Markägare och vindkraft. En möjlighet för dig som vill satsa på framtiden.

Transkript

1 Markägare och vindkraft. En möjlighet för dig som vill satsa på framtiden.

2 Introduktion 3 Markägare och vindkraft. Med ett fördelaktigt vindläge kan din mark generera förnybar energi för tusentals hushåll. Foto omslaget: Rämsbergets vindpark med sju vindkraftverk (21 MW) i Dalarna, Sverige. Foto: Patrick Miller. Foto denna sida: Hedbodbergets vindpark med 15 vindkraftverk (30 MW) i Dalarna, Sverige. Foto: OX2. Vindkraft ger lokalproducerad och utsläppsfri energi. Finland satsar på vindkraft för att uppnå klimatmålen och för att öka andelen inhemsk energi. Med hjälp av solel, biomassa, vindkraft och vattenkraft är det fullt möjligt att bygga ett långsiktigt hållbart energisystem, och vindkraften kommer att spela en allt större roll. Om din mark har ett fördelaktigt vindläge, har du möjlighet att arrendera ut den till OX2. Att upplåta mark Då vindkraftverk förväntas ha en livslängd på högst 30 år har det erfarenhetsmässigt visat sig mer lämpligt att arrendera än att köpa mark för vindkraft. Ett skäl till detta är att marken omkring ett vindkraftverk i mycket stor utsträckning kan användas som tidigare, exempelvis vid jordbruk, jakt, skogsbruk, bärplockning, fiske eller skidåkning. I den här broschyren beskriver vi kortfattat vad det innebär att upplåta mark för vindkraftverk. Lokal förankring en grundläggande utgångspunkt. Relationen till grannar och närboende i bygden är viktig om ett vindkraftsprojekt ska nå framgång. Ett vindkraftsprojekt inleds med att OX2 för en öppen dialog så att alla berörda kan komma till tals och påverka planeringsoch beslutsprocessen. Samarbetet med OX2 har varit enkelt. De har lyssnat på våra förslag om till exempel vägdragningar och vi har alltid fått den information vi behövt. Henrik Ingo, markägare Märkenkalls vindpark, Korsholm.

3 4 avtal avtal 5 Hur fungerar det? Att etablera en vindkraftsanläggning går förhållandevis snabbt, medan det ofta tar lång tid att få fram tillstånden som krävs. Största delen av OX2:s projekt börjar med ett initiativ från markägare som vill ha vindkraft på sin mark. SAMRÅD MED MARKÄGARE OCH närboende Samarbetet inleds med undersökning av områdets lämplighet för etablering av vindkraftverk. Förutsättningarna för väg- och elnät utreds samtidigt som vi kartlägger eventuella motstående intressen med till exempel luftfartsmyndigheter och försvarsmakten. Meteorologisk utrustning installeras i området för att undersöka vindhastighet, vindriktningar, luftfuktighet och temperaturer. Om förutsättningarna är goda kallar vi markägare och närboende till ett första informationsmöte där vi diskuterar intresset för ett projekt. Sedan påbörjas tillståndsprocessen. Det innebär i korthet att vi samråder med närboende och myndigheter och att kommunen för sin del inleder markplaneringsprocessen. Arrendeavtal Markägarna utser representanter som tillsammans med OX2 förhandlar fram arrendeavtal. Arrendeavtalen görs upp i ett tidigt skede av processen eftersom vi utgår från att vindkraften byggs i nära samråd med de som äger marken. Tillståndsprocessen kan bli ganska lång eftersom byggnationen av större vindparker kräver planläggning. När alla nödvändiga tillstånd inhämtats startar processen med finansiering och upphandlingar för att landa i själva byggnationen. En större anläggning på fler än tio vindkraftverk kan, beroende på omfattning och klimat, ta mellan ett och två år från första spadtag till driftsättning. Driften är den fas som ger vindkraftsägaren och markägaren intäkterna, vanligtvis arrenderas marken i 30 år. Hur ersätts upplåtelsen av mark? OX2 betalar normalt ut arrendet som en årlig ersättning när vindkraftverket, eller vindkraftverken, tagits i drift. Arrendet är kopplat till ersättningspris och hur mycket vindkraftverket producerar. Som markägare får du en viss procentsats av de intäkter som kommer vindkraftverket tillgodo. Beroende på hur väl lämpad marken är för vindkraft, och hur bra det blåser i området, kan denna procentsats variera. Vindupptagningsområdet ett verktyg för en bättre dialog När vindkraftsanläggningen omfattar flera närliggande fastigheter fördelas ersättningen utifrån respektive fastighets del av vindkraftområdets yta, det vill säga vindupptagningsområdet. Det är alltså inte avgörande på vilken fastighet själva vindkraftstornet står arrendet baseras istället på ytan under det luftrum som turbinen behöver. Denna yta avgörs av vindkraftverkets storlek. Glötesvålens vindpark med 30 vindkraftverk (90 MW) i Härjedalen, Sverige. Foto: Jann Lipka. Granbergs vindpark med 5 vindkraftverk (10 MW) i Dalarna, Sverige. Foto: OX2.

4 6 marken marken 7 Påverkan på marken. Fundament och vägar anläggs på ett så skonsamt sätt som möjligt. Fundament En av de delar som direkt påverkar marken är fundamenten. De kan ha olika former, från fyr- eller åttkantiga till runda, och sträcka sig upp till 10 meter ut från vindkraftverkets mitt. Den vanligaste formen av fundamentet kallas gravitationsfundament och består av armerad betong som gjuts på plats. För stora vindkraftverk kan det handla om 800 kubikmeter betong som fylls över ett nätverk av armering, uppbyggt i en anpassad grop. När det finns bra berg nära markytan kan istället ett bergsförankrat fundament användas, vilket kräver en mindre mängd betong då det förankras med borrade stag eller vajrar i berget. Det finns också vindkraftverk som monteras med fackverkstorn, som innebär fyra stycken betongplintar stående på en nedgrävd betongplatta. tillfartsväg Befintliga tillfartsvägar rustas upp vid behov, och nya vägar med cirka fem meters bredd anläggs fram till respektive vindkraftverksposition. Nyanläggning av väg och eventuella upprustningar av befintliga vägar betalas av projektören och sker i samråd med markägaren, som naturligtvis kan nyttja vägen fritt och behålla den efter avslutad drift om så önskas. Markägaren avgör om den ökade tillgängligheten skall begränsas med vägbommar. Det behövs också en uppställningsyta runt varje vindkraftverk på ca kvadratmeter, beroende på vindkraftverkets storlek, där material kan lossas och byggkranar ställas upp. Gravitationsfundament. Foto: OX2. Elledning Elkabel grävs normalt ner i eller invid de vägar som går till vindkraftverken. Varje vindkraftverk behöver en egen mindre transformator som placeras i tornet eller i en separat byggnad nära verket. Vid större anläggningar med fler och större vindkraftverk, kan det dessutom krävas en större central transformatoranläggning vid lämplig punkt. De eltekniska lösningarna utformas och genomförs i samråd med det lokala eller regionala nätföretaget. Nedläggning av elkabel. Foto: OX2. Tillfartsväg. Foto: OX2. Transformatorstation. Foto: Patrick Miller.

5 8 teknik ägare 9 Högeffektiva vindkraftverk. Vem äger vindkraften? Ett enda modernt vindkraftverk klarar elförsörjning för ca hushåll. Allt fler ser nyttan av att äga egen vindkraft. OX2 säljer till såväl storföretag som enskilda delägare. De flesta vindkraftverk som byggs idag har en generatoreffekt på mellan 3 och 5 MW. Navhöjderna ligger vanligtvis på meter och rotordiametrar på meter. Ett modernt vindkraftverk av större modell med en årsproduktion på kwh förser ca hushåll med el under ett år (vid kwh/hushåll). Vindkraftstekniken utvecklas mycket snabbt. På bara tio år har vindkraftverket blivit nästan tre gånger så effektivt. Den ökade produktionen har framförallt möjliggjorts av att vindkraftverken blivit större de högre tornen med längre vingar utgör ett bättre vindfång i en höjd med högre årsmedelvind. NH = navhöjd Ø = rotordiameter MW = megawatt OX2 planerar och projekterar vindkraftsanläggningar som mestadels säljs vidare till större företag, kommuner, bostadsbolag och större finansiella investerare. Allianz, Google, IKEA, Polarbröd, Skanska, Folksam och Norrvatten är några av de som investerat i vindkraftsanläggningar från OX2. I samband med finansieringen av vindkraftsanläggningen överlåts arrendeavtalet för marken till det bolag som ska äga och driva anläggningen. Sedan OX2 grundades har många verk också sålts till andelsföreningar och sammanslutningar av enskilda delägare. Bli delägare producera egen el. Det vanligaste sättet att bli delägare i ett vindkraftverk är att köpa andelar i befintliga anläggningar. I Sverige driver OX2 landets största vindkraftskooperativ med över medlemmar, som tillsammans äger 10 högeffektiva vindkraftverk runtom i landet. Delägarna producerar egen vindkraft till självkostnadspris och får låga och stabila elkostnader NH 23 m NH 31 m NH 40 m NH 55 m NH 78 m NH 100 m NH 119 m NH 140 m Ø 15 m Ø 27 m Ø 44 m Ø 52 m Ø 82 m Ø 100 m Ø 112 m Ø 130 m 0,055 MW 0,22 MW 0,6 MW 0,9 MW 1,5 MW 2,3 MW 3 MW 5 MW Vindkraftverkets teknikutveckling i Sverige. Illustration: Tobias Green. I Finland erbjuds markägare eller andra lokala intressenter möjlighet att köpa in sig i ett eller flera vindkraftverk i den anläggning som ska etableras. Olika ägarrepresentanter vid Bösjövardens vindpark (22,5 MW) i Dalarna, Sverige. Foto: Patrick Miller.

6 10 återställande återställande 11 Nedmontering och återställande av mark. Med tydliga avtal och ekonomiska garantier kan du vara säker på att marken återställs när drifttiden är över Först nedmonteras rotorbladen, därefter maskinhuset och slutligen torndelarna. Därefter spettas fundamentsringen loss och tas om hand. Efter avslutad drifttid skall området återställas, om samma plats inte lämpar sig för en ny generation vindkraftverk. Idag ställs det ut ekonomiska garantier för återställande, redan från byggstart med ett bestämt belopp per vindkraftverk. Vanligt är att det slutliga beloppet avsätts vid tre-fyra tillfällen under de första driftåren. Återställande innebär att vindkraftverken demonteras, infästningsdetaljer avlägsnas och själva betongfundamentet bilas ner så att en jordmån eller överfyllnadsmån om minst en halv meter uppnås. Det anses ur miljöhänseende vara den bästa metoden. Kablar avlägsnas och vägar som inte behövs skalas av och underliggande jord planas ut. Avslutningsvis kan fastighetsägaren återplantera eller bruka marken på samma sätt som före vindkraftsetableringen. Platsen där vindkraftverket har stått återställs och inom ett par år syns inga spår efter vindkraftverket. De första återställande åtgärderna i Sverige utfördes på Näsudden, Gotland. Återställandet är ett utmärkt exempel på tidigare anläggningsplatser som återgått till jordbruksmark utan synbara spår. Till höger ser du fem bilder från Gotland. Den översta bilden visar hur nedmonteringen av ett vindkraftverk påbörjas. Den understa bilden visar hur platsen ser ut ett år senare. Vegetationen täcker helt den plats där fundamentet tidigare legat. I skogsmiljö skapas förutsättningar för den typ av återväxt som råder där. Foto: Joakim Lagercrantz. Drift och underhåll Ett vindkraftverk genomgår vanligen planlagd service var 4 6:e månad. Däremellan inträffar det saker som behöver åtgärdas av servicetekniker från närområdet. Trafiken efter färdig driftsättning av vindkraftverken är begränsad till lättare servicefordon. Återvinning Att montera ned ett vindkraftverk som inte längre är i bruk handlar inte bara om att återställa platsen. Det handlar också om resurshushållning genom återvinning av de olika material som vindkraftverket består av. Mer än 80 procent av vindkraftverket kan återvinnas och bli till nya produkter. Resterande delar, framförallt rotorbladen, energiåtervinns och blir till el och fjärrvärme. Foto 1 5: Gunnar Britse Det är ett omfattande arbete att tillverka fundamentsringar och eftersom det alltid finns behov av dem, säljs de vidare till nya ägare. Betongen tas sedan bort ner till cm. Principen som gäller är att betongen tas bort ner till berget, så jordlagret blir till samma djup som marken runt omkring som det var innan man grävde fundamentsgropen. Sex månader efter nedmontering. Det tar mellan sex månader och ett år, beroende på årstid, för marken att helt återhämta sig. När det gäller åkermark är platsen odlingsbar nästföljande odlingssäsong. Ett år efter nedmontering. Betongen som spettades loss ett år tidigare används till exempel för att bygga vägar.

7 OX2 :s huvudkontor StockHOlm Besöksadress: Lilla Nygatan 1 Box Stockholm KOtkA Kyminlinnantie Kotka Besök oss på