Eviras publikationer 4/2011. Kvalitetsuppföljning. av den inhemska spannmålsskörden 2010

Transkript

1 Eviras publikationer 4/2011 Kvalitetsuppföljning av den inhemska spannmålsskörden 2010

2

3 Eviras publikationer 4/2011 Kvalitetsuppföljning av den inhemska spannmålsskörden 2010

4

5 Beskrivning Utgivare Livsmedelssäkerhetsverket Evira Publikationens titel Kvalitetsuppföljning av den inhemska spannmålsskörden 2010 Författare Resumé Utgivningsdatum Maj 2011 Referensord Evira, Enheten för växtanalytik, Spannmålssektionen Kvalitetsuppföljningen av spannmålsskörden ger en helhetsbild av kvaliteten på den årliga inhemska spannmålsskörden. Kvalitetsuppföljning har gjorts sedan år Kvalitetsuppföljningen är baserad på de spannmålsprover som odlarna har sänt in och på de bakgrundsuppgifter som de har gett. Av spannmålsproven analyseras de kvalitetsfaktorer som används allmänt i spannmålshandeln. De gårdar som ingår i uppföljningen väljs enligt en samplingsmetod ur landsbygdsnäringsregistret vid jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral. Gårdar med mindre än fem hektar åker ingår inte i samplet. År 2010 ingick cirka 1700 gårdar i samplet. Sammanlagt 1100 prover kom in från gårdarna. Spannmåls kvalitets Publikationsseriens namn och nummer Eviras publikationer 4/2011 Sivuja 32 Språk Konfidentialitet Förläggare Layout Svenska Offentlig handling Evira ISSN X ISBN Evira, Enheten för ämbetsverkstjänster (pdf)

6

7 Innehåll 1 Inledning Spannmålsskördens medelkvalitet Råg och ekologisk råg Vårvete Höstvete Havre Korn och maltkorn Flerradigt och tvåradigt korn Spanmålens genomsnittliga kvalitet regionvis Råg Vårvete Höstvete Havre Korn och maltkorn Spannmålens medelkvalitet sortvis Råg Vårvete Höstvete Havre Korn Malkorn Bilder av spannmåls kvalitet Sorternas förekomst av proverna Testmetoder Landsbygdscentralerna... 32

8 1 Inledning På grund av den heta sommaren och torkan skördades det endast tre miljarder kilo spannmål år 2010, den minsta skörden på ett årtionde. Falltalen för vete och råg var rekordhöga, likaså proteinhalten i vårvete. Cirka två tredjedelar av vete och nästan all råg var av kvarnduglig kvalitet. En knapp fjärdedel av maltkornsskörden uppfyllde kraven på proteinhalt och kornstorlek, vilket var en tiondedel av mängden i fjol. Kornets genomsnittliga hektolitervikt på 62,4 kilo var lägre än tidigare år, men proteinhalten på 12,4 procent var högre. Havrens genomsnittliga hektolitervikt var lägst på över tjugo år och kornstorleken den minsta under EU-eran. Havrens proteinhalt var hög. Kvaliteten på den inhemska spannmålsskörden har följts upp sedan år Uppföljningen ger en helhetsbild av kvaliteten på spannmålsskörden sådan som den är då den sänds från gårdarna ut på marknaden eller då den används på den egna gården. Uppföljningen är baserad på de prover som odlarna har sänt in från gården, och kvalitetsfaktorerna har analyserats av Livsmedelssäkerhetsverket vid enheten för växtanalytik i spannmålssektionens laboratorium. Vid undersökningen analyseras de kvalitetsfaktorer som används allmänt av spannmålshandeln och av industrin. Förutom proverna erhålls värdefull information av odlarna om spannmålsodlingens bakgrundsfaktorer, exempelvis vilka gödslingsmedel och bekämpningsmedel som har använts, sådatum och skördedatum, typ av tork samt eventuella väderfaktorer under växtperioden som har inverkat på kvaliteten, såsom frost och nederbördsmängder. De gårdar som ingår i uppföljningen väljs områdesvis enligt en samplingsmetod ur landsbygdsnäringsregistret vid jord- och skogsbruksministeriets informationstjänst. Gårdar med mindre än fem hektar åker ingår inte i samplet. År 2010 ingick cirka 1700 gårdar i samplet. Före slutet av oktober hade 1100 prover sänts in. Av proverna var 242 vete, 84 råg, 269 havre, 142 maltkorn och 315 foderkorn. Mera information av spannmålsskördens kvalitet finnas i Internetsidor av Evira. 6

9 2 Spannmålsskördens medelkvalitet Råg och ekologisk råg Skördeår Råg Falltal Protein Ekologisk råg Falltal Protein kg/ha % kg/ha % , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,2 74, , , ,9 71, , , ,2 72, , , ,3 74, , , ,7 75, , , ,6 74, , , ,4 72, , , ,7 73, , , ,2 74, ,3 7

10 2.2 Vårvete Skördeår Vårbete Falltal Protein Våt gluten Zeleny-tal Stärkelsehalt kg/ha % % % , ,1 34, , ,2 32, , ,4 41, , ,6 34, , ,7 33, , ,6 37, , ,7 26, , ,0 33, , ,9 28, , ,2 34, , ,8 29,1* , ,9 29,7* , ,8 31,7* , ,1 27,5* 62 67, , ,2 26,8* 59 66, , ,7 25,9* 48 68, , ,7 25,5* 51 69, , ,6 26,8* 57 68, , ,6 25,2* 53 68, , ,0 23,4* 47 69, , ,1 28,8* 57 66,7 *) Våt glutenets bestämmnings metod har ändrats resultatet ungefär 3 5 procentenheter lägre än tidigare 8

11 2.3 Höstvete Skördeår Höstvete Falltal Protein Våt gluten Zeleny-tal Stärkelsehalt kg/ha % % % , ,3 28, , ,3 23, , ,0 30, , ,0 31, , ,2 28, , ,0 26, , ,2 26, , ,2 33, , ,6 26, , ,3 27, , ,7 28,1* , ,6 27,9* , ,3 26,3* , ,9 29,6* 54 67, , ,7 26,7* 44 66, , ,6 25,2* 40 69, , ,2 26,7* 33 69, , ,1 25,8* 38 70, , ,3 25,9* 41 70, , ,2 26,2* 34 69, , ,6 25,2* 38 68,7 *) Våt glutenets bestämmnings metod har ändrats resultatet ungefär 3 5 procentenheter lägre än tidigare 9

12 2.4 Havre Skördeår Havre Skalhalt Protein Ekologisk havre Skalhalt Protein kg/ha % % kg/ha % % ,6-13, ,5-12, ,9-14, ,6-12, ,5-13, ,1-12, ,2-12, ,7-13, ,6-12, ,2-15, ,9-13, ,2-13, ,4-13,8 54,8-13, ,9-14,2 55,0-13, ,1-12,9 55,2-12, ,1 23,1 12,8 54,4 23,5 12, ,9 24,2 13,7 54,1 24,7 12, ,1 22,6 13,1 56,3 22,1 12, ,4-11,8 55,5-11, ,7-12,1 55,0-11, ,0-13,5 52,9-13,4 10

13 2.5 Korn och maltkorn Skördeår Korn 1) Maltkorn 2) Protein Protein Stärkelsehalt Stärkelsehalt Sortering >2,5 mm kg/ha % % kg/ha % % % ,1 13, ,6 12, ,4 12, ,0 11, ,7 12, ,0 11,2-71,8 11, ,7 11,5-70,6 11,2-75, ,1 12,5-64,3 12,4-65, ,7 12,4-63,7 11,7-69, ,1 12,6-69,1 13,2-88, ,4 12,3 60,6 66,2 12,1 62,2 82, ,8 12,4 60,4 68,5 12,7 61,4 88, ,9 13,0 59,9 65,1 12,9 61,5 70, ,6 13,5 59,1 66,9 13,5 60,6 83, ,1 12,5 59,8 66,2 11,8 62,0 79, ,6 11,9 60,4 67,1 11,8 61,7 91, ,4 12,0 62,0 70,9 12,5 62,6 93, ,8 12,0 60,8 67,9 12,1 61,7 86, ,9 10,7 61,9 67,5 10,6 63,0 89, ,3 11,0 61,7 68,6 10,7 62,9 91, ,4 12,4 60,6 66,7 12,9 60,8 88,0 1) Innehåller inte maltkornsorter. 2) Innehåller maltkornsorter Saana, Scarlett, NFC Tipple, Annabell, Braemar, Prestige, Xanadu, Oracle, Marthe, Polartop och Quench oberoende av användningssändamål 11

14 2.6 Flerradigt och tvåradigt korn Skördeår Flerradigt korn Tvårådigt korn 1) Protein Protein Stärkelsehalt Stärkelsehalt kg/ha % % kg/ha % % ,1 12,2-62,9 13, ,8 12,2-67,8 13, ,6 12,1 60,5 65,1 12,9 61, ,8 12,3 60,2 67,0 12,9 60, ,3 12,9 59,6 63,3 13,5 60, ,2 13,4 59,1 64,0 14,4 59, ,6 12,5 59,8 64,4 13,1 60, ,2 11,8 60,4 66,6 12,6 60, ,0 11,9 61,7 70,2 12,7 62, ,5 12,0 60,8 66,7 12,3 60, ,3 10,7 61,8 65,9 11,6 61, ,8 11,1 61,6 67,7 10,9 62, ,5 12,3 60,5 65,8 12,8 60,7 1) Innehåller inte maltkornsorter. Figure 1. Maltkornets och foderspannmålens genomsnittliga hektolitervikter

15 3 Spannmålens genomsnittliga kvalitet regionvis Råg Råg Landsbygdscentral Falltal Protein kg/ha % Nyland 76, ,4 Farma 76, ,0 Satakunta 76, ,1 Tavastland 78, ,6 3.2 Vårvete Vårvete Landsbygdscentral Våt Stärkelsehalt Fall- Protein gluten Zelenytal tal kg/ha % % % Nyland 80, ,6 30, ,1 Nylands svenska 80, ,6 29, ,9 Farma 81, ,1 29, ,7 Satakunta 81, ,8 28, ,3 Tavastland 80, ,5 24, ,7 Egentliga Tavastland 81, ,6 30, ,7 Kymenlaakso 79, ,8 29, ,3 Norra Karelen 78, ,2 29, ,4 Södra Österbotten Österbottens svenska 80, ,8 28, ,3 81, ,0 28, ,7 13

16 3.3 Höstvete Landbygdscental Höstvete Protein Våt gluten Falltal Zelenytal Stärkelsehalt kg/ha % % % Farma 79, ,6 25, ,8 Figure 2. Andel höst- och vårveteprover som fyller kvalitetskraven på brödvete (hehtolitervikt 78 kg/ha, falltal 180 ja protein 12,5 %)

17 3.4 Havre Landbygdscentral Havre Protein Förkrympta korn 2,0 mm kg/ha % % Nyland 50,1 12,9 18,0 Farma 51,8 13,2 14,9 Satakunta 54,3 13,2 13,6 Birkaland 53,1 13,6 8,7 Tavastland 54,0 13,4 12,2 Kymenlaakso 49,7 14,2 14,5 Södra Karelen 49,7 14,1 11,1 Södra Savolax 52,6 14,6 12,7 Norra Savolax 52,6 13,8 12,9 Norra Karelen 51,9 14,2 12,3 Mellersta Finland 53,0 13,7 10,1 Etelä-Pohjanmaa 54,7 13,6 10,9 Österbottens svenska Mellersta Österbotten 55,5 13,3 10,4 53,3 13,6 9,3 Uleåborg 54,9 13,4 8,0 15

18 3.5 Korn och maltkorn Korn 1) Maltkorn 2) Protein Protein Sortering >2,5mm kg/ha % % kg/ha % % % Nyland ,1 13,5 60,3 89,1 Nylands svenska ,8 12,3 61,5 91,9 Farma 65,1 12,8 60,3 66,7 12,8 60,9 89,4 Satakunta 62,9 12,2 60,8 66,5 12,3 61,3 87,7 Birkaland 63,5 12,2 61, Tavastland 64,5 11,9 61,4 67,1 12,7 60,9 90,2 Egentliga Tavastland Södra Karelen Norra Savolax Norra Karelen Mellersta Finland Södra Österbotten Landbygdscentral Stärkelsehalt Stärkelsehalt Österbottens svenska Mellersta Österbotten ,9 13,2 60,7 84,2 62,2 12,5 60, ,2 12,1 60, ,3 12,1 60, ,2 12,3 60, ,4 12,5 60,6 65,5 12,7 61,0 91,8 61,2 12,4 60, ,5 12,8 60, Uleåborg 61,2 12,5 60, ) Innehåller inte maltkornsorter. 2) Innehåller maltkornsorter Saana, Scarlett, NFC Tipple, Annabell, Braemar, Prestige, Xanadu, Oracle, Marthe, Polartop och Quench oberoende av användningssändamål 16

19 4 Spannmålens medelkvalitet sortvis Råg Råg Sort Falltal Protein kg/ha % Amilo 77, ,1 Elvi 77, ,7 Evolo 79, ,0 Juuso 43, ,6 Riihi 75, ,5 Figure 3. Andel rågprover som fyller kvalitetskraven på brödsäde (hektolitervikt 71 kg/ha, falltal 120). 17

20 4.2 Vårvete Sort Falltal Vårvete Protein Våt gluten Zelenytal Stärkelsehalt kg/ha % % % Amaretto 82, ,4 25, ,4 Anniina 80, ,4 32, ,1 Bjarne 77, ,6 30, ,3 Kruunu 80, ,5 27, ,8 Mahti 79, ,6 25, ,3 Quarna 81, ,6 32, ,4 Zebra 81, ,8 24, ,9 Figure 4. Proteinhalter i vårvete per sort

21 4.3 Höstvete Sort Falltal Höstvete Protein Zelenytal Våt gluten Stärkelsehalt kg/ha % % % Urho 77,1 12, , ,5 Figure 5. Vårvetes falltal skördeveckosvis % av proverna blir under boxens nedre kant och 25 % av proverna blir över boxens övre kant. Hälften av proverna är både under- och övresidan av sträcken som finns mitt i boxen. 10 % och 90 % av proverna blir under de tunna sträckena. 19

22 4.4 Havre Sort Havre Protein Förkrympta korn 2,0 mm kg/ha % % Aslak 53,3 14,6 14,3 Belinda 50,9 12,4 14,4 Eemeli 53,6 14,5 7,7 Fiia 54,7 13,4 14,1 Marika 53,9 13,5 5,7 Peppi 54,4 14,5 11,1 Roope 51,3 12,6 17,1 Suomi 53,7 13,4 11,2 Veli 52,5 13,4 18,0 Venla 52,0 14,2 12,4 Figure 6. Andel av havreprover med en hektolitervikt över 52 kilo per sort

23 Figure 7. Andel av havreprover med en förkrympta korn per sort

24 4.5 Korn Korn Sort Protein Stärkelsehalt kg/ha % % Edel 62,8 11,8 61,0 Gaute 61,7 11,6 61,3 Justina 65,3 12,9 60,3 Jyvä 64,2 12,4 60,7 Kunnari 62,1 11,5 61,1 Minttu 65,1 12,3 61,3 Olavi 60,4 12,9 59,9 Pilvi 57,2 13,9 58,7 Tocada 65,7 12,7 60,9 Vilde 61,8 12,1 60,9 Voitto 60,8 12,5 60,4 Edel 62,8 11,8 61,0 Figure 8. Andel av kornprover med en hektolitervikt över 64 kilo per sort

25 4.6 Maltkorn Sort Maltkorn Protein Stärkelsehalt Sortering >2,5 mm kg/ha % % % Annabell 65,7 12,9 60,7 82,9 Barke 67,7 13,1 60,7 88,5 Braemar 68,7 12,8 61,0 93,6 NFC Tipple 67,3 11,5 61,9 92,4 Saana 64,2 13,3 60,2 82,6 Scarlett 68,7 13,6 60,6 90,8 Figure 9. Proteinhalter i maltkorn per sort 2010, användningsändamål maltning. 23

26 5 Bilder av spannmåls kvalitet 2010 Figure 10. Brödsädens genomsnittliga hektolitervikt Figure 11. Brödsädens genomsnittliga falltal

27 Figure 12. Brödsädens genomsnittliga proteinhalter Figure 13. Andel kvarndugliga (hektolitervikt 78 kg/ha, proteinhalt 12,5, falltal 180) vårveteprover per lantbrukssällskap Alla användningsändamål. På de gråa områdena är antalet prover inte tillräckligt. 25

28 Figure 14. Våt gluten och Zeleny-tal i genomsnitt i höst- och vårvete Figure 15. Genomsnittliga proteinhalter i maltkorn, korn och havre

29 Figure 16. Andel förkrympta korn i havreproverna per lantbrukssällskap Figure 17. Proteinhalter i maltkorn per lantbrukssällskap

30 6 Sorternas förekomst av proverna 2010 Figure 18. Rågsorternas förekomst av proverna Figure 19. Vårvetesorternas förekomst av proverna

31 Figure 20. Höstvetesorternas förekomst av proverna Figure 21. Maltkornsorternas förekomst av proverna

32 Figure 22. Kornsorternas förekomst av proverna Figure 23. Havresorternas förekomst av proverna

33 7 Testmetoder NIT -apparat (referensmetod MMM 42/95) 1000 korns vikt Elektronisk räkneapparat av korn Falltall ICC-std. no. 107/1/68/95 Protein torrsubstans Stärkelsehalt torrsubstans Våt gluten Zeleny-tal Förkrymta korn Maltkorn sortering NIT -apparat (referensmetod ICC-std. no. 105/2/80/94) nitrogen faktor 5,7 för vete och råg, 6,25 för havre, korn och maltkorn NIT -apparat (polarimetriskt referensmetod) NIT -apparat (referensmetod ICC-std. no. 155/1/94) NIT -apparat (referensmetod ICC-std. no. 116/1/72/94) EY N:o 824/2000 förkrymta korn räknas alla som genomgått sållet Steinecker -typ sortering Definitioner Skördeår

34 8 Landsbygdscentralerna 1 Nyland 2 Nylands svenska 3 Farma 4 Finska hushållningssällskapet 5 Satakunta 6 Birkaland 7 Tavastland 8 Egentliga tavastland 9 Kymenlaakso 10 Södra karelen 11 Södra savolax 12 Norra sovolax 13 Norra karelen 14 Mellersta finland 15 Södra österbotten 16 Österbottens svenska 17 Mellersta österbotten 18 Uleåborg 19 Kajanaland 20 Lappland 32

35

36 Pärmbild: Eviras bildbank/ulla Oksanen Livsmedelssäkerhetsverket Evira Mustialagatan 3, Helsingfors Telefon , Fax Eviras publikationer 4/2011 ISSN X ISBN (pdf)