lantbruknu! Fossilfritt HANDBOK I MINSKAT FOSSILBEROENDE MED ÖSTGÖTAMODELLEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "lantbruknu! Fossilfritt HANDBOK I MINSKAT FOSSILBEROENDE MED ÖSTGÖTAMODELLEN"

Transkript

1 lantbruknu! Fossilfritt HANDBOK I MINSKAT FOSSILBEROENDE MED ÖSTGÖTAMODELLEN

2

3 Fossilfritt lantbruknu! HANDBOK I MINSKAT FOSSILBEROENDE MED ÖSTGÖTAMODELLEN

4 Stort tack till till Helgenäs Bulktransporter, Perstorp Bioproducts AB, HKScan, Lantmännen Agroetanol, Lantmännen Cerealia, Max Hamburgare och Scania som ställt upp på intervjuer. Stort tack även till projektets referensgrupp Magnus Börjesson (AgroÖst), Ola Pettersson (JTI), Jan Eksvärd (LRF) och Kerstin Konitzer (Energikontoret), som har granskat innehållet. Tack även till de experter som bidragit till bokens innehåll; Martin Thorsson (AB Akronmaskiner), Helena Engström (Svensk Biogas), Pål Börjesson (Lunds Tekniska Högskola), Frida Källström (Lantmännen Energi), Inger Hyltén-Cavallius (Yara Sverige), Susanne Eckersten och Anna Berggren (Perstorp Bioproducts AB) och Urban Wästljung (Scania), genom att granska delar av eller hela materialet utifrån specifik kompetens. Illustrationer av Alida Andersson på AlidaForm. Grafisk design av Mikael Larsson på Göta Kommunikation och Affärsutveckling AB.

5

6

7 INNEHÅLL Östgötamodellen - fossilfritt i praktiken Inledning 8 Maskinanvändning 34 Transporter 58 Torkning och uppvärmning 64 El 72 Växtnäring 78 Framtida affärer för fossilfria gårdar 90 Kontaktuppgifter 98

8 Förord Under 2010 började tre växtodlingsgårdar i Östergötlands län ersätta fossila bränslen i den egna produktionen och driften av gårdarna. Fossila bränslen bidrar till utsläppen av växthusgaser, vilket har en negativ påverkan på klimatet. I slutet av året 2013 hade nästan 95 % av alla fossila bränslen bytts mot förnybara energikällor. Totalt har utsläppen av växthusgaser minskats med drygt 430 ton CO 2 (koldioxidekvivalenter) eller i medeltal med 622 kg CO 2 per brukad hektar och år. De tre lantbruken har visat att fossila bränslen i lantbruksföretag kan ersättas av förnybara energikällor. Energikontoret och AgroÖst har gemensamt i uppdrag att lyfta goda exempel så att fler får kunskap om metoder och arbetssätt för positiv företagsutveckling ur klimatsynpunkt. Energikontoret, AgroÖst och de tre lantbruken sökte och beviljades 2012 medel från Jordbruksverket för att med projektet Fossilfria Lantbruk göra en modell av lantbrukens erfarenheter och sprida dem i form av en handbok. Handboken har tagits fram i samarbete mellan de tre lantbruken: Kasta Länsmansgård, Smedberga Backgård, och Övre Jolstad, samt Energikontoret Östra Götaland och JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. AgroÖst och Energikontoret är ansvariga utgivare. Lantbrukens erfarenheter utgör grunden i boken, och samlas under huvudrubriken Östgötamodellen - fossilfritt i praktiken. Modellen presenteras utifrån kategorierna maskinanvändning, transporter, torkning och uppvärmning, el och växtnäring. Dessa praktiskt inriktade avsnitt kompletteras med kortare avsnitt som sätter Östgötamodellens åtgärder i ett större perspektiv. 8

9 Maskinanvändning Transporter Torkning & uppvärmning El Växtnäring JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik har tagit fram ett verktyg för beräkning av klimateffekt vid omställning från fossila energikällor. Med verktyget kan man räkna ut hur fossilberoende den egna gården är, och hur Östgötamodellens åtgärder skulle påverka den egna gårdens klimatpåverkan. Verktyget hittar du på webbsidan Materialet i handboken kan ses som en av många lösningar på hur fossila bränslen kan ersättas med förnybara. Modellen som beskrivs kan appliceras på alla typer av jordbruk; konventionellt som ekologiskt, spannmålsodling som djurhållning. Lantbrukare kan applicera modellen som helhet eller delar av den utifrån egna förutsättningar, vilja och intresse. Boken är en uppmaning till förändring: Det går att ställa om idag med befintlig teknik och utan större investeringar - varför vänta? Sättet lantbrukarna brukar jorden på skiljer sig inte från någon annan lantbrukare. Spannmål måste torkas och jorden bearbetas, skillnaden är att lantbrukarna gör detta med förnybara bränslen. Maria Elmwall PROJEKTLEDARE ENERGIKONTORET ÖSTRA GÖTALAND 9

10 VETE RAPS RAPSOLJA ETANOL Bilden visar förädlingen av lantbrukets råvaror i olika produktionskedjor. Det blir stora skillnader i klimatpåverkan med förnybara energikällor som insatsvaror i drift och produktion jämfört med fossila bränslen. Ett lantbruk med ett minskat fossilberoende lägger grunden för industrin att minska klimatpåverkan på sina slutprodukter. Genom att ställa om på liknande sätt genom hela kedjan kan vi producera livsmedel och energi m.m. med hjälp av förnybara bränslen istället för med fossila alternativ. Det är bra för klimatet och ökar efterfrågan på lantbrukets produkter. Med aktiva val tar vi ansvar och gör vad vi kan med befintlig teknik och befintliga bränslen. RAPSKAKA DRANK FOSSILFRI PRODUKTION ENLIGT ÖSTGÖTAMODELLEN MJÖLK KÖTT 10

11 MJÖL RME LIVSMEDEL GLYCEROL BRÄNSLE TVÅL BRÖD 11

12 Relevanta fakta och begrepp Växthusgaser Växthusgaser utgör grunden till växthuseffekten, och påverkar jordens klimat genom global uppvärmning. I boken har vi valt att fokusera på de naturliga växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas. Koldioxidekvivalenter Koldioxidekvivalenter anger hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet som andra växthusgaser. T.ex. har lustgas 298 gånger högre uppvärmningsförmåga än koldioxid. Ett lustgasutsläpp på 1 ton motsvarar därför 298 ton koldioxid. I handboken har vi valt att skriva CO 2 istället för koldioxidekvivalenter. Utsläpp för genomsnittlig traktor bygger i handboken på att traktorn körs 600 timmar per år med en snittförbrukning på 18 liter/h. Livscykelperspektiv När man beräknar hur stor påverkan ett visst bränsle har på växthuseffekten kan man välja att bara ta med de utsläpp som bränslet orsakar när det förbränns. Man kan också välja att även ta med de utsläpp som odling, produktion och transporter av bränslet orsakar, respektive den minskning av utsläpp som eventuella biprodukter ger upphov till (t.ex. genom att man kan använda presskaka från RME-framställning som djurfoder, som då gör att man inte behöver tillverka annat foder) det kallas att beräkningarna sker ur ett livscykelperspektiv. I denna handbok har vi uteslutande räknat ur ett livscykelperspektiv. 12

13 Energi kwh - klimatpåverkan Energianvändning anges ofta i enheten kwh (kilowattimme). När man pratar om energianvändning, skiljer man på direkt och indirekt energi. Direkt energi är kopplat till driften på gården och kan vara elenergi, dieselolja, eldningsolja och biobränsle. Med indirekt energi menar man den energi som belastar gården när man exempelvis använder handelsgödsel, bekämpningsmedel, ensilageplast, kalk och transporter. Själva energianvändningen har skett någon annanstans vid själva produktionen av varan. Utvinning och användning av energi orsakar en påverkan på miljö och klimat. Hur stor påverkan det blir beror på vilken energikälla som används. Biodiesel Biodiesel är ett drivmedel som framställs genom förestring av vegetabiliska oljor eller animaliska fetter. Det kan användas som bränsle, ensamt eller blandat med konventionell diesel, i dieselmotorer. Exempel på produkter som används för tillverkning är raps-, soja-, majs-, och palmolja. Den vanligaste formen av biodiesel i Sverige är RME, med raps som råvara. 13

14 12

15 När man använde hästar i lantbruket var höstplöjningen den kapacitetsbegränsande arbetsuppgiften. Två hästar klarade av att höstplöja ca 14 ha. En arbetshäst behöver ca 1 ha foderareal per år. Hästdrift har därmed en arealeffektivitet på ca 1:7. Ett hektar raps ger ca 1200 liter RME. Traktordrift av lantbruk kräver ca 85 liter bränsle/ha. Det leder till att 1200 liter RME räcker till att sköta ca 14 ha. Traktordrift har därmed en arealeffektivitet på ca 1:14. Jämförelsen är tankeväckande. David Varverud, Smedberga Backgård. 13

16 Dåtid nutid framtid I slutet av 1800-talet utgjorde havre omkring hälften av Sveriges spannmålsodling. Havre var bränsle till hästen, som i sin tur var motorn i hela samhället uppfann Rudolf Diesel dieselmotorn och samma år byggde Henry Ford sin första bil. Redan 1912 hade det sålts nästan 9000 bilar i USA. En gigantisk marknad - helt beroende av olja - växte fram. Hur, var och när vårt oljeberonde uppstod kan förstås diskuteras, men faktum är att vi under och 1900-talet skapat en värld som är svår att tänka sig utan olja. Idag kommer omkring 80 % av världens energiresurser från fossila bränslen (kol, olja och naturgas). Samtidigt är oljan och övriga fossila bränslen ändliga resurser. Rekordåret 1965 upptäcktes nya oljefyndigheter motsvarande 55 miljarder fat olja. Idag hittas nya oljefyndigheter motsvarande ungefär 10 miljarder fat per år, samtidigt som vi pumpar upp drygt 30 miljarder fat per år. Förr eller senare når vi peak oil - det tillfälle när oljeproduktionen når sitt maximum. Här är vi nu Oljeproduktion Oljans tid i mänsklighetens historia. Oljeproduktionen kommer förr eller senare att nå sitt maximum - peak oil. Därefter kommer efterfrågan överskrida nya fynd. Det finns skilda åsikter om när detta inträffar, men med stor sannolikhet sker det under 2000-talet. Källa: Kjell Aleklett, Peeking at peak oil,

17 Den olja vi hittar blir också allt svårare att utvinna. Idag borrar man efter olja på 2000 meters djup i Mexikanska golfen, olja pressas ur oljesand trots att processen kräver mängder av energi, gas och olja utvinns ur skiffer och man planerar att borra efter olja under Arktis. Sådan här utvinning är komplicerad och dyr. Dyrare utvinning, krympande tillgång och växande efterfrågan - allt pekar på att oljepriserna kommer att stiga. Historiskt sett har ekonomisk tillväxt varit hårt kopplad till ökad oljekonsumtion, men så behöver det inte vara. I Sverige har vi de senaste 30 åren lyckats minska vår oljeförbrukning med bibehållen tillväxt genom att ställa om vår el- och värmeproduktion från olja till förnybara biobränslen. Minskade utsläpp trots växande ekonomi genom ökad användning av bioenergi Bioenergi BNP Klimatgasutsläpp 220 % 200 % 180 % 160 % 140 % 120 % 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Utsläppen av klimatgaser minskade med 16 procent mellan 1990 och Samtidigt ökade BNP med 56 procent, och användningen av bioenergi fördubblades. Källa: Svebio, Ekonomifakta, Naturvårdsverket. 17

18 100 % Fossilbränsleberoendet i olika sektorer - Oljeandelen av sektorns totala energianvändning Transporter Fjärrvärmeproduktion Bostäder och lokaler Industrin Elproduktion 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Idag Oljeanvändningen i olika sektorer andelen av sektorns energianvändning från 1970 fram tills idag, samt en möjlig utveckling fram till år Som framgår av figuren har användningen av olja reducerats inom flera sektorer. Under 15 år minskade oljeandelen från 70 % till 30 % inom sektorn för bostäder och lokaler. Det har gjorts förr och kan göras även inom transportsektorn. Arbetsmaskiner använder idag samma bränsle som vägtransporter och kan därför antas ha samma utveckling. Källa: Roadmap för ett fossilbränsleoberoende transportsystem år 2030, Profu AB, Elforsk rapport Transportsektorn, jordbruksmaskiner och arbetsmaskiner i andra branscher är dock fortfarande till stor del beroende av fossila drivmedel, men detta kan ändras snabbt. Jämfört med bensin och diesel är biodrivmedel unga bränslen, vilket förstås innebär att utvecklingspotentialen är stor både när det gäller själva bränslena och motortekniken. Någon generallösning som ersättning för oljan som energikälla är inte så trolig, istället kommer det i framtiden behövas många olika lösningar: biogas, biodiesel (t.ex. RME), etanol, metanol, batteri/hybriddrift och vätgas. Framtidens biodrivmedel kommer att produceras av rest- och avfallsprodukter, men också av förnybara råvaror från skogen och jorden, och jordbruket kommer troligen vara både livsmedelsleverantör och energileverantör. I Sverige ligger idag hektar mark i träda, mark som skulle kunna odlas med energigrödor och generera tillväxt för svenska lantbruk. Trädesarealen i hela Europa är 40 miljoner hektar. Genom att köra på lantbrukets bränslen skapas stora potentialer för tillväxt inom den svenska lantbruksnäringen, när energigrödor blir en alltmer konkurrenskraftig gröda. 18

19 Vi ser med spänning på framtida bränslealternativ, men under tiden vi väntar på dem kan vi byta ut det vi kan idag. Karin Varverud, Smedberga Backgård. 17

20 Därför fossilfritt på gården! Fördelarna med att driva lantbruk fossilfritt är många. Det är möjligt idag att sätta svenska lantbruk på kartan vad gäller både användning och produktion av förnybara bränslen. Vi har tillgång till energigrödor och stora möjligheter att höja produktionen av biodrivmedel inom landet. Det skulle skapa en ökad efterfrågan på biodrivmedel och skapa affärer för svenska lantbrukare, samtidigt som samhällets klimatpåverkan skulle minska. De tekniska lösningarna finns och i de flesta sammanhang är det enkelt att byta till förnybara bränslen. Ett svenskt lantbruk med 100 ha växtodling kan med enkla medel som att bara byta från fossila bränslen minska sina utsläpp med drygt 24 ton CO 2 per år. Det motsvarar 5 flygresor tur och retur mellan Stockholm-Bangkok per år. Något att vara stolt över! David Varverud, Smedberga Backgård. 20

21 Bättre för klimatet! Fossila bränslen är baserade på en ändlig råvara och användningen ger upphov till miljöproblem. Användningen av fossil diesel och eldningsolja i jordbruket leder till stora utsläpp av växthusgaser. Genom att följa Östgötamodellens exempel och byta till förnybara drivmedel i traktorer och maskiner, använda biobränslen i spannmålstorkar, använda klimateffektiva mineralgödsel, ställa krav på sina transporter och byta till grönt elavtal kan lantbrukets årliga växthusgasutsläpp minskas! Säkrare ekonomiska kalkyler! Priset på råolja påverkas i hög grad av världspolitiska händelser. Genom att använda flis eller pellets i torken slipper man oförutsägbara prisvariationer. Priserna på biobränslen är stabila och påverkas väldigt lite av världspolitiken. Säkrare energiförsörjning! Genom att minska beroendet av fossila bränslen ökar försörjningstryggheten vid eventuellt minskade tillgångar i framtiden. Minskade tillgångar på fossila bränslen kan orsakas av politiska skeenden eller naturkatastrofer. Biobränslen som RME, etanol, flis och pellets m.fl. är resurser som produceras och förädlas i Sverige. Nya affärsmöjligheter! Det finns idag en ökande efterfrågan på livsmedel och andra produkter som producerats på ett klimatmässigt mer hållbart sätt. Genom att ersätta de fossila bränslena med befintliga förnybara alternativ, kan lantbruket snabbt möta en sådan efterfrågan. Bra för lantbruksnäringen! Lantbruket köper fossil diesel och eldningsolja från oljebolagen för 3 miljarder kronor per år. Ökad användning av biobränslen i lantbruket gynnar marknadsutvecklingen av lantbrukets produkter och stimulerar istället tillväxt inom den egna näringen. Säkrare arbetsmiljö! Till skillnad från fossila bränslen, är inte biodrivmedel eller fasta biobränslen skadliga för miljön eller människan. Detta innebär kraftigt minskade risker vid hantering, lagring eller spill. 21

22 Östgötamodellen - fossilfritt i praktiken 2011 började de tre gårdarna i Östergötland: Kasta Länsmansgård, Övre Jolstad och Smedberga Backgård, ställa om från fossila till förnybara bränslen. Det gemensamma miljöintresset hade dock växt fram redan tidigare och det gjorde att gårdarna tillsammans startade ett företag 2006 som handlar med biobränslen. Det primära målet med att ställa om var att klara av en effektiv produktion utan att köpa in fossil energi. Det som låg närmast till hands var att byta ut allt fossilt drivmedel mot förnybart. Idag kör vi i princip alla traktorer och maskiner på RME. Johan Mattson, Övre Jolstad. Under projektets gång har engagemangen vidgats, och nu eftersträvas minsta möjliga klimatpåverkan även när det gäller inköpta förnödenheter och transporter in och ut från gårdarna. Alla tre gårdarna odlar spannmål och har bytt ut de befintliga oljeeldade torkanläggningarna mot fastbränslepannor som eldas med biobränslen. Elen som köps in är grön och till och med hetvattentvätten går på RME. Det har blivit något av en sport att hitta nya lösningar och idéer kring fossila bränslen på gården. David Varverud, Smedberga Backgård. Sedan 2013 ingår gårdarna i projektet Fossilfria lantbruk som drivs av Energikontoret i Östra Götaland och ägs av AgroÖst. I projektet sammanställs resultat från gårdarnas klimatarbete i samarbete med JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Målet med projektet är att sprida gårdarnas kunskap och erfarenheter och visa att det är möjligt att producera både livsmedel och bioenergi utan stora insatser av fossil energi. 22

23 Vi vill visa att den fossilfria gården är möjlig redan idag - med befintlig teknik. Vi kan inte vänta på framtida alternativ. Karin Varverud, Smedberga Backgård. KASTA LÄNSMANSGÅRD Vadstena kommun, 335 ha. Växtodling inriktad på raps, utsädesproduktion av vete, gräs och klöver. ÖVRE JOLSTAD Motala kommun, 150 ha. Växtodling inriktad på vete för etanolproduktion, råg, samt raps. SMEDBERGA BACKGÅRD Motala kommun, 200 ha. Växtodling inriktad på vete för etanolproduktion och raps. 685 ha totalt på alla tre gårdarna. 23

24 Gemensamt har gårdarna ersatt (2013 jämfört med 2009): liter fossil diesel till jordbearbetning, sådd och tröskning med RME. Det motsvarar en besparing på ca 97 ton CO liter fossil dieselolja till spannmålstorkning ersatts av RME, samt pellets och flis. Det motsvarar en besparing på ca 65 ton CO 2. Delar av de inköpta transporterna görs idag med lastbilar som körs på RME. Det motsvarar en besparing på ca 9 ton CO 2. Transport av organisk gödsel görs utan fossila bränslen med en besparing på ca 9,5 ton CO 2. Idag används handelsgödsel som producerats enligt bästa tillgängliga teknik kompletterat med organisk gödsel och gröngödsling med en besparing på 244 ton CO 2 per år. Elen är bytt från svensk elmix till förnybar el från Sala-Heby med en besparing på 1,8 ton CO 2. Gårdarna strävar inte enbart efter att ersätta fossila bränslen med förnybara, utan vill också effektivisera utnyttjandet av andra resurser och minimera utsläppet av växthusgaser. Detta gäller till exempel växtnäringstillförseln där gårdarna strävar efter att använda gödsel med så låg klimatpåverkan som möjligt utan att påverka avkastningen. En del av den mineralgödsel man tidigare använde har idag ersatts av gröngödsling och organisk gödsel, men på grund av det höga fosforinnehållet i organisk gödsel kan inte växtodlingens hela behov täckas den vägen. En annan positiv effekt vid tillförsel av organiskt material är att mullhalten ökar vilket ökar kollagringen i marken. 24

25 Växtodlingen bedrivs till största delen utan plöjning. Med plöjningsfri odling kan fältarbetena ske snabbare och tekniken kräver något mindre energi. Den reducerade jordbearbetningen bidrar också till ett minskat utsläpp av koldioxid eftersom mer av kolet i marken blir kvar istället för att bli koldioxid. När jordens mikroorganismer och organiskt material blandas med luftens syre bildas koldioxid. Traktorerna för jordbearbetning och sådd är utrustade med GPS och autostyrning, en teknik som ger ett effektivt utnyttjande av maskiner, drivmedel och personal. Gårdarna diskuterar också möjligheten att gå över till fasta körspår (controlled traffic farming), en teknik som kräver autostyrning och fast arbetsbredd på samtliga maskiner. Det skulle göra att markpackning undviks helt utanför körspåren och därmed göra jorden mer lättbrukad och högavkastande. Gårdarna har modern däckutrustning och rutiner för anpassat lufttryck för att minimera markpackningen. 25

26 Perspektiv på Östgötamodellen De åtgärder som gårdarna i Östgötamodellen har genomfört kan de flesta gårdar i Sverige också genomföra. Vilka - och hur många åtgärder - som är lämpliga måste förstås avgöras från gård till gård. Samtliga gårdar i Östgötamodellen är växtodlingsgårdar. För gårdar med annan produktionsinriktning finns även andra åtgärder som har mer eller mindre inverkan på gårdens klimatpåverkan. Den enklaste åtgärden är att byta sitt elavtal till förnybar el det är bara ett telefonsamtal bort. De övriga åtgärderna kräver större insats, men inte större än att de i de flesta fall kan genomföras utan att gårdens produktion eller ekonomi påverkas. I vissa fall kan ekonomin förbättras! En annan enkel åtgärd är att ställa krav på förnybara transporter vid beställningstillfället av leveranser och hämtningar av spannmål. Det påverkar inte gårdens kostnader, men bidrar till minskade klimatpåverkande utsläpp från transporter av jordbrukets insatsvaror. De åtgärder som gårdarna i Östgötamodellen genomfört påverkar alla på ett eller annat sätt gårdens växthusgasutsläpp med fossilt ursprung. Av jordens klimatpåverkande växthusgasutsläpp står fossil energianvändning för omkring 60 %. I jordbruket står mineralgödselanvändning för de största utsläppen av klimatpåverkande gaser. Det beror på att tillverkningen är energikrävande och att den drivs med fossila energikällor. Gårdarna i Östgötamodellen köper så klimateffektiv mineralgödsel som möjligt, både för att minimera utsläppen av växthusgaser och för att genom sin efterfrågan driva utvecklingen mot grönare gödselalternativ. En del av gårdarnas näringstillförsel kommer även från organiska gödselmedel och kvävefixerande grödor, som har en gynnsam effekt på både klimat och bördighet. 26

27 Ton CO 2 -ekv per år El Mineralgödsel Transporter Torkning Drivmedel 0 Helt fossilberoende Östgötamodellen Skillnad i klimatpåverkande utsläpp för en spannmålsgård med 100 ha spannmålsodling om den inte arbetat alls med minskning av sina utsläpp respektive om den skulle följa Östgötamodellens exempel. För en gård på 100 ha som idag använder uteslutande fossila bränslen och mindre klimateffektiv gödsel i sin produktion skulle en övergång till Östgötamodellen innebära en minskning av klimatpåverkande utsläpp med 68 %. Den enskilt största skillnaden utgörs av att mineralgödsel med lägre klimatpåverkan väljs, men även övergången till förnybart drivmedel och förnybar energikälla för torkningen gör stor skillnad. För en gård som använder andra energikällor kan fördelningen se annan ut. Om alla svenska gårdar kunde ställa om sin produktion på samma sätt som gårdarna i Östgötamodellen gjort, skulle det minska det svenska jordbrukets klimatpåverkan med nästan ton CO 2 per år. Det motsvarar att utsläppen från nästan genomsnittliga dieseldrivna traktorer per år helt skulle undvikas. 27

28 Ton CO 2 -ekv per år El Mineralgödsel Transporter Torkning Drivmedel Idag Östgötamodellen Om alla svenska lantbruk kunde ställa om sin produktion på samma sätt som gårdarna i Östgötamodellen skulle utsläppen minska med nästan ton CO 2 per år. Huvuddelen av jordbrukets växthusgasutsläpp kommer från lustgas från mark, samt metan från nötboskap och stallgödselhantering. Man kan genom olika åtgärder i sin växtodling och djurhållning påverka hur mycket gården påverkar klimatet. Jordbruksmark kan fungera både som kolsänka och som kolkälla, det vill säga lagra kol eller bidra till en nettoförlust av kol i form av koldioxid. Genom att lagra in kol i mark förbättras markens förmåga att hålla vatten och leverera näring. Det gör den även lättare att bearbeta vilket minskar bränsleförbrukningen för lantbrukaren. Att binda in kol i mark från atmosfären minskar också växthuseffekten. Lustgas bildas i marken till följd av mikrobiell aktivitet då kväveföreningar omvandlas med hjälp av bakterier. Denna aktivitet förekommer i all jord med organiskt innehåll, men ökar då kväve tillförs som gödningsmedel. 28

29 Beräkningarna av hur stor klimatpåverkan inlagring av kol i mark och lustgasutsläppen från mark har, är mycket komplexa. En större förståelse för dessa processer är en förutsättning för att klimatåtgärder ska utvecklas som potential för jordbruket. Östgötamodellen hjälper dig att minska gårdens utsläpp av klimatpåverkande gaser med fossilt ursprung. För att få ytterligare hjälp att minska gårdens utsläpp av klimatpåverkande gaser kan man till exempel gå med i Greppa näringen där dessa frågor behandlas. 29

30 Hur fossilberoende är din gård? Du kan själv testa hur många koldioxidekvivalenter din gårds fossilbränsleanvändning ger upphov till! Med det verktyg som tagits fram i projektet kan du också testa hur olika åtgärder skulle påverka gårdens utsläpp. Verktyget hittar du på projektets webbplats, och det är gratis att ladda ner och använda. Verktyget beräknar klimatpåverkan från växtodlingen i fem kategorier: el, drivmedel, torkning, transporter och mineralgödsel. Beräkningarna baseras bland annat på odlingsarealen för olika grödor, gårdens energianvändning och de insatsvaror som köps in. I verktyget visas sedan hur stora utsläpp av växthusgaser som brukandet av den aktuella arealen skulle orsaka vid tre olika inriktningar för driften: Helt fossilberoende, Min gård och Östgötamodellen. 30

31 På den helt fossilberoende gården i verktyget används fossil energi som energikälla i samtliga fem kategorier. På gården som drivs enligt Östgötamodellen har produktionsmedel valts för att minimera gårdens klimatpåverkan, utan att det påverkar gårdens ekonomi eller andra produktionsförutsättningar precis som gårdarna gjort i projektet. På Min gård är det du som ställer in det som gäller för din gård, och du får då ett mått på hur din gård ligger till mellan de två ytterligheterna i verktyget. Fossilberoende Östgötamodellen Torkning och uppvärmningen Eldningsolja Flis Drivmedel maskiner Diesel RME Drivmedel transporter Diesel RME Kvävegödsel Kvävegödsel utan Kvävegödsel med lustgasrening lustgasrening och energioptimerad produktion Elavtal Svensk elmix Förnyelsebar el De alternativ som används i verktygets ytterligheter - helt fossilberoende gård respektive Östgötamodellen. 31

32 Ton CO 2 -ekv per år El Mineralgödsel Transporter Torkning Drivmedel Helt fossilberoende Min gård Östgötamodellen Tre olika nivåer av växthuspåverkande utsläpp från en gård med 100 ha spannmål. I verktyget kan du testa hur långt du kommit med din gård. I detta exempel har t.ex. utsläppen av växthusgaser minskats i Min gård genom fliseldning i spannmålstorken och kvävegödsel med lustgasrening och energioptimerad produktion för att täcka upp kvävebehovet. I verktyget kan du välja om du vill ta med alla utsläpp eller inte. När man beräknar hur stor påverkan ett visst bränsle har på växthuseffekten kan man välja att bara ta med de utsläpp som bränslet orsakar när det förbränns. Man kan också välja att även ta med de utsläpp som produktion och transporter av bränslet orsakar, respektive den minskning av utsläpp som eventuella biprodukter ger upphov till (t.ex. genom att man kan använda presskaka från RMEframställning som djurfoder, som då gör att man inte behöver tillverka annat foder) det kallas då att man räknar med livscykelperspektiv. I simuleringsverktyget Hur fossilberoende är din gård? kan man välja om man vill räkna med livscykelperspektiv eller inte. Verktyget finns att ladda ner på projektets hemsida: 32

33 31

34 Maskiner och drivmedel enligt Östgötamodellen Målet för gårdarna är effektiv växtodling med höga skördar, vilket starkt präglar valet av maskinkedja. Samarbete gårdarna emellan ger tillgång till modern teknik - via en gemensam maskinpark - utan att den kostar för mycket. Maskinparken är relativt modern med två stora traktorer samt redskap för jordbearbetning och sådd, som de tre fossilfria gårdarna äger tillsammans med en fjärde gård (den fjärde gården drivs inte fossilfritt). På de enskilda gårdarna finns därutöver mindre maskiner för lättare arbeten såsom vältning, sprutning, gödsling och transporter. Det enda fossilfria alternativet som finns inom räckhåll idag är RME-drift av konventionella dieseldrivna traktorer och maskiner. Det gjorde valet enkelt. Erik Jacobsson RME är en biodiesel som framställs av rapsolja. Förkortningen RME står för rapsmetylester. Biodiesel kan även tillverkas av andra fettrika råvaror som t.ex. soja eller tallolja. 34

35 Att köra fossilfritt RME är i allt väsentligt likvärdigt med konventionell diesel. Gårdarnas erfarenheter visar att det är enkelt att göra omställningen och tanka RME i vanliga dieseldrivna maskiner - om man har kunskap. Gårdarna började tidigt att i liten skala testa RME. Olika kvaliteter och olika maskiner testades. Skillnaderna mellan olika kvaliteter av RME är tydlig. Enklare kvaliteter ger sämre prestanda och lägre driftsäkerhet. RME av hög kvalitet är betydligt mer driftsäker. Under de år RME testades i liten skala på gårdarna kunde några mönster urskiljas. Vissa maskiner, maskintyper och typer av arbeten är mer lämpade än andra. Enligt gårdarna finns följande framgångsfaktorer i val av maskin och arbete. Nyare maskiner är mer lämpade att köra på RME än gamla. Nya bränslesystem med höga tryck genom bränslespridare ger mer finfördelad dimma i förbränningsutrymmet. Stora maskiner är mer lämpade att köra på RME än små. Stora maskiner har ofta mer påkostade och modernare insprutningssystem. Ny teknik lanseras i regel tidigare på en stor traktormodell innan den lanseras på en liten traktormodell. Tyngre arbeten med hög motorbelastning är mer lämpade för RME-drift än arbeten vid låg last eller med många tomgångstimmar. Gårdarnas enda förklaring är att den högre arbetstemperaturen gynnar antändningen av RME. Maskiner som används mycket är mer lämpade än maskiner som används få timmar varje år. Det hör samman med att lagring i fordon som inte används på lång tid skall undvikas. Gårdarna har jämfört sina egna resultat med erfarenheter från andra som har genomfört provkörningar på RME, t.ex. några tester på lantbruksskolor och liknande verksamheter. I många fall på små, äldre maskiner som används få timmar varje år. Erfarenheterna från dessa tester stämmer med gårdarnas drift av gamla och små maskiner. Äldre maskiner eller insprutningstekniker tenderar att förbränna RME sämre än diesel medan de moderna maskinernas prestanda blir oförändrad vid bränslebytet. 35

36 Maskin Märke, Godkänd Körda Timmar Problem relaterade Övrigt modell, för RME timmar på RME till användning av och år totalt RME som bränsle Traktor Valtra, N141, Ja Byter bränslefilter 150 hk 2008 vid behov (2-3 ggr/år kostnad 600:-) Traktor New Holland, Nej Matarpump fuktade i Är mer trögstartad 100 hk TL100, packningen, byte 700:- på RME när det 2001 inkl. arbetskostnad. är kallt. Tydlig frityrlukt. Traktor New Holland, Ja, Enormt svårstartad Ingen frityrlukt. 311 hk TG 285, (ombygg- generellt, värre Såldes januari nadssats för vid RME kr) Traktor New Holland, Ja Ingen frityrlukt. 360 hk 8050, Inga köldstarts problem. Traktor New Holland, Ja Ingen frityrlukt. 360 hk 8050, Inga köldstarts problem. Tröska Claas, Nej Kördes de första Svag frityrlukt. 300 hk Lexion 460, åren på biodiesel av Vinterförvaras med 2001 lägre kvalitet (AME) RME i tanken. och fick frekventa filterstopp. Efter byte till RME med högre kvalitet har det inte varit några problem. Tröska New Holland, Nej Vinterförvaras med 370 hk CX880, diesel i tanken Traktor New Holland, okänt Ingen frityrlukt. grävare LB 115, Inga köldstarts- 110 hk 2007 problem. Såldes våren Traktor BM 400, Nej Svårstartad Tydlig frityrlukt. 50 hk Buster Ryker vid drift Traktor Fiat, Nej Ett filterstopp efter Kännbar frityrlukt. 150 hk F140, 2 månader. Matarpump Såldes våren fuktade i packningen. 36 Lista över några av de maskiner som körs helt på RME på gårdarna. Listan visar tydligt att nyare, större maskiner är lättast att ställa om till drift på RME.

37 Idag är i stort sett allt drivmedel på gårdarna utbytt från fossil diesel till förnybar RME i gårdarnas traktorer och maskiner. Under projektet har även några mindre maskiner på gårdarna konverterats till förnybara bränslen. En hetvattentvätt i form av en nyinvestering där tillverkaren efter en diskussion garanterade drift på RME. Motorsåg, gräsklippare och barnens fyrhjuling i form av konvertering till etanol (E85). Det har blivit lite av en utmaning att byta till förnybara bränslen, när det fungerar. De olika maskinerna har krävt olika mycket förberedande åtgärder inför bränslebytet. Hur jag konverterat min motorsåg? Jag skruvade av tanklocket, hällde ut bensinen och hällde i E85 istället. Sedan tog jag en skruvmejsel och justerade inställningen på förgasaren. Varför erbjuder inte motorsågstillverkaren sina kunder att köra på förnybart bränsle? Kanske är det ingen som har frågat efter det? David Varverud, Smedberga Backgård. Konvertering motorsåg E85 kräver en konvertering av motorn vilket gör att det inte är aktuellt för flertalet användare, men det kan vara intressant för den motorkunnige. Motorer som kräver oljeblandat bränsle behöver en olja som är blandbar med E85 och inte separerar sig. De oljor som fungerar bra ihop med E85 finns listade på 37

38 RME och vinterdrift RME har något sämre egenskaper än konventionell diesel i kall väderlek. Viktigt är att välja rätt bränslekvalitet anpassat för nordiskt klimat. Sämre bränslekvalitet ger utfällningar vid kalla temperaturer och lagring, som kan sätta igen filter. Vid bränslekvalitet anpassat för ett nordiskt klimat har de naturliga utfällningarna eliminerats redan i tillverkningsprocessen. Det är vid start av fordonet som motorn kräver något högre temperaturer vid RME än med diesel, när fordonet väl körs är vintertemperaturer inget problem. Gårdarna klarar vinterdrift med några enkla åtgärder: Motorvärmare Maskiner reagerar olika på kyla, även när de körs på diesel. Motorvärmare måste normalt sett användas från ca -15 grader om man kör på vanlig diesel. När RME används så krävs motorvärmare från ca -10 grader. Varmare nattparkering Parkering av maskiner sker normalt där den värsta nattkylan inte kommer åt den, till exempel under tak i oisolerad loge. Nya bränslefilter Låga temperaturer gör att bränslet generellt blir mer trögflytande och därmed svårare att filtrera. Bränslefilterbyten förläggs så att man möter vintersäsongen med nya bränslefilter. 38

39 Med dessa rutiner har vinterdrift på gårdarna kunnat ske utan problem med temperaturer ner till -20. En tanke finns att utrusta bränsletanken med värmeelement/platta som värmer bränslet i tanken under tiden som motorvärmaren är aktiv. Detta borde säkerställa drift i temperaturer under -20 grader. Bränslehantering När det gäller RME är det viktigt att vara noga med kvalitén på bränslet, enbart standard enligt EN14214 är inte tillräckligt. Med rätt kvalitet på bränslet uppstår inga problem med driftsäkerhet i nordiskt klimat enligt gårdarnas erfarenheter. Ren biodiesel med rätt kvalitet har lågt vatteninnehåll (50 mg/kg) och låg halt av metallsalter, fosfor och andra föroreningar (<5 mg/kg). Monoglyceridhalten ska vara max 0,3 %, vilket är Volvos och Scanias minimikrav. Produktbladen vid bränsleval av 100 % RME ger god handledning. Egenskap Enhet EU-standard Rekommenderad kvalitet Renhet % (m/m) Min 96,5 98 Vattenhalt mg/kg Max Monoglyceridhalt % (m/m) Max 0,7 0,3 Metallsalter mg/kg Max 5,0 <1 Totala föroreningar mg/kg Max 24 <5 Fosfor mg/kg Max 4,0 <1 Sammanställning över bränsleegenskaper för RME; EU-standard EN14214 jämfört med rekommenderad kvalitet. EN14214 är en europeisk standard som beskriver lägsta kravspecifikationer för biodiesel, såsom densitet, viskositet, vatteninnehåll m.m. B står för biodiesel och följs av en siffra som indikerar procenthalt biodiesel. B100 är ren biodiesel och B99 är 99 w% biodiesel och 1 % fossil diesel etc. 39

40 Gårdarnas rutiner för bränslehantering: Rena cisterner och tankar RME ställer större krav på renlighet och hygien i hanteringen eftersom vatten och andra föroreningar kan ställa till med större problem i RME än i vanlig diesel. Cisterner görs rent innan första påfyllning med RME. Inget slarv med dunkar, mobiltankar och andra tillfälliga lösningar! Undvik ljusa emballage RME är inte brandfarligt eller skadligt för hälsa eller miljö så det räcker med enkelmantlade cisterner. Tillfällig lagring kan ske i s.k. IBC-container, vilka är enkla att rengöra och kontrollera. RME är känsligt för solljus och ska inte förvaras längre perioder i ljusa emballage. Rätt material i slangar och packningar RME håller motorrummet rent, då det har en lösande inverkan på smuts och fett. Men RME har även denna inverkan på naturgummi, så om fordonet inte är godkänt för RME kan slangar och packningar behöva bytas till mer beständiga material (vitongummi, teflon, plast etc). Alla bussar och de flesta lastbilar går idag att köra med fulla RME-garantier. Inget talar för att lantbrukets maskiner skulle ha sämre motorer. David Varverud 40

41 Maskinköp Alla maskintillverkare godkänner inte drift på RME. Anledningen är att det idag inte finns någon efterfrågan. Ungefär hälften av maskinerna i samarbetet mellan gårdarna har inga garantier för RME-drift. De flesta maskinerna har köpts in begagnade, och då är det svårt att få med RME-garantier. Gårdarnas maskiner går sedan 2010 på RME, oavsett garanti för drift på RME eller inte. Det är störst möjlighet vid nyinköp att ställa krav på garanti för RME-drift. Våga ifrågasätta när en tillverkare inte kan ge garanti för drift på RME. Gårdarnas erfarenheter är att det inte beror på märke eller teknik, utan snarare saknad efterfrågan. Det är rimligt att ställa krav som köpare då det inte verkar finnas tekniska hinder för drift på RME. På samma sätt har utvecklingen skett i andra branscher, där upphandling av kollektivtrafik och transporter drivit på utvecklingen av bussar och lastbilar. Kundkrav är ett effektivt påtryckningsmedel. Gårdarna har upplevt att en maskin plötsligt kan erbjudas med fulla garantier, när kunden ställer det som krav vid köptillfället. Genom att ställa krav stimuleras utvecklingen och fler maskiner får garantier för drift på förnybara bränslen. 41

42 Gårdarna ger svar på tal om RME RME luktar Sant Från äldre fordon (äldre än 2005) kan man känna en frityrdoft. På nyare fordon är det svårt att avgöra vilket bränsle man kör på. RME fungerar inte Falskt Vinterdrift är inget problem med bränsle av hög på vintern kvalitet anpassat för nordiskt klimat och med rätt hantering. Allra bäst fungerar det i nyare traktormodeller som körs mycket. Det finns inga mackar Sant Möjligheterna till stationstankning är begränsad. Med egna cisterner på gården kan man reducera problemet. Eftersom RME inte är tillståndspliktig eller brandfarligt är reglerna kring cisternhantering enklare. Man behöver till exempel ingen dubbelmantlad cistern. RME ger problem med Falskt Naturgummi tål inte RME, men idag används material gummipackningarna som nitril och viton som båda tål RME. Har du en gammal maskin bör du se över och eventuellt byta ut gummipackningarna. Adblue fungerar inte ihop Falskt Adblue sprutas in i avgasflödet, vilket ger en katalytisk med RME process som minskar luftföroreningar. Scania och Volvo har sedan 10 år tillbaka motorer med Adblue som är godkända för 100 % RME. Servicen blir dyrare Sant, I vissa fall krävs halverade intervall för filterbyten, men till viss det har med teknikutveckling av motorerna att göra. del Arbete pågår för att normalisera serviceintervaller på lastbilar, trots drift på 100 % RME. Bränsleförbrukningen Sant, Standard-RME innehåller 3-5 procent mindre energi blir högre, motoreffekten teoretiskt per liter jämfört med fossil diesel. Det vägs upp av minskar sett något effektivare förbränning p.g.a. att RME innehåller syremolekyler. Erfarenheter visar både på ökad, oförändrad och minskad bränsleförbrukning. Bränslekvaliteten har stor betydelse. Fler mätningar behövs. 42

43 Problem med partikelfilter Sant, Det finns flera typer av partikelfilter på marknaden. till viss Några modeller har tillverkaren valt att anpassa del för drift på 100 % RME. Det finns inga tekniska hinder, men det är efterfrågan som styr vad som tas fram. Lantbruksmaskiner ligger generellt efter i utvecklingen jämfört med lastbilar och bussar. Problem med avgas- Falskt RME ger generellt lägre avgasemissioner än diesel. emissioner Med SCR-teknik (Adblue) minskar även kväveoxider (NOx). Både Volvo och Scania levererar fr.o.m. den 1 januari 2014 både lastbilar och bussar godkända för 100 % RME som uppfyller Europas hårdaste avgasreglering (Euro6). Ökad risk för tillväxt Sant Med rätt bränslekvalitet och korrekt hantering av alger och bakterier till viss och skötsel av cisterner enligt rekommendationer i cisternerna del minskar risken för problem. Helgenäs Bulktransporter AB upplever ingen skillnad på motoreffekten vid drift på 100 % RME. Bränsleförbrukningen är något lägre när man kör på RME än med vanlig diesel enligt fordonsdata. Bränslet som används är av högsta kvalitet. 43

44 Intervju Scania Hur fungerar Adblue ihop med drift på 100 % RME? Scanias SCR-katalysatorer fungerar på samma sätt vid drift med RME som vid drift med fossil diesel, så man kommer inte att märka någon skillnad som förare. Avgastemperaturen för RME är något lägre, förbrukning av bränsle ökar något för att hålla rätt temperatur i katalysatorn. Eftersom det kan vara något högre NOx-halt i råavgaserna kan också AdBlue-förbrukningen öka. Har Scania några särskilda rekommendationer vad gäller service på de lastbilar som kör på 100 % RME? (vad gäller serviceintervaller, partikelfilter etc) Vid körning med biodiesel påverkas bytesintervall för oxidationskatalysatorn, partikelfiltret samt oljan. Eftersom biodiesel har en högre förångningspunkt än vanlig diesel förångas inte den del som kommer i kontakt med motoroljan utan stannar kvar och påverkar smörjegenskaperna. Olika applikationer påverkas olika och därför behövs ett särskilt anpassat serviceprogram med andra intervaller för filterbyten och service enligt serviceavtal med Scania-verkstad. Bränslet ska dessutom hålla dokumenterad kvalité, EN För ett 24-meters mjölktransportekipage, som går ungefär mil per år blir olje- och partikelfilterbytesintervallet förkortat med 33 % och oxidationskatalysatorn byts ut efter km. Hur stort är effekttappet (g/kwh) i bränsleförbrukning vid drift på 100 % RME jämfört med fossil diesel? Är det något som ger stor effekt på bränslekostnaderna? Volymmässigt kan man som en tumregel räkna med ungefär 7 % högre förbrukning av RME jämfört med fossil diesel. Det motsvarar en liten skillnaden i energiinnehåll mellan de olika bränsletyperna. Det beror mycket på driftfall, men verkningsgraden är densamma vid alla normala laster så skillnaden beror bara 44

45 på lägre energitäthet i RME och uppgår alltså till 5-10 procents högre volymmässig förbrukning. Hur det slår på den totala bränslekostnaden beror naturligtvis även på skillnaden i literpris mellan fossil diesel kontra RME, som ju ofta har ett lägre pris. För att få den bästa möjliga uppskattningen för en specifik applikation är det bäst att konsultera sin Scaniaförsäljare eftersom de har specialutvecklade verktyg för att göra beräkningar av förbrukning och kostnader. Man får dock komma ihåg att det finns en naturlig variation som kan vara större som beror av väder och vind, last, förare m.m., så i praktiken är det inte säkert att man märker så stora skillnader, eller att de skillnader som finns enbart beror på om man använder RME eller fossil diesel. Urban Wästljung PhD Manager, Sustainable transport Public and Environmental Affairs Scania Tel Mob

46 Perspektiv på maskiner och drivmedel Växthusgasutsläpp från fossila drivmedel i jordbruket Ton CO 2 -ekv per år Diesel Östgötamodellen (RME) Jordbruksmaskiner och andra arbetsmaskiner utför tunga arbeten som kräver stora mängder energi. De används dessutom på platser som ofta ligger långt från vanliga tankställen. Bränslet de körs på bör alltså ha ett högt energiinnehåll. Bränslet bör också kunna lagras och tankas lokalt. Diesel uppfyller dessa förutsättningar, vilket förklarar varför så gott som alla arbetsmaskiner idag körs på diesel. Men diesel är ett fossilt bränsle som bidrar till växthuseffekten och som bör fasas ut. Det finns många möjliga bränslen som kan bli goda ersättare till diesel, men de flesta är på försöksstadiet eller är ännu för dyra. I dag finns i praktiken följande alternativ: 46

47 Valbara biodrivmedel idag Dagens befintliga biodrivmedel framställs huvudsakligen ur traditionella jordbruksprodukter med hjälp av sedan länge kända produktionstekniker. De vanligaste förekommande formerna av biodrivmedel som finns på marknaden i Sverige idag är etanol, biodiesel (RME, FAME) och biogas. Diesel och bensin för jämförelse + Fungerar i befintlig, beprövad teknik och infrastrukturen är utbredd. - Tillverkas av fossil råvara, vilket är en ändlig resurs med stor negativ påverkan på klimatet. - Konkurrensen om dieseln kommer att öka framöver och priset kommer att öka i takt med att de lättillgängliga oljetillgångarna förbrukas. - Den ansvarsmässiga hanteringen är omfattande. Bränslet är giftigt, brandfarligt, hälsofarligt och tillståndskrävande. En diesel- eller bensincistern kräver ofta bygglov, godkännande från räddningstjänsten för hantering av brandfarlig vara samt tillstånd från miljöförvaltningen. Vidare skall den besiktas med fasta intervall och tankningen skall ske på hårdgjord yta. RME (Rapsmetylester)/biodiesel + Tillverkas av rapsolja och är en förnybar resurs. + Svensktillverkad RME ger upp till 60 % minskning av växthusgasutsläppen, jämfört den diesel som ersätts, sett över hela produktionskedjan. Förbättringspotential på ännu högre reducering finns. + Mycket enkel ansvarsmässig hantering. RME är inte giftig, inte brandfarlig, inte heller hälsofarlig eller tillståndskrävande. Inga särskilda tillstånd, besiktningar eller andra godkännande behövs. 47

48 Fortsättning RME (Rapsmetylester)/biodiesel + Vid produktion av RME produceras även eftertraktade biprodukter, såsom proteinfodermedel som ersätter importerade sojaprodukter och glycerol som ersätter fossila råvaror i produkter som hudkräm etc. + Fungerar bra i befintliga dieselmotorer. Oftast utan att någon speciell ombyggnad krävs. - Stora kvalitetsskillnader mellan olika producenter. - Större krav på hygien och renlighet i lagring för RME än för diesel, särskilt viktigt att hålla RME borta från vatten. Rekommenderad lagring 6 månader, längre om lagring sker skyddat från solljus och vatten. - Alla maskintillverkare/leverantörer erbjuder inte garantier för drift på RME. Utvecklingen av fordon med fulla garantier har kommit olika långt i olika branscher. Beror på hur stark efterfrågan är på drift på 100 % RME. - På grund av hur ofta oljeväxter kan ingå i växtföljder begränsas produktionen av RME. I Sverige skulle oljeväxter teoretiskt kunna odlas på ungefär tre gånger så stor areal som idag. RME kan inte ensamt ersätta Sveriges totala fossila dieselanvändning, men skulle rent hypotetiskt kunna täcka det svenska lantbrukets behov. RME All RME är inte lika bra ur klimathänseende. Hur bra produkten är ur klimathänseende beror till exempel på om den metanol som tillsätts i tillverkningen är fossil eller biobaserad samt var råvarubasen i form av rapsolja är producerad. Den RME-produkt som ger svenska marknadens högsta klimatnytta idag kommer från Perstorp Bioproducts AB, som ger upp till 60 procent växthusgasreduktion sett över hela produktionskedjan. 48

49 Etanol + Tillverkas av spannmål i Sverige och är ett förnybart bränsle som kan ersätta bensin och diesel, såväl låginblandat i vanlig bensin som höginblandat i form av E85 och ED95. + Svensk produktion av etanol ger i dag upp till cirka 70 % minskning av växthusgasutsläppen jämfört den bensin som ersätts, sett över hela produktionskedjan. Förbättringspotential på ännu högre reduktion finns och planeras för Norrköpingsanläggningen Lantmännen Agroetanol, som är Sveriges enda storskaliga produktionsanläggning för etanol. + Vid produktion av etanol produceras även proteinfodermedel, en eftertraktad produkt som ersätter importerade sojaprodukter. + En befintlig bensinmotor kan konverteras till E85, men kräver justering av motorn. ED95 kan användas i speciellt anpassade dieselmotorer. +- Något enklare ansvarsmässig hantering av ren etanol. Denaturerad etanol är inte miljöfarlig, dock brandfarlig (och därmed tillståndskrävande) och hälsofarlig vid förtäring/inandning. Lagringen av E85 kan däremot jämföras med lagringen av bensin. - Stor skillnad i olika produktioners minskning av växthusgasutsläppen jämfört den bensin som ersätts, beroende på om fossil eller icke-fossil processenergi används. ETANOL Beroende på var och hur etanolen produceras blir klimatnyttan olika stor. Svensk etanolproduktion från Agroetanol ger i dag upp till cirka 70 % minskning enligt EUs beräkningsmetod av växthusgasutsläppen jämfört den bensin som ersätts sett över hela produktionskedjan, mycket tack vare att processenergin är förnyelsebar energi. 49

50 gram CO 2 -ekv / MJ ,8 g g, vilket är en 70 % reducering jämfört med fossila alternativ. Svensk Etanol 33,3 g, vilket är en 60 % reducering jämfört med fossila alternativ. Svensk RME Diesel Minimikravet för att biodrivmedel ska anses hållbara inom EU är 35 % växthusgasreduktion jämfört med bensin eller diesel. Svensk etanolproduktion från Agroetanol ger idag cirka 70 % minskning av växthusgasutsläppen och svensk RME-produktion från Perstorp Bioproducts AB ger cirka 60 % jämfört med bensin eller diesel. Biogas + Produceras genom rötning av organiskt material och är en förnybar energikälla. + Kan produceras på gården och kan utan uppgradering användas till el och värme. + Rötning av stallgödsel till biogas ger en kväveeffektiv rötrest (biogödsel) med lättillgängligt kväve för växterna. + För lantbruket kommer inom överskådlig tid biogas att vara mest lämpat till maskiner som inte kräver så lång räckvidd från gårdscentrum såsom lastmaskiner eller andra maskiner som används nära gårdscentrum. 50

lantbruknu! Fossilfritt HANDBOK I MINSKAT FOSSILBEROENDE MED ÖSTGÖTAMODELLEN

lantbruknu! Fossilfritt HANDBOK I MINSKAT FOSSILBEROENDE MED ÖSTGÖTAMODELLEN lantbruknu! Fossilfritt HANDBOK I MINSKAT FOSSILBEROENDE MED ÖSTGÖTAMODELLEN Fossilfritt lantbruknu! HANDBOK I MINSKAT FOSSILBEROENDE MED ÖSTGÖTAMODELLEN Stort tack till till Helgenäs Bulktransporter,

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

FOSSILFRIA LANTBRUK Charlotte Elander Lantbrukare Kasta Länsmansgård Energifabriken

FOSSILFRIA LANTBRUK Charlotte Elander Lantbrukare Kasta Länsmansgård Energifabriken FOSSILFRIA LANTBRUK Charlotte Elander Lantbrukare Kasta Länsmansgård Energifabriken Energifabriken AB Startade 2006 Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning,

Läs mer

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Verdis Polaris. Verdis Polaris Flora first generation B100 the classic green one. Verdis Polaris Aura second generation B100 the advanced green one

Verdis Polaris. Verdis Polaris Flora first generation B100 the classic green one. Verdis Polaris Aura second generation B100 the advanced green one Verdis Polaris Verdis Polaris Flora first generation B100 the classic green one Verdis Polaris Aura second generation B100 the advanced green one Perstorps biodiesel för nordiskt klimat Erbjuder enkel

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil

Läs mer

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Björn Isaksson Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet!

Björn Isaksson Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet! Björn Isaksson 2018-09-14 Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet! Källa: SOU 2016:47 Klimatutmaningen Källa: SOU 2016:47 För Sveriges del - Transportutmaningen Clean Power for transport

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri EnergiTing Sydost Ljungby, 9 nov. 2017 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen

Läs mer

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Dieselförbrukning och andra energiinsatser Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport

När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport Bakgrund Det svenska jordbruket är helt beroende av traktorn som kraftkälla. År 2007 använde det svenska jordbruket

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

Etanolkonvertering av lantbruksmaskiner Praktisk konvertering samt genomgång av praktiska erfarenheter nationellt och internationellt

Etanolkonvertering av lantbruksmaskiner Praktisk konvertering samt genomgång av praktiska erfarenheter nationellt och internationellt Slutrapport Etanolkonvertering av lantbruksmaskiner Praktisk konvertering samt genomgång av praktiska erfarenheter nationellt och internationellt Delprojekt inom projektet Fossilfria Lantbruk Juli 2014

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Klimatkollen växtodlingsgård 20A Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att

Läs mer

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri Linköping 12 januari 2018 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen för

Läs mer

KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar

KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar Denna rapport sammanfattar resultaten från forskningsrapporten Utvärdering av produktionskostnader

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasen i samhällets tjänst Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasanvändning 2005-2015 Presentationens namn, version etc 2016-11-11 2 Biogasen sluter det lokala

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Aktuellt inom landsbygdsprogrammet inom området Minskad klimatpåverkan och förnybar energi med fokus kompetensutveckling Anna Hagerberg Rådgivningsenheten söder Alnarp Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Drivmedelsfakta 2013

Drivmedelsfakta 2013 Drivmedelsfakta 2013 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2012 I detta faktablad ges uppgifter om klimatpåverkan och energiinnehåll i drivmedel på den svenska marknaden. Uppgifterna utgör

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Drivmedelsfakta 2014

Drivmedelsfakta 2014 Drivmedelsfakta 214 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 213 I detta faktablad ges uppgifter om klimatpåverkan och energiinnehåll i drivmedel på den svenska marknaden. Uppgifterna utgör

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk

Läs mer

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården

Läs mer

biodiesel i kampen mot global uppvärmning

biodiesel i kampen mot global uppvärmning biodiesel i kampen mot global uppvärmning naturliga råvaror på frammarsch Tecknen på klimatförändring är så pass tydliga och så pass många att de som tvivlar på orsak och verkan numera är försvinnande

Läs mer

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter

Läs mer

Drivmedelsfakta 2012

Drivmedelsfakta 2012 Drivmedelsfakta 2012 gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2011 Klimatnytta i korthet - ottomotor Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 47 Biogas 72

Läs mer

Klimatneutralt jordbruk 2050

Klimatneutralt jordbruk 2050 Klimatneutralt jordbruk 2050 Vilka tekniska lösningar behöver vi utveckla för att minska jordbrukets klimatpåverkan? Pernilla Tidåker, JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap

Läs mer

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Läs mer

TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW.

TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW. TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW. Hållbara Transporter Utmaningen och Scanias mål Johan Améen Alternative fuels Regional Manager Sales, Trucks VATTEN LUFT Vad är egentligen ett ton CO 2? 10 m diameter

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Energigården. Kent-Olof Söderqvist Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Folke Fritzson. Folke Fritzson Combustion System Scania CV AB

Folke Fritzson. Folke Fritzson Combustion System Scania CV AB 1 Folke Fritzson Hållbara transporter tillgängliga drivmedel 2 Ethanol < 90% Biodiesel < 70% FAME, RME, etc. Möjlig CO 2 -reduktion Biogas < 90% Stora möjligheter att minska CO 2 -utsläpp redan idag! Scania

Läs mer

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen Energi Alarik Sandrup, näringspolitisk chef 1 Lantmännen i dag Vd och koncernchef: Per Olof Nyman Ordförande: Bengt-Olov Gunnarsson Omsättning 2011 (SEK): 38 miljarder Resultat efter finansnetto

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (11) 3 (11) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 ALLMÄNT KLARLÄGGANDE AV

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Energigaserna har en viktig roll i omställningen Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

2014-03- 14. Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist. nils.lundkvist@stockholm.se 2014-03-14. Ett hållbart samhälle.

2014-03- 14. Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist. nils.lundkvist@stockholm.se 2014-03-14. Ett hållbart samhälle. 2014-03- 14 Trafikkontoret Avdelning Avfall Nils Lundkvist nils.lundkvist@stockholm.se Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Ett hållbart samhälle 2013-09-26 Sida 2 1 Insamling av hushållsavfall

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län

Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel 2018-10-03, Länsstyrelsen i Dalarnas län Agenda för förmiddagen Introduktion och uppvärmning (45 min) Presentations runda Nationella mål samt

Läs mer

Matens klimatpåverkan

Matens klimatpåverkan Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad

Läs mer

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel

Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel Förnybara drivmedel för bussar och lastbilar Östersund Lars Lind, VD Perstorp BioProducts AB 2015-01-30 Biodrivmedel just nu - uppförsbacke och motvind Kraftigt

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer