Fria strategier för skollokaler

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fria strategier för skollokaler"

Transkript

1 Fria strategier för skollokaler Fallstudie med fem fristående skolföretags lokalförsörjning Syftet med denna skrift är att nyansera och fördjupa bilden av hur några utvalda friskolor prioriterar sina lokalresurser och hur olika ekonomiska styrsystem inom den fristående skolan påverkar lokalfrågornas hantering. Vi vill förmedla erfarenheter från fem fristående skolföretags arbete med sina respektive verksamhetslokaler samt hur pedagogik och lokaleffektivitet uttrycks i olika lokalkoncept. ISBN Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 Tfn: Webbplats: Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn , fax , eller på förbundens webbplats Fria strategier för skollokaler Sveriges Kommuner och Landsting Fria strategier för skollokaler Fallstudie med fem fristående skolföretags lokalförsörjning

2 Förord Syftet med denna skrift är att nyansera och fördjupa bilden av hur några utvalda fristående skolor prioriterar sina lokalresurser och hur olika ekonomiska styrsystem inom den fristående skolan påverkar lokalfrågornas hantering. Vi vill förmedla erfarenheter från fem fristående skolföretags arbete med sina respektive verksamhetslokaler samt hur pedagogik och lokaleffektivitet uttrycks i olika lokalkoncept. Studien avser i första hand fristående skolor på grundskolenivå. Målgrupperna är såväl fastighetsansvariga som ansvariga inom skolverksamheten i kommunerna. Vi vill särskilt tacka följande kunskapsföretag som ställt upp och informerat om sin verksamhet: Kunskapsskolan, Pysslingen, Vittra, Täby Friskola och Cybergymnasiet. Projektet har initierats och finansierats av Sveriges Kommuner och Landstings FoU-fond för fastighetsfrågor. Skriften är författad av Ted Lindqvist och Rickard Berg von Linde, Tyréns Temaplan AB. I styrgruppen för projektet har följande personer deltagit med egna erfarenheter och synpunkter: Lena Boman Norrtälje kommun, Margareta Anjou Örebro kommun, Lena Magnusson Härryda kommun, Maria Flodin Nacka kommun och Lena Lundqvist Uppsala kommun. Ulf Sandgren och Fredrik Jönsson vid Sveriges Kommuner och Landsting har varit projektledare. Stockholm i oktober 2007 Sveriges kommuner och Landsting Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulf Johansson och Bengt Westman Bundsförvanter Förord i Bergslagen

3 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning Inledning... 5 Avgränsningar och val av företag i fallstudien 5 Begreppet lokaleffektivitet 6 2. Om fristående skolor och deras villkor... 8 Krav på lokaler i ansökan 12 Finansiering av fristående skolor 12 Momsproblematiken 14 Konkurrensneutralitet när kommunen hyr ut Beskrivning av fem fristående skolföretag Exempel 1 Kunskapsskolan 17 Exempel 2 Pysslingen 22 Exempel 3 Vittra 25 Exempel 4 Täby Friskola 29 Exempel 5 Cybergymnasiet Slutsatser...35 Lokalernas strategiska betydelse 36 Investeringsprocessen 38 Lokaleffektivitet och lokalkostnader 39 Referenser...42 Bilagor...43 Sveriges Kommuner och Landsting 2007 Adress: Stockholm, tfn ISBN: Text: Ted Lindqvist och Rickard Berg von Linde Omslagsfoto: Björn Hårdstedt och Anette Andersson Projektledare: Ulf Sandgren och Fredrik Jönsson Tryck: Katarina Tryck, Stockholm-Hammarby Grafisk form: Xerox Redigering och produktion: Björn Hårdstedt Distribution: tfn , fax , eller Fria strategier för skollokaler

4 Sammanfattning Fallstudien omfattar Sveriges tre största företag som driver fristående grundskolor samt två mindre aktörer. Syftet är att söka kunskap om lokalresursernas hantering bland ledande fristående skolor och förmedla detta till dem som arbetar med kommunala skolors lokalresurser. Lokaler är av flera anledningar en högst strategisk fråga för fristående skolor: Lokalkostnader är efter personalkostnader den största kostnadsposten för en fristående skola. Främsta orsaken till att etablering av nya fristående skolor inte kan genomföras är svårigheter att hitta ändamålsenliga lokaler som kan disponeras på rimliga ekonomiska villkor. Lokalernas utformning är för flera fristående skolor en viktig del av den pedagogiska modellen, verksamheten kräver eller underlättas av att lokalerna har en viss utformning. Lokalerna ses av vissa av de fristående skolorna som en bärare av skolans varumärke och anses vara en konkurrensfördel när elever ska rekryteras. Alla företag i studien arbetar mer eller mindre systematiskt för att hålla lokalkostnaderna så låga som möjligt samtidigt som kvalitet och attraktivitet inte får äventyras. Metoderna för att åstadkomma yteffektivitet och hitta besparingar är många. Några exempel hämtade från företagen i studien: Överlappande eller multipla användningsområden för alla utrymmen. Minimering av korridorsytor eller skolor helt utan korridorer. Inga speciella rum avsedda för endast personal. Hyra lokaler som inte går att belägga på effektivt sätt, till exempel idrottshallar och slöjdsalar. Skapa alternativa lösningar för undervisning som kräver specialsalar, till exempel genom att koncentrera undervisningen till längre sammanhängande tillfällen på en anläggning som delas av flera skolor. Sammanfattning

5 Förlägga skoldagen enligt tidssystem med för- och eftermiddagsundervisning, vilket ger ett högre nyttjande av lokalerna under dagen (har visat sig möjligt att genomföra under vissa förutsättningar i gymnasieskolan men inte i grundskolan). Omsorgsfull och kreativ hantering av inköp, som bl a kan innebära inköp av begagnat byggmaterial och import av inredning från andra länder. Behov av särskilt måltidsrum undviks genom att lunch intas i klassrummen. Ansvar för enklare skötsel av lokalerna fördelas ut till lärare. Det ska understrykas att lösningarna i flera fall har sitt ursprung i andra mål än att söka kostnadseffektivitet, inte minst kan det vara sätt att realisera delar av ett pedagogiskt koncept. En annan observation är att de exempel som nämns här ofta innebär stora förändringar i attityder och arbetssätt. Ett av företagen i studien konstaterar att det inte är intressant att ta över befintliga verksamheter eftersom risken för svårhanterliga hinder under förändringsarbetets genomförande bedöms vara för stor. De tre stora fristående skolföretagen har under drygt tio år etablerat ett femtiotal grundskolor, lika många förskolor och ett tiotal gymnasieskolor. En styrka som företagen delar är väl fungerande processer för erfarenhetsåterföring. Företagen gör misstag, men menar att de upprepar dem i liten omfattning. Fria strategier för skollokaler

6 1. Inledning Ombyggda inustrilokaler på Kvarnholmen i Nacka är hem för flera friskolor. Foto: Björn Hårdstedt Denna studie syftar till att nyansera och fördjupa bilden av hur några utvalda fristående skolor prioriterar sina lokalresurser och hur olika ekonomiska styrsystem inom den fristående skolan påverkar lokalfrågornas hantering. Med ekonomiskt styrsystem menas formerna för hur ersättning utgår med peng per elev och hur detta bl a leder till strävan att minimera fasta kostnader. En annan förutsättning i det ekonomiska styrsystemet är att privat kapital riskeras och att konkurs och personliga förluster kan vara en realitet för dem som driver fristående skolor. Syftet är även att förmedla erfarenheter från fristående skolors arbete med sina verksamhetslokaler, hur pedagogik och lokaleffektivitet (se nedan för diskussion av begreppet lokaleffektivitet och dess innebörd i denna rapport) kan ta sig uttryck i olika lokalkoncept. Villkoren är olika, men syftet är ändå att söka kunskap som är intressant att sprida. 1. Inledning

7 Avgränsningar och val av företag i fallstudien Studien avser i första hand fristående skolor på grundskolenivå. Förskolor och gymnasieskolor har delvis helt andra villkor för sitt lokalutnyttjande och diskuteras inte direkt i denna rapport. Studien har genomförts som en fallstudie med fem företag som driver fristående skolor. Intervjuer har genomförts med vd och/eller lokalansvariga för företagen. Det är bara drygt 50 av Sveriges 600 fristående grundskolor som ägs av något av de tre stora skolföretagen Kunskapsskolan, Pysslingen och Vittra. Det stora flertalet fristående grundskolor har alltså huvudmän, som bara äger någon eller några enstaka skolor. De större företagen både kan och måste hantera lokalfrågorna på ett systematiskt och genomtänkt sätt. Näst efter kostnader för personal är kostnaderna för lokaler den största kostnadsposten för fristående skolor. Svårigheter att hitta lämpliga lokaler är, enligt Friskolornas riksförbund, den vanligaste orsaken till att huvudmän inte utnyttjar det tillstånd som de fått för att starta fristående skola. Problemen kan till exempel vara att hitta lokaler med rätt fysiska förutsättningar som kan disponeras till rimlig kostnad. För de enstaka fristående skolorna är det sällan möjligt att hantera lokalfrågorna lika systematiskt och strategiskt medvetet som de större skolföretagen. Ett sätt att kompensera för bristande resurser inom lokalplanering är att tillämpa ett utpräglat entreprenöriellt arbetssätt, dvs med hög grad av uppfinningsrikedom och utan rädsla för unika och okonventionella lösningar. I den här studien bedömdes det som mest intressant att lyfta fram de stora skolföretagen och deras mer systematiska och professionella arbetssätt vad gäller lokalfrågor. Kunskapsskolan, Pysslingen och Vittra har genom intervjuer ställt upp på ett förtjänstfullt sätt och delat med sig av sina erfarenheter. Två ytterligare friskoleföretag valdes för att visa hur mer småskaliga aktörer arbetar. Cybergymnasiet valdes, trots att studien i huvudsak är avgränsad till grundskolan, eftersom de arbetar på ett utpräglat entreprenöriellt sätt och har ett pedagogiskt koncept som möjliggör effektivare nyttjande av lokaler genom kortare skoldagar fördelade över ett längre läsår. Cybergymnasiet har totalt cirka elever i fyra gymnasieskolor och en grundskola. Den andra mindre aktören, Täby Friskolor, har bedrivit skolverksamhet sedan 1994 och består idag av sju skolor med totalt cirka 600 elever. Fria strategier för skollokaler

8 Begreppet lokaleffektivitet Lokaleffektivitet kan definieras som att kärnverksamheten ska ha rätt mängd lokaler i förhållande till andra resurser, givet ekonomin på kort och på lång sikt (Svenska Kommunförbundet, 1995). Den här rapporten diskuterar i första hand resursutnyttjande, inte allmänna kvalitetsaspekter på lokaler. Yteffektivitet är en kvalitetsaspekt, som är direkt kopplad till resursutnyttjande och uppmärksammas därför på olika sätt i de fallstudier som återges i denna rapport. Övriga kvalitetsaspekter som kan vara värda att studera när lokaler eller lokalkoncept ska värderas eller jämföras är (Svenska Kommunförbundet, 1995): Utnyttjande Hur fastigheten/lokalerna idag utnyttjas och i framtiden förväntas kunna utnyttjas av den primära verksamheten. Standard Standarden i relation till nystandard för motsvarande funktioner. Arbetsmiljö Arbetsmiljön med hänsyn till inomhusklimat, temperatur, luftomsättning, belysning, frihet från allergiframkallande emissioner etc. Underhållsbehov Underhållsstatus i dagsläget. Ombyggbarhet Möjlighet att till låga kostnader anpassa för annan verksamhet. Mediaförbrukning Nivån för mediaförbrukning i relation till normtal. Alternativ användning Möjlighet att med eller utan investeringar utnyttja för internt eller externt ändamål. Läge Geografiskt läge med hänsyn till den verksamhet som faktiskt bedrivs och alternativt kan bedrivas i fastigheten. Skal- och synergieffekter Hur lokalerna kan samutnyttjas och samförvaltas med andra lokaler på ett sätt som ger mervärde och låga totalkostnader. Det är dock utanför denna studies avgränsningar att utvärdera de lokalkoncept, som de studerade fristående skolorna tillämpar, liksom att jämföra med kommunala skolor detta överlämnas till läsaren att reflektera över. 1. Inledning

9 2. Om fristående skolor och deras villkor Cybergymnasiet på Kvarnholmen i Nacka. Foto: Björn Hårdstedt Jämsides med det offentliga skolväsendet i Sverige finns s k fristående skolor. Kännetecknande för dessa skolor är att de har en annan huvudman än de som anordnas av kommun eller landsting. Fristående skolor finns på såväl grundskole- som gymnasienivå. Det finns också fristående särskolor, vilka oftast är integrerade med en fristående grundskola samt fristående gymnasiesärskolor. Fristående förskoleklass kan också bedrivas i anslutning till fristående grundskola eller särskola. De fristående skolorna är öppna för alla, men det är tillåtet att tillämpa olika intagningsregler när det är fler sökande än platser. Oavsett vilken profil eller inriktning den fristående skolan har följs i allmänhet Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) eller läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) samt de nationella kursplanerna. (I vissa fall har skolorna egna ämnen/ kurser med egna kursplaner vilka utgör skolans profil. Ett annat sätt för en fristående skola att profilera sig är att avsätta mer tid för ett eller flera ämnen. Waldorfsskolor följer också en egen läroplan och kursplaner.) Fristående skolor är riksrekryterande och finansieras genom kommunala Fria strategier för skollokaler

10 bidrag från elevernas hemkommuner. Fristående skolor får inte ta ut elevavgifter. Anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter får inte heller tas ut. Utvecklingen har gått snabbt sedan det nya systemet med kommunala bidrag till fristående skolor infördes Enligt SCB fanns år 2005 cirka 600 fristående grundskolor (en fördubbling sedan 1997) och cirka 250 fristående gymnasieskolor. Cirka åtta procent av grundskolans elever och drygt tio procent av gymnasieskolans återfanns i fristående skolor. En viss mättnad verkar ha uppstått i flera av kommunerna och även totalt sett. Samtidigt har det totala elevunderlaget minskat under de senaste åren. Från 1997 till 2005 minskade antalet elever i årskurs 1 totalt i landet med 28 procent, från till elever (SCB, 2006). Antalet ansökningar om att få starta fristående skolor har de senaste fem åren varit cirka 120 stycken. Inledningsvis var andelen fristående skolor med konfessionell eller språklig/etnisk inriktning stor, men idag är skolor med allmän inriktning tillsammans med dem som har en speciell pedagogisk inriktning klart dominerande, se figur nedan Antal elever Allmän inriktning Speciell pedagogik Konfessionell Speciell ämnesprofil Språklig/etnisk Antal elever inom respektive typ av fristående grundskola under perioden Drygt 70 procent av de fristående skolornas elever tillhör skolor med allmän inriktning eller med speciell pedagogik (Montessori, Waldorf m fl). Eleverna i de fristående skolorna återfinns geografiskt till stor del i Stockholms län, Västra Götalands region och Region Skåne. I Stockholms län utgör eleverna i de fristående skolorna drygt 17 procent av länets totala antal elever. I Värmlands län är det mindre än två procent av grundskoleeleverna som går i fristående skolor. Tabell 1 visar en sammanställning av antalet grundskoleelever i kommunal respektive fristående skola i varje län. Tabellen ger en bild av fristående skolor som en storstadsföreteelse, men samtidigt finns det kommuner i till exempel Norrbottens län där cirka 10 procent av grundskoleeleverna går i fristående skolor. (I kom- 2. Om fristående skolor och deras villkor

11 munerna Överkalix, Övertorneå och Pajala var andelen elever i fristående skolor 12, 12 respektive 10 procent år Källa: SCB). De tre stora friskoleföretagen Kunskapsskolan, Pysslingen och Vittra, är alla etablerade enligt detta mönster, med koncentration på Stockholm, Mälardalsregionen, Skåne och Göteborg. Totalt antal grundskoleelever Fristående skola Antal elever Stockholms län ,0% Östergötlands län ,2% Västra Götalands region ,8% Uppsala län ,6% Region Skåne ,4% Örebro län ,9% Västmanlands län ,3% Blekinge län ,1% Hallands län ,6% Gotlands län ,5% Södermanlands län ,4% Gävleborgs län ,3% Jämtlands län ,1% Västerbottens län ,6% Västernorrlands län ,2% Jönköpings län ,0% Dalarnas län ,9% Norrbottens län ,1% Kronobergs län ,9% Kalmar län ,9% Värmlands län ,5% Totalt ,6% Procent Totalt antal grundskoleelever (alla huvudmän) och elever i fristående skola för respektive län i Sverige år Det klart största antalet elever i fristående skolor finns i Stockholms län. Där är även andelen av det totala elevunderlaget som tillhör fristående skolor störst i landet. Källa: Tyréns Temaplan AB, SCB. 10 Fria strategier för skollokaler

12 Rättslig reglering för fristående skolor Regler för fristående skolor (grundskolor, särskolor, gymnasieskolor, gymnasiesärskolor) finns i skollagens nionde kapitel (1985:1100) samt förordningen om fristående skolor (1996:1206). Resultatet av förarbetet som ligger till grund för dessa lagar och regler finns främst att läsa i två olika propositioner om fristående skolor, Proposition 1995/96:200 och Proposition 2001/02:35. Godkännande av en fristående skola regleras i skollagens nionde kapitel och beslutas av Skolverket. Skolverket beslutar även om rätten till bidrag. Nedan återges skollagens krav för att en fristående skola ska godkännas. 9 kap 2 skollagen En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal, skolan, om den motsvarar särskolan eller specialskolan, bereder eleverna de omsorger som behövs, skolan för undervisningen använder lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning. Ett godkännande kan avse vissa årskurser. 2. Om fristående skolor och deras villkor 11

13 Krav på lokaler i ansökan I ansökan till Skolverket om att få starta en fristående skola ska det redovisas hur tillgång på ändamålsenliga lokaler ska lösas. I en utredning av Skolverket (Skolverket 2006) på uppdrag av regeringen sägs att kraven bör skärpas på att den sökande kan visa att och hur lokalfrågan kan lösas. Förhandlingar om lokal ska ha påbörjats vid tid för beslut. Skolverket har hittills förlitat sig till sökandens beskrivning av lokalerna, men lokalernas ändamålsenlighet för verksamheten ska kontrolleras i större utsträckning än i dag. I sin beskrivning av skolans verksamhet ska den sökande uppmanas ange i vilken utsträckning lokaler och utrustning kommer att förhyras respektive köpas in. I första hand gäller det lokaler och utrustning för undervisning i naturvetenskapliga ämnen, idrott och hälsa, slöjd samt hem- och konsumentkunskap. Finansiering av fristående skolor Fristående skolor finansieras genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner. I skollagen anges att bidraget ska bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Nedan återges ett utdrag från skollagen och regleringen av bidragets storlek. 9 kap 6 skollagen [---] För varje elev som genomgår utbildning motsvarande den som ges i grundskolan lämnas bidrag av hemkommunen. Bidraget skall bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. [---] Skolverket konstaterar i en utredning (Skolverket 2004) att de fristående skolorna i mycket hög grad är beroende av kommunernas tolkning av bestämmelserna. Kommunens beslut är ett myndighetsbeslut. Den fristående skolan kan i princip inte överklaga ett beslut om bidrag som fattats av annan kommun än den där skolan har sitt säte. 12 Fria strategier för skollokaler

14 Vid ett antal tillfällen har tvister om bidragsnivåer avgjorts i domstol. Ett exempel gäller en fristående grundskola i Botkyrka. Ärendet avgjordes i Kammarrätten mål nr Kammarrätten gjorde i detta fall samma bedömning som länsrätten gjort tidigare. Överklagandet gällde Botkyrka kommuns beslut att minska ersättningen i den del som avser lokalbidrag till den fristående grundskolan. Justeringen var föranledd av kommunstyrelsens beslut om en sänkning av internräntan, vilket medförde minskade hyreskostnader för kommunens grundskolelokaler. Länsrätten gjorde följande bedömning: Den resursfördelningsmodell för grundskolan som man beslutat att tilllämpa i Botkyrka kommun innebär att de kommunala grundskolorna får ersättning för sina faktiska lokalkostnader medan de fristående skolornas ersättning för samma kostnad utges som den genomsnittliga kostnaden för de kommunala skolorna. De fristående skolornas ersättning är således schablonmässigt beräknad till skillnad från ersättningen till de kommunala skolorna som utgår för de faktiska kostnaderna. [---] Då [ ] beslut i den del det avser principerna för ersättning till fristående skolor innebär att bidraget till bl a lokalkostnader inte bestäms efter samma grund som för kommunens egna skolor finner länsrätten att beslutet strider mot 9 kap. 6 tredje stycket skollagen [ ]. Av domen framgår att kommunen inte anses ha följt bestämmelserna. Kommunen har inte ersatt den fristående grundskolan på samma grunder som man ersatt sina egna skolor. Momsproblematiken Eftersom fristående skolor inte är momspliktiga, kan de inte lyfta av ingående moms. Det innebär att deras kostnader för köpta tjänster är cirka 25 procent högre än en kommunal skolas. Fristående skolor erhåller därför momskompensation från kommunerna. Det framhålls av vissa fristående skolor att denna momskompensation inte är tillräcklig för att kompensera för momskostnader vid investeringar. Exempelvis kan nämnas att inventariekostnader vid nystart av en skola med cirka 400 elever uppgår till cirka 3,5 mkr exklusive moms samt anskaffningskostnaden för datorer till cirka 1 mkr exklusive moms. Den fristående skolan har således i detta fall kostnader på mer än 1,5 mkr som inte täcks av den schabloniserade momsersättningen, eftersom den endast täcker löpande inköp. 2. Om fristående skolor och deras villkor 13

15 Ett annat problem är att hyresnivån blir högre eftersom andra fastighetsägare än kommunerna inte kan lyfta av byggmomsen. Det innebär att hyran får sättas med utgångspunkt i en kostnad som är 25 procent högre än i de fall kommunen är fastighetsägare. Hyran blir således 25 procent högre per elev. Den generella momskompensationen är 6 procent. Lagstiftningen innebär dock att kommunen kan välja att betala 18 procent på hyresdelen och 5 procent på den övriga delen. Det ska påpekas att momskompensationen inte innebär någon direkt kostnad för kommunen eftersom den avräknas i det skatteutjämningssystem som finns mellan stat och kommuner. Syftet med momskompensationen är att bidra till att kommunerna ska kunna låta olika aktörer bedriva verksamhet som traditionellt varit kommunal. Konkurrensneutralitet när kommunen hyr ut När fristående skolor hyr lokaler av kommunen kan konkurrensneutralitet åstadkommas på ett antal olika sätt: När kommunen hyr ut till privata aktörer sätts hyran till samma nivå som de kommunala verksamheterna betalar. Därigenom får dessa två typer av aktörer samma villkor. Kommunen anpassar internhyrorna till nivån på den externa marknaden, vilket gör att olika aktörer ges samma lokalkostnader. Om fastighetsenheten får ett överskott med en sådan hyressättning betalas det in till den centrala ekonomiförvaltningen och om det blir ett underskott ges ett anslag därifrån. Privata aktörer som måste betala marknadshyror som är högre än kommunens internhyra ges extra stöd för att täcka merkostnaderna. Kommunen försöker i detta fall skapa konkurrensneutralitet genom anslagssystemet och inte genom hyressättningen. 4. Kommunen kan också välja att skapa konkurrensneutralitet vad gäller lokalkostnader mellan olika privata aktörer men inte nödvändigtvis mellan privata och offentliga. Detta kan göras genom att kommunen tar ut en hyra motsvarande marknadshyra när den hyr ut till privata aktörer. 14 Fria strategier för skollokaler

16 I en jämförande studie av fem kommuners internhyressystem och specifikt för skolverksamhet (Svenska Kommunförbundet, 2002), visades hur hyror för privata huvudmän förhöll sig till hyror för offentliga huvudmän. Studien visade på ett antal olika upplägg. I kommun A följer inte hyran vid extern uthyrning internhyressättningen. Istället ska hyran ge täckning för självkostnader samt för administrativa kostnader. Hyran bestäms vid en hyresförhandling och den fristående skolan får en hyrespeng av kommunen för att täcka lokalkostnaderna. Maxbeloppet för hyrespengen baseras på de genomsnittliga lokalkostnaderna per elev och år inom kommunen. I kommun B betalar fristående skolor samma hyra som den kommunala verksamheten. Alla skolor får samma skolpeng oavsett lokalkostnader och om en fristående skola hyr lokaler på den externa marknaden kommer hyresnivån där att påverka hur mycket pengar som blir över till annat. Kommun C har ett system där fristående skolor betalar en hyra motsvarande självkostnaden för lokalen. Den fristående skolan kompenseras för sina hyreskostnader genom anslag på samma sätt som de kommunala skolorna. Systemet gäller även om de fristående skolorna hyr lokaler på den externa hyresmarknaden, vilket kan leda till att fristående skolor väljer att hyra bättre och dyrare lokaler eftersom de ersätts för den faktiska hyreskostnaden. Vittra i Sollentuna. Foto: Patrik Cederman 2. Om fristående skolor och deras villkor 15

17 I kommun D ges fristående skolor samma hyresvillkor som kommunala skolor. Systemet uppfattas dock inte som konkurrensneutralt av vissa tjänstemän i kommunen, eftersom kommunen inte är skyldig att hjälpa fristående skolor att hitta lokaler, vilket innebär att fristående skolor får högre hyreskostnader än de kommunala skolorna och därmed mindre resurser över till verksamheten. Slutligen i kommun E ges ett särskilt bidrag för att täcka lokalkostnaderna. Lokalbidraget kan jämställas med det anslag som de kommunala skolorna får för att täcka sina lokalkostnader. En kommentar till denna bild av kommunernas olika system för att skapa konkurrensneutralitet, är att det bara är i två kommuner, C och E, som de fristående skolorna kompenseras för sina faktiska kostnader. Detta kan dock leda till orättvisor om de fristående skolorna skaffar sig bättre lokaler än vad de kommunala skolorna har. Samtidigt betyder det även att en fristående skola med sämre och billigare lokaler inte får mer pengar över till annat. Ett sätt att motverka att fristående skolor får sådana fördelar som påstås finnas i kommun C, är att kompensera för lokalkostnaderna så länge de understiger kostnaderna i de kommunala skolorna, dvs göra ungefär som i kommun A. Detta resonemang visar i någon mån hur svårt det är att konstruera internhyressystem som ger helt konkurrensneutrala villkor mellan privata och offentliga huvudmän. 16 Fria strategier för skollokaler

18 3. Beskrivning av fem fristående skolföretag Kunskapsskolan i Nyköping. Foto: Anette Andersson Exempel 1 Kunskapsskolan Kunskapsskolan grundades drev företaget 18 grundskolor, åtta gymnasieskolor, en resursskola och två s k kunskapsgårdar. Kunskapsskolan är Sveriges största friskola och har totalt elever och 600 anställda. Huvudägare är Peje Emilsson (styrelseordförande i Kunskapsskolan) och Investor. Kunskapsskolans vision är att Kunskapsskolan ska vara Sveriges bästa skola där varje elev genom en personligt utformad utbildning mot tydliga kunskapsmål lockas att tänja sina gränser och lära sig mer än vad han eller hon trodde var möjligt. Mål för verksamheten är formulerade avseende elevernas uppnådda kunskaper, nöjda elever, föräldrar och lärare samt långsiktig rörelsemarginal om fem till sju procent. Kunskapsskolan har en egen pedagogisk metod för en personligt utformad utbildning. Inför varje skolår bestäms, utifrån en individuell studieplan, vilka mål som ska uppnås under året och om de långsiktiga målen bör höjas eller sänkas. Målen bryts sedan ner till halvårsmål och veckomål Kunskapsskolan i Nyköping 3. Beskrivning av fem fristående skolföretag 17

19 som följs upp vid varje veckas handledningssamtal. I planeringen ingår också att ta reda på hur det egna lärandet fungerar vilka lärstrategierna är för att nå målen. Det kan handla om var eleven behöver sitta för att få arbetsro eller vilka tekniker som hjälper hjärnan att förstå och att komma ihåg. Det kan också avse om eleven föredrar att arbeta i grupp, ensam eller i närheten av en lärare. Enligt Kunskapsskolan har den vanliga skolans traditionella strukturer, i form av klasser, klassrum och ett gemensamt schema för alla, ersatts med nya strukturer som ska styra och stödja individer bättre. Det pedagogiska konceptet ställer speciella krav på lokalerna. För att kunna utveckla lämpliga lokaler och även för att kunna hantera Kunskapsskolans tillväxtmål, var det nödvändigt att tillföra specialkompetens i form av en arkitekt. Kenneth Gärdestad har sedan starten av Kunskapsskolan varit ansvarig för att bygga och anpassa lokaler som stämmer överens med den pedagogiska idén. Gärdestad menar att den gamla skolans uttryck med likformiga klassrum utlagda på rad längs en utsträckt anonym korridor, på intet sätt motsvarar den följsamhet som krävs för den nya skolans uppdrag. Han beskriver den gamla skolan som en hierarkisk värld. Kunskapen finns hos läraren. Klassrummet och dess inredning är riktat fram mot katedern och ljuset faller in från vänster för att inte skugga pappret för de högerhänta eleverna. Längst fram finns en stor tavla och katedern är upphöjd. Den elev som trivs med att stå framme vid tavlan hittar en drivkraft för lärande, de övriga gör det inte. I Kunskapsskolan finns en övertygelse om att lokalernas utformning påverkar lärandet. Ett litet rum behövs för intima, lågmälda samtal. Ett stort rum kan ge uttryck för mer konkreta presentationer och idédebatter. Ett högt rum tål mer. Ett runt rum har inga gränser, men är ändå samlande. En öppen dörr inbjuder till möten. En stängd dörr ger signaler om det privata. Kunskapsskolan har utvecklat ett koncept med ett antal speciella rum: redaktionen, studierummet och arenan. Dessutom finns rum som tillför naturliga mötesplatser i form av caféet, foajén och utställningsytor för elevernas eget arbete. Kunskapsskolan beskriver de olika rummen på följande sätt: Redaktionen Redaktionen är ett öppet rum som aldrig är tyst eller stilla. Här bearbetas insamlade fakta, dels individuellt, dels i grupp. Här läggs också strategier upp för fortsatt arbete. Ett fritt samtal förs med handledarna i små grupper runt ett bord, vid en datorskärm eller kring en liten mobil eller fast skrivtavla. 18 Fria strategier för skollokaler

20 Studierummet Studierummen är relativt små och anpassade till sammanfattande diskussioner för medelstora eller mindre grupper. Efter avslutade diskussioner fortsätter arbetet i mindre studierum eller på redaktionen. Centralt för arbetsmiljön är öppenhet. Ingen grupp får sitta isolerad utan inblick. Glaspartier ger kontakt med rummen utanför och ger också ett bra ljusflöde mellan de olika rummen. Arenan Arenan ger i sin koncentrerade form stadga åt samtalet. Åsikter, idéer och resultat presenteras i ett formellt, samlande rum. Det är också här som läraren förmedlar information och kunskaper till en större grupp till viss del liknande undervisningen i ett traditionellt klassrum. En annan viktig funktion är presentationsträning. Rummets mer intima skala ger en trygg plattform för elevpresentationer, där eleverna tränas att på ett naturligt sätt redovisa sitt bearbetade material för lärare och andra elever. Mötesplatser caféet och foajén Genom spontana möten och samvaro under otvungna former ökar förutsättningarna för en trevlig och trygg miljö, som stimulerar till nyfikenhet och omsorg om varandra. Kunskapsskolan menar att de har lagt stor tonvikt på att skapa många olika mötesplatser, med mjuka sittplatser eller cafémöblering. Allmän redovisning av pågående projekt kan sättas upp på särskilt ordnade väggytor eller i montrar som ingått i elevarbeten. Rummen är tydligt skapade för att användas på vissa sätt. I vissa fall kan en felaktig användning skapa problem, till exempel hög ljudnivå. För att sprida kunskap om hur lokalerna är tänkta att användas hålls föreläsningar då en bruksanvisning för användning av lokaler presenteras. Ambitionen har varit att bygga tio skolor på tio år, vilket inte har kunnat uppnås, eftersom lämpliga lokaler inte har hittats i tillräcklig omfattning. Specifika krav givna av det pedagogiska konceptet i kombination med att ekonomin ska gå ihop gör att antalet lämpliga fastigheter blir mycket litet. Exempel på egenskaper som efterfrågas: Huskroppen ska gärna vara djup för att skapa naturligt mörker. Mycket av läromedlen finns i datorn och därför behövs mörker. Samtidigt ska ljus finnas på rätt ställen och gardiner fungerar sällan bra. Det får inte finnas korridorer. Alla ytor är en möjlig arbetsplats, en plats för möten eller inlärning. Korridorer är en konfliktpunkt. Idealt är byggnaden av typ pelardäck. Industribyggnader från 20-talet är till exempel idealiska. 3. Beskrivning av fem fristående skolföretag 19

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Överklaganden enligt skollagen Nyheter Fler beslut än tidigare kan överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet En

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611 KPMG:s första småföretagarbarometer Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av KPMG och Diplomat. Undersökningen

Läs mer

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 1(10) Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 2(10) Inledning...3 Vem beslutar om godkännande?...3 Vad krävs för att få ett godkännande?...3 Om

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande.

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2013-11-25 Kommunförbundet Stockholms Län Projektet Gemensam Gymnasieregion Camilla Wallström PM inför länsövergripande konferens 27/11 Denna promemoria

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef Verksamhetsplan 2013 Caroli förskoleområde SDF Centrum Malmö stad Kerstin Norlander Förskolechef Caroli förskoleområde Innehållsförteckning 1:1 Organisations översikt..3 1:2 Organisationsplan för Caroli

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Internationella skolor

Internationella skolor Promemoria 2014-09-02 U2014/5177/S Utbildningsdepartementet Internationella skolor 2 Förord Den 3 juli 2012 uppdrog Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) åt Ingegärd Hilborn, då rättssakkunnig vid

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun 1 (8) Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun Ansökan inkom den 20 januari 2004. Kompletteringar har inkommit den 13 april, den 25 maj,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Om statistiken Statistiken baseras på ansökningar som gjorts hos Advisa

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor Juridisk vägledning Reviderad februari 2015 Mer om Avgifter i skolan Utbildningen ska vara avgiftsfri och eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Riktlinjer för fritidsklubbar

Riktlinjer för fritidsklubbar Utlåtande 2006: RIV (Dnr 324-572/2006) Riktlinjer för fritidsklubbar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Riktlinjer för fritidsklubbar för elever i skolår 4-6 i Stockholm fastställs

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

diagrambilaga skapande skola

diagrambilaga skapande skola diagrambilaga skapande skola Del 1 Här presenteras resultaten från sammanställningen av redovisningar. 1. Deltagande barn elever per år, antal År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 0 10 000 20 000 30 000 40 000

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02 Delegationsordning för barn- och utbildnings Antagen av barn- och utbildnings 2011-10-26. Tillägg 2012-04-25, kommunal vuxenutbildning om nationella kurser. Denna delegationsordning ersätter tidigare delegationer

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Revidering av delegationsordning för gymnasiesärskolan

Revidering av delegationsordning för gymnasiesärskolan BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-08 GN-2013/294.111 1 (2) HANDLÄGGARE Steen Hodin, Ann-Britt 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Gymnasienämnden

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun Skolskjutsreglemente - för grundskola, särskola samt gymnasium - i Timrå kommun Efter beslut i barn- och utbildningsnämnden 2011-06-22 105 Innehållsförteckning Skolskjutsreglemente för Timrå kommun...1

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun

Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun Jan Olofsson 2011-04-04 Barn- och familjenämnden Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun I Eslövs kommun finns f n endast en fristående skola. Eslövs Montessori driver

Läs mer

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar.

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar. Källa till webbadress: http://www.riksteatern.se/content/forelasningatt-oppna-nya-varldar-0 Om att gå på teater med barn i förskola och skola Att gå på teater kan vara en fantastisk upplevelse och bli

Läs mer

Autism- och Aspergerförbundets undersökning om skolan. Genomförd våren 2013

Autism- och Aspergerförbundets undersökning om skolan. Genomförd våren 2013 Autism- och Aspergerförbundets undersökning om Genomförd våren 2013 Om Exquiro bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland annat olika typer av marknads- och opinionsundersökningar,

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning 2012-06-18 ALL 2012/30, 31, 32, 33 Innehåll Förord... 3 Riksgymnasieverksamheten... 4 Omvårdnadshuvudmän... 5 Skola... 6 Habilitering... 7 Elevhem... 8 Finansiering

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Utvecklingsavdelningen 2013-10-25 Dnr 2013:422 1 (5) Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Det här dokumentet innehåller information för organisationer

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer