhålls i den lokala strategin. Arbetsmarknadsnämnden har även tagit fram en barnhandbok. Alla dessa riktlinjer har som syfte att ta hänsyn till barnets bästa och säkerställa en rättssäker process där barnets intressen tillvaratas. Det kan också konstateras efter intervjuer att ingen av de som intervjuats kände till att barnchecklistan skulle fyllas i inför varje beslut som rör barn direkt eller indirekt. En genomgång av barnbokslutet för 2014 visar att man rapporterat till barnbokslutet men det ger inte vid handen att barnchecklistan används av förvaltningar eller nämnder inför eller i samband med beslut. De riktlinjer och rutiner som finns framtagna gällande placering i familjehem för respektive nämnd återges i bilaga 1 och 2. Bedömning Bedömningen är att ingen av nämnderna har tagit fram egna riktlinjer utifrån Trelleborgs kommuns lokala strategi gällande barnets rättigheter. Inte heller efterlever de kravet på att fylla i barnchecklistan före varje beslut. Dock finns en många rutinbeskrivningar och riktlinjer som tar sin utgångspunkt i barnets rättigheter även om direkt hänvisning till rättigheterna inte alltid ges Hur organiseras arbetet med rekrytering av familjehem samt arbetet med placering och uppföljning? Är roller och ansvar tydliga? De båda nämnderna organiserar arbetet med rekrytering av familjehem på olika sätt. Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden och dess förvaltning använder sig uteslutande av familjehemskonsulentföretag för att rekrytera familjehem. Orsakerna till detta är flera och åsikterna kring detta skiljer sig åt inom förvaltningen. Enligt cheferna har man inte haft tillräckligt med resurser och tid till att rekrytera familjehem. Inte minst är det väldigt kort om tid för att hitta ett hem till ett barn som anvisats till kommunen. Situationen är också den att de flesta barn som har familjehemsplacerats av arbetsmarknadsnämnden har kommit till Sverige hösten 2015 och då kom så många samtidigt att det var svårt för förvaltningen att hinna med att rekrytera familjehem i den takt som behovet uppstod. Enligt handläggarna är den främsta orsaken till att man väljer att använda konsulentföretag att det är bra att familjehemmen får ett starkt stöd av konsulentföretaget. Som nämnts tidigare arrangerar arbetsmarknadsnämnden sitt arbete utifrån processer. Till varje del av processen finns en rutin framtagen i vilken det framgår vad som ska göras och av vem. Processen och dess beskrivningar upplevs som mycket tydliga av personalen. För att personalen också ska känna till samtliga moment i processen roterar personalen regelbundet arbetsuppgifter mellan de olika processdelarna. Socialnämnden Socialnämnden och dess förvaltning har en annan strategi, de har i dagsläget bara två barn placerade med hjälp av konsulentföretag. Dessa barn har haft mycket speciella behov som inte har kunnat tillgodoses på annat sätt. Ambitionen är dock att sköta all rekrytering av familjehem själva. Av intervjuer har framkommit att orsaken till att man själva vill rekrytera familjehemmen är två. För det första vill socialförvaltningen göra en grundligare utredning av familjerna än vad förvaltningen anser att familjehemskonsulentföretagen vanligtvis gör för att säkerställa att familjehem lever upp till de krav man ställer. Vidare är det en kostnadsfråga, det är mycket dyrare att anlita konsulentföretag. Page 14 of 18

15 När det gäller arbetet med uppföljning så har det i intervjuer med handläggare inom socialförvaltningen framkommit att det ibland är en gråzon mellan ansvaret för familjehemssekreteraren och barnsekreteraren. Dock har detta tydliggjorts i rollbeskrivningar det senaste året. Något som också utvecklats tillsammans med utredningsenheten är rutiner för överlämning mellan enheterna för att placeringen ska bli så bra som möjlig för barnet utifrån barnets behov. Bedömning Bedömningen är att båda nämnderna har en tydlig organisation och metod för familjehemsrekrytering även om de valt olika metoder. När det gäller placerings- och uppföljningsprocessen kan konstateras att arbetsmarknadsförvaltningen inte har en tydlig uppdelning mellan familjehems- och barnsekreterare. Enligt lagen ska det till varje barn utses en socialsekreterare som ska ha kontakt med barnet. Inom arbetsmarknadsförvaltningen finns det utsedda handläggare för varje barn men barnet har olika handläggare beroende på vilken processfas barnet befinner sig i. Denna rotation av kontaktpersoner kan tänkas skapa en otrygghet för barnet. I denna granskning har det inte framkommit att hänsyn har tagits till barns bästa när beslut att införa en processorganisation med roterande personal fattades. Utifrån ett tjänstemannaperspektiv är dock organisation och ansvarsfördelning tydlig. Bedömningen är att lagkravet på att varje barn ska ha en barnsekreterare följs men att det kan vara till nackdel för barnet att barnsekreteraren bytts ut.- Vidare är bedömningen att roll- och ansvarsfördelningen är tydlig. För socialförvaltningens del finns det en ansvars- och rollfördelning mellan familjehems- och barnsekreterare. Det finns rollbeskrivningar framtagna men vissa anser att det fortfarande finns otydligheter i ansvarsfördelningen mellan de olika funktionerna men att detta löses genom kommunikation och samarbete mellan personalen. Bedömningen är att ansvar och roller för placering och uppföljning av barn i familjehem är tydlig Vilka principer gäller för familjehemsplaceringar? Hur beaktas det enskilda barnets behov vid en familjehemsplacering? Hur tillämpas barnkonventionen vid placeringar av barn utanför det egna hemmet? Det finns en grundläggande skillnad mellan de barn som placeras i familjehem av socialnämnden respektive arbetsmarknadsnämnden. Innan socialnämnden fattar beslut att placera ett barn i familjehem har vanligen flera andra insatser i den biologiska familjen genomförts eller prövats. Orsakerna till att barnet placeras i ett familjehem kan hänföras antingen till den biologiska familjen eller till barnets agerande och barnets behov av annat stöd är avgörande. När en utredning av barnets behov är genomförd av en annan enhet inom socialförvaltningen och beslut har fattats att barnet ska placeras i ett familjehem följer ett nära samarbete mellan de två enheterna enligt fastlagda rutiner för att tillse att familjehemsenheten får information om barnets behov. Av intervjuer har framkommit att den mest avgörande principen vid placering av barn i familjehem är matchningen mellan barn och familjehemmet. Av erfarenhet vet man idag att ju mer tid som läggs på att utreda familjehemmet och försöka få det att matcha barnets behov, ju färre sammanbrott blir det senare i familjehemmet. Detta i sin tur är bra för barnet. Anledningen till att arbetsmarknadsnämnden placerar barn i familjehem är att barnet står utan familj och vårdnadshavare då barnet har kommit ensamt som flykting till Sverige. Arbetsmarknadsnämnden väljer vanligen att placera barn i familjehem som ett sista alternativ. De flesta ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige är snart vuxna och placeras i första hand på ett HVB-hem. I de fall då nämnden ändå placerar ett ensamkommande flyktingbarn i ett familjehem beror det vanligen på att det inte finns Page 15 of 18

16 plats på ett HVB-hem eller att barnet är under 14 år eller har specifika behov som har framkommit i utredningen. Fokus för arbetsmarknadsnämnden är för de äldre barnen att se till att de så bra som möjligt etableras i det svenska samhället, att de får gå i skolan och så småningom hitta jobb och bostad. För yngre barn väger omvårdnadsbehovet tyngre än för äldre barn. Varken nämnderna eller förvaltningarna refererar särskilt till barnkonventionen vid beslut eller framtagande av underlag inför beslut om placering av ett barn i familjehem. Här hänvisar man snarare till socialtjänstlagens bestämmelser och de egna framtagna riktlinjerna som i sin tur har tagit utgångspunkt i barnkonventionens principer om barnets bästa och barnets rätt att bli lyssnad till och få uttrycka sina åsikter. För att tillse detta använder man exempelvis olika metoder för att samtala med barn i olika åldrar. En utmaning är att barnet också ska vilja tala med en myndighetsperson, inte minst utifrån sina tidigare erfarenheter, må det vara i Sverige eller i något annat land. Bedömning Bedömningen är att det finns tydliga principer för familjehemsplaceringar för varje nämnd. Bedömningen är vidare att utgångspunkten i varje beslut är barnets behov och barnet bästa även om hänvisning till barnkonventionen inte sker specifikt Vilken information får barnet om sina rättigheter? Vet barnet vart han/hon ska vända sig om något i en placering inte fungerar som tänkt? Såväl tjänstemän vid arbetsmarknadsförvaltningen som de vid socialförvaltningen har i intervjuer framfört att barnet informeras om sina rättigheter vid en familjehemsplacering. Socialförvaltningen har även utöver muntlig information ett par olika broschyrer som man delar ut till de barn som är tillräckligt mogna för att kunna ta till sig skriftlig information. Båda förvaltningarna är noggranna med att lämna kontaktuppgifter till ansvarig handläggare på förvaltningen till barnet så att barnet kan ta kontakt direkt om han eller hon vill det. I den mån ett barn är placerat via ett konsulentföretag har barnet även möjlighet att ta kontakt med det företaget. Vidare har båda förvaltningarna regelbundet barnsamtal med varje placerat barn. Barnsamtalen är strukturerade utifrån framtagna frågeformulär för att tillse att man följer upp alla områden. En särskild utmaning för arbetsmarknadsförvaltningen är att man inledningsvis inte talar samma språk som barnet och därmed måste använda sig av tolk. En metod som används när barnet vill komma i kontakt med en handläggare är att barnet skickar ett sms om att man vill ha en kontakt och att handläggaren därefter ringer upp barnet och då med hjälp av en tolk. Samtliga barns om har placerats i familjehem av arbetsmarknadsnämnden har även fått en god man vars uppgift är att tillse att barnet får sina rättigheter tillgodosedda. Vidare får familjehemmen och de biologiska föräldrarna information om barnets rättigheter från respektive förvaltning. Bedömning Utifrån det som framkommit i denna granskning så är bedömningen att varje barn får information om sina rättigheter utifrån den ålder och mognad som barnet har. Barnet vet utifrån ålder och mognad vart han eller hon ska vända sig om något inte fungerar som tänkt. Page 16 of 18

17 4.8. Har man utvärderat hur barn som placerats av socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden i Trelleborgs kommun upplever placeringsprocessen och hur vården följs upp? Inom socialförvaltningen har en medarbetare under 2014 genomfört en form av uppföljning av hur unga vuxna som tidigare varit placerade i familjehem av Trelleborgs kommun har uppfattat placeringsprocessen. Denna granskning omfattar dock inte barn som är placerade idag och hur de upplever processen. Utöver nämnda utredning görs ingen systematisk utvärdering av någon utomstående person kring hur barnen upplever placeringsprocessen. Det som görs är att barnsekreterarna i sina samtal med varje barn fyra gånger per år pratar med barnet för att höra hur barnet mår. Inom arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde har man i praktiken placerat väldigt få barn i familjehem och de flesta kom under hösten Någon utvärdering av hur de ensamkommande flyktingbarnen har upplevt placeringsprocessen har inte gjorts dels för att det har gått en kort period, dels för att resurserna i förvaltningen har fått prioriteras till att ta hand om alla barn som anländer till Trelleborg såsom ankomst men även anvisningskommun. När vården av ett barn i familjehem (eller HVB-hem) upphör genomförs ett avslutningssamtal. I detta samtal följer man upp hur det gått för den unge med att bland annat skaffa bostad och egen försörjning. Tanken är att så småningom sammanställa resultaten av dessa samtal för att kunna dra slutsatser kring vad som fungerat väl och mindre bra och även kunna jämföra om det finns skillnader mellan barn och unga som vårdats på HVB-hem respektive familjehem. Bedömning Bedömningen är att det inte hittills gjorts någon systematisk, regelbunden uppföljning eller utvärdering av hur barn som placerats i familjehem upplever processen med viss uppföljning har skett inte socialnämnden. Inom arbetsmarknadsnämnden har ingen utvärdering skett kring hur barnet upplever placeringsprocessen Hur säkerställer socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden att riktlinjer och konventioner tillämpas som grundar sig på barnets bästa? Representanter för båda nämnderna vittnar i intervjuer om att de får mycket utförligt underlag av tjänstemännen inför varje beslut om en familjehemsutredning. Uppföljning sker regelbundet var sjätte månad av enskilda barn i enlighet med socialtjänstlagens bestämmelser. Av intervjuerna har framkommit att nämnderna har stor tillit till att förvaltningarna följer de lagar och riktlinjer som finns. Därutöver gör nämnderna inte något ytterligare för att säkerställa att lagar, riktlinjer eller barnkonventionen tillämpas. Det har i denna granskning inte framkommit att någon intern kontroll görs av någon av nämnderna för att säkerställa att riktlinjer, lagar och konventioner följs. Bedömning Bedömningen är att nämnderna inte har en tydlig metod för hur de säkerställer att riktlinjer och konventioner följs utöver att tillse att det underlag på vilket de fattar beslut är utförligt och visar på vad som bedöms vara barnets bästa. Page 17 of 18

18 5. Revisionell bedömning Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga: Är socialnämndens och arbetsmarknadsnämndens arbete ändamålsenligt utifrån såväl lag som Trelleborgs kommuns strategi gällande barns rättigheter? Den revisionella bedömningen är att varken socialnämndens eller arbetsmarknadsnämndens arbete med familjehemsplaceringar inte är ändamålsenligt utifrån lag. Bedömningen grundas på att det finns vissa brister vilka har angivits under respektive kontrollmål i denna granskning. För socialnämndens del hänför sig de påvisade bristerna framförallt till resursbrist som medfört att antalet tjänster är för litet i förhållande till alla de arbetsuppgifter som ska utföras enligt lag och socialstyrelsens riktlinjer. Den revisionella bedömningen är vidare att nämndernas arbete utifrån Trelleborgs kommuns strategi gällande barns rättigheter inte är ändamålsenlig. Bedömningen i denna del grundar sig på att nämnderna inte har följt strategins rekommendation att ta fram egna, förvaltningsspecifika riktlinjer för barnets rättigheter. Vidare används inte den barnchecklista som ska fyllas i före varje beslut som rör barn. Detta sagt finns det många riktlinjer som syftar till att leva upp till flertalet av de krav som ställs i strategin men det saknas hänvisning till strategin. Vi rekommenderar att: - nämnderna åtgärdar de brister som påvisats under de olika kontrollmålen; - nämnderna utvecklar egna riktlinjer för barnets bästa utifrån Trelleborgs kommuns lokala strategi för barnets rättigheter; - nämnderna börjar använda den av kommunen framtagna barnchecklistan vid beslut som rör barn. Gabriella Fredriksson Projektledare Alf Wahlgren Uppdragsledare Page 18 of 18

19 Bilaga 1 Urval av socialnämndens rutiner och riktlinjer - Frågor till barn vid överväganden - Förbättringshjul - Hälsokort för familjehemsplacerade barn - Kategorisering av placeringar - Mall för familjehemsutredningar (BBIC) - Processbeskrivningar för familjehemsplaceringar - Rutin för att öppna utredning i pågående ärende - Rutin för övervägande och omprövning - Rutin jourhemsplaceringar - Rutin överlämning utredning- familjehem - Checklistor för bl.a. vårdplan, genomförandeplan, omprövning av vård, handläggning och dokumentation vid omprövning, överklagande, offentligt biträde vid omprövning, vårdens upphörnande, yttrande

20 Bilaga 2 Arbetsmarknadsnämndens rutiner och riktlinjer - Mall utredning familjehem - Mall plan etableringslinje - Policy etableringsbedömning - Rutin familjehemsplacering ensamkommande - Skattning instruktion (självskattningsformulär)